Kunskap och förståelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kunskap och förståelse"

Transkript

1 AT 1410, Arbetsterapi B, Utredning, åtgärd och utvärdering Il Examination, Provkod 0501 KLH ~ Salstentamen Kognitiv och psykisk aktivitetsbegränsning hp, tentamen Tentamen består av fyra delar. Varje del finns på separat blad och lämnas in separat i olika omslag märkta med rättande lärares namn. Tänk på att skriva tydligt för att undvika att rättande lärare int e kan tyda era svar. Blad l Område Arbetsterapi för personer med utvecklingsstörning. Arbetsterapi vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (barn) Arbetsterapi vid kognitiva funktionsnedsättningar beroende på hjärnskada eller demens Arbetsterapi vid psykiska funktionsnedsättningar Rättande lärare Maria Dahlström Helen Lindner Kajsa Holmqvist Maria Yilmaz Aktuella lärandemål De mål som examineras i va rje fråga finns angivna i tentamen. Här nedan finns målen och dess _j numrering såsom de är angivna i tentamen. Kunskap och förståelse l. Visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Färdighet och förmåga 3. Visa förmåga att anpassa och använda kunskaper och färdigheter vid arbet sterapeutisk utredning och därefter självständigt genomföra arbetsterapeutiska åtgärder i syfte att förebygga, förbättra och/eller kompensera nedsatt aktivitetsförmåga. 4. Visa förmåga att anpassa och använda kunskaper och färdigheter vid arbetsterapeutisk utredning av fysiska och sociala miljöfaktorer och därefter självständigt genomföra arbetsterapeutiska åtgärder på individ, grupp och samhällsnivå. 5. Visa förmåga att tillämpa färdigheter i utvärdering av arbetsterapeutiska åtgärder.. Visa förmåga att, med berörda parter, såväl muntligt som skriftligt analysera, prioritera, motivera samt argumentera för ställningstaganden i sit uationer kopplade t ill utredning, åtgärd och utvärdering. Värderingsförmåga och förhållningssätt 7. Visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot klienter, deras närstående eller andra grupper LYCKA TILL!

2 BLAD l Arbetsterapi för personer med utvecklingsstörning Svaren lämnas i omslag märkt Maria Dahlström Du har erfarenhet av vuxenhabilitering men ny på denna arbetsplats och får vid veckans teammöte nedanstående ärende. Casebeskrivning George är man på 23 år. Han har en celebra! pares (diplegi) samt en utvecklingsstörning av måttlig grad. George deltar i daglig verksamhet fyra- fem dagar i veckan. Det fungerar bra på och kring daglig verksamhet och George trivs där det finns struktur. Han har sen flera år en kontaktperson enligt LSS, Petri. På fritiden går de på fik, "kulturaktiviteter'' lyssnar på musik och går på "disco"- detta sker någon gång i månaden. George deltar i fritidsverksamhet några gånger i månaden, en skapande verksamhet. Ibland har de försäljning av tillverkade alster och deltagarna brukar göra något roligt med förtjänsten. Exempelvis går de till Mae Donaids och George bara älskar glassen där! George tycker mycket om mat och att äta! l höstas startade några eldsjälar från daglig verksamhet en fristående teatergrupp som George är med i. Sen starten har de övat på sång, dans och musik från olika länder. l september ska de ha fyra föreställningar för allmänheten. Gruppen träffas numera på söndag förmiddag. Trots att George måste gå upp tidigt vill han gärna vara med då aktiviteten är rolig. George hade kontakt med vuxenhabiliteringen när det var dags att flytta hemifrån (kurator). Familjen (Mamman, George och två syskon) kom som flyktingar tilllandet för åtta år sen, har inte haft andra kontakter med habiliteringen. Vid kontakt med mamman används tolk. George bor numera på boendet "Lyckan"- där de flesta boende har en grav utvecklingsstörning. Nu har det uppstått en del problem i boendet och arbetsledaren kontaktar dig som arbetsterapeut på vuxenhabiliteringen-arbetsledaren har hört att arbetsterapeutiska åtgärder kan hjälpa George att klara sin vardag Personalen beskriver följande: "George blir så orolig inför att olika saker ska hända (oregelbundet förekommande). Han frågar 'hela tiden', och det blir så jobbigt med hans frågor. Georges frågor kan handla om; får jag glass, åka buss eller taxi, något att äta där, ska andra med, hur mycket pengar ska med, vilka skor/byxor/jacka/utrustning som ska med och mycket annat. Vi svarar och svarar- han har nog dåligt minne?". George tar också initiativ till att göra olika aktiviteter i sin lägenhet. Han drar fram saker och ska "städa" (och nog behövs det så stökigt som det är). Han släpar runt med kläder som ska "tvättas", han plockar fram saker och vill "baka" och "laga mat". "Oj så rörigt det blir! Ska vi verkligen ha det på det här sättet?" Det är mycket enklare om vi sköter det här till George som vi gör med de andra boende. Står dörren till någon annans lägenhet öppen kan George gå in där och plocka fram ur kylskåpet, han vill baka och laga mat. "George är stökig- han verkar inte ha koll, berättar en annan av personalen. "Ja, helt hopplös", säger en annan. "Det bästa vore om han stannade hemma hos oss, vi fixar så gärna glass åt honom här, säger en tredje- "då skulle vi slippa allt tjat om att åka iväg- vad kan vara så viktigt för honom med att sjunga låtar tillsammans med andra". "Vi kan ju sjunga och dansa här hemma hos oss", säger en fjärde. "Och det där med att tvätta, städa och baka,- det sköter ju vi i personalen alltid om. Hur ska Du kunna hjälpa oss"? säger en femte". Du bestämmer dig för att kartlägga vad som fungerar i vardagen för George och vad som fungerar mindre bra samt vilka hjälpmedel han redan har. Du vill utveckla och stödja med fler hjälpmedel men måste först ta reda på vad George har erfarenhet av (även om han inte själv kan överföra den erfarenheten). Du anser att det är av vikt att få kontakt med omgivningen runt George, lära känna nätverket (här använder du inte journalanteckningar eller hjälpmedelsförteckning). Frågor l. A. Vilka "arenor" l personer besöker du vid din kartläggning? 3.4. B. George använder redan hjälpmedel då det till viss del fungerar bra i vardagen. Vilket/vilka hjälpmedel har han? Hur kom du fram till vilka hjälpmedel han har? l svaret ska du utgå ifrån den information du får i caset och vidareutveckla svaret utifrån informationen där. C. Du inser att du behöver utbilda personalen, om vad behöver de kunskap? Utifrån kartläggningen kommer du fram till att jobba vidare med EN aktivitet som INTE fungerar bra, som viktig för George och som skapar problem i boendet. Åtgärden är kompenserande. 2. A. Vilken aktivitet väljer du? Motivera utifrån caset. B. Beskriv kort din åtgärd- hur det går till då du implementerar hjälpmedlet/hjälpmedlen. l beskrivningen av åtgärden ska det ingå en konkret beskrivning av hur du använder ditt terapeutiska förhållningssätt i mötet med George och personalen vid utförandet av din åtgärd. C. Av vilken anledning är det viktigt att arbeta med personalen? Vad säger litteraturen om vikten om att arbeta genom personalen?

3 BLAD2 Arbetsterapi vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (barn} Svaren lämnas i omslag märkt Helen Lindner Nr Fråga 1 Maja är åtta år gammal och går i andra klass. Hon fick diagnosen Aspergers syndrom och diagnosen ADHD för sex månaden sedan. Hon är nyligen inskriven vid Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) där du arbetar som arbetsterapeut. Din psykologkollega träffade Maja och hennes föräldrar vid det första besöket där det framkom att Maja behöver arbetsterapeutiska insatser. Maja har inte fått några arbetsterapeutiska insatser tidigare. Innan du genomför din utredning läser du Majas journal. Maja har inga talsvårigheter men hon har problem med att kommunicera sina känslor. När hon är frustrerad i skolan kan hon skrika åt sina klasskompisa r. Hon har inte så många kompisar som villleka med henne. Hon har en kompis som hon leker mest med. Hennes lärare är en ny pedagog och hon har ingen erfarenhet med barn som har Aspergers syndrom. Föräldrarna berättar att Maja har svårt att följa instruktioner. De vet inte vad det beror på. De säger att Maja lätt blir distraherad. De vet att Maja har samma problem i skolan men de har ingen konkret information om hur allvarligt problemet är i skolan. Enligt föräldrarna älskar Maja att rita bilder och bygga puzzel. Hon kan sitta länge med dem. Du ska träffa olika personer för att få ihop en helhetsbild av Maja och hennes problematik. Utgå från den ovan beskrivna situationen: Beskriv konkret vilken information du vill samla in för att en tydlig bild av Majas problem och styrkor. Beskriv vem du vill prata med, vad du vill fråga om, och var du vill göra detta. Beskriv hur du anpassar dina frågor till Majas ålder med konkreta exempel. Beskriv även hur du anpassar den fysiska omgivningen vid din träff med Maja utifrån Majas diagnoser. Motivera konkret dina val utifrån Majas diagnoser, ålder och status. Du ska träffa Maja i skolan för att utvärdera Majas status efter dina behandlingsinsatser. En av dina behandlingsinsatser är att börja använda tidshjälpmedlet timstock, och du vill veta om Maja har nytta av timstocken eller inte. Beskriv konkret vilken information du vill samla in och hur du samlar in dem. Motivera konkret dina val utifrån Majas diagnoser, ålder och skola. 4, 5,

4 BLAD3 Arbetsterapi vid kognitiva funktionsnedsättningar till följd av hjärnskada och demens Svaren lämnas i omslag märkt Kajsa Holmqvist Frågor l. Du arbetar i ett demensteam inom den kommunala äldreomsorgen. Du träffar Ingegerd och Jörgen. Ingegerd har Alzheimers sjukdom. Hon har svårt att veta vad som ska göras när, och i vilken ordning uppgifter inom en aktivitet utförs. Hon har också svårt att hitta i bostaden. Ingegerd är aktiv och vill göra saker själv men det uppstår ofta svårigheter. Du har nyligen läst en artikel som beskriver evidensbaserad arbetsterapi i syfte att minska kraven på aktivitetsutförandet. Du bestämmer dig för att följa dessa riktlinjer med Ingegerd. a) Beskriv ditt tillvägagångssätt för att komma fram till en aktivitet som ni ska prioritera att jobba med. b) Beskriv vilka åtgärder du planerar och beskriv därefter hur de omsätts konkret vid ett behandlingstillfälle när Ingegerd genomför aktiviteten. Det ska framgå vad som görs, hur det görs och varför. Aktiviteten genomförs i Ingegerd och Jörgens hem. Motivera svaren utifrån dina kunskaper om evidensbaserad arbetsterapi för personer med demens. 2. Du jobbar nu på stadens universitetssjukhus. På rehabiliteringsmedicinska kliniken träffar du Sara. Hon fick en stroke för åtta veckor sedan. Hon skrevs ut från neurokliniken efter en vecka men har nu kommit till er för en utredning p.g.a. att det inte fungerar hemma. Det är hennes sambo som tagit initiativ till detta. Vid ett första samtal med Sara och hennes sambo framkommer att de har en delvis olika bild av situationen där sambon upplever att Sara blivit rörig och glömmer att göra saker, att hon har svårt att komma igång med aktiviteter och blivit ganska lat och oengagerad. Sara tycker att det fungerar bättre än vad sambon uttrycker men är ganska tyst under samtalet. a) Beskriv din fortsatta utredning och vilka problem på aktivitetsnivå som framkommer. Motivera ditt tillvägagångssätt. b) Utgå från det kortsiktiga mål du och Sara formulerat. Beskriv kortfattat vilka åtgärder du bedömer skulle kunna hjälpa Sara i den valda målaktiviteten. Motivera ditt svar. Beskriv genomförandet av ett behandlingstillfälle där de åtgärder du angett i fråga b omsätts konkret. Det ska framgå vad som görs, hur det görs och varför. d) Låt oss säga att du och Sara jobbat en tid och det är dags att utvärdera effekten av de arbetsterapeutiska åtgärderna. Beskriv hur du går tillväga och motivera ditt svar. 1,3,4, 3,4,5,

5 BLAD4 Tentamensfrågor Arbetsterapi vid psykiska funktionsnedsättningar Svaren lämnas i omslag märkt Maria Yilmaz Case Erika är en 32-årig kvinna som har haft kontinuerlig kontakt med psykiatrin sedan 18 års ålder. Hon har tidigare diagnostiserats som borderline och personlighetsstörning. Hennes nuvarande diagnos är symptomfattig schizofreni. Hon har studerat till och från på universitetet, men gick bara sporadiskt på kurserna och uppger att hon inte trivdes med kurskamraterna och därför bytte kurser ett flertal gånger, hon upplevde att hon var annorlunda och blev stressad inför tentamina. Hon har haft sporadiska arbeten som städerska, men upplevde att stressen på arbetet gjorde att hon försämrades och kunde ibland höra röster. Hon hade också svårt att passa tiderna. Erika har en del fritidsintressen som att lyssna på musik, läsa och gå promenader. Den senaste tiden har hon inte utövat dessa pga en tilltagande passivitet och tendens till isolering. Erika bor i egen lägenhet, men kommer sig inte för med att städa, tvätta och laga mat i nuläget. Hon har få sociala kontakter. Den enda "aktivitet" hon utför är när hon går till vårdcentralen för att hämta medicin en gång i veckan. Då brukar hon dröja kvar i väntrummet någon timme. Hon tycker egentligen inte om att vara ensam och i väntrummet finns andra personer att iaktta, utan att behöva prata med dem. Erikas sociala svårigheter och problemen med att sköta hemmet uppmärksammas av sjuksköterskan på vårdcentralen och arbetsterapeuten kopplas in. Fråga l Du träffarerika för att utreda hennes aktivitetsnedsättning/aktivitetsproblem. a) Beskriv och motivera hur du genomför utredningen. 3, b) Beskriv vad du kom fram till vid utredningen. Beskriv och motivera ett kortsiktigt mål för Erika, utifrån det som framkom vid utredningen 2 Beskriv en åtgärd för att nå det kortsiktiga målet. Utgå från någon av de fyra aspekter av meningsfullhet i daglig aktivitet som beskrivs i Eklund mfl (2010}. Välj den av dessa aspekter som du bedömer att Erika har mest problem inom och skulle vara hjälpt av att komma till rätta med. a) Ange och motivera utifrån Erikas situation den aspekt av meningsfullhet i l, 3,, 7 daglig aktivitet du väljer. b} Beskriv konkret och utförligt hur du genomför åtgärden för att möjliggöra eller träna Erikas färdigheter inom den aspekt av meningsfullhet i daglig aktivitet du valt att arbeta med. Beskriv även ditt förhållningssätt/bemötande till Erika under genomförandet av åtgärden på ett konkret och utförligt sätt. Motivera dina val. Redogör för vilken av de fyra dimensionerna görandet, varandet, tillhörigheten eller blivandet som du anser bidrar t ill upplevelsen av mening i den aspekt av meningsfullhet i daglig aktivitet du valt. Motivera ditt val 3 Beskriv och motivera hur du utvärderar den beskrivna åtgärden och vilket resultat utvärderingen ger Observera att dittförhållningssätt/bemötande skall beskrivas integrerat i den övriga beskrivningen av åtgärden. s,

Kunskap och förståelse

Kunskap och förståelse AT 1410, Arbetsterapi B, Utredning, åtgärd och utvärdering Il Examination, Provkod 0501 KLH Salstentamen Kognitiv och psykisk aktivitetsbegränsning hp, tentamen 201-08-17 Tentamen består av fyra delar.

