SJ 11. Hållbarhets redovisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SJ 11. Hållbarhets redovisning"

Transkript

1 SJ 11 Håbarhets redovisning

2 Innehå Ordföranden har ordet 2 Strategi och vision 3 Intressentdiaogen 6 Möjigheter och utmaningar 9 SJs sociaa ansvar 10 SJs mijöansvar 18 SJs ekonomiska ansvar 24 Redovisningsprinciper 32 Revisors Rapport 34 Innehåsindex 35 Definitioner 40 Rapporter 2012 SJ pubicerar för 2011: Årsredovisning, Håbarhetsredovisning och Boagsstyrningsrapport. Rapporter kan bestäas från: SJ AB Kommunikation, Stockhom, info@sj.se Samtiga rapporter är tigängiga på Vid frågor hänvisas ti Urika Linde, Håbarhetsredovisningen har producerats av SJ i samarbete med Pubicera Information AB. Layout och iustration: Dan Larsson. Grafisk produktion: Nina Gying. Foto: Bsmart, Hans Carén, Patrik Engström, Fredrik Hjering, Stefan Nisson, Leif Erik Nygårds, Feix Oppenheim, Caes Saomonsson och Hee Wikström. Tryck: Eanders Sverige AB. Tack ti kunder och medarbetare som medverkat.

3 Du är en de av ett håbart resande Vårt främsta bidrag ti en håbar utvecking är att så många som möjigt väjer att resa med SJ. Ju fer som väjer tåget desto bättre för mijön och kimatet. SJs verksamhet bidrar ti att många kan resa kimatsmart. Denna håbarhetsredovisning beskriver hur SJ redovisar ansvar inte enbart inom mijöområdet utan även såvä sociat som ekonomiskt. Rapportstrukturen föjer riktinjerna enigt GRI, Goba Reporting Initiative. SJ har fått fera utmärkeser för sitt mijö- och håbarhetsarbete. Ett fint kvitto på att vi är på rätt väg. Det drivmede som används för våra tåg är enbart förnybar energi och aa fordon är märka med Bra mijö va värdens tuffaste mijömärkning. Bra service och god punktighet är två viktiga parametrar för den som ska resa. Vårt interna förbättringsarbete fokuserar just därför på dessa områden för att bygga upp förtroendet för varumärket SJ. Genom att vi kan erbjuda kimatsmarta resor ger vi dig också automatiskt en möjighet att påverka mijön positivt och därigenom bidrar vi tisammans ti en håbar utvecking. Väkommen ombord. Jan Forsberg Verkstäande direktör Viktiga händeser 2011 SJs edning fattar besut om att arbeta med en strategisk kvaitetsmode baserad på EFQM-modeen. SJ 3000, Sveriges mest mijöanpassade tåg, testkörs. SJ 3000 är tiverkat av återvunnet och återvinningsbart materia, drar minimat med energi och återmatar 12 procent av den använda energin ti enätet. SJs åriga medarbetarundersökning visar på nöjdare och mer motiverade medarbetare. Sjukfrånvaron sjunker under året, och redan kvarta 3 uppnås uppsatt må för SJ certifieras enigt OHSAS 18001, viket är en standard för arbetsmijö. Fyra strategiskt viktiga mijömå presenteras. De områden som igger ti grund för måen är Energieffektivitet, Avfa, Utsäpp samt Mijöprofi. SJs kundtidning Kupé vinner Stora Pubishing- Priset i gruppen Kundtidningar som vänder sig ti konsumenter. SJ utses av amänheten ti Sveriges grönaste varumärke i en mätning genomförd av varu märkesbyrån Differ. SJ utnämns ti Sveriges mest håbara transportföretag. S J H å b a r h e t s r e d o v i s n i n g

4 Ordföranden har ordet Håbarhet nycken ti framgång Företag som driver sin verksamhet ansvarsfut bidrar ti en positiv och mer ångsiktig samhäsutvecking. Vi vi vara ett sådant företag, därför ska vårt håbarhetsarbete vara en integrerad de i hea verksamheten. För att vara attraktiva och utveckas på ett bra sätt måste företag visa att de är håbara i fera dimensioner. Håbara företag förväntas väva ihop såvä sociaa, mijömässiga som finansiea perspektiv. De som karar att hantera denna mångfad har stora möjigheter att bi ekonomiskt framgångsrika samtidigt som varumärket stärks och företaget bidrar ti en positiv och mer ångsiktig samhäsutvecking. Utgångspunkterna för ett yckat håbarhetsarbete beskrivs i den så kaade Brundtandsrapporten (FNs rapport Vår gemensamma framtid). Där definieras håbar utvecking med nyckebegreppen Peope, Panet, Profit och som också tydiggör de dimensioner som är viktiga för att skapa håbara värden över tid. De företag som yckats med ett vä fungerande håbarhetsarbete, där aa dimensioner beaktas är de som har amänhetens respekt, attraherar och behåer med arbetare samt evererar värde ti sin ägare. Utmaningen framåt för SJ är ett ökat fokus på håbarhet. Under året har mycket gjorts för att utvecka den interna diaogen. Aa ges möjighet att tycka ti och komma med konstruktiva inspe via de medarbetar- och edarpaneer som inrättats men också via chattar, boggar och kommentarsmöjigheter på vårt intranät. Sociaa medier, som ti exempe Twitter, har också ökat möjigheterna ti diaog med många intressenter. De kommentarer och försag som kommer ti oss är värdefua för att utvecka SJ. I mijöfrågor ska SJ igga i framkant av teknikutveckingen men också våga ta nya grepp och se hur aa dear i verksamheten kan bidra ti en ökad håbarhet. Här är vi redan på god väg, ti exempe via de satsningar på ökad produktivitet och effektivitet som gjorts i SJs underhåsverksamhet. En effekt är att den tid då fordonen står på verkstad har minskat kraftigt. Sedan 2007 har vi, med bibehåen kvaitet och säkerhet, i genomsnitt kunnat minska verkstadstiden med 15 procent. Och ju mer våra tåg går i trafik runt om i Sverige, desto större bir vinsterna för mijön. Att göra koka investeringar för framtiden är viktigt och förutsätter en god ekonomi. Vi har nyigen anserat vårt nya snabbtåg, SJ 3000, som är Sveriges mijö - vänigaste tåg. Att Profit, önsamhet, kommer sist av de tre edorden i Brundandrapporten är ingen tifäighet. Ekonomisk framgång skapas när Peope och Panet de sociaa och mijömässiga dimensionerna bir ika viktiga i håbarhetsarbetet som önsamhet. Vi strävar efter att uppnå ångsiktig önsam tiväxt, där vår verksamhet skapar värde för ägare och andra intressenter. Med medarbetare som tar vä hand om kunderna erbjuder SJ ett attraktivt resande med våra tåg. Med fer kunder som väjer tåget bir resandet i Sverige at mer mijövänigt. Därmed ökar förutsättningarna för att vi också framgent ska vara ett popuärt reseföretag som också är önsamt. Under 2012 kommer SJ att utvecka håbarhetsredovisningen där de sociaa, mijömässiga och ekonomiska perspektiven koppas ti vårt styrkort. Inom områdena samhäe, kunder, ekonomi/finansiet, processer, medarbetare och partners kommer aktiviteter, må och uppföjning att redovisas. SJ vi inte bara prata håbarhet. Genom att ha grepp om heheten i vår verksamhet evererar vi håbarhet. En håbarhet som skapar värde för aa. Jan Sunding, Styreseordförande 2 S J H å b a r h e t s r e d o v i s n i n g

5 Strategi och styrning Strategisk inriktning och styrning Håbarhet innebär att vi i vår dagiga verksamhet integrerar ekonomisk önsamhet med sociat och mijömässigt ansvarstagande. Tåget är ett överägset transportmede ur mijösynpunkt och SJ arbetar för att ytterigare minimera mijöpåverkan. SJ stäer sig bakom Brundtandkommissionens breda internationea definition av håbar utvecking: Samhäsutveckingen ska kunna tigodose dagens behov utan att äventyra framtida generationers möjighet att tigodose sina behov. Vi hanterar vår påverkan på omvärden och utveckar verksamheten avseende mijö och sociaa frågor i samråd med våra viktigaste intressenter för att skapa värde. SJ arbetar också med att invovera aa medarbetare i hur håbarhetsarbetet fungerar och fortgår. Grunden för SJs håbarhetsarbete är vår verksamhetsidé, vision och värdegrund. Mot denna bakgrund har SJ formuerat ett anta principer för hur koncernen ska agera och vad intressenterna kan förvänta sig av SJ. Detta ska styra det öpande håbarhetsarbetet. Strategi för håbar önsamhet SJ ser strategisk ansvarsfu konkurrens som förmågan att hantera påverkan på omvärden på ett sätt som ångsiktigt igger i inje med intressenternas förväntningar, inom såvä mijö som på det sociaa och ekonomiska området. Genom att skapa en framgångsrik och affärsmässig metod för att hantera håbarhetsfrågor vi SJ förverkiga visionen Aa vi ta tåget. SJs strategi går ut på att skapa tiväxt och värde genom att everera kundnytta. Det kräver god kvaitet och hög effektivitet. Genom att så många som möjigt reser med SJ, tiförs största möjiga värde för våra kunder, ägare och samhäet i stort. S J H å b a r h e t s r e d o v i s n i n g

6 Strategi och styrning SJs redovisningsprinciper SJ har änge arbetat aktivt med mijö- och håbarhetsfrågor. Resor med SJs tåg är märkta med Bra Mijöva av Naturskyddsföreningen sedan ansöt sig SJ ti Gobat Ansvar. Det innebär att vi ska verka i enighet med de tio principerna i FNs Goba Compact och OECDs riktinjer för mutinationea företag. Dessa tar fasta på engagemang och kunskap om mänskiga rättigheter, arbetsvikor, korruptionsbekämpning och mijöhänsyn ökade intresset för håbarhetsfrågor i amänhet och för kimatfrågan i synnerhet. Det var positivt då SJ är en de av ösningen på viktiga mijö- och samhäsfrågor. Under åren har SJ erhåit fera utmärkeser för vårt mijö- och håbarhetsarbete utsågs SJ ti Sveriges grönaste varumärke viket är en bekräftese på att våra viktigaste intressenter ser oss som ett håbart företag började SJ tiämpa GRI (Goba Reporting Initiative) och pubicera Håbarhetsredovisningar. Där presenteras vårt resutat och förbättringsarbete inom ett brett håbarhetsperspektiv som innefattar samhäe, mijö, ekonomi och våra medarbetare. SJ har vat att tiämpa nivå B+ för redovisningen, viket innebär att vi vä motsvarar de förväntningar som vår ägare och övriga intressenter stäer på oss. Vi föjer svenska agar och regeverket för statiga boag. SJ är certifierat enigt såvä ISO 9001 som ISO 4 S J H å b a r h e t s r e d o v i s n i n g

7 Strategi och styrning bev vi även certifierade enigt OHSAS 18001, viket visar att vi har tydiga processer och fortöpande bedriver ett förbättringsarbete även inom arbetsmijö frågor. Håbar styrning Få företag har så högt städa förväntningar på sig som SJ. Förväntningar som sträcker sig ängre än sjäva resan. Externa intressenter såvä som medarbetare ser det som sjävkart att SJ tar både sociat och mijömässigt ansvar. SJ har genom ägardirektivet ansvar för att generera ekonomisk avkastning. Håbarhetsarbetet ger SJ konkurrensfördear viket kan öka önsamheten. Värden skapas genom en utvecking mot ökat sociat, ekonomiskt och mijömässigt ansvarstagande. SJs koncernedning besutar årigen om kompetterande finansiea och icke-finansiea må som senare faststäs av SJs styrese. SJ har tagit fram riktinjer för särskit viktiga områden för att säkra ett i grunden håbart arbetssätt, exempevis finns poicys inom inköp, jämstädhet, etik och mijö. a Som ramverk för håbarhetsredovisningen tiämpas tredje generationen av Goba Reporting Initiatives (GRI) riktinjer G3 ( Dessa riktinjer är amänt vedertagna band större företag och tiämpning av G3 förbättrar jämförbarheten med andra företag. Enigt GRI:s riktinjer för håbarhetsrapportering ska boag ange ti viken nivå organisationen föjer riktinjerna. SJ har vat att för 2011 appicera nivå B+. SJ utför en sjävutvärdering gentemot GRI:s riktinjer G3. Ernst & Young har översiktigt granskat SJs håbarhetsredovisning samt genomfört granskning för att bekräfta den sjävutvärdering som pa cerar SJ på nivå B+. SJ ABs styrese avger den 30 mars 2012 Håbarhetsredovisning avseende räkenskapsåret Indikatorer SJs edning har vat ut ett anta indikatorer koppade ti håbarhet vika anses centraa för att under de närmaste åren föra håbarhetsarbetet framåt. Vägedande för vår indikatorredovisning har band annat varit väsentighets anayser och värdet för våra intressenter. Strategiska indikatorer Må Kundvärden NKI, SJ AB Punktighet, SJ Snabbtåg Punktighet, SJ Regionatåg Voym Personkiometer (mijoner) Beäggning (%) Medarbetare Sjukfrånvaro 4,0 4,2 5,2 4,6 5,1 6,8 Medarbetarindex Mijö Energianvändning (GWh) Energieffektivitet etåg (kwh/personkm) 0,08 0,08 0,08 0,07 0,09 Totaa utsäpp av kodioxid (ton CO 2 ) Totaa utsäpp av kodioxid (gram/personkm) 1,1 0,56 1,21 0,89 0,85 1,36 Finansiea ägarmå, koncern Avkastning eget kapita (%) 10 0,8 6,7 11,2 13,5 13,8 Soiditet (%) 30 49,6 48,4 41,0 40,4 36,7 Utdening S J H å b a r h e t s r e d o v i s n i n g

8 Intressentdiaogen Intressentdiaogen SJs verksamhet berör många. Vi strävar efter att ha en öppen och rak diaog med aa intressentgrupper och vi gör vårt bästa för att fånga upp de krav och förväntningar som finns på oss. Möten och diaoger är betydesefua verktyg i det arbetet. 6 S J H å b a r h e t s r e d o v i s n i n g

9 Intressentdiaogen Aa svenskar är deägare i SJ. Aa berörs av SJ. För att skapa vä fungerande reationer ti de oika intressenterna utgår vi ifrån vår egen intressentmode. Urvaet av intressenter har gjorts utifrån hur mycket de påverkas av eer påverkar SJ. Genom öpande intressentdiaoger kartäggs hur vä SJ ever upp ti de oika intressenternas förväntningar. Med hjäp av dessa identifieras de mest prioriterade frågorna, som bir de av det strategiska håbarhetsarbetet. I Anseendebarometern, som utförs av Nordic Brand Academy, bedöms årigen Sveriges starkaste varumärken av amänheten. Årets undersökning visade en fortsatt minskning för SJs anseende ti index 41 (50). Även Svenskt Kvaitetsindex gav ett minskat resutat, 51,3 (52,8). Som en konsekvens av dessa mätningar genomförde SIFO på uppdrag av SJ fördjupade undersökningar kring förtroende och anseende. Undersökningarna visade att den uppevda punktigheten var den största orsaken ti ett minskat förtroende för SJ. Ett högt förtroende finns fortsatt för SJs mijöprofi. Det bekräftades när amänheten utsåg SJ ti Sveriges grönaste varumärke har varit ett aktivt år med aa intressenter. För att snabbt kunna stäa frågor och få synpunkter har Medarbetarpaneen, bestående av cirka en tredjede av medarbetarna, varit ett forum. SJ har också vänt sig ti samtiga medarbetare för att få synpunkter och försag på förändringar i organisationen viket bidrar ti att skapa engagemang och deaktighet. Vi har interna chattar och boggar där medarbetare har möjighet att diskutera aktuea frågor. SJ detar aktivt inom sociaa medier, en viktig kana för att kommunicera med våra resenärer. Genom vår närvaro och tigängighet i sociaa medier kan vi agera snabbt och också ta emot synpunkter viket bidrar ti en öppen och transparent diaog. SJ har utsetts ti ett av Sveriges mest infyteserika företag på Twitter och Facebook. Under året genomfördes en större undersökning på där vi bad våra kunder att komma med försag på områden som är viktiga för SJ att förbättra. Resutatet redovisades på Kunder/resenärer Att yckas attrahera kunder är en förutsättning för vår verksamhet. För att addera värde ti vår ägare, ti mijön och samhäet ska SJs tjänster håa god kvaitet och medarbetarna ge bra service. SJ genomför samta, enkäter och intervjuer med kunder för att få kunskap om förväntningar och behov. Undersökningar genomförs öpande under hea året, band annat ombord på våra tåg. I år har cirka resenärer fått ge sin syn på rese uppevesen och hur de ser på SJ. Resenärerna bir därmed viktiga kunskaps- och inspirationskäor för vårt förbättringsarbete. Tågets höga mijöprestanda har bivit viktigare i takt Intressenter Förväntningar Diaog under 2011 Åtgärder under 2011 Kunder/ Resenärer Punktighet Tydig information Resenärsforum, kundundersökningar Fokusgrupper, resenärsforum, NKI-undersökning Startat ett punktighetsprojekt med tydiga må, aktiviteter och uppföjningar Lanserat en kundapp för trafikinformation Utveckat sms-tjänster Ett ansvarsfut agerande i håbarhetsfrågor NKI-undersökning, diaoger Håbarhetsredovisning/GRI Ta hand om kunder vid stora störningar Fokusgrupper, Kundpane Utökade mandat för frontinjepersona Medarbetare Tydiga må Arbetsmöten Mådiaog, utveckingssamta Möjighet att påverka Utveckingssamta Närmaste chef ansvarar för genomförande Förbättrad intern diaog Interna boggar, chattar Fer kommunikationsvägar Kompetensutvecking NMI-undersökning Verktyg för kompetensutvecking och uppföjning Ägare Ekonomisk avkastning Styrese- och edningsarbete Effektiviseringsprogram, affärspan Utdening Boagsstämma Ett ansvarsfut agerande i håbarhetsfrågor Möten, diaog, enkäter Håbarhetsredovisning/GRI Leverantörer Förbättrad kvaitet i everans av tjänster Löpande diaog Leverantörsgenomgångar Trafikverket Utökat samarbete Strategiska, taktiska och operativa möten Åtgärder för förbättrad punktighet och framkomighet Medier Tigängiga Presskonferenser, möten, samta Möten regionat och centrat Transparent Pressmeddeanden, möten Ekonomisk rapportering Branschföreningar Deaktighet, bidra ti att driva viktiga frågor Samarbeten, utbidning, informationsutbyten Tigängighetsfrågor Branschstandards Samhäe Öppenhet och tydighet Samhäsdebatt, kontakt med poitiker Års- och Håbarhetsredovisning, Pressmeddeanden S J H å b a r h e t s r e d o v i s n i n g

10 Intressentdiaogen med att företag vi visa ett sociat och mijömässigt ansvar. Vi erbjuder våra kunder möjigheten att minska sin negativa mijöpåverkan genom att väja tåget. Dessutom kan vi hjäpa våra företagskunder med att ta fram detajerad statistik om mijökostnaden för företagets samade resor. Medarbetare SJ är ett reseföretag och reationen med våra kunder är väsentig. En förutsättning för att ge god service är att aa medarbetare förstår sin de i värdekedjan. Med mottot Nöjd Kund Mitt Ansvar vi vi visa att aa medarbetare har ansvar för att ta hand om kunden på bästa möjiga sätt och befogenhet för att aktivt göra så. En god arbetsmijö är utgångspunkten för att kunna ge bra service. Ett edarskap där må och visioner för verksamheten kommuniceras tydigt är centrat för att skapa en god arbetsmijö. SJ genomför årigen medarbetarundersökningar där resutatet utgör underag för förbättring och utvecking. Ägare Ägaren, staten, formuerar må för SJs verksamhet och är representerad i styresen. Mået att skapa värde innefattar krav på ångsiktighet, effektivitet, önsamhet, utveckingsförmåga samt ett mijömässigt och sociat ansvarstagande. Samarbetspartners/Leverantörer Vi arbetar dagigen i nära samarbete med våra everantörer inom underhå, service och städning för att säkerstäa att våra tåg är hea och rena. Kvaiteten på våra tjänster är beroende av processer hos våra samarbetspartners. Kontakten innebär diaoger och förhandingar, men även kontro av utförda tjänster. SJ tiför i sin tur band annat värde i form av arbetstifäen hos våra samarbetspartners. Trafikverket Trafikverket äger och förvatar infrastrukturen samt fördear tågägen mean oika operatörer. Ett vä fungerande samarbete med Trafikverket är av stor betydese, eftersom vi med gemensamma åtgärder kan förbättra punktigheten och verka för att Sveriges järnvägsinfrastruktur används på ett optimat sätt. SJ har kontakt med Trafikverket på aa nivåer, där vi arbetar för våra gemensamma intressen och för att säkra en god everans. Medier SJ är ett öppet och transparent företag som agerar proaktivt och vi deta i samhäsdebatten. Medierna har en viktig ro genom förmeding av nyheter och information. Trafikhuvudmän Från och med 1 januari 2012 gäer en ny koektivagstiftning. Detta innebär att tidigare Trafikhuvudmän, oftast i form av Länstrafikboag, upphör och ersätts av en Regiona koektivtrafikmyndighet (RKM). Genom intressentdiaog får SJ insyn i hur ny agstiftning kommer att påverka verksamheten. Aa än har genom RKM rätt och skydighet att organisera och bedriva koektivtrafik inom sina geografiska ansvarsområden. SJ utför trafik på uppdrag av RKM. Utöver detta förs en kontinuerig diskussion om tidtabeer och tågutbud för att den samade trafiken på bästa sätt ska möta resenärernas efterfrågan. Föreningar/Organisationer SJ samarbetar med föreningar och organisationer i syfte att verka positivt för järnvägens utvecking samt utformningen av framtidens tågtrafik. Vi har ti exempe kontakt med pendarföreningar, som verkar för bättre förbindeser i regionatrafiken, ti exempe Mäardaen. SJ detar vid möten om hur trafiken ska bedrivas för att motsvara både resenärernas och SJs intressen. Under 2011 startade projektet Fokus Mäardaen som innehåer en rad åtgärder för bättre punktighet och everans. SJ har ett nära samarbete med åtta oika handikapporganisationer. De är utvada av Handikappförbundens samarbetsorgan och representerar de funktionsnedsättningar som innebär hinder vid resande. Representaterna från organisationerna bidrar med kunskap och synpunkter och diskussionerna omfattar at från erfarenheter ti paner för framtida fordonsbestäningar. SJs nya snabbtåg kommer att eva upp ti samtiga EU-direktiv gäande tigängighet för funktionshindrade resenärer. SJ samarbetar också med ideea organisationer som exempevis Naturskyddsföreningen. Tågresor med SJs etåg är märkta med Naturskyddsföreningens mijömärkning Bra Mijöva. Lagstiftare SJs verksamhet är beroende av poitiska besut. Persontransportsektorn har stegvis omregerats och avregerades fut ut januari Oika besut om infrastruktur, skatter och avgifter påverkar järnvägens konkurrenskraft. SJ detar ofta som remissinstans när poitiska besut bereds. Under året har representanter från SJ träffat regionaa och okaa företrädare samt andra besutsfattare för att aktivt deta i diskussioner kring viktiga frågor i regionerna och änen. Mået har varit att diskutera regionernas behov samt gemensamma frågestäningar och utmaningar. 8 S J H å b a r h e t s r e d o v i s n i n g

