information förs in i prissystemets informationsmekanismer.
|
|
- Oskar Hermansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 mokratins underskott budgetunderskott är en föjd av sätt att fungera, hävdar M Buchanan och Richard E i sin bok Democracy in Deficit. Rof Engund diskuterar sutsatser och betydese för förhåanden. Hur kommer det sig att de festa västiga demokratier utmärks av en snabbt växande offentig sektor och ett snabbt växande underskott i de offentiga finanserna? Beror det bara på den ångvariga ågkonjunkturen, beror det på att vi har vat fe personer ti regering och riksdag eer finns det systematiska mekanismer i den demokratiska processen som gör att underskotten växer sig at större? Det här är frågor som tränger sig på. Ett intressant försök ti svar får man i boken "Democracy in Deficit, The Poitica Legacy of Lord Keynes" av James M Buchanan och Richard E Wagner. Som framgår av titen ägger de ett stort ansvar för den uppkomna situationen på det sätt på viket poitiker och andra opinionsbidare i de västiga änderna har tokat Keynes budskap. Under och 60-taen bev det en amän uppfattning att vi nu kunde göra oss fria från den gamja och trånga uppfattningen att man skue baansera budgeten, över kortare eer ängre perioder, och att det var dags att i stäet baansera hea ekonomin. Det var en stor avvikese från den tidigare amänna uppfattningen då man i stort sett jämstäde statens och famijens finanser. Tidigare vara såvä normer som det faktiska handandet i de festa änder sådant att underskott uppträdde främst under krigsperioder. Under fredstid visade budgetarna normat överskott och dessa överskott användes ti att betaa tibaka den statsskud som hade uppstått under kriget. Tidigare ansågs det snarast omoraiskt att åta budgeten visa underskott. Det ansågs då att medborgarna berikade sig på bekostnad av de människor som skue eva senare och återbetaa statssku-
2 244 den. Det här moraiska argumentet fick sig ett grundskott av den keynsianska teori som sade, att de medborgare som ever under den period när den offentiga utgiften görs atid och nödvändigtvis bär kostnaden för den, oberoende av om de offentiga utgifterna finansierades genom beskattning eer genom skudsättning. Staten kan finansiera sina utgifter på tre sätt, genom beskattning, genom uppåning eer med hjäp av sedepressarna. Lockesen att använda sig av oansvarig uppåning förefaer större för regeringar än för famijer och företag. A v den anedningen behövs det, menar författarna, mer noggranna reger för att begränsa den offentiga än den privata uppåningen. Den förkeynsianska kassiska " ekonomiska grundagen" var inte skriven men var icke desto mindre accepterad över nästan hea värden. Den gick ut på att budgeten borde vara baanserad i normaa tider. Eftersom utgifterna skue finansieras genom skatter bev det inte så stor frestese för de dominerande poitiska grupperna att använda den poitiska processen för att införa inkomstomfördeningar mean grupper. När sambandet mean utgifter och skatter bröts ökade sannoikheten och ockesen för sådana transfereringar. Den nya grundinstäningen bev efter Keynes att underskottet i budgeten inte speade någon ro. Det var den totaa ekonomin som skue baanseras. Budgetunderskott skue skapas när den totaa efterfrågan hotade att bi ägre än den nivå som behövdes för att uppnå fu syssesättning. På motsvarande sätt skue budgetöverskott skapas när den totaa efterfrågan hotade att överskrida den produktionskapacitet som uppnåddes vid fu syssesättning, något nars hade hotat prisstabiiteten. statsskuden betraktades som sant, åtminstone så änge som finansierad inom andet. budgetunderskottens positiva för att uppnå fu syssesättning karna om att statsskudens ointressant gjorde tisammans att itiker som propagerade för inte ängre med någon större kunde utmåas som oansvariga. Budgetunderskott kan...,~rnmtingen som en medveten åtgärd att ja utgifter utöver inkomsterna nom att redan etaberade nivåer teinkomster och utgifter reagerar vid förändringar i ekonomins utnyttjande. Det förtjänar att om att president Roosevet i jui ett radiota sade att "åt oss ha suta åna för att finansiera derskott... Inkomsterna måste gifterna på ett eer annat sätt. En ring kan iksom en famij för ett större utgifter än inkomster. Men du och jag vet att fortsättning vanan eder ti fattighuset". Höjdpunkten för b anhängarna kom nog i USA I Kennedy genomförde sin ning. Den genomfördes inte i ningen att ägre skatter atid är väg ti västånd. Motiveringen var!et att skatterna skue sänkas nationainkomsten åg under den som var möjig att uppnå med resurser. Poitiker ur oika partier gärna banda samman dessa en skattesänkning. Om man ten, ti exempe marginaskatten, det ti att det bir mer önande att