Läs mer

Salstentamen Kognitiv och psykisk aktivitetsbegränsning 6 hp, 2014-04-11

Salstentamen Kognitiv och psykisk aktivitetsbegränsning 6 hp, 2014-04-11 AT 1410, Arbetsterapi B, Utredning, åtgärd och utvärdering II Delkurs I, Arbetsterapeutens yrkesutövning II Examination, Provkod 0501 KLH Salstentamen Kognitiv och psykisk aktivitetsbegränsning 6 hp, 2014-04-11

Läs mer

Stöd i Sollentuna. Information till dig som är barn eller ungdom och har en funktionsnedsättning. Senast uppdaterad:

Stöd i Sollentuna. Information till dig som är barn eller ungdom och har en funktionsnedsättning. Senast uppdaterad: Stöd i Sollentuna Information till dig som är barn eller ungdom och har en funktionsnedsättning Senast uppdaterad: 2017-01-10 Träffa din handläggare Om du eller dina föräldrar vill ansöka om stöd får ni

Läs mer

Stöd i Sundbyberg. För dig som är barn eller ungdom och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

Stöd i Sundbyberg. För dig som är barn eller ungdom och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Stöd i Sundbyberg För dig som är barn eller ungdom och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Vem kan få stöd? Det finns en lag som kallas LSS. Det står för Lagen om stöd och

Läs mer

Stöd i Sundbyberg. För dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

Stöd i Sundbyberg. För dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Stöd i Sundbyberg För dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Vem kan få stöd? Det finns en lag som kallas LSS. Det står för Lagen om stöd och service till

Läs mer

Individuell tentamen i arbetsterapi- processer, perspektiv och förhållningssätt 5.5 hp Omtentamen. Case Gunilla

Individuell tentamen i arbetsterapi- processer, perspektiv och förhållningssätt 5.5 hp Omtentamen. Case Gunilla Örebro Universitetet Institutionen för hälsovetenskaper Arbetsterapeutprogrammet Arbetsterapi B Processer, perspektiv och förhållningssätt Individuell tentamen i arbetsterapi- processer, perspektiv och

Läs mer

Individuell tentamen i arbetsterapi- processer, perspektiv och förhållningssätt 5.5 hp

Individuell tentamen i arbetsterapi- processer, perspektiv och förhållningssätt 5.5 hp Örebro Universitetet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapeutprogrammet Arbetsterapi B Processer, perspektiv och förhållningssätt Individuell tentamen i arbetsterapi- processer, perspektiv

Läs mer

Arbetsterapi vid sjukdomar och hälsoproblem - I

Arbetsterapi vid sjukdomar och hälsoproblem - I DNR DNR LIU 2015-02317 1(5) Arbetsterapi vid sjukdomar och hälsoproblem - I Programkurs 30.0 hp Occupational Therapy for Diseases and Health Problems - I 8ATG34 Gäller från: 2018 VT Fastställd av Utbildningsnämnden

Läs mer

Lättläst om LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Lättläst om LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Lättläst om LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem kan ansöka? I lagboken står det vilka personer som kan få stöd och hjälp enligt LSS. 1. Personer med utvecklingsstörning, autism

Läs mer

Personkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1.

Personkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1. Personkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1. Lagen börjar med att beskriva vilka personer med funktionshinder som har rätt till insatser enligt LSS. Dessa personer

Läs mer

Uppdaterad 2012-03-06

Uppdaterad 2012-03-06 Uppdaterad 2012-03-06 20 INNEHÅLL Sidan Vad är LSS? 3 Vem gäller lagen för? 4 Råd och stöd 5 Personlig assistent 6 Ledsagarservice 7 Kontaktperson 8 Hjälp till familjer 9 Korttidshem eller extra familj

Läs mer

Informationsfolder. För personer med funktionsnedsättning som ansöker om stöd enligt LSS

Informationsfolder. För personer med funktionsnedsättning som ansöker om stöd enligt LSS Informationsfolder För personer med funktionsnedsättning som ansöker om stöd enligt LSS LSS LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en

Läs mer

Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö, 30.0 hp. Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment

Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö, 30.0 hp. Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment 8ATG24 Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö, 30.0 hp Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2017

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö

Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö DNR DNR LIU 2015-02317 1(5) Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö Programkurs 30.0 hp Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment 8ATG24 Gäller från:

Läs mer

Deltagare i projektet

Deltagare i projektet Skolan.En plats med höga ljud och rörelser. När jag precis lärt mig hitta ska vi byta sal och byggnad. Gympan är en plåga. Jag kan inte hoppa och springa, jag trillar och känner mig klumpig. På en lektion

