SBAB. Klimatredovisning

Transkript

1 Kimatredovisning 200 Föjande rapport är en oberoende genomgång av företagets kimatredovisning baserad på den totaa energiförbrukningen som uppstår i verksamhetens dagiga drift. Kimatredovisningen ger en översikt på verksamhetens CO2 utsäpp mätt i CO2 ekvivaenter med inrapporterad data från oika interna och externa käor som grundag. Anaysen underättar identifieringen av effektiva åtgärder som ger en reducerad energiförbrukning som i sin tur eder ti en reduktion av växthusgasutsäpp. Syftet med koindikatorer i rapporten är att mäta verksamhetens kointensitet i förhåande ti anta medarbetare respektive omsättning. Dessutom syniggörs företagets utsäppsnivå i förhåande ti andra aktörer. Kimatredovisningen är utförd enigt den internationea standarden Greenhouse Gas Protoco (GHG protokoet), som är den mest använda standarden för beräkning av växthusgaser. Metoden är utveckad av Word Resources Institute (WRI) och Wor Business Counci for Sustainabe Deveopment (WBCSD). GHGprotokoet består av två redovisningsstandarder som förkarar hur växthusgaser kan bestämmas och rapporteras och var i 2006 grunden för ISO normen 4064I. GHG protokoet baserar sin växthusgasrapportering på tre scope eer kategorier av utsäpp och mean direkta och indirekta utsäpp. Rapporter tar hänsyn ti föjande växthusgaser: CO 2, CH 4 (metan), N 2 O (ustgas), SF 6, HFK och PFK, omräknade ti CO 2 ekvivaenter. Verksamhetens totaa utsäpp under 200 är 235, ton CO 2. Oso, 0 februari 200 Per Otto Larsen for CO2focus AB

2 Kimatredovisning 200 Energi och kimatredovisning Förbrukning Energiekv. (MWh) Utsäpp (ton CO 2 ekv) Procentande Diese Biodiese (B5) Ebi Edningsoja Nm 3 6, 2,2 2,3 4,6 9,5, 5,4 8 % 2 % Summa scope Eektricitet Fjärrrvärme , MWh 69, 5,6 26, ton CO 2 68,5 60,9 % 29 % 26 % Fygresor timmar 80,3 MWh 29,4 ton CO 2 2,5 55 % 3 % Tågresor km 6, 3 % Restavfa Gas Meta Past Eektronik Företagets totaa CO 2 utsäpp 93 MWh 9,6 ton CO 2 235, ton CO 2 34 % 0 ) Energiekvivaenter har beräknats utifrån organisationens huvudverksamhet (scope och 2) som visar den åriga energiintensiteten som uppkommer i verksamhetens dagiga drift. Energi och kimatindikatoreri /0 Totat utsäpp (ton CO 2 ): 23,2 234,8 235, % Tota energiförbrukning scope och 2 (MWh): 23,8 49,6 93 0,3 % Energiförbrukning per kvadratmeter ( / m 2 ) 62,6 62,4 83, 2,8 % CO 2 utsäpp per anstäd (ton CO 2 /anstäd): 0,6 0,5 0,5 5,4 % CO 2 utsäpp per räntenetto (ton CO2/mijoner SEK): 3, % Kimatredovisning Rapportering enigt Greenhouse Gas Protoco ton CO Scope Omfattar direkta utsäpp från käor som ägs eer kontroeras av verksamheten, som t ex förbrukning av fossit bränse ti bitransport. Scope 2 Består av utsäpp från inköpt eektricitet och fjärrvärme. Scope Scope 2 Scope 3 Bitransport och fossit bränse Eektricitet och fjärrvärme Fyg och tåg Avfa Scope 3 Omfattar andra indirekta utsäpp av växthusgaser som är ett resutat av verksamhetens aktiviteter men som är utanför verksamheten kontro. Sida 2

3 Kimatredovisning 2009 Energi och kimatredovisning Förbrukning Energiekv. (MWh) Utsäpp (ton CO 2 ) Procentande Diese Biodiese (B5) Ebi Edningsoja/paraffin Propan LPG Naturgas Nm 3 t 0,0,0 4,8 2,8 2,8 8,5 9,3 % % 3,6 % % Summa scope Eektricitet Fjärrrvärme , MWh 93,2 665, 30, ton CO 2 92,8 32, 3, % 39,5 % 3, % Fygresor km 602,9 MWh 24,9 ton CO 2,4 53,2 % 3 % Tågresor km 69,9 6,9 2,9 % Varutransport Restavfa Gas Meta Past Organiskt avfa tonkm % 69,9 9,2 ton CO 2 33, % Företagets totaa CO 2 utsäpp 89,5 MWh 234,8 ton CO 2 0 ) Energiekvivaenter har beräknats utifrån organisationens huvudverksamhet (scope och 2) som visar den åriga energiintensiteten som uppkommer i verksamhetens dagiga drift. Energi och kimatindikatorer Totat utsäpp (tonco 2 ): Tota energiförbrukning scope och 2 (MWh): , 234,8 06,9 49,6 08/09 3,4 % 2,5 % Energiförbrukning per kvadratmeter ( / m 2 ) 62,6 62,4 % CO 2 utsäpp per anstäd (ton CO 2 /anstäd): 0,6 0,5 6,9 % CO 2 utsäpp per räntenetto (ton CO 2 /mijoner SEK): 22,3 % Ton CO Kimatredovisning Scope Scope 2 Scope 3 Bitransport Eektricitet och Fyg och tåg och fossit fjärrvärme bränse Avfa 2009 Rapportering enigt Greenhouse Gas Protoco Scope Omfattar direkta utsäpp från käor som ägs eer kontroeras av verksamheten, som t ex förbrukning av fossit bränse ti bitransport. Scope 2 Består av utsäpp från inköpt eektricitet och fjärrvärme. Scope 3 Omfattar andra indirekta utsäpp av växthusgaser som är ett resutat av verksamhetens aktiviteter men som är utanför verksamheten kontro. Sida 3

4 Kimatredovisning Energi och kimatredovisning Förbrukning Energiekv. (MWh) Utsäpp (ton CO 2 ) Procentande Diese Biodiese (B5) Ebi Edningsoja/paraffin Propan LPG Naturgas Nm 3 t 92,0 0, 2,6 4,2 23,4 5, % 2,5 % Summa scope Eektricitet Fjärrrvärme ,5 MWh 939,5 665, 29,5 ton CO 2 99,6 32, 2,6 % 43, % Fygresor km 605,3 MWh 3, ton CO 2 65,8 43, % 28,5 % Tågresor km 3,9 3,4,5 % Godstransport Restavfa Gas Meta Past Organiskt avfa tonkm % % Totat CO2 utsäpp från boaget 3,9 55, MWh ton CO 2 23,2 ton CO 2 30,3 % 86 % ) Energiekvivaenter har beräknats utifrån organisationens huvudverksamhet (scope och 2) ) som visar den åriga energiintensiteten som uppkommer i verksamhetens dagiga drift. Energi och kimatindikatorer Totat utsäpp (tonco 2 ): Tota energiförbrukning scope och 2 (MWh): Energiförbrukning per kvadratmeter ( / m 2 ) CO 2 utsäpp per anstäd (ton CO 2 /anstäd): CO 2 utsäpp per räntenetto (ton CO 2 /mijoner SEK): 23,2 23,8 62,6 0,6 Ton CO Kimatredovisning Scope Scope 2 Scope 3 Bitransport och fossit bränse Eektricitet och fjärrvärme Fyg och tåg Avfa Rapportering enigt Greenhouse Gas Protoco Scope Omfattar direkta utsäpp från käor som ägs eer kontroeras av verksamheten, som t ex förbrukning av fossit bränse ti bitransport. Scope 2 Består av utsäpp från inköpt eektricitet och fjärrvärme. Scope 3 Omfattar andra indirekta utsäpp av växthusgaser som är ett resutat av verksamhetens aktiviteter men som är utanför verksamheten kontro. Sida 4

5 Kimatredovisning 200 Kimatredovisning, ton CO 2 ekv 2009 Noter /0 Diese 23,4 5, 2,8 8,5 9,5, 5,4 % 22 % 36 % 62 % Edningsoja Summa scope Eektricitet Fjärrvärme 29,5 99,6 32, 30, 92,8 32, , 68,5 60,9 5 % 26 % 9 Fygresor Tågresor Restavfa Gas Meta Past Eektronik 3, 65,8 3,4 24,9,4 6, ,4 2,5 6, 4 % 2 % 4 % 52 % 5 Totat CO 2 utsäpp från boaget 23,2 9,2 234,8 9,6 235, % Sutnoter. I beräkningen ingår anta körda kiometer från tjänstebiar och utbetad miersättning. Trots att anta kiometer har ökat med har utsäppet minskat med 5 %, detta på grund av en ökning av etanodrivna biar i biparken. 2. Eektricitetens it t emissionsfaktor i beräknas utifrån en nordisk produktionsmix, i Nord dpoo genomsnitt ( ) som ger en emissionsfaktor på 99 gram CO 2 / för 200. köper Grön E på samtiga abonnemang som de kan påverka direkt. Energiförbrukningen i är i stor utsträckning baserade på rapporterade ta från Fjärrvärmeförbrukningen är rapporterad från Karstad och Stockhom. Emissionsfaktor för fjärrvärme är specifik för everantören och okaisering. 4. Fygresornas kimatpåverkan redovisas av fygresebyrå och motsvarade i 200, 22 T/R resor. 5. Tågresornas kimatpåverkan motsvarade i 200, 338 T/R. Enigt tågoperatörens (SJ) beräkningsmetod ger samma sträcka ett utsäpp på,9 CO Restavfaet avser kontorer i Mamö och Stockhom, i Karstad och Göteborg så ingår hämtningen i hyresavtaet. käsorterar at avfa i fraktioner på dom kontorsokaer där det är praktiskt möjigt., meta, past och organiskt avfa som käsorteras ti återvinning ger en mijövinst som i det här sammanhanget ger no utsäpp av CO 2. Gas som käsorteras ti gasåtervinning ger ett bidrag ti den gobaa uppvärmningen som dock är mycket mindre än om gaset skue hanteras på ett annat sätt. Referens Scope Kimatindikatorer för drivmede, Kima og forurensningsdirektoratet och Energiink (Teknisk Ukebad) Energikonvertering av drivmede, Energiink och NVE, NP, BP och Statoi Forskningssenter (200). Scope 2 Kimatindikatorer för eektricitet är beräknad utfrån en nordisk produktuktionsmix, Norde och PointCarbon. Kimatindikator för fjärrvärme, beräknad utifrån energimix rapporterad från fjärrvärmeeverantören. Scope 3 Kimatindikator för fygresor, Lavutsippsutvaget og DEFRA. Kimatindikator för varutransport, SINTEF, DEFRA, SSB, NSB, Väg och transportforskningsinstitut. Kimatindikatorer för hanteringen av restavfa, Grønn Byggaianse. Käsorterad avfa (energi eer materiaåtervunnen) från Avfa Norge. Avfa som går ti energi eer materiautbyte, ger i kimatredovisningssammanhang no utsäpp. Sida 5

6 Goba Reporting Initiative EN3 Förbrukning Diese Nm3 MWh GJ EN4 Eektricitet Fjärrvärme MWh GJ Den nordiska produktionen av ström ( ) består av 62 % förnyesebara käor, 22 % kärnkraft och 6 % fossia bränsen. EN5 Förbrukning MWh GJ Eektricitet Kartäggningen visar att anta km som körs med etano har ökat sedan Strömförbrukningen har gått ned på bekostnad av högre förbrukning av fjärrvärme. EN6 ton CO 2 ekv 9,5, Diese 5,4 Eektricitet 68,5 Fjärrvärme 60,9 Fygresor 2,5 Tågresor 6, totat 234, EN ton CO2 ekv Restavfa Gas Meta Past Eektronik totat EN22 Avfasfraktioner Anta Restavfa Gas 92 Meta 68 Past 65 Eektronik Behandingsmetod Energiutvinning Materiaåtervinning och energiutvinning Materiaåtervinning Materiaåtervinning Materiaåtervinning Destruktion Utfört av CO2focus AB