Motion till riksdagen 1988/89:Jo410

Transkript

1 Motion ti riksdagen 1988/89: av Lars Ernestam m. f. (fp) Fisket Mot. 1988/ Fisket är en viktig basnäring. Det utgör en försörjningsmöjighet och kompetterande yrkesverksamhet för många människor i kustområden. Det ger därmed syssesättning i annars ofta syssesättningssvaga områden. Våra möjigheter att bibehåa svenskt fiske har betydese både för ett anta kustkommuner, för människor direkt engagerade i fångstverksamhet och för syssesättning inom förädingsindustrin. En duktig yrkeskår med stort engagemang och en befokad kust och skärgård som kan ge oka utkomst spear också ro för bevakning av territoriahavet, sjöräddningen och mijöövervakningen. Tigången på färsk fisk är värdefu för de svenska konsumenterna. Värdet av möjigheterna ti export ska inräknas. Mijöhot mot fisket Fisket hotas emeertid i grunden genom förorening och förgiftning av våra kusthav. Haten av mijögifter som drabbar djurivet ökar. Övergödning genom kväve ger upphov ti syrebrist och döda bottnar. Föroreningar med avariga bioogiska skadeverkningar säpps ut i stor skaa från t.ex. skogsindustrin. Utsäppen av en stor mängd svårnedbrytbara substanser från massaindustrin ängs Östersjöns, Bottenhavets och Bottenvikens kuster är mycket oroande. Utsäppen från andra kuststater, t.ex. Poen när det gäer Östersjön, eer utsäpp från norska industrier som drabbar vattnen utanför den bohusänska kusten, får ödesdigra konsekvenser och känner inte territoriavattengränser. Spridningen av andra höggiftiga ämnen såsom t.ex. dioxin är ett ytterst avarigt mijöprobem, som också drabbar våra bestånd av fisk och skadjur samt påverkar övrigt djuriv svårt. Fokpartiets försag beträffande dessa frågor redovisas i särskida fokpartimotioner. Gödningen av våra havsområden bir ett at avarigare probem. Östersjön är at vatten under meter syrefritt och praktiskt taget dött. Kontinueriga armrapporter om förändringar kommer ti vår kännedom. Lokaa probem i vikar och bukter sprider sig at ängre. Mycket tyder på att kväveutsäpp ger upphov ti stora skador. Inte minst för fiskets fortevnad som näring är det viktigt att snabba och kraftfua åtgärder vidtas. Lagstiftningens nuvarande utformning beträffande möjigheterna att förkara vissa områden som särskit mijöskyddsområde är inte tiräckigt effektiv. Vi kan inte ensamma komma tirätta med de probem som finns i de hav som utnyttjas för fiske. Både Östersjön och Nordsjön påverkas av utsäpp Riksdagen sam/. Nr -41 J

2 från aa de änder som omger dessa hav. Fokpartiet anser att Sverige måste Mot. 1988/89 vara pådrivande för ett ökat internationet samarbete för att rädda haven. Fokpartiet anger i en partimotion särskida åtgärder vad avser mijön och stater som b. a. Poen. Fokpartiet anger också i partimotion skärpta krav på mijöagarnas utformning och effektivitet. detta sammanhang finns vidare anedning att erinra om det besut riksdagen på försag av fokpartiet fattade beträffande upprättande av en Nordsjökommission. Någon redovisning av åtgärder vidtagna med anedning av besutet har regeringen ännu efter 12 månader inte avgivit. I Marinatas Övervakningen och kartäggningen av våra kusthav är otiräckig och måste förbättras. Det är viktigt att kontinuerig provtagning kan ske vid tiräckigt stort anta fasta mätstationer. Den marinbioogiska forskningen behöver utökas och bättre samordnas. En bättre samordnad och utökad kartäggning av våra kusthav där såvä naturförhåanden som grad av påverkan redovisas bör ske. Ytterigare ett instrument bör vara en marin atas. Arbetet bör påbörjas av berörda myndigheter. Den marina atasen ska på ett ättigängigt och överskådigt sätt presentera viktiga fakta om våra kusthav när det gäer bioogi, hydroogi, vattenförhåanden, föroreningskänsighet, föroreningsbeastning m.m. Det är av stor vikt att fiskerinäringen sjäv kan bidra genom aktivt detagande i forsknings- och utveckingsarbetet. Aktiva yrkesutövares iakttageser bör tas tivara. Inga kan bättre utnyttja de möjigheter som subjektiva erfarenheter från spontana iakttageser av förändringar i mijön ger än de aktiva fiskarna. Också andra former av mijöförstörande ingrepp än utsäpp i oika former påverkar fisket. Fiskens ekpatser får inte försvinna genom sandsugning eer i en hög av tippade muddermassor. Lagstiftningsskyddet för "fiskens barnkammare" är otiräckigt. Därför anser fokpartiet att fiskenämnderna i de än där sådant arbete paneras atid bör ges tifäe att yttra sig innan arbetet påbörjas. Dessa synpunkter bör sjävkart också beaktas. I ' Torskbestånd Torskbeståndet i norra Östersjön och i Bottniska viken har svårigheter med reproduktion och får anses ömtåigt. Det är därför av vikt att inte utfiskning sker. Redan för mer än ett och ett havt år sedan sog änsstyresen och fiskenämnden i Västernorrands än arm. Mer än ett havt år senare besöt regeringen att inte vidta någon åtgärd, sedan fiskeristyresen utovat att i god tid innan isen skue säppa för snart ett år sedan fatta eventuea besut ti skydd för torskbeståndet. Inga åtgärder vidtogs under hea 1988, och riksdagen utovades i höstas att fiskeristyresen före utgången av 1988 skue åtminstone göra en anays av utveckingen av torskbeståndet i Bottenhavet, sedan torskfisket i Bottenhavet under 1988 minskade drastiskt. Inga som hest rapporter föreigger ännu. Denna nonchaans förtjänar kritik. Mot bakgrund härav bör regeringen få i uppdrag snarast att åta utföra en undersökning om hur uthåigt torskfiske ska bedrivas i Östersjön och hur 2

