Nr 742. Mot. 1973:742 lo. av fru Eriksson i Stockholm m. fl. angående utfonnrtingen av planerad tenninalbyggnad på Arlanda flygplats.

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Nr 742. Mot. 1973:742 lo. av fru Eriksson i Stockholm m. fl. angående utfonnrtingen av planerad tenninalbyggnad på Arlanda flygplats."

Roland Ström
för 7 år sedan
Visningar:

1 Mot. 1973:742 O Nr 742 av fru Eriksson i Stockhom m. f. angående utfonnrtingen av panerad tenninabyggnad på Aranda fygpats. En ny utrikes terminabyggnad på Aranda är besutad. Det är i hög grad en fråga av amänt intresse hur denna kommer att utformas. Två försag har framagts, des ett av uftfartsverket och dess konsuter, kaat fingerhusförsaget (Biaga ), des ett av en arkitektgrupp (Biaga 2), som i nära samråd med byggnadsstyresen har utarbetat det s. k. rundahusförsaget. Tyvärr har endast det ena försaget, det som utarbetats av Juftfartsverket fått genomarbetas så, att försagshandingar kan framäggas. Först om försagshandingar upprättas fö r båda aternativen kan möjighet föreigga att göra en riktig jämförese mean de båda försagen. Då frågan berörts i riksdagen, har det framkommit att den förprövning som skett av rundahusförsaget gjorts av uftfartsverket, som sjäv arbetat fram fingerhusförsaget och senare också avgivit förord för detta. Avgörande för fö rordet ti fingerhusförsaget i jämförese med det s. k. rundahusförsaget synes ha varit ett antagande att driftkostnaderna skue bi ägre med fingerhusförsaget än med aternativet rundahusförsaget, då det ansågs kräva mindre persona. ogenting h ar dock karagt att personaåtgången skue bi större, när centraisering av mer samade funktioner sker, resutatet brukar regemässigt bi det motsatta. Byggnadsstyresen som kostnadsberäknat båda försagen har för övrigt funnit att byggkostnaderna i en första etapp skue bi ägre för rundahusförsaget och vidare ansett att man skue nå en besparingseffekt av 12 mijoner kronor. Arkitektgruppen har påvisat möjigheten ti en ytterigare besparing på upp emot 00 mijoner kronor vid fu utbyggnad. Därjämte skue m 2 markyta kunna fristäas för andra ändamå. Detta är frågor som ytterigare skue karäggas, om båda försagen bev utarbetade ti försagshandingar. Beträffande försagen måste en rad praktiska hänsyn komma under bedömning. många hänseenden är de båda försagen ikvärdiga, i vissa fa har dock missvisande uppgifter om rundahusförsaget ämnats. Såunda bir det i motsats ti vad som anförts ika möjigheter för handikappade att förfytta sig i rundahusförsaget som i det andra försaget, nivåförfyttningen är inget hinde r med den ösning som framagts i rundahusterminaen. Ventiationen i överbyggda trafikramper såsom i rundahusförsaget är enigt byggnadsstyresen inget speciet probem. En särskid förde med rundahusförsaget är att det ger utrymme för ytterigare tibyggnad utan att de yttre begränsningarna behöver rubbas. Så tikomna nya ytor kan ges ett gott funktionssamband med övriga dear av anäggningen, där en mo tsvarande tibyggnad inom