11 Möjigheter och utmaningar Hög kvaitet i everanser förutsättning för förtroende SJ arbetar för att höja everanskvaiteten. Effektivitetsarbetet ska säkra att uppsatta må kan uppnås och framtida investeringspaner kan genomföras. SJ ska fortsätta vara ett attraktivt och håbart reseaternativ. Fokusområden för SJ gäer ökad kvaitet i everansen. Därför införs en ny kvaitetsmode, EFQM (European Foundation for Quaity Management), som tisammans med ett baanserat styrkort ökar möjigheterna för att anaysera avvikeser, systematisk uppföjning och åtgärder. Ett särskit arbete för förbättrad punktighet har startats för att säkra att aa processer och förbättringar genomförs och får bestående resutat. Punktighetsarbetet har varit i fokus änge, men ett mer omfattande och strukturerat tvärfunktionet kvaitetsarbete krävs för att nå måen. Konkurrensen om resenärerna har hårdnat och SJ har tappat marknadsandear på ångväga distanser ti fyget. Avregeringen av järnvägsbranschen i sig innebär i ett kort perspektiv inte så stor konkurrens på spåren, men i en förängning kommer antaet operatörer att öka på snabbtågsmarknaden. Med attraktiva priser, everanssäkerhet och förbättrad punktighet ska SJ behåa och utvecka sin position på marknaden. Samarbeten och partnerskap bir en viktig de i det arbetet såvä som en kvaitetssäkrad och effektiv produktion. infrastruktur och ansag för underhå av infrastrukturen, och de ekonomiska förutsättningarna för verksamheten, exempevis genom nivån på de infrastrukturavgifter som ska betaas av tågoperatörerna. Infria förväntningar SJ har en unik position. Med ett stort anta intressenter och resenärer varje dag finns det många och högt städa förväntningar på oss. Förväntningar som vi vi eva upp ti. SJs varumärke och anseende har dock påverkats negativt. Under 2010 och 2011 har vi ti föjd av extremt vinterväder och påföjande trafiksvårigheter inte infriat våra kunders förväntningar om punktighet, service och information. Genom vårt förbättringsprogram har vi jobbat hårt med att komma tirätta med brister i verksamheten. SJs stora utmaning är att återta förtroendet för företaget och det som evereras. Genom att höja kvaiteten och vara tydig med öften och everans kan SJ skapa trovärdighet för tåget som ett håbart reseaternativ. Möjigheter och risker Genom att satsa stora resurser på ett effektivt personaarbete kan vi erbjuda en servicenivå och kvaitet som ger oss en tydig konkurrensförde på en avregerad marknad. Fokus har agts på områden som kompetensutvecking, medarbetarskap/edarskap, häsa och mångfad. Ett viktigt må är att bibehåa engagemanget hos våra medarbetare. Punktighet är ett av de viktigaste kriterierna vid vaet av resa. SJ arbetar för att säkra punktigheten i trafiken. Med hög kvaitet i vår everans är punktigheten en möjighet. Detta är vår viktigaste och mest kritiska framgångsfaktor. Med den spårkapacitet som finns idag riskerar vi att inte kunna eva upp ti resenärernas förväntningar. Risken är då att färre väjer tåget, något som vore negativt för mijön. Trots SJs starka position inom håbarhetsfrågor finns också andra risker. Verksamheten är starkt beroende av poitiska besut. Dessa besut påverkar såvä förutsättningarna för verksamheten genom investeringar i S J H å b a r h e t s r e d o v i s n i n g

12 SJs sociaa ansvar SJs sociaa ansvar Under 2011 har SJ Fortsatt arbetet med att minska sjukfrånvaron ytterigare genom ett brett häsoprogram som riktar sig ti aa medarbetare. Genomfört beredskapsutbidningar för att bättre kunna ta hand om resenärer i svåra situationer. Lanserat en ny webbtjänst för SJ-anstäda, Förmånståget, där aa personaförmåner, ti exempe friskvård, finns samade på ett överskådigt sätt. Utveckat kommunikationen med medarbetare i fera kanaer. Medeanta anstäda per enhet, Koncernen Trafik och Service Försäjning Fordon Huvudkontor Dotterboag Summa Personaomsättning, % Koncernen Nöjd-Medarbetar-Index SJ AB S J H å b a r h e t s r e d o v i s n i n g

13 SJs sociaa ansvar SJ ska vara en uppskattad arbetsgivare och underätta för medarbetarna att göra ett bra jobb. Kompetens och engagemang för kunden är en viktig de av reseuppevesen. År från år visar undersökningarna att våra medarbetare anstränger sig för att ge bra service. Våra medarbetares syn på SJ som företag och arbetsgivare mäts kontinuerigt. Resutaten och efterföjande samta mean medarbetare och chefer bidrar ti att SJ bir bättre som arbetspats och främjar goda prestationer. Resutaten kan också igga ti grund för förändringar i processer eer arbetssituationen generet. SJ har genomfört medarbetarundersökningar under ång tid och sedan 2010 genomförs de årigen års medarbetarindex bev 59 (56), det bästa resutatet sedan mätningen infördes Medarbetarindex ger ett sammanvägt värde för nivån på tifredsstäese och engagemang hos våra medarbetare. Mået för 2012 är ett index på 62. Årets resutat är ett steg i rätt riktning. Det tyder på att de åtgärder som genomförts sedan förra mätningen har fått positivt genomsag. Samtiga deområden har gått framåt jämfört med förra året utom för den personiga arbetssituationen, som är oförändrad. Årets resutat visar att det finns en stothet över att jobba på SJ och att ansvar och befogenheter är tydiga. Positivt är också att det starka engagemanget för kunderna fortsätter vara högt. SJs medarbetare vidareutveckas SJs medarbetare uppever att de under året har fått tydigare ansvar och besutsmandat. Ledningsgruppen arbetar med ökad tigängighet och synighet, band annat genom besök i oika verksamheter för att diskutera aktuea frågor. Samtiga chefer har i uppdrag att presentera resutatet av medarbetarundersökning för sina arbetsgrupper och ta in medarbetarnas försag på förbättringsåtgärder. Därefter sammanfattas försagen i handingspaner med de viktigaste åtgärderna för den egna enheten. Övergripande satsningar är band annat ett utveckat samarbete med Trafikverket och andra aktörer, förbättrade processer och besutsvägar inom SJ samt utveckat edarskap band annat med en introduktionsutbidning, grönt kort, för nya chefer. För att förbättra tigången ti information har samtiga anstäda ombord under 2011 fått smartphones. En mobiappikation har utveckats för att ge trafikinformation och visar händeser under resans gång viket gör att medarbetare ombord är bättre uppdaterade om trafikäget. Nöjd Medarbetar Index (NMI) Förutsättningar i arbete Personig arbetssituation Samverkan och spridning av kunskap Handingskraft Ledarskap NMI Totat Könsfördening chefer, 2011 Könsfördening arbetsedare, 2011 Könsfördening totat, 2011 Kvinnor 40 % Kvinnor 43 % Kvinnor 39 % Män 60 % Män 57 % Män 61 % S J H å b a r h e t s r e d o v i s n i n g

14 SJs sociaa ansvar Förbättrad kommunikation med medarbetarna Medarbetarpaneen som startades under 2010 har bidragit ti att skapa en närmare diaog och fånga upp viktiga frågor i organisationen. I paneerna bjuds cirka medarbetare in per gång. Boggar och chattfunktioner används också i större omfattning. En ny kommentarsfunktion på SJs intranät anserades under Där kan medarbetare diskutera nyheter och information och få svar på synpunkter och frågor. På ett enket och direkt sätt bidrar medarbetare med kunskap och idéer. Kompetensutvecking För att nå verksamhetens må är det viktigt att skapa rätt förutsättningar för medarbetare att göra ett bra arbete. Våra medarbetare i frontinjen har under året vidareutbidats i service och bemötande. Aa SJ-anstäda får automatiskt behörighet ti SJs kompetenshanteringssystem och kan där ista de utbidningar som sutförts och se vika andra utbidningar som erbjuds. Under hösten 2011 har möjigheterna ti utbidning och kompetensutvecking för medarbetare ökat genom att SJ Service Academy nu har ett utbud av öppna utbidningar inom områden som Ledning och Panering, Trafiksäkerhet, Kommunikation, Arbetsmijö, Kvaitet och Utvecking samt Service och Bemötande. Arbetsmijö och säkerhet Ombord på våra tåg färdas dagigen ett stort anta människor. Det är därför av stor vikt att arbeta för en trygg och säker arbetsmijö. Det skapas genom ett bra edaroch medarbetarskap, där aa i SJ gemensamt bidrar. Kontinuerig utbidning av medarbetare med säkerhetstjänst såvä som inom service är en viktig de samt att arbetsmijöfrågorna genomsyrar hea verksamheten. Under året har trafiksäkerhetsutbidningar genomförts för våra medarbetare med säkerhetstjänst i enighet med agstadgade krav. SJ genomför öpande säkerhetsövningar och har under 2011 haft ett ökat fokus på beredskapsövningar för att träna vår persona på situationer med stora störningar. Enigt arbetsmijöverket har anmäningar om hot och våd mot persona i oika branscher ökat de senaste åren. Så har även skett inom SJ, varför vi sett över band annat armkedjor och andra stödåtgärder. Utbidning i fördjupad kundpsykoogi och personsäkerhet har håits. At för att ge personaen verktyg i konfikthantering och träning i hur de kan undvika hotfua situationer. SJs sjukfrånvaro ägre än mået SJ arbetar aktivt med förebyggande av ohäsa och oycksfa samt friskvård. Sedan fera år tibaka pågår ett arbete med att skapa friskare arbetspatser. Utveckingen ser mycket positiv ut. Sjukfrånvaron har minskat från 7,7 procent 2006 ti 4,2 procent för Mået för 2011, 4,6 procent, passerades redan under tredje kvartaet. Sjukfrånvaron är fortfarande reativt hög band ombordanstäd persona med sina 6 procent men även för denna personakategori finns positiva tendenser. Under året har samtiga anstäda kunnat få medicinsk rådgivning i samband med sjukanmäan. Som stöd i rehabiiteringsarbetet erbjuds en häso- och rehabiiteringskoordinator från företagshäsovården. Satsning på häsa och friskvård Frisk persona som trivs med att gå ti arbetet är viktigt. Satsningen inom häsa, friskvård och trivse har fortsatt. På arbetspatsträffar har teman som kost och sömn varit aktuea. Friskvårdsrum med motionsmöjigheter har inretts på fera orter. Under 2011 introducerades särskida Häsoinspiratörer i friskvårdsarbetet. Det är medarbetare som utbidats och som på en viss de av sin arbetstid har ti uppgift att stötta och tisammans med cheferna driva det okaa häsoarbetet. Sjukfrånvaro, % Koncernen dagars utbidning i snitt för våra medarbetare under året S J H å b a r h e t s r e d o v i s n i n g