3 245 fok rimigtvis arbeta mer, varför stiger. Det är den rena ut ""'v v""" Man måste i karhetens intresse skija den positiva effrån den effekt som uppstår i enmed Keynes tankar vid en icke skattesänkning. I det senare eder en ökad tota efterfrågan ti kapacitetsutnyttjande inom ekoav huvudpunkterna i boken är tannär en gång de demokratiskt poitikerna, och deras väjare, var övertygade om att budgetbaanhade någon betydese, vad fanns av motståndet mot de ständiga på nya utgifter? ett underskott på mer än t 00 mijarder doar. Det är cirka 3 procent av BNP. Det svenska underskottet i statsbudgeten för budgetåret 1982/83 beräknas nu bi cirka 77 mijarder kronor, viket är cirka 12,5 procent av BNP. Keynes var emot infation. Han skrev: "There is no subter, no surer means of overturning the existing basis of Society than to debauch the currency. The process engages a the hidden forces of economic a w on the side of destruction, and it does it in a manner which not one man in a miion is ab e to diagnose''. Infationen gör det mer önsamt att spekuera än att producera. Infationen stör marknadens funktion. De reativa priserna ändras, viket påverkar resursanvändningen. Osäkerhet och feaktig information förs in i prissystemets informationsmekanismer. Långsiktig panering försvåras och redovisningssystemen ämnar missedande och förvrängda signaer. De festa boksut ser bättre ut än vad som motsvaras av den faktiska verkigheten. Enigt Buchanan och Wagner kommer infationen att eda ti att medborgarna ägger skuden för uppkomna probem på fe stäen. Som det förefaer för medborgarna sjunker deras reaöner inte därför att staten höjer skatten utan därför att privata företag tar högre priser för sina produkter. Kraven på priskontro, ett annat ord för statig prisregering, växer. Medborgarna har inte förmågan att se att de högre priserna i affären i verkigheten är ett resutat av att staten via infationen beskattar medborgarna för de tjänster medborgarna åtnjuter av staten. Man kan håa med Buchanan och
4 246 Penningmängdsökning (hedragen) och infation (s treckad) i Sverige [ mängdskurvanförskj uten 7 kvarta ,,, 6 4 2,,, 1969 Wagner om att medborgarna inte inser att infationen är en skatt som uppstår genom att staten sedepressfinansierar en de av sina utgifter. Men nog tycks väjare, inte bara i Sverige, ägga skuden för infationen på den sittande regeringen. Diagrammet (hämtat ur Bo Axes artike i Ekonomisk Debatt nr 4/81 och kompetterat av artikeförfattaren) visar på sambandet i Sverige mean penningmängdens ökningstakt och prisstegringarna. I diagrammet är penningmängdskurvan förskjuten 7 kvarta. Erfarenheten visar nämigen att infationstakten ökar respektive minskar 7 kvarta efter det att penningmängden har gjort detsamma. Det finns ekonomer som, kanske med rätta, hävdar att samvariationen rent vetenskapigt inte bevisar ett manhang. Det finns dock många mer, inte bara nobepristagaren Friedman, som hävdar att manhanget finns. Den den monetaristiska, förefaer på frammarsch iband ekonomer värden över. Det bör kanske inskjutas, att tro på sambandet mean den och infationen utan att dea taristeroas Man kan faktiskt anse att för infationsbekämpningen, just nu, är större än fördeama fast penningvärde. Faran med underskott De festa ekonomer och
5 247 vara oroiga för budgetunderstorek och tiväxt. Det är dock få debattörer som kart ut säger det skue vara oroande med ett budgetunderskott. Skäet ti att ska vara bekymrad över underär emeertid att det eder ti in Att det eder ti infation sammed underskottets inverkan Regeringen att få in 8-10 mijarder från a. Det är med a säkerhet för räknat, men åt gå. Det är såedes högt räknat 26 mijarder av undersom finansieras på ett sätt som ökar penningmängden. Resterande finansieras "med sedepresmed eer utan hjäp av banksyden senaste statistiken från steg penningmängden under med 14,4 procent. Penningmängden sedar och bankinåning) vid årsskiftet 1981/82 ti 358. Under år 1982 räknar man att bytesbaansunderskottet komatt bi cirka 14 mijarder. Så mycket rinner det såedes ur andet. Penstiger också genom att utåning ti amänheten. Låt oss anta att ökningen under bir 10 mijarder, viket är avsevärt än vad som varit vanigt under tidiår. Då kommer ökningen av pen.. pua ~;u ;;u under 1982 att bi 54 (sta "orena" uppåning) + 10 (banker- oas utåning) - 14 (bytesbaansunderskottet) + 8 (bankernas bostadsutåning) - 10 (diverse banktransaktioner) = 48 mijarder. Det bir såedes en ökning av penningmängden under 1982 på 13,4 procent. Om erfarenheten från tidigare år håer streck bir det också den infation vi kommer att få om cirka 2 år. Det är intressant att notera, inte minst mot bakgrund av den skatteöverenskommese som säger att infationsskyddet i indexregeringen av skatteskaorna dessa år ska omfatta en infation på högst 5,5 procent. Om staten har ett underskott och om staten verkigen ånar upp pengarna och såedes inte trycker nya pengar, trängs andra projekt undan från kapitamarknaden. Den effekten brukar kaas '' crowding out". Det eder som rege ti att statiga utgifter för konsumtionsändamå tränger undan investeringsprojekt, viket eder tiägre ekonomisk tiväxt. Buchanan och Wagner hävdar att ånefinansiering och sedepressfinansiering gör att den offentiga sektorn växer snabbare och bir större än vad den skue ha bivit om regering och riksdag hade varit tvungen att skattefinansiera aa utgifter. De hävdar också att vad som gick fe med Keynes strategi var hans optimism om poitik, poitiker, arbetsgivare och fackföreningar. De citerar - som det verkar med väbehag- Graham Hutton, som i sin bok "What kied Prosperity in Every State from Ancient Rome to the Present" skrev att Keynes skue ha varit den förste att ta avstånd från sådant beteende som ett hot mot demokratin. Enigt Buchanan och Wagner skue
