55% Û 5 Förhandlingsprotokoll

Transkript

1 tagare i arbetsmarknadspoitiska insatser - BEA Parterna träffar detta koektivavta Bestämmeser för arbetstagare i arbetsmarknadspoitiska insatser, BEA. Ti avtaet hör även bestämmeser enigt föjande biagor 1-5. a) Bestämmeser för arbetstagare som omfattas av BEA, med tihörande bi aga A (biaga 1), I koektivavtaet ska också ingå de ändringar och tiägg ti avtaets bestämmeser som parterna träffar överenskommese om under tid då avtaet gäer. Uppstår tvist som rör tokning och tiämpning av detta avta och av överenskommese som sutits med stöd av detta ska ärendet handäggas i den ordning som föreskrivs i Kommunat Huvudavta (KHA). Förhandingar under tid då denna överenskommese gäer ska föras under fredspikt. f;í, ::ï; 'g r'ffr:' :*rr ~r~"r ~ åta se åtí aa ift š N Kommuraíednëngskonmreg 55% Û 5 Förhandingsprotoko af- MO4-29 Överenskommese om Bestämmeser för arbets- Parter Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan, samt Svenska Kommunaarbetareförbundet 1 Innehå m.m. b) Centraa och okaa protokosanteckningar (biaga 2), e) Centraa protokcsanteckningar (biaga 3), samt d) Lokat koektivavta om BEA (biaga 4 och 5). 2 Ändringar och tiägg 3 Tvisters handäggning 4 Fredspikt

2 Parterna rekommenderar berörda arbetsgivare som utgör andsting/region, kommun eer kommunaförbund och berörda arbetstagarorganisationer att träffa okat koektivavta om BEA med den utformning och det innehå som framgår av biaga 4. För övriga arbetsgivare ansutna ti Arbetsgivarförbundet Pacta och berörda arbetstagarorganisationer träffas härmed okat koektivavta om Bestämmeser för arbetstagare i arbetsmarknadspoitiska insatser, BEA enigt biaga 5. Finns mean okaa parter koektivavta om BEA ersätts sådant avta av okat koektivavta om BEA, med den utformning och det imieiå som framgår av tiämpig biaga enigt ovan, genom på behörigt sätt fattat besut och att besutet tistäs berörd(a) arbetstagarorganisation(er)_ Detta koektivavta, BEA, avöser den 1 maj 2016 BEA och gäer från och med detta datum tisvidare med en ömsesidig uppsägningstid av 3 kaendermånader. Uppsägning av BEA ska vara skriftig och åtföjd av försag ti nytt koektiv» avta. 5 Rekommendation om okat koektivavta m.m. 6 Gitighet och uppsägning 7 Avsutning Förhandingarna förkaras avsutade. Vid protokoet Justeras För Sveriges Kommuner och Landsting För Arbetsgivarfórbundet Pacta För Svenska Kommunaarbetareförbundet 2

3 Bestämmeser för arbetstagare som omfattas av BEA Huvudmået för arbetsmarknadspoitiska insatser inom BEAS tiämpningsområde är att stärka en anvisad arbetstagares möjigheter att få ett regujärt arbete. Mom. 1 Om inte annat föjer av ag, förordning eer statig myndigietsföreskrifi, gäer detta avta arbetstagare som a) anvisats skyddat arbete hos en offentig arbetsgivare (OSA), enigt förordningen (2000:630) om särskida insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga, eer b) anstäts för arbete enigt agen (2014:421) om gymnasia äringsanstäning, eer c) anstäts för arbete, som inte är budgeterat inom arbetsgivarens ordinarie verksamhet, i syfte att minska arbetsösheten. För arbete som ryms inom arbetsgivarens ordinarie verksamhet och budget får bestämmesen enigt punkt c) tiämpas efter oka överenskommese. Sådan förhanding kan endast föras som oka förhanding. För annat arbete fordras ingen oka överenskommese. Om de särskida bestämmeserna avviker från avtaet i övrigt ska dessa gäa. Biaga 1 ti BEA Kap. 1 Inedande bestämmeser 1 Inedning 2 Tiämpningsområde m.m. Mon. 2 Ti avtaet hör även särskida bestämmeser för a) OSA - enigt biaga A. 1

4 En arbetsgivare kan begära att den som anvisas arbete ska ämna äkarintyg om arbetsförmågan i ansutning ti anstäningen. Arbetsgivaren kan anvisa äkare som utfärdar intyget. Kostnaden för intyget ersätts av arbetsgivaren. Mom. 1 Arbetstagare anstäs för begränsad tid och i den ordning som framgår av de reger som gäer för respektive arbetsmarknadspoitisk insats. Mom. 2 Bestämmeserna i 5 andra stycket, tidsbegränsade anstäningar och 28, underrätteseskydighet vid tidsbegränsade anstäningar enigt agen om anstäningsskydd (LAS) gäer inte. Mom. 1 Ti arbetstagare utges ön som timön för arbetad tid enigt överenskommese. 2. Lönen ska vara individue och differentierad och avspega hur arbetstagaren fugör sina arbetsuppgifier och utveckas i arbetet. Syftet är att skapa en process där arbetstagarens måuppfyese och öneutvecking knyts samman så att det positiva sambandet mean ön, motivation och resutat uppnås. Det är därför av stor vikt att diaog förs mean chef och medarbetare om må, förväntningar, krav uppnådda resutat och ön. Detta förutsätter att såvä arbetsinsats som önesättning prövas och föjs upp årigen i den arbetsmarknadspoitiska insatsen. Mom. 2 Med arbetad tid ska jämstäas arbetstid som arbetstagaren normat skue ha fugjort under tid då arbetet inte bedrivs på grund av att hegdagsafton, hegdag eer kämdag mean näriggande sådana ediga dagar infaer. 1. Momentet gäer inte om arbetstagaren, utan att ha fått edigt eer inte kan styrka gitigt förfa, het eer devis avhåer sig från arbete under arbetsdag som infaer omedebart före eer omedebart efter sådan hegdagsafton, hegdag eer kämdag som avses i momentet. 2. Arbetstagare med månadsön som avhåier sig från arbete utan att ha tätt edigt eer inte kan styrka gitigt förfa, ska för denna tid avstå samtiga avöningsförmåner. i x å > Kap. 2 Anstäning 3 Intyg om arbetsförmåga 4 Anstäningsform 5 Bestämmeser om ön ar 1. Etter oka överenskommese kan ön utges som månadsön. ar 2

5 Mom. I Arbetstagaren ska utföra de arbetsuppgifter som är förenade med anstäningen. Om behov finns är arbetstagare dessutom skydig att åta sig förfyttas ti annat arbete hos arbetsgivaren, att byta schema, att arbeta utöver faststäd arbetstid samt att fiigöra jour och beredskap. Om arbetstagare har gitiga skä att inte byta schema, att inte utföra arbete utöver ordinarie arbetstid eer fugöra jour eier beredskap ska hänsyn tas ti det. Mom. 2 Arbetstagare är skydig att föja överenskomna ändringar i detta avta. Mom. 1 Arbetstagare ska på begäran anmäa bisyssia och ämna de uppgifter, som arbetsgivaren anser behövs för bedömning av bisyssan. Arbetsgivaren kan förbjuda bisyssan om arbetsgivaren finner att den kan Förtroendeskadig bisyssia för arbetstagaren inom kommun, andsting eer kommunaförbund regeras i 7 agen om offentiig anstäning (LOA). För arbetstagare anstäd hos annan arbetsgivare än kommun, andsting eiier kommunaförbund gäer även att bisyssa kan förbjudas av arbetsgivaren om den kan e) påverka arbetstagarens handäggning av ärenden i sitt arbete hos arbetsgivaren. Mom. 2 Förtroendeuppdrag inom fackiga, poitiska eier ideea organisationer räknas inte som bisyssa enigt detta avta. Mom. I Om en arbetstagare har arbetsuppgifter där brister i arbetstagarens häisotiiistånd medför risk för människors iv, personiga säkerhet eier häsa Kap. 3 Under anstäningen 6 Amänna åigganden 7 Bisyssor a) inverka hindrande för arbetsuppgifterna, b) innebära verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens. 8 Häsoundersökningar Periodiska häsozzndersökningar 3

6 eer för betydande skador på mijö eer egendom, är arbetstagaren efter särskid uppmaning av arbetsgivaren skydig att regebundet genomgå häsoundersökningar som är nödvändiga för bedömning av om arbetstagaren har sådana brister i sitt häsotistånd. Arbetsgivaren ska upprätta en förteckning över de anstäningar/arbetsuppgifter som är av sådan natur som anges ovan. Arbetsgivaren ska även informera arbetstagarorganisation, som begär det, när ändringar eer tiägg sker i redan upprättad förteckning. Mon. 2 Övriga häsoundersökningar ska genomföras inära samförstånd med arbetstagaren. Mon. 1 En arbetstagare kan på grund av förseese tifäigt tas ur arbete av arbetsgivaren. För denna tid ska arbetstagaren avstå samtiga avöningstörmåner, om inte arbetsgivaren av särskida skä medger att viss de av önen får behåas. Mum. 2 Är en arbetstagare på sannoika skä misstänkt för eer bevisigen skydig ti svårare fe eer försummese i arbetet, brott som kan medföra fängese eer svårare örseese utom anstäningen har arbetsgivaren rätt att i avvaktan på sutigt stäningstagande avstänga arbetstagaren från arbete. Avstängning får ske för högst 30 kaenderdagar i sänder. Har utredning om förseese upptagits av pois- eer åkagarmyndighet, gäer dock avstängningen ängst inti dess besut i åtasfrågan meddeats eer domen vunnit aga kraft. Vid avstängning på grund av vägande skä enigt mom. 2 andra stycket behåer arbetstagaren avöningsförrnånerna som arbetstagaren enigt gäande föräggning av ordinarie arbetstid skue ha fått. Arbetsgivaren kan besuta om avstängning med innehåna avöningsfönnåner enigt mom. 2 första stycket, om arbetsgivaren finner att särskida skä föreigger. Om avstängningen inte åtföjts av annan discipinär åtgärd än varning eer, om åta väckts och arbetstagaren frikänns eer åtaet äggs ned ska arbetstagaren Övriga häsoundersökníngar 9 Avstängning 1n.n1. F örseeser m. rn. Avstängning kan även ske om det i övrigt finns vägande skä. Mom. 3 Under avstängning behåer arbetstagaren ön. 4

7 återfå innehåna avöningsförrnåner med avdrag för den arbetsinkomst som arbetstagaren eventuet har haft under avstängningstiden. Mom. 4 Arbetsgivare kan meddea arbetstagare förbud att arbeta för att förhindra att smitta sprids. Under ett sådant förbud behåer arbetstagaren avöningsförmånerna. Mom. 5 Arbetstagare kan meddeas förbud att arbeta i avvaktan på resutat av beordrad äkarundersökning enigt 8 mom. 1, ag, förordning eer statig myndighetsiöreskrift. Under ett sådant förbud får arbetstagaren sjukön enigt AB 28 mom. 9. Arbetstagares kostnad för beordrad äkarundersökning ersätts av arbetsgivaren ti den de kostnaderna inte ersätts eer bort ersättas av Försäkringskassan. Om äkarundersökningen visar att arbetstagaren inte har haft nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska innehåna avöningsförmåner utges. Mom. 6 Arbetstagare kan avstängas från arbete för högst 30 kaenderdagar i sänder om arbetstagaren a) vägrar genomgå äkarundersökning enigt 8 mom. 1, ag, förordning eer statig myndigbetsföreskrift, eer Mon. 7 Inför besut om avstängning eer förbud att arbeta enigt mom. 2-6 ska arbetsgivaren genomföra överäggning med berörd oka arbetstagarorganisation. Denna bestämmese ersätter, 12 och 14 medbestämmandeagen (MBL). \/iom. 1 En arbetstagare som i anstäningen gjort sig skydig ti fe eer försummese kan meddeas diseipinpåföjd i form av skriftig varning. Medicinska skä b) vägrar att föja äkares föreskrift om vård. Under en sådan avstängning ska arbetstagaren avstå samtiga avöningsförmåner. Arbetsgivaren kan fatta och verkstäa besut innan överäggningsskydigheten fugjorts om synneriga skä föraneder det. ia niscipiinpåroija 5

8 Discipíinpåfojd får dock inte meddeas en arbetstagare for att arbetstagaren har detagit i strejk eer jämförig stridsåtgärd. Mum. 2 Har arbetsgivaren anmät feet eer forsummesen enigt mom. ti pois- eer åkagarmyndighet, får arbetsgivaren inte ineda eer fortsätta discipinärt forfarande med anedning av den forseesen. Mon. 3 Innan fråga om discipinär åtgärd avgörs ska berörd arbetstagare ges tifäe att yttra sig och oka arbetstagarorganisation underrättas om den titänkta åtgärden. Organisationen har rätt ti överäggning i frågan. Överäggning ska påkaas senast 7 kaenderdagar efter det att underrättesen mottagits. Denna bestämmese ersätter, 12 och 14 medbestämmandeagen (MBL). Mom. 4 Den skriftiga varningen ska meddeas på sådant sätt att tvekan inte kan uppstå om anedningen ti åtgärden. 6