15 SJs sociaa ansvar Förmånståget Lanserat en ny webbtjänst för SJ-anstäda, Förmånståget, där aa personaförmåner, ti exempe friskvård, finns samade på ett överskådigt sätt. Förmånståget ger en större transparens och tydighet gäande vika förmåner som en medarbetare har och hur man på ett enket sätt utnyttjar dem. Förmånerna omfattar en rad områden och innehåer ti exempe privatresekort för SJ-resor, friskvårdsförmåner (träningskort, massage, naprapati), sjukvård, försäkringar och rabatt på hushåsnära tjänster. Bodomoppet Ett ed i SJs ångsiktiga häsofrämjande arbete är att uppmuntra fer att stäa upp i motions- och friskvårdsaktiviteter. För att vara en håbar organisation utifrån ett häsofrämjande perspektiv erbjuder SJ aa medarbetare att deta i oika motionsopp och tävingar runt om i andet, band annat Bemanstafetten och Bodomoppet. S J H å b a r h e t s r e d o v i s n i n g

16 SJs sociaa ansvar Många stora dagar för poäng Under året som gick fick många svårt sjuka barn något att se fram emot när behandingarna var som svårast och sjukhusvistesen som ängst skänkte våra kunder poäng ti stiftesen Min- StoraDag. SJ skänkte poäng, viket motsvarade de poäng som SJ Prio-medemmarna skänkte under december månad. Totat sett skänktes poäng, vika går ti barnens och deras famijers tågresor. För många barn är tågresan i sig en spännande uppevese. Det kan vara den första ängre resa barnen gör i sina iv, eftersom de ånga behandingarna och sjukhusvisteserna gör det svårt att resa. Under året arrangerade stiftesen MinStoraDag totat 552 oika aktiviteter och det gjordes många tågresor som SJ och våra SJ Prio-medemmar bidragit ti. MinStoraDag bjuder in barnen ti evenemang som Meodifestivaen, Disney on Ice och hockey-vm. I apri 2012 är det dags för det återkommande ägret i Jukkasjärvi. I år är det ungdomar från Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Sona som tar nattåget upp för en ångheg i storsagen natur. 14 S J H å b a r h e t s r e d o v i s n i n g

17 SJs sociaa ansvar SJ bra för samhäsutveckingen En vä utbyggd tågtrafik minskar mijöbeastningen och ger regiona tiväxt. Regioner utvidgas och arbetsmarknader knyts samman. Det skapar konkurrenskraft och nya möjigheter. SJs tågtrafik bidrar ti ett ångsiktigt håbart samhäe. Des genom den åga mijömässiga påverkan och ekonomiska fördear, des genom en socia dimension där bra tågösningar gör det möjigt att kombinera arbete och famijeiv på ett enkare sätt. Sedan 1990 har tågresandet dubberats. SJ har köpt nya tåg och rustat upp befintig fordonsfotta. En förbättrad komfort och service och större fokus på kimatfrågor generet har också bidragit ti att fer vi resa med SJ för att minska sin negativa mijöpåverkan. trafikarbete och använda besättningen effektivare skapar också ökad samhäsnytta. Mået är att många tåg ska vara i drift under högtrafik och att underhå och service i större utsträckning utförs under ågtrafik. SJs prismode når nya kunder Modeen innebär att resenärerna betaar oika priser beroende på efterfrågan och tidpunkt när de köper sin bijett. Att priset anpassas ti efterfrågan har generet gjort att fer än någonsin väjer SJ. Med anpassade priser har SJ fått nya kunder som inte annars skue ha åkt tåg. Beäggningen på tågen har ökat, viket gör att SJ kan håa ägre priser och vara konkurrenskraftiga gentemot andra transportsag. Effektivitet för större samhäsnytta Ökad beäggning har bidragit ti vår utvecking både resutat- och håbarhetsmässigt under senare år. Det innebär att varje enskid resenär förbrukar mindre e. Vi kan då håa ett ägre genomsnittspris mot kund, reaisera vår ägares resutatkrav samt fortsätta investera i vår verksamhet. SJ arbetar ständigt för att anpassa trafikutbudet ti efterfrågan och på detta sätt skapas värde både för ägaren och för våra intressenter. Att öka tågens Utvecka fer regioner SJ medverkar aktivt ti att fer regioner i andet ska kunna växa och utveckas. Ett sådant exempe är Tid för tåg, som är ett samarbetsprojekt mean kommuner, regioner, andsting, änsstyreser och tågoperatörer. Projektet tar sikte på regiona utvecking i södra och meersta Norrand, från Åre i norr ti Gäve i söder. Genom att förändra attityden ti pending med tåg ska trafiken utökas och medverka ti att okaa arbetsmarknader ingår i en större region. Därmed förbättras förutsättningarna för ekonomisk tiväxt i regionen. Ett annat må med projektet är ägre kodioxidutsäpp genom att minska resandet med bi och öka det koektiva resandet med tåg, ängs Norra Stambanan samt Mittbanan i södra och meersta Norrands inand. S J H å b a r h e t s r e d o v i s n i n g

18 SJs sociaa ansvar Lägre utsäpp Tåget är det mest kimatsmarta trafiksaget. Utsäppen av växthusgaser och annan mijöbeastning är minima jämfört med väg- och fygtrafiken. Skinaderna har extra stor betydese eftersom tågresandet ökat kraftigt i Sverige under en föjd av år. SJs regionatrafik i Stockhom/ Mäardaen samt även i vår snabbtågstrafik har sedan miennieskiftet ökat med ungefär 50 procent. Det innebär att det nu görs fem mijoner fer tågresor än för tio år sedan. Om motsvarande ökning istäet varit koppad ti bitrafiken hade dessa fem mijoner resor medfört markant högre kodioxidutsäpp mean 2000 och Ökad tiväxt Storstadsregionerna spear en at större ro för tiväxten i andet. Stockhom är en av de snabbast växande städerna i Europa. Bara under 2011 väntas befokningen i huvudstaden öka med ytterigare cirka personer. Idag beräknas Stockhomsregionen utgöra en tredjede av hea andets ekonomi. Tågtrafiken bidrar ti denna positiva utvecking då den ger förutsättningar för arbetspending. En vä utbyggd tågtrafik, med täta avgångar, korta restider och moderna tåg, bir en positiv drivkraft för en region. Detta är tydigt i Stockhom/Mäardaen men också i Skåne och Västra Götaand, där tåget genom åren hjäpt ti att knyta ihop at fer orter i omgivande än. På så sätt har regionen utvidgats viket öppnat nya möjigheter för många människor. SJ partner för bättre Mäardastrafik. Att bo här och jobba där bir at vanigare och arbetspendingen ökar. När tågtrafiken vintern 2010/2011 drabbades av stora störningar besutade sig resenärer på Mäarbanan att bida en pendarförening, TiM-pendarna. Fyers deades ut på stationerna och ombord på tågen. Gensvaret var stort och 130 personer kom på det första mötet och många har gått med i föreningen personer pendar mean Västerås och Stockhom. De är trogna SJ-kunder men vi ha everans av utovad kvaitet. Det har också varit probem med atför korta, ostädade, instäda och sena tåg samt bristande service på stationerna viket har varit frustrerande för resenärerna. När pendarföreningen började engagera sig djupare i kvaitetsfrågor bev fer medvetna om hur många aktörer tågtrafiken är beroende av. Fera möten har håits där SJ tisammans med Trafikverket har träffat föreningen och diskuterat viktiga frågestäningar, aktiviteter och åtgärder. SJ kan göra mycket för att öka kvaiteten. Den övergripande agendan sätts dock i poitiken. Det betyder att pendarföreningen också kommer att jobba gentemot Jernhusen, Trafikverket, Näringsdepartementet och okaa poitiker för att få accept för nödvändiga åtgärder för bättre Mäardas trafik. SJs medarbetare har jobbat hårt för att öka kvaiteten i trafiken. Ett särskit projekt har tisatts för att anaysera och förbättra trafiken i Mäardaen. Fokus är att tågen går som panerat med rätt anta vagnar och i tid. Ett ökat underhå av tågen sker numera på nätter och heger för att fer tåg ska vara tigängiga i högtrafik. 16 S J H å b a r h e t s r e d o v i s n i n g

19 SJs sociaa ansvar Sociat ansvar 2012 Vä fungerande edarskap är en av de viktigaste faktorerna för att nå SJs affärsmå. Under 2012 anserar SJ en introduktionsutbidning för nya chefer, Grönt kort, ett edarutveckingsprogram för samtiga chefer med fokus på edarroen samt coach- och mentorprogram. Fortsatt offensiv satsning på häsoarbete för friskare medarbetare och minskad sjukfrånvaro. Mået 2013 är en tota sjukfrånvaro på högst 4,0 procent (4,2). En successions- och karriärpanering görs för att säkra framtida kompetensbehov. För att stärka såvä edarförsörjning som edar utvecking utveckas en kompetensförsörjningspan. Där redovisas vika kunskaper som är strategiskt viktiga för framtiden och var i organisationen de finns. S J H å b a r h e t s r e d o v i s n i n g

20 SJs mijöansvar Tisammans med våra kunder gör vi en insats för mijön Under 2011 har SJ Antagit fyra nya mijömå om energieffektivitet, utsäpp, avfa och mijöprofi. Besutat att från och med 2012 kimatkompensera för de utsäpp som den egna verksamheten ger upphov ti. Startat upp projektet Ecodriving för okförarna, med syfte att öka energieffektiviteten i tågdriften. Omcertifierat mijöedningssystemet enigt ISO Totaa CO 2 utsäpp SJ-koncernen Ton CO SJs mijöekvation: Energieffektiva tåg % förnybar energi = iten kimat påverkan Utsäpp per person, enke resa Göteborg Stockhom SJ 2000 KG gram Tåg Buss Bi Fyg 18 S J H å b a r h e t s r e d o v i s n i n g

21 SJs mijöansvar Att erbjuda effektiva och mijöanpassade resor är het i inje med vår affärsidé. Tåget är ett överägset transportmede ur mijösynpunkt. SJ arbetar för att ytterigare minimera mijöpåverkan och vara branschedande inom mijöarbetet. Aa som reser med oss gör en insats för mijön. Järnvägen utgör en viktig de i ett håbart samhäe och bidrar ti att begränsa kimatpåverkan. Ju fer som väjer tåg istäet för bi och fyg, desto ägre bir utsäppen av kimatpåverkande kodioxid. Att väja tåg är ett enket sätt att minska sin egen mijöpåverkan. Tisammans med aa kunder bidrar SJ därmed ti att minska Sveriges kodioxidutsäpp och ti det nationea mijömået, Begränsad mijöpåverkan. För att nå det mijömået ska utsäppen av växthusgaser i Sverige, från verksamheter som igger utanför systemet för hande med utsäppsrätter, minska med 40 procent ti år 2020 jämfört med År 2050 bör utsäppen av växthusgaser som ett genomsnitt för aa industriaiserade änder ha minskat ti ungefär två ton per person. Idag bidrar en genomsnittig svensk med ungefär fem ton kodioxid per år. Varje resa som görs med SJs tåg i stäet för med bi skonar i genomsnitt mijön från ett utsäpp på ungefär 40 kio kodioxid. Järnvägens totaa mijpåverkan Järnvägens infrastruktur är omfattande och använder resurser i form av energi och materia. Det är främst stået i räsen och betong ti tunnar och broar som gör att det krävs mycket energi vid järnvägsbyggen. Samtidigt påverkas naturen och andskapet som järnvägen går igenom. Botniabanan AB har räknat fram järnvägens totaa mijöpåverkan i en redovisning. Resutatet visar att tåget är det ur mijösynpunkt bästa sättet att transportera såvä människor som gods på, även när infrastrukturens mijöpåverkan tas med. Beräknar och jämför utsäppen Mijökakyen har funnits på SJs hemsida sedan 2004 och är ett uppskattat och ättanvänt verktyg för att beräkna och jämföra utsäppen från en resa med tåg, buss, bi och fyg. SJ Mijökaky har cirka besökare varje år. Verktyget används av privatpersoner som vi veta vika utsäpp deras resa gett upphov ti. Det igger också ti grund för den öpande statistik som SJs företagskunder får. Statistiken används i företagens mijöarbete för att redovisa och sätta må för utsäpp från tjänsteresor. SJ servar årigen sina företagskunder med drygt rapporter. Mijömärkta resor Aa resor med SJs tåg i Sverige är sedan 1994 märkta med Bra Mijöva, Naturskyddsföreningens mijömärkning för persontransporter. I kriterierna ingår band annat krav på förnybar energi och åga utsäpp kom nya kriterier. Från och med 2012 stäs band annat ökade krav på mijöfariga utsäpp. För SJ, som enbart köper e ifrån förnyesebara energikäor, innebär ökade krav inget då vi redan uppfyer mået. Om aa som reste med SJ under förra året istäet hade tagit bien hade 1,3 mijoner ton ko dioxid säppts ut. Det är ungefär ika mycket som hea Mamös utsäpp på ett år. Eer nästan ika mycket som hea det svenska jordbruket bidrar med på ett år. SJ köper 100 procent e från förnybara energikäor ti tågdriften viket minimerar kodioxidutsäppen. Jämföreser mean transportsag g C0 2 /pkm Järnväg Fyg Väg Infra Resa Utsäpp per person, enke resa Västerås Stockhom X40 KG ,08 gram 0 Tåg Buss Bi Utsäpp per person, enke resa Mamö Riksgränsen InterCity-tåg KG ,8 gram 0 Tåg Buss Bi Fyg S J H å b a r h e t s r e d o v i s n i n g

22 SJs mijöansvar Fyra nya mijömå pekar ut riktningen Ett omfattande arbete har under 2011 genomförts för att formuera, förankra och kommunicera fyra nya mijömå i organisationen. Måen har stått i fokus för att få ett evande och aktivt mijöarbete. De nya mijömå som SJ har infört är tydigare formuerade och kvantifierade än tidigare. De områden som igger ti grund för mijömåen är Energieffektivitet, Avfa, Utsäpp samt SJs Mijöprofi. Fokus under året har varit att förankra och kommunicera dessa inom verksamheten. Diaogen med medarbetarna är en viktig de i ett evande mijöarbete. Måen är framtagna inom verksamheten med tydiga processer, aktiviteter och förväntade resutat och har kommunicerats i fera kanaer internt, band annat i artikar på intranätet och personatidningen SJ Nytt samt i den interna mijöboggen. Sparar 1 mijon papper Under 2011 ändrades ayouten på de kvitton SJs kunder skriver ut när de bokar en bijett på sj.se. Detta innebär att kunderna tisammans sparar cirka 1 mijon pappersark per år. Mijömå Må 2011 Utfa 2011 Må 2012 Må 2013 Må 2014 Energieffektivitet kwh/tågkm 12,3 13,4 12,7 11,8 11,0 Utsäpp kodioxid g/pkm 1,1 0,6 1,1 1,1 1,1 Avfa Ande (%) käsorterat avfa ombord som går ti materia återvinning Mijöprofi Mijöindex kunder Mijöindex medarbetare S J H å b a r h e t s r e d o v i s n i n g

23 SJs mijöansvar Mijömå: Energieffektivitet En resa med SJs tåg är energieffektiv jämfört med många andra färdsätt. Det är ändå viktigt att hushåa med resurserna. Att sätta ett må för energieffektivitet är utmanande av fera anedningar. Förutsättningarna ändras under året och energianvändningen är svår att förutse eftersom den påverkas av en rad faktorer så som väderek, underag samt vika sträckor och tågtyper SJ kör. Tåg är i sig energieffektiva jämfört med ti exempe fyg, buss och bi. När fyget använder över 0,5 kwh per person och kiometer, gör tåget av med knappt 0,1 kwh. Bussen gör av med dubbet så mycket energi som tåget, medan bien använder cirka fyra gånger så mycket som tåget. SJs tåg är edrivna. Hur mijövänigt det är beror förstås på hur een produceras. SJ köper bara e från vindoch vattenkraft. Ökad energieffektivitet ger såvä ekonomiska som mijömässiga vinster. Att öka användningen av återmatande ebroms är ett sätt, viket förutom minskad energianvändning även ger mindre sitage. Med ett mjukare körsätt, Ecodriving, ska energianvändningen minska ytterigare. SJs nyare tåg är utrustade med emätare där man kan föja energianvändningen och därmed föja upp effekten av energieffektiviserande åtgärder bättre. SJ 3000 ännu mer energieffektivt SJs nya snabbtåg SJ 3000 är mijödekarerat och har en tredjepartsgranskad EPD (Environmenta Product Decaration) enigt ISO När SJ bestäde det nya tåget städes mijökrav på band annat energieffektivitet, materia och en återvinningspan när tåget tas ur bruk. De nya tågen har en energisnå grundkonstruktion med ågt uftmotstånd som minskar energianvändningen. Tågens ebroms återmatar 12 procent e ti kontaktedningen, som kan användas av andra tåg på sträckan. SJ 3000 är minst tio procent mer energieffektivt än SJ När tåget står parkerat stäs värme och ventiation automatiskt om ti parkeringsäge. I parkeringsäget stängs a eförbrukning som inte är nödvändig av och innetemperaturen sänks. Tågen har emätare, som äser av een. Lokföraren kan föja energianvändningen öpande under färden. a Tågresan är energieffektiv eftersom: Många reser tisammans Tågets form ger ågt uftmotstånd Låg friktion gör att tåget ruar ätt på spåret Tåget har återmatande e bromsar. Förarprogrammet Ecodriving Under 2011 inedde SJ ett brett utveckingsarbete för okförarna. Ecodriving, bränsesnå körning, är en de av arbetet. Det ska ge energibesparingar, bekvämare resor, färre reparationer och minskat sitage samt därmed minska den negativa mijöpåverkan från vår trafik. De viktigaste dearna av projektet innefattar att utbida förarna samt att utvecka och testa en mobi appikation som stöd för Ecodriving. Verktyget ger föraren en körrekommendation avseende hastighet och inbromsning och fungerar dessutom som en färddator som beräknar avstånd ti nästa uppehå och ankomsttid. Appikationen har information om bana, fordon, största tiåtna hastighet, tifäiga hastighetsnedsättningar, framförvarande trafik och tidtabe. Piotutbidningar i Ecodriving har genomförts och vi har även börjat testa resutatet av detta i praktiken med gott resutat. Energimyndigheten har vat att definansiera SJs utveckingssatsning på Ecodriving. Det visar att vår satsning på energieffektivisering är betydesefu. S J H å b a r h e t s r e d o v i s n i n g

24 SJs mijöansvar Mijömå: Avfa Resurshushåning och att hantera samt minimera avfa är viktiga mijöaspekter. Att öka andeen avfa som kan materiaåtervinnas är ett av SJs mijömå. Ombord på tågen och på våra kontor går det att käsortera. Att ta hand om käsorterat avfa sparar pengar och bidrar ti att hushåa med resurser. Det är också en mijöhanding som har stort symboiskt värde. För att sorteringen ska fungera ombord på tågen måste den göra så i aa ed, från att skräpet sängs rätt, ti att avfasentreprenören hanterar och återvinner avfaet korrekt. Våren 2011 genomfördes en workshop internt och för att förenka hanteringen formgavs nya dekaer för käsorteringsstationerna ombord. Dekaerna, tisammans med kundinformation ombord gör det ättare för våra resenärer att göra rätt. Ett nära samarbete med städ- och avfasentreprenörerna är grundäggande aktiviteter som styr mot mået. Regebundet ses sortimentet i Bistron ombord över för att säkerstäa ett ökat anta återvinningsbara förpackningsmateria. Under 2012 kommer arbetet med att förbättra käsorteringen på våra kontor att fortsätta. Mijömå: Utsäpp kodioxid SJ har sedan 1994 köpt 100 procent förnybar e från vatten- och vindkraft för att driva tågen. Det ger mycket åga utsäpp av kimatpåverkande kodioxid. Av de utsäpp som trots at genereras av vår verksamhet kommer den största deen från den ersättningstrafik som sätts in vid trafikstörningar. Ersättningstrafik SJ arbetar för att minska mängden kodioxidutsäpp från ersättningstrafiken, främst genom att öka användningen av mijöbiar och bussar som drivs av förnybara bränsen. Våra everantörer av ersättningstrafik arbetar aktivt med att panera och optimera fordonsantaet. Högsta prioritet i samband med trafikstörningar är dock att snabbt få fram ersättningstrafik för att hjäpa våra kunder. Vid panerad ersättningstrafik har vi större möjighet att stäa mijökrav. Därutöver har mängden ersättningstrafik varit ägre 2011 än föregående år på grund av gynsammare väderek. En större de av ersättningstrafiken har under året agts på taxi istäet för buss. Det gör det ättare att optimera ersättningstrafiken mot behovet, viket bidragit ti att minska utsäppen. Kimatkompensation Med början 2012 kommer SJ att kimatkompensera för de utsäpp som den egna verksamheten ger upphov ti. Detta är ett sätt att visa att SJ stödjer utveckingen av ny teknik för att minska utsäppen i värden. Minskat äckage från kyaggregat Från och med 2010 redovisas även utsäppen från kyaggregat ombord på våra tåg i form av kodioxidekvivaenter. Ett omfattande arbete pågår med att förbättra underhået för att förhindra äckage, viket minskat utsäppen med 80 procent jämfört med år CO 2 -utsäpp under 2011 Ersättningstrafik 77 % Hyrbi 1 % Tjänsteresor 3 % Etåg 19 % 1% är utsäppen per personkiometer från SJs totaa trafik jämfört med en mijöbis utsäpp. Ett SJ 2000-tåg mean Stockhom och Göteborg säpper ut mindre kodioxid än en bi som kör 1 kiometer. 22 S J H å b a r h e t s r e d o v i s n i n g

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 VINJETTER HÖGT UPP I GRÅ SJ I KORTHET SJ på två minuter 1 SJ i korthet 5 Vd har ordet 7 Ordförande har ordet 8 Väsentighetsanays 9 Intressentdiaog 10 Håbart

Läs mer

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 23 VINJETTER HÖGT UPP I GRÅ SJ i korthet 5 Vd har ordet 7 Ordförande har ordet 8 Väsentighetsanays 9 Intressentdiaog Håbart företagande 5 Strategi 6 SJ och kunderna

Läs mer

Svenska Spels GRI-profil 2013

Svenska Spels GRI-profil 2013 Svenska Spes GRI-profi 2013 Svenska Spes Håbarhetsredovisning 2013 är en integrerad de av årsredovisningen och pubiceras även på svenskaspe.se. Redovisningen sker enigt GRI, nivå C+. Håbarhets redovisningen

Läs mer

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr.

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr. r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kaese/underrättese 2014-09-01 Sammanträde med: Barn- och utbidningsnämnden Datum: 2014-09-17 Tid: 13.30 Pats: Astermoskoan Ärende. Upprop Biaga 2. Va av justerare 3. Godkännande

Läs mer

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Besöksadress: Stadshuset, Hjamar Lundbohmsvägen 31 Teefon: 0980-70 000 Organisationsnr: 21 20 00-2783 Webb: www.kommun.kiruna.se

Läs mer

Ge bara ett svar på varje fråga. Välj det svar som passar in bäst. Det är viktigt att du svarar på samtliga frågor.

Ge bara ett svar på varje fråga. Välj det svar som passar in bäst. Det är viktigt att du svarar på samtliga frågor. [Q159] Förskoeenkät Väkommen ti enkäten! Här kan du svara på frågor om hur du tycker att förskoan fungerar. Kicka på pien för att starta enkäten. Du kan också kicka dig tibaka med piarna om du vi kontroera

Läs mer

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter.

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter. Nya svenska råvaror på skånsk mark. Häsosammare ivsmedesprodukter. Väkommen att investera i utveckingen av en råvara med aa förutsättningar att vinna en häsosam pats i ivsmedeshyorna. Europas bästa jordbruksmark

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2009

Verksamhetsberättelse 2009 1 Uppsökande Verksamhet 29 Verksamhetsberättese 29 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Innehå Särskit Tandvårdsstöd i Västra Götaandsregionen 4 Personer med omfattande funktionshinder ska ha samma

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning Verksamhetsberättese 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Det ska vara skönt att eva Aa som har bestående och omfattande behov av vård och omsorg, har rätt ti gratis munhäso bedömning och tandvård

Läs mer

Cybercom i ord FÖRETAGSPRESENTATION OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

Cybercom i ord FÖRETAGSPRESENTATION OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 Cybercom i ord FÖRETAGSPRESENTATION OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 Innehå 1 Kort om 2013 2 Cybercom på 3 minuter 4 Vd har ordet 7 Här finns vi 8 Kort om marknaden 10 Strategi 12 Må och utfa 14 Erbjudande

Läs mer

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs hea rapporten: www.s.aand.fi/utbidning_kutur/utbidningsbehov.pbs Utbidningsbehov vem vad hur var Nuvarande utbidningsnivå Kort sammanfattning Hur ser åänningarnas framtida utbidningsbehov ut? Vika har

Läs mer

2011 års. specialfastigheter. redovisning

2011 års. specialfastigheter. redovisning 2011 års speciafastigheter redovisning 2011 års redovisning speciafastigheter MED INTEGRERAD HÅLLBARHETSREDOVISNING 1 verksamheten Vd har ordet...5 Uppdrag, vision och affärsidé... 6 Våra kärnvärden...

Läs mer

l Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling

l Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling Biaga 1A Redovisning av fiberråvara Leverantör: Produkt: Tiverkare/everantör: För dokumentation av fiberråvara: Träsag/växt och geografiskt ursprung (and/destat och region/provins) Mängd (på årsbasis)

Läs mer

Verksamhetsplan Folkrättskretsen (Krets 01145)

Verksamhetsplan Folkrättskretsen (Krets 01145) Verksamhetspan 2019 Fokrättskretsen (Krets 01145) Medmänskighet är grunden för Röda Korsets arbete för mänskiga rättigheter, stöd vid kris och krig samt minskat idande. De friviigas engagemang är en förutsättning

Läs mer

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande 7 Motion 1982/83: 697 Thorbjörn Fädin m. f. Ökat sparande Ett omfattande sparande inom den privata sektorn är av avgörande betydese för samhäets kapitabidning och därmed för den ekonomiska tiväxten. Genom

Läs mer

Låt ledarskap löna sig!

Låt ledarskap löna sig! Låt edarskap öna sig! Ledarnas Chefsöner rapport 2010, om Ledarna chefsöner 2010 1 Innehå Låt önen spega edarskapets värde 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer

Läs mer

Datum Regional modell för strategiprocess för film och rörlig bild Diarienummer

Datum Regional modell för strategiprocess för film och rörlig bild Diarienummer Lnr. 1 Kuturnämnden PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2013-12-11 1 (1) 77 Regiona mode för strategiprocess för fim och rörig bid Diarienummer 1302706 Kuturnämndens besut 1. Kuturnämnden ägger rapporten ti handingarna.

Läs mer

Ledarnas rapport om chefslöner 2012

Ledarnas rapport om chefslöner 2012 Så beönas edarskap Chefsöner 2012, Ledarna Ledarnas rapport om chefsöner 2012 1 Innehå Så beönas edarskap 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer önens storek?

Läs mer

Svenska Spels GRI-profil 2012

Svenska Spels GRI-profil 2012 Svenska Spes GRI-profi 2012 Svenska Spes GRI-profi 2012 Svenska Spes Håbarhetsredovisning 2012 återfinns som en de i den tryckta Årsredovisningen men pubiceras även på svenskaspe.se. Redovisningen sker

Läs mer

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län LAFA 1:2005 Sex- och samevnadsundervisning i skoan En kartäggning av sex- och samevnadsundervisningen på sju högstadieskoor i Stockhoms än Landstinget förebygger aids (Lafa) är Stockhoms äns andstings

Läs mer

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Utbidningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Hogia PA-kompetens AB Kompetens är färskvara. Inte minst inom det personaadministrativa området. Ständig uppdatering är en förutsättning för din framgång

Läs mer

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET 489 IDEOLOGI OCH VERKLIGHET Av jur. kand. GUSTAF DELIN Högerpartiets programkommie har nu uppösts. Detta betyder ångt ifrån att programarbetet inom partiet kommer att avstanna. Tvärtom kommer man nu på

Läs mer

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion Mot. 1982/83 1435-1444 Motion 1982183 : 1435 Lars Werner m. f. Inandsbanans upprustning Bakgrund Redan 1975 fattade riksdagen ett positivt besut om inandsbanans upprustning. Den första borgeriga regeringen

Läs mer

Verksamhetsplan 2018

Verksamhetsplan 2018 Foto: Caroina Byrmo Verksamhetspan 2018 Verksamhetsidé Landeryds Gofkubb En hehetsuppevese med gof och häsa i fokus Inedning Som en naturig och viktig de i en verksamhet så har styrese och edningsgrupp

Läs mer

l l l l l l l l l l l l l l l

l l l l l l l l l l l l l l l VD-Förord. "En spännande start och ett spännande sut" Ja så kan man besiva verksamhetsåret 202, där vi i början av året påbörjade den sista deen i "Nordstreamprojektet". Ett arbete som varit mycket framgångsrikt

Läs mer

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås Motion ti riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskoärarutbidning i Borås Bakgrund Riksdagen fattade under våren 1984 besut om avvecking av förskoäraroch fritidspedagoginjer

Läs mer

l iootterdotterdotterdotterbolag

l iootterdotterdotterdotterbolag Intresseboa Dotterboa et AB ÖviksHem Dotterdotterboa ootterdotterboaa 2008 Intresseboa Dotterdotterboa /kommun omsködsviks J Moderboag: Rodret i Örnsködsvik AB o otterföretaa Ovik Eneroi AB ootterdotterboaq

Läs mer

Leaderområde VÄXTLUST VÄRMLAND. Utvecklingsstrategi

Leaderområde VÄXTLUST VÄRMLAND. Utvecklingsstrategi Leaderområde VÄXTLUST VÄRMLAND Utveckingsstrategi 2014-2020 Vad är Leader och vad är Växtust Värmand? Växtust Värmands prioriterade teman Leader är en metod för okat edd utvecking Projektet ska handa om

Läs mer

Energiläget i Åmål Sammanställt våren 2004

Energiläget i Åmål Sammanställt våren 2004 Energiäget i Åmå Sammanstät våren 2004 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 BAKGRUND & SYFTE... 5 MÅL & FRÅGESTÄLLNING... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR & METOD... 5 ENERGIANVÄNDNING

Läs mer

Pressmeddelande Från Regionkansliet :30

Pressmeddelande Från Regionkansliet :30 Pressmeddeande Från Regionkansiet 2010-06-22 14:30 Besut i regionstyresen 22 juni Vid regionstyresens sista möte före sommaruppehået fattade styresen besut i 23 ärenden. Man behandade band annat frågor

Läs mer

Metodtest för elasticitetsberäkningar ur Sampers RAPPORT. Del 1 Tågelasticiteter enligt befintlig differentiering utifrån basprognos 2030.

Metodtest för elasticitetsberäkningar ur Sampers RAPPORT. Del 1 Tågelasticiteter enligt befintlig differentiering utifrån basprognos 2030. RAPPORT Metodtest för easticitetsberäkningar ur Sampers De 1 Tågeasticiteter enigt befintig differentiering utifrån basprognos 2030. 2015-02-09 Anays & Strategi Anays & Strategi Konsuter inom samhäsutvecking

Läs mer

KBU Grundskolan Åk Friskolan Stellatus

KBU Grundskolan Åk Friskolan Stellatus KBU Grundskoan Åk 17 Syfte och bakgrund Syfte Syftet med undersökningen är: att ge information om kvaiteten i verksamheten att ge underag för va att ge underag för utveckingsarbete Mågrupp Mågruppen är

Läs mer

Chefen & Arbetsmiljön

Chefen & Arbetsmiljön Chefen & Arbetsmijön INNEHÅLL Arbetsmijö vad är det? 4 Varför satsa på arbetsmijön? 5 Arbetsmijö ständigt pågående 7 Måste eer möjighet? 8 När mår vi bra på jobbet? 9 Ledarskapet som arbetsmijöfaktor 10

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Antagen av kommunfumäktige 2014-01-20 5 Besöksadress ya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunstyresen 685 80 Torsby direkt 0560-160 00 växe 0560-160

Läs mer

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l Motion ti riksdagen 1988/89: av Bengt Westerberg m. f. (fp) Förbättrad omvårdnad Det kan tyckas att en utvecking av den medicinska vården skue medfora mindre krav på omvårdnaden. Så är det dock inte as.

Läs mer

OPQ Beslutsfattarens Plus Rapport

OPQ Beslutsfattarens Plus Rapport OPQ Profi OPQ Besutsfattarens Pus Rapport Namn Sampe Candidate Datum 25 september 2013 www.ceb.sh.com INLEDNING Den här rapporten är avsedd för injechefer och de som arbetar inom HR. Den innehåer information

Läs mer

KBU Grundskolan Åk Kronoparksskolan

KBU Grundskolan Åk Kronoparksskolan KBU Grundskoan Åk Syfte och bakgrund Syfte Syftet med undersökningen är: att ge information om kvaiteten i verksamheten att ge underag för va att ge underag för utveckingsarbete Mågrupp Mågruppen är eever

Läs mer

KBU Grundskolan Åk Friskolan Stellatus

KBU Grundskolan Åk Friskolan Stellatus KBU Grundskoan Åk 5 17 Friskoan Steatus Syfte och bakgrund Syfte Syftet med undersökningen är: att ge information om kvaiteten i verksamheten att ge underag för va att ge underag för utveckingsarbete Mågrupp

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Malin Kronmar augusti 2015 p wc

www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Malin Kronmar augusti 2015 p wc www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommuna revisor Main Kronmar augusti 05 p wc Granskning av inköpsrutiner och köptroheten mot everantörer Innehåsforteckning. Sammanfattning och revision

Läs mer

KBU Grundskolan Fritids Åk Friskolan Stellatus

KBU Grundskolan Fritids Åk Friskolan Stellatus KBU Grundskoan Fritids Åk 1 Syfte och bakgrund Syfte Syftet med undersökningen är: att ge information om kvaiteten inom verksamheten att ge underag för va att ge underag för utveckingsarbete Mågrupp Mågruppen

Läs mer

Trendspaning i Stockholm

Trendspaning i Stockholm ANNORDIA NEWSLETTER #3 TEMA Trendspaning i Stockhom VD HAR ORDET TEMA HOTELLMARKNAD Med Annordia som rådgivare har Kövern tecknat ett hyresavta med Nordic Choi Hotes för ett nytt hote i Västerås. Hur och

Läs mer

KBU Grundskolan Fritids Åk Kronoparksskolan

KBU Grundskolan Fritids Åk Kronoparksskolan KBU Grundskoan Fritids Åk 17 Kronoparksskoan Syfte och bakgrund Syfte Syftet med undersökningen är: att ge information om kvaiteten inom verksamheten att ge underag för va att ge underag för utveckingsarbete

Läs mer

REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR

REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR SAMARBETE - VAD INSPEKTERAS - HUR FRAMSKRIDER INSPEKTIONEN OCH - HUR FRAMSKRIDER FORTSÄTTNINGSÅTGÄRDERNA Häsoinspektörernas svenskspråkiga skoningsdagar 8.-9.10.2014 Tammerfors

Läs mer

Nämndernas inköpsverksamheter bedrivs inte på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Vi grundar vår bedömning på att antalet

Nämndernas inköpsverksamheter bedrivs inte på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Vi grundar vår bedömning på att antalet x. > KARLSHAM 2015-08-28 Kommunens revisorer Kommunstyresen KF:s presidium för kännedom Granskning av inköpsrutiner och köptrohet mot everanterörer På uppdrag av revisorerna i Karshamns kommun har genomfört

Läs mer

Lexmark Print Management

Lexmark Print Management Lexmark Print Management Optimera nätverksutskrift och skapa informationsfördear med en utskriftshanteringsösning som du kan impementera på pats eer via monet. Säker och praktisk utskriftsversion Fexibet.

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014 GRUMS KOMMUN

ÅRSREDOVISNING 2014 GRUMS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 GRUMS KOMMUN Innehå 3 2014 i sammandrag 4 Grums kommun 4 Koncernen 6 Förvatningsberättese 11 Förvatningsorganisation 12 Medborgarkontor 15 Gemensam service 18 Verksamhet 26 Personaanays

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

NOLL TOLERANS FÖR SEXUELLA TRAKASSERIER INOM SODEXO

NOLL TOLERANS FÖR SEXUELLA TRAKASSERIER INOM SODEXO NOLL TOLERANS FÖR SEXUELLA TRAKASSERIER INOM SODEXO Det igger i sakens natur att det framför at är kvinnor som drabbas av sexuea trakasserier. Det är en form av våd mot kvinnor som har sitt ursprung i

Läs mer

Underhåll i lågkonjunktur sidan 2

Underhåll i lågkonjunktur sidan 2 en tidning från idhammargruppen nummer ett 2009 Sandvik kartägger underhåskompetensen sidan 4 Outsourcing sidan 6 Underhå i ågkonjunktur sidan 2 Idhammar AB är ett kunskapsföretag speciaiserat inom driftsäkerhet,

Läs mer

KBU Förskolan Föräldrakooperativet Trollet

KBU Förskolan Föräldrakooperativet Trollet KBU Förskoan 17 Förädrakooperativet Troet Syfte och bakgrund Syfte Syftet med undersökningen är: att ge information om kvaiteten i verksamheten att ge underag för va att ge underag för utveckingsarbete

Läs mer

Svenska Spels GRI-profil

Svenska Spels GRI-profil Svenska Spes GRI-profi Standardindikatorer 1. Strategi och anays 1.1 Uttaande från organisationens högsta besutsfattare (VD, Ordförande eer otsvarande position) o reevansen av håbar utvecking för organisationen

Läs mer

Att vara m ultinationell

Att vara m ultinationell MARIANNE ENGDAHL: Att vara m utinatione Mutinationea företag utsätts ofta för kritik, i Sverige inte minst från fackets sida. Marianne Engdah är anstäd i Svenska She, ett av de företag som under ojekrisen

Läs mer

Redovisning av intern kontroll2012 för kommunstyrelsens förvaltning

Redovisning av intern kontroll2012 för kommunstyrelsens förvaltning SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOITET 3 (2.3) Sammanträdesdatum 203-0-29 7 Redovisning av intern kontro202 för kommunstyresens förvatning Dnr 202/8 Beredning Biaga KS 203/27/, skrivese 203-0-22 från

Läs mer

10 tips för den ansvarsfulla entreprenören

10 tips för den ansvarsfulla entreprenören 10 tips för den ansvarsfulla entreprenören 2 Att lyckas med sitt hållbarhetsarbete Hållbarhetsarbete kan bedrivas av företag i alla branscher och storlekar. Den enda skillnaden är att det är enklare i

Läs mer

Telenor Sverige 2013 Hållbarhetsrapport

Telenor Sverige 2013 Hållbarhetsrapport Teenor Sverige 2013 Håbarhetsrapport 1 Innehåsförteckning VD:s förord sid 3 Läsanvisningar sid 4 Fakta om Teenor sid 4 Teenors Håbarhetsarbete internationet sid 5 Vad är håbarhet och CSR för Teenor? sid

Läs mer

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun Lokaa föreskrifter för att skydda människors häsa och mijön för Lia Edets kommun besutade av kommunfumäktige den 14 december 2000 95. Med stöd av 9 kap. 7-8 och 10-13 mijöbaken (1998:808), 13, 17, 39-40

Läs mer

Svanenmärkning av Städtjänster

Svanenmärkning av Städtjänster Svanenmärkning av Städtjänster Version 2.1 17 mars 2009 30 juni 2012 Nordisk Mijömärkning Innehå Varför väja Svanmärkning? 3 Vad kan Svanenmärkas? 3 Hur söker man? 4 Vad krävs för att bi Svanenmärkt 5

Läs mer

HandledarGuiden. - till dig som tar emot en praktikant år från PraktikService Malmö stad

HandledarGuiden. - till dig som tar emot en praktikant år från PraktikService Malmö stad HandedarGuiden - ti dig som tar emot en praktikant 16-20 år från PraktikService Mamö stad PraktikService är en servicefunktion inom Utbidningsförvatningen Mamö stad som arbetar med att samordna och administrera

Läs mer

Energiläget i Mellerud

Energiläget i Mellerud Energiäget i Meerud Sammanstät våren 2004 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 5 BAKGRUND & SYFTE... 5 MÅL & FRÅGESTÄLLNING... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR & METOD... 5 ENERGIANVÄNDNING I MELLERUDS

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Verksamhetsberättelse 2012 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning Verksamhetsberättese 2012 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Innehå Särskit Tandvårdsstöd 4 Gratis Munhäsobedömning hemma 4 Smidigare samarbete fer uppsökta ja-tackare 5 Artike: Samverkansavvikeser

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 27 {43) M SALA LEDNINGSUTSKOTTET. Ulrika Spärebo [S] inkom den 19 juni 2017 med rubricerad motion.

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 27 {43) M SALA LEDNINGSUTSKOTTET. Ulrika Spärebo [S] inkom den 19 juni 2017 med rubricerad motion. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 27 {43) M SALA LEDNINGSUTSKOTTET KOMMUN sammanträdesdatum 2018 03 20 70 Dnr 2017/804»?! Motion om att införa Skönsmomodeen i Saa kommuns hemtjänst = vafrihet på riktigt INLEDNING

Läs mer

NOLL TOLERANS FÖR SEXUELLA TRAKASSERIER INOM SODEXO

NOLL TOLERANS FÖR SEXUELLA TRAKASSERIER INOM SODEXO NOLL TOLERANS FÖR SEXUELLA TRAKASSERIER INOM SODEXO Det igger i sakens natur att det framför at är kvinnor som drabbas av sexuea trakasserier. Det är en form av våd mot kvinnor som har sitt ursprung i

Läs mer

Ängelholmshem - vi tar ansvar

Ängelholmshem - vi tar ansvar Ängelholmshem - vi tar ansvar Hållbarhetsarbete 2013 Vi inser vikten av att arbeta hållbart inom alla områden, att kombinera affärsmässighet med samhällsansvar ser vi som vårt uppdrag. Ett väl förankrat

Läs mer

Vi tror på ansvar. Med vänliga hälsningar, Per Johansson, VD Brinova

Vi tror på ansvar. Med vänliga hälsningar, Per Johansson, VD Brinova 1 Vi tror på ansvar Ansvar är ett centralt begrepp i Brinovas organisation. Det är en viktig del av vår affärsidé och det präglar de kärnvärden vi lever efter och de attityder vi arbetar för att säkerställa

Läs mer

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD Om Hufvudstadens uppförandekod. Hufvudstaden har en hundraårig historia. Sedan 1915 har vi utvecklat företaget till att vara ett av Sveriges ledande fastighetsbolag med ett

Läs mer

Code of Conduct. Senast uppdaterad Utgivare: Johnny Gunnarsson

Code of Conduct. Senast uppdaterad Utgivare: Johnny Gunnarsson Code of Conduct Palm & Partners har en unik position inom branschen och vi är extremt stolta över var vi befinner oss idag. Vi tror att grunden till vår framgång kommer från våra underliggande värderingar

Läs mer

Syfte Mål Värderingar

Syfte Mål Värderingar Syfte Mål Värderingar November 2017 1 kingdesign.no / 1117 / 1000 / forsidefoto: Werner Anderson AF Gruppen ASA Telefon +47 22 89 11 00 afgruppen.no AF Gruppen Sverige AB Telefon +46 31 762 40 00 afgruppen.se

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

E-strategi för Strömstads kommun

E-strategi för Strömstads kommun E-strategi för Strömstads kommun Antagen 2016-11-24 KF 134 1. Sammanfattning 3 2. Förutsättningar 3 3. Syfte 3 4. Vision och övergripande mål 3 5. Områden med avgörande betydelse för kommunens mål 4 6.

Läs mer

Engagerade Medarbetare är tungan på vågen för lönsamhet

Engagerade Medarbetare är tungan på vågen för lönsamhet Engagerade Medarbetare är tungan på vågen för lönsamhet Syftet med att arbeta med Engagerade Medarbetare är att förtydliga mål hela vägen från organisationens ledning, via grupperna och slutligen individens

Läs mer

Tips och råd för uthållig och lönsam tillväxt

Tips och råd för uthållig och lönsam tillväxt Tips och råd för uthållig och lönsam tillväxt 2 Bara ett fåtal företag lyckas skapa en uthållig och lönsam tillväxt! Under åren 2008-2012 har 3 449 företag blivit Gaseller enligt Dagens industris kriterier.

Läs mer

LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika

LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika Utrikeskrönikan granskar i dag den brittiska tidningsbranschen, närmare bestämt utveckingen på och kring Londons ärevördiga tidningsgata Feet Street. Den nya tekniken gör

Läs mer

Stjerneskolans matsat Torsby. Onsdagen den 2 december 2015 klockan 13:00 i kommunhuset. Sammanträdestider 2016 KST 2015/757

Stjerneskolans matsat Torsby. Onsdagen den 2 december 2015 klockan 13:00 i kommunhuset. Sammanträdestider 2016 KST 2015/757 KOMMUNFULLMÄKTIGE Kaese/underrättese Tid Tisdag 24 november 2015 kockan 18:00. Pats Stjerneskoans matsat Torsby. Gruppmöte Kockan 16:00 i saarna 258, 260, 262 och 263. Tid för justering Onsdagen den 2

Läs mer

Bolagen har ordet. Atlas Copco

Bolagen har ordet. Atlas Copco Bolagen har ordet Hållbart värdeskapandes enkätundersökning är ett viktigt verktyg för att ta tempen på nivån och omfattningen på svenska bolags hållbarhetsarbete. Men i kvantitativa resultat är det ofta

Läs mer

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 12 342 (371) Närvarande: (markerade med x, tjänstgörande ersättare i ledamots ställe markerade med xx):

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 12 342 (371) Närvarande: (markerade med x, tjänstgörande ersättare i ledamots ställe markerade med xx): KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 12 342 (371) Kommstyresen 2012-11-20 PROTOKOLL FRÅN SAMMANTRÄDE MED KOMMUNSTYRELSEN Pats och tid: Asarumssaen, k7.00-18.30 Närvarande: (markerade med x, tjänstgörande ersättare

Läs mer

11. Enligt plan- och. 11. Konsekvenser

11. Enligt plan- och. 11. Konsekvenser 11. Konsekvenser 11. Enigt pan- och byggagen ska översiktspanens konsekvenser kunna utäsas på ett ättfattigt sätt. En mijökonsekvensbeskrivning ska upprättas i syfte att integrera mijöaspekterna i paneringen.

Läs mer

Er Nattvandrarpärm. Nu är den klar!

Er Nattvandrarpärm. Nu är den klar! Er Nattvandrarpärm Nu är den kar! Här är den nya Nattvandrarpärmen som vi hoppas ska vara ti hjäp i ert arbete med nattvandringen. Vissa uppgifter kommer Ni sjäva få fya i, så som teefonnummer ti akutmottagningar

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

UTVECKLING AV HANDEN: LILLCENTRUM 2015 VISIONSMANUAL

UTVECKLING AV HANDEN: LILLCENTRUM 2015 VISIONSMANUAL UTVECKLING AV HANDEN: LILLCENTRUM 2015 VISIONSMANUAL 3 Stadsutveckingsarbete bedrivs ofta över ång tid där vissa steg spear en avgörande ro i utveckingsarbetet. Visionen av en stadsutvecking är ett sådant

Läs mer

Proffs på. golvslipningsutrustning. Tre starka länkar Jerneviken, Centraction och Hamatic i samverkan

Proffs på. golvslipningsutrustning. Tre starka länkar Jerneviken, Centraction och Hamatic i samverkan Proffs på govsipningsutrustning Tre starka änkar Jerneviken, Centraction och Hamatic i samverkan änkarna i JCH J E R N E V I K E N har över 35 års samad erfarenhet som håtagningsentreprenör och 32 års

Läs mer

Syfte Mål Värderingar

Syfte Mål Värderingar Syfte Mål Värderingar xzzhjhzx AF Gruppen ASA Telefon +47 22 89 11 00 afgruppen.se 2 kingdesign.no / 0614 6 Syfte Vision Affärsidé 12 Mål Ägare Medarbetare Kunder Leverantörer Samhället Hälsa, miljö och

Läs mer

Angående utökat samarbete, enligt kriterier DUA "Unga till arbete". orgnr: orgnr:

Angående utökat samarbete, enligt kriterier DUA Unga till arbete. orgnr: orgnr: Lia Edets Kommun samarbete med Arbetsförmedingen Ae ÖVERENSKOMMELSE Angående utökat samarbete, enigt kriterier DUA "Unga ti arbete". Parter Lia Edets kommun Arbetsförmedingen, ALE orgnr:212000-1496 orgnr:202100-2114

Läs mer

SBAB. Klimatredovisning

SBAB. Klimatredovisning Kimatredovisning 200 Föjande rapport är en oberoende genomgång av företagets kimatredovisning baserad på den totaa energiförbrukningen som uppstår i verksamhetens dagiga drift. Kimatredovisningen ger en

Läs mer

Två modeller, en SuperFeed rotorinmatare eller ett CropCutter skäraggregat.

Två modeller, en SuperFeed rotorinmatare eller ett CropCutter skäraggregat. New Hoand BR7000 BR7060 BR7070 brett urva Två modeer, många varianter. De två modeerna i New Hoand fexkammarserie kan utrustas för att passa oika förhåanden. BR7060 kan pressa baar som har upp ti 1,50

Läs mer

Kongressguide. En guide för att du ska hitta rätt under ITFs 41:a kongress i Durban, Sydafrika

Kongressguide. En guide för att du ska hitta rätt under ITFs 41:a kongress i Durban, Sydafrika Kongressguide En guide för att du ska hitta rätt under ITFs 41:a kongress i Durban, Sydafrika innehå hur kongressen arbetar mötespats för kongressen poicy beträffande ömsesidig respekt tidpan för kongressen

Läs mer

Nacka kommun - medarbetarenkät. Resultatrapport - Oktober 2012

Nacka kommun - medarbetarenkät. Resultatrapport - Oktober 2012 Nacka kommun - medarbetarenkät rapport - Oktober 2012 Antal svar på Modersmålet 2012: 34 av 39 (87%) Antal svar på Modersmålet 2011: 21 Antal svar på Vilans skola och förskola 2012: 78 av 92 (85%) Antal

Läs mer

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson Myndigheten för tiväxtpoitiska utvärderingar och anaysers författningssaming ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generadirektör Dan Hjamarsson Myndigheten för tiväxtpoitiska utvärderingar och anaysers föreskrifter

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

FÖRFRÅGNINGsUNDERLAG. för upphandling av nya spårvagnar till Göteborg 1999

FÖRFRÅGNINGsUNDERLAG. för upphandling av nya spårvagnar till Göteborg 1999 FÖRFRÅGNINGsUNDERLAG för upphanding av nya spårvagnar ti Göteborg 1999 FÖRFRÅGNINGsUNDERLAG för upphanding av nya spårvagnar ti Göteborg 1999 INNEHÅLL Anbudsförfrågan Avtaets huvudtext Dokument 1: Dokument

Läs mer

Vägskäl i bostadspolitiken

Vägskäl i bostadspolitiken GÖTHE KNUTSON: Vägskä i bostadspoitiken Visst går det att göra bostadsmarknaden rättvisare. Det hävdar riksdagsman Göthe Knutson (m) i denna artike, som des ger en bakgrund ti den sjunkande nyproduktionen

Läs mer

Trendrapport affärsresande på tåg

Trendrapport affärsresande på tåg Trendrapport affärsresande på tåg Trendrapport affärsresande på tåg Affärsresandet med tåg skjuter i höjden Affärsresenärerna reser allt mer med tåg på sina affärsresor. SJs affärsresebokningar har i vinter

Läs mer

Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling

Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling p e r s o n a l p o l i c y Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling Vår personalpolicy Att bygga och utveckla ny kunskap ställer särskilda krav

Läs mer

e l h a ll byb o 4-6 januari Cupen för hela föreningen +

e l h a ll byb o 4-6 januari Cupen för hela föreningen + 1995 2020 m e n m o t k i ä V h a n e byb o 4-6 januari 2020 - Cupen för hea föreningen + Väkommen ti 2020 års jubieumsuppaga av Habyboen! För 25:e året i rad bjuder IF Haby HK in ti handbosfest i Jönköping

Läs mer

Hållbarhetsredovisning 2009

Hållbarhetsredovisning 2009 09 Hållbarhetsredovisning 2009 Hertz är Sveriges ledande hyrbilsföretag. Med en så stark position följer ett stort ansvar gentemot miljön och företagets intressenter. Hertz arbetar därför sedan länge med

Läs mer

5. Roger Nordén, Ä:.' I

5. Roger Nordén, Ä:.' I ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfuírnäktigo i Timrå kommuns besut den 24 augusti 2015, 112 _.í»-i,,0_. D0k.d 99749 Postadress Besöksadress Teeïon Teefax Expeditionstid Box 314 Backgränd 9 0611-46 06 00 0611-51

Läs mer