6 248 det inte vara så farigt om man kunde hävda att utveckingen mot högre underskott, mer infation och en större offentig sektor kunde förkaras med att vi hade vat fe poitiker eer att poitikerna hade varit okoka. Buchanan och Wagner karaktäriserar Keynes som en eitist med en ideaiserad uppfattning om en värd där besuten fattas av en iten och uppyst grupp visa personer. I verkigheten, menar de, ever vi i en värd där vada poitiker gärna ansår pengar ti projekt som ger någon märkbar nytta för deras väjare. Däremot höjer de ogärna skatten för samma väjare. Den före Keynes rådande uppfattningen att budgeten skue baanseras tjänade som en broms mot en poitik som inte såg ti att statens inkomster bev ika stora som utgifterna. Keynes äror tog bort den bromsen. Någon annan norm antogs inte. Som man hade kunnat förutsäga, men som knappast någon förutsåg, har poitikerna reagerat på det genom att öka utgifterna mer än inkomsterna och de har därigenom skapat budgetunderskott som numera är rege snarare än undantag. Poitikerna evde inte upp ti Keynes recept att underskott vissa år skue motsvaras av överskott andra år. Skapandet av ett budgetöverskott kräver en skattehöjning, en sänkning av utgifterna, eer en kombination av dessa saker. Det eder ti omedebara försämringar för medborgarna. Det kan vissedigen finnas en amän acceptans av förestäningen att förhindrande av infation är något eftersträvansvärt. Men detta är en indirekt och senare kommande effekt för medborgarna. Den direkta föjden av en budgetförstärkning är en sänkning av den omedebara konsumtionen. Fördeen av förbättrade statsfinanser och med ägre infation måste däremot n en diskontera ur framtiden och a sig. Det är inte bara att väja meuanaj få 000 kronor i högre skatt i år och 200 kronor mer i fördear om två Personen måste skaffa sig en ""'~f~nioi JI hur han personigen kommer att kas av en budgetförstärkning. en sådan operation är svår att göra det nära ti hands för personen att från de framtida fördearna. Det är starka institutionea nmnp.r'.. en budgetförstärkning. En person vara emot en sådan av något, eer kombination av, föjande skä: Han kan vara band dem vars kommer att höjas eer band dem förmåner kommer att beskäras. 2 Han kan vara band dem som hans egen ekonomiska stäning anstäd, som investerare eer ägare av tigångar) kan vara för en sänkning av den totaa gan. 3 Han kan vara band dem som med att göra ekonomisk vinning fationen. Det är uppenbart att det i ett tiskt samhäe i en ekonomisk iknande den på 1930-taet, med en räcktig tota efterfrågan, finns stöd underskottspoitik. I en sådan skue aa vinna på att en sådan fördes. Probemet är, menar och Wagner, att en får stöd även om ekonomin inte är sådant tistånd. En sådan poitik
7 249 EOikt av personer som tihör någon två grupper: i'ersoner som är band dem som ska f sina skatter sänkta eer räknar med att få ökade förmåner från staten, kanske ti och med i form av direkta kontanta utbetaningar. Personer som räknar med att deras egen ekonomiska position (som anstäda, investerare, ägare av reaa iaångar eer som byråkrater) kommer att förbättras genom en ökning i den totaa efterfrågan. Denna bias ti förmån för underskott IIIIer också ti en bias ti förmån för ade offentiga utgifter. Det beror på att 111jama uppfattar de statiga förmånerna ed transfereringarna som biigare än Y1111 de i verkigheten är när förmånerna iansieras med underskott än när de fi sieras med skatter. Eftersom de ofåtiga förmånerna förefaer biigare bmmer väjarna därför att efterfråga..-av dem än vad de annars hade gjort. Buchanan och Wagner efteryser en If nonn för vad som ska vara en riktig '-getpoitik, som ska ersätta den tidi IR normen, den som Keynes äror bossade, om att budgeten varje år ska ft'ai baans. Det är sjävfaet inget odeaokratiskt i att en grundag sätter upp pinser för poitikernas agerande. Det är prcis detta syfte en grundag har. Principen om en baanserad budget har den stora fördeen att vara enke, hävdar de. Den har kunnat, kan, och kommer att Dna förstås av var och en. En sådan oskriven norm fanns före Keynes. Den dyddes som rege trots att den inte var ag. Det går inte, hävdar Buchanan och Wagner, att återupprätta styrkan i en sådan oskriven ag. Den nya budgetnormen måste därför få agens och grundagens form. Det behöver kanske göras fuständigt kart att det rör sig om en agfästning om budgetunderskottet - inte om budgetens ande av t ex BNP eer om skattetryckets höjd. En sådan diskussion förs också, men det är en annan sak. Grundagsfäst rege Hur skue då en sådan grundagsfäst rege om budgetunderskott se ut? Lagen skue åägga regering och riksdag att framägga respektive anta en budget där inkomsterna svarar mot utgifterna. Buchanan och Wagner föresår vidare att om budgeten ändå, i verkigheten, skue uppvisa underskott, så ska de offentiga utgifterna - eventuet med vissa undantag, skäras ner så att budgetbaans nås inom tre månader. Uppkommer överskott ska de användas för avbetaning på statsskuden. I inedningsskedet ska budgetbaans uppnås på fem år genom att underskotten varje år minskas med 20 procent. Avvikeser från den nedskärningen ska behandas som underskott enigt huvudregen. Undantag från regen om budgetbaans ska endast kunna ske genom besut om ''nationa emergency" med stöd av två tredjedear av paramentet. Uppskovet ska automatiskt förfaa efter ett år. Tankarna i Buchanans och Wagners bok kan sammanfattas på föjande sätt: Infation är av ondo. Infation uppkommer genom att penningmängden ökar snabbare än BNP. Penningmängden