9 Mom. 1 Arbetstidsagen (ATL) gäer med föjande och i särskida bestämmeser/speciabestämmeser angivna tiägg. Om en arbetstagare har fugjort arbetstid på annandag pingst och nationadagen infaer på en ördag eer söndag ges en edig arbetsdag under kaenderåret. Arbetstagarens önskemå om föräggning av edighet tigodoses om de är föreniga med verksamhetens krav. Omfattar den ordinarie arbetstiden enigt föregående stycke inte samtiga ätthegdagar, ska den faststäas i proportion ti antaet sådana dagar med ordinarie arbetstid under kaenderåret. Mom. 3 Med hegdag enigt mom. 2 ikstäs påsk-, pingst-, midsommar-, juoch nyårsafton. É t š Kap. 4 Arbetstid 11 Arbetstid Inedande bestämmese Genomsnittig arbetstid Mom. 2 Den ordinarie arbetstiden för hetidsanstäc ska vara i genomsnitt 40 timmar per hegfri vecka, om inte annat framgår av föjande stycken. Då hegdag infaer på någon av dagarna måndag-ördag (s.k. ätthegdag) minskas antaet ordinarie arbetstimmar med det anta timmar som annars skue ha fugjorts sådan dag. Ordinarie arbetstid som är föragd ti vardag såvä som sön- och hegdag eer ti vardag och hegdag ska för hetidsanstäd vara i genomsnitt 38 timmar 15 minuter per vecka under tiämpig beräkningsperiod. Vid föräggning som kontinuerigt treskiftsarbete ska dock den genomsnittiga arbetstiden per vecka vara 34 timmar 20 minuter och vid föräggning som intermittent treskiftsarbete 36 timmar 20 minuter. Mont. 4 Med undantag från bestämmeserna ovan kan oika ång ordinarie arbetstid faststäas under oika dear av året för att möjiggöra sommararbetstid under förutsättning att i mom. 2 angivna arbetstider genomsnittigt per kaenderår behås. 7

10 Mum. 5 Föräggning av ordinarie arbetstid bör vid behov anges i arbetstidsschema eer iknande, som överenskoms med företrädare for arbetstagarorganisationen. Vid oenighet om arbetstidsschema kan arbetstagarorganisationen begära överäggning. Begäran om sådan överäggning ska ha inkommit ti arbetsgivaren inom t) dagar. Om så inte sker eer den okaa överäggníngen inte eder ti enighet faststäer arbetsgivaren foräggningen av arbetstiden med iakttagande av denna bestämmese. Denna bestämmese ersätter, 12 och 14 medbestämmandeagen (MBL). a) får rast under nattarbete ntbytas mot rnåtidsuppehå. Därutöver får byte även göras på övrig tid fredag, ördag, söndag och hegdag, Vid byte av rast mot måtidsuppehå övrig tid fredag, ördag, söndag och hegdag ska arbetsgivaren göra en konsekvensanays av arbetsmijön. b) anses studieedighet samt kompensationsedighet inte som arbetad tid, e) kan beräkning av ordinarie arbetstid, jourtid, övertid och mertid göras per kaenderrnånad och Ordinarie arbetstid får uppgå ti högst 48 timmar per vecka i genomsnitt under en period av 4 veckor. g) kan arbetstagares sammanhängande dygnsvia uppgå ti minst 9 timmar vid föräggning av ordinarie arbetstid under förutsättning att dygnsvian inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under beräkningsperioden, F örággning av arbetstid Avvikeserfiån A TL Mom. 6 Oavsett vad som anges i ATL c) anses förängd arbetstid på grund av vikariat inte som rnertid, d) anses byte av schema inte som mer- eer övertid, f) kan beräkningsperiod omfatta högst 16 veckor, 8

11 h) kan arbetstagares dygnsvia vid tifäig avvikese understiga den panerade dygnsvian under förutsättning att den inte understiger ett genomsnitt av timmar under varje period av 24 timmar under beräkningsperioden, i) kan arbetstagares sammanhängande veckovia vid tifäig avvikese uppgå ti minst 24 timmar. Mon. 7 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa koektivavta om avvikese från b) 8 ATL om annat uttag av övertid och annan beräkningsperiod för övertid, Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa koektivavta om ängre begränsningsperioc än 6 veckor, dock högst 1 år. Koektivavta får även träffas om avvikese från anmärkningen ti mom. 6 f) och mom. 6 a). Detta moments bestämmeser avser inte att utesuta tiämpning av 3 andra stycket ATL. Mom. 8 För arbetstagare i personapoo gäer de särskida bestämmeser som framgår av AB biaga D. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa koektivavta om avvikese från biaga D. Mum. 1 Efter överäggningar besutar arbetsgivaren vika arbetspatser eer i viken omfattning fexibe arbetstid ska tiämpas i verksamheten. Föräggning av ordinarie arbetstid enigt mom. 5 tiämpas även vid fexibe arbetstid. Möjigheter' ti okaa avvikeser' a) har upphört att gäa, e) 10 andra stycket ATL om annat uttag av mertid, d) 13 forsta stycket ATL em nattvia, e) 14 första stycket ATL om veckovia, f) 15 tredje stycket ATL om föräggning av raster och g) har upphört att gäa. 12 Fexibe arbetstid Koektivavta träffas om föjande 9

12 Avstämningsperiodens ängd, föräggning och omfattning av fextid samt maximimått för fextidssado som får överföras ti närmast föjande avstämningsperiod. Mom. 2 I samband med tiämpning av fexibe arbetstid gäer föjande definitioner. Normatid är avtasenigt ordinarie arbetstids ängd och föräggning då fexibe arbetstid inte tiämpas. Fast tid är den tid mean bestämda kocksag under arbetsdag, då arbetstagaren har att obigatoriskt fugöra ordinarie arbetstid. Fextid är den tid mean bestämda kocksag under arbetsdag, då arbetstagaren utöver fast tid kan fugöra ordinarie arbetstid. Totaram är tiden från fextidens början före fast tid ti fextidens sut efter fast tid. Avstämningsperiod är den tidsiymd efter viken fugjord ordinarie arbetstid ska avstämmas mot den ordinarie arbetstid, som avtasenigt skue ha fugjorts under samma tidsiymd. Fextidssado är det tigodohavande (pussado) eer den tidsskud (rninussado) av ordinarie arbetstid, som arbetstagaren har vid avstämningsperiodens sut i förhåande ti den ordinarie arbetstiden. a) den genomsnittiga ordinarie arbetstiden per kaenderår ska bibehåas, b) om arbete beordras under fextid kan arbetstagare inte utnyttja fexinöjigheten vid det tifäet, c) fextidssado som ryms inom det som faststäs, överförs ti nästa avstämningsperiod och d) fextidssado som under- eer överstiger vad som faststäts, får överföras tii nästa avstämningsperiod och ska avräknas timme mot timme vid avstämningsperiodens sut enigt föjande. Definitioner Förutsättningar Mom. 3 Vid tiiämpning av fexibe arbetstid gäer föjande 10

13 Minussado ger iöneavdrag med 1/ 165 av månadsönen (i förekommande fa uppräknad ti ön som om arbetstagaren är hetidsanstäd med fu ordinarie arbetstid) eer för tiinavönad med aktue timön. Pussado bortfaer och medför ingen ersättningsrätt. Löneavdrag och utbetaning för inte överförbart minus- respektive pussado ska verkstäas vid avöningstifäet närmast efter den månad, vid vars utgång sådant sado konstaterats. Mom. 4 Vid uträkning av ordinarie arbetstid i fextidssystem ska arbetstagaren under dag då arbetstagaren varit frånvarande med gitigt förfa anses ha fuigiort det anta ordinarie arbetstimmar som skue ha gät vid normatid. Mom. 5 För arbetstagare med fexibe arbetstid gäer föjande under förutsättning att vikoren för övertidskompensation i övrigt är uppfyda. a) Som övertidsarbete betraktas beordrat arbete på tid som igger utanför totairamen (dagberäkning). Här utgör 2 timmar före och 2 timmar efter normatiden enke övertid. b) För i förväg beordrat arbete under fiextid, som igger utanför normatid, utges ersättning med enke övertidskompensation om arbetstagaren under avstämningsperioden fugjort arbete som totat överstiger sammanagd normatid. Mom. 6 För arbetstagare med fexibe arbetstid utges tiägget för obekväm arbetstid, enigt 16 mom. 1, endast för arbetstid som faier inom normatiden. Mon. 7 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa koektivavta om avvikese från denna bestämmese. Om minus- eer pussado uppkommit på grund av frånvaro med gitigt förfa enigt föjande stycke respektive på grund av beordrat arbete på fextid, ska minussado föraneda öneavdrag enigt huvudregen i första stycket. Pussado ska däremot ersättas som ordinarie arbetstid i den män inte viss arbetad tid berättigar ti övertidskompensation. Beräkning av ordinarie arbetstid vid fiånvaro Avvikeser Möjighet ti oka avvikese 11

14 Avöníngsformåner är ön, semesterön, semesterersättning och ön under edighet samt fojande särskida ersättningar nämigen kompensation for fynads- och övertidsarbete, färdtidsersättning, tiiägg for obekväm arbetstid och jour- och beredskapsersättning. Mom. 3 Avöningsformåner utbetaas någon av de sista 5 dagarna i månaden, om inte andra utbetainingsdagar faststäts. Mom. 4 En arbetstagare som är anhåen, häktad eer frihetsberövad på kriminavårdens område, ska for den tiden avstå samtiga avöningsformåner, om inte arbetsgivaren av särskida skä medger att viss de av önen får behåas En arbetstagare som avhåier sig från arbete utan att ha fått edigt eer inte kan styrka gitigt forfa, ska for denna tid avstå samtiga avöningsformåner. Mom. 1 Utges en avoningsformån eer annan anstäningsformån i samband med edighet ska den minskas (samordnas) med beopp motsvarande ersättning enigt a)-e) som avser samma period. a) ersättning enigt soeiaforsäkringsagstiftningen, annan ag, forordning eer iknande bestämmeser om ersättning som avser att täcka inkomstforust, c) arbetstagarens rätt mot tredje man vad avser ersättning for fororad arbetsfortjänst. Samordning ska göras även om ersättningen inte utbetaas på grund av arbetstagarens eget handande eer forsummese. Har en arbetstagare fått avoningsformån eer annan anstäningsformån från arbetsgivaren utan att samordning gjorts är arbetstagaren återbetaningsskydíg. Arbetsgivaren kan avstå från krav på återbetaning om särskida skä foreigger. Arbetsgivaren kan besuta att ersättning/formån ska het ešer devis undantas från samordning. Kap. 5 Lönebestämmeser och särskida ersättningar 13 Avöningsformåner Mom. 1 Arbetstagare får avöningsformåner enigt detta avta. Mom. 2 Avöningsformåner beräknas per kaiendermånad. 14 Samordning b) forsäkring som bekostats av arbetsgivaren, 12

15 b) arbetsskadeivränta enigt sociaförsäkringsbaken (SCB) eer motsvarande i annan ag eer förordning, Mom. 3 Arbetsgivaren kan samordna avöningsförmån med särskid avtaspension eer motsvarande förmån enigt kommunaa pensionsbestämmeser som utges på grund av annan anstäning eer uppdrag. Mom. 4 En arbetstagare är skydig att anmäa sådan ersättning/förmån som påverkar samordning enigt mom. ti arbetsgivaren. Mom. I Hetidsanstäd arbetstagare, som har en enigt detta avta faststäd arbetstid och utför arbete på tid överstigande den faststäda tiden, har rätt ti kompensation för övertidsarbete under förutsättning att övertidsarbete beordras på förhand. Endast efter godkännande av behörig överordnad kan kompensation utges för övertidsarbete, som inte kunnat beordras på förhand. Meddeande om att utföra övertidsarbete ska såvitt möjigt ämnas senast 4 timmar före den ordinarie arbetstidens sut. Mum. 2 F ör övertidsarbete enigt ovan under 2 timmar närmast före och eer ordinarie arbetstid, enke övertid, utges kompensation för varje övertidstimme med 1% timmes edighet eer med ersättning enigt mom. 4. För övertidstimme under annan tid, kvaificerad övertid, utges kompensation för varje övertidstimme med 2 timmars edighet eer med ersättning enigt mom. 4. Om övertidsarbete utförts både före och efter ordinarie arbetstid ska den tid, som sammanagt överstiger 2 timmar, inräknat eventuet övertidsarbete på tid mean i fera perioder uppdeat ordinarie arbetspass, vara kvaificerad övertid. Vid beräkning av övertidsarbete under jour och beredskap ska påbörjad havtimme anses som fugjord havtimme om arbetet avsutas eer påbörjas mean 22.OO Mom. 2 Samordning ska inte göras med a) ersättning som är avsedd att vara kostnadsersättning, c) ersättning enigt AGS-KL eer TFA-KL. 15 Övertid m.m. Hetid 3

16 Om övertidsarbete påbörjas vid fer tiitäen under samma 30 minutersperod ska den totaa tiden äggas samman innan avrundning sker. Mom. 3 Detidsanstäd arbetstagare, som arbetar utöver den faststäida arbetstiden (fynadstidsarbete) får, med i andra stycket angivet undantag, fyinadsön för detta enigt mom. 4. Efter överenskommese mean arbetsgivare och arbetstagare kan fyinadstidsarbete i stäet ersättas med edighet av motsvarande ängd. Detidsanstäd arbetstagare, som arbetar utöver den för motsvarande hetidsanstäining enigt detta avta faststäida arbetstiden (övertidsarbete), får kompensation under samma förutsättningar och efter samma grunder som gäier för hetidsanstäd. a) arbete på fridag och under beordrad jour eer beredskap anses som kvaificerad övertid, och b) arbetstid som överstiger 8 timmar per dag eer i schema upptagen ängre ordinarie arbetstid, utgöra arbete på övertid. Med fršdag enigt a) avses ör-, sön- och hegdag som inte är ordinarie arbetstid. Mom. 4 Övertidskompensation och fyinadsön utges per timme enigt iöjande. För deitidsanstäid arbetstagare ska månadsönen uppräknas tii Éön som om arbetstagaren är hetidsanstäd med fu ordinarie arbetstid. I ersättningen ingår semesterön och semesterersättning med beopp som förutsätts i semesteragen (SemL). Mom. 5 Som övertidsarbete betraktas inte tid, som genom ändrad töriäggning av arbetstiden bir ordinarie arbetstid. Detid Oberoende av om den faststäda arbetstiden fugjorts eier inte ska Fynadsön 120 % Enke övertid 180 % av månífëfgönen Kvaificerad övertid 240 % 14

17 Mon. 7 För arbetstagare i personapoö gäer de särskida bestämmeserna, som framgår av AB biaga D. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa koektivavta om avvikese från biaga D. Mon. I Tiägg för obekväm arbetstid utges ti arbetstagare för fugjord ordinarie arbetstid som föragts enigt nedan. Tiägget utges inte vid övertidsarbete. Dock ska arbetstagare, som har ordinarie arbetstid föragd ti vardag såvä som sön- och/eer hegdag, få tiägg för arbete på obekväm arbetstid även när arbetet är fynadstids- eer övertidsarbete. Av nedanstående framgår viken tid som ska anses utgöra obekväm arbetstid samt det tiägg som utges för denna tid. 1. ofnaggsfid A 101,50 Under tid från k natt mot hegdag höjs 0-tiägg A ti 121,80. I Kr/tim Fexibe arbetstid Mom. 6 Vid fexibe arbetstid gäer 12 mom Obekväm arbetstid Tiíägget utges inte vid övertidsarbete underjour och beredskap. O-tiäggstid -- Tid från k på dag före ångfredagen ti k på dagen efter annandag påsk. - Tid från k på dag före pingstatton eer midsommarafton ti k på vardag närmast efter hegdagsaftonen. - Tid från k på dag före juafton eer nyårsafton ti k på vardag utorn ördag närmast efter hegdagsatonen. 15

18 2 0-tiäggstid B (Dock inte i fa som avses med 5,90 o-tiäggstid A) Under tid från k natt mot ördag, söndag och hegdag höjs O-tiägg B ti 59, tiäggstid C (Dock inte i fa som avses med 44,40 o-tiäggstd A eer B) 4. O-tiäggstid D (Dock inte i fa som avses med 21,00 o-tiäggstid A eer B) Efter överenskommese mean arbetsgivaren och arbetstagaren kan obekväm arbetstid istäet ersättas med edighet. O-tiäggstid inom respektive kategori (A, B, C eer D) summeras per avöningsperiod. Varje summa avrundas uppåt ti närmaste he- eer havtimme. O-tiägg utges inte för sammanräknad avrundad tid under stigande timme inom respektive kategori. Tid från k ti k på ördag, söndag, hegdag eer dag som både föregås och efterfójs av söndag eer hegdag, varvid ju- och nyårsafton jämstäs med hegdag. Tid från k ti k vardag närmast föret trettondag ju, forsta maj, Kristi himmesfardsdag, nationadagen eer aa hegons dag. Tid från k ti k måndag eer vardag närmast efter trettondag ju, första maj, Kristi himmesfardsdag eer nationadagen. Tid från k ti k fredag som inte omfattas av o-tiäggstid ovan. Tid från k ti k måndag ti I torsdag samt från k ti k tisdag ti fredag. Tid från k ti k på vardag. 16

19 I ersättningen ingår semesterön och semesterersättning med beopp som förutsätts i semesteragen (SemL). Mom. 3 För arbetstagare i personapoo gäier de särskida bestämmeser, som framgår av AB biaga D. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa koektivavta om avvikese från biaga D. Mom. 4 Om annan kontant ersättning utges på grund av arbetstidens föräggning ska tiägget minskas med denna eer bortfaa. Mom. 1 Med jour avses att arbetstagare utöver faststäd ordinarie arbetstid står ti arbetsgivarens förfogande på arbetsstäet för att vid behov omedebart kunna utföra arbete. Med beredskap avses att arbetstagare utöver faststäd ordinarie arbetstid står ti arbetsgivarens förfogande på pats utom arbetsstäiet, som godkänts av arbetsedningen, för att vid behov utan dröjsmå kunna utföra arbete. Jour och beredskap bör förekomma endast i den omfattning, som är absout nödvändig. Arbetsgivarens va mean jour och beredskap ska göras enbart med hänsyn ti vad verksamheten kräver. förtid, som uppgår ti högst 50 timmar under 35,60 kaendermånaden för tid därutöver under kaendermånaden 71,30 Kr/tim Fexibe arbetstid Mon. 2 Vid fexibe arbetstid gäer 12 mom. 6. Möjighet ti oka avvikese 17 Jour och beredskap Mom. 2 Ersättning för jour och beredskap utges enigt föjande. A Jour Där arbetstagaren har beordrats jour 17

20 för tid, som uppgår ti högst 150 timmar under 7,20 kaendermånaden for tid därutöver under kaendermånaden 33,80 I ersättningen ingår semesterön och semesterersättning med beopp som förutsätts i semesteragen (SemL). För jour och beredskap eer de därav, föragd ti tid som anges nedan, ska ersättning enigt ovan förhöjas med 100 procent. a) Tid från k på dag före ångfredagen ti k på dagen efter annandag påsk. b) Tid från k på dag före midsommarafton, juafton eer nyårsafton ti k på vardag närmast efier hegdagsaftonen. c) Tid från k ti k på sön- eer hegdag, ördag eer på dag som både föregås och efierfojs av sön- eer hegdag, varvid ju- och nyårsafton järnstäs med hegdag. d) Tid från k ti k vardag utom ördag närmast före trettondag ju, första maj, Kristi himmestärdsdag, nationadagen eer aa hegons dag. e) Tid från k ti k vardag närmast efter sön- eer hegdag. Mum. 3 För jour och beredskap, som fugörs mean tidpunkten för den faststäda arbetstídens början en arbetsdag och motsvarande tidpunkt nästkommande arbetsdag, utges ersättning för ägst 8 timmar, minskade med arbetstimmar, som fugjorts under jour och beredskap. Mom. 4 Om arbetstagare, som inte är berättigad ti kompensation för övertidsarbete, arbetar under jour eer beredskap får arbetstagaren behåa jour- eer beredskapsersättningen. Mom. 5 Vid arbete under beordrad beredskap får arbetstagare ersättning för resekostnader ti och från arbetsstäe enigt samma grunder som anges i biersättningsavtaet. B Beredskap Där arbetstagaren har beordrats beredskap f) Tid från k ti k vardag närmast fore ördag. 18

21 Mom. 6 Stadigvarande utäggning av jour och beredskap bör upptas i schema eer iknande som överenskoms med företrädare för arbetstagarorganisation. Vid oenighet om sådant schema kan frågan upptas ti oka förhanding. Begäran om detta ska ha inkommit ti arbetsgivaren inom 10 dagar. Om så inte sker eer den okaa förhandingen inte eder ti enighet faststäer arbetsgivaren föräggningen av jour och beredskap med iakttagande av derma bestämmese. Denna bestämmese ersätter, 12 och 14 medbestämmandeagen (MBL). Mom. 7 Ersättning för jour och beredskap utges inte om sådan ersättning uttryckigen ingår i önen eer om kompensation for jour och beredskap utges som edighet, avkortad arbetstid eer på annat sätt. Mom. 8 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa koektivavta om ängre beräkningsperiod för jouruttag än 4 veckor eer kaendermånad och högre jouruttag än 48 timmar per fyraveckorsperiod eer 50 timmar per kaenderrnånad. Mom. 1 Arbetstagare som under resa i arbetet utanför den vaniga verksamhetsorten färdas under tid, som inte är ordinarie arbetstid, får fardtidsersättning enigt mom. 2. Väntetid som föraneds av tifäigt uppehå eer avbrott i färden (tågbyte eer annat byte av färdmede) ikstäs med färdtid. Färdtidsersättning utges endast för färdtid och i föregående stycke nämnd väntetid, som sammanagt varar under minst 30 minuter. Färd- och väntetid summeras per kaendervecka. Summan avrundas uppåt ti närmaste he- eer havtimme. Med resa i arbetet avses en av förrättning direkt föranedd resa och med den vaniga verksarnhetsorten avses detsamma som i traktamentsavtaet. Möjighet ti oka avvikese rs Färden 19

22 I ersättningen ingår seniesterön och semesterersättning med beopp som förutsätts i semesteragen (SemL). Mum. 3 Arbetstagare får inte fardtidsersättning för tid, då fynadsön, kompensation för övertidsarbete eer annan särskit bestämd ersättning än traktamentsersättning utges. Om arbetstagaren saknar bestämd ordinarie arbetstid, utges inte färdtidsersättning för tid mean kockan och måndag-fredag, om tiden inte infaer under hegdag, midsommar-, ju- eer nyårsafton. Färdtidsersättníng utges inte för sådan tid mean kockan och då arbetstagaren disponerar sovpats på fardmedet. Mom. 4 Färdtidsersättning utges endast för färctid och väntetid som är försvarig med hänsyn ti den avsedda förrättningen, resekostnaden och komrnunikationsmöjigheterna. ä ; Y s 5 i i 1 i 1 Mom. 2 Färdtidsersättning utges enigt föjande. För de första 10 timmarna För tid därutöver under under en kaendervecka, för kaendeweckan vika ersättningen ska utges 64,70 129,50 20

23 Redan påbörjad edighet får inte bytas mot annan edighet med mindre än att arbetsgivaren medger det. Arbetstagare har med stöd av ag och avta i vissa fa rätt att byta påbörjad edighet mot annan edighet eer avbryta påböijad edighet och återgå í arbete. Mon. 1 Semesterförmåner utges enigt bestämmeserna i gäande ag om inte annat anges nedan. Mum. 2 Utöver det som agen anger ska från rätt ti semesteredighet undantas arbetstagare som anstäs för högst 3 månader. Mum. 3 För arbetstagare med ordinarie arbetstid föragd ti samtiga vardagar måndag-fredag ska varje under semestertiden infaande ordinarie arbetsdag betraktas som en semesterdag. För övriga arbetstagare ska antaet semesterdagar, som ska anses ingå i semesteredigheten, beräknas enigt föjande forme. a = antaet ordinarie arbetsdagar som arbetstagaren enigt faststät arbetsschema genomsnittigt ska fugöra per vecka, Om brutet ta uppstår vid sammanäggningen av deposterna enigt e för semesteråret ska avrundning ske ti närmast ägre daganta. Kap. 6 Ledighetsförmåner 19 Amänna edighetsbestämmeser 20 Semester Inedande bestârnmeser' Beräming av semesteredighet m~ -xb=c a b = antaet ordinarie arbetsdagar som ingår i semesteredigheten, och c = antaet semesterdagar som ska beräknas ingå i semesteredigheten. 21

24 För arbetstagare med ordinarie arbetstid föragd även ti s.k. ätthegdag gäer föjande. Om hegdag, rnidsonnnarafion, juafton eer nyårsafton är ordinarie arbetsdag och infaer på måndag-fredag under semesteredighet som omfattar minst vecka ska antaet semesterdagar som beräknas ingå i semesteredigheten minskas med dag för varje sådan hegdag eer hegdagsafton. När semesterista upprättas ska, om inte annat överenskoms, föjande gäa. Arbetstagare ska senast vid tidpunkt, som okat överenskoms uttrycka önskemå om huvudsemesterns föräggning. Arbetsgivaren upprättar därefier försag ti sernesterista. Arbetsgivarens försag ti semesterista meddeas för berörda arbetstagare och översänds ti den okaa arbetstagarorganisationen senast vid tidpunkt, som okat överenskoms. Loka arbetstagarorganisation kan senast inom 10 dagar efter detta påkaa förhandingar enigt 12 medbestämmandeagen (MBL) om ändringar i försaget. Om så inte sker anses försaget godkänt. Om oka överenskommese inte kan uppnås om ovan angivna tidpunkter gäer bestämmeserna i Semi. om underrättese ti arbetstagaren. i i F öräggníng av semesteredighet Mum. 4 I enighet med 10 semesteragen (SemL) gäer föjande. Arbetstagare ska underrättas om faststäd semester. Sparande av semesteredíghe' Mum. 5 Arbetstagare som under ett semesterår har rätt ti mer än 20 semesterdagar med ön, tår spara överskjutande semesterdagar ti ett senare semesterår. I Antaet sparade semesterdagar får inte sammanagt överstiga 40. Arbetstagare som vi ta ut högst 5 sparade semesterdagar utan sammanhang med semesteredigheten i övrigt bör meddea arbetsgivaren detta senast en vecka i förväg. 22

25 a) ti föjd av sjukdom, oycksfa eer arbetsskada, får edigt så änge arbets» oförmågan kvarstår, eer b) på grund av medicinsk behanding eer medicinsk rehabiitering, får edigt då sjukpenning enigt sociaförsäkringsbaken (SFB) utges. Mom. 2 Behov av edighet på grund av sjukdom, oycksfa eer arbetsskada utöver 7 kaenderdagar ska styrkas genom intyg av äkare eer tandäkare. Arbetsgivaren får dock kräva sådant intyg även vid kortare edighet eer för särskida fa avstå att kräva intyg. Arbetstagaren svarar för kostnaden ör sådant intyg. Arbetsgivaren får föreskriva, att intyget ska vara utfärdat av anvisad äkare eer tandäkare. Arbetstagarens kostnad i detta fai ersätts av arbetsgivaren ti den de kostnaden inte ersätts eer bort ersättas av Försäkringskassan eer av försäkring som arbetsgivaren bekostar. Arbetsgivaren kan besuta att efierge kravet i 9 agen om sjukön (SjLL) på att arbetstagare ska ämna törsäkran vid sjukdom. Mon. 3 Om det är nödvändigt att besöket sker på arbetstid har arbetstagaren rätt ti edighet med bibehåen ön för iörstagångsbesök hos äkare vid akut sjukdom eer oycksfa. Arbetsgivaren kan även i övrigt bevija edighet med ön för besök inom häso- och sjukvården. Momentet ska inte tiämpas vid edighet som avses i mom. 1 a) och b) för tid då sjukön utges enigt agen om sjukön (SjLL)/avtaet eer sjukpenning utges enigt SFB. Under edighet för enskida angeägenheter kan arbetstagare om synneriga skä finns, medges behåa önen under sammanagt högst 10 arbetsdagar per kaenderår. Som synneriga skä ska anses nära anhörigs svårare sjukdom eer bortgång, begravning och gravsättning av urna samt bouppteckning efter sådan anhörig. Med nära anhörig avses make, maka, registrerad partner, sambo, barn, föräder, syskon, svärörädrar, barnbarn samt mor- och farförädrar. 2 i r 21 Sjukdom m.1n. Mon. I Arbetstagare, som inte kan arbeta 22 Enskida angeägenheter 23

26 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation får träffa koektivavta om des avvikeser från forädraedighetsagen (FörL) när det gäer b) tiden for arbetstagarens underrättese om återgång ti arbete (15 andra stycket), och c) den tid arbetsgivaren har rätt att skjuta upp arbetstagarens återgång ti arbete (15 tredje stycket), d) des den närmare tiämpningen av edighetens föräggning (11 och 12 ). Vid barns svårare sjukdom utges förmån enigt momentet endast om arbetstagare inte har rätt ti ersättning eniigt sociaförsäkringsbaken (SFB). 23 Förädraedighet a) anmäan om edighet (13 ), 24

27 Mum. 1 Arbetstagares anstäning upphör, utan uppsägning, enigt de reger som gäer för respektive arbetsmarknadspoitisk insats, dock senast vid ingången av den månad arbetstagaren fyer 65 år eer dessförinnan erhåer sjukersättning enigt sociaiörsäkringsbaiken (SFB). För anstänings upphörande före den avtaade anstäningstidens utgång av andra skä än som avses i första stycket gäer en ömsesidig uppsägningstid av 4 dagar. Mon. 2 Efter framstäning från arbetstagaren kan arbetsgivaren medge förkortning av uppsägningstiden. Mum. 3 Arbetstagare, som ämnar sin anstäning utan att föja gäande uppsägningstid, mister' innestående avöningsiörmåner, dock högst med ett beopp som motsvarar önen för 14 kaenderdagar. Mum. 4 Oavsett vad i 5, 30 och 30 a agen om anstäningsskydd (LAS) töres<rivs gäer inte någon skydighet att ge underrättese, varse och besked. Mom. 5 Oavsett vad i 1 LAS föreskrivs gäer och 30 LAS för samtiga arbetstagare vid avsked. Mom. I Om arbete inte kan erbjudas arbetstagare under uppsägníngstiden ska vid beräkning av anstäningsiörmåner föjande gäa. b) sådana ersättningar som har karaktären av kostnadsersättning, som exempevis traktaments- och resekostnader och iknande. Som ön och andra anstäningstörmåner räknas även höjda avöningstörmåner, bortsett från de undantagna, som retroaktivt kan komma att faststäas genom törhandingsöverenskommese under uppsägningstiden. t Kap. 7 Avsut av anstäningen 24 Uppsägningstid m.m. 25 Beräkning av anstäningsförmäner under uppsägningstid Ti vad som i 12 LAS anges som ön och andra anstäningsfönnåner räknas samtiga i berört önekoektivavta eer på annat sätt faststäda anstäningsvikor upptagna öne- och andra anstäningsíörmâner med undantag ör E a) ersättning för övertidsarbete, fynadsön, fardtidsersättning, och 25

28 a) tiägg for obekväm arbetstid beräknas ti vad som arbetstagaren enigt gäande arbetstidsforäggning skue ha fått, b) jour- och beredskapsersättning beräknas ti vad som arbetstagaren enigt gäande jour- eer beredskapsista skue ha fått, och c) ackordsön beräknas ti vad som arbetstagaren genom att utföra sitt ordinarie arbete skue ha fått. a) ger inte och tigodoräknas inte heer tidsmässigt for företrädesrätt tii återanstäning som avses i 25 LAS, och b) inskränker inte den företrädesrätt ti återanstäning enigt 25 LAS som arbetstagaren kan ha intjänat i tidigare anstäning hos arbetsgivaren, dvs. är överhoppningsbar tid när tiden for foreträdesrätten ska bestämmas. Mom. 2 Vid tiämpning av mom. i ska 26 Vissa bestämmeser om turordning och företrädesrätt Mum. I Anstäningstid enigt detta avta Mom. 2 Bestämmeserna i 25 a LAS gäer inte. 26

29 Mom. 1 Arbetstagare, som drabbas av oycksfa, skada eer sjukdom och där rätt ti ersättning kan finnas från annan än arbetsgivaren (tredje man), är skydig att anmäa detta ti arbetsgivaren. Sådan anmäan ska göras så snart som möjigt. Arbetstagaren har, om arbetsgivaren kräver detta, att bevaka sin rätt ti ersättning från tredje man. sådant fa har arbetstagaren rätt att i sin tur överämna åt arbetsgivaren att föra arbetstagarens taan i ärendet. I sistnämnda fa ska arbetsgivaren svara för samtiga kostnader som kan vara förenade med ersättningskravet. Föjer arbetstagaren inte bestämmeserna i andra stycket första meningen, får arbetstagarens avöningsförmåner efter förhandingar minskas med skäigt beopp med hänsyn ti den skada som våats arbetsgivaren. Mom. 2 Har det under den tid då arbetstagare utfört arbete inträffat en händese, och gör tredje man vid domsto gäande skadeståndsansvar för arbetstagaren, gäer att arbetsgivaren har både rätt och skydighet att biträda arbetstagaren i detta ärende. Lämnas i sådant fa biträde av arbetsgivaren svarar arbetsgivaren för samtiga rättegångskostnader i ärendet. Bestämmesen i stycket ovan gäer inte i ärenden där det finns motstridiga intressen mean arbetstagaren och arbetsgivaren eer annan arbetstagare. Arbetsgivaren är inte skydig att biträda arbetstagare som, utan arbetsgivarens medgivande, fuföjer taan i högre rätt. Arbetstagare som åagts att instäa sig vid domsto på grund av sådan skada som avses i första stycket har rätt att behåa ön för den de av ordinarie arbetstidsföräggning som åtgår för instäesen i domstoen, dock inte för den tid som arbetstagaren är avstängd från arbete. Mom. 3 Arbetstagare, som kaats ti domsto som vittne eer sakkunnig för att höras om förhåande om viket arbetstagaren har kännedom på grund av sin anstäning, har rätt att behåa ön för den de av ordinarie arbetstidsföräggning som åtgår för instäese i domstoen. För instäese utom ordinarie arbetstid utges ersättning per timme med beopp motsvarande fynadsön enigt 15 mom. 4. I ersättningen ingår semesterön och semesterersättning med beopp som förutsätts i semesteragen (SemL). Kap. 8 Övriga förmåner och bestämmeser 27 Ersättning från tredje man m.m. 27

30 Mom. 1 Arbetstagare tiförsäqas sjukformåner enigt mean de centraa parterna överenskomna försäkringsvikoren för AGS~-(L. Mom. 2 Arbetsgivaren ska teckna TFA-KL enigt mean de centraa parterna överenskomna t orsäkringsviko1'en för TFA-KL. Mom. 3 Arbetstagare får inte föra taan mot arbetsgivare eer hos arbetsgivaren anstäd om skadestånd med anedning av personskada som är arbetsskada. Mom. 4 Arbetsgivaren ska teckna och vidmakthåa tjänstegruppivforsäkring (TGL-KL) hos KPA Livförsäkring AB (pub.) enigt de bestämmeser som gäer för sådan försäkring hos detta boag. Gör arbetsgivaren inte detta gäer vad som anges i försäkringsbestämmeserna om vite m.m. \/iom. 5 Om forsäkringsbeopp enigt för kommuna eer annan anstäning gäande bestämmeser om gruppivskydd (riskskydd vid dödsfa) inte utges för aviden arbetstagare, ska ti dödsboet utges begravningshjäp, Beoppet ska motsvara häften av det prisbasbeopp som, enigt soeiaförsäkringsbaken (SFB) gäer for det år dödsfaet inträffat s i 28 Avtasfórsäkx-ingar m.m. A GS -KL TFA-KL T GL-KL 28

31 Arbetstagarens möjigheter' att få och behåa ett regujärt arbete ska stärkas genom anstäningen i OSA. Detta förutsätter att såvä arbetets rehabiiterande verkan på arbetstagaren som hans eer hennes möjigheter att ämna anstäningen prövas och föjs upp regebundet. Biaga A Tisvidareanstäd arbetstagare, som vid íöneöversynstifaiet enigt Löneavta i HÖK har minst års sammanhängande anstäning i OSA hos arbetsgivaren, ingår i underaget och hanteras på motsvarande sätt vid öneöversynstifäiet som framgår av respektive arbetstagarorganisations Löneavta i HÖK. För en arbetstagare med timön anses månadsönen (den fasta kontanta önen) vara den överenskomna timönen mutipicerad med 165. För arbetstagare anstäd tis vidare gäer en uppsägningstid av 1 månad. Särskida bestämmeser för OSA Tiämpningsområde ( 2) Mom. 1 tiförs Anstäningsform ( 4) Mom. 1 ersätts med Anstäningsavta gäer tis vidare eer för begränsad tid. Bestämmeser om ön ( 5) Mom. tiförs Uppsägningstid m.m. ( 24) Mom. 1 tiförs

32

33 Biaga 2 ti BEA 1. För de fa oka överenskommese om månadsön enigt BEA 5 träffas ska 17 och 18 i Amänna bestämmeser (AB) tiämpas. 3. Utförs arbeten i form av arbetsmarknadspoitiska insatser inom områden, som inte regeras mean kommunen och Svenska Kommunaarbctareförbundet upprättade ackordsprisistor (t.ex. husbyggnadsarbeten eer skogsarbeten) ska för branschen gäande ackordsprisisto' eer praxis om fria ackorcsöverenskommeser tiämpas. 4. Parterna är ense om att det är viktigt att arbetsmarknadspoitiska insatser utformas så att de är föreniga med de syften som anges i för respektive insats gäande bestämmeser. För OSA, och andra insatser inom Arbetsförmedingens arbetsmarknadspoitiska program, har Arbetsförmedingen det yttersta ansvaret. Huvudmået för arbetsmarknadspoitiska insatser inom BEAs tiämpningsområde är att stärka en anvisad arbetstagares möjigheter att fa och behåa ett regujärt arbete. Aa som medverkat ti att anstäningen kommit ti stånd, arbetsgivaren, arbetstagaren, arbetsförmedaren och fackig representant, har ansvar för att det mået ska kunna nås. Parterna är ense om att det är viktigt att betona rehabiiteringsaspekten i OSA. Utifrån den arbctshandikappades individuea handingspan bör därför arbetsgivaren i samråd med denne och arbetsförrnedaren, och i förekommande fa med fackig representant, panera, utforma och regebundet föja upp de rehabiiteringsinsatser som krävs för den arbetshandikappades rehabiitering. Centraa och okaa protokosanteckningar 2. Bestämmesema i AB biaga D gäer.

34

35 Biaga 3 ti BEA 1. Vic arbete i form av arbetsmarknadspoitisk insats som syssesätter arbetsösa medemmar från Svenska Byggnadsarbetareförbundet och avser nybyggnadsarbeten eer mera omfattande renoveringsarbeten av husbyggnader får avta för sådant objekt upprättas mean kommun och Svenska Byggnadsarbetareförbundet. Parterna konstaterar att LAS inte gäer för arbetstagare som avses i BEA 2 mom. punkt a). Parterna är ense om att företrädesrätt ti återanstäning inte gäer arbete som är en arbetsmarknadspoitisk insats enigt författning eer koektivavta om BEA. 3. Dygnsvian enigt arbetstidsagen (ATL) bör så ångt det är möjigt föjas vid föräggning av ordinarie arbetstid. Om dygnsvian enigt ATL utifrån ett verksamhetsperspektiv inte kan uppnås så bedömer parterna att objektiva skä finns ti att tiämpa de avvikeser från ATL som anges i AB 13 mom. 5 g) - h). Parterna anser att arbetstagare därigenom erhåer ämpigt skydd enigt EG:s arbetstidsdirektiv 2003/88/EG, artike 18, genom koektivavtas regering och agstiftning. 4. Parterna är ense om att 33 medbestämmandeagen (MBL) inte är tiämpig på bestämmeserna i BEA 20 eer på bestämmeserna i oka överenskommese som kan ha träffats med stöd av BEA 20 mom Partema är ense om att bestämmeserna, med undantag av BEA mom. 5, 10, 17 mom. 4 och 20 mom. 4, inte innebär någon regering av de dispositiva regerna i MBL. 6. Om riksdagen, regeringen eer annan statig myndighet meddear ändrade eer nya föreskrifter m.m., mot vika bestämmeserna i denna överenskommese strider, ska förhandingar upptas i avsikt att vidta erforderiga ändringar och tiägg ti överenskommesen. L 7. Centraa parter är överens om betydesen av att kunna bistå okaa parter om tiämpningen av det centraa avtaet. Utifrån detta är centraa parter överens om š Centraa protokosanteekningar 2. Beträffande agen om anstäningsskydd (LAS) antecknas föjande.

36 att ha regebundna kontakter om avtastiämpningen av nya arbetsmarknads insatser for att vid behov vägeda och stödja tiämpningen av det centraa avtaet. 2

37 Nedan nämnd arbetsgivare och arbetstagarorganisation träffar denna dag detta koektivavta om BEA. 1. Bestämmeser för arbetstagare som omfattas av BEA med tihörande biaga A, enigt biaga 1, Biaga 4 en BEA 3. bestämmeser enigt 2-4, ti förhandingsprotoko mean de centraa parterna. 2 Lokat koektivavta om BEA 1 Innehå m.m. Ti avtaet hör 2. protokosanteckningar enigt biaga 2, och 2 Gitighet och uppsägning Detta koektivavta om BEA avöser den maj 2016 okat koektivavta om BEA och gäer från och med detta datum tis vidare med en ömsesidig uppsägningstid av 3 kaendermånader. Uppsägning ska vara skriftig och åtiöjd av försag ti nytt koektivavta. s I

38 ..- 3 Avsutning Förhandingen förkaras avsutad c en För... (arbetsgivarparten) (underskrift) För... _. (arbetstagarparten) (underskrift)

39 I. Bestämmeser för a1'betstaga1'e som omfattas av BEA, med tihörande biaga A, enigt biaga 1, Säger centra part upp BEA upphör det okaa koektivavtaet om BEA vid samma tidpunkt sem det centraa avtaet om inte annat överenskoms mean de centraa parterna. Biaga 5 ti BEA I i. 2 Lokat koektivavta om BEA 1 Innehå m.m. Ti det okaa koektivavtaet om BEA hör 2. protekosanteckningar enigt biaga 2, och 3. bestämmeser enigt 2-4, ti fórhandingspretoko mean de centraa parterna. 2 Gitighet och uppsägning 1

40