V ÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING

Transkript

1 K U N G L. S K O G S H Ö G S K O L A N S S K R I F T E R Nr 27 BULLETIN OF THE ROYAL SCHOOL OF FORESTRY STOCKHOLM, SWEDEN Redaktör: Professor LENNART NORDSTRÖM 1957 V ÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING Word Timber Trends and Prospects Av TH. STREYFFERT STOCKHOLM 1957 EMIL KIHLSTRÖMS TRYCKERI AB

2 {-'

3 Förord Föreiggande anays av värdens framtida virkesförsörjning grundar sig väsentigen på ett studium av utveckingstendenserna på virkeshushåningens och skogshushåningens områden. Härvid har förfauaren haft fördeen att som utgångspunkt kunna använda sig av den anays av dessa spörsmå, som han tidigare utfört i ett omfattande verk om Värdens Barrskogstigångar ( Stockhom 1931). För senare tid ha FAO: s pubikationer på det skogiga området varit av stort värde. Särskit har FAO: s andra inventering av värdens skogstigångar, pubicerad i Word Forest Resom ces (Rom 1955) samt dess undersökningar angående värdens försörjning med massa och papper, Word Pup and Paper Resources and Prospects (New York 1954) givit värdefua stödjepunkter för bedömande av det aktuea äget och utveckingstendenserna. FAO:s sedan några år tibaka utgivna och successivt förbättrade Yearbook of Forest Products Statistics har avsevärt underättat det omfattande arbetet med insamande och sammanstäning av det statistiska materiaet. Det har ej varit möjigt att i en särskid itteraturförteckning redovisa det ota käor, som egat ti grund för den föreiggande framstäningen utöver de hänvisningar, som gjorts i texten, särskit vid tabeer och diagram. Det återstår bott att tiägga, att ett ämne som det föreiggande ej kan tifredsstäande behandas enbart på grundva av itteraturstudier. Författarens omfattande resor ti aa viktigare skogsområden och marknader för skogsprodukter ha i sjäva verket utgjort en grundäggande förutsättning för arbetets tikomst. Dessa resor ha ti stor de möjiggjorts genom tidigare ansag från Fonden för skogsvetensk apig forskning, senare även genom ansag från Fonden för skogig forskning, viken fond även ämnat ansag för pubiceringen av den föreiggande undersökningen. En värdefu medverkan vid insamandet av statistiskt materia samt vid upprättandet av diagram och vid korrekturäsning har ämnats av fi. ic. Ingrid Bomberg. Djurshom i januari 1957 Thorsten Streyffert

4 Metersystemet har använts vid aa måttangiveser, viket b. a. innebär, att med ton genomgående avses meterton a 1000 kg.

5 5 Innehåsförteckning Sid. Förord 3 I. Probemstäningen. 9 II. Värdens avverkning och förbrukning av trä 16 1, Avverkning Förbrukning 18 III. Tendenser i värdens förbrukning av trä och skogsprodukter Värden Efterfrågan på oika sag av skogsprodukter Engands förbrukning,av skogsprodukter 30 Amänna synpunkter. 30 Engands import av skogsprodukter. 31 Förbrukningen av skogsprodukter per invånare 33 Prisutveckingen för skogsprodukter. 37 Prisutveckingen för sågade trävaror (barrträ) 39 Prisutveckingen för. pappersmassa och tidningspapper 43 Engands förbrukning av skogsprodukter i förhåande ti den amänna ekonomiska utveckingen Förenta staternas förbrukning av skogsprodukter. 50 översikt av Förenta staternas nuvarande förbrukning av skogsprodukter 50 Förbrukningen av sågade träyaror. 51 Förbrukningen av papper och papp. 55 Förbrukningen av industrivirke Förbrukningen av skogsprodukter i förhåande ti den amänna ekonomiska utveckingen. 58 Prisutveckingen för skogsprodukter. 60 ' 5. Anays' av tendenserna på efterfrågans sida Trävaror Papper och papp (pappersmassa) Förbrukningens bero'ende av priset för skogsprodukterna. 6. Sintsatser.... ' IV; Prognoser' för förbrzikriingen' av skogsprodukter. 1. Amänna synpunkter. 2. Prognos ~eträffa~de fö.rb:.:ukningen av skogsprodukter i Europa 3. Prognos för.förenta, staternas förbrukning av skogsprodukter

6 6 TH. STREYFFERT 4. Prognoser för förbrukningen av papper och papp. Tibakabick. Det nuvarande äget. FAO:s prognos för åren Värdens bivande behov av trä. Befokningsutveckingen. Levnadsstandardens betydese för virkesförbrukningen. Trävaror. P~pper och papp. Nya användningsområden för trä Framtida behov av råvaran trä V. Värdens skog.~tigångar Fördening på barr- och övskogar skogsarea per invånare Avverkning per hektar Virkesreserver Bivande avkastning från den i anspråk tagna skogsareaen Sveriges skogsbruk som norm Bivande avkastning från värdens barrskogar. 119 VI. Virkesförsörjning och skogshushåning i oika regioner Europa. 122 Eur~pas virkesförsörjning omkring år Eur~pas v.irkesförsörjning. Hittisvarande utvecking 126 Sågade. trävaror (barrträ) 127. Pappersmassa 131 Papper och papp. 133 Europas virkesbaans 136 Bivande avkastning från Europas skogar 137 Vken 'avkastning kan erhåas från Europas skogar vid en framtida praktiskt uppnåeig ratione skötse? ~ 137 FAO:s pro gnös angående Euröpas virkesfprsörjning omkring år Nordamerika över~ikt. Förenta staterna. Virkesförsörjning.Skog~tigångar. Framtida skogsavkastning Canada. Canadas skogstigångar. Avverkning Bivande avkastning från Canadas skogar 161 Sammanfattning Sovjetunionen skogstigångar Produktion och export av skogsprodukter Virkesförbrukning och avverkning. Framtidsutsikter

7 VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 7 4. övriga regioner Amän översikt. 173 Virkeshushåning 174 skogstigångar. 176 Barrskogarna Asiens barrskogstigångar 179 Latinamerikas barrskogstigångar 184 Afrikas barrskogstigångar. 187 Oceaniens barrskogstigångar 188 De tropiska övskogarna skogstyper Förutsättningar för expoatering 193 Förutsättningar för framstäning av massa och papper från de tropiska övskogarna Ratione skogsskötse i tropikerna VII. Värdens produktion och hande med skogsprodukter översikt Sågade trävaror Pappersmassa Papper och papp Pywood och träfiberpattor 215 VIII. Sammanfattning. sutsatser Det framtida behovet av skogsprodukter. 2. Framtida tigäng på virke Den framtida utveckingen i oika regioner. Europa.. N ordarnerika. Sovjetunionen övriga regioner 4. Sintord IX. De nordiska ändernas stäning. Framtidsutsikter. 1. Exporten av sågade trävaror (bar11trä) Exporten av pappersmassa, papper och papp X. Word Timber Trends and Prospects. Summary. Förteckni ng över kartor och diagram. TabeHförteckning

8

9 VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 9. Probemstäningen Det torde vara en amän uppfattning, att värdens förbrukning av trä iksom av de festa andra råvaror med fokmängdens ökning och evnadsstandardens höjning undergått en betydande stegring och atjämt under-. går en stegring. Det är också uppenbart, att tifredsstäandet av värdens virkesbehov hittis krävt expoateringens utsträckande ti at mera avägsna urskogsområden. Detta har S'edan änge fmmk,aat farhågor för en kommande skogsbrist i värden. Detta tvång att utsträcka expoateringen ti nya urskogsområden har emeertid ej enbart betingats av virkesbehovets tifredsstäande. Även andra faktorer ha verkat i s amma riktning. Först kan då erinras om den minskning värdens skogar undergått genom den fortskridande uppodingen av de bäst beägna och bördigaste skogsmarkerna. Ytterigare en faktor, som verkat förminskande på skogstigångarna, har varit skogsedarna, som i vissa dear av värden tagit en större tu ur skogarna än människan. skogsmarkens betning med nötkreatur, får och getter utgör i,stora dear av värden ett avarigt hinder för skogens naturiga föryngring. För den som sett vad insekthärjningarna kan åstadkomma i Nordamerikas skogar, är det naturigt att även omnämna denna faktor på debetsidan i värdens virkeshushåning. Betrakta vi kreditsidan i värdens virkeshushåning, kunna vi ätt kon ~tatera att skogen, därest den ej hindras häri, förr eer senare åter tar i besittning de marker, som övergåtts med avverkning, het naturigt eftersom skogen representerar det bioogiskt ämpigaste växtsamhäet på dessa mark<er. Det är också väkänt, att på många hå i värden betydande insatser göras bå:de av det a'männa och av eiskiida sikogs.ägare för att främja produktionen a;v ny skog. Den fråga som då instäer sig är, huru debet- och kreditsidorna i värdens virkeshushåning i framtiden komma att förhåa sig ti varandra. Det har nyss nämnts, att mötandet av värdens virkesbehov atjämt kräver avverkningarrras utsträckande ti mera avägsna urskogsområden. Det är emeertid uppenbart, att detta ej kan fortgå i a framtid. Förr eer senare måste vi komma fram ti ett visst j ä m v i k t s ä g e, där avverkningarna kunna fyas genom tiväxten i den nya skogsgenerationen, som uppkommit på den av expoatering övergångna skogsareaen. Detta kan tänkas ske vid oika förutsättningar. Det kan ske genom att expoateringen

10 ro TH. STREYFFERT ej ängre kan utsträckas ti nya urskogsområden, antingen därför att sådana ej ängre finnas eher därför att de bi för dyra att tigripas för utförse på värdsmarknaden, även om de kunna utnyttjas för oka>! förbrukning, såsom faret är med stora dear av Sibiriens och av norra Canadas samt tropikernas skogar. Förbrukningen tvingas då genom höga virkespriser samt genom träets ersättande med andra materia att anpassa sig efter den avkastning, som kan erhåas från den nya skogsgenerationen samt :f<"ån resrtskogar. Men man kan ocjkså tänka ISi,g, att avk asrtruingen från den nya skogsgener.ationen, när den fått tid att utvecka sig, bir tiräckigt stor att möta efterfrågan och att därför ej något behov behöver föreigga att utsträcka avverkningarna ti nya urskogsområden. Detta tänkta jämviktsäge kommer föjaktigen att uppstå vid en ägre prisnivå. Att detta tänkta jämviktsäge även bir 'beroende av den framtida virkesförbrukningens storek behöver knappast påpekas. Det är uppenbart; att ju mera omsorg som ägges ned på att främja skogsproduktionen på de marker, söm övergåtts av expoatering; och ju mindre virkesförbrukningen tenderar att stiga, desto större utsikter finns det att skapa jämvikt på det senare sättet, d. v. s. genom ökning av den uthåiga produktionen på värdens mera ättigängiga skogsareaer. Det återstår att betona, att vad som här betecknats som ett bivande jämviktsäge i fråga om värdens virkeshushåning, ej får uppfattits som ett verkigt jämviktsäge. Någon verkig jämvikt mean värdens virkesförbrukning och den uthåiga avkastningen från en viss de - den mera I ättihgängiga deen - a,v vätidens s'ko sarea1, kan givetvis adrig uppnås. Dertta komma de ständigt pågående förändringarna på såvä efterfrågans som tigångens sida att förhindra. När här ikvä använts biden av ett bivande tänkt jämviktsäge, avses därined ett nytt och mindre dynamiskt tistånd än det nuvarande. Detta skue framför at karakteriseras av att det nuvarande beroendet av u r s k o g s t i I g å n g a r n a avöses av tigången ti en u t h å I i g a v k a s t n i n g, som väsentigen tänkes mobvara förbi"u'kningen. Enda st den eventueha ö k n i n g e n av förb!"ukningen sikue i detta tänkta jämvik~tsäge behöva rtäckars genom expoateringens utsträckande tih mera av,jägsna urskogsområden, därest den ej kan mötas genom en fortgående höjning av den uthå'hga avk.as:tning en eer genom ett båttre utnyttjande av denna avkastning. Inom denna ram av ett biva'd'e tän'kt jämviktsäge kommer framgent iksom nu en internatione h a n d e med skogsprodukter att vara behövig för 1a1Jt utjämna differ.enserna i fråga om tigång och efterfrågan på skogsprodukter mean värdsdearna och mehan änderna. Om man tänker sig värdens virkeshushåning utveckas enigt detta schema instäer sig frågan, ti viken punkt i utveckingen vi nu hunnit. Det har redan av det föregående framgått, att utveckingen fortskridit

11 VÄ,RLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 11 mycket oika i oika dear av värden. På m~nga hå i värden och i stigande omf.attning ägger man ned betydande kostnader för att främja uppkomsten av ny skog, både på de marker, som övergåtts med avverkning, och på av åder kaa marker. I vissa dear av värden - Väst- och Centraeuropa, Skandinavien, J apan m. f. änder - har skogsskötsen uppnått en hög. ståndpunkt, och skog-smarkens produktionskapacitet är i rätt tifredsstäande grad utnyttjad. I andra dear av värden befinner sig skogshushåningen på en ägre ståndpunkt, och upprätthåandet av skogsavverkningen är mer eer mindre beroende av fortsatt expoatering av urskogstigångar, där sådana finnas. Man torde kunna uppskatta den. ande av värdens förbrukning av industrivirke, som atjämt måste uttagas från d'ess urskogar, ti närmare häften av värdens totaa avverkning av industrivirke. Det är föjaktigen atjämt en betydande ande av värdens förbrukning av industrivirke, som måste fyas på ett sätt, so in ej i ängden kan upprätthåas. At efter som den nya skogsgenerationen, uppkommen efter urskogarnas expoatering, får tid att utvecka sig, och at efter som intresset för skogsvård växer även ut-anför E"Up1, är det emeneri< rimigt- au antaga, att avkastningen från den hittis med avverkning övergångna skogsareaen ska stiga. Probemet beträffande värdens virkeshushåning är atså, i mycket förenkad form, att hushåa med återstående urskogsreserver så, att den nya skogsgenerationen kan överta virkesförsörjningen, innan dessa reserver i något så när tigängiga ägen tagit sut. Man skue emeertid också, och med större skä, kunna uttrycka detta så, att probemet är att söka påskynda virkesproduktionen i den nya skogsgenerationen genom förbättrad skogs;_ vård, så att den successivt kan överta värdens virkesförsörjning utan någon bristperiod. Detta probem är i sjäva verket en upprepning i förstorad skaa av det probem de nordiska änderna redan stäts inför- i sin skögshushåning - att överbrygga övergången från det expoaterande ti det uthåiga skogsbruket så vitt möjigt utan någon nedgång i skogsavkastningen. Detta har ej varit utan svårigheter, trots att nian i dessa änder agt ned mycken omsorg både i fråga om att hushåa med den gama naturskogen och att genom skogsvårdsåtgärder av skida sag främja den nya skogsgenerationen. Det har ej kunnat undvikas, att härigenom okaa rubbningar uppstått, såsom t. ex. varit faet i norra Sverige, där det kargare kimatet försenat utveckingen av den nya skogsgeneration en. Den härigenom föranedda nedgången av skogsavkastningen har emeertid nu hejdats och förbytts i en stigande tendens. En motsvarande utvecking mot en vågda öch en efterföjande stegring kan. förväntas vid expoateringen av andra itskogsområden i värden, varvid dock den efterföjande stegringen bir i hög grad beroende av den omsorg, som ägges ned på uppdragandet och skötsen av

12 12 TH. STREYFFERT den nya s kogsgenerationen. Att den oc~så kan het utebi visar erfarenheten från många änder. Under sådana förhåanden uppstår frågan, vika r e s e r v e r av urskogsvirke som finnas för att överbrygga övergången tih den nya skogsgenerationen. Här är ej patsen att närmare ingå härpå. Endast en orientering ska givas som bakgrund för den föjande framstäningen. Enigt den inventering av värdens skogstigångar, som nyigen utförts av FAO, utgör värdens totaa skogsarea ca mij. hektar, varav ca mij. hektar hittis tagits i anspråk (>~in u se»). M otsvarande si.ffror för värdens barrskogar äro ca mij. hektar tota skogsarea och ca 600 mij. hektar tagna i anspråk. Eftersom ej mindre än ca 80 % av värdens förbrukning av industrivir,ke utgöres av barrträ, är det ba rrskogarna, som tildra sig huvudintresset. Enigt de nu presenterade uppgifterna synas reserverna av barrskog åtminstone vid ytigt påseende vara av betryggande storeksordning för att säkerstäa övergången ti uthåhi'gt skogsbruk, förutsatt att ej förbrukningen av skogsprodukter befinner sig i stark stegring. Det. är emeertid uppenbart, att värdens barrskogsreserver äro av betydigt mindre b r u k n i n g s v ä r d e än den barrskogsarea, som redan övergåtts med avverkning. Även om atjämt ett mycket värdefut barrskogsförråd kvarstår i de magnifika skogarna på Pacifickusten, befinna sig å andra sidan stora områden, framför at de mot N. Ishavet vettande skogsvidderna, i ett så ogynnsamt transportgeografiskt äge, att deras framtida bidrag ti den omgivande värdens virkesförsörjning är ovisst. Det framgår ej direkt av FAO:s inventering av värdens skogstigångar, hur stor de av de i reserv befinuiga ca 700 mij. hektar barrskog som kan räknas som tigängig för närvarande. Med kännedom om förhåandena i oika regioner kan man emeertid approximativt uppskatta den för nätvarande tigängiga barrskogsreserven ti omkring 150 mij. hektar, vadan den för närvarande otigängiga reserven skue utgöra omkring 550 mij. hektar. Man torde emeertid kunna räkna med en fortsatt förskjutning av gränsen för den tigängiga barrskogsreserven in i tidigare som otigängiga kassificerade sko sområden. Detta är en fråga om utveckingen på transportteknikens område samt om den prisnivå för virke, som skapas av den framtida efterfrågan och tigången på skogsprodukter. Betydesen av den nu tigängiga barrskogsreserven kan emeertid bättre bedömas mot bakgrunden av värdens nuvarande fö rbrukning av industrivirke. Denna har av FAO beräknats ti ca 754 mij. m 3 åren , varav ca 600 mij. ms barrträ. Detta innebär, att värdens nu som tigängiga beteekna:de harrskogs reserver bott skurhe räck,a ca 20 år, om vrärden~s avverknjing ajv barrskogsvirke het sk,ue uttagas från dem. I sista hand avgörande är emeertid b e ä g e n h e t e n av de nu re.:

13 VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 13 dovisade barrskogsreserverna i förhåande ti de förbrukningscentra, som mest äro i behov av dessa reserver. Den adees övervägande deen av det barrskogsvirke, som förbrukas i värden kommer ti användning i Europa, Nordamerika och Sovjetunionen. Av värdens totaa förbrukning av industrivirke av barrträd, nyss angiven ti 600 mij. m3, förbrukades ej mindre än ca 540 mij. ms i dessa tre regioner. Denna kvantitet härrör het från dessa regioner, som också innesuta huvudparten av värdens barrskogar. De innesuta också huvudparten av värdens bar rskogsreserver. Emeertid äro dessa reserver ojämnt fördeade mean regionerna, särskit i förhåande ti deras förbrukning av barrskogsvirke. Sämst försett med reserver är Europa, där urskogsreserven endast utgör 6 mij. hektar. Bäst utrustad med tigängiga barrskogsreserver i förhåande ti behovet är Sovjetunionen med 60 mhj. hektar. En meanstäning intar Nordamerika, vars 'iigängiga barrskogsreserver även kunna uppskattas ti ca 60 mij. hektar, men vars förbrukning av barrskogsvirke är större än Sovjetunionens. Den samma~tagna storeken av tigängiga barrskogsreserver i övriga regioner är svårbestämbar, men kan troigen uppskattas ti ca 25 mij. hektar. Av vad som nu nämnts kan man ej undgå att draga den sutsatsen, att den framtida virkesförsörjningen ter sig minst gynnsam beträffande Europa, särskit om det bir fråga om att möta en stigande. förbrukning av skogsprodukter. Det bör dock ihågkommas, att den nuvarande situationen fått sin präge av att den europeiska deen av Sovjetunionen i detta sammanhang ej räknats ti Europa. Geografiskt sett hör denna de av Sovjetunionen med dess 100 mij. hektar barrskogar dock atjämt ti Europa, och den framtida virkesförsörjnin~n i Europa kommer att i hög grad bi beroende av i vad mån de ryska skog arna återfå sin ro att bidra ti Europas virkesförsörjning, i främsta rummet med sågat barrträdsvirke. Beträffande Nordamerika finnas bortom den tigängiga barrskogsreserven stora vidder av för närvarande ej tigängiga barrskogar i kontinentens nordiga, mot N. Ishav et v ettande de, Vika i mån av behoiv torde kunna M mins to n e ti en de.i tagas i anspråk. Detta är dock knappast kunna ske utan stigande expoateringskostnad, någonting som man nog får räkna med redan vid ett fuständigare tivaratagande av den för närvarande som tigängug betecknade barrskogsreserven. Även beträffande Sovjetunionen gäer, att bortom den tigängiga barrskogsreserven sträcker sig en ännu större barrskogsarea i Sovjetunionens asiatiska de som en andra reserv. Särskit beträffande Sovjetunionen gäer det, att gränsen mean vad som ska betecknas som»tigängig» och»otigängig» endast är nomine, och att expoateringen kommer att drivas så

14 TH. STREYFFERT ångt det anses förenigt med det samade fokhushåets intresse och edningens poitiska syften. Beträffande övriga regioner träd;:t barrskogarna het i bakgrunden, areamässigt sett. Likvä synes ca häften av industrivirket utgöras av barrträ även i dessa regioner. Här utgöra framför at övskogarna den viktigaste reserven för den framtida virkesförsörjningen. P4 grund av de här förekommande tropiska övskogarnas heterogena sammansättning och merendes ogynnsamma förutsäuning ar. för avverkning och transport.erbjuda dessa urskogar speciea probem vid expoatering i kommersie skaa. Att de tempererade övskogarna i övriga regioner, frä~pst Nordamerika men i viss mån även Europa, erbjuda en virkesreserv, som ännu ej het tagits i anspråk, bör här påpekas. Denna reserv kan särskit bi av betydese för den väx,ande förbrukningen av papper och har 'I"Iedan börjat nyttiggöras för detta änd:;tmå. I den mån man genom nu pågående bemödanden att bekämpa skogsedarna och härjningarna genom skadeinsekter yckas nedbrin~a de atjämt,stora förusterna av dessa anedningar, bir re,suutatet detsamma som en ökning av skogsproduktionen i den nya skogsgenerationen. Ett intensivt arbete pågår även i många änder för att nedbringa åtgången av råvara vid förädingen av skogsprodukterna samt att nyttiggöra det avfa, som uppstår härvid. Genom den tekniska utveckingen vid avverkning och transport kunna ej bott nya urskogsområden bringas inom räckhå för expoateringen utan även kenare dimensioner och kvaitativt sämre virke tivarafägas från cfe s:kogsomraden, som redän fagifstnruk'. AHa nu nämnda åtgärder tiämpas i. större eer mindre omfattning i oika dear av värden at efter förutsättningarna att genomföra dem, särskit med hänsyn ti de härmed förenade kostnaderna. Dessa kostnader ut-... göra det främsta begränsande momentet för ett nyttiggörande av de mycket stora reserver, som kunria tiföras värdens virkeshushåning på dessa vägar. Genom den tekniska utveckingen, möjiggjord genom forskningen, kan området för de önsamma åtgärderna successivt vidgas. Även beträffande åtgärder för skogsavkastningens höjande genom ratione skogsvård gäer, att dessa äro förenade med kostnader. I detta fa tikommer den för skogsbruket. säregna omständigheten, att merendes en ång tid förfyter, innan man får skörda frukten av dessa uppoffringar i form av en ökad skogsavkastning. Detta är en grundäggande orsak ti att sådana åtgärder ofta försummas av den enskide skogsägaren och måste framtving as av det amänna genom agstiftning eer uppmuntras genom understöd; Den ånga produktionstiden har också givit upphov ti strävanden att förkorta denna genom inp.antering av snabbväxande trädsag samt genom utveckande av nya mera snabbväxande raser av skogsträden. Beaktansvärda resutat ha vunnits i båda dessa avseenden. Ännu är det dock

15 VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 15 för tidigt att yttra sig om betydesen av dessa nya injer i skogshushåningen för värdens virkeshushåning i stort. Medan den tekniska utveckingen under den gångna tiden varit ett mäktigt hjäpmede för att öka de ekonomiskt tigängiga tingångarna på trä genom att underätta expoateringen or,h råvarans at fuständigare utnyttjande samt genom au främja en rationen skogss1kötse1, hiar den tekniska utveckingen på efterfrågans sida verkat ej bott stimuerande utan även återhåande. I sistnämnda avseende må hänvis as ti det ersättande av trä med andra materia för konstruktionsändamå etc., som skett i stor omfattning, och som också gynnats av den tekniska utveckingen. Men den tekniska utveckingen har även öppnat nya vägar för träets användande, särskit i form av fibermateria (papper, papp och produkter därav) samt på sistone även i form av råvara för framstäning på kemisk väg av het nya produkter (viskossike, etc.). Möjigheterna härutinnan äro säkerigen ångt ifrån uttömda? i det trä erbjuder större förutsättningar för framstäning av het nya produkter än någon annan råvara. I sista hand åstadkommes atid jämvikt mean tigång och efterfrågan på skogsprodukterna iksom på andra nyttigheter genom priset, des direkt och des genom att priset inom en vid margina kan påverka träets ersättande med andr a materia och vice versa. För värdens framtida virkesförsörjning måste det vara ett intresse av första ordningen, att det bivande jämviktspriset för skogsprodukter ej ti föjd av knapphet på trä utbidas vid en så hög nivå, att detta avarigt håer tibaka förbrukningen. Trä är nämigen en råvara av så mångskiftande användning och så utomordentig!jetydese, att det kan betecknas som en,av mänskighetens nyckeråvhror. En rikig försörjning med trä kan bäst förverkigas genom att i tid säkerstäa den framtida tigången därav genom förbättrad skogsvård.

16 16 TH. STREYFFERT II. Värdens avverkning och förbrukning av trä. Avverkning Värdens (exk. Kina) totaa a v v e r k n i n g för aa ändamå har av FAO vid dess andra inventering av värdens skogstigångar beräknats ti mij. m 3 i genomsnitt för åren (tab. II:1). Denna avverkning var samtidigt för aa praktiska ändamå ett mått på värdens f ö r b r u k n i n g av trä under de nämnda åren. T.ab. I:t. Värdens skogsarea och avvukning omkring skogsarea Mij. hektar Avverkning Mij. m 3 (exk. bark) Region Därav Tota tigäng- ig b arrs k o g Tota Därav industrivirke tota barrträd Europa Nordamerika Sovjetunionen Latinamerika Afrika Asien Oceanien Hi "133 "51 " Käa: FAO, Word Forest Resources. Rom!J55. Med avdrag för hyggesavfa och föruster vid fottning. 2 Ca.nara och USA. 3 Exk. Kina. 4 Därav Japan 29,0 mij. m3. Den angivna siffran är uppenbarigen mycket osäker. Osäkerheten är särskit stor i fråga om uppskattningen av värdens avverkning och förbrukning av brännved, som beräknats ti närmare häften av den totaa förbrukningen av trä eer 638 mij. m3 Även om brännved i stora dear av värden representerar den övervägande deen av förbrukningen och det mången gång erbjuder ett stort probem att fya behovet härav på ett något så när Ufredsstäande sätt, är det ikvä den andra deen av förbrukningen, nämigen vad som av FAO har sammanförts under benämningen»industria wood», som tidrar sig huvudintresset.

17 VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 17 Avverkningen av»industria wood» eer industrivirke, som vi här skoa kaa det, beräknas för åren för värden i dess hehet (exk. Kina) ha utgjort ca 744 mij. m 3 I»industrivirke» innesuter FAO förutom de traditionea gagnvirkessortimenten sågtimmer, pywoodtimmer, massaved, props, stopar, syar, etc. även diverse andra sortiment, såsom ved för utvinnande av garvämnen, för torrdestiation och för gengasdrift. Sistnämnda sortiment utgöra emeertid bott en obetydig ande av industrivirket. Särskit gäer detta om den de av industrivirket, som utgöres av barrträ. Barrträdsvirkets ande av industrivirket redovisas särskit i FAO :s utredning. Den uppgives ti 584 mij. m 3, motsvarande 78 % av den totaa kvantiteten industrivirke. Barrträdsvirkets dominerande betydese för värdens virkeshushåning, åtminstone vid nuvarande förihåuanden, får härigenom sin beysning. Denna b a r r t r ä d s v i r k e t s d o m i n e r a n d e b e t y d e s e för värdens virkeshushåning beror på ett sammanträffande av tvenne omständigheter. som båda ha gynnat barrträdsvirkets användning framför övträdsvirket. Först kan nämnas den omständigheten, att värdens barrskogar genom sin geografiska beägenhet i närheten av den vita rasens utbredningsområde i den norra tempererade zonen igga ojämförigt bättre ti för att fya det stora virkesbehovet i de industriaiserade dearna av värden än faet är med värdens stora övskogsområden, som framför at äro tifinnandes i tropikerna. Härti kommer, att barrträdsvirket genom sin större homogenitet tekniskt sett bättre än övträdsvirket ämpar sig för det viktigaste användningsområdet för trä, nämigen sågade trävaror. Även för det därnäst viktigaste användningsområdet, papper och andra produkter av pappersma,ssa, har barrträdsvirket på grund av sin större fiberängd ett försteg genom den större styrka produkten härigenom erhåuer. När vaet är möjigt mean barrträdsvirke och övträdsvirke, kommer därför användningen av det senare att under hänsynstagande ti priset begränsas ti ändamå, för vika det tekniskt sett ämpar sig bättre eer åtminstone ika bra som barrträdsvirket Detta är b. a. faet, när särskit stora fordringar stäas på styrka, hårdhet eer varaktighet. Virket av vissa värdefua övträdsarter uppfyer nämigen dessa fordringar bättre än virket av de festa barrträdsarter. En de av dessa värdefua övträdsvirken utmärka sig därjämte genom ett titaande utseende och kunna härigenom få stor efterfrågan för ändamå, där en vacker yta är av betydese, såsom vid möbetiverkning och för inredningsändamål För sistnämnda ändamå användes övträdsvirket vanigen i form av faner. Enär de festa övträdsvirken ej besitta dessa efterfrågade egenskaper, komma de värdefuare övträdsvirkena genom sin reativa knapphet ofta att betinga ett betydigt högre pris än barrträdsvirket Detta är särskit faet, när de utmärka sig genom ett vackert utseende. Där ba,rrs1kogar,saknas eer äro av ringa utbredning, 2

18 18 TH. STREYFFER1'.< såsom faet är i tropikerna, är det dock naturigt att övträdsvirket kommit att utgöra det väsentiga underaget för virkeshushåniugen, även i sådana fa, då det ej är ika vä ägnat härför som barrträdsvirket. Enigt tabe II :1, som visar a v v e r k n i n g e n a v i n d u s t r i v i r k e i genomsnitt för åren i o i k a v a r d s d e a r, samt förekomsten av barrskog,ar och tota skogsarea i motsvarande områden, avverkades den het övervägande deen av värdens industrivirke inom Europa, Nordamerika och Sovjetunionen, närmare bestämt 657 mij. m 3, motsva- rande 88 % av den totaa avverkningen av industrivirke. övriga regioner (exk. Kina), uppnådde sammimagt ej mer än 87 mij. m 3, trots att de besitta den större deen av värdens skogsarea. Denna består dock väsentigen av tropiska övskogar, i vika avverkningen för andra ändamå än bränse är åg. I fråga om barrträdsvirkets ande av industrivirket var den ojämna fördeningen än mer utprägad, i det avverkningen i Europa, Nordamerika och Sovjetunionen tisamminis utgjorde 539 mij. m3 eer 92.3 % av värdens avverkning h~rav, 584 mij. m 3 Att avverkningen av industrivirke i så hög grad koncentrerats ti dessa dear av värden beror des på att de tisammans hysa ca mij. hektar av värdens ca mij. hektar barrskogar; men det beror också på det redan omnämnda förhåandet, att dessa värdsdear bebos av den vita rasen med dess dominerande stäning på det industriea området. 2.. FörbruJming Om man gör en motsvarande sammanstäning över f ö r b r u k n i n g - e n a v i n d u s t r i v i r k e i o i k a r e g i o n e r ska man finna, att även denna ti het övervägande de försiggår i Europa, Nordamerika och Sovjetunionen (tab. II:2:1). Endast små kvantiteter i förhåande ti den totaa förbrukningen gå nämigen i den internationea handen mean värdsdearna. Den hande, som förekommer, går nästan het från Europa och Nordamerika ti övriga regioner. ' Denna fördening av förbrukningen av industrivirke på regioner är uppenbarigen mycket ojämn, särskit om man tar hänsyn ti motsvarande fördening av värdens fokmängd. Den anmärkningsvärda,situationen föreigger nämigen, att en tredjede av värdens fokmängd förbrukar sju åttondeiar av värdens industriviirke. I absouta ta uttryckt förbruka ca 800 mij. människor i Europa, Nordamerika och Sovjetunionen 660 mij. m 3 industrivirke, medan ca. 700 mij. invånare i övriga värden endast förbruka c a 100 mij. m 3 industrivirke. Ett annat uttryck för denna ojämna fördening av förbrukningen erhåes, när man beräknar denna per invånare. I medeta för Europa, Nordamerika och Sovjetunionen är förbrukningen av industrivirke 0.83 m 3 per invånare..

19 VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 19 Tab.II:2:1. Värdens avverkning och förbrukning au industrivirke Mij. m 3 (e:rk. bark) A vverming1 överskott Förbrukning av2 Fok- Region export+ mängd Tota Barrträ import- Tota Per inv Mij. m3 Mij. m3 Mij. m3 Mij. m3 m3 Mij. in v. Europa , , Nordamerika ,6 299, Sovjetunionen o 190 0, Summa , , Latinamerika ,2 20 0, Afrika 8 2-1,2 9 0, Asien G , , Oceanien... O 4-3,0 13 0,93 14 Summa , , Värden , , Käor: Avverkning- FAO, Word Forest Resources. Rom överskott av export och import -- FAO, Yearbook of Forest Products Statistics, (Avser medeta av åren 1951 och 1952.) 1 Med avdrag för hyggesavfa och föruster vid fottning. " Omräknat ti motsvarande kvantiteter rundvirke. United Nations, Statistica Yearbook Värdens fokmängd år 1952 uppskattas enigt denna ti ägst och högst mij. Största osäkerheten råder beträffande Asien, vars fokmängd uppskattas ti ägst och högst mij. Fokmängden i Kina ingår häri med 163 miu. (Enigt China Reconstruction, 1955, nr 1, uppges Kinas fokmängd 1953 ti 602 mij. inv. på grundva av Kinas första fokräkning samma år.) 1 Eur. Turkiet har förts tisammans med asiatiska Turkiet. 5 Canada, USA. r: Avverkningen och förbrukningen av industrivirke i Kina har av förf. uppskattats ti 10 mij. m3, varav 8 mij. m3 barrträdsvirke. medan motsvarande siffra för den övriga värden stannar vid 0.06 m 3 Detta återspegar i viss mån den väsentiga skinad, som råder beträffande industrie utvecking och materie evnadsstandard mean de områden, som bebos av den vita rasen samt värden i övrigt, som ti större deen omfattar s. k. underutveckade änder. Emeertid är denna skinad ej atid ika utprägad, och övergångar finnas. Det förtjänar också att uppmärksammas, att Nordamerikas förbrukning av industrivirke per invånare är 4 a 5 gånger större än Europas, och Sovjetunionens förbrukning är mer än dubbet så stor som Europas. Även mean de oika områdena eer ä n d e r n a i en viss region kan virkesförbrukningen per invånare visa betydande oikheter at efter de varierande förutsättningarna för virkesförbrukning, såsom dessa framgå framför at av den mer eer mindre rikiga tigången på skog inom oika änder samt av den industriea utveckingen. Det är också av intresse att konstatera, hur förbrukningen av industri-

20 20 TH. STREYFFERT. Tab. I:2:2. Värdens produktion av skogsprodu/der 1953 och Motsvarande rundvirke Produktion Reduk- Mij. m3 Därav Sortiment Enhet tions- (exk. bark) barrträ faktor Sågade trävaror barrträ 1000 stds , övträ 1000 m , Pywood 1000 m , m Pappersmassa3 kemisk 1000 ton , mekanisk»» ,55 } Summa Käa: FAO, Y earbook of Forest Products Statistics, Rom Reduktionstaktorer från FAO, Yearbook of Forest Products Statistics, Rom Uppskattad av förf. ;_: Produktionen av annan pappersmassa än av trä uppgives ti ton år 1953 och ton år Baans mean totaa avverkningen enigt FAO, Yearbook of Forest Products Statistics, 1955 (sid. 18) och föregående poster omräknade ti rundvirke enigt FAO:s reduktionsta. Träfiberpattor»» ,6 4 5 '4 stopar, props, syar och övrigt industrivir- ke m ca 163 ca 188 1,o virke fördear sig på o i k a s a g a v s k o g s p r o d u k t e r. Detta åter sig göra på grundva av den statistik angående produktionen av viktigare skogsprodukter, som sammanstäes av FAO (tab. II:2:2). För värden i dess hehet motsvarar denna produktion nära dess förbrukning. Det framgår av denna sammanstäning, att huvudparten av industrivirket i värden användes för framstäning av sågade trävaror. Produktionen härav uppgick åren 1953 och 1954 ti resp och 45.2 mij. standard av barrträ och 56.3 och 57.6 mij. m 3 av övträ, motsvarande 12.1 och 12.3 mij. standard. Enär den totaa förbruk'ingen a;v skogsprodukter dessa M motsvarade resp. 789 och 839 mij. m 3 rundvirke (exk. bark), innebär detta, att produktionen av sågade trävaror dessa båda år tog i an:språk resp.. G6.0 och 53.4 procent av den tota a förbrukningen av industrivirke. Den därnäst största förbrukningsposten representeras av pappersmassa. Produktionen av pappersmassa uppgick åren 1953 och 1954 ti resp och 41.8 mij. ton med tyngdpunkten på den kemi ska pappersmassan (24.9 och 27.3 mij. ton). Åtgången av råvara härför beräknas ti resp. 159 och 175 mij. m3 (exk. bark) åren 1953 och 1954, motsvarande 20.2 och

21 VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING % av den totaa förbrukningen av industrivirke. Återstående ca 25 % av den totaa förbrukningen av industrivirke fördear sig med ca 3 % på pywood och faner, 0.6 % på träfiberpattot och ca 21 % på stoipar, props och syar samt övrigt industrivirke, däriband ved för utvinnande av garvämnen, för torrdestiation och för gengasdrift. Barrträdsvirkets ande i dessa oika sag av skogsprodukter framgår även av sammanstäningen i taib. II :2 :2. A v den totaa förbrukn1ngen av industrivirke år 1954, beräknad ti 839 mij. m3, kan ca 659 mij. m 3 erer 79 % beräknas utgöra barrträdsvirke. Andeen av detta är störst vid produktionen av pappersmassa, där atjämt ca 93 % utgöres av harrträ. Av de sågade trävarorna utgöres ca 79 % av barrträ.

22 22 TH. STREYFFERT III. Tendenser L värdens förbrukning av trä och skogsprodukter. Värden Den amänna uppfattningen torde vara, att värdens virkesförbrukning undergår en fortskridande ökning. Det igger också nära ti hands att dra den sutsatsen, att även förbrukningen av trä ska stiga, när produktion och förbrukning av praktiskt taget aa viktiga råmateria och färdiga nyttigheter stiger som en föjd av fokmängdens ökning och den industriea utveckingen, resuterande i en stigande evnadsstandard och därmed högre förbrukning även per invånare. Det föreigger vissa svårigheter att statistiskt föja utveckingen av vir J:esförbrumingen i värden. statistiken är bristfäig t. o. m. beträffande den viktiga;ste skogsprodukten, sågade trävaror. För vissa änder är au statistik bristfäig eer saknas. Beträffande Sovjetunionen och dess sateitstater samt Kina råder mörkäggning på detta som på andra områden rörande produktionen. Under senare år har FAO i sin årigen utkommande Yearbook of Forest Products Statistics även pubicerat uppgifter angående avverkningen av industrivirke. I denna årsbok sammanstäes därjämte statistik angående produktion och hande med viktigare skogsprodukter, viken statistik efter hand bivit at mera fuständig. Någon överbick av utveckingstendenserna på ängre sikt kan emeertid denna statistik ej ge, enär den endast omfattar ett fåta år. I ett verk om Värdens Barrskogstigångar1 har författaren genomfört en uttömmande utredning angående förbrukningen av gagnvirke av barrträ för värden i dess hehet, hänförande sig ti åren (medeta). Vid ~enna tidpunkt hade sviterna av det första värdskriget övervunnits, och värdens hushåning återgått ti normaa förhåanden, så vitt man kan taa om sådana förhåanden. Det bör därför vara av intresse att jämföra förbrukningen av harrträdsgagnvirke vid denna tidpunkt med den nuvarande, då värden börjat komma i jämvikt efter det andra värdskriget. Det bör därvid håas i minnet, att under de närmare trettio år, som förfutit sedan denna undersökning gjordes, stora rubbningar ägt rum i värdshushåningen, förutom genom det andra värdskriget även genom värdskrisen Värdens Barrskogstigångar. Stockhom 1931.

23 VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 23 Ta b. III :1:1. V ä"dens avverkning och förbrukning av barrträdsvirke. Mij. m 3 (exk. bark). i överskott av Förbrukning 'A vverkning export+ Förbrukning pr inv Region import- ' m , , , ; ,1950~52 Europas , Nordamerika"' O +9, Sovjetunionen , övriga , Värden , ,37 0,83 1,65 1,38 50,31 0,77 0,04 0,04 0,24 0,24 Käor: Värdens Barrskogstigångar. Stockhom Avverkning. FAO, Word Forest Resources. Rom Export- och importöverskott FAO, Yearbook of Forest Pro: ducts Statistics. Rom (För år 1950 saknas, fuständiga uppgifter.) barrträdsgagnvirke, industrivirke av barrträd. ::: Som mått på värdens fokmängd har för åren räknats med fokmängden år 1927, uppskattad ti mij., samt för åren med fokmängden år 1952, uppskattad ti mij. ~ Exk. Ryssand och de batiska staterna och Sovjetunionen USA och Canada (ink. New Foundand).. 5 Sovjetunionens nuvarande område. r. Avverkningen av gagnvirke av barrträ i Kina har av förf. i Värdens Barrskogstigångar uppskattats ti 8 mij. m3. Samma antagande har gjorts för i början av 1930-taet. Genom Sovjetunionens industriaisering har därjämte en ny faktor av stor betydese uppträtt i värdshushåningen. Vid den jämförese, som nu ska göras, kan ej någon exakt motsvarighet erhåas från FAO :s statistik ti vad som i Värdens Barrskogstigångar och även annorstädes benämnes»gagnvirke». Närmaste motsvarigheten i FAO :s statistik är industri virke, viken term dock är något vidare, i det att den förutom de gängse gagnvirkessortimenten även innesuter trä använt för extraktion av garvämnen, för torrdestiation, för gengasdrift, etc. A v denna anedning äro uppgifterna angående den nuvarande förbrukningen något större än de skue vam vid redovisning av enbart förbrukningen av gagnvirke. Beträffande barrträdsvirket, som jämföresen -här avser, är dock skinaden obetydig. I tab. 111-:1:1 ha uppgifter sammanstäts över avverkning och förbrukning av barrträdsgagnvirke åren och av industrivirke av barrträ H) Det ska i det föjande förutsättas, att dessa uppgifter äro jämföriga. Det fraingår härav, att värdens förbrukning av industrivirke av harrträ ökat från 466 ti 592 mij. m 3 under de 25 år, som igga mean :27 och Samtidigt har emeertid även värdens fokmängd ökat från

24 24 TH. STREYFFERT Fig. 1. Avverkningen av barrträdsgagnvirke omkring åren 1925/27. Varje prick representerar mij. m3 rundvirke (utan bark). (FråJn Värdens Banskogstigångar). ca ti ca mij. människor. Härigenom skue förbrukningen per invånare nu ha samma storek som för 25 år sedan. En bick på tah. III :1 :1 vis:ar emeertid, att den inträdda ökningen av den totaa förbrukningen praktiskt taget het ägt rum inom Sovjetunionen, där en ökning skett från ca 46 ti ca 160 mij. m 3 Även :om dessa uppg1ifter äro osäkra - och särskit är detta faet med den sistnämnda uppgiften - äro de en yttring band många andra av den omvävning industriaiseringen medfört i Sovjetunionens ekonomiska iv. Dess förbrukning av industrivirke av barrträ har därmed ökat från 0.31 ti O. 77 m 3 per invånare. I motsats härti har en nedgång ägt rum i Europas förbrukning. Denna har minskat från 135 ti 130 mij. ms. Genom att fokmängden samtidigt ökats från 361 ti 399 mij. har förbrukningen per invånare gått ned från 0.37 ti 0.33 m 3 Visserigen har en ökning av förbrukningen i Europa ägt rum sedan , så att denna år 1954 antagigen överskred 135 mij. m 3, men förbrukningen per invånare igger atjämt ägre än I Nordamerika har den totaa förbrukningen bott undergått en mindre ökning - från 234 ti 240 mij. m 3 - viken ökning emeertid på grund av den samtidiga ökningen av fokmängden från 128 ti 174 mij. ej kunnat Enigt European Timber Trends and Prospect,s, FAO, Geneve 1953, (sid. 15) har Europas förbrukning av industrivirke av barr- och övträd ökat från 153 mij. m3 i medeta för ti 168 mij. m3 år 1950, varigenom förhrukningen per invånare skue håit sig oförändrad vid 0.41 m3.

25 VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING 25 Fig. 2. Avverkningen av barrträdsgagnvirke i mij. m3 åren 1950/52. hindra en nedgång av förbrukningen per invånare från 1.65 ti 1.38 m 3 (Sveriges förbrukning per invånare igger vid ca 1.2 m 3 ). Inom övriga dear av värden har förbrukningen av industrivirke föga ändrat sig sedan åren Så ångt uppgifterna återspega verkigheten, har en mindre ökning av den totaa förbrukningen ägt rum - från 51 ti 62 mij. m 3 Räknat per invånare kvarstår dock förbrukningen på samma åga nivå som , då den var m 3 A v det föregående har framgått, att någon g e n e r e I tendens ti ökning av värdens virkesförbrukning ej har gjort sig gäande under den period, som nu varit föremå för.undersökning. Under de sista tre decennierna har den ökning som ägt rum väsentigen varit begränsad ti Sovjetunioneh samt varit föranedd av dess industriaisering. Det är obekant, hur ångt man ska söka ytterigare driva upp avverkningarna i denna region. Detta är visserigen närmast en intern angeägenhet för Sovjetunionen, men kan dock i viss mån komma att inverka på det överskott, som kan avstås för Europas virkesförsörjning. Vad man i amänhet ej torde förestäa sig är, att virkesförbrukningen i Europa och Nordamerika efter föroppet av tre decennier befinner sig på praktiskt taget samma nivå som vid denna periods början. Den sammantagna förbrukningen av industrivirke av barrträ i dessa båda regioner har varit 369 mij. ms åren 1925~27 och 370 mij. m 3 åren Vid en bedömning av utveckingen i Europa har man att ta hänsyn ti

26 26 TH. STREYFFERT Fig. 3. 'Förbrukningen av barrträdsgagnvirke omkring åren 1925/27. Varje prick representerar mij. m3 rundvirke utan bark, motsvarande förbrukade kvantiteter av trävaror och papper av barrträ. (FråJn Värdens Barr.skogsti}gångar).. att Europa idit svårt av det sista värdskriget, men framför at ti att den traditionea importen av sågade trävaror och massaved från Sovjetunionen och dess satehit stater ti större deen bortfait. Det må i detta sammanhang även erinras om att Europa genom det andra värdskriget ti Sovjetunionen förorat 9 mij. hektar skogsmark med en beräknad årig tiväxt av 15 a ~O mij. m 3 industrhrirke. En viss överavverkning anses även ha förekommit i vissa dear av Europa under det sista värdskriget. Nu nämnda eer motsvarande anedningar tih stagnation av virkesfö rbrukningen kunna ej åberopas beträffande Nordamerika. stagnationen beträffande förbrukningen av industrivirke av barrträ bör ses mot bakgrunden av den betydande ökning av den industriea produktionen och nationaprodukten i övrigt, som ägt rum under de tre sista decennierna, ej bott i Nordamerika utan även i Europa. Härti återkomma vi vid anaysen av virkeshushåningen i dessa regioner. 2. Efterfrågan på oika sag av skogsprodukter Inom ramen för de förändringar, som den totaa förbrukningen av skogsprodukter undergått, har även en förskjutning mean oika sag av skogsprodukter ägt rum. För viktigare skogsprodukter redovisas dessa förändringar i sammanstäningen i tab. III:2:1 för perioden mean och

27 VÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNJNG 27 Fig. 4. Förbrukningen av harrträdsgagnvirke i mij. mb åren 1950/ Endast för produkter av barrträ har denna jämförese kunnat utföras fuständigt. Det bör dock erinras om att för åren uppgifterna avse gagnvirke av barrträ, medan de för avse ind~strivirke av harrträ, viket är ett något vidare beg repp. Som redan nämnts torde denna skinad ej behöv a påverka jämför,eserna från praktiska synpunkter. Som tidigare visats, har förbrukningen (avverkningen) av i n d u s t r i v i r k e a v b a r r t r ä öka t från ca 468 ti ca 592 mi'j. m 3 unde:r perioden ti Denna ökning utgör 124 mij. m 3 eer 26 %. Medan nästan s amtiga skogsprodukter bidragit U denna ökning, har emeertid de oika skogsprodukternas reativa ande undergått rätt stora förskjutningar. Såunda har visserigen förbrukningen av sågtimmer av barrträ ökat från ca 296 ti 330 mij. m 3, d. v. s. med 15 %, men samtidigt har sågtimrets ande av den totaa förbrukningen av industrivirke av harrträ gått tibaka från 63 % ti 57 %. Å andra sidan har åtgången av massaved för framstäning av pappersmassa ökat ej bott absout utan även reativt. I absout mått har förbrukningen av massaved ökat från ca 64 ti ca 150 mij. m 3, varav barrträ resp. ca 62 och ca 141 mij. m 3 Härigenom har massavedens ande av den totaa förbrukningen av industrivirke av barrträ ökat från 13.5 % ti 23.8 %. Träfiberpattorna representera en het ny produkt under perioden i fråga, som ännu ej bivit någon stor avnämare av rundvirke, ca 4 mij. m Gruppen byggnads-

28 28 TH. STREYFFERT Tab. I/:2:1. Värdens produktion av skogsprodukter samt motsvarande rundvirke och Motsvarande Därav barrträ rundvirke Produktion Produkt Enhet Mij. m3 Mij. m3 % av tota (exk. bark) (exk. bark) Sågade trävaror mij.stds 40,7 55,s barrträ»» 32,0 43,4 övträ»» ca 8,7 11,9 Pappersmassa mij.ton 13,7 37,1 kemisk»» 7, 7 22,8 mekanisk»» 6,0 14,8 Pywood mij.m3 ca 4,4 7,88 Träfiberpattor mij.ton - 2,45 Byggnadstimmer, stopar props, syar etc. mij.ms 150 barrträ»» övträ»» 53 VärJden Därav Sovjetunionen (förbrukning) övriga värden Uppgifta för enigt T. Streyffert, Värdens Barrskogstigångar, Stockhom (Produktion av sågat övträdsvirke samt pywood 1925j27 uppskattad av förf.) Uppgifter för : Sågade trävaror enigt Forest Products statistics 1954 för år 1952 (sid. 18). Enigt uppgift i samma käa (sid. 16), grundande sig på ca två tredjedear av värdsproduktionen, var produktionen av sågade trävaror år 1952 ika med genomsnittet för Pappersmassa enigt FAO, Word Pup and Paper Resources and Prospects.. New York Pywood och träfiberpattor enigt Forest Pro , , , , ,2 57,s ,5 23, $ 35 ca , 2, , ,2 16, ducts Statistics 1954 för år 1952 (tidigare uppgifter för hea värden ha ej stått ti buds). Byggnadsvirke, stopar, syar, props etc. har erhåits som baans mean totaa avverkningen enigt tab. II :2:1 samt föregående poster, omräknade ti rundvirke. Enigt tab. II :2:2 bir den på motsvarande sätt beräknade baansen för år mij. ms mot 150 mij. m3 för enigt vidstående tabe. Reduktionsfaktorer för omräkning ti rundvirke enigt Forest Produrts Statistics Vid pappersmassans omräkning ti rundvirre har hänsyn ej tagits ti användningen av sågavfa o. dy. timmer (biat), stopar, syar, props och övrigt industrivirke synes ha gått tibaka även absout taget, åtminstone vad beträffar den ande, som utgöres av barrträ, viken minskats approximativt räknat från 105 ti 97 mij. m3 Förbrukningen av sistnämnda produkter är emeertid svär att siffermässigt faststäa. En utprägad tendens ti minskning av förbrukningen av props kan emeertid konstateras under senare är. Som redan påvisats har den övervägande deen av ökningen av värdens förbrukning av industrivirke meuan och ägt rum i Sov-