KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET"

Transkript

1 KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r

2 KUNGL ORLOGSMANNASALLSKA PET Meddeanden Nr 1/1975. Ordinarie sammanträde i Stockhom den 14 januari 1975 (Utdrag ur protoko) 1. Utsågs edamoten D Sandström ti fö redragande i vetenskapsgrenen "Handvapen, artieri- och robotteknik. Torpedteknik. Minteknik" för år Föredrog edamoten G-B Ericson utdrag ur sin årsberättese i vetenskapsgrenen " H andvapen, artieri- och robotteknik. Torpedteknik. Minteknik" med titen " Systemteknik, driftsäkerhetsteknik - hjäpmede vid anskaffning av marina vapensystem". Stockhom den 18 februari BO GRANATH sekreterare Nr 2/1975. Ordinarie sammanträde i Stockhom den 11 februari Sammanträdet hös i ordersaen i Gama Sjökrigsskoan på Skeppshomen 1 närvaro av 55 heders-, ordinarie och korresponderande edamöter sa mt 14 särskit inbjudna gäster från r iksdag, departement. industri och massmedia. 2. Meddeade ordföranden att sedan föregående sammanträde edamöterna T Sahin och C Engdah avgått med döden. O rdföranden yste frid över deras mmne. 3. Hedersedamoten Rheborg och edamoten Bom hö anföranden över ämnet "Marinens probem vid en eventue utfyttning av teritoriagränsen och en eventuf' svensk expoaterin g av naturtigångar på kontinentasocken ". Härpå fö j de di sku ss ion och f rå go r i ansutning t i I an föra n d ena.. Smekhom den 1 apri BO GRANATH sekreterare Marina probem vid en eventue utfyttning av territoriagränsen och en eventue svensk expoatering av naturtigångarna på kontinentasocken f ' Vid Kung Örogsmannasäskapets ordinarie sammanträde i Stockhom den 11 februari 1975 hö hedersedamoten, konteramira Rof Rheborg och edamoten, kommendören 1 gr Göte Bom anföranden över rubricerade ämne. Härefter föjde diskussion och fr!igor i ansutning ti anförandena. Tidskriften återger här ovan nämnda anföranden jämte ett diskussionsinägg av edamoten j an Prawitz. ~ J Ledamoten GOTE BLOM Si\KERHETS- OCH FÖRSV ARSPOLITISKA FÖLJDER A V UTöKA T SVENSKT TERRITORIALHAV Amnet för kväen är aktuet av fera oika skä. Frågorn a om territoriahavets utsträckning har med åren bivit at mera brännande sedan man vid 1958 och 1960 års Genevekonferens om havsrätten mi ssyckades med att nå internationet bindande överenskommeser rörande b a territoriahavets utsträckning och definition av det juridiska begreppet kontinentasocke. Sommaren 1974 avhös i Caracas en ny havs rättskonferens inom FN:s ram, viken i vår kommer att fuföjas i Geneve och småningom förhoppningsvis avsutas med en förnyad konferens i Caracas. Utnyttjandet av havets resurser, både dem som mänskigheten kan tigodogöra sig i sjäva havet och dem som kan vara ti finnandes på och under havsbottnen, har successivt tidragit sig ökat intresse under efterkrigstiden, under trycket av titagande probem med råvaraförsörjning och mänskighetens förs~rjning i vid bemärkese. För en svätande värd har havets möjigheter som nänngskäa tett sig som en ockande framtidsvision. De probem som är förknippade med resursernas utnyttjande har sedan 1958 års Genevekonferens varit aktuea både därför att konventionskausuerna varit okart formuerade och därför att nya tekniska andvinningar gjort en revidering av konventionstexterna ti en angeägen fråga. Gränsdragningen för strandstaternas och de internationea myndigheternas rättigheter och skydigheter när d_~t gäer havets expoatering har därför intagit en framträdande pats vid havsrattskonferensen. För Sveriges de är frågan om gränserna för vårt utnyttjande 57

3 av kontinentasocken i Ostersjön aktue främst därför att upprepade förhandingar med Sovjetunionen ännu icke ett ti några positiva resutat. D en titagande trafiken i Ostersjöområdet har ytterigare aktuai se rat dessa frågor. D en sovjetiska marina expansionen är här en av orsakerna. Ostersjöområdets ökade betydese i ekonomiskt hänseende, både för östbocksänderna och för värdshanden totat, har också bidragit härti. Riskerna för koiderande intressen när det gäer trafikens säkerhet och omvårdnaden om den marina mijön i detta reativt trånga innanhav har också bidragit ti att frågorna om Ostersjöns framtida uppdening bivit aktuea. Aa dessa probem har des en säkerhetspoitisk aspekt des bärighet på de krav på resurser, organisation och utrustning som rättighetern a i och för sig medför för vår de. Vid den fortsatta f ramstäningen kommer jag att uppehåa mig vid de säkerhetspoitiska aspektern a på här angivna probem medan amira Rheborg senare kommer att behanda konsekvenserna för vår de i fråga om resursbehov och åtgärder för att innehå a de krav som eventue utv id gnin g av våra territoriea rättigheter kommer att medföra. Begreppsapparaten är en viktig förutsättning för k arh et när man behandar dessa probem. Vi skijer på inre vatten och territoriahav. Det inre vattnet tihör i a a avseenden andets territorium medan territoriahavet utanför det inre vattnets begränsningsinjer har karaktären av amän färd väg, i viken strandstaten kan göra sina intressen gäande, men där den internationea rätten tierkänner utomstående rättigheter ti passage när denna inte står i strid med strandstatens intressen. Territoriahavet är dock de av strandstatens territorium. Utanför territoriahavet vidtar det fria havet med i princip status av internatione egendom. Beträffande ha ve rs resurser och ha vs bottnens utnyttjande regeras nyttjandet av internationea konventioner. Graden av ekonomiskt utnyttjande, tierkänt strandsta ten, varierar inom oika dear a v värden men karaktäri se ras av begreppen ekonomisk zon, ti äggszon, fiskezon och skyddszon för instaationer på och över ha vs bottnen. Territoriahavet har fått sin karaktär ge nom att det är den de av havet inom viken kuststaten har rätt och skydighet att i aa väsentiga avseenden hävda sina intressen, kommersiea, miitära och mijömässiga. Av hävd har 1600-taets kanonporte bivit norm för dess bredd - de festa stater hävdar, eer har hävdat tre distansminuter. N är strandstaten förmått göra sin överhöghet gä ande ängre ut har också grund funnits för att hävda ett bredare territoriahav - föjaktigen kan Sovjet i dag hävda 12 M. Motsatsen har också förekommit - under VK 2 såg sig Sverige nödsakat att i brist på resurser inskränka bredden av sitt territoriahav från fyra ti tre distansminuter - tikännagivandet av territoriahavets bredd medför nämigen också skydigheter att upprätthåa respekten för dess integritet både i fred och krig (neutraitet). Ovriga här nämda zoner är i från kusten faande dignitet underkastade strandstaternas jurisdiktion. Ekonomisk zon, och tiäggszon, inbegripet fiskezoner etc, medger strandstaten exkusiv t utnyttjande av ha vers resurser men icke kontro i övrigt. Kontinentasocken ut ti 200 m djup eer så ångt ut som det är tekniskt möjigt att expoatera dess rikedomar kan, i den mån andra 58 strandstaters rätt inte träds för när, ekonomiskt utnyttjas och uppåtas för forskning eni gt den Genevekonvention från 1958 som även Sverige ansutit sig ti. Insta ationer på havsbotten kan skyddas av en 500 m vid skyddszon, men i övrigt får strandstatens r~ittig h eter inte inkräkta p å det fria havet inom detta område. Sammanfattande kan konstateras att den internationea rättens reger inte bara fastsår rättigheter utan också indirekt pekar på skydigheter av oika sag förknippade med utnyttjandet - främst fö rmåga hos strandstaten att hävda sin potentie a rätt. Den sä kerhetspoitiska och miitära betydesen av te rritoriahavet knyter sig såedes både ti våra rättigheter inom området och våra skydigheter. Rättigheterna att hävda natione suveränitet medför möjigheter att kontroera genomfart och att vid behov ingripa regerande, exempevis genom minering eer kanaisering av sjöfarten. Detta h::tr sin speciea betydese för ett and med vår försvarspoitiska status. Våra gran nar 1 ar inom ramen för stormaktsbockens försvarspoitik stående styrkor i stort anta och med hög kvaitet. Deras beredskap är hög. Vi har som bekant inte råd med stående styrkor av tiräckig kvaitet för att möta omedebara hot i a a riktningar. För att håa erforderig kvaitet och kvantitet måste vi sikta på att skaffa oss tiräckig förvarning mot angrepp för att hinna mobiisera våra resurser. Varje möjighet att förbättra förvarning och skapa fördröjning har därför stort värde för oss. Havet, som omger vårt and, ger en angripare stor frih et att väja angreppsriktn in g så änge han fritt kan disponera nödvändiga sjövägar. Men om vi förmår försvara dessa sjövägar kan vi å andra sidan vi nna den tid vi behöver för mobiisering eer beredskapshöjning. Ett utökat territoriahav har därvid stor betydese. Det kan utnyttjas som fördröjn ingszon. Vi kan genom mineringar i havet i kombination med oika försvarsmede i övrigt bygga de barriärer vi behöver för att vinna tid och genom samma mineringar kanaisera den anfaandes röreser ti för fö rsvaret geografiskt fördeaktiga områden. Av specie betydese i detta hänseende är farvattenförträngningarna i ansutning ti våra farvatten: Sunden, Bornhomsgattet, in oppen ti Gotska Sjön, Södra och Norra kvarkrn. Probemen i samband med en utökning av territoriahavet inom dessa områden förtjänar att mera detajerat utveckas senare. För en neutra stat har territoriahavet stor betydese som fredad samfärdsed inte bara för det egna andets bruk utan också för annan sjöfart. Andra värdskriget ärde oss att detta stäer stora krav på den neutraa statens resurser för skydd av sjöfarten. Fredig trafik ska kunna upprätthåas enigt neutraitetsrättens kr a v och på strandstaten ankommer att u p p rätthåa respekten för vattnens integritet. Det är givet att ett utökat territoriahav ger större möji gheter att bereda detta skydd. Mineringar och röriga stridskrafter har utrymme att nå verkan utanför de skyddade eder genom vika trafiken kan dras fram. Oika spanings- och varningssystem kan skjutas fram i fa ri ga riktningar. D et utökade territoriah avet kan eme ertid också i ökad utsträckning interferera med de krigförandes intressen. Riskerna för konfikter och därmed behovet av neutraitetens försvar ökar. Speciet är detta aktuet i begränsade far- 59

4 vatten. Det är därför p å sin pats att här kommentera farvattensförträngnin garnas probem. För oss är speciet sådana områden aktuea dit sjöfart och sjöintressen kanaiseras. Jag ska i wr och ordning kommentera dem med några ord. thesund är ge nom den s k aboitionsakten av 1857 uppåtet för fri genomfart för aa sjöfarande inom de områden som inte har karaktären av inre vatten. Det innebär i kartext att aa fartyg kan passera på den svenska sidan av Öresund om djupgåendet understiger 6,5 m. Detta gäer både i fred och under krig då Sverige är neutrat. Farvattnet är deat mean Sverige och Danmark. Speciea reger för passage gäer för ubåtar (övervattenäge) och i de dear som regeras genom s k trafikseparationszoner (Fasterbo-Häsingborg). En utökn in g av territoriahavet får här inga omvävande verkningar - traktaten torde atfo rt komma att gä a. I Bomhomsgattet som i dag är en de av det fria havet iksom området me an Laesö respektive Anhot och svenskt respektive danskt and skue ett utökat territoriahav ti 12 M få den effekten att sunden i fråga skue tisutas av danskt och svenska territoriahav. Enigt konventionen om det fria havet kan emeertid sund som förbinder dear av det fria havet icke stängas för passerande fartyg. I båda områdena sy ns denna rege vara tiämpbar. På samma sätt torde inoppen ti Gotska Sjön få betraktas. Ur svensk säkerhetspoitisk sy nvinke bir innebörden av den ny a territo riahavsgränserna dock att vi får rätt att ge nom mineringar och oika sag av spaningsanordningar kontroera farvattnen i ägen då vi känn er oss hotade, förutsatt att sjöfarten inte därmed äventyras. Betydesen härav kan knappast överskattas. Barriären Gotska Sandön - Fårön - Kopparstenarna, avspanad genom undervattenssensorer och fö rstärkt med mineringar, skue ge en ytterst värdefu kanaisering och förvarning av exempevis ubåtshot mot östra Meansvenge. Södra Kvarken är intressant ur många aspekter. Svensh och finskt ten itariahav gränsar här redan i dag direkt ti varandra. Utökade territoriahav skue givetvis ytterigare understryka den effekten. Både Sverige och Finand hävdar här rätt att begära föranmäan vid passage av fr;immande örogsfartyg medan civi sjöfart fritt fortgår genom farvattnen. Vi stöder oss därvid på att Bottenhavet endast har Sverige och Finand som strandägare. Vår rätt ti kontro har i oika samm anhang ifrågasatts både av Sovjet, USA och Storbritannien. Betydesen av vår kontro är betingad främst av att den medger förvarning för eventuea hot inom Bottenhavets kustområden. Kontroen kan emeertid adrig enigt internatione ag göras hundraprocentig m h t att Finand är bundet av Åandstraktaten och av avta med Sovjet att icke befästa Åand. Under VK 2 minerade emeertid både Sverige och Finand i Södra Kvarken och spärrade därmed åtminstone i princip Bottenhavet för främmande sjöstridskrafter. Jag ska sutigen ta upp några frågor som knyter sig ti kontinentasockens utnyttjande i Östersjön. Enigt Genevekonventionen kan uppdeningen av havsbotten ske genom biateraa avta där generea reger icke är tiämpbara. Så är faet i Östersjön, där djupen säan överstiger 200 m. Sådana avta 60 har su tits mean Sverige och Danmark respektive Finand och Poen samt mean Sovjet och dess östeuropeiska grannar iksom mean Sovjet och Finand. Sverige har däremot icke nått någon överenskommese med Sovjet främst troigen ti föjd av divergerande uppfattning om gränsinjens dragning. Enigt konventionen ska denna dras på ika avstånd från respektive and men frågan är då hur Gotand ska räknas. Sverige hävdar givetvis att Gotand inräknas i Sverige, Sovjet motsatsen. Att märka är att en strikt tokn in g enigt sovjetiskt försag skue innebära gränsdragning på kontinentasocken innanför svenskt territoriahav. En utfyttning av svenskt intresseområde över Ostersjöns botten kan het naturigt få säkerhetspoi tiska konsekvenser. Ojeborrtorn utgör enigt konventionen de av ägarandets territorium och kan såedes b a medge utnyttjande för spanings- och förvarningsändamål D es skue detta ge permanent insyn bakom de i dag svartsj ukt bevakade öststatsgränserna och uppföjning av sjötrafiken inom området des också genom sin ekonomiska betydese och beägenheten i ett hårt trafikerat om råde medföra icke obetydiga risker för intressekonfikter. Hedersedamoten ROLF RHEBORG OPERATIVA FÖLJDER AV UTöKAT SVENSKT S JÖTERRITORIUM När jag nu anknyter ti edamoten Bom i vårt gemensamma ämne, så gör jag det med utgångspunkt i en konkret och väsendig uppgift som vår försvarsmakt vikorsöst är åagd under fredstid, idag och förhoppningsvis för a framti d. Jag syftar på den de av måsättningen för totaförsvaret som säger: "Under fredstid och under krig mean främmande makter varunder Sverige är neutrat ska krigsmakten avvisa kränkningar av vtirt territorium". Den kände franske tänkaren och författaren A n d re Beaufre säger i sitt 1972 utgivna arbete "Strategi för morgondagen": "På det begränsade kassiska krigets nivå har de traditionea fanygstyperna, som är anpassade ti de nya sjörobotarna (utan nukeär stridsspets), ti uftvärnsrobotarna och ti fygpan och heikoptrar, fortfarande en a v sevärd strategisk och poitisk betydese. De utgör tisammans med inskeppade markstridskrafter en interventionsstyrka, vars ro och betydese beror på de intressen som ska försvaras, den poitik som förs och den strategi som paneras". Vårt eget havsomfutna aiansfria and med dess sjöterritorium och omedebara närhet ti internationea intresse- och konfiktområden kan därför även framgent snabbt och hårdhänt bi påmint om föjande tes i underaget för 1972 års försvarsbesut: 61

5 "Behovet av enheter för övervakning av och insatser inom vårt sjöterritorium och strävan efter ett uthåigt försvar innebär att ett tiräckigt anta bör disponeras". Jag har med dessa kona utbickar veat peka på tre väsentiga faktorer när det gäer att ta stäning ti operativa probem som föjer med eventue utfyttning av territoriagränsen och eventuet svensk expoatering av naturtigångar på kontinentasocken. Vår försvarsmakt måste ges resurser att fuödigt kunna ve rka redan i de ägsta konfiktsni våerna, d v s under krissituationer i fredstid och under neutra Ii te t. Vi måste reai stiskt anpassa våra stridande förbands kvaitet ti utveckingen i omvärden. Vi måste genom tiräckigt anta enheter och förband säkerstäa tiräckig uthåighet i vårt försvar av svenskt and och sjöterritorium. Detta är krav som har gitighet redan i dag och som är en förutsättning för att våra försvarsansträngningar ska inge respekt, såedes respekt även för vår förmåga och vija att hävda våra rättigheter i territoriahavet. Det kan vara värt att notera att vårt territoriahav ti ytan är dubbet så stort som Skåne. Detta ger en antydan om betydesen av rimig baans i vår försvarspanering. Att intresset för vårt kustnära sjö- och uftterritorium är påtagigt framgår a v det stora antaet kränkningar och Övriga incidenter ti sjöss och i uften under ett "norma år". Antaer kända, verkiga kränkningar är dock endast 7-8/år när der gäer vårt sjöterritorium. Detta reativt ringa anta kränkningar kan vara ett uttryck för respekt för vår sjöbevakning och vår incidentberedskap. F n synes der som om fenaet änder - små och stora - är beredda att ena sig om 12 M, som är en ämpig territoriahavsgräns. Vad skue då en utökning ti 12 M innebära ur operati v synvinke? En ökad territoriahavsbredd innebär ökade förpikteser men också väsenti ga fördear som kan samm anfattas såunda : Okat sjöterritorium ger ökat djup och seghet i försvaret. Bättre möjigheter erbjuds att fjärhåa stridshandingar från vårt andterritorium och dess kustnära befokningscentra. Bättre förutsättningar skapas att i fred förbereda och ti våra miitärgeografiska betingeser anpassa vårt sjöoperativa försvarssystem. Gynnsammare möjigheter ges att utnyttja kustnära tigångar på havsbottnen. Som hehet skapas ökade förutsättningar att säkerstäa försvarets fredsbevarande effekt. Sjävkart föjer med ökade förpikteser ett ökat resursbehov, men ett marginet sådant m h t att vi ännu så änge har en ganska god grund att bygga på. Jag tänker då närmast på vårt system för övervakning av kustfarvattnen och på våra resurser för sjöm 1nenngar. I ett ansträngt kostnadsäge torde det vara 62 särskit gynnsamt att bygga ut sjöminsystemer, dock utan att ge avka på baansen i systemet. Innan jag granskar de operativa konsekvenserna (närmast med tiämpning för Mio Syds de), vi jag peka på områden, där naturtigångar eventuet kan komma att expoateras. Gotands stora betydese i sammanhanget framgår kart, iksom också kontinentasocken i centraa Osrersjön. Härti kommer intresseområden i direkt ansutning ti vår kusrzon, exempevis Barnhomsgattet och området utanför Kuen - Skäderviken. Då jag fortsättningsvis begränsar mig ti Mio Syd är skäet att MB S s;ooperativa ansvarsområde torde ge tiräckiga exempe på de probemstäningar som bir aktuea om Sverige skue väja ansutning ti en internationet accepterad- och förordad- 12 M-gräns. Jag förutsätter en konvention som säkerstäer fonsatt fri genomfart des i Bornhomsgattet, des mean Oand och Gotand och i princip oförändrade förhåanden vid gäer Oresund. Därutöver är det sannoikt att viss justering måste ske vad gäer sjöoperativa ansvarsområdesgränser mean näriggande miitärområden, för att säkerstäa kara befäs- och edningsförhåanden. Oand - Gotandsförträngningen kan bi ett intressant probem med sin mycket smaa korridor (c:a 2M) av "fritt hav". sjötrafikens kanaisering ti vissa eder och den fredstida frekvensen och omsättningen i trafiken på oika hamnar har sin sjävkara kopping ti operativa värderingar och försvarsprinciper. Här ska bara konstateras att en större de a v framtidens handessjöfart kan komma att passera genom svenskt territoriahav. Avstånden ti andra strandägare inom Ostersjöbäckenet är små, särskit när det gäer södra Ostersjön. Aven en mindre ökning av territoriavattenbredden inverkar därför på aktuea förvarningstider och därmed också på möjigheterna att i tid förhindra en befarad kränkning. Dagens sjöbevakning med radar ger en god täckning av området. Radarräckvidden medger i förhåande ti 4 M-gränsen gynnsamma förutsättningar att kunna identifiera misstänkta ekon. Identifieringen kan ske genom fygspaning fartygsspaning, signaspaning och kompetterade optisk spaning. Tidsförhåandena från upptäckt ti identifiering medger att beredskapsfartyg inom området kan hinna möta och ingripa mot obehörig passage av territoriavattengränsen. Detta förutsätter dock ämpig basering av tiräckigt anta fartyg i hög beredskap. En utfyttning av gränsen ti 12 M medför att tidsmarginaen från upptäckt ti gränspassage krymper avsevärt och därmed också disponibe tid för ideutifi ering av fartyget (ekot) i fråga. Man kan mot bakgrund av detta fastså att en bredare terriroriavattenzon stäer krav på ökade spaningsräckvidder och/eer förbättrade och snabbare identifieringsmöjigheter. Tekniskt erbjuder detta inga större probem. Fartyg avdeade för beredskapsuppdrag måste kunna möta vid gränsen, viket 63

6 i samband med de krympande tidsmarginaerna stäer krav på hög fart. Vidare ska fartygen kunna uppträda ti havs och därvid ha goda sjöegenskaper och uthåighet. Patrubåtar typ Jägaren är vä ämpade för b a denna typ av beredskapsuppdrag. Tiräckigt an ta enheter måste disponeras för att säkerstäa täckning av hea vår kust, inkusive Gotand. Kustmineringar ingår som väsentig de i vårt sjöoperativa försvarssys tem, des som invasionsförsvårande mineringar och des för att skydda kustnära sjöfart. Härti kommer uppgiften att hindra främmande ubåtar att dot minera i in opp eer att anfaa vår sjötrafik eer våra sjöstridskrafter i utsatta områden. Huvuduppgiften för dessa mineringar är att försvåra invasion. Utagda mineringar ska också så ångt möjigt ge våra yrattackförband förutsättningar att fördeaktigt och verksamt utnyttja mineringarna i samband med anfasföretag. Minpanäggningen påverkas av mintigång, minornas prestanda, vattendjup, bottenbeskaffenhet och strömförhåanden samt av möjigheterna att med t ex kustartieristridskrafter skydda minutäggn ing och utagda minerin gar. Det är atså många faktorer som styr mineringspanäggningen. Väsenigt är att en minering kan äggas ut i tid och på rätt pats. En minerings effek t är därutöver beroende av anta minor d v s mineringens täthet och av aktuea mintyper. Dagens probematik kan fokuseras ti svårigheten att i tid ägga ut en tiräckigt stor kustminering. Ansvarig chef tvin gas många gånger att panera och handa i två steg. Endast en mindre de av erforderiga mineringar "får pats" inom svenska sjöterritorium. Det är OB som i samband med beredskapstistånd besutar om utäggning av okontroerbara mineringar på svenskt sjöterritorium. Möjigheten att kompettera mineringen med ytterigare en de - och då på fritt hav - föreigger endast med Regeringens medgivande, så änge icke krigstistånd råder. 12M territoriahav ger därför en väsentigt ökad handingsfrihet före ett krigsutbrott. Härti kommer att en minering c:a 4 M från kusten icke ger tiräckigt skydd mot en ubåt utrustad med moderna torpeder och torpedminor. Ubåtarna kan såedes igga utanför en minering och nå sitt må genom att skjuta igenom den. Het annorunda bir situationen om v i kan panera för och arbeta inom en 12 M bred minzon. Operationsfriheten ökar väsentigt - säkerheten vid omgruppering från ett opområde ti ett annat bir bättre; jag r;inker då på passage os t Oand. Det är då också angeäget - om än icke nödvändigt - att räkna med större och därmed i rege mera minkrävande mineringar. Därmed fö jer också ökade krav på minbärare. statsmakterna har visat förståese för en sådan utvecking. D et är också angeäget att den få r fortsätta. Både patrubåtar och framtid ::t ytattackedare kan med förde utnyttjas j;i mvä som minbärare. En kustminering enigt nu gäande principer ger icke arid tiräck ig operationsfrihet för våra ytattackförband. Detta har bestyrkts av erfarenheter från taktiska och operativa övningar. Det är väsentigt att hea vårt sjöoperati va försvarssys tem ges bästa möjiga förutsättningar inom den försvarszon där vi sjäva har att säkerstäa kraftsaming och kan utnyttja fördeen av att kunna operera på de " inre injerna". Jag berörde inedningsvis den primära fördeen med djup och ökad seghet i 64 en första försvarszon ti sjöss. Våra studier visar entydigt hur framskjutna mineringar ökar en angripares osäkerhetsområde och tvingar honom ti omfattande och tidskrävande röjningsföretag. Aven med kraftig insats av effektiva röjförband och skydd för dessa torde en angripare få räkna med ång rid och stora osäkerhetsmarginaer innan kvarvarande minrisk kan accepteras i samband med ett större företag mot vår ku st. H ärti kommer den fattsatta vetkan av våra kustmineringar i det för angriparen känsi ga styrketiväxt - och uppaddningsskedet, d v s ytterigare en ång och känsig period. Den tredje havsrättskonferensen har - som tidigare framhåits - hittis visat att ett övervägande anta stater har uttaat sig för en största territoriahavsbredd om 12 M. Om våra grann änd er väjer den injen och vi sjäva skue stå utanför så har vi försatt oss i en sämre situation än dagens. Jag har här berört operativa fördear av ett vidgat territoriahav. Ti dessa kommer de säkerhets- och försvarspoitiska faktorer som edamoten Bom redovisat. För den neutraa staten är det en fråga om såvä rättigheter som skydigheter. Vi får ej gömma det res ursbehov och den aktiva medverkan som är förbunden med en neutra stats skydigheter. Vid har också åtagit oss särskida förpikteser när det gäer avtaet om havsbottnens demiitarisering. Härti kommer dc krav som stäs på marinen i samband med framrida civi havsforksning och havsexpoatering. Havsresursutredningen pekar särskit på marinens omfattande erfarenheter inom dykeri och annan undervattensverksamhet. Aven här måste de tekniska och personea förutsättningarna vidmakthåas och vidareutveckas. Marinchefen har i sitt perspektiv- och programpanearbete kontinuerigt och med utomordentigt goda motiv gett sin grundsyn på marinens fortsatta utvecking inom ramen för en baanserad och integrerad försvarsmakt. Utveckingen på havsrättens område kräver i detta sammanhang särskid uppmärksamhet från statsmakternas sida. Ledamoten JAN PRAWITZ OM ETT EVENTUELL T 12-MILSBESLUT Besutsprocessen v id övergång ti en ny havsrätt är kompicerad för ett enskit and som Sverige. Vissa av de nya regerna kommer att faststäas definitivt vid FN:s havsrättskonferens. I sådana fa bir Sveriges infytande givetvis begränsat. Andra reger kan bi mera översiktigt utformade i syfte att möjiggöra regionaa överenskommeser om detajer. Härvid kan vårt infytande bi något större v id tiämpningar som rör oss. Uppdening av trängre hav (t ex Ostersjön ) i ekonomiska zoner är en fråga som kan väntas bi regerad på detta sätt. Frågan om utvidgning av vår territoriahavsbredd från fyra ti tov nautiska mi är i detta sammanhang unik. Den forme, som havsrättskonferensen med stor 65

7 sannoikhet kommer att enas om, är att kuststater äger rätt att h ä vd a ett territoriahav av högst 12 nautiska mis bredd utanför basinjerna. Sverige kommer aså att sjäv kunna bestämma om vi ska bibehå a nuvarande fyramisgräns, om vi ska gå ut ti tov mi eer om vi ska ha någon annan bredd på vårt territoriahav, mindre än tov mi. Vi kan även väja tidpunkten för en eventue reform. Inför vårt interna besut i 12-misfrågan torde vi bi tvungna att beakta en rad intressen. När frågan för fera år sedan kom upp i FN:s havsbottenkommitte syntes det främst vara försvarspoitiska hänsyn som skue bi avgörande för oss. Det faktum att en utvidning av vår territoriahavsbredd ti tov mi skue tred ubba vårt yttre vattenområdes yta föranedde några uttaanden att marinens ansag då också måste tredubbas, en ika osakig som oyckig sutsats, då den kan skapa feaktiga förväntningar eer farhågor beroende på försvarspoitisk instäning. Redan en ytig anays visar nämigen att visserigen ökar det vattenområde som vi får ansvar för, men samtidigt får v i större svängrum för det vi har. Tidigare taare har utförigt beyst detta och andra konsekvenser. Att en utvidgning skue medföra f era fördear både för in vasionsförsvaret och för neutraitetsbevakningen är obestridigt. Men frågan om det skue kosta mer än med fyra mi, och i så fa hur mycket, kan bes varas först efter en närmare anays. Men probemet bev snart det omvända. Det visade sig nämigen, när vår poitik inför FN :s havsrättskonferens sk u e utarbetas hösten 1973, att en rad civia intressen fanns för ett vi dgat område för vår jurisdiktion. Försvaret sy n tes bara vara en detaj. Och försvaret ska ju inte väsentigen på verka fredssamhäets utvecking utan anpassa sig efter detta. Rent säkerhetspoitiska skä för 12 mi, om grannänderna utvidgar, har också framförts. Om bara vi avstår med motivering att vi inte tror oss kunna förs vara en åtta mi bredare vattenremsa skue kanske den känsiga trovärdigheten för vår förmåga att hävda neutraiteten p åverkas i för oss ofördeaktig riktning. Det kan påpekas att den interdepartementaa samrådsgrupp, som utarbetade försag ti vår poitik 1 inför Caracas-konferensen, bestod av företrädare för utrikes-, justitie-, försv ars-, kommunikations-, utbidnings-, jordbruks-, handesoch industridepartementen och att förhandingsarbetet numera eds från statsrådsberedningen (statsrådet Lidbom). Idag är äget åter något ändrat i och med att begreppet ekonomisk zon tycks ha fått ett omfattande stöd. Fera av de civia intressena skue ju få sina behov av jurisdiktion tigodosedda, om sådana zoner införs. Tyngden av försvarets intressen i totabiden skue då öka reativt sett. Regeringen har inte tagit stäning ti frågan om utvidgning av territoriahavet och något stäningstagande kan knappast heer väntas förrän hea den nya havsrätten föreigger kar. I P rop 1973:75, som åg ti grund för 1972 års försvarsbesut, sägs (sid 103) : 1 Inför Förenta Nationernas tredje havsrättskonferens. (UD-stenci 1974). 66 "Aven ut veckingen p å ha vsrättsområdet har säkerhetspoitiskt intresse och bör fortöpande föjas upp. I farvatten med förträngningar, sådana so m omger Sverige, påverkar territoriavattnets utsträckning starkt den m iitärpoitiska kartbiden. Vid den amänna havsrättskon ferensen, so m Förenta Nationerna avser anordna år 1973 och so m nu förbereds, kan frågan om maxima terri toriah avsbredd på tov nautiska mi aktuaiseras. Sve rige hävdar nu fyra mi." I årets statsverksproposition sägs (Pro p 1975:1 Bi. 6, sid 10): " Jag föjer noga utveckingen vid havsrättsförhandingarna. Några överenskommese r om de för vår försvarspoitik v iktiga frågorna om territon ahavets utsträckning, rätt ti genomfart för främmande staters krigsfartyg i territoria havet och ge nom intern ationea sund samt om s k ekonomisk zon nåddes inte vid förra som marens möte i Caracas utan förhandin garna fortsätter i å r." Mycket kan ännu hända vid havsrättsförhandingarna. Men sannoikheten för att både våra grannänder och vi sjäva inom några år utvidgar territoriahavsbredderna ti tov nautiska mi måste bedömas som så stor, att de som är ansvariga för försvarets panering mås te räkna även med denna eventuaitet. Därvid måste man beakta att skäen för utvidgningen i hu vudsak kan vara hänsyn ti civia behov och att försvar av territoriahavet också måste innefatta försvar av dessa behov och intressen. Enk.sbergs Mek Verkstods AB Fack, Got e borg 8 Teegram Enksberg1a" Teex 2535 Eberg1a S Teefon o::n ÖO NYBYGGNADER FARTYGSMASKINER 67

8 Ett exempe på kvaificerat utveckingsarbete - Pastminsveparen M 31 U Vår råvara. Luft. Komprimerad u ft i a a former. Med komprimerad uft kan man göra praktiskt taget aa arbeten. Snabbare, biigare och säkrare än på något annat sätt. Och Atas Copco har den rätta utrustningen: A t från små borrar ti jätteika kompressorer och de mest avance rade utrustningar för tunnedrivn ing som står att fin na idag. Tisammans över 800 produkter för komprimerad uft. Och Atas Copco finns värden runt. Vi är ett internationet företag med försäjning och service i över 100 änder. Ji.asCopro Utveckingsarbetet har anförtrotts KwV KARLSKRONAVARVET AB

9 Ledamoten CA Y HOLMBERG Caracaskonferensen sutet på havens frihet Utdrag ur årsberättese för verksamhetsåret mom vetenskapsgrenen "Strategi, taktik och sambandstjänst". r ' Kommendörkapten Cay Homberg är ärare i strategi vid Miitärhögskoan. Som sakkunnig i den svenska deegationen vid FN:s havsbottenkommi/te och vid havsrättskonferensen i Caracas 1974, har Cay Homberg fått en god inbick i det internationea arbetet med översyn och förnyese av havsrätten. Ånberättesen har koncentrerats ti denna de av vetenskapsgrenen. Artiken är ett utdrag ur årsberättesen, föredragen vid Kung Örogsmannasäskapets högtidssammanträde i Karskrona ' J Den internationea havsrättens utvecking och dess miitärstrategiska betydese. En årsberättese inom vetenskapsgrenen strategi, taktik med sambandstjänst, navigation och sjöfart skue - för det gångna arbetsåret - kunna innehå a många intressanta redogöreser. Det är t ex inte ätt att uteämna konfikten i Meersta Ostern och de miitära ärdomarna av Yom-Kippur-kriget. Bristerna hos ett statisk t försvar och behovet av röriga stridskrafter av hög teknisk kvaitet bestyrktes en än gång, samtidigt som de israeiska robotbåtarnas seg rar över syriernas sjös tridskrafter visade att även en iten fotta genom offensivt uppträdan de och smidig taktikanpass ning kan vinna avgörande framgångar. Detta eder - i sin tur - kanske tanken ti det gångna årets svenska försvarsdebatt där generamajoren Sköd veat att man ska skrota de kvaificerade dearna av fottan och f ygvapnet ti förmån för armeer av "sega" gubbar. Fera andra händeser under det gångna arbetsåret sku e sä kert också kunna motivera en pats i årsberättesen. Jag har dock bedömt att den internationea havsrättens utvecking är en - inom säskapets intresseområde - så väsendig fråga att jag he t koncentrerat min årsberättese ti denna. Havens frihet, sådan den formades i början av 1600-taet av b a Hugo Grotius, är nu sut. Den avsutade epoken - ca 350 år ång - fö js nu av en 68 het ny epok, vars rättsreger för havet - 2/3 av jordens yta - har börjat ta form. Det är kanske inte fe att påstå att John Sedon som, även han i början av 1600-taet, hävdade principen "Mare Causum", ti sist har segrat över Grotius. De rättsreger som i dag gäer har kodifierats främst i 1958 års havsrämkonventioner. Utveckingen av dessa och dess miitära tiämpningar har beysts vä under 1960-taet av edamoten Gottfrid sson i årsberätteser och artikar i Tidskrift i Sjöväsendet, varför jag inte närmare behandar dessa. Jag ska därför bara - innan jag behandar arbetet inför och under 1974 års Caracaskonferens - i korthet ge en bakgrund ti dagens situation. De f esta av jordens stater i gger v id havet. Under senare år har direkta motsättningar at oftare uppstått mean stater på grund av suveränitetsanspråk, i en eer annan form, över havet eer dess fasta och evande naturtigångar. I många fa har staterna tvingats väja väpnad konfikt och i andra fa har konfrontationen östs genom ett modus vivendi. Många stater - b a fera sydamerikanska - har utsträckt sitt sjöterritorium ångt utanför de gränser som under 1958 och 1960 års konferenser ansågs vara rimiga territoriahavs bredder. Genevekonventionen om territoriahavet och tiäggszonen av 1958 har bivit het meningsös genom att den inte faststäer någon yttre gräns för natione jurisdiktion eer suveränitet, d v s territoriahavets bredd. Enigt FAO sammanstäning (1973) hävdar t ex 88 stater ett territoriahav som är ika med eer bredare än 12 distansminuter, medan endast ett 20-ta stater h ä v dar de kassiska 3 di stansminuterna. Den tekniska utveckingen har också medfört att det är möjigt att utvinna oja, gas och mineraer från havsbottnen på mycket stora djup - ångt utanför gränsen för vad so m rent juridiskt avsågs med kontinentasocke då 1958 års havsrättskonferens i Geneve antog den kontinentasockekonvention som i dag gäer. Nya fynd igheter av gas och oja på verkar ständigt den gobaa strategiska baansen. Mer än etthundra ojeborrtorn, avsedda för ojeetning p å havsbottnen på många hundra meters djup, är i dag under byggnad och inte mindre än fyrtioåtta borrtorn står redan på Nordsjöns botten. Mangannoduer, pimpstensiknande svarta kumpar - i enorma mängder - bidas kontinuerigt i havsvattnet och täcker stora dear av oceanernas botten. Dessa noduer innehåer iband upp ti 1,5 Ofu nicke, 2 Ofu koppar, 15 /o mangan och 0,5 Ofo kobot. Dessa procenthater överstiger haten i den mam som i dag bryts i gruvor på and. Aa metaerna är dess utom strategiskt viktiga och erfordras t ex vid robottiverkn i ng. Det amerikanska företaget Howard Hughes Co kan redan nu utvinna dessa tigångar från fera tusen meters djup, med hjäp av stora " dammsugare", som har en kapacitet av upp ti ton per dygn. Expoatering av dessa tigångar ger visserigen större geografisk spridning åt strategiskt viktiga råvaror och minskar kanske därmed risken för kartebid- 69

10 ningar och därmed sammanhängande konfrontationer i ikhet med OPEC:s ojeembargo, men å andra sidan minskar exponvinsterna för dagens producenter på grund av att ökad tigång på metaer dumpar värdsmarknadspriset. De kopparproducerande u-änderna torde t ex enigt UNCTAD :s undersökningar komma att förora fera hundra mijoner doar å rigen, då utvinningen från ha vs bottnen kommer igång på a Ivar i sutet av 1970-taet. Det teknoogiska gapet mean u- och i-änder ökar och därmed också risken för ko iderande suveränitet å rs konventioner saknar reger för hu r dessa tigångar ska fördeas. I dag gä er att den som kommer först ti kvarnen får först maa. Okad teknisk satsning och vetenskapig forskning inom fi sket har medfön ökad grad av överfiskning. Trots 1958 års konvention angående fiske och bevarande av havets evande resurser har man inte kunnat förhindra att tonfisk, räkor, hummer, vissa vaar och vissa siarter hotar att dö ut genom överfiskning. Laxbeståndet är också i fara. Principen om frihet för fiske på de fria haven och omfattande fiskeregerin g i andra områden utgör konfiktanedn in gar främst därför att fisken inre bryr sig om av människan dragna gränse r. Outnyttjade fiskebestånd - d v s fisk som inte fångas - bevaras inte för framtiden utan går förorad. Vissa fiskarter ever huvuddeen a v sitt Ii v i de öppna ha ven, men förökar sig i sötvattendrag, d v s i kuststaternas inre vatten. De fiskrikaste områdena igger dessu tom på kontinentasockarna ängs kusterna, där många av kuststaterna vi ha ensamrätt ti fisket. Man kan sammanfattnin gsvis atså konstatera att 1958 års Genevekonventioner har bivit förådrade. Härti kommer att kraven på mijövård och känsan för en rättvisare dening av jordens tigångar mean jordens fok, t ex i form a v u-hjäp, har ökat kraftigt under senare år. Av de 148 nationer som nu detar i den tredje Havsrättskonferensen är det många som är nybidade, t ex forna koonier, och som inte detagit i tidigare konferenser. För dessa stater är det naturigtvis ett starkt önskemå att de sjäva nu får vara med och utarbeta konventioner och deta i de besut so m ska regera havsresursernas utnyttjande i framtid en. Mänskighetens gemensamma arv Arbetet med att skapa en modern havsrätt började i FN:s generaförsamin g 1967 då Ma tas FN -ambassadör Arvid Pardo ifrågasatte Genevekon ventionernas tiämpighet och föresog att nya reger skue skapas för att förh ind ra natione expoatering av havens resurser. Gränserna för natione jurisdiktion skue faststäas mera exakt och de fria haven s och ha vs bottnens tigångar skue reserveras i hea mänskighetens intresse. Andemeningen var att dessa resurser utgjorde "mänskighetens gemensamma arv" och främst sku e komma u-änderna ti de. 70 En kommine med 42 medemsstater bidades för att under 1960-taets ststa två år arbeta med ambassadör Pardos försag. Resutatet bev att FN :s generaförsaming i december 1970 antog en resoution angående sammanka andet av en tredje Havsrättskonferens. Resoutionen innebar i stora drag att en rättvis internatione rättsordning skue utformas. En internatione organisation sku e skapas, för att administrera och fördea det fria havets resurse r mean behö vande fo k. Exakta gränser för det internationea området sk ue dras och sä rskida rättsreger skue utformas för det fria havet, kontinentasocken, territoriahavets bredd, bevarande av evande resurser, fiske, skydd av den marina mijön och frihet för vetenskapig forskning. FN :s havsbottenkommitte Förberedesearbetet för den nu pågående konferensen har utförts av en utökad havsbottenskommine inom FN med 86 medemsstater. Kommitten som benämndes "The Committe on the Peacefu Uses of the Seabed and the Ocean Foor Beyond the Limits of N ationa Jurisdiction", förkortat "Seabed Committe", började sitt arbete med ett första möte i mars Avsikten var att kommitten skue förbereda konferensen genom att utarbeta kon ven tionsförsag. Inom kommitten uppgjordes en förteckning över de ämnen för vika försag ti fördragstexter skue utarbetas. Denna ista över ämnen har successivt reviderats och innehö i sitt sutgitiga skick närmare 90 oika punkter. Havsbottenkommitten har under åren håit sex möten i Geneve och New York- sammanagt över ett havt års sessioner. Havsrättskonferensen På försag av Havsbottenkommitten besöt FN :s generaförsaming 1972 att " för utesutande frediga ändamå reservera havsbottnen under det öppna havet jämte dess underag utanför gränserna för nuvarande natione jurisdiktion och användandet av hithörande resurser i hea mänsk i ghetens intresse samt sammankaande av en havsrättskonferens". Konferensen sk ue h ~ a s i Santiago de Chie sommaren 1974 och om erforder igt fortsätta i Wien Händeserna i Chie medförde att generaförsamingen vid höstsessionen 1973 besutade att i stäet förägga konferensen ti Caracas i Venezuea. I november 1973 överämnade Havsbottenskommitten sitt omfattande förberedesearbete ti FN :s generaförsaming. Kommitten har, en igt vissa utomstående bedömare, arbetat ångsamt och nått små framsteg. Underaget som framämnats bedömes dock av generaförsamingen vara tiräckigt som underag för en konferens. Att många motsättningar kvarstod att ösa var het naturigt. Havsbottenkommitten arbetade en- 71

11 igt en consensusrege, viket innebär att man strävat efter fuständig enighet och att aa stater kunnat kräva att få framföra sin åsikt i varje fråga. Ingen omröstning och inga poitiska förhandingar eer kompromisser skedde. De ensk ida staterna ade endast fram "sina förhandingsbud". Sammanjämkning och kompromisser ämnades ti konferensen. En förberedande konferens hös i New York varvid procedurfrågor behandades. Som ordförande för konferensen vades havsbottenkommittens ordförande Hamiton Shirey Amerasinghe från Sri Lanka (f d Ceyon). Man besutade också att inbjuda - förutom de 135 FN-medemmarna - ett 10-ta stater som ej är FN-medemmar, men som detar i arbetet i internationea organisationer, t ex Schweiz, samt representanter för FN :s fackorgan och andra internationea organisationer. At som at kom 148 nationer med sammanagt detagare att deta i konferensen. Röstningsproceduren utgör sjävfaet en mycket viktig fråga. I detta a v seende kunde den förberedande konferensen inte enas. Huvudkonferensen som pågick i Caracas under 10 veckor sommaren 1974, måste atså inedas med vissa kvarstående procedurfrågor. Substansfrågornas ösning kom därför ytterigare att försenas och vissa viktiga frågor måste härigenom skjutas ti en senare session av konferensen. Den venezueanska staten hade agt ned stora ansträngningar för att på mycket kort tid skapa en ämpig mijö för konferensen. Konferensokaer, kontorsokaer och bostäder för ca deegater och några tusen FN-tjänstemän - administratörer, simutantokar, översättare och kontorspersona - har arrangerats på ett atigenom tifredsstäande sätt. Aa - såvä myndigheter som enskida personer i Venezuea - har visat mycket stor hjäpsamhet och gästfrihet under hea konferensen, som organisatoriskt varit en futräff. Ingen hade emeertid väntat sig att aa de svåra frågorna konferensen hade att behanda skue ösas under 10 veckor i Caracas. Kanske har arbetet framskridit ångsammare än man kunnat hoppas. Framsteg har emeertid gjorts sakta men säkert. I vissa frågor är man i dag överens, i andra frågor har motsättningarna kanske skärpts ytterigare. Inga konventioner har ännu antagits, men detta är het naturigt. En de frågor är viktiga för vissa stater, andra frågor är viktiga för andra stater. Mycket stora nationea, säkerhetspoitiska och ekonomiska intressen står på spe för nästan aa jordens stater. Det är därför nödvändigt att aa är beredda ti kompromisser. Av den anedningen måste en poitisk mognad ske inom respektive nationer och detta tar tid. Det är därför inte heer möjigt att anta annat än en konvention som innehåer ösningar på aa de viktigaste frågorna samtidigt - atså ett samat paket i viket de oika kompromisserna finns inbakade. J ag ska i det föjande redovisa äget beträffande några av de viktigaste frågorna som behandades under konferensen och samtidigt ägga några synpunkter på vika resutat som kan förväntas. 72 territoriahavets bredd Fråo-an om territoriahavets bredd har fått en bygsam pats under Caracaskonfe;ensen. Detta beror på att den har begränsad ekonomisk betydese för kuststaterna. Kan dessa få sina krav på jurisdiktion i en ångt bredare ekononsk zon tigodosedda spear territoriahavsbredden en underordnad ro.. Det har emeertid framkommit att en adees övervägande majoritet a v JOrdens stater i dag är beredda att acceptera 12 distansm inuter som en största bt:edd. Invändningar har främst rests av vissa sydamerikanska stater som vt havda 200 distansm inuter och från Turkiet som menar att det måste finnas urrym~:1 e för undantag i områden där de geografiska omständigheterna skapar mt ssforhåanden. Den grekiska övärden igger ju mycket nära inpå Turkter och 12 di stansminuters territoriahavsbredd sku e göra större deen av Egetska Havet ti grekiskt sjöterritorium. Frågan har också koppats samman med passage rätten genom internationea sund av b a USA, Sovjetunionen och Storbritannien. USA har hävdat att en förutsättning fö r att 12 distansminuter ska kunna accepteras är att man får fri och oförhindrad genomfart genom de internationea sunden. Jag ska beysa den probematiken ängre fram. Storbritannien har också framhåit att man endast kan godkänna 12 distansminuter under förutsättning att kuststaternas nu varande rätt att kräva föranmäan före örogsfartygs passage på territoriahavet tas bort. Skäet ti detta är att man anser att de örogsfottor som uppträder på värdshaven inte har möji ghet att bedöma i förväg när de behöver gå närma re and för att söka ä eer ta bestickkontroer. Utsikt finns atså att frågan om en enhetig territoriahavsbredd snart kan få si n ösnin g och då har ett stort framsteg gjorts i förhåande ti tidigare havsrättskonferenser. För Sveriges vidkommande kan det atså inom den när~11a ste ~ramtiden bi aktuet med en ökning av territoriahavets bredd u 12 dtstansmmuter. Detta innebär stora fördear miitärt sett, t ex v id panering av mineringsverksamhet och v id ut äggning av mineringar före ett krigsutbrott. Okat sjöterritorium innebär sannoikt också krav på ökning av våra marina resurser för övervaknmg under såvä fred som neutraitet. Härvid finns också en viss risk för att vt mte ängre kommer att kunna stäa krav på föranmäan av passerande örogsfartyg. Det är uppenbart att detta ocks3. ökar kravet på övervakning... Det är naturigtvis inte sjävkart att Sverige måste öka si n terntonahavsbredd ti 12 distansminuter, men ökningen innebär obestridiga fördear ur operativ synvinke och knappast några nackdear. Ur miitär synvinke måste atså en ökning förordas - och det gjorde ju också redan 1965 års försvarsutredning i sitt betänkande år Hur stort det ökade resursbehovet bir måste naturigtvis närmare utredas, men det är uppenbart att t ex marinens brist på ubåtsjaktresurser - såvä fartyg som heikoptrar - ytterigare kommer att accentueras. Ur civi synvinke, b a tukontro, är det naturigtvis också enkare med 73

12 enhetiga reger i hea k ustzonen. Det fi nns dessutom möjigheter att det nuvarande begreppet " tiäggszon" kommer att försvinna. Möjigheten att ingripa mot misstänkt smugging mean 4 och 12 distansminuter sku e då försv inna om det smaare territoriahavet bibehös. Internationea sund I sund som förbinder två dear av det fr ia havet med varandra ha r av hävd, och med stöd av 1958 års konvention, oskad ig genomfan varit en rättighet för aa fartyg, såvä handes- som örogsfartyg. Kuststaterna har dock haft viss jurisdiktion, som inneburit att passagen inte fått störa kuststatens u gn, ordning eer säkerh et. Stormakterna USA och Sovjet samt Storbritannien, med stöd av ett anta Oststater, menar att de nu varande regerna för "oskadig genomfart" genom sund ska ersättas med begreppet " fri ge nomfart". A nedningen ti detta är att ett anta sund, vika i dag har en bredd större än 6 distansminuter men mindre än 24 distansmimner kan komma att "stängas" av territoriahav vid en ökning från 3 ti 12 distansminuter. D etta skue medföra stora oägenheter för stormakterna vid förfyttning av sjöstyrkor på värdshaven. Inte mindre än ca 12 5 sådana sund betraktas från USA sy npunkt som strategiskt betydesefua. Några av de viktigaste sunden är Maaccasundet, Gibratar sund, Berings sund och Bab-e-M andeb. Som exempe kan nämnas att Sovjets viktiga örogsbas Vadivos tok sk u e kunn a bi i det n ärmaste avskuren från fri kommunikation med Stia H avet och att örogsfartyg skue kunna tvingas gå ett par tusen distansminuters ängre väg vid förfyttning från Stia Havet ti Indiska Oceanen. Å andra sidan har Kina, Abanien, Spanien m f starkt h ä v dat att den nuvarande ordningen med oskadi g genomfart ska bestå, främst för att tigodose kuststaternas säkerhetskrav. Sverige, Danmark och Finand har hävdat - med tanke på Åands Hav och Ostersjöutoppen - att sund som är smaare än 6 distansminuter, d v s dubba den kassiska territoriahavsbredden, bör undantas, därför att i dessa sund 111- nebär de nya regerna ingen förändring. Det är emeertid svårt att få gehör för dessa synpunkter med hänsyn ti äget i Maaccasundet och Egeiska Havet, där passagerna också är smaa re än 6 distansminuter. Fri genomfart av statsfartyg och örogsfartyg i Åands Hav sku e sjä vfaet öka kraven på resurser för övervakning i området och i hea Botten ha vet. Motsättningarna mean å ena sidan kuststatskraven på jurisdiktion för att ti godose mijövårds- och säkerhetsintressen och å andra sidan stormaktskraven på " röresefrihet" är kart uttaade. s utresutatet måste sannoikt bi en kompromiss som ger stormakterna tiräckig röresefrihet men samtidigt i rimig mån tigodoser k uststaternas krav. 74 Ekonomiska zoner Den största och viktigaste frågan under konferensen har varit den ekonomiska zonen. Det f inns en bred majoritet för att kuststaterna ska ha rätt att etabera 200 distansminuters breda zoner och att kuststaterna ska h "- exkusiv rätt ti tigånga rn a i havet och på havsbottnen i dessa zoner. När det gäer geografiskt mi ssgynnade och kustösa staters rätt att deta i resursutvinn in gen eer kuststatsrätten att utfärda bestämmese r för mijövård och vetenskapi g forsk nin g i zonerna gå r meningarna eme ertid starkt isä r. En 200 di stansminuter bred ekonomisk zon innebär att ca 70 /o av aa resurser i havet hamnar under natione jurisdik tion, medan resterande 30 /o hamnar i det intern atione a området. Som jämförese kan nämnas att 40 distansminuters breda zoner ger grovt räknat det omvända förhåandet, atså ca 30 /o av resurse rna ti kuststaterna. I detta sammanhang kan det vara intressant att obse rvera att ett itet anta stater med mycket breda kontin entasockar - b a A ustrai en, Nya Zeeand, Argentina och Norge - har föresagit att även socken, kontinentasunningen och kontinentabranten utanför 200 distansminuter skue tifa a kuststaten - atså ett område ända ut ti djuphavs bottnens början. Detta fö rsag har bemötts av de geografiskt missgy nnade - Sverige, Finand och 20 andra stater -- med ett försag att kustösa och andra geografiskt missgynnade stater ska ha i ka rätt ti detagande i resursutvin nin gen i de ekononomiska zonerna som näriggande kuststater. Detta har naturi gtv is skapat motsä tt~1ingar t ex mean Sverige och Norge, men det vore ju orimigt att stiati gande acceptera an mer än 90 /o av havens resurser skue tifaa kuststaterna och endast ca 7 Ofo tifa a det internationea sa mfundet. Hea iden om " mänskighetens gemensamma arv", som generaförsam ingen antagi t en resouti on om, vore ju därmed förfead. En ~ a nn o i k utvecking är att konferensen kommer att godta ekonomiska zoner om 200 distansminu ter med reativ t omfattande kuststats jurisdiktion, innebärande exkusiv rätt ti resurse rn a på och under havsbottn en, reat iv t omfattande fiskej urisdiktion, viss rätt ti mijövårdskontro och viss rätt ti regerin g av vetenskapig forsk ning. Motsättningarna finns här mean kuststater och k ustösa stater då det gä er resursutvinningen, mean sjöfartsnationer som är rädda för mi jövårdsregeringar och kuststaternas krav på kontro, mean ångd istansfi skande stater och kuststater som vi ha ensamritt t i fiske ängs sina kuster o s v. När det gä er fiskeregerin gen sku e t ex ovikor igen ekonomi ska zoner i Nordsjön utestinga våra svenska fiskare från traditionea fiskeom råden. Sverige har därför hävdat att fiskeregerin gen mås te ösas med reg ionaa avta. Sov jet, J apan och andra ångd istansfiskande stater har s j ä! vfaet också svårt att acceptera att bi utestängd a från traditionea områden. Det är därför sannoikt att frågan om fisket bir en svår nöt att knäcka för konferensen. Mycket taar dock för att det endast i:ir regionaa avta och konventioner som kan ge tifred ss täande ösn in gar. 75

13 e FRANS JOSEFS LAND SVERIGE SVALBARD USSR NORSKA HAVET BJÖRNÖN,.,.. / / 12 M " zon" utanför kusten (basinjerna). Mean Sovjet och Sverige omtvistat område Teoretisk mittinje Av Sovjet hävdad "mittinje" Bid 2. Barents Hav tvistar Norge och Sovjetunionen om ett omrjde (streckat pj biden) som är nästan ika stort som hea Östersjön. Bid. Genevekonventionen om kontinentasocken frjn 1958 ger inga entydiga anvisningar om hur Östersjön ska deas. Det streckade omr&det utgör en käa ti tvist mean Sverige och Sovjetunionen

14 J 1 SHETLANDSÖARNA o "' o Bid J. Vid den överenskomna deningen av kontinentasocken i Nordsjön har Shetandsöama fått "fu utdeningen", trots att dessa öar tisammans inte är större än Gotand. Bid 4. Aven i Japanska sjön har öar som är mindre än Gotand fått "fu utdening" vid uppdening av kontinentasocken. 79

15 Arkipeagstater och öar Arkipeagstaternas särskida förhåanden - d v s hu r östatemas utsträckning ska definieras- är också en fråga som diskuterats. Man är amänt beredd att godta ett system med basinjer runt ögrupperna, men en maximiängd av dessa injer måste bestämmas av konventionen. Innanför dessa basinjer ska öststaterna få räkna inre vatten, d v s utöva fuständig suveränitet. Särskida kanaer med rätt ti fri genomfart genom östarerna för örogsfartyg har krävts av stormakterna. I dessa "kanaer" ska även ubåtar få passera i uäge utan föranmäan. Ostatema ska dock ha rätt att - efter samråd med IMCO - anbefaa trafikseparering i kanaerna. Oars särskida status är också en tvistefråga. Man har här försökt skapa former för hur stort infytande öar ska ha v id beräkning av ekonomiska zoner, t ex vid dening av socken mean två mitt emot varandra iggande stater. Försag har framagts om att hänsyn ska tas ti öns storek, dess avstånd ti moderandet, dess befokningsstorek, dess kuturea anknytning o s v. Att t ex Fakandsöarna skue ge Storbritannien huvuddeen av kontinentasocken utanför Argentina är naturigtvis orimigt. D essa öar kommer därför sannoikt inom en snar framtid att bi föremå för tvister. Svabards status är en annan fråga som hänger samman med öprobemen. En norsk 200 di stansminuters zon når inte upp ti Björnöarna. Norge torde därför få svårt att hävda att Svabard igger i Norges ekonomiska zon. Frågan kompiceras givetvis av ögruppens speciea status genom Paristraktaten från 1920 som ger ett 40-ta stater rätt ti expoatering på Svabard och i dess territoriahav. Hur stor socke eer ekonomisk zon Svabard ska ha, vem som ska ha jurisdiktion i denna zon och hur avgränsningen ska ske gentemot Sovjet kommer en framtida konvention endast att kunna ge amänna riktinjer för. De praktiska probemen måste ösas genom regionaa överenskommeser. Exempe på probem som måste ösas i vår närhet är Gotands och Bomhoms inverkan på dening av Östersjön iksom Laesös och Anhats inverkan vid dening av Kattegatt. Man kan emeertid konstatera att en stor de av Östersjön faer under svensk jurisdiktion - i en framtida svensk ekonomisk zon - oavsett hur förhandingar med Sovjet och Danmark sutar. Okade rättigheter medför naturigtvis ökade skydigheter. Egna anspråk måste kunna hävdas - i vissa ägen med vapenmakt - och andra intressen måste kunna skyddas i de områden där man hävdar jurisdiktion. Att dessa områden stäer ökade krav på övervakning och kontro är sjävkart. Konstgjorda anäggningar, även sådana ångt utanför ku ststaternas territoriahav är i dag en reaitet. Anäggningarna får inte ha eget territoriahav, men vä särskida säkerhetszoner, i vika ägarens jurisdiktion måste kunna hävdas. Storeken av dessa säkerhetszoner är i dag föremå för diskussion. Okade zoner medför ökade krav på övervakning samtidigt som det fria havet beskärs ytterigare. Ett nytt internationet organ Den de av havet och dess resurse r som inte faer under natione jurisdiktion ska förvatas av " hea mänsk i gheten" genom ett särskit organ, sannoikt med säte på Jamaica. Det råder stor enighet om att ett sådant organ ska skapa:; och att det ska förvata "mänskighetens gemensa mm a arv", men därmed är det också sut med eni gheten. Motsättningar råder här mean å ena si dan de stater - främst u-änder - som vi ge organet ångtgående befogenheter och å andra sidan USA som vi att konventionen ska detajregera organets befogenheter. Den amerikanska industrin vi naturigtvis veta exakt var det önar sig att ex poatera, medan u-änderna vi ha så stor de av kakan som möjigt. Aa dessa frågor a v stor ekonomisk, socia, poitisk och strategisk betydese hänger intimt samman. I de festa frågor koiderar de oi ka nationernas suveränitetsanspråk. Det är säkert in gen överdrift att säga att kampen om jordens tigångar mean oi ka nationer i framtiden kommer att utspeas på haven. Det är kanske inte nödvändigt att ytterigare understryka att de marina systemen hänned får ökad betydese som maktfaktor i framtida konfikter och som instrument för att garantera fred och säkerhet i värden. TILL SJÖSS med REDERI SVEA 81

16 orsaker ti varför Kockums fungerar så bra skickiga människor. + 2 avancerade datasystem. Det är formen bakom Kockums f ramgångar. Kockums är människor. I första hand och framför a t. Det är samarbete mean individer, förståese för förutsättningar och sammanhang, gemensamma ansträngningar som gjort Kockums t i vad detär- ett av värdens mest produktiva varv. Det är därför Kockums satsar stora resurser på den mänskiga mijön, för att få dessa individer att t rivas och stanna kvar. Arbetet med att förbättra arbetsmetoder och arbetsmijöer pågår ständigt; för att göra önesystemet bättre och rättvisare, för att bygga ut inom områden som häsovård, bostadsfrågor, utbidning, hjäp åt invandrare och deras famijer, sociarådgivning. Två samverkande datasystem, styrbjör n systemet och Q-systemet, spear en viktig ro i vår produktion. s tyrbjörn och Q-systemet vet tisammans nästan at om varvets verksamhet. Från förkak y och konstrukt ionsdata via materiabestäningar och ordersatser t i färd igskurna påtdetaj er, öneberäkningat och efterkakyer. Stort som smått, mijoner detajer. Styr björn och Q har skapats på Kockums. Inte för att förvanda varvet ti en sjäös produktionsmaskin. Utan för att skapa ordning och reda i en ytterst kompicerad verksamhet. För att göra jobbet översiktigt, enkare och därigenom mera meningsfut för män och kvinnor. De som har vad inget datorsystern någonsin kommer att få: fantasi, s unt förnuft och mänskighet. ' Bra.. att ha rejäa gr.ejer i åtan<e, ' ' ', NAR MAN BEHOVER DOM!,,_.._,. ÖLFLEX-KABEL CSA-GODKÄND Fex be mä ngedare edare. Oje och bensinbestäncig. Med eer utan skärm. Ca 200 typer agerföres i Sverige. ' ~ö~~:f~r~~ ~vk!~~ r~ en och impuse r. FexibeL Gemensam ytterskärm av kopparfäta. Lag erföres. \ KONTAKTDON Typ HA 1 Kontaktta: 3, 10, 16, 32 + jord. OA 3BOV. ' KORTRELÄ RG 70,Små dimensioner. 4 växande kontakter, BA. 220V V. ----",~.. ~o ""'io...!...,,;. 1 ' L '"""iz ~. ~ INSTALLATIONSKANALER Typ LK O Ca 30 storekar agerföres. Praktiska tibehör: Skijeväggar samt kabekammcr. APPARATLÄDOR Hepressade påtådor. Förzinkade innan a ckering. Med bottenpå t OMKOPPLARE CEMA Serie 99 MILTRONIC AB Box Nyköping. Te. 0155/ '..,..,,, -;.JIIIt ~~o ~ - ~ "'c.,. ~ ~... ~ e ~ ' * /WONc;)'t-... ~ ~ ' - FORSKRUVNING MED c DRAGAVLASTNING Typ SR: Förnickad mässing. VattentaL ' KABE UPPRUNINGS ' ' TRUMMA GPX Robu st utförande i aurn.egeringj... Hekapsade for 4-16 edare. 1 PNEUM,t\TISKA TIDRELAER CEMA ' Robusta. Tiföritig.a. Ett mycket stort urva manöverdon. Håtagning 22.5 mm. CSA, U, Nernk o godkända bla. Ojetäta, hög kvaitet ti bra prise r. ' ci tt att ändra funkt on. T dsomräde 0-60 se k. \ Lik- och växeström. ' '

17 Ledamoten Minjakt i Brofjorden WILHELM CARLSTEDT Bakgrund med kort anays Under åren ökade antaet rapporterade kontaktminor från det se naste värdsk ri get inom Västkustens örogsbas. Tidsperioden oskadiggjorde såunda våra mindesarmärer 17 minor av 20 rapporterade för att under tidsperioden komma upp i de anmärkningsvärda siffrorna 43 oskadi ggjorda minor av 58 rapporterade. Rapporterna om minor erhös ti övervägande de från yrkesfiskare sportfiskare och sportdykare Närmare 50 % av dessa minor påträffades och oskadiggjordes inom området GÄSO-HÄLLO, ett område inom viket angöringseden ti raffinaderi SCAN RAF (Brofjorden) igger. Man kan förmoda att särprägade strömförhåanden (Jutska strömmen - Batiska strömmen) har gjort detta "kniptångs iknande" område särsk it attraktivt som uppsamingspats fö r "Skagerackminerin garnas" resterande mi nor. U nder år 1972 verkstädes en anays beträffande b a minornas kondition. Föjande resutat redovisades: 82 ca 80 % av minorna var av tyskt ursprung, resterande de engeska, samtiga härrörande från det senaste värdskriget; minornas yttre kondition kunde i många fa medge förfyttningar med strömmar och sjösättnin g; ca häften av minfynden konstaterades sänkta genom beskjutning eer annan yttre påverkan, resterande de var i stort oskadade i minstommarna; samtiga oskadiggjorda minor hade kraftig beväxning av snäckska, sjöstjärnor m m; ringa korrosion konstaterades på minor med tiverkningsdatum senare än 1935; omkring 75 % av minorna p åträffades på djup mindre än 20 m; ca var fjärde påträffad mina hade intakta horn och edningsansutningar, detta oavsett om minorna var vattenfyda eer ej; armeringsinrättningarna var ti övervägande de i förvånansvärd god kondition; desarmeringsinrättningarna var i fertaet a ej intakta. Vid fyra ti fäen under år 1972 utfördes även anays beträffande tänd- och sprängmedes konditioner. R es utatet av anayserna bekräftade att sprängrör var i mycket god kondition,... _ tänd- och sprängmede visade god sprängä mnestekn tsk stabdttet. Som exempe kan nämnas att ett funn et tyskt sprängrör i 1160 mm sfäri sk mina konditionsmässigt vä kunde jämföras med dagstiverkade svenska sprängrör samt att samma tyska minas tändkov efter mer än trettio år var utan anmärkning. Order, panäggning, materie Det ökande antaet minfynd och anayse r av desamma föranedde Sjöfartsverket att under våren 1972 hos chefen för marinen begära en bottenundersöknin g av ett område kring angöringseden ti SCANRAF. Av SjöV begärt område för undersökning omfattade omkring 64 mi j m 2 bottenyta. (B id 1). / / / ;. Bid 1. Av SjöV begärtomr/ide för bottenundersökning inramat...,.. ~!NSI nu BI!Of. ' - "'" - ~... >..<--L--- 83

18 En arbetsgrupp inom marinstaben startade omgående p anäggningsarbetet och kunde snart konstatera att avsaknaden av minjaktfartyg omöjiggjorde genomförandet av undersö kningen under överskådig tid; röjdykare med eektroniska tiförda hjäpmede borde kunna utföra undersö kningen etappvis under en tvåårsperiod. Under panäggningsa rbetet framkom därvid beho v av b a en enke navigeringsutrustning för precise rad ägeshåning; en enke "Sid e ooking" sonarutrustning för preciserad undersök ning a v bottenkonfiguration samt okai sering av ekon i storekar omkring ; specie kassificeringsmaterie för att särskija ekotyper ur magnetisk synpunkt; uv-tv-apparatur för identifiering av ekon; videobandapparatur för att vidimera erhån a identiferingar av uv-tv-bider. Efter intensivt forskningsarbete inom Marinstaben och Försvarets materieverk fas tstädes b a fö j ande eektroniska utrustningar, ämpade som hjäpmede för våra röjdykare: en navigationsutrustning "Decca Trisponder" tiverkad av Decca Navigator och Radar AB, Engand; två sonarutrustnin gar "Transit Sonar" ti verkade av Ke vin Hughes, Essex, Engand; två fätmässigt nykonstruerade uv-tv-anäggningar, framtagna av firma UV foto, Sona; två videobandutrustningar i fätmässigt utförande, även de framtagna av firma UV foto, Sona; en "protonmagnetometer" för kassificering av magnetisk massa. De oika utrustningarna torde fordra korta amänpopuära beskrivnin <>ar. I stort består navigeringsutrustningen av obemannade "radarsändare", vika ;aceras i förutbestämda fixpunkter i terrängen. Den utsända radarpusen tas emot ombord och omvandas i mottagarenheten ti meteravstånd. (Bid 2). Med hjäy a v speciaprepar~radc p ott (skaa 1 :5 000) kan man, med en noggrannhet pa uppn 3 m, precisera Stt äge. H ea anäggningen drivs med 24 V batterier och kan ätt skötas av en man. 84 -y----~ ;;: {.., ~t C' p DECCA TRISPONDER / 202 A >!; ~,.,.... ~~ ~ ' Bid 2. Radarmottagarenhet DT...::1 = = ' -,_ - _ 1_1 "'" ~a :uröt:-;r Sonarutustningen är en ätt "side Jooking sonar" som kan instaeras på små båtar och/eer gummifottar. Dess sändarenhet har en maxima räckvidd i s id ~. av 180 m och ritar upp bottenkonfiguration och ekon i en ca 40 X 50 X 20 cm stor mottagarenhet. Avstånd båt-eko registreras i meter tvärs ut från båt at. gummifotte. Aven denna apparatur drivs med 24 V batterier och erfordrar en dast en operatör. (Bid 3). Uv-tv-anäggningen består av en manöverde med inbyggd TV-skärm. Härifrån kan man band annat fjärrmanövrera uv-tv-kameran då denna förs i sitt speciativerkade servostyrda manöverstativ. Sjävfaet kan kameran även föras fritt med röjdykare. Kamerans inssys tem är av speciet intresse. Det nya inssystemets vid vinkemöjigheter och bidskärpa har avsevärt förbättrat synräckvi dden under vatten. Endast vid mer preciserade detajundersökningar har man tvingats utnyttja hjäpstråkastare för att förbättra tv-biden. (Bid 4). Videobandutrustningen är även den nykonstruerad i fätmäss ig utformning och möjiggör direktupptagning av t v-bid, överagring av ta v id detajstudier och/eer samta mean d y k edare och d y kar e. Utöver denna utrustning erfordras enigt panäggningsbesiut även en apparatur för kassificering av erhåna ekon med magnetisk massa. Den engesktiverkade s k "protomagnetometern" prövades. Popuä rt skue man kunna beskriva denna anäggnin g so m en bogse rad fisk, viken i sitt ska inneh å er ett ~ - ~ 85

19 Bid 4. UV-TV-utrustning med v ideobandde. anta protoner, simmande omkring i en speciavätska. Dessa protoner reagerar för förändringar av magnetiska massor i jordmagnetiska fätet, och dessa reaktioner kan då registreras i specie mottagare - Poyrecordern - ombord på bogseraren. Magnetometern provades utan resutat av värde i Brofjordenområdet. Stora magnetiska störningar av oika sag omöjiggjorde dess utnyttjande. Sjävfaet undersöktes orsakerna ti detta. Trots de noggranna förberedeserna och undersökningarna inom Marinstaben och Försvarets materieverk upptäcktes först fera veckor efter "Brofjo rdenföretagets" start att det aktuea området enigt en karta från 1900-taets början påvisade ånga strimor av "magnetit" tvärs angöringen in ti SCANRAF-området. Kanske detta är orsaken ti namnet BOHUS-MALMON samt orsak ti att öns centrum kaas "Myren". Det anmärkningsvärda är att ca m syd om området bergarterna skiftar karaktär och där är "Protonmagnetometern" effekti v. 86 Rid J. Mottaga > nbet TS. I chefens för marinen budget fanns ej uppdraget projekterat, varför CM och SjöV gemensamt hos Kung Maj :t begärde 1.6 mkr för anskaffande t a v aktue materie. Kung Maj :t sena stäningstagande beträffande företagets genomförande samt en reducerin g av begä rd a mede med 0.6 mkr gjorde art CM besu - 87

20 tade att 1973 års bottenundersökning skue reduceras ti att omfatta de centraa dearna av angöringen ti Brofjorden, ung 23.7 mij m 2 a v de ursprungigt begärda 64 mi j m 2. Panäggningen i stort av operation Brofjorden beträffande b a det taktiska utförandet m m skedde i Marinstabens regi. Efter Kung Maj :t besut kunde CM i februari -73 beordra Chefen för Västkustens Orogsbas att som företagsedare eda "Operation Brofjorden/ 3". Persona, då i form av stamutbidade dykare från hea fottan, stä des från nämnda datum ti Orogsbasens förfogande. Inköpen av den begärda nya materieen skedde genom Försvarets materi everk förso rg efter direkti v av den av chefen för marinen tisatta arbetsgruppen. Genomförandet, metodiken Operation Brofjorden/73 startade såunda i begränsad omfattnin g i maj Under maj-juni bottenundersöktes strandområden i nära ansutning ti befintiga öar och kobbar i det anbefada området (svartmärkta områden i bid 1). Bottenundersöknin gen skedde med konventionea röjdykarsystematik, d v s simmande dykare. Efter sex veckors arbete hade totat 1,24 mij m 2 genomsökts av ett röjdykarteam på 6 stamdykare under edning av kommendörkaptenen A Biström. Dykarna hade därvid utnyttjat sammanagt 263 effekti va dyktimmar och red an efter en veckas arbete hade man funnit den första minan. Minan hi t tades vid en öformation, Lindhomen, i den inre deen av angöringen ca 300 meter från angöringsedens mitt. Konditionen hos minan var betr skaet reativt då ig under det att sprängmede och tändmede befanns vara i mycker god kondition. Den bestäda eektroniska materieen evererades under sutet av juni men den kunde sättas in i bottenundersökningarna först omkring den 3 jui 1973 efter en kortare tids utbidning av berörd persona. Metodiken vid den fortsatta undersökningen b ev föjande: Två båtar utrustade med navigeringssystem "Decca Trisponder" samt sonaranäggning "Transit Sonar" navigerade och sökte inom angivna områden i 180 meter breda svepstråk. Varje meter på botten undersöktes med "Transit Sonar" i oj ika riktningar. Overappning me an varje svepstråk utnyttjades sjä v fa et. E rh åna ekokontakter v ia "Transit Sonar" ägesregistrerades i särskit framtagna pottningkort i skaa : När ett större område genomsökts påbörjades kassificering och identifiering av erhåna ekokontakter. Detta ti gick så att "Transit Sonar"-anäggninge ns persona dirigerade fram en f otte (mi ndre min arbetsbåt) ti ekokontaktens närhet varefter okai serin gen, kass ifi ce ringen och id entifieringen skedde med (aternativ t) e UV-TV-anäggning di rigerad av röjdykaren sjäv eer UV-TV-an äggningen fj:irrdiri ge rade från ytan. Bid 5. Mina sä net med artieried

l iootterdotterdotterdotterbolag

l iootterdotterdotterdotterbolag Intresseboa Dotterboa et AB ÖviksHem Dotterdotterboa ootterdotterboaa 2008 Intresseboa Dotterdotterboa /kommun omsködsviks J Moderboag: Rodret i Örnsködsvik AB o otterföretaa Ovik Eneroi AB ootterdotterboaq

Läs mer

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Utbidningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Hogia PA-kompetens AB Kompetens är färskvara. Inte minst inom det personaadministrativa området. Ständig uppdatering är en förutsättning för din framgång

Läs mer

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET 489 IDEOLOGI OCH VERKLIGHET Av jur. kand. GUSTAF DELIN Högerpartiets programkommie har nu uppösts. Detta betyder ångt ifrån att programarbetet inom partiet kommer att avstanna. Tvärtom kommer man nu på

Läs mer

l Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling

l Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling Biaga 1A Redovisning av fiberråvara Leverantör: Produkt: Tiverkare/everantör: För dokumentation av fiberråvara: Träsag/växt och geografiskt ursprung (and/destat och region/provins) Mängd (på årsbasis)

Läs mer

Chefen & Arbetsmiljön

Chefen & Arbetsmiljön Chefen & Arbetsmijön INNEHÅLL Arbetsmijö vad är det? 4 Varför satsa på arbetsmijön? 5 Arbetsmijö ständigt pågående 7 Måste eer möjighet? 8 När mår vi bra på jobbet? 9 Ledarskapet som arbetsmijöfaktor 10

Läs mer

Låt ledarskap löna sig!

Låt ledarskap löna sig! Låt edarskap öna sig! Ledarnas Chefsöner rapport 2010, om Ledarna chefsöner 2010 1 Innehå Låt önen spega edarskapets värde 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer

Läs mer

TIDSIZRIFT I SJÖVÅ.SENDET

TIDSIZRIFT I SJÖVÅ.SENDET TIDSIZRIFT I SJÖVÅ.SENDET 1771 MED FÖRSTÅND OCH STYRKA UTGES AV KUNGL ÖRLOGSMANN;\SÄLLSI(APET N: r 1 1987 TIDSKRIFT I Marindiesar med mercedes-kvaitet Våra ubåtar kräver en absout påitig huvuddiesel Näcken-ubåtarna

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 3 1970 T RAPP OB och mannen under 1960-ta/et Föredrag av Överbefähavaren, hået vid Kung Örogsmannasäskapets sammanträde 1212 1970 1. nedning Min tid som OB är snart tiända.

Läs mer

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Besöksadress: Stadshuset, Hjamar Lundbohmsvägen 31 Teefon: 0980-70 000 Organisationsnr: 21 20 00-2783 Webb: www.kommun.kiruna.se

Läs mer

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter.

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter. Nya svenska råvaror på skånsk mark. Häsosammare ivsmedesprodukter. Väkommen att investera i utveckingen av en råvara med aa förutsättningar att vinna en häsosam pats i ivsmedeshyorna. Europas bästa jordbruksmark

Läs mer

Ledarnas rapport om chefslöner 2012

Ledarnas rapport om chefslöner 2012 Så beönas edarskap Chefsöner 2012, Ledarna Ledarnas rapport om chefsöner 2012 1 Innehå Så beönas edarskap 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer önens storek?

Läs mer

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun Lokaa föreskrifter för att skydda människors häsa och mijön för Lia Edets kommun besutade av kommunfumäktige den 14 december 2000 95. Med stöd av 9 kap. 7-8 och 10-13 mijöbaken (1998:808), 13, 17, 39-40

Läs mer

Bilaga B Uppdragsmodell

Bilaga B Uppdragsmodell Biaga B Uppdragsmode Genere uppdragsmode Uppdragsföde Faser P R O J E K T L E D N I N G Förberedese Genomförande Effekthemtagning Besutspunkter Initiera uppdraget Starta genomförande Överämna resutat och

Läs mer

Rent vatten skapar hopp i slummen

Rent vatten skapar hopp i slummen NICLAS LINDGREN: Aa barn är aas ansvar VILL DU HJÄLPA! SKÄNK 50 KR TILL PMU. SMS:A PMU 50 TILL 72 930 2011 #3 En tidning från PMU Rent vatten skapar hopp i summen 700 barn föramade efter poioepidemi 12

Läs mer

Samtal med Stig Malm

Samtal med Stig Malm Samta med Stig Mam LO:s nyvade andre ordförande, Stig Mam, som amänt tippas efterträda Gunnar Nisson som LO-ordförande, intervjuas här av civiekonom Rof Engund. Fråga: Jag tänkte att vi skue börja med

Läs mer

Windows. Kundstödskontakter världen över för ArcSoft Inc.

Windows. Kundstödskontakter världen över för ArcSoft Inc. Windows Kundstödskontakter värden över för ArcSoft Inc. Nordamerika 46601 Fremont Bvd Fremont,CA 94538, USA Te:1.510.440.9901 Fax:1.510.440.1270 Webbpats:www.arcsoft.com E-post: support@arcsoft.com Europa

Läs mer

Årsrapport Säkerhetstjänst 2006 FÖRSVARSMAKTEN. Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten MUST

Årsrapport Säkerhetstjänst 2006 FÖRSVARSMAKTEN. Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten MUST Årsrapport Säkerhetstjänst 2006 FÖRSVARSMAKTEN Miitära underrättese- och säkerhetstjänsten MUST Den miitära säkerhetstjänstens omfattning Säkerhetsunderrättesetjänst Föja hotutveckingen och karägga den

Läs mer

Inbjudan till teckning av aktier i Nordic Iron Ore AB (publ)

Inbjudan till teckning av aktier i Nordic Iron Ore AB (publ) Inbjudan ti teckning av aktier i Nordic Iron Ore AB (pub) Lead manager and bookrunner Retai seing agent Viktig information Information ti investerare Erbjudandet enigt detta prospekt ( Erbjudandet ) riktar

Läs mer

------------------------- -------------------- ---------------------------------

------------------------- -------------------- --------------------------------- A.RaVBXBMPLAR Sida: 1 Anm.upptagande p -mynd : STOCKHOLMS LÄN Dnr: Bnhet: 80NC/H Myndighetskod: 0201 Dnr annan p-mynd: AnmAningsdatum: 2010-09-02 k: 20.30 Amnäningssitt: se fritext upptagen av: Pa Thomas

Läs mer

Nominering av ledamöter till Intresseföreningen Bergslagets styrelse mm

Nominering av ledamöter till Intresseföreningen Bergslagets styrelse mm Biaga KS 2014/38/1 INTRESSEFÖRENINGEN KOMMUNER OCH REG10NER1 SAMVERKAN Ti Intresseföreningen Bergsagets medemmar SALA KOMMUN Kommunstyresens förvatning Ink. Diarienr..20 4 j Dpb: 2014-01- 2 g ' ~ :-:.JAktbiaga

Läs mer

Redovisning av intern kontroll2012 för kommunstyrelsens förvaltning

Redovisning av intern kontroll2012 för kommunstyrelsens förvaltning SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOITET 3 (2.3) Sammanträdesdatum 203-0-29 7 Redovisning av intern kontro202 för kommunstyresens förvatning Dnr 202/8 Beredning Biaga KS 203/27/, skrivese 203-0-22 från

Läs mer

Monterings- och bruksanvisning

Monterings- och bruksanvisning Katherm QK.4 Govkanavärme med EC-motströmsventi Spara denna bruksanvisning för kommande bruk! Kampmann.de/instaation_manuas I476/0/3/ SE I SAP-Nr. 7407 .4 Katherm QK - motströmsfäkt-konvektion med kompakt

Läs mer

Innehåll. Inledning 3

Innehåll. Inledning 3 Innehå Inedning 3 VAD ÄR ROKS? 3 Roks värdegrund och kvinno- och tjejjourernas unika stäning 4 Vad gör kvinnojourer och tjejjourer? 4 Medemskap i Roks 5 VARFÖR STARTA EN JOUR? 7 Hur ska ni nå ut ti bivande

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Svanenmärkning av Slutna eldstäder

Svanenmärkning av Slutna eldstäder Svanenmärkning av Sutna edstäder Version 3.2 12 oktober 2010 31 oktober 2015 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är en Svanenmärkt suten edstad? 3 Varför väja Svanenmärkning? 3 Vad kan Svanenmärkas? 4 Hur

Läs mer

SJ 11. Hållbarhets redovisning

SJ 11. Hållbarhets redovisning SJ 11 Håbarhets redovisning Innehå Ordföranden har ordet 2 Strategi och vision 3 Intressentdiaogen 6 Möjigheter och utmaningar 9 SJs sociaa ansvar 10 SJs mijöansvar 18 SJs ekonomiska ansvar 24 Redovisningsprinciper

Läs mer

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson Myndigheten för tiväxtpoitiska utvärderingar och anaysers författningssaming ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generadirektör Dan Hjamarsson Myndigheten för tiväxtpoitiska utvärderingar och anaysers föreskrifter

Läs mer

Berg och dal i bilhandeln. För närvarande rullar cirka 900000. i denna specialkommentar

Berg och dal i bilhandeln. För närvarande rullar cirka 900000. i denna specialkommentar VEM VAGADE för fem år.edan drömma om at vi 1958 skue yckas so ja 30 000 ov våra personbiar på utand" Berg och da i bihanden En starkt expanderande men annorunda och mer vågsam marknad väntar bibranschens

Läs mer

FMV. Marinens utveckling

FMV. Marinens utveckling FMV Marinens utveckling Marina förutsättningar Niklas Gustafsson/Försvarsmakten Marinens utveckling Med anledning av den aktuella försvarsdebatten känns det angeläget att beskriva marinens uppgifter och

Läs mer

Ärende nr 9. Yttrande över "En kommunallag för framtiden {SOU 2015:24)

Ärende nr 9. Yttrande över En kommunallag för framtiden {SOU 2015:24) Ärende nr 9 Yttrande över "En kommunaag för framtiden {SOU 2015:24) 59 ~Tingsryds ~kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 11 (26) Kommunstyresens arbetsutskott 2015-09-07 273 Yttrande över "En kommunaag för fram

Läs mer

Svanenmärkning av Städtjänster

Svanenmärkning av Städtjänster Svanenmärkning av Städtjänster Version 2.3 17 mars 2009 30 juni 2016 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är en Svanenmärkt städtjänst? 3 Varför väja Svanenmärkning? 3 Vad kan Svanenmärkas? 3 Hur söker man?

Läs mer

Lexmark Print Management

Lexmark Print Management Lexmark Print Management Optimera nätverksutskrift och skapa informationsfördear med en utskriftshanteringsösning som du kan impementera på pats eer via monet. Säker och praktisk utskriftsversion Fexibet.

Läs mer

Två modeller, en SuperFeed rotorinmatare eller ett CropCutter skäraggregat.

Två modeller, en SuperFeed rotorinmatare eller ett CropCutter skäraggregat. New Hoand BR7000 BR7060 BR7070 brett urva Två modeer, många varianter. De två modeerna i New Hoand fexkammarserie kan utrustas för att passa oika förhåanden. BR7060 kan pressa baar som har upp ti 1,50

Läs mer

11. Enligt plan- och. 11. Konsekvenser

11. Enligt plan- och. 11. Konsekvenser 11. Konsekvenser 11. Enigt pan- och byggagen ska översiktspanens konsekvenser kunna utäsas på ett ättfattigt sätt. En mijökonsekvensbeskrivning ska upprättas i syfte att integrera mijöaspekterna i paneringen.

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Malin Kronmar augusti 2015 p wc

www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Malin Kronmar augusti 2015 p wc www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommuna revisor Main Kronmar augusti 05 p wc Granskning av inköpsrutiner och köptroheten mot everantörer Innehåsforteckning. Sammanfattning och revision

Läs mer

Mekanik 2 f or F Obligatorisk del

Mekanik 2 f or F Obligatorisk del Tentamen i Mekanik 2 för F, FFM521 och FFM520 Tisdagen 15 apri 2015, 8.30 12.30 Examinator: Martin Cederwa Jour: Martin Cederwa, ankn. 3181, besöker tentamenssaarna c:a k. 9.30 och 11.30. Tiåtna hjäpmede:

Läs mer

Energiläget i Åmål Sammanställt våren 2004

Energiläget i Åmål Sammanställt våren 2004 Energiäget i Åmå Sammanstät våren 2004 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 BAKGRUND & SYFTE... 5 MÅL & FRÅGESTÄLLNING... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR & METOD... 5 ENERGIANVÄNDNING

Läs mer

Skola F 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Totalt Skapaskolan 38 44 26 20 6 8 142

Skola F 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Totalt Skapaskolan 38 44 26 20 6 8 142 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-20 GSN-2015/170.602 1 (3) HANDLÄGGARE Hjem, Per 08-535 360 71 Per.Hjem@huddinge.se Grundskoenämnden Ansökan från The Learning

Läs mer

[H.] BÅSTADS KOMMUN. Datum: Onsdagen den 28 juli 2013. Plats: Kommunledningskontoret. Kallelse till sammanträde med ekonomiutskottet. l (l) Sid.

[H.] BÅSTADS KOMMUN. Datum: Onsdagen den 28 juli 2013. Plats: Kommunledningskontoret. Kallelse till sammanträde med ekonomiutskottet. l (l) Sid. [H.] BÅSTADS KOMMUN Kommunedningskontoret () Kaese ti sammanträde med ekonomiutskottet Datum: Onsdagen den 28 jui 2013 Tid: 08.30 Pats: Astrakanen, Kommunkontoret i Båstad Ärendemening Besuts- instans

Läs mer

2011 års. specialfastigheter. redovisning

2011 års. specialfastigheter. redovisning 2011 års speciafastigheter redovisning 2011 års redovisning speciafastigheter MED INTEGRERAD HÅLLBARHETSREDOVISNING 1 verksamheten Vd har ordet...5 Uppdrag, vision och affärsidé... 6 Våra kärnvärden...

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 4 1951 1:19 Meddeande från Kung. Örogsmanna:: säskapet nr 2/51. Ordinarie sammanträde den 7 februari 1951.. Förkarade ordföranden sammanträdet öppnat och meddeade att sedan

Läs mer

JORDBRUK OCH INDUSTRI EN BLICK TILLBAKA OCH EN BLICK FRAMÅT. 1/2 miljon människor (från 2,D till 2,4 milj.), medan gruppen

JORDBRUK OCH INDUSTRI EN BLICK TILLBAKA OCH EN BLICK FRAMÅT. 1/2 miljon människor (från 2,D till 2,4 milj.), medan gruppen JORDBRUK OCH INDUSTRI EN BLICK TILLBAKA OCH EN BLICK FRAMÅT Av statsrådet FRITJOF DOMÖ TILL utgångspunkt för några amänna jämföreser mean jordbruket och industrien vi jag väja tiden omkring 1890. 1 J ordbruket,

Läs mer

Cybercom i ord FÖRETAGSPRESENTATION OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

Cybercom i ord FÖRETAGSPRESENTATION OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 Cybercom i ord FÖRETAGSPRESENTATION OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 Innehå 1 Kort om 2013 2 Cybercom på 3 minuter 4 Vd har ordet 7 Här finns vi 8 Kort om marknaden 10 Strategi 12 Må och utfa 14 Erbjudande

Läs mer

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 VINJETTER HÖGT UPP I GRÅ SJ I KORTHET SJ på två minuter 1 SJ i korthet 5 Vd har ordet 7 Ordförande har ordet 8 Väsentighetsanays 9 Intressentdiaog 10 Håbart

Läs mer

Om- och utbyggnad av Edboskolans kök och lastkaj

Om- och utbyggnad av Edboskolans kök och lastkaj BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-12 GSN-2013/519.252 1 (4) HANDLÄGGARE Hammarund, Bengt 08-535 360 29 Bengt.Hammarund@huddinge.se Grundskoenämnden Om- och

Läs mer

Svanenmärkning av Ljud- och bildapparater

Svanenmärkning av Ljud- och bildapparater Svanenmärkning av Ljud- och bidapparater Version 4.2 15 december 2009 31 oktober 2014 Nordisk Mijömärkning Innehå Sammanfattning 3 Vad kan Svanenmärkas? 3 Hur ansöker man? 4 1 Harmonisering med EU:s mijömärkning

Läs mer

Nämndernas inköpsverksamheter bedrivs inte på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Vi grundar vår bedömning på att antalet

Nämndernas inköpsverksamheter bedrivs inte på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Vi grundar vår bedömning på att antalet x. > KARLSHAM 2015-08-28 Kommunens revisorer Kommunstyresen KF:s presidium för kännedom Granskning av inköpsrutiner och köptrohet mot everanterörer På uppdrag av revisorerna i Karshamns kommun har genomfört

Läs mer

Fiske og jakt. Torsby och Sunne

Fiske og jakt. Torsby och Sunne Fiske og jakt Torsby och Sunne FISKA I SJÖ, ÄLV OCH BÄCK Kväsfiske med guide - ca 4 timmar Prova på fiske efter t.ex gädda, gös eer abborre. Enke förtäring ingår. Utrustning finns att hyra - ingår ej.

Läs mer

r.j Uppvidinge Kallelse/underrättelse 2012-04-16 Miljö- och byggnadsnämnden Sammanträde med: Datum: 2012-04-26 Tid: KL 13.30

r.j Uppvidinge Kallelse/underrättelse 2012-04-16 Miljö- och byggnadsnämnden Sammanträde med: Datum: 2012-04-26 Tid: KL 13.30 r.j Uppvidinge ~ KOMMUN Kaese/underrättese 2012-04-16 Sammanträde med: Mijö- och byggnadsnämnden Datum: 2012-04-26 Tid: KL 13.30 Pats: Kommunhuset Åseda, sa Våraskruv Ärende 1. Upprop Biaga 2. V a av justerare

Läs mer

Energiläget i Mellerud

Energiläget i Mellerud Energiäget i Meerud Sammanstät våren 2004 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 5 BAKGRUND & SYFTE... 5 MÅL & FRÅGESTÄLLNING... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR & METOD... 5 ENERGIANVÄNDNING I MELLERUDS

Läs mer

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne Vannaktiviteter Torsby och Sunne KANOT- OCH FLOTTFÄRD Kanottur Njut av en kanottur på Karäven - en fridfu uppevese för små och stora. Karäven är det perfekta vattendraget för turer på några timmar upp

Läs mer

SVARSANALYS. 10 p. 8 p. 34 p. 7 p. 9 p. 10 p. 5 p. 4 p. 9 p. 8 p. 6 p Sammanlagt 149 p. 6 p DET MEDICINSKA URVALSPROVET 23.5.2012

SVARSANALYS. 10 p. 8 p. 34 p. 7 p. 9 p. 10 p. 5 p. 4 p. 9 p. 8 p. 6 p Sammanlagt 149 p. 6 p DET MEDICINSKA URVALSPROVET 23.5.2012 1 DET MEDICINSA URVALSPROVET 3.5.01 SVARSANALYS Svarsanaysen offentiggörs omedebart efter det att urvasprovet avsutats. Syftet med svarsanaysen är att ge detagarna i urvasprovet en genere beskrivning av

Läs mer

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 23 VINJETTER HÖGT UPP I GRÅ SJ i korthet 5 Vd har ordet 7 Ordförande har ordet 8 Väsentighetsanays 9 Intressentdiaog Håbart företagande 5 Strategi 6 SJ och kunderna

Läs mer

Kommunfullmäktiges sammanträde - kompletterande handlingar

Kommunfullmäktiges sammanträde - kompletterande handlingar Vimmerby kommun www. vimmerby.se Kommunstyreseförvatningen, Administrativa avdeningen TIG KUNGÖRELSE 2013-03-20 1(1) Kommunfumäktiges sammanträde - kompetterande handingar Tid Måndagen den25mars 2013,

Läs mer

Säkerhet för lösningsinriktade skrivare och multifunktionsskrivare från Lexmark

Säkerhet för lösningsinriktade skrivare och multifunktionsskrivare från Lexmark Säkerhet för ösningsinriktade skrivare och mutifunktionsskrivare från Lexmark Förbättra säkerheten för företagets dokument och data När det kommer ti säkerhet måste företaget kunna hantera nätverksansutna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för värdgivare i Södertälje kommun 2014

Patientsäkerhetsberättelse för värdgivare i Södertälje kommun 2014 Södertä1je kommun 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2015-02-10 Socia- och omsorgskontoret ÄON, EN, HM, Jä och VM Patientsäkerhetsberättese för värdgivare i Södertäje kommun 2014 Dnr: ÄON 15/0 O, EN 15/14, HM 15/14,

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 7 1968 G RASMUSSON Synpunkter på ubåtsräddnings materie,--------------------------------------, föregdende nummer av TiS redogjorde kommendör PETRELIUS inedningsvis för

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014 GRUMS KOMMUN

ÅRSREDOVISNING 2014 GRUMS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 GRUMS KOMMUN Innehå 3 2014 i sammandrag 4 Grums kommun 4 Koncernen 6 Förvatningsberättese 11 Förvatningsorganisation 12 Medborgarkontor 15 Gemensam service 18 Verksamhet 26 Personaanays

Läs mer

Underhåll i lågkonjunktur sidan 2

Underhåll i lågkonjunktur sidan 2 en tidning från idhammargruppen nummer ett 2009 Sandvik kartägger underhåskompetensen sidan 4 Outsourcing sidan 6 Underhå i ågkonjunktur sidan 2 Idhammar AB är ett kunskapsföretag speciaiserat inom driftsäkerhet,

Läs mer

Miljökunskap för räddningstjänsten. Från förebyggande till återställning

Miljökunskap för räddningstjänsten. Från förebyggande till återställning Mijökunskap för räddningstjänsten Från förebyggande ti återstäning Boken har tagits fram av en arbetsgrupp inom Räddningsverket (RoMm). I arbetsgruppen medverkade Ceciia Afredsson, Maria Karsson, Michae

Läs mer

Dr.Hauschka. Hudvård från naturen för speciella behov. Med. För en behaglig känsla

Dr.Hauschka. Hudvård från naturen för speciella behov. Med. För en behaglig känsla Dr.Hauschka Med Hudvård från naturen för speciea behov För en behagig känsa Aa produkter är fria från syntetiska doft-, färg- och konserveringsämnen Med Teeth Med Skin Med Lips Dr.Hauschka Med har tagit

Läs mer

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter Svanenmärkning av Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädade pappersprodukter Version 5.8 15 december 2011 31 december 2017 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är Svanenmärkta tryckerier/trycksaker?

Läs mer

Stadshuset, Sammanträdesrum 1, 2012-02-01, kl. 15.00-16.15

Stadshuset, Sammanträdesrum 1, 2012-02-01, kl. 15.00-16.15 SA'vv1ANTh\DESPROTOKOLL 1(47) Hässehoms Kommunstyresen Pats och tid Besutande Ledamöter Stadshuset, Sammanträdesrum 1,, k. 15.00-16.15 Urban Widmark (M) ordförande Lars-Göran Wiberg (C) 1 :e vice ordförande

Läs mer

Kulturskolan. Skapande på din fritid. Dans Bild & Form

Kulturskolan. Skapande på din fritid. Dans Bild & Form Kuturskoan Stockhom Skapande på din fritid Musik Teater Dans Bid & Form Kurser 2011 För barn och unga 6-22 år skrivna i Stockhoms stad Kuturskoan Stockhom Kuturskoan bedriver en verksamhet med skapande

Läs mer

Sammanträdesdatum 2013-06-04. Årsredovisning för Norra Västmanlands samordningsförbund

Sammanträdesdatum 2013-06-04. Årsredovisning för Norra Västmanlands samordningsförbund R sala rr;i KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2013-06-04 KF:s HA;>JDLING ;'fr 72 2013 37 (40} 167 Dnr 2013/232 Årsredovisning för Norra Västmanands samordningsförbund INLEDNING

Läs mer

ECL-portal. Standardiserad SCADA-lösning för ECL Comfort 310. Datablad. Beskrivning

ECL-portal. Standardiserad SCADA-lösning för ECL Comfort 310. Datablad. Beskrivning Standardiserad SCADA-ösning för ECL Comfort 310 Beskrivning en är ett effektivt körkart SCADA-verktyg (Supervisory Contro And Data Acquisition) för professionea användare, exempevis servicepersona på fjärrvärmestationer.

Läs mer

Blå målklasser i skogsbruksplan

Blå målklasser i skogsbruksplan Bå måkasser i skogsbrukspan Mats Bomberg näringspoitisk samordnare Södra Vattenförvatning i skogen Umeå 22-23 jan 2014 Utbidningskampanj - Skogens vatten Utbidningspaket med studieförbundet Vuxenskoan

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 4 1962 223 Meddeande från Kung. Ogsmannasäskapet Nr 4/1962 Ordinarie sammanträde den 7 mars 1962. (Utdrag ur prtk). 1. Meddeade rdföranden att sedan nästföregående sammanträde

Läs mer

insamling nu en tidning FRån FRII l stark reaktion på debattprogram 5 stiftelsen nordens ark Vild idé räddar hotade djur SIDAN 18

insamling nu en tidning FRån FRII l stark reaktion på debattprogram 5 stiftelsen nordens ark Vild idé räddar hotade djur SIDAN 18 FRII är en poitiskt och reigiöst obunden sammansutning av 95 friviigorganisationer inom humanitet, kutur och mijövård. Tisammans har vi cirka fyra mijoner sympatisörer. FRII verkar för etisk och professione

Läs mer

insamling nu Resultat för 2010 Givarnas stöd ger närhet till naturen Givandet fortsätter att öka Starkt stöd till Haiti EN TIDNING FRÅN FRII

insamling nu Resultat för 2010 Givarnas stöd ger närhet till naturen Givandet fortsätter att öka Starkt stöd till Haiti EN TIDNING FRÅN FRII FRII är en poitiskt och reigiöst obunden sammansutning av 124 friviigorganisationer inom humanitet, kutur och mijövård. Tisammans har vi cirka fyra mijoner sympatisörer. FRII verkar för etisk och professione

Läs mer

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter Svanenmärkning av Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädade pappersprodukter Version 5.4 15 december 2011 31 december 2017 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är Svanenmärkta tryckerier/trycksaker?

Läs mer

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter Svanenmärkning av Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädade pappersprodukter Version 5.0 15 december 2011 31 december 2014 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är Svanenmärkta tryckerier/trycksaker?

Läs mer

9~~ REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ironman Jönköping 70.3 IK Hakarpspojkarna 2013-09 2016-08 Nytt

9~~ REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ironman Jönköping 70.3 IK Hakarpspojkarna 2013-09 2016-08 Nytt Referens 9~~ Oa Osson ~,.. Underag ti projektbesut Betecknng R 17913 Anta sidor 1(4) Rr~1i: rroj nr b Projektnamn: Projektägare: År och månad för projektstart: År och månad för projektavsut: status: Ironman

Läs mer

Utvecklingstendenser beträffande rotvärden och priser på skogsprodukter

Utvecklingstendenser beträffande rotvärden och priser på skogsprodukter K U N G L. S K O G S H Ö G S K O L A N S S K R I F T E R Nr 33 BULLETIN OF THE ROYAL SCHOOL OF FORESTRY STOCKHOLM, SWEDEN Redaktör: Professor LENNART NORDSTRÖM 1960 Utveckingstendenser beträffande rotvärden

Läs mer

När min pappa dog försvann tryggheten Barnens rätt- Emilie utmanar sig själv i Indien. Dynamic Vocal på Barnens rätt-turné

När min pappa dog försvann tryggheten Barnens rätt- Emilie utmanar sig själv i Indien. Dynamic Vocal på Barnens rätt-turné 2012 NUMMER 4 EN TIDNING FRÅN PMU Emiie utmanar sig sjäv i Indien Dynamic Voca på Barnens rätt-turné När min pappa dog försvann tryggheten Barnens rätt- KAMPANJ Nu får Thiwankas famij hjäp ur fattigdom

Läs mer

VÄXJÖ 10:15 m fl. Södra Stationsområdet, Centrum i Växjö

VÄXJÖ 10:15 m fl. Södra Stationsområdet, Centrum i Växjö Handäggare Djana Micanovic Panchef 0470-436 22 Laga kraftbevis Datum 2014-03-11 Dnr 2012BN0510 Dp 214 Kommunfumäktige KF) i Växjö antog 2013-10-15 206 detajpan för de av VÄXÖ 10:15 m f. Södra Stationsområdet,

Läs mer

Svanenmärkning av Återanvända OEM tonerkassetter

Svanenmärkning av Återanvända OEM tonerkassetter Svanenmärkning av Återanvända OEM tonerkassetter Version 5.1 15 juni 2012 30 juni 2016 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är en Svanenmärkt tonerkassett? 3 Varför väja Svanenmärkning? 4 Vad kan Svanenmärkas?

Läs mer

Information om brandsäkerhet. för boende i höghus. Ta hand om brandsäkerheten! ä r. a l. r e d o. l t. i d

Information om brandsäkerhet. för boende i höghus. Ta hand om brandsäkerheten! ä r. a l. r e d o. l t. i d Informtion om brndsäkerhet för boende i höghus Stdens brnckre Stdens brnckre T hnd om brndsäkerheten! Stdens brnckre Stdens brnckre Instruktioner för de boende Brndvrnre Vrje våning i bostden smt kärvåningr

Läs mer

Rapport; årsredovisning Norra Västmanlands samordningsförbund

Rapport; årsredovisning Norra Västmanlands samordningsförbund () Biaga KS 2013/154/1 2013-05-20 MISSIV JUNEANN WINCENT DIREKT: 0224-74 8001 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Kommunstyresen SALA KOMMUN Kornmunstvresens förvatning nt 2013-05- 2 O MISSIV Rapport; årsredovisning

Läs mer

Gruppmöte majoriteten: kl. 18.30. Gruppmöte Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Trosa Radikaler: kl. 18.00. Gruppmöte Sverigedemokraterna: kl. 18.

Gruppmöte majoriteten: kl. 18.30. Gruppmöte Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Trosa Radikaler: kl. 18.00. Gruppmöte Sverigedemokraterna: kl. 18. Kaese ti sammanträde med kommunfumäktige 2013-10-28 Tid: Onsdagen den 6 november, k. 19.00 Pats: Fokets hus - Trosa Gruppmöte majoriteten: k. 18.30 Gruppmöte Sociademokraterna, Mijöpartiet och Trosa Radikaer:

Läs mer

detaljplan för Hjärup 8:16 m fl, Akerslundshusen Granskningsutlåtande Hjärup, Staffanstorps kommun

detaljplan för Hjärup 8:16 m fl, Akerslundshusen Granskningsutlåtande Hjärup, Staffanstorps kommun ~ STAFFANSTORPS KOMMUN Granskningsutåtande detajpan för Hjärup 8:16 m f, o Akersundshusen Hjärup, Staffanstorps kommun Detajpanen har varit utstäd för granskning under tiden 2014-03-10 --2014-04-07. Handingarna

Läs mer

NIMESH FÅR KOMMA HEM TILL MAMMA Barnens rätt- KAMPANJ. MÅNGA GODA resultat 2009-2011. Projekt i Sri Lanka stärker familjer

NIMESH FÅR KOMMA HEM TILL MAMMA Barnens rätt- KAMPANJ. MÅNGA GODA resultat 2009-2011. Projekt i Sri Lanka stärker familjer 2012 NUMMER 3 EN TIDNING FRÅN PMU MÅNGA GODA resutat 2009-2011 NYA INSATSER I TORKANS AFRKA NIMESH FÅR KOMMA HEM TILL MAMMA Barnens rätt- KAMPANJ Projekt i Sri Lanka stärker famijer TIMBuKTU SJÖNG FÖR

Läs mer

Svanenmärkning av Värmepumpar

Svanenmärkning av Värmepumpar Svanenmärkning av Värmepumpar Version 3.1 13 mars 2013 31 mars 2017 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är en Svanenmärkt värmepump? 3 Varför väja Svanenmärkning? 3 Vad kan Svanenmärkas? 4 Hur söker man? 4

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 4 1975 DOUGLAS CRONWALL A m m u n itionsövervakn i n g skyddsteknisk kontro THIOfEX och THIODIKT! Nu eutt.: tiitang ur patronj~~~~~~: Uir bitar e biar vior rör o. påtarbeten

Läs mer

krokens stål greppa. FFA tog rygg på fiskeguiden Micke Puhakka för att kolla om ryktena var sanna.

krokens stål greppa. FFA tog rygg på fiskeguiden Micke Puhakka för att kolla om ryktena var sanna. Laxtroing Området utanför Understen har under senare år evererat mängder med schysta axar Laxar som enigt utsago skue expodera så fort de känt krokens stå greppa FFA tog rygg på fiskeguiden Micke Puhakka

Läs mer

Hus & Anläggningar 7,5 poäng

Hus & Anläggningar 7,5 poäng AF1002 TEN1 Hus & Anäggningar 7,5 poäng Tentamen Tisdag 2011-05-24 k. 14.00-18.00 Saar: Q, Q13, QS, Q17, Q21, Q22, Q31, stora projekthaen BV 23 Tider Studerande som anänder senare än 45 min efter skrivningstidens

Läs mer

Bruksanvisning - modul 3425

Bruksanvisning - modul 3425 ASIO OMPUTER O., LTD. 6-2, Hon-machi 1-chome Shibuya-ku, Tokyo 151-8543, Japan Bruksanvisning - modu 3425 3425 Modu Nr. 3425 Svensk Bruksanvisning 5 E Lär känna kockan Gratuerar ti köp av ny kocka! Du

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-04-16. Astrakanen, tisdag 2013-04-16, kl 13:30-17:40

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-04-16. Astrakanen, tisdag 2013-04-16, kl 13:30-17:40 rnj BÅSTADS Sammanträdesdatum 2013-04-16 1(15) Pats och tid: Besutande: Astrakanen, tisdag 2013-04-16, k 13:30-17:40 Åsa Ragnarsson (M), ordförande Uno Johansson (C) Eddie Grankvist (BP) Ingea Stefansson

Läs mer

AKTUELLT. Var med och påverka. kommuniceras löpande på en särskild hemsida. Ett annat argument för medlemspanelen är

AKTUELLT. Var med och påverka. kommuniceras löpande på en särskild hemsida. Ett annat argument för medlemspanelen är AKTUELLT INFORMATION INFORMATION TILL TILL ELEKTRISKA ELEKTRISKA INSTALLATÖRSORGANISATIONENS INSTALLATÖRSORGANISATIONENS MEDLEMMAR MEDLEMMAR NR NR 6/7 12 2012 2011 Vi på EIO ska bi ännu bättre på att yssna

Läs mer

Vet du varför de norska hundarna har så platta nosar? Nej. Dom har jagat parkerade bilar.

Vet du varför de norska hundarna har så platta nosar? Nej. Dom har jagat parkerade bilar. Vet du varför de norska hundarna har så patta nosar? Dom har jagat parkerade biar. Har du hört om den senaste norska uppfinningen? En vattentät tepåse. Vet du när norrmännen bränner fötterna? När dom stryker

Läs mer

PRODUKTION ELEKTROTEKNIK TRÅDLÖST. En innovationspartner med bredd. Läs mer på almi.se. Mats Leijon: Det är ingen trend utan snarare en utveckling.

PRODUKTION ELEKTROTEKNIK TRÅDLÖST. En innovationspartner med bredd. Läs mer på almi.se. Mats Leijon: Det är ingen trend utan snarare en utveckling. PRODUKTION Rikard Söderberg: A utvecking ska kunna göras i datorn. TRÅDLÖST Caes Beckman: Samarbetet med industrin är djupare än bara forskningen. ELEKTROTEKNIK Mats Leijon: Det är ingen trend utan snarare

Läs mer

-~"-------- Dagens frågor

-~-------- Dagens frågor DAGENSFRÅGOR Den 18 juni 1940. Karteer Det finns deade meningar, om de ordinarie, grundagseer ej? eniga vaen ti andra kammaren i höst skoa eer böra äga rum, därest de ovissa utrikespoitiska förhåandena

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 9 1968 KUN GL ORLO GSMANNASÄLLSKAPET Meddeande Nr 3/1968 O rdinarie sammanträde i Karskrna den 19 februari 1968 (Utdrag ur prtk) Föredrag edamten Agernn utdrag ur sin årsberättese

Läs mer

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén Fjällgatan 3 E, terrassen, 413 17 GÖTEBORG Tel 031-85 71 00 Fax 031-14 22 75 www.melica.se Gran skning för Ös tham mars kom mun av grund vat ten re la te ra de frå gor i Svensk Kärn bränsle han te ring

Läs mer

SOLIDA GÄNGFRÄSAR. ThreadBurr

SOLIDA GÄNGFRÄSAR. ThreadBurr TM SOLIA GÄNGFRÄSAR ThreadBurr TiACN Fördeen med ThreadBurr är att du kan gänga och grada i samma operation. Ingen extra tid för och försänkning. Gradoperationen sker automatiskt vid gängfräsningen viket

Läs mer

byggda1930--1955 Rapport R59:1980 Installationer i flerbostadshus Lennart Berndtsson m fl DYGGDOI~ BYGGDOKUMENTATION INsrrrurET FöR Piac~ Accnr ~ ~ ~.

byggda1930--1955 Rapport R59:1980 Installationer i flerbostadshus Lennart Berndtsson m fl DYGGDOI~ BYGGDOKUMENTATION INsrrrurET FöR Piac~ Accnr ~ ~ ~. Rapport R59:1980 Instaationer i ferbostadshus byggda1930--1955 Lennart Berndtsson m f INsrrrurET FöR BYGGDOKUMENTATION Accnr ~ ~ ~. Piac~ DYGGDOI~ Institutet för byggdokumentation Häsingegatan.. i.(y 113

Läs mer

BULLETIN OF THE ROYAL SCHOOL OF FORESTRY STOCKHOLM, SWEDEN BONDESI(OGSBRUKET. Ekonomisk undersökning grundad på bokföring 1953-1960

BULLETIN OF THE ROYAL SCHOOL OF FORESTRY STOCKHOLM, SWEDEN BONDESI(OGSBRUKET. Ekonomisk undersökning grundad på bokföring 1953-1960 K U N G L. S K O G S H Ö G S K O L A N S S K R I F T E R Nr 39 BULLETIN OF THE ROYAL SCHOOL OF FORESTRY STOCKHOLM, SWEDEN Redaktör: Professor LENNART NORDSTRÖM 1963 BONDESI(OGSBRUKET Ekonomisk undersökning

Läs mer

mycket prat mycket verkstad 18 inflyttare berättar Vi samlar kraft för att skapa kraft därför flyttar vi till norrbotten

mycket prat mycket verkstad 18 inflyttare berättar Vi samlar kraft för att skapa kraft därför flyttar vi till norrbotten [En biaga om projektet Kraftsaming 2011-2015 En bred insaming av värdefua tankar och idéer] maj 2012 Vi samar kraft för att skapa kraft Kraftsaming är en mötespats för en bred insaming värdefua tankar

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer