Cecilia Olsson, Susanne Rydberg-Lif, Lars Thorsell,

Transkript

1 Cecilia Olsson, Susanne Rydberg-Lif, Lars Thorsell, FUB:s Forskningsstiftelse ALA Allmänna Arvsfonden och Specialpedagogiska skolmyndigheten

2 för elever som har en lindrig utvecklingsstörning eller andra intellektuella funktionsnedsättningar... i gymnasiesärskolan... och för alla andra som behöver kunskaperna

3 Ninjakoll betyder att ha superkoll så att man själv är med och bestämmer om hur ens liv ska se ut.

4 Kunskaper Informerade val Värdera alternativ Delaktighet i beslut

5 Kunskaper Informerade val Värdera alternativ Delaktighet i beslut Kognitivt stöd Konkreta upplevelser Verktyg

6

7 Arbete Bostad Utbildning Fritid

8 När jag var mindre och inte visste gick jag och grubblade jättemycket över varför jag inte var som alla andra. Att veta att man har en utvecklingsstörning gör det lättare att leva med den.

9

10 (Johari fönster) Okänt av mig Okänt av andra okänt

11 (Johari fönster) Okänt av mig Känt av andra blint Okänt av andra okänt

12 (Johari fönster) Känt av mig Okänt av mig Känt av andra öppet blint Okänt av andra okänt

13 (Johari fönster) Känt av mig Okänt av mig Känt av andra öppet blint Okänt av andra dolt okänt

14 Jag är som alla andra, vanlig om man säger så Man ska ha rätt att vara den man är 14

15 Bra på Svårt för Bra stöd 15

16 Bra på Svårt för Bra stöd Stillasittande. Arbete där man får röra på sig mycket. Att få resa på sig eller byta uppgifter då och då. 16

17 Bra på Svårt för Bra stöd Arbete där man får röra på sig mycket. Kan klockan, passa tider Stillasittande. Att planera när det är många saker som ska hinnas med. Att veta hur mycket man hinner, i vilken ordning man ska ta det. Att få resa på sig eller byta uppgifter då och då. Att någon hjälper till att bestämma i vilken ordning och skriver ner. 17

18 Bra på Svårt för Bra stöd Arbete där man får röra på sig mycket. Kan klockan, passa tider Jobba med en bestämd uppgift. Är nogrann. Stillasittande. Att planera när det är många saker som ska hinnas med. Att veta hur mycket man hinner, i vilken ordning man ska ta det. Långa eller otydliga instruktioner och otydliga besked (som t.ex kanske, vet inte, vi får se ) Att få resa på sig eller byta uppgifter då och då. Att någon hjälper till att bestämma i vilken ordning och skriver ner. Tydliga besked. Instruktioner ska vara: Tydliga och klara. Korta. Inte för många på en gång. Helst nedskrivna. 18

19 Namn... Utbildning... Praktik/arbetslivserfarenhet... Övrigt... Personligt/intressen... Referenser...

20 Namn... Utbildning... Praktik/arbetslivserfarenhet... Övrigt... Personligt/intressen... Bra på Svårt Bra stöd Referenser...

21 Att lämna över sin egen information innebär att man har kontroll över vad andra vet om en. 21

22 Det kan gå bra: På praktiken... I tre månader... Så länge man jobbar halvtid... Och sen då? 22

23

24 foto Min praktik på... Namn...Datum:... Så här tycker jag om: (nedan finns plats för foton) bra mittemellan dåligt Arbetsuppgifterna Handledaren Arbetskamraterna Arbetstiderna Rasterna Resorna till och från arbetet Lunchen

25

26

27 Bostad

28 Bostad Frågor om...(ställets namn). Foto på bostaden Besvarade av...(den intervjuade)....(elevens namn) Datum... Frågor Svar Så här vill jag ha det Vem/vilka bor här? Vem lagar maten? Vem städar? Vem bestämmer när det skall göras? Hur vet du vad du själv ska göra? Vad kostar det? Får man ha katt? Får du ha kompisar hemma? Vad gör du på din fritid?

29 Många saker som en person utan utvecklingsstörning kan med automatik måste en person som har en utvecklingsstörning lära sig 29

30

31 Brukar man göra Kan man göra men inte bra (inte vanligt) Ska man inte göra

32 Brukar man göra Prata med den man har sällskap med på bussen. Om det är någon annan på bussen som man man känner säger man hej. Om den börjar prata kan man svara. Annars sitter man tyst. Kan man göra men inte bra (inte vanligt) Börja prata mycket med någon som man känner men inte har sällskap med på bussen. Ska man inte göra Prata med sådana som man inte känner på bussen.

33 Brukar man göra Prata med den man har sällskap med på bussen. Om det är någon annan på bussen som man man känner säger man hej. Om den börjar prata kan man svara. Annars sitter man tyst. Om man är rädd att bli inlåst på toa kan man be någon kompis eller vuxen att vänta utanför. Kan man göra men inte bra (inte vanligt) Börja prata mycket med någon som man känner men inte har sällskap med på bussen. Be någon kompis följa med in på toan. Ska man inte göra Prata med sådana som man inte känner på bussen. Gå på toa och lämna dörren öppen.

34 34

35 35

36 Handlar om att : Man väljer vad man vill göra Man väljer om man vill vara ensam eller med andra Vilka man i så fall vill vara med 36

37 37

38 Radikalt vanliggörande - rätten att få göra som alla andra men utifrån sina förutsättningar. 38

39 Radikalt vanliggörande - rätten att få göra som alla andra men utifrån sina förutsättningar. Omsorgsrelaterat vanliggörande vanliga aktiviteter och social gemenskap med andra med funktionshindret. 39

40 Radikalt vanliggörande - rätten att få göra som alla andra men utifrån sina förutsättningar. Omsorgsrelaterat vanliggörande vanliga aktiviteter och social gemenskap med andra med funktionshindret. Framtidsinriktat vanliggörande - man ser den nuvarande organiseringen, t.ex placering i särskola, som tillfällig. (Kristina Szönyi nyi) 40

41

42 Jag mår bästa av att ha inplanerade saker på min fritid. Då vet jag att det blir av. Jag vill inte göra handikappgrejer. Jag vill träffa vanliga kompisar. Jag går på spinning och jag sjunger i en kör.

43 Jag mår bästa av att ha inplanerade saker på min fritid. Då vet jag att det blir av. Jag vill inte göra handikappgrejer. Jag vill träffa vanliga kompisar. Jag går på spinning och jag sjunger i en kör. Jag tycker det är bra när det finns saker som är för personer med funktionsnedsättning. Då vet jag att det passar mig, jag har många kompisar där och det blir ofta inte så dyrt. Jag brukar åka på FUB-danser och så är jag med i en teatergrupp.

44

45 Där jag bor finns ett café där man alltid kan titta in och se ifall det finns någon man känner.

46 Där jag bor finns ett café där man alltid kan titta in och se ifall det finns någon man känner. Jag har en kontaktperson. Vi gör saker tillsammans som kompisar.

47 Man får ett häftigare liv, kan göra mycket mer om man tar emot det stöd som finns och som man har rätt till Man kan vara mer vanlig om man har bra stöd 47

48

49 LSS Kontaktperson Boendestöd Ledsagare

50 LSS Kontaktperson God man Ekonomi Boendestöd Ledsagare

51 LSS Kontaktperson God man Ekonomi Handledare på jobbet Boendestöd Ledsagare

52 LSS Kontaktperson God man Ekonomi Handledare på jobbet Vardagscoach (Hur gör jag nu?) Boendestöd Ledsagare

53 LSS Kontaktperson God man Ekonomi Handledare på jobbet Vardagscoach (Hur gör jag nu?) Boendestöd Ledsagare Kognitiva hjälpmedel

54

55 Hjälpmedel Tydliggörande Personer

56 56

57 innebär att: vara den primära orsaken till vad som händer i ens eget liv 57

58 innebär att: vara den primära orsaken till vad som händer i ens eget liv att kunna göra val och fatta beslut oberoende av yttre påverkan 58

59 innebär att: vara den primära orsaken till vad som händer i ens eget liv att kunna göra val och fatta beslut oberoende av yttre påverkan att kunna göra realistiska bedömningar 59

60 innebär att: vara den primära orsaken till vad som händer i ens eget liv att kunna göra val och fatta beslut oberoende av yttre påverkan att kunna göra realistiska bedömningar att hitta sina egna strategier för att klara sig så självständigt som möjligt men också veta när man behöver ta hjälp av andra 60

61 innebär att: vara den primära orsaken till vad som händer i ens eget liv att kunna göra val och fatta beslut oberoende av yttre påverkan att kunna göra realistiska bedömningar att hitta sina egna strategier för att klara sig så självständigt som möjligt men också veta när man behöver ta hjälp av andra att kunna föra fram sina argument så att andra lyssnar 61

62 innebär att: vara den primära orsaken till vad som händer i ens eget liv att kunna göra val och fatta beslut oberoende av yttre påverkan att kunna göra realistiska bedömningar att hitta sina egna strategier för att klara sig så självständigt som möjligt men också veta när man behöver ta hjälp av andra att kunna föra fram sina argument så att andra lyssnar att kunna väga olika alternativ mot varandra 62