Byggställning. Scaffold

Transkript

1 Byggstäning För bruk i trappor Scaffod For use in staircases Björn Larsson Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008

2 Byggstäning Scaffod Björn Larsson Kandidatuppsats eamensarbete Ämneskategori: Teknik Serie och nummer: Teknik /008 Högskoan i Borås Institutionen Ingenjörshögskoan BORÅS Teefon Eaminator: Handedare: Uppdragsgivare: er Berg Svenska Måareförbundet Dougas Strömberg, Svenska Måareförbundet Datum: Nyckeord: stäning, scaffod Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008

3 Abstract The task to design a scoffod for use in stairs was given by Svenska Måareförbundet, since there are not any good soutions for this purpose at the present time. The report wi contain pictures and epainations for the scaffod and its design, and present the strenght cacuations that have been used. The soution that was presented for the cient and its partners, recieved a ot of positive feedback. Sammanfattning Uppgiften att konstruera en stäning för bruk i trapphus erhös av Svenska Måareförbundet, då det inte finns några ämpiga konstruktioner för detta ändamå i dagsäget. Rapporten kommer att innehåa bider och förkaringar på stäningen och dess design/konstruktion, samt redovisa de håfasthetsberäkningar som har använts. Lösningen som presenterades för uppdragsgivaren och dess samarbetspartners fick mycket positivt gensvar. Nyckeord: Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008

4 Innehå 1. Inedning Metod och materia Korta fakta Design och funktion Monteringsanvisning Beräkning Dimensionering av U-bak (ängded) Böjmoment...16 Nedböjning Yttröghetsmoment Spänningar... 0 Dimensionering av U-bak (bredded)... 1 Dimensionering av rör... Yttröghetsmoment... Knäckning av ben... 3 Räckesstag... 4 Böjning av räcke... 5 Spänning i räcke... 5 Dimensionering av fäste för kortsidan Diskussion Sutsats... 9 Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008

5 1. Inedning Uppgiften består av att konstruera en stäning som främst måare, men även vaktmästare och andra hantverkare kan använda sig av vid arbete överst i trapphus. versta våningen i trapphus innebär atid ett probem för dessa personer, då det bir mycket högt upp ti tak vid trappans sista vändzon. Detta eftersom takhöjden är ca 60 cm på översta pan, och då taket är av icke-suttande utförande så är det ytterigare cm högre ti tak när man står på denna vändzon. Om man saknar rätt utrustning resuterar detta i en hög riskfaktor, då man har en fahöjd på över 4 m. I dagsäget finns det ingen utrustning för dessa arbetare att tigå, utan de öser det på oika sätt t.e. en provisorisk stäning som består av bräda mean bockar eer stegar, ånga skaft ti pensarna m.m. Dessa har dock sina nackdear. En provisorisk stäning av detta sag får ej användas då skaderisken är mycket hög och dessa pensar med ånga skaft ger dåigt resutat.. Metod och materia För att stäningen ska kunna användas i så många trapphus som möjigt, tog uppdragsgivaren fram uppgifter om dimensioner av oika trapphus. De fick då fram att de vi att stäningen ska ha en justerbar bredd på,4 3, m och kara en maängd på 5,7 m och ti sist kara så man får en arbetshöjd på m upp ti tak. Utöver måttkriterierna gavs några amänna krav. Den ska kara en beastning av personer, vara ätt att montera, väga så ite som möjigt och inte bi för dyr. 0,4 m < 5,3 m 0,4 m,4 3, m Vi tittar först på kravet om åg vikt. Det finns två reaistiska materiaaternativ för att håa nere vikten, auminium eer kofiber. Fördear med kofiber är den etremt åga vikt och höga håfasthet som man kan erhåa, dock väger det höga priset (ca 5 ggr dyrare) och svårigheten vid tiverkning och reparation tyngre. Auminium har ca 75 % högre densitet än kofiberkomposit (beroende av kompositens hopsättning), men är däremot betydigt biigare Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008 1