8 ökar för snabbt ti föjd av att staten har underskott i sina finanser. U oderskott i statens finanser uppstår genom att det demokratiska systemet, genom väjamas och poitikernas sätt att reagera, tenderar att eda ti underskott. Det beror på att den tidigare amänna uppfattningen - att statsfinanserna iksom famijefinanserna borde baanseras - som en föjd av Keynes äror och det sätt på vika dessa praktiseras - har brutits ned och ersatts av uppfattningen att budgetunderskottet inte spear någon ro. Därför behövs en ny - grundagsfäst - norm som tvingar poitikerna att baansera budgeten. Det är förmodigen så att många idag gärna skue ha sett att vi hade infört en sådan norm i Sverige för O eer 20 år sedan. Då hade vi inte idag suttit med ett underskott i de statiga finanserna på närmare 80 mijarder. Poitikerna hade ändå kunnat höja de offentiga utgifterna, nota bene, om de hade fått väjarna med sig på skattehöjningar. De hade också kunnat sänka skatterna, nota bene om de hade fått väjarna med sig på motsvarande nedskärningar i de offentiga utgifterna. Nu är utgångspunkten att skatterna behöver höjas/utgifterna sänkas med i det närmaste 80 mijarder kronor för att budgetbaansen ska uppnås. Det är nog många som i och för sig håer med om att statens utgifter och inkomster borde baansera, men som samtidigt beknar något inför uppgiften att snabbt beröva medborgarna 80 mijarder kronor. Övergångsfasen - åtstramningsfasen - kompiceras också av att det inte bara gäer att reducera medborgarnas inkomster och förmåner med 80 mijarder, det gäer också att kornrna ti rätta de effekter detta i sin tur har på tions- och syssesättningsnivån i Man är såedes inne på den nrt,h 'm som är förknippad med varje av en infationsutvecking. Nationaekonomerna hävdar att infationen, i den mån den har positiv effekt på produktionen och sesättningen, har det endast så fationen acceererar. Infationen också ti feaktiga nom att den totaa efterfrågans sättning och fördening på oika scher bir annorunda än vad den bivit i andet utan infation. Det va man har är inte emean kvar infationen och att stoppa nen, med det pris det har i form av betsöshel Vaet är mean att infation nu eer att stoppa en fation senare och då med än större betsöshet som föjd. Det fattas 80 mijarder Om staten i Sverige skue skapa baans genom att höja utgifterna med 80 mijarder är frågan det skue ha för konsekvenser. Låt för exempets sku anta, ehuru att hea underskottet på 80 uu~j""'"'~ nansieras med sedepressarna. ett avskaffande av underskottet att borgarnas inkomster sjunker med jarder reat? Om man tror det, tror att det skapas västånd med sar, något som vore trevigt, ändå åter osannoikt. Frågan bir stor de av budgetförstärkningen der ti att infationen bir ägre stor sänkningen av medborgarnas inkomster bir.
9 251 man ser budgetunderskottet och som en skatt intressant. Den barnfamij N köper byxor för sitt sedepressfinanbarnbidrag tar i anspråk reaa re. Dessa resurser måste tas någonifrån. De tas av de andra medborgenom att infationen minskar reaa disponiba inkomst. Om man det sedepressfinansierade W~u~tr~o,,t och får ner infationen samskue medborgarna i amänhet få 11ä.ttre och barnfamijerna det sämre. säger Keynes anhängare, en av den totaa efterfrågan, som när man sänker budgetunderskotatt den totaa nationainkomsten ägre. Det var just grundtanken i ära. anhängare är därför mycket samtma ti sänkningar av den totaa A~o''" och vi istäet bekämpa in inn n genom önepoitiken och remenderar åga avtasmässiga öne. ar som ett mede mot infationen. ton Friedman vi skära ner budgetkott och penningmängdsökning. han vi göra det över en ängre. Han vi åta medborgarna få tid att anpassa sig. Probemet med en och utdragen anpassningsproär, enigt Hayek, att den bir poisvår att genomföra. Ingen regering... menar han, kara en ängre period tramning och arbetsöshet. Han re '-anenderar därför en snabb sänkning IIIderskott och penningmängd. Om vi skär ner medborgarnas dispoia inkomst för att minska budgetunohet sjunker de svenska medbor- gamas förmåga att efterfråga varor och tjänster. Ett itet and som Sverige med stor utrikeshande har dock möjigheten att ersätta den efterfrågan med utändsk efterfrågan. Det borde därför igga nära ti hands att kombinera en inhemsk åtstramning med en devavering i syfte att öka den utändska efterfrågan på svenska produkter. Man måste skija mean en sänkning av den svenska evnadsstandarden och en sänkning av den svenska syssesättningsnivån. Vi kan, genom att devavera, ta en nödvändig sänkning av vår evnadsstandard utan att det behöver så på den svenska syssesättningsnivån. Vi måste arbeta oss ur krisen. Det räcker inte med svångrem. Det ska vara en svångrem runt den svenska konsumtionen. Men det ska inte vara någon svångrem runt produktion, syssesättning och investeringar. Dessa saker ska tvärtom ökas. Det vore bättre om den svenska kostnadsanpassningen kunde ske genom en sänkning av den nominea önenivån. Detta är dock omöjigt. Des därför att LO och TCO inte kan gå med på det, des därför att man sannoikt skue få önegidning som gör avtaen meningsösa. Det är en myt att devaveringar inte hjäper. På 1930-taet var det devaveringen, inte budgetunderskotten som förde Sverige ur krisen. Efter kriget ade devaveringen grunden för år av västånd. Devaveringarna räddade svensk industri undan konkurs. En ny rejä devavering skue kunna ägga grunden för att vi under 1980-taet åter når ekonomisk baans.
Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande
7 Motion 1982/83: 697 Thorbjörn Fädin m. f. Ökat sparande Ett omfattande sparande inom den privata sektorn är av avgörande betydese för samhäets kapitabidning och därmed för den ekonomiska tiväxten. Genom
Läs merVerksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning
Verksamhetsberättese 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Det ska vara skönt att eva Aa som har bestående och omfattande behov av vård och omsorg, har rätt ti gratis munhäso bedömning och tandvård
Läs merSuperi mot välfårdssamhället
PER UNCKEL: Superi mot väfårdssamhäet Btror akohomissbruket på att det är for ätt att {a tag på sprit? Frågan stäs av riksdagsman Ptr Uncke. Han hävdar att det inte kjäper med atr /Orbud. Vi må~ te i stäet
Läs merBEFOLKNINGSUTVECKLINGEN
.., '... ~ ~. ~-.. '... ~ - -!f>. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I SOVJETUNIONEN Av professor CARL-ERIK QUENSEL, Lund DE UPPGIFTER om samhäsutveckingen, som kommit utandet tihanda från Sovjetunionen, ha för det
Läs merr+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr.
r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kaese/underrättese 2014-09-01 Sammanträde med: Barn- och utbidningsnämnden Datum: 2014-09-17 Tid: 13.30 Pats: Astermoskoan Ärende. Upprop Biaga 2. Va av justerare 3. Godkännande
Läs merMot. 1982/83 1435-1444 Motion
Mot. 1982/83 1435-1444 Motion 1982183 : 1435 Lars Werner m. f. Inandsbanans upprustning Bakgrund Redan 1975 fattade riksdagen ett positivt besut om inandsbanans upprustning. Den första borgeriga regeringen
Läs mer5. Roger Nordén, Ä:.' I
ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfuírnäktigo i Timrå kommuns besut den 24 augusti 2015, 112 _.í»-i,,0_. D0k.d 99749 Postadress Besöksadress Teeïon Teefax Expeditionstid Box 314 Backgränd 9 0611-46 06 00 0611-51
Läs merIF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen
IF1330 Eära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strökretsära Mätinstruent Batterier Likströsnät Tvåposatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpo ät och si F/Ö8
Läs merÅterinför namnet Drevviksstrand i stället för Östra Skogås svar på medborgarförslag väckt av Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA 2014-11-03 KS-2012/260.109 1 (3) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng viktoria.thonang@huddinge.se Kommunstyresen Återinför namnet Drevviksstrand i stäet för Östra
Läs merl l l l l l l l l l l l l l l
VD-Förord. "En spännande start och ett spännande sut" Ja så kan man besiva verksamhetsåret 202, där vi i början av året påbörjade den sista deen i "Nordstreamprojektet". Ett arbete som varit mycket framgångsrikt
Läs merBostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018
Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Antagen av kommunfumäktige 2014-01-20 5 Besöksadress ya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunstyresen 685 80 Torsby direkt 0560-160 00 växe 0560-160
Läs merOPQ Beslutsfattarens Plus Rapport
OPQ Profi OPQ Besutsfattarens Pus Rapport Namn Sampe Candidate Datum 25 september 2013 www.ceb.sh.com INLEDNING Den här rapporten är avsedd för injechefer och de som arbetar inom HR. Den innehåer information
Läs merIF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen
IF1330 Eära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strökretsära Mätinstruent Batterier Likströsnät Tvåposatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpo ät och si F/Ö8
Läs merBudgetprognos 2004:4
Budgetprognos 2004:4 Tema Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Statsbudgeten beräknas uppvisa stora underskott i år och de närmaste fyra åren. Det
Läs merLathund. för programmet TeamViewer. Deltagare/elever
Lathund för prograet TeaViewer Detagare/eever Detagare/eev Detta är en athund för dig so använder prograet TeaViewer (version 9). Det finns också videoanuaer att tigå. Dessa hittar du på www.svkapanj.se/videoanuaer.
Läs merDagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem."
Dagens frågor Front mot vida strejker Det goda förhåandet mean parterna på den svenska arbetsmarknaden har varit en nästan egendarisk företeese. Respekten för givna utfästeser har gjort det möjigt att
Läs merKommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07
Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07 2 Låt mig börja med att säga att Riksrevisionens rapport är mycket välgjord
Läs mer6 Sammanfattning. Problemet
6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik
Läs merSätta dagordningen Fokus
Sätta dagordningen Fokus DAGS FÖR FLER JOBB I DALARNA INVESTERA FÖR FRAMTIDSTRO OCH ARBETE RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER ETT BÄTTRE DALARNA. FÖR ALLA. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Arbetslösheten biter
Läs merSvenska Spels GRI-profil 2013
Svenska Spes GRI-profi 2013 Svenska Spes Håbarhetsredovisning 2013 är en integrerad de av årsredovisningen och pubiceras även på svenskaspe.se. Redovisningen sker enigt GRI, nivå C+. Håbarhets redovisningen
Läs merBilaga A, Terminalprogram
Biaga A, Terminaprogram Väkommen ti D Det finns en mängd oika kommunikationsprogram. Det är här tyvärr omöjigt att beskriva dem aa. I vissa fa har det skrivits om dessa program i ABC-Badet. Du kan bestäa
Läs merSex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län
LAFA 1:2005 Sex- och samevnadsundervisning i skoan En kartäggning av sex- och samevnadsundervisningen på sju högstadieskoor i Stockhoms än Landstinget förebygger aids (Lafa) är Stockhoms äns andstings
Läs merTentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler
Läs merIDEOLOGI OCH VERKLIGHET
489 IDEOLOGI OCH VERKLIGHET Av jur. kand. GUSTAF DELIN Högerpartiets programkommie har nu uppösts. Detta betyder ångt ifrån att programarbetet inom partiet kommer att avstanna. Tvärtom kommer man nu på
Läs merHandläggare. Lena Henlöv 08-523 022 02. Svar på motion från folkpartiet "utvärdering av södertälje skol modell"
södertäje
Läs merl. Upprop 2. Val av justerare 3. Introduktion till föreningsliv/fritidsverksamhet för nyanlända
KOMMUNSTYRELSEN Kutur- och fritidsutskottet KALLELSE/ UNDERRÄTTELSE Tid: Onsdagen den 16 december 2015 2015, k. 13.30 Pats: Sammanträdesrummet Mien, Torggatan 12, Tingsryd Ärende Föredragande tjänsteman
Läs merÖvningar i prisbildning
Övningar i bildning 1. a) Vilken av nedanstående kurvor visar efterfrågan på nödvändighetsvaran mjölk? A B b) Är efterfrågan på mjölk känslig? 2. Diagrammet visar marknaden för begagnade damcyklar utan
Läs mer2014-05-09 Dnr 2014:806
2014-05-09 Dnr 2014:806 Hur stort skulle skattebortfallet vara om en arbetstidsförkortning till 35 respektive 30 timmar per vecka införs? Vad skulle effekterna bli för kommuner och landsting? Att beräkna
Läs mer------------------------- -------------------- ---------------------------------
A.RaVBXBMPLAR Sida: 1 Anm.upptagande p -mynd : STOCKHOLMS LÄN Dnr: Bnhet: 80NC/H Myndighetskod: 0201 Dnr annan p-mynd: AnmAningsdatum: 2010-09-02 k: 20.30 Amnäningssitt: se fritext upptagen av: Pa Thomas
Läs merSvenska staten och skatteteori
Svenska staten och skatteteori Plan Svenska staten Skatteteori Hur bör skatter utformas? 1 2 Upplägg Offentliga utgifter som andel av BNP Varför skatter? Hur bör skatter utformas? Viktiga kriterier för
Läs mer~, ;, :~. \ 1 l i N ~ -:- ' ~ ANK 2011 -uz- 15. ~,. l VÄRDEUTLÅTANDE. för del av fastigheten. Tegelbruket 11. Ängelholms kommun
~, ;, :~. \ 1 i N ~ -:- ' ~ C, [ N ANGELhuLvii ANK 2011 -uz- 15 ~,. VÄRDEUTLÅTANDE - för de av fastigheten Tegebruket 11 Ängehoms kommun Det bedömda marknadsvärdet uppgår ti 15 000 000 kr Femton mijoner
Läs merhela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs
hea rapporten: www.s.aand.fi/utbidning_kutur/utbidningsbehov.pbs Utbidningsbehov vem vad hur var Nuvarande utbidningsnivå Kort sammanfattning Hur ser åänningarnas framtida utbidningsbehov ut? Vika har
Läs mer3 Den offentliga sektorns storlek
Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas
Läs merEffekter av den finanspolitiska åtstramningen
Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet
Läs mer- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -
Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,
Läs merFrågor & svar om a-kassan. inför 7 september
Frågor & svar om a-kassan inför 7 september Frågor och svar om a-kassan Fråga: Varför bör den som blir arbetslös ha sin inkomst tryggad? Svar: Alla människor behöver kunna planera sin ekonomi. Det faktum
Läs merl l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l
Motion ti riksdagen 1988/89: av Bengt Westerberg m. f. (fp) Förbättrad omvårdnad Det kan tyckas att en utvecking av den medicinska vården skue medfora mindre krav på omvårdnaden. Så är det dock inte as.
Läs merTCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14
TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14 Arbetslöshet medför idag ekonomisk utsatthet på ett helt annat sätt än som var fallet 2001. Växande klyftor minskar tilliten och påverkar i slutänden
Läs merNy beräkning av konjunkturjusterade
Fördjupning i Konjunkturläget juni (Konjunkturinstitutet) 9 Offentliga finanser och finanspolitik FÖRDJUPNING Diagram 69 Offentliga sektorns finansiella sparande och företagsskatter Offentliga sektorns
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Läs merBör man legalisera nerladdning av musik?
Bör man legalisera nerladdning av musik? Sammanfattning I denna artikel framförs argument för att legalisera gratis nerladdning av musik via internet. Detta bör tillåtas eftersom musik till stor grad är
Läs merIMPRESSA C5 det viktigaste i korthet
IMPRESSA C5 det viktigaste i krthet»bken m IMPRESSA«har tisammans med denna krtfattade bruksanvisning»impressa C5 det viktigaste i krthet«av den berende tyska prvningsanstaten TÜV SÜD försetts med anstatens
Läs merAngående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng
REMISS 1 (1) Länsstyresen Skåne 2014-09-19 Dnr 211-23206-2014 Kontaktperson Förvatningsavdeningen Axe Starck 010-2241000 Ängehoms kmjm,~n 2014-09- 2 2 Angående ansökan om tistånd ti kameraövervak n i ng
Läs merINSTALLATIONS- HANDBOK
SE Garageportöppnare Keasy L / XL INSTALLATIONS- HANDBOK Keasy L / XL 1 Innehåsförteckning Symboer som används i denna handbok...3 För din säkerhet...3 Viktiga säkerhetsföreskrifter...3 Anvisningar för
Läs merSBAB. Klimatredovisning
Kimatredovisning 200 Föjande rapport är en oberoende genomgång av företagets kimatredovisning baserad på den totaa energiförbrukningen som uppstår i verksamhetens dagiga drift. Kimatredovisningen ger en
Läs merDet finns mycket mer än socialförsäkringarna
Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Debatten om ersättning vid inkomstbortfall är nästan helt koncentrerad till socialförsäkringarna. Men det finns många och omfattande kompletterande ersättningssystem.
Läs mer1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig
7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta
Läs merEr Nattvandrarpärm. Nu är den klar!
Er Nattvandrarpärm Nu är den kar! Här är den nya Nattvandrarpärmen som vi hoppas ska vara ti hjäp i ert arbete med nattvandringen. Vissa uppgifter kommer Ni sjäva få fya i, så som teefonnummer ti akutmottagningar
Läs merMotion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i Falkenbergs kommun. Dnr KS 2012-449
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-01-29 23 Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i. Dnr KS 2012-449 KS, KF Beslut Arbetsutskottet
Läs mer11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland. - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg
11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg september 2014 2014-09-08 2 (6) Förslag om höjda arbetsgivaravgifter
Läs merEkonomiska teorier. Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes
Ekonomiska teorier Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes Kommentar Dessa ekonomiska teorier har vi gått igenom och diskuterat i klassrummet. Det blir kanske lättare att minnas resonemangen om ni läser
Läs mer7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv
7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv Lagom är bäst, eller? Om vi säger något tillräckligt ofta tenderar det ju att bli sant, eller hur? Jag gissar att Du, mer eller mindre medvetet,
Läs merVALUTAPROGNOS FEBRUARI 2015
VALUTA FEBRUARI 2015 3.40 3.30 3.20 3.10 3.00 2.90 2.80 2.70 BRASILIANSKA REAL MOT SVENSKA KRONAN BRL/SE K 0.17 0.16 0.15 0.14 0.13 0.12 0.11 0.10 INDISKA RUPIE MOT SVENSKA KRONAN INR/SE + 9,2% K + 16,3%
Läs merLönespridning mellan olika sektorer i Sverige
Lönespridning mellan olika sektorer i Sverige AV SARA TÄGTSTRÖM Verksam vid avdelningen för penningpolitik Löneutvecklingen i Sverige har uppvisat ett stort mått av följsamhet mellan olika sektorer, trots
Läs merÄldreomsorgslyft med traineejobb
2014-08-04 PM Äldreomsorgslyft med traineejobb Personalen och deras kompetens är avgörande för kvaliteten i välfärden. I dag upplever många som arbetar i äldreomsorgen att det är ett hårt pressat arbete
Läs merRiksbanken och fastighetsmarknaden
ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46
Läs merDetaljplan för Evelund
~ SJ\LJ\ Biaga KS 20131741 ~KOMMUN SALA KOMMUN 1 (4) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Detajpan för Eveund Saa kommun, Västmanands än.. ANSOKAN OM DETALJPLANEUPPDRAG Programområdets äge - -L 1 13 2 -- 5.7 2..
Läs merPresentation av motionen till årsmötet i Midälvaklubben tisdagen den 17 februari 2009.
Presentation av motionen till årsmötet i Midälvaklubben tisdagen den 17 februari 2009. Motionen gäller ökade aktiviteter i klubben, övriga klubbar i distriktet och SPF centralt, för att manifestera och
Läs merLägg konstgräs på grusplanen (kaninburen) vid Dagsvärmarens förskola - medborgarförslag
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-26 FSN-2015/32.389 1 (2) HANDLÄGGARE Lundin, Tina tina.undin@huddinge.se Förskoenämnden Lägg konstgräs på gruspanen (kaninburen)
Läs mer0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ
63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU
Läs merHUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014
HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 RESULTAT 5 Hur stort sparande har du? 6 Varför sparar du? 7
Läs merDEMOKRATISK KAPITALBILDNING
DEMOKRATISK KAPITALBILDNING Av civilekonom CARL LEISSNER DIREKTÖR AxEL IVEROTH i Sveriges Industriförbund gjorde för kort tid sedan ett uttalande om kapitalbildningen under 60-talet. Han framhöll bl. a.
Läs merSwedbank Analys Nr 2 3 mars 2009
Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009 Boindex signalerar ett milt prisfall på småhus men se upp för fallgropar! Husköpkraften steg fjärde kvartalet ifjol eftersom hushållens marginaler vid husköp påverkats
Läs merGränsen offentligt-privat: hur långt in i hemmen kan offentliga styrmedel nå?
Gränsen offentligt-privat: hur långt in i hemmen kan offentliga styrmedel nå? Jenny Palm Tema Teknik och social förändring Linköpings universitet jenny.palm@liu.se Finansieras av Energimyndigheten SYFTE
Läs merBETONGRÖR - EN PRISVÄRD OCH LÅNGSIKTIG LÖSNING
LAGT RÖR LIGGER S: Eriks rörsysem är en både prisvärd och ångsikig ösning och rörsysem i beong är dessuom överägse bäs ur mijösynpunk. Beong besår nämigen huvudsakigen av väkända naurmaeria som kaksen,
Läs merGlobal nedvärdering av sig själv, andra och livet.
Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Att globalt värdera andra människor är som att döma en musikskiva efter dess konvolut. Låt oss nu titta på denna globala värdering om den riktas mot dig
Läs merSvensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1
Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Våra viktigaste
Läs merEKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG SEMINARIEUPPGIFTER NE2010/2400 Övningsuppgifter utarbetade av Lars Calmfors / John Hassler STOCKHOLMS UNIVERSITET sid
Läs merVisstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden
www.svensktnaringsliv.se DECEMBER 2014 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Arkitektkopia AB, Bromma, 2014 Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden Innehåll Sammanfattande slutsatser....
Läs merSkattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget
Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets
Läs merProvet i samhällslära 18.3.2009 - svarsförslag
Provet i samhällslära 18.3.2009 - svarsförslag 1. Vilka är de olika skedena i regeringsbildningen, och när avgår statsrådet (regeringen)? Regeringen bildas alltid efter riksdagsvalen. Efter riksdagsvalen
Läs mer1. Bekräftelsebehov eller självacceptans
1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar
Läs merPiratpartistisk tidning
Piratpartistisk tidning Beslutsunderlag inför Piratpartiets styrelsemöte 27 september 2015, av Anton Nordenfur Bakgrund Inför partistyrelsemötet i augusti 2015 lämnade jag in ett beslutsunderlag som sammanfattade
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen
Läs mer55% Û 5 Förhandlingsprotokoll
tagare i arbetsmarknadspoitiska insatser - BEA Parterna träffar detta koektivavta Bestämmeser för arbetstagare i arbetsmarknadspoitiska insatser, BEA. Ti avtaet hör även bestämmeser enigt föjande biagor
Läs merSå drabbar Stockholmsskatten
Så drabbar Stockholmsskatten stockholmarna INNEHÅLL Stockholmsskatten Inledning Mer kvar i plånboken för 8 av 10 stockholmare Höjd brytpunkt för tillväxt och ökad sysselsättning Slutsatser Tabell: Stockholmsskatten
Läs merRegeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare
Karolina Holmberg Johanna Modigsson Finanspolitiska rådets kansli 2015-08-27 Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare 1. Inledning Det strukturella
Läs mer3. VÄLFÄRDSPOLITIKENS TVÅ UPPGIFTER
3. VÄLFÄRDSPOLITIKENS TVÅ UPPGIFTER Välfärdspolitiken har rimligen bara två riktigt grundläggande uppgifter att sköta. Den första är att se till att de som i olika dimensioner är fattiga, och därför inte
Läs mermed att göra Sverige till världens bästa land att leva i
med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land där var och en oavsett bakgrund kan växa och ta sin del
Läs merSkulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland?
Barn- och utbildningsförvaltningen Utvecklingsavdelningen/GCN 2008-08-27 Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Sammanställning av enkät till föräldrar om intresset för
Läs merSamhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio
Samhällsbygget Ansvar, trygghet och utveckling Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016 Foto: Astrakan / Folio Vårbudget VårBudget 2016 Samhällsbygget Ett Sverige som håller ansvar,
Läs merSpelregler. 2-6 deltagare från 10 år. En svensk spelklassiker
En svensk spelklassiker Spelregler 2-6 deltagare från 10 år Innehåll: 1 spelplan, korthållare, 2 tärningar, 6 spelpjäser, 21 aktier, 20 lagfartsbevis, 12 obligationer, 21 finanstidningar, 40 börstips,
Läs mer1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000
Koldioxidindex 2015 Trendbrott mellan klimatutsläpp och tillväxt November 1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000 3% Den minskningstakt av koldioxidinstensitet som länder åtagit sig
Läs merSverige inför 1980-talet
BO E KARLSSON: Sverige inför 1980-talet De stigande kostnaderna för oljeimporten minskar utrymmet för en ökning av konsumtionen. Vi måste öka exporten och begränsa den offentliga sektorn skriver civilekonom
Läs merVälkommen till ditt nya liv. vecka 13-16
Välkommen till ditt nya liv uppföljning vecka 13-16 Även om du inte längre tar CHAMPIX, fortsätter LifeREWARDSprogrammet att ge dig råd och stöd i ytterligare 4 veckor och hjälper dig vara en före detta
Läs merVässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter
Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens
Läs merLönekartläggning och analys samt Handlingsplan för jämställda löner 2015-2017
Antagen av Kommunstyrelsen Reviderad datum Paragraf 285 1(18) Lönekartläggning och analys samt Handlingsplan för jämställda löner 2015-2017 2(18) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syftet med kartläggningen...
Läs merVarför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?
Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos
Läs merNr659. l. Hustruns släktnamn bör kunna användas såsom makarnas gemensamma. Mot. 1971:659 7
Mot. 1971:659 7 Nr659 av herr MöUer i Göteborg om rätt för makar att anta hustruns släktnamn, m. m. "När utskottsmajoriteten vill gå ännu ett steg längre - och ett långt steg längre - och begär utredning
Läs merKonsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk
PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige
Läs merDet svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror
1 (8) Handläggare Datum P-GN 2013-10-18 Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror Inledning Det svenska hyressystemet är komplicerat och i jämförelse med andra länder unikt. Det svenska
Läs merLönesamtalet. 19 oktober 2005 Lars Karlsson
Lönesamtalet 19 oktober 2005 Lars Karlsson Lönen förr och nu Från lön för det man är (befattning) till lön efter det man gör (bidrag till verksamheten) Vad bestämmer löneutvecklingen? 1. Marknadskrafterna
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merSvanenmärkning av Kopierings- och tryckpapper
Svanenmärkning av Kopierings- och tryckpapper Version 4.1 22 juni 2011 30 juni 2016 Nordisk Mijömärkning Innehå Innehå 2 Vad är ett Svanenmärkt kopierings- och tryckpapper? 3 Varför väja Svanenmärkning?
Läs merKARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 12 342 (371) Närvarande: (markerade med x, tjänstgörande ersättare i ledamots ställe markerade med xx):
KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 12 342 (371) Kommstyresen 2012-11-20 PROTOKOLL FRÅN SAMMANTRÄDE MED KOMMUNSTYRELSEN Pats och tid: Asarumssaen, k7.00-18.30 Närvarande: (markerade med x, tjänstgörande ersättare
Läs merMitt sätt att bli informerad. Personliga reflexioner om hur jag skaffar relevant information för att göra de bästa aktieaffärerna
Mitt sätt att bli informerad Personliga reflexioner om hur jag skaffar relevant information för att göra de bästa aktieaffärerna Vilka informationskällor finns Det finns två olika källor: Interna källor
Läs merVerksamhetsberättelse 2009
1 Uppsökande Verksamhet 29 Verksamhetsberättese 29 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Innehå Särskit Tandvårdsstöd i Västra Götaandsregionen 4 Personer med omfattande funktionshinder ska ha samma
Läs merMedias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället?
Samhällskunskap årskurs 8 Arbetsområde: Media År: XT 201X Medias inflytande Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Förmågor i fokus Reflektera över hur individer och samhällen
Läs merUnga Forskares Utvecklingsfond
Unga Forskares Utvecklingsfond Utredningsrapport DATUM 2008-11-13 UTREDARE Tobias Jonsson Sara Magnusson Alexander Sehlström GODKÄND Utkast Innehåll ii Innehåll Kapitel 1 Inledning 1 Bakgrund... 1 Frågeställning...
Läs merInvandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009
Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande
Läs mer