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

FÖRDJUPNINGSFRÅGOR TILL FUNCAS WEBBUTBILDNING

FÖRDJUPNINGSFRÅGOR TILL FUNCAS WEBBUTBILDNING FÖRDJUPNINGSFRÅGOR TILL FUNCAS WEBBUTBILDNING Version 1, januari 2017 Att använda Funcas fördjupningsfrågor Funcas fördjupningsfrågor är uppdelade i teman utifrån webbutbildningen. Det finns 7 teman: Maria,

Läs mer

LSS i Lomma kommun. Stöd enligt LSS. - till dig som lever med en. funktionsnedsättning

LSS i Lomma kommun. Stöd enligt LSS. - till dig som lever med en. funktionsnedsättning LSS i Lomma kommun Stöd enligt LSS - till dig som lever med en funktionsnedsättning Stöd för dig med funktionsnedsättning Du som bor i Lomma kommun och har en funktionsnedsättning kan ansöka om stöd och

Läs mer

Om stöd och insatser enligt LSS. För dig som är vuxen med en funktionsnedsättning

Om stöd och insatser enligt LSS. För dig som är vuxen med en funktionsnedsättning Om stöd och insatser enligt LSS För dig som är vuxen med en funktionsnedsättning 1 Mötet med handläggaren Om du på grund av en funktionsnedsättning vill ha stöd behöver du träffa en handläggare. Om du

Läs mer

Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: GSJUK16vA samt tidigare kurser.

Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: GSJUK16vA samt tidigare kurser. Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: GSJUK16vA samt tidigare kurser. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum: 17 10 28 Tid: 9:30-12:30

Läs mer

SUF-nätverket i Växjö. Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun 2013-12-01. Landstinget Kronoberg.

SUF-nätverket i Växjö. Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun 2013-12-01. Landstinget Kronoberg. Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun Leg. psykolog Vuxenhabiliteringen SUF-nätverket i Växjö Landstinget Kronoberg Vuxenhabiliteringen Barn- och ungdomshabiliteringen

Läs mer

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom.

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom. För vem? För att omfattas av lagen måste man tillhöra en viss personkrets, alla funktionshindrade omfattas alltså inte av LSS. Med hjälp av medicinskt underlag gör LSS-handläggaren bedömning av om man

Läs mer

RJL 2015/524. Namn: Personnummer: Datum: individuell plan. Genomförandeplan. Min vilja

RJL 2015/524. Namn: Personnummer: Datum: individuell plan. Genomförandeplan. Min vilja individuell plan Genomförandeplan Min vilja 1 lag LSS LSS ska stödja personer med funktionsnedsättning att leva som andra. Delaktighet och inflytande betyder att du kan vara med i planering runt dig och

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla människor är olika. Vissa klarar sig helt själva. Människor med funktionshinder kan behöva hjälp för att kunna leva ett bra liv. Ordet funktionshinder

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Stöd i Sollentuna. Information till dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning. Senast uppdaterad:

Stöd i Sollentuna. Information till dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning. Senast uppdaterad: Stöd i Sollentuna Information till dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning Senast uppdaterad: 2016-09-08 Innehåll Vem kan få hjälp och stöd enligt LSS Så här gör du för att ansöka Ledsagarservice

Läs mer

Genomförandeplan. Min vilja

Genomförandeplan. Min vilja Genomförandeplan Min vilja 1 LSS LSS ska stödja personer med funktionsnedsättning att leva som andra. LSS ger rätt till stöd och service till personer med stora funktionsnedsättningar. Personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar Bemötandeguide En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar Tryckt: 2016-11-02 2 Innehåll Ett gott bemötande... 4 Generella råd... 5 Afasi... 6 Astma och allergi... 7 Demens... 8

Läs mer

Här kan du läsa om LSS

Här kan du läsa om LSS Här kan du läsa om LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Det handlar om människor som behöver allt det som alla andra behöver, fast på sitt eget särskilda sätt Vad är LSS? LSS är en

Läs mer

Servicebostad i Håbo kommun

Servicebostad i Håbo kommun Servicebostad i Håbo kommun Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Att leva som andra. Information om Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Att leva som andra. Information om Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Att leva som andra Information om Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS LSS betyder Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade. LSS- lagen säger att en del människor

Läs mer

LÄTTLÄST LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

LÄTTLÄST LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LÄTTLÄST LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade 1 Här skriver vi om den hjälp du kan få enligt LSS. Kommunerna och regionens hälso- och sjukvård ger hjälpen. Den här texten är lättläst.

Läs mer

Bemötandeguide. En vägledning gjord av personer med olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide. En vägledning gjord av personer med olika funktionsnedsättningar Bemötandeguide En vägledning gjord av personer med olika funktionsnedsättningar Tryckt: 2017-04-26 2 Innehåll Ett gott bemötande... 4 Generella råd... 5 Afasi... 6 Astma och allergi... 7 Demens... 8 Diabetes...

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning -information

Verksamhetsförlagd utbildning -information Medicinska fakulteten Arbetsterapeutprogrammet Reviderad 20110922, 20120306, 20130814, 20140828, 20150210, 0902 Verksamhetsförlagd utbildning -information Beskrivning av tillvägagångssättet vid verksamhetsförlagd

Läs mer

Torsås. Lättläst. kommun LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Torsås. Lättläst. kommun LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade Torsås kommun Lättläst LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade Här skriver vi om den hjälp du kan få enligt LSS. Kommunerna och regionens hälso- och sjukvård ger hjälpen. Den här texten

Läs mer

Gruppbostad i Håbo kommun

Gruppbostad i Håbo kommun Gruppbostad i Håbo kommun Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet och skyldigheter som gäller

Läs mer

Hjälp för dig med funktionsnedsättning Lättläst broschyr om LSS

Hjälp för dig med funktionsnedsättning Lättläst broschyr om LSS Hjälp för dig med funktionsnedsättning Lättläst broschyr om LSS Välfärdsförvaltningen Den här broschyren är riktad till dig som har en funktionsnedsättning. Du kan nämligen ha rätt till hjälp enligt en

Läs mer

Gruppkatalog. Vuxenhabiliteringen Våren 2019

Gruppkatalog. Vuxenhabiliteringen Våren 2019 Gruppkatalog Våren 2019 Innehållsförteckning Behandlingsgrupper AST, vad är det? 3 Att bli fysiskt aktiv (AST), 4 Koll på vardagen (AST), 5 Stresshantering (AST), 6 Vardagssamtal (AST), 7 Öppna grupper

Läs mer

Vad är goda levnadsvillkor för dig?

Vad är goda levnadsvillkor för dig? Vad är goda levnadsvillkor för dig? I LSS så står det att man genom insatserna ska få goda levnadsvillkor. Frågan är vad goda levnadsvillkor betyder? Den frågan har Riks-Klippans styrelse och Klippan i

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Stöd till dig som har en funktionsnedsättning

Stöd till dig som har en funktionsnedsättning Stöd till dig som har en funktionsnedsättning norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun 1 Stöd för ett självständigt liv Att ha en funktionsnedsättning kan innebära att vissa delar av livet är svåra

Läs mer

Om stöd och insatser enligt LSS. För dig som är barn med en funktionsnedsättning

Om stöd och insatser enligt LSS. För dig som är barn med en funktionsnedsättning Om stöd och insatser enligt LSS För dig som är barn med en funktionsnedsättning 1 Mötet med handläggaren Har du en funktionsnedsättning och vill ha stöd behöver du träffa en handläggare. Oftast är dina

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade lättläst Introduktion LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger

Läs mer

LSS. Lättläst version

LSS. Lättläst version LSS Lättläst version Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen är en rättighetslag. Lagen förkortas med LSS. LSS gäller för människor som har en stor funktionsnedsättning hela livet eller

Läs mer

Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI)

Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI) Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI) Syftet med detta frågeformulär är att skapa en helhetsbild av personen och olika faktorer som kan tänkas påverka hens beteende. Informationen kan sedan användas

Läs mer

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Falu Kommun Socialförvaltningen LSS-sektionen Det här häftet visar olika vägar till stöd för Dej med funktionshinder.

Läs mer

Lärarhandledning. Sofia med knuff det här är jag Målgrupp mellanstadiet.

Lärarhandledning. Sofia med knuff det här är jag Målgrupp mellanstadiet. Lärarhandledning Sofia med knuff det här är jag Målgrupp mellanstadiet. LITEN PRESENTATION AV FÖRFATTAREN OCH NÅGRA RADER OM ADHD När jag skriver böckerna om Sofia med knuff använder jag mig ofta av mina

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade www.filipstad.se LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger rätt till särskilt stöd och service som människor kan behöva

Läs mer

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Fastställda av vård- och omsorgsnämnden 2015-05-13, 45, Dnr VON 2015/103 Innehållsförteckning

Läs mer

Mottagningsenheten. Uppsala kommun.

Mottagningsenheten. Uppsala kommun. Mottagningsenheten Uppsala kommun 2019 03 12 Sandra Melander Lydia Springer www.regionuppsala.se/suf SUF-KC Metodutvecklare Sandra Melander sandra.melander@regionuppsala.se Forskare och arbetsterapeut

Läs mer

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Målgruppen Föräldrar med kognitiva svårigheter som behöver stöd 1. Föräldrar med en utvecklingsstörning/ svagbegåvning 3. Föräldrar med

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d

Läs mer

Kognitivt stöd och hjälpmedel

Kognitivt stöd och hjälpmedel Kognitivt stöd och hjälpmedel Christina Eriksson Veronica Larsson Arbetsterapeut Kurator Nära vård och hälsa Att tänka på när man träffar en person med kognitiva svårigheter. Tydliggörande Inför ett besök

Läs mer

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik

Läs mer

Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad oktober 2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Grupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017

Grupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017 Landstinget i Värmland Grupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017 1 arrangerar grupper, kurser och informationstillfällen. Dessa vänder sig till dig som har kontakt med habiliteringen,

Läs mer

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Du kan hjälpa och stödja Som kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet kan du hjälpa och stödja personer med funktionsnedsättningar så att de kan leva

Läs mer

Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2014

Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2014 Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2014 taby.se/anhorigstod SAMTALSGRUPPER Mötesplatser för anhöriga Anhörigstödet arrangerar mötesplatser där du får information som kan vägleda och inspirera dig.

