NIMESH FÅR KOMMA HEM TILL MAMMA Barnens rätt- KAMPANJ. MÅNGA GODA resultat Projekt i Sri Lanka stärker familjer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NIMESH FÅR KOMMA HEM TILL MAMMA Barnens rätt- KAMPANJ. MÅNGA GODA resultat 2009-2011. Projekt i Sri Lanka stärker familjer"

Transkript

1 2012 NUMMER 3 EN TIDNING FRÅN PMU MÅNGA GODA resutat NYA INSATSER I TORKANS AFRKA NIMESH FÅR KOMMA HEM TILL MAMMA Barnens rätt- KAMPANJ Projekt i Sri Lanka stärker famijer TIMBuKTU SJÖNG FÖR KONGO I ALMEDALEN VÄRLDENS BARN-KAMPANJEN GER NÄRING TILL DE MINSTA

2 innehå: NUMMER Trygga barn i Sri Lanka Chid Friendy Community ger barn en bra tivaro tisammans med sina förädrar. Innehå / Getter och bingo 8 under Nyhem PMU på pats under sommarkonferenserna.»rättigheter är något man har, ingenting man får.«denis Mukwege under Amedasveckan, sidan Nu kostar det mindre att ge Skattereduktion gäer nu för gåvor ti PMU. Kontrastfyd vardag Direktor Nicas Lindgren dear med sig av sina dagboksanteckningar. Sut på ånga promendader Nu bor weenhayekbarnen i skoan istäet för att gå i fera timmar. Mienniedag gav nya insikter Stora och små på tipspromenad hos Second chance i Varberg. biden: Torka och konfikter i Afrika Insaming pågår PMU stärker sina humanitära insatser i Sahe och Östafrika n Det krävs omedebar handing för att undvika nya hungerkatastrofer i Östafrika och i Saheområdet söder om Sahara. Torka i kombination med konfikter är ett avarigt hot mot mijontas människor. Teubtha och dottern Fatima 2 år, har fytt från stridernas Mai ti Mauretanien, där de nu bistås av PMU:s samarbetspartner Espoir. PMU stärker nu sina humanitära insatser i Mauretanien, Kenya och Etiopien och fortsätter sama in pengar ti detta arbete. Foto: Espoir Det finns styrka i moderskärek Moderskärek kan besegra det hårdaste berg, sten för sten. Det har Sriyani bevisat. Minnet av henne tisammans med sonen Nimesh, gör mig varm i hjärtat. Föj med hem ti dem på nästa uppsag. När jag besökte Sri Lanka i maj sogs jag av andets skönhet, men också av den extrema sårbarhet som många ensamma mödrar ever i. Samtidigt såg jag en styrka mitt i utsattheten, i deras ögon och i deras händers verk. Värden är fu av förädrar som strävar för sina barns framtid, men vissa gör det från ett vädigt svårt utgångsäge. Vi vi stå med dem i kampen för en bättre tivaro. Och vi vet att det finns hopp. De senaste tre åren har ti exempe personer fått hjäp ti en bättre försörjning, genom de insatser vi och våra samarbetspartner gör. Det är med gädje vi i detta nummer ger dig en stor sammanstäning över goda resutat av vårt arbete. Låt dig uppmuntras! Noomi Lind Redaktör Tidningen PMU.nu ges ut av PMU Ansvarig utgivare: Per Hörnmark. Redaktör: Noomi Lind. Redaktion: Noomi Lind, Eisabeth Hammarberg och Hanna Meergård. Foto omsag: Roger Svane. Layout: Peter Wickberg. Produktion: Dagen AB. Tryck: V-tab, Vimmerby. Uppaga: exempar. E-post: Internet: PMU.nu finansieras med stöd av Sida (Styresen för internationet Utveckingssamarbete). Sida dear inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvar för innehået är utesutande författarens. Redaktionen ansvarar ej för obestät materia. PMU:s huvudkontor: PMU, Stockhom, (tfn), (fax). Vårgårda Biståndscenter: PMU, Skattegårdsgatan 1, Vårgårda, (tfn), (fax). PMU (Pingstmissionens Utveckingssamarbete) är de svenska pingstförsamingarnas biståndsorgan. Organisationen arbetar tisammans med församingarna i cirka 190 projekt i 43 änder. 2 PMU.NU NUMMER PMU.NU NUMMER

3 fokus: Sri Lanka Snart får Nimesh fytta hem Sriyani förorade at när hon anmäde maken för övergrepp på dottern; hemmet, försörjningen och barnen. Men hon yckades tjäna ihop ti en egen tomt genom hårt arbete i Saudiarabien och bröt ensam stenarna ti sitt hus. Snart får Nimesh äntigen komma hem ti mamma igen. Text: Noomi Lind Foto: Roger Svane foto: noomi ind Genom en tunne av tropiska träd och buskar kättrar vi uppåt ängs den branta stig som eder oss mot Nimesh Mira, 12 år, och hans mamma S.P. Sriyani Sriyaatha. Naturen är hänförande vacker, men värmen som suter sig om oss stundtas nästan outhärdig. Trots skönheten här i Sri Lanka, är vardagen för många av invånarna i Moragoa Upper Division, Hanthana, at annat än idyisk. Här, högt uppe i bergen, ever de fattigaste famijerna. Tomterna är branta, steniga och svårodade och det är ångt att ta sig ti skoor, affärer och sjukhus. Så småningom skymtar ett prydigt itet hem mean trädens grenar. Atmosfären andas stihet och ro. Det är här Sriyanis dröm förverkigats, huset som hon ensam kämpat för att bygga i så många år och nu fått hjäp av organisationen Fridsro att färdigstäa. Den gama, enka och devis raserade erhyddan inti, vittnar om hur ivet var förut. Hon häsar oss vänigt väkommen, medan sonen håer sig ite bakom. I den ugna bicken ser jag det mod och den besutsamhet som fört henne dit hon är i dag tisammans med sina barn igen. I svakan på verandan får jag höra Sriyanis mörka och grymma historia, och biden av en mamma som är beredd att offra at för att rädda sitt barn träder fram. Fakta: SRI LANKA Yta: km2 Invånare: 20,4 mijoner Språk: sinhaa och tami Fokgrupper: singaeser 74 %, tamier 18 %, musimer 7 %, övriga 1 % Läs- och skrivkunnighet: 90 % Huvudreigion: Buddism»Det enda jag vie var att få tibaka mina barn igen.«s.p. Sriyani Sriyaatha SRI- LANKA COLOMBO När ädsta dottern var 12 år gamma, förgrep sig pappan sexuet på fickan. Detta är något som händer i det tysta i många hem i Sri Lanka, men Sriyani vade att anmäa övergreppet ti poisen. Mannen hamnade i fängese, men föjden för henne och barnen bev svår. De kastades ut från hemmet av makens famij, som städe sig på sonens sida, och inte heer från sina egna närmaste fick Sriyani något stöd. Min säkt ansåg att jag hade skadat deras rykte genom att anmäa min man, säger hon. Sriyani var utbottad och tvingades ämna ifrån sig sina tre barn. Yngsta sonen Nimesh kom ti Fridsros barnhem 2005 och döttrarna ti ett annat barnhem. Som enda ösning såg hon att resa ti Saudiarabien och arbeta hos en rik famij. Då skue hon kunna tjäna ihop ti en egen tomt och bygga sig ett hus. Det enda jag vie var att få tibaka mina barn igen. Det gav mig styrkan att fortsätta. Hon set hårt från tidig morgon ti sen kvä i hemmet, men eftersom hon periodvis var sjuk vie famijen sedan bara betaa henne för två av de åtta månader de kommit överens om. Sriyani yckades, trots besvikesen, hitta en bit mark uppe i bergen som pengarna räckte ti, och byggde sig där en enke erhydda. Sedan föjde fyra sitsamma år då hon sjäv gröpte ur den avsats som huset idag igger på, hackade oss sten för sten ur kippväggen, och samade dem ti grunden. Jag stryker med handen över de stenbumingar som bivit över och igger stapade på varandra, och förundras över hur det kan rymmas så mycket kraft i en ensam kvinnokropp. Inte heer av grannarna fick hon någon hjäp. De tycker att jag inkräktar på deras revir, trots att jag har betat för mig. Jag vet inte riktigt varför, säger hon. När så ett stort träd fö ner över den ia erhyddan bev situationen mycket svår, och Fridsro kom ti undsättning. De städe upp med det byggmateria som behövdes förutom stenarna, och färdigstäde huset åt henne. ß 4 PMU.NU NUMMER Sriyani och Nimesh utanför sitt nya fina hus. Ti vänster skymtar den gama erhyddan, som vittnar om hur svår tivaron var förut. PMU.NU NUMMER

4 fokus: Sri Lanka ß Nu har Sriyani fått hem sina båda döttrar. Den ädsta är idag 21 år gamma och utbidar sig ti sjuksköterska. Nimesh bor fortfarande på barnhemmet, men besöker ofta sin mamma. Mået är att de snart ska återförenas. Just nu kommer han bara hem några dagar i taget, men min pan är att hitta en skoa ti honom och att sjäv kunna fya hans behov. Känsorna mean mor och son syns i bickar och gester och de håer sig inti varandra. De sju ånga åren ifrån varandra har varit svåra, och yckan över det nya huset och att äntigen kunna vara tisammans är stor. Ända sedan han var iten så har vi haft ett vädigt nära reation. Det har inte förändrats trots att vi varit åtskida, säger Sriyani. Samtidigt inser hon att han har ett starkt band ti barnhemmet. När han kommer hem är han atid vädigt gad, men efter en tid säger han att han saknar sina vänner och vi tibaka ti Fridsro. På väg över den ia väsopade gårdspanen råkar jag stöta ti en iten bi med foten. Nimesh föjer vaksamt sin eksak med bicken och jag skyndar mig att ämna den i hans händer. Han berättar att han tycker om att ära sig om djur och om soen, i skoan. Och att han giar hundar. På Fridsro har han en bästa vän som heter Shajika. Det tog fera år för Sriyani att ensam bryta stenarna ti sitt hus. Hon hade ett enda må i sikte; att kunna återförenas med sina barn igen. Här visar hon verktyget som hon använde. Jag giar honom vädigt mycket för att han är så hjäpsam, och om jag saknar något så ger han mig det. Om jag ramar när vi eker så hjäper han mig upp. Dagarna börjar med morgonbön och efter skoan får han eka en stund innan det är dags att äsa äxor och sova. Iband har de också särskida samingar som Chidrens cub, där de är sig oika saker. Hemma hos mamma på oven bir det mycket tid ti ek, men han hjäper också ti med att städa gården och huset, och att eta efter ved. På frågan om vad som skue göra honom riktigt gad, svarar han utan att tveka: Om jag fick en cyke. Då skue jag kunna frakta varor med mig hem ti huset, sådant som vi behöver varje dag, och hjäpa mamma. Sriyani berättar eende att Nimesh redan när han var riktigt iten brukade ta två pinnar och åtsas att de var en cyke, och så skue han åka iväg och köpa ris. När han bev ite större sa han att han skue köpa en trehjuig moped, hyra ut den och tjäna pengar ti mig. Så vijan att hjäpa mig har funnits där hea tiden. Hon drömmer om att han ska bi doktor när han bir stor, men vi ge honom friheten att sjäv bestämma över sitt iv. Jag önskar att han ska få en bra utbidning, ett bra arbete och ett bra iv. Tivaron har på många sätt bivit bättre för famijen. Sriyani är idag gift med en ny man, Ravindra, som behandar henne vä, men ännu finns orosmon på himen. Min förra man säger att han ska döda mig och barnen när han kommer ut från fängeset. Jag försöker att inte ha kontakt med andra, för att han inte ska veta var jag är. Hon är rädd för sitt och sina barns iv och säkerhet. Trots det vågar hon drömma och panera inför framtiden. Hon vi bygga ett riktigt kök i ansutning ti huset, och få en inkomst så att hon kan betaa barnens utbidning. Genom stödet från Fridsro har Sriyani bivit mer medveten om både barnens och sina egna behov och rättigheter. Hennes egen mor dog då hon var iten och hon fick adrig gå i skoa. Nu ska hon få ära sig att tiverka doftjus och att starta egen verksamhet så att hon kan bi sjävförsörjande. Jag kan inte beskriva med ord vad hjäpen från Fridsro betyder. Ingen har funnits där för mig tidigare. På väg tibaka ner ängs stigen, tittar jag upp mot huset en sista gång. Jag ser att de står där hand i hand, Sriyani och Nimesh. t»om jag fick en cyke. Då skue jag kunna frakta varor med mig hem«nimesh Mira, 12 år Även om Nimesh och Sriyani har evt åtskida i många år, så finns de starka banden kvar mean dem. Nu får mor och son snart återförenas. FOTO: NOOMI LIND Stärkta famijer ger trygga barn I samarbete med PMU driver Fridsro projektet Chid Friendy Community. Genom att stärka famijer skyddar man barn från oika risker och ger dem möjighet ti en bra framtid. Organisationen, som har sina rötter i Sri Lankas pingströrese, har ång erfarenhet inom området och samarbetar med myndigheterna. Även om man driver ett eget barnhem, är mået att förädrar sjäva ska kunna ta hand om sina barn. - Vi arbetar ständigt för att hitta ösningar så att Kumar Rasiah är pastor och edare inom Fridsro. Kanchana Menikdiwea, koordinator för Chid Friendy Community. barnen kan återförenas med sina förädrar. Många tänker att barnen har det bättre på Fridsro, men vi försöker få dem att förstå att de har det bäst hemma, säger Kumar Rasiah pastor och edare inom Fridsro. Svåra sociaa förhåanden innebär en utsatt situation för många barn i andet. At fer bir gatubarn och många tvingas ti barnarbete eer bir sexuet utnyttjade. Även om inkomsten per invånare är högre än i grannänderna, så är tigångarna mycket ojämnt fördeade. Det bodiga inbördeskriget har också satt sina spår. Skogången är avgiftsfri, men trots det är vissa kostnader som tikommer en tung börda för förädrar som ever på marginaen. I projektet ingår 500 barn och ungdomar som ever i oika risksituationer i området kring staden Kandy. Av dem har 38 procent ensamstående förädrar, ofta änkor eer skida mödrar. Förutom att ha ekonomiska probem ses dessa mammor ofta som ett ovigt byte för övergrepp. - De har svårt att be om hjäp och tystar istäet ner hur de har det. Vi strävar för att förändra attityderna i samhäet och att stärka dem. De ska känna att de inte är ensamma, säger Kumar Rasiah. I mågruppen finns också många barn med sjuka eer funktionshindrade förädrar. Behoven har visat sig vara större än man från början trodde inom det område som projektet täcker in. Ett stort anta sociaarbetare har utbidats genom projektet, och samverkan mean myndigheter inom området har förbättrats. Förädrar får hjäp att starta inkomstbringande aktiviteter, och många vittnar om hur deras situation förbättrats. Ti strategin hör att bida barn- och tonårsgrupper, sjäv hjäps-grupper och kommittéer för skydd av barns rättigheter. Förutom häsa och utbidning, är det viktigt att barnen få en god sjävkänsa. I forumet Chidrens Cubs är de sig band annat uttrycka sig och utvecka sina taanger och edaregenskaper. De får också insikt i hur man bör bemöta varandra. - I början hade majoriteten av barnen inte ens en idé om vad barns rättigheter är, men nu sätter de stort värde på dem och börjar också höja sina röster för att hjäpa andra barn, berättar Kanchana Menikdiwea, projektkoordinator. I CFC-projektet hur man startat från grunden och arbetar måmedvetet på oika nivåer i samhäet. Det har skapat förtroende och håbarhet. Även om det är en ång väg kvar att gå, så börjar resutaten synas. Exempevis firas numera Internationa Chidrens Day i Kandy, med aktiviteter och information om barns rättigheter. Noomi Lind 6 PMU.NU NUMMER PMU.NU NUMMER

5 aktuet tävingen: xxxxxx xxxxxxxx Nytt bingospe anseras n PMU anserar i höst ett bingospe som ska användas i samband med kampanjerna Värdens Barn och Barnens rätt vårt ansvar. Tanken är att det ska stärka barns kunskap om band annat FN:s barnkonvention och mienniemåen, och användas i skoor och andra barngrupper. Speet har tagits fram i samarbete med Marina Andersson, edsjä verksam inom Pingsts barn- och ungdomsarbete: Jag önskar att det vore en sjävkarhet för skoor att ära barn att det är viktigt att ge och hjäpa dem som har det svårt, säger hon. Hennes förhoppning att speet ska spridas över hea Sverige och hjäpa dagens skoor att ära ut viktiga ämnen ti barnen. FOTO: ELISABETH HAMMARBERG Unga entreprenörer såde armband n Även yngre detagare under Nyhemsveckan vie göra en insats för barn i värden. Happy och Cade Weaver, 8 repektive 7 år gama, och Mia Sterner 8 år, är tre Aingsåsbor som är vana att göra affärer och under konferensen fick de en ny affärsidé. De tiverkade armband som de såde för att barn i värden ska få det bättre. Priset för ett armband satte de ti minst 2 kronor, men om man vie fick man betaa mer. Ett par kunder betaade 100 kronor för armbanden, berättar Happy. Under veckan yckades de tjäna ihop 909 kronor som de skänkte ti PMU:s arbete för barn. På frågan vad de hoppades att pengarna skue betyda svarade de unga entreprenörerna att de vie att barn skue få vatten, mat och käder och att de skue få gå i skoa. Kanske barn i Afrika, avsutade de ite fundersamt. Eisabeth Hammarberg 8 PMU.NU NUMMER PMU såde getter och matkassar vid en monter under Nyhem och i ansutning ti den fanns second hand-tätet som fick många besök under veckan. FOTO: NOOMI LIND Sjävförsörjning och diaog under Nyhem och Lappis Sjävförsörjning i DR Kongo yftes under Nyhem och Lappis, men pengar samades också in ti det torkdrabbade Västafrika. Dessutom hös fera diaogmöten. PMU:s sommarkampanj stod i fokus under Nyhems- och Lappandsveckan. Cirka kronor kom in genom second hand-försäjningen och getter och matkassar sådes för omkring kronor. Drygt 1500 måarböcker deades ut ti barnen. Den handade om Emmanues ånga resa, och figurerna i berättesen återkom i stort format i PMU:s monter. PMU berättade också om sitt arbete i fera barnmöten, och koekt togs upp ti det. Den akuta situationen i Västafrika, där konfikter och torka ett ti svår ivsmedesbrist, yftes också. Vi är gada för det engagemang som visades. Totat fick vi genom koekter i de båda konferenserna in cirka kronor ti vårt humanitära arbete i regionen, berättar Eisabeth Hammarberg, kommunikationschef. Förutom att medverka i ett seminarium om framtidens mission, arrangerade PMU fyra diaogmöten under Nyhemsveckan. Mest väbesökt var mötet där Kajsa Nore berättade om sin bok Haeuja Brasiien. Det hös tisammans med Pingst. Även diaogmötet Kyrka för Fairtrade varför det väckte gehör. Vi vie berätta att man med små mede kan göra skinad för odare och anstäda i andra änder, säger Eisabeth Hammarberg. Exempevis kan man köpa Fairtrade-kaffe eer te. Hittis har två pingstförsamingar bivit certifierade och fer är nu intresserade. På torsdagen berättade Marina Andersson, Gränna, om det bingospe hon tisammans med PMU tagit fram. Barn och vuxna speade också bingo under fera av veckans samingar. Ett diaogmöte hös även av Tommy Granberg, second hand-ansvarig, för dem med intresse för att starta second hand-butik. Noomi Lind Biigare att ge gåva ti PMU PMU har bivit godkänd som gåvogivare av Skatteverket. Nu bir det därför 25 procent biigare att ge och samtidigt möjigt att ge mer. Den nya rätten ti skattereduktion gäer från och med den 23 maj, då besutet gick igenom. Det innebär exempevis att en gåva på 200 kronor i praktiken bara kostar 150 kronor. Många givare har redan hört av sig spontant och vi höja sina månadsgåvor viket känns vädigt roigt, säger Eisabeth Hammarberg, kommunikationschef på PMU. Totat får vi in kronor mer heåret 2012 genom detta. Avdragsmöjigheten gäer för privatpersoner över 18 år. Man måste skänka minst 2000 kronor under året och varje enskid gåva ska vara på minst 200. Maxbeoppet man kan få avdrag på är 6000 kronor, viket innebär att du som mest kan få tibaka 1500 kronor per år. Man kan säga att det bir biigare om man ger mer, säger Eisabeth Hammarberg. Den som gett 200 kronor i månaden från maj ti december, har totat gett 1600 kronor och är atså inte berättigad ti reduktion. Men om man då väjer att ge ytterigare 400 kronor så får man tibaka 500 kronor efter dekarationen. Det tjänar både PMU och gåvogivaren på. För att avdragsrätten ska kunna utnyttjas måste personnummer uppges. PMU ser ti att givare och skattemyndigheten får kontrouppgifter, som sedan finns förtryckta i inkomstdekarationen. Den som inte vi ha skattereduktion kan skicka in sina gåvor anonymt. Noomi Lind = 1500 Läs mer: \ Bi månadsgivare ti PMU! Som månadsgivare bidrar du ti att människor får utbidning, sjukvård, katastrofhjäp och en möjighet att sjäva ta sig ur sin fattigdom! Skicka ett mai med namn och adress ti eer ring så skickar vi en anmäningsbankett! Täva och vinn! Du kan i detta nummer äsa om barn i Sri Lanka och här kommer frågor om andet. Med rätt svar och ite tur kan du vinna två cd-skivor, Mikae Järestrands Mitt arv och Nis Ferin tokad av band andra Sven Woter och Regina Lund. Frågor att besvara: 1. Vad heter Sri Lankas president? 2. Viket språk taas i andet? Skicka svaren: Skriv ner svaren på ett vykort, tisammans med din adress, och skicka det ti: PMU, Täving, Stockhom. Vi behöver ha ditt svar senast den 26 oktober. De tre först dragna vykorten med rätt svar vinner och presenteras på vår hemsida den 30 oktober. svara senast 26 oktober!

6 fokus: värdens barn foto: jack mikrut, scanpix, ars kingsbo och eisabeth hammarberg Karameer och bingo hjäper värdens barn I höst är det åter dags för kampanjen Värdens Barn, som engagerar många svenskar. En av dem är Marina Andersson, som tagit initiativ ti pokagrisar och ett bingospe. PMU stöder genom insamingen ett nutritionsprojekt i DR Kongo, där många barn är undernärda och sjuka. Text: Amandine Lebe Värdens Barn är Radiohjäpens största kampanj där 12 oika organisationer tisammans samar in pengar ti oika projekt. Många individer gör också friviiginsatser i kampanjen runtom i andet. Man säger att ingen kan göra at men att aa kan göra något. Men tisammans kan vi göra så mycket mer, säger Marina Andersson som jobbar ideet för Värdens Barn i Gränna. Hon har bott i Gränna tisammans med sin famij i ett och ett havt år och invoverades i kampanjen redan när de fyttade dit. I Pingstkyrkan frågade man om hon vie vara med i en Värdens Barn-grupp och hon såg möjigheten att träffa människor med samma intressen som hon sjäv har att ge och hjäpa andra. Hon tycker att det är bra att även människor som inte är knutna ti pingstförsamingar får se mer av organisationen PMU genom Värdens barn. I år samar PMU in pengar band annat ti ett nutritionsprojekt i DR Kongo. Landet är rikt på naturtigångar men befokningen ever i fattigdom. På grund av ånga osäkra perioder av konfikter och våd vågar människorna inte arbeta på sina åkrar utan beger sig ofta ti storstäder, där de får probem med att försörja sig. Detta gör att många, främst barn, är undernärda och sjuka. Därför stöder PMU fera nutritionscenter i området, där barn och ammande mammor får näringsriktig mat. Något annat som saknas är sjukvård på centren kan de som ingår i projektet få vård för sina barn. Något som är viktigt för både PMU och Marina, är att sprida kunskap och därför har de tisammans tagit fram ett mienniebingo i samband med Värdens Barn-kampanjen. Speet går ut på att ära barn om FN:s barnkonvention, mienniemåen och sjäva kampanjen. Förra året tog Marina fram, tisammans med fera kokerier i Gränna, Värdens Barn-pokagrisen. Hennes son Petrus var den som kom på viken smak godiset skue ha och pengarna från försäjningen går ti kampanjen. I år har den traditionea pokagrisen bytts ut mot pokakarameer med samma smak. Det finns också mycket annat som kommer pågå i Gränna i samband med Värdens Barn. Vi ska band annat ha en stor gaa, second hand-försäjning ti förmån för kampanjen, bingokväar och en fina i Svenska kyrkan, säger hon. Även i andra dear av andet engagerar sig många pingstförsamingar och individer i kampanjen. I oktober kommer man att kunna se Värdens barn-bössorna och många friviiga som gör en stor insats för barn i värden. Årets stora insamingsdagar är den 6 och 13 oktober. Fotnot: Förutom PMU detar Diakonia, Förädraösa Barn, KFUM, Lions, Pan Sverige, PMU, Läkarmissionen, Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska kyrkan, Vi-skogen och Unicef Sverige i Värdens barn. Värdens barn-gaan Programedare André Pops, kampanjedaren för Värdens Barn-Evy Jonsson, Anne Lundberg och side-kicken Martin Cerve. 72 mijoner kom in ti Värdens Barn. Missa inte på SVT1 Värdens Barn i Värden 7 oktober k Tisammans för Värdens Barn 12 oktober k Riksinsamingen Värdens Barn 14 oktober k Foto:Car-Johan Söder, SVT 10 PMU.NU NUMMER PMU.NU NUMMER

7 min vardag Från biståndsresa med riksdagsedamöter i hjärtat av Afrika ti sonens födesedagskaas hemma i Tuinge. Från möten med kvinnor i vådets Bukavu ti UD-besök i Stockhom. Föj med under några intensiva och kontrastfyda dagar i direktor Nicas Lindgrens iv. 8 Torsdag Jag befinner mig i hjärtat av Afrika, i Bukavu i Kongo. Detta myer av iv, ukter, färger och jud äskar jag! Uppväxten i Östafrika har vä satt sina spår i sjä och hjärta. Jag är här tisammans med några koegor och fyra riksdagsedamöter, som vi ära sig mer om fokröresernas och kyrkornas de i svenskt bistånd. Det är vädigt inspirerande att bidra ti. Vi har mött såvä utsatta människor och deras egna berätteser, som okaa poitiker och FN. Med okapoitikerna föjer vi band annat upp vår fredsmarsch i augusti Under dagarna här kommer vi också att få möta andra organisationer som arbetar för en god utvecking i andet. Framför at fokuserar vi dock på kyrkan och dess enorma nätverk och vidsträckta verksamheter. Det är fascinerande att se hur spepanen så otroigt har förändrats i Bukavu. Från att kyrkan varit tämigen ensam aktör är den nu en av ett myer av organisationer. Men jag kan inte åta bi att tänka att kyrkan kanske är den enda som kommer att vara kvar ångsiktigt, när biståndspengarna tagit andra vägar och stråkastarjuset socknat. Idag är vi på det berömda Panzisjukhuset. Det är både fascinerande och hemskt att höra aa berätteser från både persona och patienter. Vådet är ständigt närvarande i östra Kongo, samtidigt som det finns så mycket av ivsgädje och kraft i människorna jag möter. Vi är med på en fest där EU-kommissionären (som just fugits in med heikopter, för att vägen var för dåig och farig) taar. Jag hoppas samtidigt att hon verkigen ser kvinnorna och yssnar ti deras berätteser. Det känns viktigt att»huvudstaden Kigai står i enorm kontrast mot kaoset och trasigheten i Bukavu.«Nicas Lindgren och riksdagsedamöterna Roand Utbut, Anneie Enochson, Mikae Oscarsson och Lars-Arne Staxäng, med dr Denis Mukwege. FOTO: LARS KLINGSBO vi är många som bir deras röst, i både Sverige och EU. Att på eftermiddagen få sitta några minuter med kvinnor på Dorkashemmet och höra om deras väg vidare, efter vådet och förnedringen, är känsomässigt omtumande, på gränsen ti vad man karar av. 9 Fredag Jag går upp i gryningen, får frukost på missionsstationen där vi bor. Vi får sedan skjuts ti fygfätet, för att resa vidare ti Kigai. Det känns tryggt att fyga med Rwandair efter en de skräckhistorier om de svartistade kongoesiska boagen. Jag hamnar bredvid en man som har enorma visioner om viken ro kyrkan skue kunna spea i Kongo, för att bygga en god demokratisk kutur och bekämpa den utbredda korruptionen. Det finns verkigen mycket av engagemang och idéer hos kongoeserna sjäva, något som vi måste bi ännu bättre på att bygga på i vår iver att hjäpa. Den väutveckade huvudstaden Kigai står i enorm kontrast mot kaoset och trasigheten i Bukavu. Trots att andet så nyigen genomgått ett av historiens värsta krig och fokmord byggs det överat och företagssamhe- Nicas dagbok Text: Nicas Lindgren Foto: Privat 8-14 mars 2012 I augusti 2011 detog Nicas Lindgren i en stor fredsmanifestation tisammans med CEPAC och UKIAMKA. ten är påtagig. Samtidigt gör sig fattigdomen påmind, men den minskar. Den fortsatta bristen på verkig demokrati och yttrandefrihet är däremot oroande. Också här är sjävkart det civia samhäet oerhört viktigt, och det är spännande att föra samta med vår samarbetskyrka om vad de kan göra för sitt and, och hur vi kan stödja dem. Efter unch på hoteet, med tid för samta om dagarna i Kongo, hoppar vi in i en bi för fyra, för att ta oss ti paramentet. Kruxet är bara att vi är sex personer tisammans med föraren... Det är trångt och mycket varmt. Förvåningen är stor när vi passerar paramentets säkerhetskontro, och bir ännu större när det går upp för säkerhetsvakterna att det är svenska paramentariker som tryckt ihop sig i den ia bien. Vi visas runt i paramentsbyggnaden och får en kort beskrivning av arbetet. I möte med tamannen, vice tamannen, samt några edamöter, får vi sedan chans att stäa frågor och diskutera biståndets betydese för andets utvecking. Vi åker i kväningen ti fygpatsen, för resan hem via Amsterdam. På besök i ett beduintät i Jordanien tisammans med Andreas Aexandersson. 10 Jag andar på Aranda 11 vid 10-tiden. Som vanigt känns det ekande Lördag tomt och sterit i terminaen när man just Söndag varit i färgsprakande Afrika. Men å så skönt det är att vara hemma igen! Det finns verkigen föroch nackdear med resandet i jobbet. Nu är det viktigt att komma hem, för imorgon ska vi fira Hugo, min son, som fyer 11. Hipp hurra! Under ett besök i Mauretanien Otroigt vad tiden går, nu är barnen snart tonåringar båda två. Hugo vi inte äta frukost i sängen (sin far upp i dagen), så vi hamnar i soffan framför öppna spisen istäet. Härigt! Vi åker sedan iväg ti kyrkan i Tumba. Det är häftigt att få vara med och fira gudstjänst i så många oika änder och kuturer. Det märkiga är att man atid känner sig hemma, även när man inte känner människorna. Det är något med denna Guds famij Efter kyrkkaffet bir det födese- ß 12 PMU.NU NUMMER PMU.NU NUMMER

8 min vardag Inga trötta fötter ängre Barn i fokus ß Hea famijen Lindgren - Nicas, Hugo, Moa och Pauina, under en resa i Ecuador. dagsmiddag, och en ugn hemmakvä. Tänk att få ägga fötterna på bordet, tända brasan för andra gången i dag, ta en kopp kaffe och en chokadbit, och bara vara hemma med famijen. Riktigt skönt! 12 Måndag Jag ägnar dagen åt att försöka komma ifatt efter att ha evt i devis internet- och teefonskugga. Mai är at en god uppfinning, men kräver också at oftare omedebara svar. Viken skinad mot förr när jag bodde i Tanzania och det tog sex veckor för ett brev att komma fram. Och sedan sex veckor för att få ett svar. Jag möter också mina närmsta medarbetare för avstämningar. PMU är en fascinerande organisation, med så många oika saker och processer igång samtidigt. Det är insamingskampanjer, påverkansarbete, teambyggande, utbidningar, möten med församingar, revision, projektbesut, partnerbedömningar och personafrågor, i en saig röra. Spännande, men svårt! På kväen är det skönt med ett tvåtimmars innebandypass. Tyvärr mean 21 och 23, så sömnen bir det vä si sådär med efter at adrenain i kroppen. Men det får det vara värt. Och så är det ju så trevigt fok man möter på måndagskväar! Civisamhäesanays med samarbetspartner i Jordanien. 13 Tisdag Idag har vi PF, atså möte för projektbesut. Jag ägnar förmiddagen åt att äsa de sista underagen. Jag möter också personaen i vår veckosaming, för en kort uppdatering om vad vi står i, och för bön för varandra och arbetet. Hinner också med ett samordningsmöte med teamedarna för våra handäggare. Det känns vädigt bra att vi äntigen kommit igång med en tydigare teamorganisation. Eftermiddagens PF karas av utan några större svårigheter den här gången. Men iband är det verkigen svåra besut som måste tas. Det är en ständig baansakt att få ihop biståndskraven och fokröresens aa vijor och engagemang. På kväen är det som vanigt bråttom med middag innan det är fotbosträning för barnen. Det är vädigt roigt att vara med i det okaa föreningsivet i Tuinge. Viket engagemang det finns där för våra barn! 14 Onsdag Efter en sedvanig frukost som famij tar vi oss iväg ti skoor och jobb. Vi försöker verkigen att atid få ti gemensam frukost och middag på kväen. Det känns jätteviktigt. Jag åker sedan för ovanighetens sku in ti stan, för möte på UD. PMU har sedan några år varit en aktiv de i diaogen mean organisationer, Sida och UD när det gäer reigion och utvecking, och vi möter i dag UD-tjänstemän för att panera för fortsättningen. Viken ro spear reigion, och tro, i utveckingen av samhäen? Det är en spännande fråga och det känns onekigen roigt att vi får vara med och sätta den på dagordningen också i det sekuariserade Sverige. Vi igger en bra bit efter, inte bara våra samarbetsänder (där reigion är en sjävkar sak att ta hänsyn ti om man vi förstå människors agerande och samhäets utvecking), utan också andra änder i Europa. På vägen ti kontoret gör jag en avstickare ti frisören. På eftermiddagen bir det uppföjande samta med några i personaen. Efter middagen tar jag en tur ti bygghanden för inköp av några ister som fortfarande saknas hemma. Och sedan föjer fotbosträning med veteranerna (tänk att man bivit en sådan), innan det är dags för ite via. t Förut fick weenhayekbarnen gå i fera timmar för att komma ti skoan. Nu bor de där istäet. Det har gjort deras iv ättare. Text: Noomi Lind I Boivia finns Weenhayekfoket. De evde där ångt före andra människor kom dit och kaas därför för ursprungsbefokning. De är ett itet fok men bor utspridda på ett stort område. Trots att det finns gott om oja och gas, som är värd mycket pengar, så har många av dem det svårt. Stora boag har köpt rätten att ta ojan och sjäva ever weenhayek på fiske eer att pocka bär. Men boagen säpper ut gifter i naturen så att fisken och fågarna dör, och de som bor där får probem. För att kunna gå i en skoa där deras eget språk taas, fick barnen förut gå vädigt ångt. Det kunde ta fera timmar och många barn orkade inte. Det är viktigt att barnen får prata sitt eget språk, säger Sandra Rudhom på PMU. Det är deras rättighet. Därför hjäper PMU och Tranås pingstförsaming ti så att barnen kan få gå i Efter skoan äser barnen sina äxor tisammans, men de hinner också med sport och ekar. FOTO: pmu Hjäp Lisa att hitta ti skoan! en internatskoa där de får undervisning både på spanska och på sitt eget modersmå. Barnen bor i skoan under veckorna och får komma hem ti förädrarna på hegerna. Som Barnens rätt-fadder kan man ge pengar ti detta. Den boivianska staten betaar sjäva skoan, och PMU betaar boendet och skouniformerna. Husen som barnen bor i kaas internat och finns i byarna Crevaux och Via Montes. Det bor 45 barn i varje hus. Pojkarna har sina rum i ena änden och fickorna i den andra. Det bor 4-5 barn i varje rum och de sover i våningssängar, berättar Sandra Rudhom. Det märks att barnen trivs och har ku. Efter skoan bir det sport och ekar, och så äxäsning förstås. I skoan får barnen ära sig om barns rättigheter. De får veta att de har rätt ti mat och käder, en utbidning, trygghet och ett bra iv. Senare fortsätter fera av barnen att äsa ti oika yrken. De har förstått hur viktigt det är att utbida sig och hur ångt man kan komma i ivet om man gör det, säger Sandra Rudhom. Några arbetar idag som advokater eer ärare och hjäper andra att få det bättre. t 14 PMU.NU NUMMER PMU.NU NUMMER

9 second hand: varberg Baonger, fika och nya ärdomar för stora och små. Detta bjöd Mienniedagen på i Second chance i Varberg. En tipspromenad och representanter från PMU på pats, gjorde det tydigt vad försäjningen gick ut på. Kan du det här? 5 Frågor om mienniemåen Text: Main Johansson och Noomi Lind Må för mienniet i fokus Det är dags att så upp portarna ti Second chance, pingstförsamingens second hand-butik i Varberg, som drivs i samarbete med PMU och LP-verksamheten. Det är ingen vanig ördag, utan en Mienniedag. Det innebär att persona från PMU finns där för att berätta om sitt arbete och om FN:s mienniemå för att minska fattigdomen i värden. Tidigare i år har butiker i Kristinehamn, Mönda och Ekerö haft event och fer ska håas under hösten. De första besökarna springer måmedvetet in mot varorna, men när det gått några minuter bir stämningen ugnare. Kunderna erbjuds att gå en tipsrunda där de får svara på frågor om mienniemåen och barnen får baonger. Kaféet ger bra möjigheter ti samta. Kunderna tihör aa kategorier av människor. En av dem är Lennart Nisson, professor med ett engagemang för Uganda. Det här är särskit bra för att det är ångsiktigt, säger han om det arbete Det du sänger tar du från någon annan. som stöds genom butiken. Man gör något för att verkigen förändra. Famijen Ponce menar att aa andra affärer och kedjor gör rekam för sig, så det är bra att PMU också gör det. Vi hade inte hört taas om mienniemåen tidigare men ska nog ta en tipsrunda senare och ära oss ite, säger de. Marianne Götesson från Berghem känner ti mienniemåen men tycker att hon fått en bra påminnese och en tankestäare i dag. Efter tipspromenaden berättar hon att hon tvekade inför frågan om hur många änder som skrivit under och går efter måen. Tyvärr är det nog färre än man hade önskat, säger hon. I fokus under dagen står särskit det femte mået, som handar om att Marianne Götesson Under mienniedagen i Varberg fanns Berti Jonsson, Marianne Henriksson Homström och Main Johansson med från PMU. De berättade om mienniemåen och det arbete som görs runtom i värden. FOTO: MALIN JOHANSSON minska mödradödigheten, och även frågorna om detta fick henne att tänka ti. Min man och jag pratar nästan varje dag om att vi ever i ett sådant överföd, fortsätter hon. Min mamma sängde ingen mat as, jag sänger ite iband och mina barn sänger en he de bara för att datumet gått ut. Det är skrämmande. Jag brukar tänka att det du sänger tar du från någon annan. Hon tycker att det är fantastiskt att det i dag är trendigt med second hand. Förr var det ju pinsamt och man berättade inte om man ärvt eer köpt begagnat. Idag har jag gjort många fynd och det gör jag varje gång jag är i second hand-affärer. Sjuåriga Liv tycker att det är roigt att hjäpa ti att båsa upp baonger. Jag ska ta med tre baonger hem ti mina bröder också, säger hon. Signe 5 och Wimer 7 har kommit med sin mamma Heene från Vaggeryd, och tycker också om att vara i butiken. När vi handar här hjäper vi barn runt om i värden. Tack för baongerna och måarboken, vi ska ge dem ti fröken, säger barnen. PMU ordnade också en mienniedag på Ekerö Second hand. Teodor Heén, 9 år, tyckte att det var bra att få ära sig vad mienniemåen handar om. FOTO: ELISABETH HAMMARBERG Ti de ungdomar som sökt sig ti Second chance hör Ein från Veinge och Frida från Varberg. Frida går estetisk inje på gymnasiet och är intresserad av inredningen och de oika ösningarna. De brukar gå hit, men tipspromenaden bev en ny uppevese. Vi diskuterade fyktingfrågor och har kommit fram ti att det är viktigt att hjäpa och stärka dem i deras eget and, berättar de. Det är bra att veta att man gör gott genom att gå hit och handa. 1 Hur många mienniemå finns det? 2 Vad är syftet med dessa må? 3 Hur många änder har stät sig bakom måen? 4 Hur kan man minska mödradödigheten i värden? 5 Hur många procent av värdens kvinnor har tigång ti mödravård? Svaren hittar du ängst ner på sidan. Så många kände ti Mieniemåen före tipspromenaden Nej: 58 % Ja: 42 % Butiken i Varberg: 40 personer Nej: 68 % Ja: 32% Butikerna totat: 161 personer Behåningen från butiken går ti behövande i Varberg och värden, och en sådan här dag bir det särskit tydigt vad man står för, menar Jessica Gustavsson som tihör personaen. Det kommer också mycket närmare än det man ser insag om på tv och kan skänka pengar ti. Det bir mer konkret, säger hon. Semias Schenberg, pastor i pingstförsamingen och föreståndare för Second chance, håer med: Det är bra att det syns och uppmärksammas vart engagemanget kommer ifrån. Speciet bra är det med tipspromenaden och att PMU:s representanter går omkring och pratar med fok. Det stora anta baonger som fyger omkring under hea öppettiden vittnar om många unga och gada besökare. Personaen har fut upp med att båsa upp fer under dagens opp. Det går också åt mycket fika. Vi är ite kort om fok just idag men vi ade dagen i Guds händer och det har gått jättebra, konstaterar Jessica Gustavsson när dörrarna sår igen för denna gång. t 16 PMU.NU NUMMER Svar: 1; 8 st, 2; Att minska fattigdomen i värden, 3; Aa värdens 244 änder, 4; Genom ökad tigång ti häsovård, 5; 50 procent. PMU.NU NUMMER

10 aktuet tävingen: xxxxxx xxxxxxxx Personanyheter Jeanette Ingemarson är sedan augusti ny insamingskoordinator. Tidigare var hon insamingsansvarig hos EFK. Per Lija är sedan augusti programchef. Tidigare var han faciitator i Östafrika. Kati Hirvonen är numera utbidningsansvarig. Tidigare var hon ramansvarig. Maud Andersson har gått i pension efter 15 år på PMU, varav åtta som direktor, men fortsätter göra uppdrag för PMU. Lennart Åeving är ny verksamhetschef på Vårgårda biståndscenter. Tidigare var han chef inom Svensk biprovning. Mikae Jägerskog har fått nya uppdrag inom det gobaa programmet. Tidigare var han handäggare för Östafrika. 10,7 mijoner kronor kom förra året in ti PMU:s arbete runtom i värden genom second hand-butikerna. Totat finns nu 54 butiker i Sverige som har samarbete med PMU. Stickkafé ny trend Att sticka ihop ti barn i värden har bivit en ny trend. Mycket av engagemanget startade i samband med kampanjen Värma Liten under sommaren Värma Liten var en satsning av Libris Förag, Dagen och PMU som tisammans satte ihop en sticktäving för att skicka iväg babykäder ti Panzisjukhuset där kvinnor och barn vårdas. Maja Karssons bogg Husmorsskoan föjs av många och i hennes virtuea syförening är det en he de medemmar. Jag började sticka och sy sjäv och vie sprida inspiration. Så när jag äste om Värma Liten-kampanjen så kändes det vädigt roigt att få göra något praktiskt för människor som behövde det, säger hon. Efter somamren vie en kvinna ha hjäp med att starta stickkafé i Arvika. De fick hjäp av både garnbutik och bokhande och sedan dess har det håits tre träffar, öppna för aa stickintresserade. Det är så roigt att det bir en mötespats för vädigt många oika människor. Och det känns så ku att få ha ett må; vi stickar för barn på Panzisjukhuset i DR Kongo, säger Maja Karsson Som avsutning på vårens stickcaféer gjordes ett studiebesök ti Biståndscentret i Vårgårda. Maja Karsson och 22 andra tog med sig at de hade stickat och åkte dit för att ämna sina saker. Men Maja Karsson och hennes vänner är ångt ifrån ensamma om att sticka käder ti Panzisjukhuset. I Trohättan har exempevis ett gäng kvinnor stickat över 75 babykit och samat in pengar för att betaa för frakten så att babykiten smidigt kan komma fram ti DR Kongo. Amandine Lebe Nytt skopaket ute. Ett nytt skopaket har tagits fram av PMU. Där kan man band annat äsa om Thiwanka 9 år, i Sri Lanka. I paketet ingår 25 exempar av tidningen Kompis, med pysse och fakta om Sri Lanka, en A3 affisch om barnkonventionen, samt tips ti äraren, fim för nedaddning med mera. För bestäning och mer info: foto: privat Stort intresse för seminarium om Kongo i Amedaen Om kvinnorna i DR Kongo får utbidning och häsovård kan de bi nycken ti förändring i andet. Det budskapet förmedades under PMU:s seminarium i Amedaen i jui. PMU hö ett seminarium ombord på Eida i Visby hamn den 3 jui. Intresset var stort och aa åhörarna fick inte pats ombord på däcket, utan fick stå på kajen och yssna. Medverkande var dr Denis Mukwege, Panzisjukhuset Bukavu, Eisabeth Rehn, ordförande för offerfonden vid Brottsmåsdomsten i Haag, Lena Sundh, Utrikesdepartementet och Timbuktu, artist. Samtaet mean dr Mukwege, Rehn och Sundh eddes av PMU:s Maria Bard. I samtaet framkom att otryggheten i andet är stor, pois och rättsväsende fungerar inte och det pågår ett krig om naturtigångarna. Dr Mukwege påtaade att 50 procent av andets befokning inte räknas, det vi säga kvinnorna. Han menade att det behövs satsningar på utbidning för dem, inte minst om mänskiga rättigheter. Rättigheter är något man har, ingenting man får, det är jätteviktigt, menade han. PMU:s seminarium hös ombord på Eida i Visby hamn. Eisabeth Rehn taade om den kraft hon sett hos kvinnorna i andet. De vi inte vara passiva offer utan bi sedda som överevare och vara med och bygga upp andet, sa hon. Dr Mukwege uttryckte en önskan om mer press från utandet på den kongoesiska regeringen. Lena Sundh påtaade att inga svenska biståndsmede går via regeringen i Kongo, utan genom oika friviigorganisationer och FN. Eisabeth Rehn uttryckte förhoppningar om en förändring i DR Kongo och hänvisade ti den arabiska våren. Tiden är ute för diktatorer och envådshärskare, menade hon. Foket är inte ti för edarna, utan edarna för foket. Avsutningsvis sa dr Mukwege att han, trots at, känner ett hopp inför framtiden. Des för att han sett kraften hos enskida människor i andet, men också genom det intresse för Kongo som seminariet visade. Att ni är här ger mig hopp, att ni intresserar er för mitt and och vi göra något. Då kan saker hända och tisammans är vi starka. Urika Ramstrand Fotnot: I samband med seminariet gick Mukwege, PMU och Diakonia ut med en debattartike om Kongo som pubicerades av över 10 svenska dagstidningar. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND Haå där Foto: Urika Ramstrand Jason Timbuktu Diakité, artist som medverkade i PMU:s seminarium under Amedasveckan. Varför vade du att medverka? Jag känner extra mycket för situationen i östra DR Kongo som jag var i på uppdrag av Sveriges Radio och SVT år Då träffade jag band annat Denis Mukwege och besökte Panzisjukhuset. Sedan dess har äget snarare bivit värre än bättre. Jag var med för att PMU uppmärksammar detta och hoppas att fer ska bi berörda. I ett äge där staten inte tar ansvar är PMU ivsviktigt. Vad gjorde mest intryck på dig i Kongo? Heheten. Jag mötte tjejer med gripande historier. Om bara en av dem råkat ia ut hade det varit hemskt nog, men varenda en tycktes vara drabbad på något sätt. Det som gör mig mest upprörd är att Kongo är ett så rikt and, räknat i mineraer, men samtidigt har befokningen fått ida för detta. Svenska företag gräver gud och koppar och andet har expoaterats hårt av Europa. Vi bär ett ansvar för den kutur av idande som vi varit med och skapat, men inte stoppat. Vad kan individen göra för Kongo? Det är viktigt att vara medveten om vika produkter man köper och inte äga aktier i företag som är inbandade i orättfärdig hande. Se ti att vara informerad, äs historien om kooniaiseringen av andet och bakgrunden ti den situation som är idag. Eer ge pengar ti PMU. Noomi Lind 18 PMU.NU NUMMER PMU.NU NUMMER

11 resutat: foto: roger Svane foto: mikae stjernberg foto: Sabine Svane Runtom i värden har människors ivssituation förbättrats. Det visar PMU:s senaste årsrapport, där resutat från redovisas. Väetaberade samarbetspartner med stora kontaktnät och förmåga att mobiisera individer ti handing är en viktig framgångsfaktor. Här presenteras exempe från de oika måområdena. foto: ennart niva Sammanstäning: Noomi Lind Goda resutat av PMU:s arbete Demokrati En förutsättning för rättvisa och infytande är demokrati. Insatserna riktar sig främst ti utsatta och marginaiserade grupper vars rättigheter kränks. I fokus igger mänskiga rättigheter, fred och konfiktösning och demokratisk kutur och styrning. Ti strategierna hör att bida kommittéer där individer är sig praktiskt demokratiskt besutsfattande, att träna edare nära mågruppen i att utbida och att använda media för att nå ut ti många. Resutat: Minst 3316 grupper som arbetar med demokratifrågor har bidats, med minst medemmar. Nästan aa röstberättigade detog i fokomröstningen om Sydsudans sjävständighet i samarbetspartnerns måområde, viket dess mobiisering bidrog ti personer har organiserat sig i mikrofinansgrupper som styrs demokratiskt i DR Kongo mangyaner har registrerats som medborgare i Fiippinerna och får nu band annat rösta. Anmäningar ti poisen om brott mot barns rättigheter ökade med 63 % efter en tv-kampanj i Sri Lanka. Man har också bidragit ti att ett poicydokument ti skydd för barn bivit agstadgat. Jämstädhet Trots sina viktiga insatser hås kvinnor ofta tibaka, viket är ett avarigt hinder för utvecking. Projekten riktar sig främst ti kvinnor och fickor, för att höja deras status och makt, men också ti män och oika edare, för att förändra diskriminerande attityder, maktstrukturer och traditioner. Kvinnor utbidas om sina rättigheter och stärks i sin kapacitet genom afabetisering och inkomstgenererande aktiviteter. Man arbetar även för jämstädhet inom skovärden. Resutat: Antaet kvinniga ärare inom samarbetspartnerns aa primär- och sekundärskoor i DR Kongo har höjts från 25 % ti 36 %. 604 kvinnor i Burkina Faso har fått bättre ekonomi genom ett afabetiserings- och mikrofinansprojekt. Fer vågar taa fritt inför pubik, utför manssyssor och får ansvarsroer. Fer fickor har utbidat sig ti typiskt maniga yrken som eektriker, murare eer snickare genom insatser i Rwanda. Det kvinniga detagandet i besut har ökat i Mauretanien, genom partnerns arbete. Band annat genom att kvinnor bivit invada i kommunfumäktige och okaa kommittéer. Häsa Det finns ett starkt samband mean häsa och minskad fattigdom. PMU:s samarbetspartner arbetar såvä med att påverka myndigheter att ta ansvar för häsovården, som med egna insatser. I första hand ges stöd ti förebyggande häsovård och insatser mot hiv och aids prioriteras. Organisationen som kyrkan redan har inom vård och utbidning är en viktig resurs. Nyckepersoner utbidas och för kunskap vidare. Radio används för att sprida information. Resutat: Minst människor har fått hiv-information. Minst 353 häsogrupper har bidats eer stärkts. Cirka personer har utbidats ti tränare inom förebyggande häsovård personer har fått häsoinformation i Mai. Fer gravida utnyttjar mödravård och färre skobarn är hemma på grund av sjukdom i måområdet personer i Argentina har utbidats om droger, våd och tidiga graviditeter. Antaet drogmissbrukare, sjävmord och tonårsgraviditeter har minskat i måområdet. 37 byar har startat samhäsbaserad rehabiitering av barn med funktionsnedsättningar i Sri Lanka. Kyrkan har medverkat ti att myndigheter i Etiopien infört skatteättnader, ordnat arbete och gett gratis undervisning ti hivsmittade. Utbidning Genom utbidning bir individen medveten om sina rättigheter och får makt att förändra sitt iv. PMU stöder såvä forme utbidning som afabetisering och yrkesutbidning. Barn med funktionsnedsättningar, hivdrabbade, fickor och kvinnor, minoriteter och ungdomar i riskzoner, prioriteras. Ti strategin hör att invovera makthavare, utbida ärare, sprida information genom kampanjer och media och hjäpa förädrar, ärare och eever att organisera sig och deta i besut om utbidning. Resutat: Minst ärare inom PMU:s samarbetspartners skoor har fortbidats Minst personer har karat examen i afabetisering och därmed fått ökade äs-, skriv- och räknekunskaper som de använder i det dagiga ivet. Cirka personer har fått, eer är på väg att få, en yrkesutbidning. Antaet fickor har ökat markant i fera samarbetspartners skoor. I Sierra Leone och Togo är de nu fer än pojkarna. Antaet romska förskoebarn har ökat med 68 % i ett måområde i Serbien och barnen i grundskoan ökar med 10 % årigen. Myndigheterna har också startat en skoa för vuxna romer. I Sri Lanka har 250 barn med funktionshinder har börjat i förskoa och 55 i skoa, efter fortbidning av drygt 1800 ärare. 20 PMU.NU NUMMER PMU.NU NUMMER

12 resutat: Visst kan fattigdomen utrotas Mijö En håbar användning av naturresurser ger goda ivsvikor även i framtiden. Mijöprojekt genomförs främst i afrikanska regioner där ökenspridning, torka, erosion och avskogning är vaniga probem. PMU samarbetar generet inte med organisationer som är mijöpeciaister, men kyrkans vida nätverk innebär Kapacitet Mået är att PMU:s samarbetspartner ska arbeta effektivt och utifrån ett rättighetsperspektiv. De ska också vara representativa och egitima röstbärare och organisatörer av samhästjänster. PMU stöder band annat okaa partners egna kunskaps- och metodutvecking. Genom en goba tankesmedja för diaog och refektion samarbetar man kring teman och frågor. foto: jan-erik nyman en förde när det gäer att uppnå resutat. Byedare och andra auktoriteter bearbetas, mijöpoicys formas och mijökubbar bidas. I de små sammanhangen överförs värderingar ättare och den enskide får praktiskt stöd. När konkreta exempe som demonstrationsfät visas, vågar fer förändra sina jordbruksmetoder. Resutat: I Jemen har PMU:s samarbetspartnern tagit fram en personahandbok, en marknadsförings- och kommunikationspan, en organisationsprofi samt riktinjer för intern styrning och kontro. I Kenya har man byggt upp en ångsiktig ärandeprocess inom organisationen, utveckat undervisningsmateria och ökat användningen av kreativa metoder som drama och musik. Man satsar mer på påverkan och nätverkande Resutat: 8,36 mijoner träd har panterats i Burundi. Minst personer har detagit i mijöreaterade aktiviteter. Minst 74 mijökubbar har startats Minst 19 demonstrationsfät har anagts. Lärare i fera änder har fortbidats i mijöfrågor. Ämnet mijö har agts in i undervisningen i fera skoor i Burkina Faso. och samarbetar med större mediehus i andet kring barns rättigheter. I Uganda har 1350 personer fått träning i demokratiska paneringsprocesser och representationen av kvinnor och ungdomar har ökat inom besutande organ hos partnern. I Mauretanien utbidas 150 nyckepersoner inom kommunikation och påverkan, med fokus på mänskiga rättigheter, saveri, tribaism samt fred och försoning. foto: bengt kingberg Försörjning Insatser inom försörjning banar ofta väg från extrem fattigdom ti överevnad. Främst handar det om mikrofinanser, yrkesutbidning och inkomstgenererande aktiviteter. Huvudmågrupper är kvinnor, personer som ever med hiv/aids och anafabeter. Att bida grupper och små företag som bygger på okaa resurser ger håbarhet. Engagemang uppstår och hea byarna utveckas. Resutat: Fer än personer har fått hjäp ti förbättrad försörjning. I Rwanda har personer fått ökade inkomster genom sparkooperativ. 75 kvinnor med hiv/aids har utbidats i Etiopien och nästan aa är nu framgångsrika företagare. Maten räcker två månader ängre i några nepaesiska byar genom nya jordbrukskunskaper. Foten i käm? Jajamänsan! Så stod det på en tröja en kompis en gång gjorde ti mig. Jag fick höra att jag atid var så optimistisk, och att seriestrippen därför passade på mig. Jag kom och tänka på detta härom dagen, och började fundera över om optimism är något som fanar med åren, och hur den reaterar ti övertygese. Jag äser boken Fast iving; How the church wi end extreme poverty. Författaren Scott C. Todd skriver att 52 procent av värdens befokning 1981 evde i extrem fattigdom, men att siffran nu gått ner ti 26 procent. Vi har atså haverat andeen extremt fattiga i värden, och vi har gjort det under en generation! Vidare skriver han om att vi inte behöver acceptera att eva i en värd där barn dör av sjukdomar som går att bota, och att ekonomisk fattigdom och idandet den medför verkigen kan utrotas. Fattigdom är en avsaknad av rättigheter och uppfyda behov. Men fattigdom är också en ögn viskad i människors öron: Du kan inte. Det är ingen vits. Ge upp. Vi behöver avsöja den ögnen. Gud har gett oss människor mandat och aa resurser vi behöver för att utrota fattigdomen. Han har gjort oss ti förvatare av pengar, kunskap och infytande. Det finns ett citat i boken som jag fastnade för ite extra: Det är skinad mean att arbeta för att fattigdomen utrotas, och att tro att det är möjigt. Och det är skinad mean att tro att det är möjigt, och att förvänta sig att det ska hända. När vi i våras jobbade med vår årsrapport sogs vi gång på gång av de fantastiska resutat vi ser. Stöd oss regebundet bi månadsgivare! Så fungerar det: Som månadsgivare skapar du förutsättningar för att människor i fattigdom ska få chans ti ett värdigt iv och redskap att sjäva förändra sin situation. Din månatiga gåva dras via autogiro. Enket och bekvämt för dig och ovärderigt för oss.» Fattigdom är en avsaknad av rättigheter och uppfyda behov.«så bir du månadsgivare: Bestä anmäningstaongen på något av föjande sätt: Hemsidan: Teefon: Mej: Fy i taongen med dina person- och bankuppgifter och skicka den ti oss. Resten ordnar vi. Enskida berätteser om individer och famijer som yfts ur fattigdom, och beskrivningar av hur byar och samhäen kraftigt påverkats. Jag tänker på en kvinna på Afrikas Horn, som i sin hoppöshet övervägde att ta sitt iv, men genom vårt arbete har hon fått ett het nytt iv för sig och sina två barn. Samtidigt tänker jag på Kongo, och budskapet Dr. Mukwege förmedade i Amedaen, om hur vi ofta hjäper de enskida människorna, men inte kommer åt grundorsakerna ti konfikten och fattigdomen. Vi har a anedning att sträcka på oss för det vi är med och åstadkommer. Samtidigt behöver vi utvecka vår förmåga att verkigen förändra, på djupet. Och att tro på det vi gör. Gud har agt det i vår hand. Han har gett oss förmågan att upptäcka, uppfinna, skapa och utvecka. Han har också tänkt att vi ska använda dessa gåvor för något gott. Våga förvänta dig att fattigdomen ska utrotas du också! Nicas Lindgren Direktor, PMU Pg PMU granskas av Svensk insamingskontro, SFI, som bevijar så kaade 90-konton. Detta innebär en trygghet för givaren eftersom SFI bevakar att högst 25 procent av de insamade meden används ti administration. Den senaste statistiken (2009) visar att PMU har använt 10 procent ti administration atså en betydigt ägre ande än vad SFI kräver. 22 PMU.NU NUMMER PMU.NU NUMMER

13 Starta en egen insaming! Nu är det enkare än någonsin. Du får en egen sida och väjer vad du vi sama in ti, sätter upp ett insamingsmå, sprider insamingen och kan föja resutaten direkt! Besök insaming.pmu.se för mer info!

Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång!

Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång! Tisammans kan vi göra skinad. Här är en guide som hjäper dig att komma igång! VAD ÄR NICKELODEONS TOGETHER FOR GOOD? VAD ÄR PLAN INTERNATIONAL? Nickeodeon tror att vi kan göra gott tisammans. Nickeodeons

Läs mer

Rent vatten skapar hopp i slummen

Rent vatten skapar hopp i slummen NICLAS LINDGREN: Aa barn är aas ansvar VILL DU HJÄLPA! SKÄNK 50 KR TILL PMU. SMS:A PMU 50 TILL 72 930 2011 #3 En tidning från PMU Rent vatten skapar hopp i summen 700 barn föramade efter poioepidemi 12

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning Verksamhetsberättese 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Det ska vara skönt att eva Aa som har bestående och omfattande behov av vård och omsorg, har rätt ti gratis munhäso bedömning och tandvård

Läs mer

När min pappa dog försvann tryggheten Barnens rätt- Emilie utmanar sig själv i Indien. Dynamic Vocal på Barnens rätt-turné

När min pappa dog försvann tryggheten Barnens rätt- Emilie utmanar sig själv i Indien. Dynamic Vocal på Barnens rätt-turné 2012 NUMMER 4 EN TIDNING FRÅN PMU Emiie utmanar sig sjäv i Indien Dynamic Voca på Barnens rätt-turné När min pappa dog försvann tryggheten Barnens rätt- KAMPANJ Nu får Thiwankas famij hjäp ur fattigdom

Läs mer

------------------------- -------------------- ---------------------------------

------------------------- -------------------- --------------------------------- A.RaVBXBMPLAR Sida: 1 Anm.upptagande p -mynd : STOCKHOLMS LÄN Dnr: Bnhet: 80NC/H Myndighetskod: 0201 Dnr annan p-mynd: AnmAningsdatum: 2010-09-02 k: 20.30 Amnäningssitt: se fritext upptagen av: Pa Thomas

Läs mer

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr.

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr. r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kaese/underrättese 2014-09-01 Sammanträde med: Barn- och utbidningsnämnden Datum: 2014-09-17 Tid: 13.30 Pats: Astermoskoan Ärende. Upprop Biaga 2. Va av justerare 3. Godkännande

Läs mer

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län LAFA 1:2005 Sex- och samevnadsundervisning i skoan En kartäggning av sex- och samevnadsundervisningen på sju högstadieskoor i Stockhoms än Landstinget förebygger aids (Lafa) är Stockhoms äns andstings

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande 7 Motion 1982/83: 697 Thorbjörn Fädin m. f. Ökat sparande Ett omfattande sparande inom den privata sektorn är av avgörande betydese för samhäets kapitabidning och därmed för den ekonomiska tiväxten. Genom

Läs mer

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs hea rapporten: www.s.aand.fi/utbidning_kutur/utbidningsbehov.pbs Utbidningsbehov vem vad hur var Nuvarande utbidningsnivå Kort sammanfattning Hur ser åänningarnas framtida utbidningsbehov ut? Vika har

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion Mot. 1982/83 1435-1444 Motion 1982183 : 1435 Lars Werner m. f. Inandsbanans upprustning Bakgrund Redan 1975 fattade riksdagen ett positivt besut om inandsbanans upprustning. Den första borgeriga regeringen

Läs mer

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter.

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter. Nya svenska råvaror på skånsk mark. Häsosammare ivsmedesprodukter. Väkommen att investera i utveckingen av en råvara med aa förutsättningar att vinna en häsosam pats i ivsmedeshyorna. Europas bästa jordbruksmark

Läs mer

LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika

LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika Utrikeskrönikan granskar i dag den brittiska tidningsbranschen, närmare bestämt utveckingen på och kring Londons ärevördiga tidningsgata Feet Street. Den nya tekniken gör

Läs mer

Er Nattvandrarpärm. Nu är den klar!

Er Nattvandrarpärm. Nu är den klar! Er Nattvandrarpärm Nu är den kar! Här är den nya Nattvandrarpärmen som vi hoppas ska vara ti hjäp i ert arbete med nattvandringen. Vissa uppgifter kommer Ni sjäva få fya i, så som teefonnummer ti akutmottagningar

Läs mer

l l l l l l l l l l l l l l l

l l l l l l l l l l l l l l l VD-Förord. "En spännande start och ett spännande sut" Ja så kan man besiva verksamhetsåret 202, där vi i början av året påbörjade den sista deen i "Nordstreamprojektet". Ett arbete som varit mycket framgångsrikt

Läs mer

5. Roger Nordén, Ä:.' I

5. Roger Nordén, Ä:.' I ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfuírnäktigo i Timrå kommuns besut den 24 augusti 2015, 112 _.í»-i,,0_. D0k.d 99749 Postadress Besöksadress Teeïon Teefax Expeditionstid Box 314 Backgränd 9 0611-46 06 00 0611-51

Läs mer

...till jordens yttersta gräns. Pingstkyrkan Kungsbacka i världen

...till jordens yttersta gräns. Pingstkyrkan Kungsbacka i världen ...till jordens yttersta gräns. Pingstkyrkan Kungsbacka i världen Jesus sa; Gå ut i hela världen och gör alla folk till lärjungar. Det är vad ordet mission innebär. Ingen församling kan göra detta själv,

Läs mer

Svenska Spels GRI-profil 2013

Svenska Spels GRI-profil 2013 Svenska Spes GRI-profi 2013 Svenska Spes Håbarhetsredovisning 2013 är en integrerad de av årsredovisningen och pubiceras även på svenskaspe.se. Redovisningen sker enigt GRI, nivå C+. Håbarhets redovisningen

Läs mer

Zick Zack årskurs 4 finns för användning detta läsår. Årskurs 5 utkommer till höstterminen 2012 och årskurs 6 till höstterminen 2013.

Zick Zack årskurs 4 finns för användning detta läsår. Årskurs 5 utkommer till höstterminen 2012 och årskurs 6 till höstterminen 2013. STEG 1 Zick Zack består a Läsrummet och Skrirummet och är Bonnier Utbidnings nya basäromede i senska och senska som andraspråk för årskurs 4 6. De båda rummen kompetterar arandra, men kan äen anändas ar

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET 489 IDEOLOGI OCH VERKLIGHET Av jur. kand. GUSTAF DELIN Högerpartiets programkommie har nu uppösts. Detta betyder ångt ifrån att programarbetet inom partiet kommer att avstanna. Tvärtom kommer man nu på

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis?

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? SFI EN SEPTEMBERREPRIS Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? Vill du ha lite mer? Kan du hjälpa mig? Oj, förlåt! Tack för lånet!

Läs mer

Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn:

Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn: Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn: Träna rak ordföljd. Subjektet är först. Verbet är alltid på andra plats. Subjekt Verb Objekt Zlatan spelar fotboll.

Läs mer

Sara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt

Sara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt Sara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt Om arbetsmaterialet Det här arbetsmaterialet följer sidorna i boken. Till varje sida finns det ordförklaringar och frågor att

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Dagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem."

Dagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem. Dagens frågor Front mot vida strejker Det goda förhåandet mean parterna på den svenska arbetsmarknaden har varit en nästan egendarisk företeese. Respekten för givna utfästeser har gjort det möjigt att

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Fira FN-dagen med dina elever

Fira FN-dagen med dina elever EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Tal, Niclas Lindgren, direktor för PMU Riksdagsseminarium om DR Kongo dec 2013

Tal, Niclas Lindgren, direktor för PMU Riksdagsseminarium om DR Kongo dec 2013 Tal, Niclas Lindgren, direktor för PMU Riksdagsseminarium om DR Kongo dec 2013 Jag mötte henne för ett par år sedan. Hon stod framför mig vid svarta tavlan, i ett klassrum nedanför Panzikullen i östra

Läs mer

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Besöksadress: Stadshuset, Hjamar Lundbohmsvägen 31 Teefon: 0980-70 000 Organisationsnr: 21 20 00-2783 Webb: www.kommun.kiruna.se

Läs mer

Nyhetsbrev # 1. 2013. Stockholm Sverige 20 Mars

Nyhetsbrev # 1. 2013. Stockholm Sverige 20 Mars Nyhetsbrev # 1. 2013 Stockholm Sverige 20 Mars Kära medlemmar, månadsgivare och samarbetspartners! Nytt år, nya utmaningar och möjligheter! Vi är glada att ni vill fortsätta att stödja och följa oss i

Läs mer

ournalen margot JORKAS MC-CAFÉ FIXAR PENGAR TILL BEHÖVANDE MATTIAS BESÖKTE BARNSLAVARNA HAN BOR PÅ SJUKHUSET pröva nya smaker i sommar

ournalen margot JORKAS MC-CAFÉ FIXAR PENGAR TILL BEHÖVANDE MATTIAS BESÖKTE BARNSLAVARNA HAN BOR PÅ SJUKHUSET pröva nya smaker i sommar Och bidra ti att fattiga och vådtagna kvinnor får hjäp Svenska ournaen augusti 2013 årgång 89 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen JORKAS MC-CAFÉ FIXAR PENGAR TILL BEHÖVANDE MATTIAS BESÖKTE

Läs mer

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l Motion ti riksdagen 1988/89: av Bengt Westerberg m. f. (fp) Förbättrad omvårdnad Det kan tyckas att en utvecking av den medicinska vården skue medfora mindre krav på omvårdnaden. Så är det dock inte as.

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Min försvunna lillebror

Min försvunna lillebror 3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.

Läs mer

Låt ledarskap löna sig!

Låt ledarskap löna sig! Låt edarskap öna sig! Ledarnas Chefsöner rapport 2010, om Ledarna chefsöner 2010 1 Innehå Låt önen spega edarskapets värde 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer

Läs mer

Jojo 5B Ht-15. Draken

Jojo 5B Ht-15. Draken 1 Draken Kapitel 1 drakägget - Jojo kan du gå ut och plocka lite ved till brasan frågade mamma - Okej jag kommer sa jag Å föresten jag heter Jojo och jag är 11 år jag bor i ett rike som kallas älvänka

Läs mer

tildes resa Jag såg fram emot att få rösta kom till sverige som flykting

tildes resa Jag såg fram emot att få rösta kom till sverige som flykting SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 6 december 2015 Årgång 91 En räddare i summen Yero Moctar är savbarnens hjäte Oroiga för vintern Kyan närmar sig Libanons tätäger

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

NU SKA HON FÖRBÄTTRA VÄRLDEN

NU SKA HON FÖRBÄTTRA VÄRLDEN Svenska ournaen december 2012 årgång 88 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen SPRID KLAPPAR ÖVER JORDEN GE EN GÅVA TILL ETT BARN I ETIOPIEN VÅLDTAGNAS BARN PÅ MAMA LONDONS DAGIS GRISARNAS

Läs mer

Min resa till Tanzania

Min resa till Tanzania Min resa till Tanzania Jag har för andra gången i mitt liv varit i Tanzania. Jag är nu mer förtjust än jag var sist. Resan gjorde jag med min pappa, John. Min bror Markus var redan där. Första gången jag

Läs mer

magdas liv Makrill på japanska Kloakbarnen 20 år senare Ett gilla på Facebook förändrar inte världen P-M och Ester startade egen Zlataninsamling

magdas liv Makrill på japanska Kloakbarnen 20 år senare Ett gilla på Facebook förändrar inte världen P-M och Ester startade egen Zlataninsamling SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 2 apri 2015 Årgång 91 Koakbarnen 20 år senare äkarmissionen var först på pats Vådtäkter som vapen Offren förenas av Mama London Ett

Läs mer

hotadhjälte och framtiden på panzisjukhuset Hazze blev en av massajerna stannade kvar i barndomens tanzania Penny & Lennox tomtade i öst

hotadhjälte och framtiden på panzisjukhuset Hazze blev en av massajerna stannade kvar i barndomens tanzania Penny & Lennox tomtade i öst SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 5 oktober 2015 Årgång 91 Hazze bev en av massajerna stannade kvar i barndomens tanzania Penny & Lennox tomtade i öst kappar från

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne Vannaktiviteter Torsby och Sunne KANOT- OCH FLOTTFÄRD Kanottur Njut av en kanottur på Karäven - en fridfu uppevese för små och stora. Karäven är det perfekta vattendraget för turer på några timmar upp

Läs mer

Åländska Studentlaget vid Åbo Akademi r.f.

Åländska Studentlaget vid Åbo Akademi r.f. Åändska Studentaget vid Åbo Akademi r.f. Årsberättese 2015 Styresen I styresen 2015 har föjande personer suttit på föreningens förtroendeposter (nämnda i den ordning de nämns i stadgarna): Lucas Mattsson,

Läs mer

:w ~; n_. bi -3f,fr. 'Jkm= \&5 ~75/t!4ttlh. Problemlösning. i/()6,~ Xx h. h = 5 h1 '3o = 5' h. uj, s=' f7-3~ X = 't(jo' EXEMPEL X :=3T.

:w ~; n_. bi -3f,fr. 'Jkm= \&5 ~75/t!4ttlh. Problemlösning. i/()6,~ Xx h. h = 5 h1 '3o = 5' h. uj, s=' f7-3~ X = 't(jo' EXEMPEL X :=3T. Probemösning EXEMPEL Surnrtanav två taär~ Det ena taetä{~ Vike~~~et andrå? S X + ::f) S>'Y '' f~ := i ' 5" bi f fr X :=T ~H urångt h inn er manp?h 0 rriimec \&5 ~5/t!tth ' to: h 0 er ( 'J/th= ' ' '" ~5

Läs mer

DATUM 2015-05-08 KFN-2015/154.387

DATUM 2015-05-08 KFN-2015/154.387 HUDDINGE KOMMUN KUL TUR- OCH FRITIDSNAMNDEN TJÄNSTEUTLATANDE DATUM DIARIENR 2015-05-08 KFN-2015/154.387 SIDA 1 (2) HANDLÄGGARE Wessem, Mats 08-535 317 37 Mats. Wessen@huddinge.se Kutur- och fritidsnämnden

Läs mer

Beskrivning av spelet och manus till ledaren/läraren

Beskrivning av spelet och manus till ledaren/läraren Beskrivning av spelet och manus till ledaren/läraren Här kommer ett unikt redskap att använda i skolans undervisning om FN:s barnkonvention och millenniemål som passar hela grundskolan! Genom att spela

Läs mer

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Utbidningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Hogia PA-kompetens AB Kompetens är färskvara. Inte minst inom det personaadministrativa området. Ständig uppdatering är en förutsättning för din framgång

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 17 september - söndag 14 oktober

barnhemmet i muang mai måndag 17 september - söndag 14 oktober barnhemmet i muang mai måndag 17 september - söndag 14 oktober Nu har det gått nästan en hel månad sedan vårt förra veckobrev. Detta brev har dröjt så länge helt enkelt för att det har hänt så mycket att

Läs mer

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås Motion ti riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskoärarutbidning i Borås Bakgrund Riksdagen fattade under våren 1984 besut om avvecking av förskoäraroch fritidspedagoginjer

Läs mer

ournalen claras jul Underbara MINNET AV EN JULSÅNG RENA RAMA PANNKAKAN PYGMÉERNAS NYA LIV TRENDSKAPAREN ÄR HUSET FULLT AV MAT OCH DOFTER

ournalen claras jul Underbara MINNET AV EN JULSÅNG RENA RAMA PANNKAKAN PYGMÉERNAS NYA LIV TRENDSKAPAREN ÄR HUSET FULLT AV MAT OCH DOFTER Svenska ournaen december 2013 årgång 89 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen MINNET AV EN JULSÅNG Annika Hagström om traditioner som sätter spår RENA RAMA PANNKAKAN Johanna testagar etiopisk

Läs mer

l. Upprop 2. Val av justerare 3. Introduktion till föreningsliv/fritidsverksamhet för nyanlända

l. Upprop 2. Val av justerare 3. Introduktion till föreningsliv/fritidsverksamhet för nyanlända KOMMUNSTYRELSEN Kutur- och fritidsutskottet KALLELSE/ UNDERRÄTTELSE Tid: Onsdagen den 16 december 2015 2015, k. 13.30 Pats: Sammanträdesrummet Mien, Torggatan 12, Tingsryd Ärende Föredragande tjänsteman

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

OPQ Beslutsfattarens Plus Rapport

OPQ Beslutsfattarens Plus Rapport OPQ Profi OPQ Besutsfattarens Pus Rapport Namn Sampe Candidate Datum 25 september 2013 www.ceb.sh.com INLEDNING Den här rapporten är avsedd för injechefer och de som arbetar inom HR. Den innehåer information

Läs mer

Indiskt på menyn. Kanapékurs i rios slum. Här lärde jag mig vad riktig kärlek är Sophia om sin tid på barncentret i Ukraina

Indiskt på menyn. Kanapékurs i rios slum. Här lärde jag mig vad riktig kärlek är Sophia om sin tid på barncentret i Ukraina SvJ Indiskt på menyn recept av komikern david batra svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 1 februari 2015 Årgång 91 Här ärde jag mig vad riktig kärek är Sophia om sin tid

Läs mer

Chefen & Arbetsmiljön

Chefen & Arbetsmiljön Chefen & Arbetsmijön INNEHÅLL Arbetsmijö vad är det? 4 Varför satsa på arbetsmijön? 5 Arbetsmijö ständigt pågående 7 Måste eer möjighet? 8 När mår vi bra på jobbet? 9 Ledarskapet som arbetsmijöfaktor 10

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 13 april - söndag 10 maj, 2015

barnhemmet i muang mai måndag 13 april - söndag 10 maj, 2015 barnhemmet i muang mai måndag 13 april - söndag 10 maj, 2015 I morgon är lugnet över för imorgon är alla barn tillbaks från lovet och vi har dessutom fått nio nya familjemedlemmar. I veckan som kommer

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

ournalen Mat-Lina HJÄLP GRAVIDA TILL SJUKHUS SÅ SKA BARNEN DELA MED SIG TYGER BLIR FINA BRICKOR Italienska smaker på riktigt

ournalen Mat-Lina HJÄLP GRAVIDA TILL SJUKHUS SÅ SKA BARNEN DELA MED SIG TYGER BLIR FINA BRICKOR Italienska smaker på riktigt Svenska ournaen oktober 2013 årgång 89 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen HJÄLP GRAVIDA TILL SJUKHUS Många har inte råd att föda säkert SÅ SKA BARNEN DELA MED SIG Jukappar skickas ti Östeuropa

Läs mer

På resande fot på Cuba och i Mexico

På resande fot på Cuba och i Mexico Sida 1 av 5 Välkommen till Willy o Ingers gästbok På resande fot på Cuba och i Mexico [Skriv nytt] - [Skapa ny gästbok] 72 personer har besökt gästboken som innehåller 17 meddelanden. Senaste meddelandet

Läs mer

Kapitel 1 - Hej Hej! Jag heter Lola. Och jag är 10 år och går på vinbärsskolan som ligger på Gotland. Jag går i skytte och fotboll. Jag älskar min bästa vän som heter Moa. Jag är rädd för våran mattant

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Delad tro delat Ansvar

Delad tro delat Ansvar Delad tro delat Ansvar Nehemja kap.2-3 Av: Johannes Djerf Jag vet att det bara är jag som gillar detta, men eftersom jag är så otroligt nöjd med min första inköpta tröja till min och Lisas tilltänkta knodd

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

mycket prat mycket verkstad 18 inflyttare berättar Vi samlar kraft för att skapa kraft därför flyttar vi till norrbotten

mycket prat mycket verkstad 18 inflyttare berättar Vi samlar kraft för att skapa kraft därför flyttar vi till norrbotten [En biaga om projektet Kraftsaming 2011-2015 En bred insaming av värdefua tankar och idéer] maj 2012 Vi samar kraft för att skapa kraft Kraftsaming är en mötespats för en bred insaming värdefua tankar

Läs mer

Innehåll. Inledning 3

Innehåll. Inledning 3 Innehå Inedning 3 VAD ÄR ROKS? 3 Roks värdegrund och kvinno- och tjejjourernas unika stäning 4 Vad gör kvinnojourer och tjejjourer? 4 Medemskap i Roks 5 VARFÖR STARTA EN JOUR? 7 Hur ska ni nå ut ti bivande

Läs mer

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 VINJETTER HÖGT UPP I GRÅ SJ I KORTHET SJ på två minuter 1 SJ i korthet 5 Vd har ordet 7 Ordförande har ordet 8 Väsentighetsanays 9 Intressentdiaog 10 Håbart

Läs mer

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 23 VINJETTER HÖGT UPP I GRÅ SJ i korthet 5 Vd har ordet 7 Ordförande har ordet 8 Väsentighetsanays 9 Intressentdiaog Håbart företagande 5 Strategi 6 SJ och kunderna

Läs mer

tillbaka igen Julens söta saker SUCCÉ FÖR

tillbaka igen Julens söta saker SUCCÉ FÖR SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 6 december 2014 Årgång 90 HYLLAR SIN DOKTOR Denis Mukwege har fått pris igen Först sås tänderna ut, sedan könsstympas man Lanoi fick

Läs mer

Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig

Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig Givande och självklart Men oj, så slitsamt ibland De allra flesta ställer upp när någon behöver hjälp. Ofta är det helt självklart att hjälpa

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014 Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. Klag 3:26 Hur läser man Bibeln? Under olika bibelsamtal uppstår då och då frågan om hur man läser

Läs mer

starka åsikter Somriga maträtter Krigar mot omskärelse hjälpen ger resultat

starka åsikter Somriga maträtter Krigar mot omskärelse hjälpen ger resultat SvJ svenska journaens Medems och organisationstidning, Läkarmissionen augusti 2014 Årgång 90 Krigar mot omskärese Mary räddar kvinnor i Kenya jag vie se med egna ögon Per Åkerström föjde med ti Uganda

Läs mer

Lägg konstgräs på grusplanen (kaninburen) vid Dagsvärmarens förskola - medborgarförslag

Lägg konstgräs på grusplanen (kaninburen) vid Dagsvärmarens förskola - medborgarförslag BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-26 FSN-2015/32.389 1 (2) HANDLÄGGARE Lundin, Tina tina.undin@huddinge.se Förskoenämnden Lägg konstgräs på gruspanen (kaninburen)

Läs mer

barnhemmet i muang mai fredag 18 januari - söndag 10 februari

barnhemmet i muang mai fredag 18 januari - söndag 10 februari barnhemmet i muang mai fredag 18 januari - söndag 10 februari Nu när ni har det kallt hemma i Sverige blir det bara varmare och varmare här hos oss. Vi går emot den varmaste perioden och det känns verkligen.

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

Vet du varför de norska hundarna har så platta nosar? Nej. Dom har jagat parkerade bilar.

Vet du varför de norska hundarna har så platta nosar? Nej. Dom har jagat parkerade bilar. Vet du varför de norska hundarna har så patta nosar? Dom har jagat parkerade biar. Har du hört om den senaste norska uppfinningen? En vattentät tepåse. Vet du när norrmännen bränner fötterna? När dom stryker

Läs mer

påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson

påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson drsppens påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson Skärtorsdagen Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom. Joh.6:56 Ta emot syndernas förlåtelse!

Läs mer

Ett viktigt ansvar. Anders Berg, VD och koncernchef. Lindabs arbete med socialt ansvarstagande, CSR, bygger på följande riktlinjer och styrinstrument:

Ett viktigt ansvar. Anders Berg, VD och koncernchef. Lindabs arbete med socialt ansvarstagande, CSR, bygger på följande riktlinjer och styrinstrument: GRI-index 2015 Utöver ett fuständigt GRI-index för 2015 innehåer denna skrift VD-kommentar, information om Lindabs mijöarbete samt väsentighetsanays och intressentdiaog 1 Ett viktigt ansvar På Lindab tar

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Josefine Ottesen Boken handlar om: Boken är en grekisk saga, som handlar om den grekiske pojken Teseus. Han börjar bli tillräckligt gammal, för att lämna sin mamma och morfar. Han vill

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

MAR S VÄRLDSBÖNDAGEN

MAR S VÄRLDSBÖNDAGEN Mars 48 MARS 1 2 Sonen i huset var nu vuxen och skulle flytta hemifrån. När han skulle lämna barndomshemmet vände sig hans far till honom och sade: Glöm inte att spela på alla nittionio tangenterna på

Läs mer

Skola F 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Totalt Skapaskolan 38 44 26 20 6 8 142

Skola F 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Totalt Skapaskolan 38 44 26 20 6 8 142 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-20 GSN-2015/170.602 1 (3) HANDLÄGGARE Hjem, Per 08-535 360 71 Per.Hjem@huddinge.se Grundskoenämnden Ansökan från The Learning

Läs mer

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN .., '... ~ ~. ~-.. '... ~ - -!f>. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I SOVJETUNIONEN Av professor CARL-ERIK QUENSEL, Lund DE UPPGIFTER om samhäsutveckingen, som kommit utandet tihanda från Sovjetunionen, ha för det

Läs mer

ournalen Jenny GÅNGER OM ÅRET TRÄFFAR LIOULA BARNEN gör svåra saker enkla recept på kakor skriver om flickor i Afghanistan

ournalen Jenny GÅNGER OM ÅRET TRÄFFAR LIOULA BARNEN gör svåra saker enkla recept på kakor skriver om flickor i Afghanistan Svenska ournaen juni 2013 årgång 89 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen 2 GÅNGER OM ÅRET TRÄFFAR LIOULA BARNEN gör svåra saker enka Hans Rosing äskar siffror Pappa ti nio pojkar Thabie

Läs mer

ÄLSKA GUD - ÄLSKA MÄNNISKOR

ÄLSKA GUD - ÄLSKA MÄNNISKOR ÄLSKA GUD - ÄLSKA MÄNNISKOR församlingsbl ade t ma j -Juni 2010 2 fö r sa m lingsb l ade t m a j -j u n i 2010 REDAKTION / FÖRSAMLINGSKONTAKT Stefan Beimark - Ansv.utg...016-702 22 Therese Ehrlin - Redaktör...016-42

Läs mer