3 fångstuttaget eventuet kan komma att behöva begränsas. Utgångspunkten Mot. 1988/89 måste härvid vara att torskfisket som näringsgren i Bottenhavet inte går förorat. Laxfisket Laxbeståndet i de outbyggda ävarna i Norrand är avarigt hotat. At färre axar har möjighet att reproducera sig. Tiräckigt mycket ax når inte ävarna. Hittisvarande regering av havsfisket med ax har inte resuterat i förbättringar. Kraftfua åtgärder krävs därför ti skydd för den naturreproducerande axen. Sverige svarar för den övervägande deen av axyngeproduktionen i Östersjö-vattnen, och vi bör efter avskaffande! av den "vita zonen" i Östersjön ha god möjighet att med framgång driva en konsekvent axvårdande inje. Risken kan inte utesutas att kraven på vattenkraftsutbyggnad av axävarna åter aktuaiseras, om t. ex. inte de förutsättningar som ävarna har som axproducenter heer kan utnyttjas. Fokpartiet avvisar bestämt en utbyggnad av de orörda ävarna. Insjöfisket Det råder stor efterfrågan på svensk insjöfisk. Mijöförstöringen har gått ännu ängre än i Sverige i en stor de av Europas sjöar och foder. Efterfrågan på svensk gös och gädda är så stor i andra änder att det iband är svårt för de svenska konsumenterna att få ta de av fångsterna. Det kan konstateras att prisutveckingen för svensk insjöfisk varit reativt god och att priserna många gånger överstiger de priser som kan tas ut för havsfångad fisk. Insjöfisket har dessutom stor betydese för fritidsfisket. Det torde finnas möjigheter att bygga ut yrkesfisket i fera sjöar. Inte minst i gesbygden är yrkesfisket en visserigen margine men ändå betydesefu möjighet ti kompettering av andra förvärvsmöjigheter. I vissa områden torde också möjigheter finnas ti ökad hetidssyssesättning. Det är enigt vår uppfattning angeäget att insjöfiskets framtid ägnas större intresse från statsmakternas sida. Det gäer som framhåits på annan pats i motionen axfisket i ävarna men också fisket av b. a. gädda, gös, å och sik i andra vatten. Fokpartiet föresår att fiskeristyresen får i uppdrag att utarbeta ett handingsprogram om hur insjöfisket kan utveckas i andet. Denna uppfattning bör ges regeringen ti känna. Kräftor Förbudet att säja även djupfrysta kräftor har nyigen åter trätt i kraft och gäer fram ti augusti månad. Bestämmesen tikom för mer än femtio år sedan då djupfrysningstekniken ej var känd. Det utgör enbart en förargeseväckande byråkratisk oformighet och bör utan ytterigare utredning omedebart avskaffas. 3

