b Salstentamen Kognitiv och psykisk aktivitetsbegränsning 6 hp, tentamen 20ltS

Transkript

1 AT 1410, Arbetsterapi B, Utredning, åtgärd och utvärdering I Examination, Provkod 0501 b Sastentamen Kognitiv och psykisk aktivitetsbegränsning 6 hp, tentamen 20tS 0408 Tentamen består av fyra dear. Varje de finns på separat bad och ämnas in separat i oika omsag märkta med rättande ärares namn. Tänk på att skriva tydigt för att undvika att rättande ärare inte kan tyda era svar. Bad Område Rättande ärare Arbetsterapi för personer med utveckingsstörning Arbetsterapi vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (barn) Arbetsterapi vid kognitiva funktionsnedsättningar beroende på hjärnskada eer demens Arbetsterapi vid psykiska funktionsnedsättningar Maria Dahström Heen Lindner Kajsa Homqvist Maria Yimaz Aktuea ärandemå De må som examineras i varje fråga finns angivna i tentamen. Här nedan finns måen och dess numrering såsom de är angivna i tentamen. Kunskap och förståese. Visa kunskap om områdets vetenskapiga grund och kännedom om aktuet forsknings och utveckingsarbete. Färdighet och förmåga 3. Visa förmåga att anpassa och använda kunskaper och färdigheter vid arbetsterapeutisk utredning och därefter sjävständigt genomföra arbetst erapeutiska åtgärder i syfte att förebygga, förbättra och/eer kompensera nedsatt aktivitet sförmåg 4. Visa förmåga att anpassa och använda kunskaper och färdigheter vid arbetsterapeutisk utredning av fysiska och sociaa mijöfaktorer och därefter sjävständigt genomföra arbetsterapeutiska åtgärder på individ, grupp och samhäsnivå. 5. Visa förmåga att tiämpa färdigheter i utvärdering av arbetsterapeutiska åtgärder. 6. Visa förmåga att, med berörda parter, såvä muntigt som skriftigt anaysera, prioritera, motivera samt argumentera för stäningstaganden i situationer koppade ti utredning, åtgärd och utvärdering. Värderingsförmåga och förhåningssätt 7. Visa förmåga ti ett professionet förhåningssätt gentemot kienter, deras närstående eer andra grupper. LYCKA TILL!

2 BLAD Arbetsterapi för personer med utveckingsstörning Svaren ämnas i omsag märkt Maria Dahström Casebeskrivning George är man på 23 år. Han har en ceebra pares (dipegi) samt en utveckingsstörning av måttig grad. George detar i dagig verksamhet fyra fem dagar i veckan. Det fungerar bra på och kring dagig verksamhet och George trivs där. Han har sen fera år en kontaktperson enigt LSS, Petri. På fritiden går de på fik, "kuturaktiviteter" yssnar på musik och går på "disco" detta sker någon gång i månaden. George detar i fritidsverksamhet några gånger i månaden, en skapande verksamhet. Iband har de försäjning av tiverkade aster och detagarna brukar göra något roigt med förtjänsten. Exempevis går de ti Mae Donaids och George bara äskar gassen där! George tycker mycket om mat och att äta! höstas startade några edsjäar från dagig verksamhet en fristående teatergrupp som George är med i. Sen starten har de övat på sång, dans och musik från oika änder. september ska de ha fyra förestäningar för amänheten. Gruppen träffas numera på söndag förmiddag. Trots att George måste gå upp tidigt vi han gärna vara med då aktiviteten är roig. George hade kontakt med vuxenhabiiteringen när det var dags att fytta hem ifrån (kurator). Famijen (Mamman, George och två syskon) kom som fyktingar tiandet för åtta år sen, har inte haft andra kontakter med habiiteringen. Vid kontakt med mamman används tok. George bor numera på boendet "Lyckan" där de festa boende har en grav utveckingsstörning. Nu har det uppstått en de probem i boendet och arbetsedaren kontaktar dig som arbetsterapeut på vuxenhabi iteringenarbetsedaren har hört att arbetsterapeutiska åtgärder kan hjäpa George att kara sin vardag Personaen beskriver föjande: "George bir så oroig inför att oika saker ska hända (oregebundet förekommande). Han frågar 'hea tiden', och det bir så jobbigt med hans frågor. Georges frågor kan handa om; får jag gass, åka buss eer taxi, något att äta där, ska andra med, hur mycket pengar ska med, vika skor/byxor/jacka/utrustning som ska med och mycket annat. Vi svarar och svarar minns han inget?''. George tar också initiativ ti att göra oika aktiviteter i sin ägenhet. Han drar fram saker och ska "städa" (och nog behövs det så stökigt som det är). Han säpar runt med käder som ska " tvättas", han pockar fram saker och vi "baka" och " aga mat". " Oj så rörigt det bir! Ska vi verkigen ha det på det här sättet?" Det är mycket enkare om vi sköter det här ti George som vi gör med de andra boende. Står dörren ti någon annans ägenhet öppen kan George gå in där och pocka fram ur kyskåpet. "George är stökig han verkar inte ha ko, berättar en annan av personaen. "Ja, het hoppös", säger en annan. " Det bästa vore om han stannade hemma hos oss, vi fixar så gärna gass åt honom här, säger en tredje" då skue vi sippa at tjat om att åka iväg vad kan vara så viktigt för honom med att sjunga åtar tisammans med andra". " Vi kan ju sjunga och dansa här hemma hos oss", säger en fjärde. "Och det där med att tvätta, städa och baka, det sköter ju vi i personaen atid om. Hur ska Du kunna hjäpa oss"? säger en femte". Frågor. Du uppmärksammar personaens instäning. Må.6 Hur, en igt itteraturen, påverka r personaens instäning dina insatser ti George? Vad kommer du att göra gentemot personaen för att dina insatser gentemot George ska uppfya de må som ni kommer fram ti? Förkara kort din handedning och dess innehå. 2. Nu har du träffat George och utifrån intervju och observation kommit fram ti en aktivitet som du, utifrån ovanstående case, bedömer som viktig för George och som skapar probem i boendet. A. Viken aktivitet väjer du? Motivera utifrån George. B. Kompenserande åtgärder ti vad aktivitet. Viket/vika hjäpmede/strategi/anpassning av mijö är ämpig? Motiver Beskriv din åtgärd hur det går ti då du impementerar hjäpmedet/hjäpmeden. Beskriv konkret hur du använder ditt terapeutiska förhåningssätt i mötet med George och personaen vid utförandet av din åtgärd (förhåningssätt enigt IRM)

3 BLAD2 Arbetsterapi vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (barn) Svaren ämnas i omsag märkt Heen Undner Må Nr Henrik är sju år gamma och går i första kass. Han fick diagnosen autismspektrumtistånd {AST) och diagnosen ADHD förra året. Han är nyigen inskriven vid Barn och ungdomshabiiteringen {BUH) där du arbetar som arbetsterapeut. Din psykoogkoega träffade Henrik och hans förädrar vid det första besöket där det framkom att Henrik behöver arbetsterapeutiska insatser. Henrik har inte fått några arbetsterapeutiska insatser tidigare. Innan du genomför din utredning äser du Henriks journ Enigt förädrarna kan Henrik få utbrottet i skoan, på ekpatsen och hemma etc. Förädrarna vet inte vad de kan göra för att hindra utbrotten. De tror att Henrik ofta får sina utbrott när det sker förändring utan någon förvarning om dett Förädrarna hjäper Henrik med att tvätta sig i duschen och att sköta toaettbehov. Henrik kan sitta änge på toaetten och duscha änge i duschen. Förädrarna önskar att Henrik skue kunna att vara mer sjävständig när han tvättar sig sjäv och skötertoaettbehov. Eftersom Henrik kan få sina utbrott i skoan har han inte så många kompisar som vi eka med honom. Han har en kompis som han ekar mest med. Henriks ärare är en ny pedagog och hon har ingen erfarenhet med barn som har AST. Läraren berättar att ' Henrik har åg uppmärksamhet under ektionern Henrik äskar dataspe och bygger LEGO. Utgå från den ovan beskrivna situationen, ska du: Beskriva tre oika former av utredningsmetoder som du kan använda för att utreda Henriks probem/behov/styrkor/begränsningar och hans omgivningar. Motiver Du har bokat en tid att träffa Henrik för en utredning. Beskriv konkret hur och var du skue genomföra utredningen. Ange viken information du skue inhämta vid din träff med Henrik i reation ti hans diagnoser och aktivitetsbegränsning. Motiver c. Beskriva viken/vika metoder du skue använda för att utvärdera Henriks status efter din behandingsinsats. Motiver d. 5,6 Beskriv konkret hur du och var du skue genomföra utvärderingen. Tydiggör hur utvärderingsmetoden/metoderna anpassasoch tiämpas för de personer du invoverar i utvärderingen. Motiver 5,6

4 BLAD 3 Arbetsterapi vid kognitiva funktionsnedsättningar ti föjd av hjärnskada och demens Svaren ämnas i omsag märkt Kajsa Homqvist. Må Du arbetar på ett vårdboende med demensinriktning och nu har personaen kontaktat dig angående Sigrid som de " har probem med ". Hon vi absout inte gå in på toaetten och ryggar tibaka så fort hon ser det mörka govet och säger att hon inte vi faa ner. Hon verkar också vara rädd för spegen och mumar att någon ser henne. Viken typ av perceptionsstörning bedömer du kan vara orsaken ti Sigrids beteende? Vad beror denna störning på? Vika åtgärder genomför du för att hjäpa Sigrid att våga gå in på toaetten. Motivera dina åtgärder. 2. Du är arbetsterapeut på Universitetssjukhusets rehabiiteringsmedicinska kinik. På, 6 arbetsterapin använder ni datorbaserad träning för att återträna minne och uppmärksamhet. Ni är också kienterna att använda oika kognitiva strategier som t.ex. minneshjäpmedel Du har änge funderat på viken effekt de oika metoderna har när det gäer aktivitetsförmågan på ång sikt. Du har nu sökt efter forskningsbaserad evidens och efter det besutat dig för att suta använda datorbaserad träning och istäet enbart använda strategier. Motivera ditt stäningstagande utifrån den evidens du funnit. 3. Du arbetar på Vuxenhabiiteringens hjärnskadeteam och där träffar du Cia och Pontus. De bor i via och har två barn (5, 8 år). För ett par år sedan drabbades Pontus av en traumatisk hjärnskada (bioycka) med nedsatta exekutiva funktioner som föjd. Nu börjar situationen bi ohåbar. Pontus går hemma men får inget gjort. Han säger att han vi hjäpa ti med städning och matagningen men att han inte kommer igång för han vet inte hur han ska gör Cia siter m.ed hetidsjobb, barnen, hemmet och Pontus och hon är het sut. Pontus ser det men förmår inte göra något. Du föresår en arbetsterapeutisk utredning för att sedan jobba med åtgärder som kan hjäpa Pontus och därmed också Ci Beskriv hur du gör din utredning (metod och genomförande). Motivera dina stäningstaganden. Beskriv hur du presenterar resutatet för Pontus och hur ni kommer fram ti ett kortsiktigt må att jobba mot. Precisera och motivera mået. c. Beskriv ett behandingstifäe där du och Pontus jobbar mot det kortsiktiga mået som formuerats i föregående fråga. din beskrivning ska det framgå VAD som görs, HUR det görs. Motivera ditt genomförande. d. Efter en tid är det dags att utvärdera resutatet av åtgärderna du genomfört. Beskriv vad och hur du gör. Motivera sitt svar. 3,4,5, 6

5 BLAD4 Tentamensfrågor Arbetsterapi vid psykiska funktionsnedsättningar Svaren ämnas i omsag märkt Maria Yimaz Case 2 3 Du arbetar som arbetsterapeut inom sociapsykiatrin i Örebro. Du utgår från en sociapsykiatrisk enhet där det också finns en dagverksamhet. En dag får du ett samta från sjuksköterskan som arbetar inom enheten. Hon har fått rapporterat från en boendestödjare att det finns en kient som kan behöva dina insatser. Du får veta att Monica är 22 år och bor i en egen ägenhet i Brickebacken. För tre år sedan fick hon diagnosen schizofreni. Hon har vårdats av och ti på Karakiniken som är en psykiatrisk sutenvårdskinik. Hon har nu varit utskriven i fyra veckor. Hon medicinerar med psykofarmaka och enigt äkarna är dosen den rätta för Monic Boendestödjaren tittar ti henne ett par gånger i veckan. Varje gång sitter Monica och röker och tittar ut genom fönstret, sängen är obäddad och gama matådor står odiskade på köksbänken. Askkopparna är överfyd Boendestödjaren brukar städa upp i ägenheten och sen sitta och prata med Monica en stund. Han har då fått veta att Monica känner sig ensam och initiativös. Hon skue vija komma ut mer och träffa människor men vet inte vart hon ska gå eer vad hon vi gör Hon vi också kunna sköta sitt hem bättre men vet inte var hon ska börj Hon har inte haft så många intressen på senare tid men när hon var yngre måade hon en de och tyckte om att åka skidor. sjuksköterskan ber dig nu träffa Monica för att hon tror att arbetsterapi skue kunna hjäpa henne att få en mer strukturerad och meningsfu vardag. Du träffar Monica för att utreda hennes aktivitetsnedsättning/aktivitetsprobem. a) Beskriv och motivera hur du genomför utredningen. b) Beskriv och motivera ett ångsiktigt må, ett demå och ett kortsiktigt må för Monica Beskriv en åtgärd för att nå det kortsiktiga mået. Utgå från någon av de fyra aspekter av meningsfuhet i dagig aktivitet som beskrivs i Ekund mf (2010). Väj den av dessa aspekter som du bedömer att Monica har mest probem inom och skue vara hjäpt av att komma ti rätta med. a) Ange och motivera utifrån Monicas situation den aspekt av meningsfuhet i dagig aktivitet du väjer. b) Beskriv konkret och utförigt hur du genomför åtgärden för att möjiggöra eer träna Monicas färdigheter inom den aspekt av meningsfuhet i dagig aktivitet du vat att arbeta med. Beskriv även ditt förhåningssätt/bemötande ti Monica under genomförandet av åtgärden på ett konkret och utförigt sätt. Motivera dina v c) Redogör för viken av de fyra dimensionerna görandet varandet, tihörigheten eer bivandet som du anser bidrar ti uppevesen av mening i den aspekt av meningsfuhet i dagig aktivitet du vat. Motivera ditt va Beskriv och motivera hur du utvärderar den beskrivna åtgärden och viket resutat utvärderingen ger Observera att ditt förhåningssätt/bemötande ska beskrivas integrerat i den övriga beskrivningen av åtgärden. Må 3,6 1,3, 6, 7 5,6,7