2 Mot. 1973: en fi ngerösning fö ra neder spridning och sämre funktionssamband. Panverket, yrkesinspektionen, brandinspektionen och byggnadsstyresen, som i oika avseenden har d en statiga expertisen, har inte haft några invändningar mot rundahusösningen. Under senare tid resta krav på effektiv kontro mo t kapning etc. har vä beaktats i beskrivningen av rundahusförsaget. tidspanen för färdigstäandet av terminabyggnaden räknar man med att de tta ska kunna ske Denna tid bör räcka för att försagshandingar ska kunna utarbetas även för rundahusförsaget. De t viktiga avgörande t av d en framtida Aranda terminaen bör ske med tigå ng ti aa fö rsag och besutet fattas på fu ständiga grunder. Än har arbetet med fingertypsösningen icke hunnit ängre än ti systemskisser; tiden är atså icke fö riden att arbeta fram även det andra försage t ti samma nivå. Det är då viktigt att besut fattas i riksdagen om e n fuständig beysning av frågan fö r att sippa risken at t i efterhand finna att man atför ensidigt föjt en ädre mode. För- och nackdear kan beysas objektivt endast om båda aternativen föreigger med fuständiga handingar då avgörandet träffas. Ti frågan o m kostnader, kapacitet för vidare utbyggnad och övriga fö rhåanden som spear ro för passagerarnas bekvämighet, personaens arbetsförhåanden m. m. (en rad av dessa frågor berördes i en interpeatio n fö regående år) kommer ett probem som redan tagits upp i en utredning, nämigen buerfrågan för närboende. Märsta f ygbuerkommitte avämnade ett betänkande i december som är ute på remiss och som i huvudsak kräver en förändrad bansträckning fö r Aranda. En rad remissvar har avgivits, och Märstakommittens krav på en sträckning av de paraea banorna i öst- väst i stäet för i nord- syd har vunnit starkt gensvar. Luftfartsverket fö ro rd ar sträckningen no rd - syd och har utarbetat sitt byggnadsförsag med hänsyn härti. Rundahusförsaget kan utan större omprojektering eer kostnad anpassas ti vika bansträckningar som än väjs, vi ket svårigen kan ske med en fingerösning av terminaen. Buerprobemet kan inte förbigås vid paneringen. Enig t utredningsbetänkandet kommer år ca personer att störas av fygbuer, om utformningen sker enigt fingerösningen med bansträckningen i nord- syd. Med öst- västriktningen av banorna bir enigt samma beräkning endast personer avarigt störda. Den senare sträckningen har också beräknats medföra en axningsvinst om 46 mijoner kronor och en f ygvägsvinst o m 86 mijoner kronor år Buerkommitten har anitat expertis från både vårt eget and och utandet, och försagen är vä underbyggda. Då såunda bansträckningsfrågan också är be roende av hur man tänker utforma terminabyggnaden bör stäningstagandet i st räckningsfrågan göras i samband med utformningen av terminabyggnaden. sträckningen bö r icke åsas genom besut o m en utformning enigt fingerösningen. årets riksdag kommer mede att ansås fö r terminaen på Aranda, totat 256 mijoner kro no r, i vika ingår kostnader fö r projektering. För att nå säkerhet o m den bästa utformningen av byggnaden, som beräknats ti

3 Mot. 1973:742!2 140 mijoner kronor, är det påkaat att redan nu se ti att aa ösningar prövas. För att detta ska ske måste även försaget från arkitektgruppen om en ösning med en rund byggnad utarbetas ti fuständiga försagshandingar. Kostnader för detta bör kunna rymmas inom det ansag som nu begärs av riksdagen. Det är icke försvarigt att med den osäkerhet som i dag råder inom kommunikationsteknoogin förbigå viktiga påpekanden eijer underå ta att närmare pröva även nyare ösningar. Med hänsyn ti byggnadsprojektets ekonomiska räckvidd och med hänsyn ti vad i övrigt ovan anförts fö resås. att försagshandingar ti en utrikesterminabyggnad på Aranda fygpats måtte upprättas e nigt rundahusprincipen, som framagts av en arkitektgrupp, och äggas ti grund fö r avgörandet i en jämförese med den ösning som redan håer på att utarbetas, och 2. att kostnaderna enigt. får täckas av det begärda byggnadsansaget. Stockhom den 23 januari 1973 NANCY ERIKSSON (s) i Stockhom KARIN SÖDER (c) DA VID WIRMARK (fp) ALF WENNERFORS (m)

4 Mot. 1973: Biaga.>PG,.Å...M r-ig.a.~ ~o..._t:s :r6~ :a 7~7 ' ' ~ ' S"O'It. IC'OL..~ I SI ON~ i.. I ~O:: ;>. G..... ~A.. M )!!. A v...-"'->-<"'- ~ O G H T otan. '"I!Jt "PA.~ S A.G.E ~At,_""~M"''A it... E,._... D ET,._._~ - ~~- =" A.!>..._ ~401!:.-U-~,...._H~..-~t._ ;.._v 6; AHt:: ARLA.t-ID,t:> LH R I K~IE..~MIN'h, FIHCOE..~A.LTL~H~V (~ ::Jt.. )..._v~a.h~~p I..,t:>..H,t:>..v <;,. o. ~,;:. P~1t.~i.R.~n.Dc~ 02.- FJ:>..

6 Mot. 1973: Biaga 2 A.VfS-';..ocsPI..""...!:!., 11-4C.H~~<;t IIH& ~ ~~~I«>M 'T~ I H&O"''""'fFIO "' '" S :x:: r L t _ :h =z: L ~ - i to ' " / 'J. J!IU~11, />..~ OC.H - IV"'-TE!>H.. A~ --; --~ / _J./... p,._~:!oa. 4~A.2'E...._V6 c::=::> AHK. A~.."o.~~ 70 IS~ I IC.._SnRI ~... ~,.!!.Rt U.,. 111 t ~ u.s. n A.Yca.1.~'ei~H 1="1..1'-..t-4 O AVG. 4..._~ H~~ 9Yc;.GIC~~~i~t!: O ~ - t..h '-'~"-: 72.

7 GOTAB S Stockhom 1973

Relevanta dokument

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås Motion ti riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskoärarutbidning i Borås Bakgrund Riksdagen fattade under våren 1984 besut om avvecking av förskoäraroch fritidspedagoginjer