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)

Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Projektledare, Vägar till jobb ingela.halvarsson@attention-riks.se 1 Mina erfarenheter Möten med människor Möten med kommuner/myndigheter Möten

Läs mer

Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning

Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning 1. Lärande och tillämpa kunskap, allmänna uppgifter och krav, kommunikation Att fatta beslut, stödjande/ tränande insats

Läs mer

JOBBA SOM PERSONLIG ASSISTENT

JOBBA SOM PERSONLIG ASSISTENT JOBBA SOM PERSONLIG ASSISTENT En bra assistent är mogen, känner sig själv och har respekt för gränser. Vad är personlig assistans? Som personlig assistent hjälper du en annan människa att leva sitt liv.

Läs mer

Personcentrerad dokumentation och uppföljning - PDU

Personcentrerad dokumentation och uppföljning - PDU Personcentrerad dokumentation och uppföljning - PDU Louise Gehandler, verksamhetutvecklare Thomas Schneider, utvecklingschef Vitalis, 190522 I samarbete med: ELSA OM JAG BARA HADE TANKEN PDU - Vitalis

Läs mer

För ett samtal i gruppen om situationen i beskrivningen med stöd av frågorna nedan

För ett samtal i gruppen om situationen i beskrivningen med stöd av frågorna nedan Vad är mångfald? Yalda, 37 år, har rötter i Mellanöstern och är född och uppvuxen i Sverige. Hon är den enda på sin arbetsplats som har utländsk bakgrund och det blir hon ofta påmind om av arbetskamrater

Läs mer

Professionell utveckling, teamarbete och ledarskap inom arbetsterapi

Professionell utveckling, teamarbete och ledarskap inom arbetsterapi DNR LIU-2015-02317 1(5) Professionell utveckling, teamarbete och ledarskap inom arbetsterapi Programkurs 21.0 hp Professional development, teamwork and leadership in occupational therapy 8ATG64 Gäller

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar. ljusdal.se

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar. ljusdal.se Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar ljusdal.se Bemötandeguide en vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar Ett gott bemötande

Läs mer

Om autism information för föräldrar

Om autism information för föräldrar Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande

Läs mer

Cecilia Olsson, Susanne Rydberg-Lif, Lars Thorsell,

Cecilia Olsson, Susanne Rydberg-Lif, Lars Thorsell, Cecilia Olsson, Susanne Rydberg-Lif, Lars Thorsell, FUB:s Forskningsstiftelse ALA Allmänna Arvsfonden och Specialpedagogiska skolmyndigheten för elever som har en lindrig utvecklingsstörning eller andra

Läs mer

Gruppbostad LSS Sektor stöd och omsorg

Gruppbostad LSS Sektor stöd och omsorg Gruppbostad LSS Sektor stöd och omsorg Mariestad Innehållsförteckning Vad är en gruppbostad... 3 Att bo i en gruppbostad... 4 Stöd och hjälp... 5 Fritid, aktiviteter och egen tid... 5 Enhetschef... 6 Kontaktpersonal...

Läs mer

Gruppbostad. - Vad är det?

Gruppbostad. - Vad är det? Gruppbostad - Vad är det? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet och skyldigheter som gäller

Läs mer

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemålen eftersträvas under PTP-året och kan anpassas/revideras för att bättre passa dig och din tjänstgöring. De ska inte användas som en checklista. Definiera

Läs mer

Vägledning vid samtal

Vägledning vid samtal Eva Rosén-Sverdén Leg psykolog Vuxenhabiliteringen Vägledning vid samtal Detta material vänder sig till professionella som möter blivande föräldrar med kognitiva funktionsnedsättningar, och där det kan

Läs mer

Samtalsguide för att tydliggöra värdegrunden i planering av genomförandeplanen i Alingsås kommun Uppdaterad

Samtalsguide för att tydliggöra värdegrunden i planering av genomförandeplanen i Alingsås kommun Uppdaterad Samtalsguide för att tydliggöra värdegrunden i planering av genomförandeplanen i Alingsås kommun Uppdaterad 2017 05 22 Det här är en samtalsguide som är tänkt att vara ett stöd till dig som kontaktperson

Läs mer

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03 Utsatta barn inom Barnhabiliteringen Gunilla Rydberg 2009 11 03 Barn och ungdomshabiliteringen Ingår tillsammans med Hörselhabilitering, Tolktjänst och Vuxenhabilitering i Habiliteringscentrum Habiliteringscentrum

Läs mer

Läxan. Att prata med sitt barn om barnets funktionsnedsättning. Att prata med sitt barn om barnets funktionsnedsättning

Läxan. Att prata med sitt barn om barnets funktionsnedsättning. Att prata med sitt barn om barnets funktionsnedsättning Att prata med sitt barn om barnets funktionsnedsättning Välkommen till andra och avslutande tillfället! Att prata med sitt barn om barnets funktionsnedsättning Välkommen till andra och avslutande tillfället!

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lättläst Stöd och service till vissa funktionshindrade Det finns en särskild lag som kan ge personer med funktionshinder rätt till stöd, hjälp och

Läs mer

Servicebostad LSS Sektor stöd och omsorg

Servicebostad LSS Sektor stöd och omsorg Servicebostad LSS Sektor stöd och omsorg Mariestad Innehållsförteckning Vad är en servicebostad... 3 Att bo i servicebostad... 4 Stöd och hjälp... 5 Fritid, aktiviteter och egen tid... 5 Enhetschef...

Läs mer

Hej arbetsterapeuter!

Hej arbetsterapeuter! Hej arbetsterapeuter! Årets första månader har flugit förbi och våren är här. Styrelsen har genomfört årsmötet som hölls den 7 mars där Anette Hjälmefjord bjöds in för att prata om sina erfarenheter kring

Läs mer

Vardagsfärdigheter hos vuxna

Vardagsfärdigheter hos vuxna 1(6) Vardagsfärdigheter hos vuxna Lena Walleborn är arbetsterapeut på Aspergercenter för vuxna i Stockholm. Hon träffar dagligen personer som har svårigheter att klara av sitt vardagsliv. Med sina kunskaper

Läs mer

Huvudman Magelungen utveckling AB

Huvudman Magelungen utveckling AB T2_1 2010 v 1.0 BESLUT Tillsynsavdelningen Eva Stoor Karlberg eva.stoor-karlberg@socialstyrelsen.se 2012-04-16 Dnr 9.1-375/2012 1(6) Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 STOCKHOLM Huvudman Magelungen

Läs mer

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Christina Lundqvist Utvecklingschef, professionssamordnare Sveriges Arbetsterapeuter Arbetsterapeuter får vardagen att funka! Om arbetsterapi

Läs mer

Information om Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Information om Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Information om Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Vem har rätt till LSS För att ha rätt till LSS-insatser måste din funktionsnedsättning omfattas av någon av följande punkter, vilket

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Grupper och kurser 2016

Grupper och kurser 2016 Barn- och ungdomshabiliteringen Landstinget i Värmland Grupper och kurser 2016 1 På Barn- och ungdomshabiliteringen arrangerar vi flera grupper och kurser. Dessa vänder sig till dig som har kontakt med

Läs mer

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från Handikapp och Habilitering

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från Handikapp och Habilitering Vi ger råd, stöd och behandling Det här är en lättläst broschyr från Handikapp och Habilitering Vad är habilitering? Handikapp och Habilitering ger dig med funktionshinder stöd för att du ska kunna leva

Läs mer

Arbetsterapeutprogrammet

Arbetsterapeutprogrammet 1 Medicinska fakultetsstyrelsen Arbetsterapeutprogrammet 180 högskolepoäng (hp) Nivå G VGART Programbeskrivning Yrkesbeskrivning Arbetsterapeutens yrkesområde omfattar habiliterande, rehabiliterande och

Läs mer

De fem första samtalen

De fem första samtalen De fem första samtalen Här Hittar du den information som du behöver ge en nyanländ ungdom Metoden De fem första samtalen är ingen absolut mall över hur samtalen med ungdomen ska se ut. Syftet med metoden

Läs mer

Kognitiva hjälpmedel hur jämlik är tillgången?

Kognitiva hjälpmedel hur jämlik är tillgången? Kognitiva hjälpmedel hur jämlik är tillgången? VI FRÅGADE 1 607 ARBETSTERAPEUTER SOM FÖRSKRIVER KOGNITIVA HJÄLP- MEDEL OM DERAS FÖRUTSÄTTNINGAR ATT SKAPA EN JÄMLIK TILLGÅNG TILL KOGNITIVT STÖD. HÄR ÄR

Läs mer

Höjd 21 cm. Vad ar ADHD. Jag kan alla svenska kungar sen Olof Skotkonung Hampus, 9 år. Myror i bade brallan och huvudet.

Höjd 21 cm. Vad ar ADHD. Jag kan alla svenska kungar sen Olof Skotkonung Hampus, 9 år. Myror i bade brallan och huvudet. Vad ar Asperger/AST? Det kan gora sa att man blir extra bra pa nagot, som Hampus som kan alla Sveriges kungar utantill. Det kan ocksa gora sa att man inte trivs nar det ar mycket folk, som Tova som hatar

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är

Läs mer

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal 2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte

Läs mer

Minnesanteckningar från Borlänges lokala SUF-Grupp 14-02-10

Minnesanteckningar från Borlänges lokala SUF-Grupp 14-02-10 Minnesanteckningar från Borlänges lokala SUF-Grupp 14-02-10 Plats: Gemensamma krafter Närvarande: Lena Ingels BVC Vårdcentral Kvarnsveden, Catharina Henningsson, Gemensamma krafter, Ros-Mari Casselbrant

Läs mer

BRUKARUNDERSÖKNING INOM OMSORGEN FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014

BRUKARUNDERSÖKNING INOM OMSORGEN FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 BRUKARUNDERSÖKNING INOM OMSORGEN FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 Genomlysning av samtliga LSS-verksamheter samt boendestöd med undantag av daglig verksamhet Sammanställd juni 2014 Sammanfattning

Läs mer

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? - Lättläst Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer