Mot. 1982/ Motion

Transkript

1 Mot. 1982/ Motion : 1435 Lars Werner m. f. Inandsbanans upprustning Bakgrund Redan 1975 fattade riksdagen ett positivt besut om inandsbanans upprustning. Den första borgeriga regeringen efter 1979 års va hade för övrigt orden "Inandsbanan upprustas med i sin regeringsdekaration. Gjorda utredningar visar att kostnaden för en upprustning av banan skue uppgå ti betydigt mer än mijard kronor. Sedan 1976/77 års budget har vissa ansag ämnats för upprustningsarbetet, men takten är faktiskt så åg att upprustningen med detta tempo kommer att ta ängre tid än banans byggande. De senaste åren har ansaget även avsett upprustning av sidoinjen Forsmo-Hoting, varvid större deen av ansaget synes gå ti detta ändamå. Redan nu är banan, vars hea ängd omfattar sträckan från Kristinehamn ti Gäivare, stympad i och med att ingen trafik förekommer på sträckan Lesjöfors-Mora. Vissa sträckor uppvisar verkigt dåig standard. Så är faet på dear av Arvidsjaur-Jokkmokk som f. n. ej medger högre hastighet än 60 km./tim. Avsnittet söder om Arvidsjaur medger för fordon med största axeast 12 ton (=motorvagnar), om säkerhetsanäggningarna anpassa och uppehået förbättras, en högsta hastighet av 110 km/tim. (Nu tiåten hastighet är 80/85 km/tim utom en sträcka strax norr om Östersund som medger 100 km/tim). Inandsbanans ro Inandsbanan går genom ett område av vårt and som kännetekcnas av stora regionapoitiska probem. vissa avsnitt hotar en ångvarig kraftig avfokning och försvagad arbetsmarknad att undergräva basen för såvä kommersie som socia service. Något reet program för den framtida utveckingen av dessa inandsregioner finns inte. En spontan utvecking enigt det mönster som sedan ång tid kan skönjas, innebär risk för ett nytt ödesmå i perifera områden. En nedäggning av inandsbanan skue öka tempot i nedäggningen av Norrands inand! Om man vi motsätta sig en sådan utvecking måste man så vakt om den pusåder som inandsbanan är och ännu mera kan bi. Det är också kart att en bestämd satsning på omfattande upprustningsarbeten skue påverka arbetsmarknadsäget positivt i det berörda området. Kommunerna utmed banan har ofta uttaat en sådan mening b. a. i samband med bidandet av Kommunernas samarbetskommitte för inandsba- Riksdagen /982/83. J am/. Nr 1435-/444

2 Mot : nan. Även representanter för näringsivet har ofta framhåit det positiva med en järnvägsupprustning. Det är utan tvive så att vissa framgångar för de inandsbaserade sågverken och annan träförädingsindustri står i samband med en viss, om än atför begränsad, upprustning av inandsbanan. Fis, ved och annan råvara från skogen ämpar sig vä för järnvägstransporter. Virkesterminaer har byggts och fera sådana bör komma ti stånd. Vi måste också i detta sammanhang framhåa möjigheten av titransport av vissa råvaror för ti inandet okaiserad förädingsindustri. Som bekant tiförs inandsbanan ofta det s. k. "trafiksvaga järnvägsnätet". Ofta har utredningar, b. a. Ny Trafikpoitik 1979, beskrivit tendensen så att hea SJ ökat trafiken, medan de trafiksvaga banorna ständigt minskat. Detta är ett fesut eftersom aktuea undersökningar, b. a. i samband med Granskningsredogörese över SJ :s separatredovisning år 1981 (Ds K 1981 :7) utvisar att antaet resenärer på inandsbanan ökat- även i avsnitten inom Norrbotten. proposition :99 sade att inandsbanan ej har någon betydese för den genomgående trafiken (s. 57). Men då det saknas resemöjigheter för sådan trafik kan den sjävfaet inte heer ha någon betydese. Ser man på den resandeström som rådde somrarna 1980 och 1981, då det fanns genomgående förbindese Öster und-gäivare, bir sutsat en en het annan. En rimigt jämik resestandard för oika andsdear kan inte som huvudförutsättning ha kriteriet trafikintensitet. Det eder i förängningen ti att trafiken koncentreras i reationen Stockhom -Göteborg. Inandsbanans ro ur totaförsvarssynpunkt är erkänd av aa ansvariga instanser. Inte minst en evakueringssituation bekräftar banans viktiga ro. Men bästa sättet att håa den i användbart skick är att dagigen uppehåa trafik, dvs. att bibehåa persontrafiken och förbättra förbindeserna. (Se f. ö. under rubriken Inandsbanan som turisted.) Inandsbanan som turisted Mycket taar för inandsbanan som turistbana. Banan går genom såvä odad bygd som ödermark, passerar små väordnade samhäen, går över Pocirken för att suta vid "foten av fjäet" i Gäivare. Nu när utandsresorna bir dyrare och dyrare behövs det intressanta reseaternativ i Sverige. n andsbanan kan bi ett sådant. Banan kan bjuda något såvä för turister ti fjäen som turister, vika är ute för att se sig omkring i andet. Resan går adees utmärkt att kombinera med någon form av turistisk aktiviet. Varför inte tåg-cyke, tåg-stugsemester, tåg-fiske osv. Gruppresor kan ordnas ti orter ängs inandsbanan med uppehå på intressanta patser, kombinerat med kortare utfykter, övernattning på hote eer vandrarhem, besök på hembygdsmuseer osv. Vi vet av erfarenhet att människor från de tätefokade områdena av Europa verkigen uppskattar

3 Mot. 1982/83: inandsregionens vidmarkskäaraktär, dess ugn och dess rena uft. För att inand banan ska kunna öka sin betydese som turisted måste ett anta åtgärder vidtas: Bättre information i utandet. När information om turism i Sverige ämnas ska inandsbanan ingå som en särskid attraktion. En broschyr utarbetas för hea inandsbanan. Förutom rent turistisk information ska den innehåa förteckning över hote, vandrarhem, taxi, ansutande bussinjer, bihyrning osv. Bra ansutande bussförbindeser. Dessa bussförbindeser ska vara annonserade i "Tidtabeen". Kommunernas eventuea kompetteringstrafik ska även den annonseras i "Tidtabeen". Vissa sträckor behöver nera tågturer - främst under turistsäsong. Det gäer exempevis sträckan Gäivare-Storuman, där det bara finns en enke tur dagigen i vardera riktningen på sommaren. Under JO av årets 12 månader går det inte att åka sträckan fram och åter på samma dag. Bättre samarbete mean SJ och oika turistarrangörer, så att oika typer av grupp- och charterresor går att genomföra. Det kan gäa samordning av tågtider, att resgodset verkigen får pats på tåget eer att en sovvagn inrättas mean Stockhom och Storuman aternativt över Östersund eer Långsee/Hoting (sistnämnda via-väg då pågående upprustning är kar). Attraktivare tågtider. Längre uppehå "efter injen.. bör undvikas. Ansutningar mean oika tåg ges så korta väntetider som möjigt. För att förbättra tågutbudet och tidtabeerna behövs det ner tågmötespatser. Speciet på sträckorna Gäivare- Arvidsjaur och Sveg-Orsa. Antaet tågmötespaser kan på ett reativt biigt sätt ökas om man använder en sorts förenkad fjärrstyrning av den typ som exempevis vissa danska privatbanor använder. Sutigen bör framhåas att vid a marknadsföring (iksom i andra sammanhang) sjäva inandsbanebegreppet ska omfatta tvärbanorna Arvidsjaur-Jörn, Storuman-Hänäs och H oting- Forsmo. En ökad turi tström på inandsbanan betyder att underaget för per ontrafiken ökar. sin tur kan detta medföra ner tågförbindeser, viket också kommer den fasta befokningen ti de. En ökad tågtrafik kan i sin tur påskynda en behövig upprustning. Ett program för inandsbanan Redan 1973 bidade de anstäda på inandsbanan en samarbetskommie för banan. Den bidades i ett äge då hotet om nedäggning av många s. k. trafiksvaga bandear var akut. Kontrakt förbereddes med bussar - inga nya motorvagnar bestädes trots att de i bruk varande behövde bytas ut. Tisammans med andra organisationer och röreser utveckades en motståndskamp - hand i hand med kampen mot nyttasspoitik, mijöför- 1 Riksdagen / sam/. Nr /435-/444

4 Mot : störing och energisöseri. Nedäggningen av inandsbanan kunde hejdas. Men at tyder på att nedäggningsivrarna tydigen "egat ågt'' en tid och att man nu ånyo går ti attack. Man kan konstatera att 1979 års trafikbesut öppnade "en bakdörr''. B. a. användes änstrafikbestämmeserna och regerna för ersättningstrafik med andsvägsbuss för att driva på nedäggningsbesuten. På sina hå har en kraftig subventionering av busstrafiken med månadskort etc. kraftigt minskat järnvägstågens resandeanta (och därmed actueiserat nedäggning av tåg). Sjävkart bör, som nu är faet i nera än, månadskorten gäa även för resa med tåg, samt paraekörning tåg/buss undvikas - inte minst ur ekonomisk synpunkt. Föjande program fastagt av Järnvägsmännens samarbetscommtte för inandsbanan borde riksdagen göra ti sitt:. Inandsbanan med tvärbanor ska i sin hehet upprustas som ett viktigt ed i inandets regionaa och näringsmässiga utvecking. Spårstandard och teknisk utrustning ska vara fut jämförbar med huvudinjerna. 2. Persontrafiken ska bibehåas och utveckas genom förbättrad resestandard. Kravet är snabba och komfortaba resemöjigheter med väanpassade tidtabeer såvä för genomgående ångväga resor som för okaa förbindeser. 3. Godstransporterna ska bibehåas och nya transportuppgifter bevakas, inte minst då det gäer virke, nis, torv, mam och mineraer. 4. En viktig uppgift för att förbättra både person- och godstrafik är åtgärder och anordningar för att radieat förbättra tågföringen. 5. Information och rekam om inandsbanan måste förstärkas. Trafikvärvning, annonsering och övriga åtgärder på den kommersiea sidan får inte eftersättas. 5. arbetet för kommittens program samverkar kommitten med fackföreningar, kommuner och änsorgan. Samverkan sker också med aa organisationer som vi kämpa för inandsbanan. Ovanstående program innebär sammanfattningsvis att hea inandsbanesystemet ska tiföras riksnätet, sådant det definieras i 1979 års trafikpoitiska besut. Vi motionärer dear denna uppfattning. Hemstäan Med hänvisning ti det i motionen anförda föresår vi. att riksdagen under D bi. 9 ti budgetpropositionen för nyoch ombyggnad av järnvägsinjer avseende inandsbanan anvisar ett med 50 mij. er. förhöjt beopp, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen ti känna vad i motionen anförts om åtgärder och program för förbättrad trafik på inandsbanan.

5 ' Mot. 1982/83: Stockhom den 25 januari 1983 LARS WERNER (vpk) KARIN NORDLANDER (vpk) NILS BERNDTSON (vpk) EVA HJELMSTRÖM (vpk) PAUL LESTANDER (vpk) C.-H. HERMANSSON (vpk) BERTIL MÅBRINK (våk) SVEN HENRICSSON (vpk) JOHN ANDERSSON (vpk)