4 Fiskeriån Fokpartiets begäran om en höjning av fiskeriånen upp ti nuvarande nivåer Mot bifös av riksdagen vid förrförra riksmötet. Fiskeriånen används för att ge möjighet ti förnyese av fiskefottan och för att ge en ny generation fiskare möjighet att starta i yrket. Fiskerinäringen har en åg avkastning, de småföretagande yrkesfiskarna har en tung investeringsvoym. För framtiden erfordras sannoikt en än högre investeringsgrad för b. a. exportsatsningar, strukturförändringar och rationaiseringar ti föjd av ett närmare samarbete med de europeiska gemenskaperna. Viktigt är också att arbetsmijön förbättras. Det kan ske genom dessa ån, då de också kan bevijas för ombyggnad. Riksdagens revisorer har i en under hösten 1988 framagd rapport föresagit att fiskberedningsånen avskaffas. Regeringen har föresagit att den totaa ramen minskas med 10 mij. kr. och att fiskberedningsånen upphör. Behovet av framtidsinriktning och ett bredare perspektiv på den svenska fiskeribranschens möjigheter samt prisutveckingen på fiskefartyg motiverar att ansaget ti fiskeriånen höjs från 40 ti 45 mij. kr., såsom också fiskeristyresen föresagit. Fiskeristyresen har också föresagit att 5 mij. kr. överförs från den ursprungiga totaa ramen för ån om 50 mij. kr. ti finansiering av forskningsprogram. Fokpartiet biträder denna uppfattning. Yrkesutbidning för fiskare Den mycket viktiga utbidningsform som yrkesutbidning för fiskare innebär har under en föjd av år fått skäras ner p.g.a. reat urhokade ansag. Samtidigt som ökade krav stäs på skeppare och maskinister av myndigheterna framstår behovet av räddningskurser och ekonomikurser för dessa småföretagare som stort. Med sina oregebundna arbetstider har de inte samma möjigheter att föja den undervisning som anordnas av kommuner och studieförbund. Fiskeristyresens yrkesutbidning är däremot anpassad ti såvä fiskarnas arbetstider som behovet av räddnings- och ekonomikurser. Ansaget bör därför höjas med kr. utöver innevarande års ansag. Fiskevård Fiskevården är en viktig de av arbetet med att värna såvä yrkesfisket som fritidsfisket och rätt att förvata naturens möjigheter. Fiskeristyresen har tidigare föresagit ökade ansag ti fiskevården med över 8 mij. kr. finansierat via en fiskevårdsavgift. Detta har inte mött regeringens gehör. Fiskeristyresen har för kommande budgetår föresagit att ett nytt ansag för bidande av fiskevårdsområden införs och tiförs 4,5 mij. kr., medan vissa besparingar i övrig verksamhet därmed skue kunna komma ti stånd. Regeringen avvisar detta, och minskar istäet totat fiskeristyresens försag med över 3,6 mij. kr. Ansaget för fiskevård bör enigt fokpartiet istäet utökas med mij. kr. jämfört med regeringens försag. 4

5 Hemstäan Med hänvisning ti ovanstående hemstäs. att riksdagen som sin mening ger regeringen ti känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att rädda havs- och vattenmi j ön, Mot (att riksdagen som sin mening ger regeringen ti känna vad i motionen anförts om upprättandet av en marin atas, 1] 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen ti känna vad i motionen anförts om skydd för "fiskens barnkammare", 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen ti känna vad i motionen anförts om undersökning m. f. åtgärder beträffande torskfisket i Bottenhavet, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen ti känna vad i motionen anförts om axfisket, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen ti känna vad i motionen anförts om b.a. ett handingsprogram för insjöfisket, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen ti känna vad i motionen anförts om försäjningsförbudet för djupfrysta kräftor, 7. att riksdagen för forskningsprogram under ansagsposten Främjande av fiskerinäringen för budgetåret 1989/90 ansår 5 mij. kr. utöver vad regeringen föresagit eer sammanagt kr., 8. att riksdagen ti Fiskeriån för budgetåret 1989/90 ansår 5 mij. kr. utöver vad regeringen har föresagit, eer sammanagt 45 mij. kr., 9. att riksdagen för fiskarnas yrkesutövning ti Fiskeristyresen för budgetåret 1989/90 ansår kr. utöver regeringens försag, 10. att riksdagen ti Bidrag ti fiskevård m.m. för budgetåret 1989/90 ansår mij. kr. utöver vad regeringen har föresagit eer sammanagt kr. Stockhom den 18 januari 1989 Lars Ernestam (fp) Bengt Rosen (fp) Hdkan Homberg (fp) Anders eastberger (fp) Kerstin Ekman (fp) Leif Osson (fp) Ering Bager (fp) Sigge Godin (fp) /89:Bo303 5