6 och ättare att jobba med, viket i detta fa väger tyngre än åg vikt. Det gör att auminium har vats som materia för denna konstruktion. Då aa tre sidorna ska vara justerbara i ängden, kommer dessa bestå av två dear. För att dessa sidospångar inte ska bi för tunga, kommer ett stag från govet att ge stöd på hava ängden, viket gör att man kan håa dimensionerna kenare. Kortsidan kommer dock inte att ha ett stag från govet.,7 m 0,1 m F S F K 5,3 m F S Ovan ser man en ångsida från sidan. Det finns tre krafter som håer upp sidan. Den vänstra kraften F K är angörningen mot kortsidan, den mittersta F S är stödet från govet och den högra F B är från benen. Detta gör att den ängsta spången man behöver räkna håfasthet för är,7 m om man har en överappning på 0,1 m. Stäningen ska kara personer, viket gjorde att Lastkass 3 från AFS 1990:1 vades att efterföjas. Lastkass 3 avser stäningar som används för arbete med materiauppäggning för omedebart bruk vid putsning eer iknande. Denna kass passar bra in på vad denna stäning kommer att användas ti, då ett visst materieuppägg kommer att förekomma. Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008

7 3. Korta fakta Totavikt: 180 kg Längd kortända:,33-3,17 m Längd ångsida: 3,49-5,41 m Höjd över vändzon:,10-3,13 m 1 Höjd räcke: 1,10 m Höjd sparkist: 55 mm Bredd spång: 0,40 m Rördimension ben och räcke: Ø 48 mm resp. 44 mm med mm gods Rördmension räckesstag: Ø 48 mm med 3 mm gods Anta spångdear: 6 st Anta räckesdear: 13 st Anta monteringssprintar: 4 st Mabeastning: 1500 N 1 Viken höjd som kan erhåas är beroende av vändzonens bredd. Lastkass 3 enigt 11 i AFS 1990:1. Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008 3

8 4. Design och funktion 1. Aa ben och snedstag är stegöst justerbara i ängded för maima anpassningsbarhet. Hakskyddade steg för maima säkerhet 3. Gummibekädda fötter/ändar för minima åverkan 4. ressade spår i spångarna för maima styvhet och minima vikt 5. Hakskyddade spångar för maima säkerhet 6. Höga kanter på spångarna för maima säkerhet och styvhet 7. Speciakonstruerad fot för att säkerstäa bra stöd vid de festa typer av räcken 8. Enket fäste för att säkerstäa att inte spången gider av 9. Fästen för räcket sitter ätt åtkomigt för snabb montering 10. Snedstagen monteras enket med en but som säkras med en sprint 11. Smidigt ås som enket skjuts på för de -deade spångarna Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008 4

9 , 7 4, 5, Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008 5

10 10 Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008 6

11 5. Monteringsanvisning Lägg fram kortändans högra de på govet. Fä ut benen på kortändans högra de och fäst snedstaget med hjäp av en but som säkras med sprint. Luta ner högra deen så den stäer sig i den vänstra. Fä sedan upp vänstra spången och fäst den på önskad ängd genom att skjuta över fästet 3 så det sitter över de bådas kanter. 3 Se stäningens konstruktion & funktioner punkt 11 Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008 7

12 Stä upp kortändan så vänsterbenet kan fäas ut. Fäst vänstra snedstaget med hjäp av en but som säkras med sprint. Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008 8

13 Justera benen så önskad höjd uppnås. Spången bör hest vara så nära vågrät som möjigt. Kroka fast den högra ångsidan i kortsidan, fä ut benet och sätt fast snedstaget på samma sätt som de tidigare. Justera därefter in höjd så att spången igger i våg. Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008 9

14 Lägg den andra deen av ångsidan i den tidigare, fä ut benet och sätt fast snedstaget på samma sätt som de tidigare. Justera därefter in höjd så att spången igger i våg och ås den i ängded genom att föra över fästet 4 över de bådas kanter. Montera dit de 5 första stagen för räcket, viket görs enket genom att sticka ner dem i sina respektive håare Se stäningens konstruktion & funktioner punkt 11 Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008 10

15 Vrid något på det andra staget så att det övre och undre räcket kan föras genom stagets hå. Vrid nu tibaka staget och fäst de bortre ändarna på det 3:e staget med varsin but. Därefter dras de mindre rören och fästs ikadant i 1:a staget. Likadant görs för kortsidans räcke. Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008 11

16 Kroka fast änden i kortsidan och vinka ut benet nerför trappan så att man kan vinka ner spången så att man kommer åt att sätta fast snedstaget. Därefter vinkar du tibaka benet och justerar in höjden så spången igger i våg. Montera dit 6:e staget och därefter räcket på samma sätt som innan. 6 Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008 1

17 Sätt fast snedstaget och stä in höjden efter höjden på andra sidan medan spången igger på govet. Bind fast ett rep i benets ände. Lyft sedan upp den så den igger på den redan monterade spången. Skjut därefter över änden med hjäp av repet och justera in höjden vid behov så den igger i våg. Lås sedan spången i ängded med fästet 5 som skjuts över de bådas kanter. 5 Se stäningens konstruktion & funktioner punkt 11 Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008 13

18 Montera dit 7:e staget och därefter räcket på samma sätt som innan. Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008 14

19 6. Beräkning I detta kapite kommer endast häredningar och förkaringar av former vara nedskrivna och inte några sifferberäkningar, då dessa inte fyer något syfte för äsaren av denna rapport. Formerna är efter häredning inskrivna i ett Ece-dokument där man ättare kan ändra de variaber i formerna för att uppnå önskat resutat. Dimensionering av U-bak (ängded) I föjande underkapite häreds de former som använts vid dimensioneringen av den U-bak, som används som gåyta på stäningen. Dessa former har sedan skrivits in i ett Ecedokument, där man ätt kan ändra variaberna för att få fram de dimensionerna på baken så att önskad spänning ej överskrids. a/ h t Föjande dimensioner eder ti en maima tryckspänning på 170 Ma, en maima dragspänning på 60 Ma och en maima nedböjning på 11 mm, då säkerhetsfaktor 3 har använts. a 0 mm h 55 mm t 3 mm b a b Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008 15

20 Böjmoment a b R A R B Enigt Lastkass 3 ska baken kara av en koncentrerad ast på 1,5 kn på en yta 0,5 m 0,5 m. Då baken är så mycket ängre än den beastade ytan kan man förenka beastningsfaet genom att sätta en punktbeastning istäet. Detta medför endast ett itet högre moment, viket endast gör dimensioneringen ite säkrare. En fritt uppagd bak med ängden a + b 1 beastas med kraften. För att bestämma bakens maimaa böjmoment görs föjande moment. Bestäm först stödreaktionerna R A och R B. Krafterna verkar uppåt på baken och fås fram genom jämviktsekvationer. ( a + b) Momentjämvikt runt R A : a RB a RB a + b Kraftjämvikt vertikat : RA + RB 0 b R A a + b 0 M T Låt koordinaten utgå från bakens vänstra ände. Snitta i, där 0 < < a och ägg in snittstorheterna M och T enigt figur ovan. Jämvikt för denna de ger: Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008 16

21 + R T + b a b R M b a b A A Denna ösning gäer för < a. heterna M och T enigt figur ovan. Jämvikt för Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr / Snitta sedan i, där > a, och ägg in snittstor denna de ger: ( ) a + b a a a b a a a b a b a R M b a R T A A 1 Denna ösning gäer för > a. b a M M ma T M

22 ottar man dessa två funktioner av får man ut ovanstående kurva. Där ser man att det maimaa böjmomentet inträffar under asten. Det maimaa momentet bir: M ma ab a + b ab Det största värde M ma kan anta, är då är som störst, viket inträffar då a b. Detta a + b säger oss att det värsta beastningsfaet är när baken beastas på mitten av sin ängd, viket då ger: M ma 4 Nedböjning För att man ska få tiit för stäningens håfasthet och säkerhet, får det inte svikta för mycket. Formen för att räkna ut böjning ser ut som föjer: δ α 3 α β ; där α + β 1 3EI α β δ α R A R B Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008 18

23 Yttröghetsmoment a/ A 1 / A / 1 h e A t y En U-bak består av 3 st rektangar om man förenkar tvärsnittet något. Varje de har sitt egna koordinatsystem med origo i dess geometriska centrum, viket gör att man måste paraeförskjuta varje des koordinatsystem ti ett gemensamt system för att kunna räkna ut tvärsnittets yttröghetsmoment. Det gemensamma koordinatsystemet äggs atid in så att systemets origo sammanfaer med tvärsnittets geometriska centrum. För att sedan paraeförskjuta tvärsnittets oika koordinatsystem ti det gemensamma använder man sig av Steiners sats. I detta fa är man endast intresserad av yttröghetsmomentet runt y-aen, viket eder ti att man bara behöver paraeförskjuta ängs en av de två aarna eftersom tvärsnittet är semisymetriskt (-aen fungerar som symmetriinje). Först beräknas e, avståndet från en given ae (i vårt fa U-bakens undersida) ti tvärsnittets geometriska centrum. h t A e A1 + t + A ; A A1 + A h t A1 + t + A e ; A1 a h och A b t A1 + A h t a h + t + b t h e ; vi mutipicerar in a h i parantesen + t a h + b t ah bt + aht + e ; vi föränger aht med a h + b t ah aht bt + + e ; vi föränger uttrycket med a h + b t ah + aht + bt e a h + b t ( ) b Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008 19

24 Därefter paraeförskjuts tvärsnittets dear och adderas ihop ti ett totat yttröghetsmoment. I I I I y I y, sidor y, underde I I y y, sidor ah 1 y, sidor ah 1 ah 1 3 bt 1 y, underde 3 + I 3 y, underde h + + t e 3 h + + t e t + e 3 bt t + e bt 1 h + + t e A ; A ah A ; A 1 ah 1 3 bt ah + 1 bt t + e bt Spänningar Tryckspänningar Dragspänningar Vid beastningsfaet ovan kommer det att uppstå två oika spänningar beroende på vart på baken man tittar. å bakens ovansida kommer det uppstå tryckspänningar och dragspänningar på undersidan. Dessa spänningar räknar man ut på föjande vis. σ W b M Wb I ; där z är avståndet från tvärsnittets geometriska centrum ti dess kanter (se bid nedan) z Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008 0

25 z e y I vårt fa är z z 1 och e z, då e beräknades med avseende på bakens undersida. Den maimaa tryck- och dragspänningen bir såedes: σ σ ma tryck ma drag M I M z I z 1 Den spänning som bir störst väjs för att användas vid dimensioneringen av U-baken. I vårt fa är det tryckspänningen som är störst, viket endast ger oss en bättre säkerhetsmargina då materia generet karar en något högre tryckspänning än vad det karar dragspänning. Dimensionering av U-bak (bredded) Då baken är reativt bred kommer ett ytterigare spänningsfa uppstå enigt nedan. Enigt vad som står i Lastkass 3 ska konstruktionen kara beastningen av en person, viket de har angivit som en beastning av 1000 N på ytan 0,0, m eer den koncentrerade asten på 1500 N på ytan 0,50,5 m. Vid beräkning hade man vat det ogynnsammaste faet, för att få maima säkerhet. Dock har inga beräkningar gjorts, då utformningen och dimensioneringen av gåytan på U-baken, såsom hakskydd och förstyvning, är tagna från Vovo astvagnar. De har dessa ytor på astbiar där det är tänkt att man ska kunna gå, men med skinaden att de på astbiarna är 800 mm breda istäet för vår konstruktions 400 mm. Detta medför att inga beräkningar erfordras. Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008 1

26 Q b Dimensionering av rör Kommande avsnitt kommer att förkara/visa vika former och beräkningar som har gjorts vid dimensioneringen av rören. Då ben och räcke är justerbara består de av ett yttre och ett inre rör. Beräkningarna har gjorts på de kenare inre rören eftersom det är de som är de kritiska håfasthetsmässigt sett. Även här är aa former inskrivna i ett Ece-dokument, för att underätta ändringar av de oika variaberna. Ytterdiametern för benens innerrör är 44 mm med mm gods. Ett rör av detta sag karar en beastning på 1 kn vid den största ängden (3,7 m) innan knäckning uppstår. Säkerhetsfaktor 3 medräknad. Benen består av st. rör, ett på vardera sida, viket gör att de med god margina karar beastningen 1,5 kn. Auminium SS används. Dimensionen för räckets innerrör är samma som för benets rör. Vid anäggning av en kraft på 500 N, uppkommer en spänning på 365 Ma (säkerhetsfaktor 3 medräknad). Det är för hög spänning och erfordrar speciet behandat auminium, viket kostar för mycket. Det gör att avståndet mean stagen måste haveras, viket ej är gjort. Böjning av räcket vid denna kraftanäggning bir ca 35 mm, någon säkerhetsfaktor är i detta fa ej medräknat. Auminium SS används. Räckesstagen beastas hårdare och kommer därför att dimensioneras något grövre. Ytterdiametern bir 48 mm och godstjockeken 3 mm. Vid denna dimension kommer ändå spänningen från det böjande momentet bi 345 Ma och från trycket 315 Ma (säkerhetsfaktor 3 medräknad), viket gör att auminium SS används. Yttröghetsmoment Tunnväggigt cirkuärt rör med mederadien R och godstjockeken t, där t är mycket mindre än R, har yttröghetsmomentet: I y I z 3 πr t Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008

27 R y t z Tjockväggigt cirkuärt rör med ytterdiameter D och innerdiameter d. I y I z π ( D d ) D d y z Knäckning av ben För att räkna ut den kritiska brottasten för stäningens ben används ett av Euerfaen. Då benen inte är fast inspända i någon av ändarna utan kan ses som edade, används föjande forme: k π EI ; där är knäckkr en och är benets totaa ängd k aft Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008 3

28 Yttröghetsmomentet för ett tunnväggigt rör är I Yttröghetsmoment under kapitet Dimensionering av rör. I y z 3 πr t, viket står under avsnittet Räckesstag Räcket kommer att monteras genom att räckets vertikaa rör står i varsin hysa. Vid anäggning av kraft F på räcket, t.e. någon som utar sig mot det, kommer hysan att generera ett böjmoment i röret, samt tryckspänningar kommer att uppstå som föjd av reaktionskrafterna i hysan. Dessa måste beräknas för att dimensionera staget. F R A h R B F Momentjämvikt runt R A : R B h Kraftjämvi kt : R F F + RB F + F + h h A 1 Det maimaa böjmomentet kommer att uppstå vid kraften R A. Faet är ikadant som vid U- bakens böjmoment i ängded och bir såedes: M ma h h h h + h F 1+ F + F F h + h h h + h h + h Här syns tydigt att momentet är het oberoende av hysans ängd och endast beror på rörets ängd ovanför hysan. Spänningen som momentet genererar bir föjande: M F σ ma ; där M F och Wb πr t W πr t b Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008 4

29 Nu återstår det att beräkna den tryckspänning som bidas av reaktionskraften R A. R B genererar även den en tryckspänning, men är i vårt fa inte intressant då R B < R A. R A R ma α α α F1 + RA h ma ; där b är bredden på anäggningsytan, i vårt fa antas1mm då det Rb Rb endast erfordras en mycket iten deformation för att uppnå denna bredd α ma * cosα Dock är endast intressant i vårt fa, då det maimaa trycket sökes. ma Böjning av räcke Se avsnittet Nedböjning under kapitet Dimensionering av U-bak. Spänning i räcke För att räkna ut spänningen i räcket gör man på samma sätt som tidigare vid beräkningen av spänningarna i U-baken. Först räknas det maimaa momentet ut i röret med formen M ma 4 Därefter räknar man ut spänningen enigt föjande: Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008 5

30 M ma σ ma ; där Wb πr Wb z I Dimensionering av fäste för kortsidan Fäste R A U R B 3, m Kortsidan är konstruerad så att den övre deen skjuts ihop med den nedre havan genom ett fäste. Beastningsfaet ser då ut som ovan. För att få fram beastningen på just fästet måste dearna friäggas, men först ska reaktionskrafterna R A och R B räknas ut. Momentjämvikt kring R A ger : R B 1 3, ( 3, ) 3,R B 0 Kraftjämvi kt ger : R 0 R A R B 3, A R B 3, 1 I de två nedanståe nde friäggningar är + U 3,. Detta för att formerna ska vara ite ättare att föja. Nedan är överdeen friagd och för att räkna ut krafterna sätter man deen i jämvikt. N F är normakraften från fästet och N U är normakraften från den undre havan. Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008 6

31 Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008 7 N R N F B F 3, 0 : Momentjämvikt kring ger , 3, 3, 1 3, 0 : Kraftjämvikt ger U B U F N R N N a För att kontroera att ovanstående beräkningar är rätt, räknas N F och N U ut ytterigare en gång. Detta sker dock med hjäp av friäggning av den undre deen, viket är möjigt då dess två krafter verkar även här fast i motsatt riktning. ( ) N N R U U A : ger ikt kring N Momentjämv F U U U U 3, 3, 3, 3, där ; 0 N 3, 3, R A Fäste U N U N F N F N U R B

32 Kraftjämvikt ger : N N F F U ; där 3, 3, R A + N F N U 0 3, + + 3, 3, 3, U 3, Sätter man sedan in + U 3, får man att N F + 3, 3,( + 3,). U U Dock ska man komma ihåg att 3, kommer från kortsidans maimaa ängd och står såedes i meter. Den kraften av intresse vid dimensionering av fästet är N F. t N F / N F / Kraften N F är pacerad ängst ut för att det är det sämsta beastningsfaet, viket gör att man får en säkerhetsmargina vid dimensioneringen. Nedan är en förtydning av beastningsfaet ritad. R A M t N F / Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008 8

33 N F Momentjämvikt kring R Ager : M 0 N F M ; då N F + U 3, 3, M + 3, 3,( + 3,) U U ( + 3,) U b t Tvärsnittet för fästet är rektanguärt med bredden b, viket ger W b 6 M uppkommer bir som innan nämnt σ. W b. Spänningarna som Spänningen i fästet bir maimat 160 Ma då stäningen beastas enigt Lastkass 3, viket gör att auminium SS kan användas. Detta är då L U 1,7 m och L,0 m och dimensionerna på fästet är föjande: 0 mm b 70 mm t 6 mm 7. Diskussion De beräkningar som gjorts för håfastheten är genomgående gjorda med principen worst case scenario, viket innebär att man beräknat håfastheten då förhåandena är absout sämst. Det gör att trots vissa förenkingar av beastningsfa, så kommer resutatet att bi tiräckigt noggrant. Dessutom har en säkerhetsfaktor 3 använts, viket innebär att dearna är beräknade att kara en 3 gånger högre beastning än önskad mabeastning. Hade gjort en FEM anays på stäningens aa dear och beastat dem som på de sätt som är tänkt, hade man säkerigen kunnat gå ner ytterigare i dimensioner och på så vis sänka vikten ytterigare. 8. Sutsats Uppdragsgivaren, Svenska Måareförbundet, bev mycket nöjda med konstruktionen som presenterades. De överägger nu med sina samarbetspartners huruvida de ska åta tiverka en prototyp eer ej, samt hur det ska finansieras. Skue de bestämma sig för att åta tiverka en prototyp, kommer jag att stå för detajritningar. Det innebär att om detta projektet kommer att gå vidare ti nästa steg, kommer mitt fortsatta arbete hos dem vara som inhyrd konsut och ämpigt arvode kommer att diskuteras. Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008 9

34 Referenser Arbetarskyddsstyresens författningssaming AFS 1990:1 Handbok och formesaming i håfasthetsära, Instutitionen för håfasthetsära KTH, 1998 Birger Eofsson, Appied Composites AB, birger.eofsson@acab.se Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008 30