Hur ökar trängseln? Prognos för vägtrafiken i Stockholm utan trängselavgifter
|
|
- Håkan Öberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur ökar trängsen? Prognos för vägtrafiken i Stockhom utan trängseavgifter
2 NATURSKYDDSFÖRENINGENS FÖRORD Diskussionen inför fokomröstningen om trängseavgifter förs ti stor de i termer av om stockhomarna tyckte att försöket fungerade bra eer dåigt. Denna aspekt är naturigtvis inte oväsentig, men att reducera vaet mean Ja och Nej ti något sags öst tyckande om det genomförda försöket är att ge frågan adees för små proportioner. Utsaget i fokomröstningen kommer tvärtom att på ett mycket dramatiskt sätt återspega sig i vardagen både för företag och för privatpersoner i Stockhomsregionen under decennier framöver. När Naturskyddsföreningen i Stockhoms än i början av sommaren 2006 gav i uppdrag ti konsutföretaget Transek att mera i detaj beysa hur stockhomstrafiken kan väntas utveckas om det bir ett Nej i fokomröstningen den 17 september, var vår avsikt att vidga perspektivet i debatten och göra det ättare för väjarna att ta stäning ur ett hehetsperspektiv. Hur trafiken kommer att utveckas efter en Nej-seger, finns redan devis beskrivet i form av det s k No-aternativet i Vägverkets vägutredning om Nord-sydiga förbindeser från juni I utredningen beskrivs ett scenario för 2015 som innehåer aa de stora infrastruktursatsningar som fram ti dess är möjiga att åtminstone i teorin genomföra, men däremot inga trängseavgifter. Den tidtabe och voym på infrastrukturinvesteringarna som förutsätts i scenariot kan idag kritiseras för att vara orimigt optimistiskt eer snarare redan överspeat. Verkigheten förefaer t ex redan ha fyttat fram öppningsåret för Norra änken ti 2016, dvs efter prognosåret Och att pendetågstunnen under Stockhoms city skue kunna tas i bruk före 2015 förefaer också atmera osannoikt. Beträffande det största projektet av aa Förbifart Stockhom, den skisserade sexfiiga motorvägen väster om Stockhom beräknas enbart byggtiden numera ti 10 år. Detta i kombination med en rad formea och ekonomiska osäkerheter gör att möjigheten att kunna ta anäggningen i bruk före 2020 får betraktas som rent teoretisk. Det uppdrag Transek fick var att med utgångspunkt från Vägverkets prognos för 2015, den iggande infrastrukturpaneringen samt den prognos för befoknings-, inkomst- och trafiktiväxt som finns i den regionaa 1 Nord-sydiga förbindeser i Stockhomsområdet. Vägutredning utstäningsversion juni aspx
3 utveckingspanen RUFS ta fram motsvarande scenarier för 2010 och En annan förutsättning vara en Nej-seger i fokomröstningen den 17 september, dvs trängseavgifter skue inte utnyttjas. Den bid som framträder i Transeks studie är, mit uttryckt, oroande. En Nejseger i omröstningen kommer att göra stora försämringar av framkomigheten oundvikiga. Grundorsaken är den stora trafiktiväxt som förväntas. De stora investeringar i ny infrastruktur (b a Norra änken, pendetågstunne under Stockhoms City och fera utbyggnader av Tvärbanan) förmår inte tinärmesevis möta trafiktiväxten utan köprobemen kommer oundvikigen att öka dramatiskt. Det mått studien använder för att beskriva köprobemen är hur mycket de genomsnittiga restiderna förängs i förhåande ti fritt föde, dvs ett äge utan biköer. För 2005 beräknas restidsförängningen i rusningstid i Stockhoms än ti ca 20 procent, dvs i rusningstid tog en bifärd normat ca 20 procent ängre tid än vid ett äge utan biköer. Fram ti 2020 väntas motsvarande restidsförängning öka från 20 ti 42 procent detta atså trots mycket stora väg- och spårsatsningar. En sträcka som idag tar 30 minuter att köra, kommer 2020 att i genomsnitt ta minuter, en 40-minutersresa ökar ti 47 minuter. För vissa sträckor bir effekten mindre, för andra större. Mean Täby och Goben förväntas såedes en måttig ökning från 36 ti 39 minuter, medan restiden från Nacka ti Hötorget väntas öka från 16,5 ti nästan 40 minuter. Privatbiister, yrkestrafik, bussresenärer aa kommer att fastna i köer vi adrig sett maken ti. Sammantaget beräknar Transek att kostnaderna för trängsen i stockhomsregionen tredubbas. Nej-sidan brukar säga att man istäet för att införa trängseavgifter bör minska biköerna genom nya vägar och bättre koektivtrafik. Den argumentationen håer inte: 1. De nysatsningar Nej-sidan efteryser, kan sjävfaet genomföras oavsett hur det går i fokomröstningen. Omröstningen avgör inte om vi ska bygga nya vägar eer inte, utan om vi ska ha trängseavgifter eer inte. Dessutom: Eftersom avgiftssystemet och ökade bijettintäkter för SL beräknas ge ett samat överskott på minst mij kronor per år, bir åtminstone de
4 ekonomiska förutsättningar att genomföra de satsningar Nej-sidan utovar paradoxat nog bättre om Ja-sidan vinner! 2. Nya vägar och bättre koektivtrafik kan inte ösa trängseprobemen i Stockhomstrafiken det visar rader av anayser från aa möjiga expertorgan. Beträffande Förbifart Stockhom bedömer Vägverket att om den nya vägen rent hypotetiskt skue kunna tas i bruk före 2015, så skue trafiken över den igenkorkade Essingeeden ikvä komma att ha ökat med 10 procent jämfört med idag. Utbyggd infrastruktur ska ses som kompement ti trängseavgifter, inte aternativ. 3. Sutigen: Nya vägar och spår kan rimigen inte påverka biköerna förrän de tagits i bruk. En eventue Förbifart Stockhom kan därför ge effekter tidigast en bit in på 2020-taet. Vad vi Nej-sidan göra innan dess? En möjig panikåtgärd vore om Stockhoms stad (för ett okänt anta hundra mijoner) byggde om Karastrandseden ti en tvåvåningsväg. Men ett sådant projekt skue ta ång tid och på sin höjd efter färdigstäandet midra probemen en smua. Och förestä er kaoset under byggtiden Utöver mycket värre biköer betyder en seger för Nej-sidan i fokomröstningen mera avgaser och inga nya pengar ti koektivtrafiken. Regionens ekonomiska utvecking bromsas samtidigt som mijön försämras. Stockhom förtjänar bättre. Naturskyddsföreningen i Stockhoms än Mårten Waberg, ordförande Magnus Nisson, kampanjedare trängseavgifter
5 INNEHÅLL 1 INLEDNING SAMHÄLLETS KOSTNADER VÄGNÄTETS FUNKTION BILISTERS RESTID REGIONENS FUNKTIONSSÄTT...14 BILAGA 1: BERÄKNINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR...16 Trafiknät...17 Medverkande från vid framtagandet av den här rapporten har varit: Isak Jarebring, Jonas Eiasson, Mattias Lundberg och Christian Nisson
6 1 INLEDNING Denna promemoria beskriver hur trängsen i Stockhom kan utveckas ti år 2020 med en sannoik och möjig utvecking av transportinfrastrukturen i regionen. Syftet är att utgöra ett underag för diskussioner om behovet av oika typer av åtgärder exempevis trängseavgifter eer infrastrukturutbyggnader. Fokus igger på resonemang om vad några mått på dagens och morgondagens trängse betyder för trafiksituationen i framtiden. Exempe på frågor är hur trängsen påverkar foks vardagsiv, regionens arbetsmarknad och trafikens mijöpåverkan. Utredningen bygger på tidigare gjorda modekörningar som räknas upp på ett förenkat sätt ti år 2010 och En nyhet är dock att faktiska restidssamband från mätningar som gjorts under Stockhomsförsöket utnyttjas i effektberäkningarna. Beräkningarna och deras förutsättningar beskrivs i biaga. 2 SAMHÄLLETS KOSTNADER Redan i dag är det ofta köer på Stockhoms gator och vägar. Trängsen i vägnätet eder ti oika kostnader för samhäet, exempevis tidsföruster, oyckor och mijöprobem. Dessa kostnader kan värderas i kronor genom samhäsekonomiska bedömningar. Bedömningarna bygger på att individers värderingar överförs ti penningmått, exempevis att studera hur människor väjer mean oika aternativ i verkiga eer hypotetiska situationer. Sjäva förseningarna drabbar des resenärerna direkt, des samhäsekonomin genom att färre timmar äggs på arbete och att arbets- och bostadsmarknaden fungerar sämre. Samtidigt bir restiden mer oförutsägbar viket des ökar risken för oförutsedda förseningar, des gör att de som reser måste ta ti en extra säkerhetsmargina för att säkert hinna i tid.
7 I dag beräknas denna restidsfördröjning kosta ca 2,5 mijarder kr per år i Stockhoms än 2. I en situation med de trängseskatter som gäde under Stockhomsförsöket beräknas kostnaderna för vägträngsen sjunka ti ca 1,9 mijarder kr Figur 1 Kostnad för vägträngse i Stockhoms än, jämfört med fritt föde år Antaet biresor beräknas öka med ca 30 procent fram ti 2020 jämfört med i dag, ti föjd av band annat fer invånare och ökat biinnehav i änet. Det i sin tur gör att vägträngsen förväntas öka. Tiden i kö för en genomsnittig biresa beräknas bi drygt dubbet så ång: från en genomsnittig fördröjning på ca 20 procent av restiden 2005 ti en genomsnittig fördröjning på 42 procent år Tisammans innebär det ökade antaet biresor och de förängda restiderna att den totaa kostnaden för vägträngsen beräknas vara nästan tre gånger så hög 2020 som idag - ca 6,7 mijarder kr per år (Figur 1). De beräknade trängsekostnaderna skue vara ännu högre om inte ett anta väg- och spårutbyggnader förutsattes ha skett. På koektivtrafiksidan ingår exempevis Citybanan genom centraa Stockhom och snabbspårväg ti Sussen och Sona i beräkningarna. På vägsidan ingår exempevis 2 Andra beräkningar har gett både högre och ägre beopp, men det rör sig i samtiga fa om stora kostnader. Beräkningarna som presenteras här bygger på det trafikmätningsmateria som samats in i samband med utvärderingen av Stockhomsförsöket. 3 Beräkningen gäer år Beräkningen av kostnadsökningen beskrivs i Biaga 1
8 breddningar på E4 och E18, Norrortseden samt Norra Länken däremot ingår inte några nya förbindeser över Satsjö-Mäarsnittet (förbifart Stockhom/Diagona Uvsunda eer Östereden). Förbifarten skue teoretiskt kunna vara färdig ti år 2020, men en bedömning här är att detta är osannoikt 5. I kapite 5 beskrivs närmare hur köerna kan påverka den dagiga tivaron och regionens funktionssätt. Observera att dessa jämföreser görs med en situation där fritt föde råder i bitrafiken. I praktiken är det dock både oreaistiskt och icke-optimat att het ta bort trängsen vare sig det görs genom ökat utbud (exempevis bättre vägar) eer begränsad efterfrågan (exempevis trängseavgifter). Skäet i utbudsfaet är het enket att ett vägnät som dimensioneras för fritt föde även när rusningstrafiken är som störst skue vara dåigt utnyttjat resten av dygnet, men också att så mycket pats knappast finns i en stad av Stockhoms storek. Skäet i efterfrågefaet är att de negativa effekterna så stora trafikminskningar skue få för medborgarna, b a arbets- och bostadsmarknadernas funktion, skue vara större än nyttan av restids- och mijövinster. Beräkningen av totakostnaden för vägträngsen är därför i första hand avsedda att beskriva hur stora kostnader det är fråga om, och hur dessa beräknas växa i framtiden. 3 VÄGNÄTETS FUNKTION För trafikanten och för den som vistas inti vägarna är det knappast sjäva samhäskostnaderna man irriterar sig på i det dagiga ivet, utan snarare att det bir köigt och burigt etc kring vägarna. En indikator för hur vägnätets funktion påverkas är hur bitrafikfödet förändras på några viktiga änkar. Därför jämförs nedan födena på ett anta infarter samt Essingeeden. 5 Enigt Vägverket kan byggstarten i teorin vara år 2008 och kan i bästa fa gå att bygga på 8 år. Någon finansiering i pan finns dock inte förrän 2013, och i Sommarvägen 2006, Information ti trafikanter i Stockhoms än och på Gotand (Vägverket) uppskattas byggtiden ti 10 år.
9 E4 gm Sona 2005: : : : Bergshamraeden 2005: : : E18 gm Danderyd 2005: : : : Rosagsvägen 2005: : : Essingeeden 2005: : : : Tranebergsbron 2005: : : : Lijehomsbron 2005: : : : Värmdöeden 2005: : : : Figur 2 Beräknade trafikföden på några änkar, vardagsmededygn. Som framgår av figur 2 beräknas trafiken öka med procent per dygn på de festa av de utvada änkarna år Mest ökar den på Rosagsvägen (nästan 50 %). En stor de av den ökningen Förkaras förkaras sannoikt av ändrade ruttva efter att Norra Länken öppnats, då många trafikanter som tidigare åkt Bergshamraeden istäet väjer Rosagsvägen. Föjaktigen syns också en minskning av trafiken på Bergshamraeden mean 2005 och En annan orsak ti ökningen på Rosagsvägen är ökad trafik ti och från de nordöstra änsdearna. Detta återspegas i att
10 trafiken även på E18 genom Danderyd beräknas öka kraftigt (med 25 procent ). På både Essingeeden och E4 norr om staden beräknas trafiken öka med ca 15 procent ti år Tranebergsbron, Lijehomsbron och Värmdöeden visar ikartade ökningstakter, med snabbast ökning på Värmdöeden. När trafikfödena ökar eder det (normat) ti att restiden i rusningstid bir ängre, men det eder också ti att rusningen varar under ängre tid. Det kan atså hända att restiden mean bostad och arbete inte förändras så mycket för den som reser när trafiken är som tätast, men däremot att även den som reser vid en tid då trafiken tidigare föt bra nu får ika ång restid. En annan indikator för hur vägnätets funktion påverkas är därför hur rusningstopparnas utbredning över dagen ändras. Hur rusningstoppen kan breda ut sig syns i figuren för trafik in mot staden på Tranebergsbron nedan. Den rusningstopp som år 2005 varade ca 30 min på morgonen (ca k ) beräknas år 2020 bestå under närmare två timmar (ca k ). Rusningstopp 2020 Fordon per 15 min 900 Rusningstopp Figur 3 Beräknade trafikföden på Tranebergsbron österut, år 2005 och 2020.
11 Samma effekt syns när Essingeeden studeras. Figur 4 visar hur den norrgående trafiken vid Grönda beräknas ändras. Den utprägade rusningstopp som kunde registreras under en kort stund på morgonen år 2005 (i ca minuter runt k. 7.30) beräknas 2020 bestå under ca en och en hav timme Rusningstopp Figur 4 Rusningstopp :00 06: :30 08:15 09:00 09:45 10:30 11:15 12:00 12:45 13:30 14:15 15:00 15:45 16:30 17:15 18:00 18:45 Beräknade trafikföden på Essingeeden norrgående vid Grönda, år 2005 och BILISTERS RESTID För att ytterigare iustrera vad förändringarna kan betyda för en Stockhomsbiist har restider för enskida reationer studerats. I genomsnitt var varje biresa i änet i rusningstid procent ängre än restiden vid fritt föde, dvs vid tider utan köbidning. Variationen är förstås stor många resor är inte fördröjda as, medan andra resor särskit i änets centraa dear under rusningstid är kraftigt fördröjda. Ti 2020 beräknas den genomsnittiga fördröjningen fördubbas se Tabe 1.
12 Tabe 1 Beräknad tota restidsfördröjning Tota restidsfördröjning 20 % 26 % 33 % 42 % Fram ti 2020 väntas atså den genomsnittiga restidsförängningen öka från 20 ti drygt 40 procent trots väg- och spårsatsningar. En sträcka som i dag tar 30 minuter att köra, kommer 2020 att ta 35 minuter. För vissa sträckor bir dock effekten betydigt större. För att iustrera detta studeras några typiska resereationer. Nedan visas hur restiden kan ändras för: En resa mean närförort och city (här Brommapan ti Hötorget), eftersom det iustrerar situationen för en typisk arbetspendare med bi ti en centrat beägen arbetspats. En resa mean en söderförort och Sona (här Haninge ti Järva Krog), eftersom det iustrerar situationen för en typisk arbetspendare med bi mean ett område med mycket bostäder och ett med mycket arbetspatser. Det visar samtidigt hur den som kan köra runt centrum (via Essingeeden) påverkas. En resa mean en norrförort och en söderförort (här Täby ti Goben), eftersom det iustrerar situationen för den som exempevis ska häsa på någon på andra sidan centrum och då kör genom centrum. Mean Brommapan och Hötorget beräknas restiden i högtrafik öka, från 23 minuter år 2005 ti 33 minuter år 2020 se Figur 5. En stor de av resan kommer därmed att ske i kö. Mean Haninge och Järva Krog beräknas restiden öka något mindre, eer från 46 ti 55 minuter. Observera att det här är tänkbart med fera oika ruttva (exempevis via Södra Länken och Essingeeden, via Centrabron eer via Ävsjövägen och Essingeeden). Den minsta restidsökningen syns för resor mean Täby och Goben, från 36 ti 39 minuter. Ett par förkaringar ti de små skinaderna kan här vara des att trängsen redan i utgångsäget är stor på exempevis Karastrandseden, des att Norra Länken kan ösa upp en de köer.
13 Bromma-Hötorget Haninge-Järvakrog Täby-Goben Figur 5 Beräknade restider under rusningstid i några resereationer. I Figur 6 visas hur restiderna förändras i dessa och några andra reationer.
14 Figur 6 Exempe på hur restiderna förändras i några reationer. Iustration Jerker von Vegesack, Typoform 5 REGIONENS FUNKTIONSSÄTT Vad betyder då de ovan redovisade indikatorerna sammantaget? Försämrad framkomighet eder ti en rad negativa konsekvenser för privatbiister, företag och bussresenärer. Utöver ängre körtider, försämras tiföritigheten i systemet. Aa som utnyttjar vägsystemet tvingas i större eer mindre utsträckning anpassa sig ti ett at sämre fungerande vägsystem. Från ekonomisk väfärdssynpunkt bir en viktig konsekvens att man avstår från att resa. Ju värre trafiken bir, desto mera begränsar människor det område inom viket man ever sina iv. Hårddraget kan man
15 säga att Stockhom sönderfaer i ett anta överappande småstäder. Detta är ett mera avarigt probem än vad det kanske i förstone förefaer. Det innebär att Stockhom inte kan tigodogöra sig de fördear som det innebär att vara en storstad en högt speciaiserad arbetsmarknad, ett attraktivt företagskimat samt ett rikt utbud av kutur- och fritidsaktiviteter. Detta begränsar i sin tur förutsättningarna för en fortsatt gynnsam ekonomisk utvecking. Den största direkta effekten som biister men också bussresenärer, fotgängare, cykister och de som vistas inti vägar märker är antagigen att det är köigt under större dear av dagen. Det betyder att det bir at svårare att väja att åka på udda tider (tidigt på morgonen, mitt på dagen eer sent på kväen) för att på så sätt undvika kö. Det betyder också att restiden bir mer oförutsägbar viket des ökar risken för oförutsedda förseningar, des gör att de som reser måste ta ti en extra säkerhetsmargina för att säkert hinna i tid ti exempevis möten. Denna oförutsägbarhet utgör en stor uppoffring. Varför är det då så viktigt för en regions ekonomiska utvecking att man har god tigängighet? Det beror på att individer och företag anpassar sig ti att en ande av dygnets timmar går ti att resa ti och från arbetet. Om restiden är ång gör det att individer arbetar mindre eer i mindre väavönade arbeten. Anta att man funderar på att byta ti ett bättre avönat arbete som igger ängre bort. För att det ska vara någon idé, måste den nya önen också uppväga de ökade totaa reskostnaderna (inkusive att man kanske inte kan arbeta ika många timmar som förut). Om trängsen ökar, kommer färre att väja högavönade arbeten ångt bort från hemmet. Man brukar säga att matchningen på arbetsmarknaden försämras. Effekten bir att genomsnittsönerna sjunker och att antaet arbetade timmar minskar därmed sjunker regionens produktion. Resutatet bir atså att den totaa väfärden minskar något. Ju större trängse, desto större väfärdsföruster. Ökad trängse påverkar också människors häsa och mijön negativt genom att utsäpp av partikar och uftföroreningar ökar iksom trafikoyckor. I förängningen kan det eda ti att regionens attraktivitet minskar och att det bir svårare att spea en ro som ett internationet tjänstecentrum.
16 BILAGA 1: BERÄKNINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Beräkningar Kostnaderna för restidsfördröjningen 6 har beräknats som gängse restidvärdering mutipicerad med fördröjningen. Ökningen har beräknats såsom kostnaden 2005 mutipicerad med den åriga procentuea ökningstakten för antaet resor i änet. Vid beräkningar av rusningstopparnas utseende har föjande metodik använts. Uppmätta räkningar av voymer på Tranebergsbron och Essingeeden över dygnet för 2005 har använts. På dessa voymer har den procentuea ökningen av trafiken mean 2005 och 2020 agts på. I de segment där ökningen har gett toppar som är högre än vägarnas maxkapaciteter har den överskjutande mängden fyttats fram i tiden ti tidpunkter där det finns pats. Restidsfördröjning är den procentuea ökningen av restiden från någon referenstid. I det här projektet har referensrestiden angivits såsom restiden i 2005 års trafiknät med fritt föde. För enskida sträckor är restidsfördröjningen rättfram att beräkna: restidsfördröjning = (restid) / (restid i fritt föde 2005) 1. Beräkningen av den sammanagda restidsfördröjningen för hea änet är ite mer kompicerad. Här måste antaet resor och deras restider ingå i beräkningen. Antar man att x står för år 20xx, står för en änk i systemet, index 0 står för restid i det tomma 2005-nätet, T står för trafikföde och t står för restid så ges den totaa restidsfördröjningen år 20xx av formen: T xx ( t t ) xx T xx 0 / T 05 T t Se Figur 1
17 Trafiknät Hur trafiknäten ser ut dvs. vika vägar och spår som antas byggda påverkar trafiksituationen. För anayserna av år 2005 har en modekörning använts där det trafiknät som då fanns är inkodat. Det betyder att exempevis Södra Länken finns med. För år 2015 har ett trafiknät enigt den regionaa utveckingspanen för Stockhoms än använts. I detta ingår på koektivtrafiksidan exempevis Citybanan genom centraa Stockhom och snabbspårväg ti Sussen och Sona. På vägsidan ingår exempevis breddningar på E4 och E18, Norrortseden samt Norra Länken däremot ingår inte några nya förbindeser över Satsjö-Mäarsnittet (förbifart Stockhom/diagona Uvsunda eer Östereden). En fuständig ista över objekt finns på: (underrubrik markanvändning/investeringar i transportsystemet). De objekt som är markerade med tidsram ingår i nätet för För år 2010 har samma trafiknät som för år 2005 använts och för år 2020 har samma trafiknät som för år 2015 använts (eftersom fuständiga prognoskörningar inte gjorts för dessa år). Ett par större vägprojekt som kan vara kara ti år 2010 är Norrortseden genom Täby och Nynäsvägen Ägviken-Fors. Av dessa kan främst Norrortseden antas ha stor påverkan på trafiken i centraa Stockhom. Ett annat projekt som kan få stor påverkan är en breddning av Karastrandseden. Sedan änge finns paner på att bygga ut eden ti fyra körfät, något som dock inte just nu är nära genomförande och därför inte igger med i trafiknätet år Som en temporär ösning har Stockhoms stad studerat om det går att utöka eden ti tre körfät (Tjänsteutåtande 2003, dnr ). För närvarande bedöms det dock inte som sannoikt att heer detta är kart ti 2010 (enigt samta med Trafikkontoret). 7 Observera att det inte är säkert att dessa projekt i verkigheten är färdiga år Vägverket anger exempevis på sin hemsida anger att norra Norra Länken kan öppnas "tidigast 2015", medan pendetågstunnens öppnande av Banverket anges ti
Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande
7 Motion 1982/83: 697 Thorbjörn Fädin m. f. Ökat sparande Ett omfattande sparande inom den privata sektorn är av avgörande betydese för samhäets kapitabidning och därmed för den ekonomiska tiväxten. Genom
Läs merGe bara ett svar på varje fråga. Välj det svar som passar in bäst. Det är viktigt att du svarar på samtliga frågor.
[Q159] Förskoeenkät Väkommen ti enkäten! Här kan du svara på frågor om hur du tycker att förskoan fungerar. Kicka på pien för att starta enkäten. Du kan också kicka dig tibaka med piarna om du vi kontroera
Läs merLåt ledarskap löna sig!
Låt edarskap öna sig! Ledarnas Chefsöner rapport 2010, om Ledarna chefsöner 2010 1 Innehå Låt önen spega edarskapets värde 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer
Läs merVerksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning
Verksamhetsberättese 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Det ska vara skönt att eva Aa som har bestående och omfattande behov av vård och omsorg, har rätt ti gratis munhäso bedömning och tandvård
Läs merMot. 1982/83 1435-1444 Motion
Mot. 1982/83 1435-1444 Motion 1982183 : 1435 Lars Werner m. f. Inandsbanans upprustning Bakgrund Redan 1975 fattade riksdagen ett positivt besut om inandsbanans upprustning. Den första borgeriga regeringen
Läs mermellan i grunden likartade partier.
NILS KARLSON: Postfestum En övergripande orsak ti att det gick som det gick i vaet är att en stor ande av väjarna, men även poitikerna sjäva, är på god väg att inse att den svenska väfärdsstaten nått vägs
Läs merNr 742. Mot. 1973:742 lo. av fru Eriksson i Stockholm m. fl. angående utfonnrtingen av planerad tenninalbyggnad på Arlanda flygplats.
Mot. 1973:742 O Nr 742 av fru Eriksson i Stockhom m. f. angående utfonnrtingen av panerad tenninabyggnad på Aranda fygpats. En ny utrikes terminabyggnad på Aranda är besutad. Det är i hög grad en fråga
Läs merBEFOLKNINGSUTVECKLINGEN
.., '... ~ ~. ~-.. '... ~ - -!f>. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I SOVJETUNIONEN Av professor CARL-ERIK QUENSEL, Lund DE UPPGIFTER om samhäsutveckingen, som kommit utandet tihanda från Sovjetunionen, ha för det
Läs merVägskäl i bostadspolitiken
GÖTHE KNUTSON: Vägskä i bostadspoitiken Visst går det att göra bostadsmarknaden rättvisare. Det hävdar riksdagsman Göthe Knutson (m) i denna artike, som des ger en bakgrund ti den sjunkande nyproduktionen
Läs merMetodtest för elasticitetsberäkningar ur Sampers RAPPORT. Del 1 Tågelasticiteter enligt befintlig differentiering utifrån basprognos 2030.
RAPPORT Metodtest för easticitetsberäkningar ur Sampers De 1 Tågeasticiteter enigt befintig differentiering utifrån basprognos 2030. 2015-02-09 Anays & Strategi Anays & Strategi Konsuter inom samhäsutvecking
Läs merÖvning 7 Diffraktion och upplösning
Övning 7 Diffraktion och uppösning Diffraktionsbegränsade system Om man tittar på ett objekt genom ett perfekt (aberrationsfritt) optiskt system avgörs hur små saker man kan se av diffraktionen i insen.
Läs merNya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter.
Nya svenska råvaror på skånsk mark. Häsosammare ivsmedesprodukter. Väkommen att investera i utveckingen av en råvara med aa förutsättningar att vinna en häsosam pats i ivsmedeshyorna. Europas bästa jordbruksmark
Läs merhela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs
hea rapporten: www.s.aand.fi/utbidning_kutur/utbidningsbehov.pbs Utbidningsbehov vem vad hur var Nuvarande utbidningsnivå Kort sammanfattning Hur ser åänningarnas framtida utbidningsbehov ut? Vika har
Läs merLedarnas rapport om chefslöner 2012
Så beönas edarskap Chefsöner 2012, Ledarna Ledarnas rapport om chefsöner 2012 1 Innehå Så beönas edarskap 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer önens storek?
Läs merLeaderområde VÄXTLUST VÄRMLAND. Utvecklingsstrategi
Leaderområde VÄXTLUST VÄRMLAND Utveckingsstrategi 2014-2020 Vad är Leader och vad är Växtust Värmand? Växtust Värmands prioriterade teman Leader är en metod för okat edd utvecking Projektet ska handa om
Läs merDatum Regional modell för strategiprocess för film och rörlig bild Diarienummer
Lnr. 1 Kuturnämnden PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2013-12-11 1 (1) 77 Regiona mode för strategiprocess för fim och rörig bid Diarienummer 1302706 Kuturnämndens besut 1. Kuturnämnden ägger rapporten ti handingarna.
Läs merIDEOLOGI OCH VERKLIGHET
489 IDEOLOGI OCH VERKLIGHET Av jur. kand. GUSTAF DELIN Högerpartiets programkommie har nu uppösts. Detta betyder ångt ifrån att programarbetet inom partiet kommer att avstanna. Tvärtom kommer man nu på
Läs merFrågeområde Funktionshinder
Frågeområde Funktionshinder Nationea fokhäsoenkäten 2018 Gäveborg I avsnittet redovisas andeen som har någon form av funktionsnedsättning i form av nedsatt röreseförmåga, synprobem eer hörseprobem. I änet,
Läs merBostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018
Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Antagen av kommunfumäktige 2014-01-20 5 Besöksadress ya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunstyresen 685 80 Torsby direkt 0560-160 00 växe 0560-160
Läs merAngående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng
REMISS 1 (1) Länsstyresen Skåne 2014-09-19 Dnr 211-23206-2014 Kontaktperson Förvatningsavdeningen Axe Starck 010-2241000 Ängehoms kmjm,~n 2014-09- 2 2 Angående ansökan om tistånd ti kameraövervak n i ng
Läs merVerksamhetsberättelse 2009
1 Uppsökande Verksamhet 29 Verksamhetsberättese 29 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Innehå Särskit Tandvårdsstöd i Västra Götaandsregionen 4 Personer med omfattande funktionshinder ska ha samma
Läs merUTVECKLING AV HANDEN: LILLCENTRUM 2015 VISIONSMANUAL
UTVECKLING AV HANDEN: LILLCENTRUM 2015 VISIONSMANUAL 3 Stadsutveckingsarbete bedrivs ofta över ång tid där vissa steg spear en avgörande ro i utveckingsarbetet. Visionen av en stadsutvecking är ett sådant
Läs merTillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång!
Tisammans kan vi göra skinad. Här är en guide som hjäper dig att komma igång! VAD ÄR NICKELODEONS TOGETHER FOR GOOD? VAD ÄR PLAN INTERNATIONAL? Nickeodeon tror att vi kan göra gott tisammans. Nickeodeons
Läs merLEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika
LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika Utrikeskrönikan granskar i dag den brittiska tidningsbranschen, närmare bestämt utveckingen på och kring Londons ärevördiga tidningsgata Feet Street. Den nya tekniken gör
Läs merr+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr.
r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kaese/underrättese 2014-09-01 Sammanträde med: Barn- och utbidningsnämnden Datum: 2014-09-17 Tid: 13.30 Pats: Astermoskoan Ärende. Upprop Biaga 2. Va av justerare 3. Godkännande
Läs mer5. Roger Nordén, Ä:.' I
ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfuírnäktigo i Timrå kommuns besut den 24 augusti 2015, 112 _.í»-i,,0_. D0k.d 99749 Postadress Besöksadress Teeïon Teefax Expeditionstid Box 314 Backgränd 9 0611-46 06 00 0611-51
Läs mer11. Enligt plan- och. 11. Konsekvenser
11. Konsekvenser 11. Enigt pan- och byggagen ska översiktspanens konsekvenser kunna utäsas på ett ättfattigt sätt. En mijökonsekvensbeskrivning ska upprättas i syfte att integrera mijöaspekterna i paneringen.
Läs merVENNGARN 1:17. Bjerking AB. Uppdrag nr 13U22912 Sida 1 (1 O) Aridtelder Ingenjörer. Uppdragsnamn Venngarn 1:17. Caterina Kullman.
Sida 1 (1 O) Aridteder Ingenjörer Uppdragsnamn Venngarn 1:17 Sigtuna kommun Vanngarn 1:17 Caterina Kuman Heimdasgatan 20 19550 Märsta Uppdragsgivare Katarina Kuman Heimdasgatan 20 Vår handäggare Oa Justin
Läs merLexmark Print Management
Lexmark Print Management Optimera nätverksutskrift och skapa informationsfördear med en utskriftshanteringsösning som du kan impementera på pats eer via monet. Säker och praktisk utskriftsversion Fexibet.
Läs mer~, ;, :~. \ 1 l i N ~ -:- ' ~ ANK 2011 -uz- 15. ~,. l VÄRDEUTLÅTANDE. för del av fastigheten. Tegelbruket 11. Ängelholms kommun
~, ;, :~. \ 1 i N ~ -:- ' ~ C, [ N ANGELhuLvii ANK 2011 -uz- 15 ~,. VÄRDEUTLÅTANDE - för de av fastigheten Tegebruket 11 Ängehoms kommun Det bedömda marknadsvärdet uppgår ti 15 000 000 kr Femton mijoner
Läs merVannaktiviteter. Torsby och Sunne
Vannaktiviteter Torsby och Sunne KANOT- OCH FLOTTFÄRD Kanottur Njut av en kanottur på Karäven - en fridfu uppevese för små och stora. Karäven är det perfekta vattendraget för turer på några timmar upp
Läs merFör G krävs minst 16p, för VG minst 24p. Miniräknare och utdelade tabeller
ÖRERO UNIVERSITET Handeshögskoan i Örebro Tentamen i Ekonomistyrning, Fö1018, 7,5 hp nta uppgifter: Max poäng: etyg: nsvariga ärare: Tiätna hjäpmede: 6 32 För G krävs minst 16p, för VG minst 24p Kerstin
Läs merANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING
Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= == Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet Christer
Läs merSex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län
LAFA 1:2005 Sex- och samevnadsundervisning i skoan En kartäggning av sex- och samevnadsundervisningen på sju högstadieskoor i Stockhoms än Landstinget förebygger aids (Lafa) är Stockhoms äns andstings
Läs merSvenska Spels GRI-profil 2013
Svenska Spes GRI-profi 2013 Svenska Spes Håbarhetsredovisning 2013 är en integrerad de av årsredovisningen och pubiceras även på svenskaspe.se. Redovisningen sker enigt GRI, nivå C+. Håbarhets redovisningen
Läs merVägverket publikation 2003:95
VEM VINNER OCH VEM FÖRLORAR PÅ TRÄNGSELAVGIFTER? FÖRDELNINGSEFFEKTER AV TRÄNGSELAVGIFTER I STOCKHOLM Vägverket publikation 2003:95 FÖRDELNINGSEFFEKT AV AVGIFTER Med fördelningseffekter avses hur olika
Läs merNya trängselskattens effekter. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige
Dnr Sida 1 (7) 2017-05-11 Handläggare Tobias Johansson 08-508 266 56 Till Trafiknämnden 2017-06-15 Nya trängselskattens effekter. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige Förslag till beslut 1. Trafiknämnden
Läs merDagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem."
Dagens frågor Front mot vida strejker Det goda förhåandet mean parterna på den svenska arbetsmarknaden har varit en nästan egendarisk företeese. Respekten för givna utfästeser har gjort det möjigt att
Läs merÅTGÄRDER MOT VARDAGSBROTT
ÅTGÄRDER MOT VARDAGSBROTT FÖR TRYGGA HANDELSPLATSER 2 ETT RÄTTSSÄKERT SAMHÄLLE Vardagsbrott är brott som drabbar medborgaren i vardagen. Det kan handa om en stuen cyke, skadegörese av bien på en parkering,
Läs merl l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l
Motion ti riksdagen 1988/89: av Bengt Westerberg m. f. (fp) Förbättrad omvårdnad Det kan tyckas att en utvecking av den medicinska vården skue medfora mindre krav på omvårdnaden. Så är det dock inte as.
Läs merl iootterdotterdotterdotterbolag
Intresseboa Dotterboa et AB ÖviksHem Dotterdotterboa ootterdotterboaa 2008 Intresseboa Dotterdotterboa /kommun omsködsviks J Moderboag: Rodret i Örnsködsvik AB o otterföretaa Ovik Eneroi AB ootterdotterboaq
Läs merTrendspaning i Stockholm
ANNORDIA NEWSLETTER #3 TEMA Trendspaning i Stockhom VD HAR ORDET TEMA HOTELLMARKNAD Med Annordia som rådgivare har Kövern tecknat ett hyresavta med Nordic Choi Hotes för ett nytt hote i Västerås. Hur och
Läs merDetaljplan för Evelund
~ SJ\LJ\ Biaga KS 20131741 ~KOMMUN SALA KOMMUN 1 (4) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Detajpan för Eveund Saa kommun, Västmanands än.. ANSOKAN OM DETALJPLANEUPPDRAG Programområdets äge - -L 1 13 2 -- 5.7 2..
Läs merOPQ Beslutsfattarens Plus Rapport
OPQ Profi OPQ Besutsfattarens Pus Rapport Namn Sampe Candidate Datum 25 september 2013 www.ceb.sh.com INLEDNING Den här rapporten är avsedd för injechefer och de som arbetar inom HR. Den innehåer information
Läs merHur hanterar vi varandra i trygghetsnarkomanernas land
Hur hanterar vi varandra i trygghetsnarkomanernas and david@eberhard.se www.eberhard.se Twitter: @eberharddavid Om vi bara ever skyddat från början ti sut så kan vi nog eva hur änge som hest Vad är farigt?
Läs merDATUM 2015-05-08 KFN-2015/154.387
HUDDINGE KOMMUN KUL TUR- OCH FRITIDSNAMNDEN TJÄNSTEUTLATANDE DATUM DIARIENR 2015-05-08 KFN-2015/154.387 SIDA 1 (2) HANDLÄGGARE Wessem, Mats 08-535 317 37 Mats. Wessen@huddinge.se Kutur- och fritidsnämnden
Läs merTotalkväve. Transport av totalkväve 2004 2013. Kvävetransport. ton/år. Totalkväve, ton/år P12 P13.1
Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 213 Totakväve Totakvävekoncentrationen i vattnet ökar successivt ängs oppet från nivån 46 µg N/ i ti 84 µg N/ i.1. Jämfört med 2 har haterna i år ökat
Läs merSuperi mot välfårdssamhället
PER UNCKEL: Superi mot väfårdssamhäet Btror akohomissbruket på att det är for ätt att {a tag på sprit? Frågan stäs av riksdagsman Ptr Uncke. Han hävdar att det inte kjäper med atr /Orbud. Vi må~ te i stäet
Läs merTrafikanalys av Leråkersmotet
Uppdragsledare Johan Hallberg Handläggare Robin Hjalmarsson Mottagare Göteborgs stad Trafikkontoret Anna Fant E-post johan.hallberg@afconsult.com Datum 2017-12-19 Projekt ID 742436 Trafikanalys av Leråkersmotet
Läs merEnergiläget i Åmål Sammanställt våren 2004
Energiäget i Åmå Sammanstät våren 2004 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 BAKGRUND & SYFTE... 5 MÅL & FRÅGESTÄLLNING... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR & METOD... 5 ENERGIANVÄNDNING
Läs merVerksamhetsberättelse 2012 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning
Verksamhetsberättese 2012 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Innehå Särskit Tandvårdsstöd 4 Gratis Munhäsobedömning hemma 4 Smidigare samarbete fer uppsökta ja-tackare 5 Artike: Samverkansavvikeser
Läs merByggställning. Scaffold
Byggstäning För bruk i trappor Scaffod For use in staircases Björn Larsson Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008 Byggstäning Scaffod Björn Larsson mittibushen@hotmai.com
Läs merÅterinför namnet Drevviksstrand i stället för Östra Skogås svar på medborgarförslag väckt av Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA 2014-11-03 KS-2012/260.109 1 (3) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng viktoria.thonang@huddinge.se Kommunstyresen Återinför namnet Drevviksstrand i stäet för Östra
Läs merjlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi
jsociastyresen 204-03-03 Reger och behörighet/kassifikationer Dnr: 4.2.-552/204 och terminoogi Termista samt svarsma Biaga Läkemedessäkerhet (6) Svar ämnat av (kommun, andsting, organisation etc.): Inspektionen
Läs merByggforskning 68. statens råd för byggnadsforskning
Byggforskning 68 Byggforskning 68 statens råd för byggnadsforskning statens råd för byggnadsforskning AB Egneiska Boktryckeriet, Stockhom 1968 Innehå sid ~ro~ 7 ByggforskningeniS resurser och behov. Tekn
Läs merFebruari 2008. Parkplan Liljeholmen. www.stockholm.se
Februari 2008 Parkpan Lijehomen www.stockhom.se Panen antogs 2008-02-14 Bestäare: Hägersten-Lijehomens stadsdesförvatning Anna Ambjörn Mats Jaxgård Medverkande: Expoateringskontoret Stockhoms stad Lena
Läs mere l h a ll byb o 4-6 januari Cupen för hela föreningen +
1995 2020 m e n m o t k i ä V h a n e byb o 4-6 januari 2020 - Cupen för hea föreningen + Väkommen ti 2020 års jubieumsuppaga av Habyboen! För 25:e året i rad bjuder IF Haby HK in ti handbosfest i Jönköping
Läs merBilaga 5 Trafikanalys
Bilaga 5 Trafikanalys Generellt Allmänna uppgifter återfinns i förstudiens huvudrapport. Studerade scenarion För att kunna bedöma föreslagets effekt på restiden, krävs en detaljerad förståelse av trafiksituationen
Läs merLägg konstgräs på grusplanen (kaninburen) vid Dagsvärmarens förskola - medborgarförslag
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-26 FSN-2015/32.389 1 (2) HANDLÄGGARE Lundin, Tina tina.undin@huddinge.se Förskoenämnden Lägg konstgräs på gruspanen (kaninburen)
Läs merDnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-09-17 Tekniska nämnden Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden 1. Tekniska
Läs merFörslag till nya och förändrade indikatorer 2014
Trafikkontoret Bilaga 10 Sida 1(6) Trafikplanering Förslag till nya och förändrade indikatorer 2014 Förslag till nya och förändrade indikatorer för verksamhetsmålen 1.5 Framkomligheten i regionen är hög
Läs merKBU Grundskolan Åk Friskolan Stellatus
KBU Grundskoan Åk 17 Syfte och bakgrund Syfte Syftet med undersökningen är: att ge information om kvaiteten i verksamheten att ge underag för va att ge underag för utveckingsarbete Mågrupp Mågruppen är
Läs merl l l l l l l l l l l l l l l
VD-Förord. "En spännande start och ett spännande sut" Ja så kan man besiva verksamhetsåret 202, där vi i början av året påbörjade den sista deen i "Nordstreamprojektet". Ett arbete som varit mycket framgångsrikt
Läs merSJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013
SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 VINJETTER HÖGT UPP I GRÅ SJ I KORTHET SJ på två minuter 1 SJ i korthet 5 Vd har ordet 7 Ordförande har ordet 8 Väsentighetsanays 9 Intressentdiaog 10 Håbart
Läs merTÄBY SIMHALL. Kapacitetsanalys Stora Marknadsvägen. Rapport Upprättad av: Frida Aspnäs, Tobias Thorsson
TÄBY SIMHALL Kapacitetsanalys Stora Marknadsvägen Rapport 2016-02-04 Upprättad av: Frida Aspnäs, Tobias Thorsson TÄBY SIMHALL Kapacitetsanalys Stora Marknadsvägen KUND Täby Kommun KONSULT WSP Analys &
Läs mer------=-= Att bryta tystnaden DENNIS BRINKEBACK:
DENNIS BRINKEBACK: Att bryta tystnaden Denna artike försöker spega debattkimatet på ett statigt verk. Trots att många anstäda är väutbidade akademiker vågar de inte deta i samhäsdebatten med tanke på sin
Läs merKBU Förskolan Föräldrakooperativet Trollet
KBU Förskoan 17 Förädrakooperativet Troet Syfte och bakgrund Syfte Syftet med undersökningen är: att ge information om kvaiteten i verksamheten att ge underag för va att ge underag för utveckingsarbete
Läs merRAPPORT. Tågelasticiteter från Sampers till elasticitetskalkyler. Analys & Strategi
RAPPORT Tågeasticiteter från Sampers ti easticitetskakyer 2013-02-08 Anays & Strategi Konsuter inom samhäsutvecking WSP Anays & Strategi är en konsutverksamhet inom samhäsutvecking. Vi arbetar på uppdrag
Läs merOm- och utbyggnad av Edboskolans kök och lastkaj
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-12 GSN-2013/519.252 1 (4) HANDLÄGGARE Hammarund, Bengt 08-535 360 29 Bengt.Hammarund@huddinge.se Grundskoenämnden Om- och
Läs merKBU Grundskolan Åk Kronoparksskolan
KBU Grundskoan Åk Syfte och bakgrund Syfte Syftet med undersökningen är: att ge information om kvaiteten i verksamheten att ge underag för va att ge underag för utveckingsarbete Mågrupp Mågruppen är eever
Läs mermycket prat mycket verkstad 18 inflyttare berättar Vi samlar kraft för att skapa kraft därför flyttar vi till norrbotten
[En biaga om projektet Kraftsaming 2011-2015 En bred insaming av värdefua tankar och idéer] maj 2012 Vi samar kraft för att skapa kraft Kraftsaming är en mötespats för en bred insaming värdefua tankar
Läs merHårdhet & Avhärdning -Luftning & Oxidation
Hårdhet & Avhärdning -Luftning & Oxidation Hårdhet Ca & Mg Hårdheten på ett vatten mäts som bekant med Tyska hårdhetsgrader. Det är summan av Magnesium och Kaciumjoner i vattnet där Kacium är den dominerande
Läs merRent vatten skapar hopp i slummen
NICLAS LINDGREN: Aa barn är aas ansvar VILL DU HJÄLPA! SKÄNK 50 KR TILL PMU. SMS:A PMU 50 TILL 72 930 2011 #3 En tidning från PMU Rent vatten skapar hopp i summen 700 barn föramade efter poioepidemi 12
Läs merSkola F 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Totalt Skapaskolan 38 44 26 20 6 8 142
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-20 GSN-2015/170.602 1 (3) HANDLÄGGARE Hjem, Per 08-535 360 71 Per.Hjem@huddinge.se Grundskoenämnden Ansökan från The Learning
Läs merKARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 12 342 (371) Närvarande: (markerade med x, tjänstgörande ersättare i ledamots ställe markerade med xx):
KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 12 342 (371) Kommstyresen 2012-11-20 PROTOKOLL FRÅN SAMMANTRÄDE MED KOMMUNSTYRELSEN Pats och tid: Asarumssaen, k7.00-18.30 Närvarande: (markerade med x, tjänstgörande ersättare
Läs merinformation förs in i prissystemets informationsmekanismer.
mokratins underskott budgetunderskott är en föjd av sätt att fungera, hävdar M Buchanan och Richard E i sin bok Democracy in Deficit. Rof Engund diskuterar sutsatser och betydese för förhåanden. Hur kommer
Läs mer------------------------- -------------------- ---------------------------------
A.RaVBXBMPLAR Sida: 1 Anm.upptagande p -mynd : STOCKHOLMS LÄN Dnr: Bnhet: 80NC/H Myndighetskod: 0201 Dnr annan p-mynd: AnmAningsdatum: 2010-09-02 k: 20.30 Amnäningssitt: se fritext upptagen av: Pa Thomas
Läs merMiljö- och hälsoskyddsnämnden
Utfa KF Nämndens Nämndens Prognos för m n kr budget v p underag omsutnings- 2017 2018 2018 2019 förändring ex/ omsutningsförändring 2019 Förändring Nämndens Prognos för Förändring Nämndens Prognos för
Läs merl l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås
Motion ti riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskoärarutbidning i Borås Bakgrund Riksdagen fattade under våren 1984 besut om avvecking av förskoäraroch fritidspedagoginjer
Läs merKALLELSE KOMMUNSTYRELSEN
1 (1) KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN 2014-06-16 VÄLKOMMEN Kommunstyresen i Höganäs kommun kaas ti sammanträde. Datum och tid: 2014-06-16, k 16:00 Pats: Stadshuset, gruvsaen Ledamot som är förhindrad att närvara
Läs merSJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013
SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 23 VINJETTER HÖGT UPP I GRÅ SJ i korthet 5 Vd har ordet 7 Ordförande har ordet 8 Väsentighetsanays 9 Intressentdiaog Håbart företagande 5 Strategi 6 SJ och kunderna
Läs merKBU Grundskolan Fritids Åk Friskolan Stellatus
KBU Grundskoan Fritids Åk 1 Syfte och bakgrund Syfte Syftet med undersökningen är: att ge information om kvaiteten inom verksamheten att ge underag för va att ge underag för utveckingsarbete Mågrupp Mågruppen
Läs merResultat efter april 2006
Resultat efter april 2006 Program Eric Tedesjö SL Gunnar Söderholm MAK Birger Höök VV Jonas Eliasson Transek (ordf analysgruppen) Arne Nedstam City Samverkan Kia Hultin Transek (företagsattityder) Målet
Läs merTentamen i matematisk statistik för MI/EPI/DI/MEI den 19 dec 2012
Tentamen i matematisk statistik för MI/EPI/DI/MEI den 19 dec 01 Uppgift 1: Ett företag tiverkar säkerhetsutrustningar ti biar. Tiverkningen är föragd ti fyra oika änder, A, B C och D. I and A finns 0%
Läs merHus & Anläggningar 7,5 poäng
AF1002 TEN1 Hus & Anäggningar 7,5 poäng Tentamen Tisdag 2011-05-24 k. 14.00-18.00 Saar: Q, Q13, QS, Q17, Q21, Q22, Q31, stora projekthaen BV 23 Tider Studerande som anänder senare än 45 min efter skrivningstidens
Läs merKBU Grundskolan Åk Friskolan Stellatus
KBU Grundskoan Åk 5 17 Friskoan Steatus Syfte och bakgrund Syfte Syftet med undersökningen är: att ge information om kvaiteten i verksamheten att ge underag för va att ge underag för utveckingsarbete Mågrupp
Läs merM: Trafikprognoser i ÖP 2030 VÄXJÖ KOMMUN
M: Trafikprognoser i ÖP 2030 VÄXJÖ KOMMUN Oktober 2011 Denna utredning har utförts under dec 2010 till okt 2011 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Kungsgatan 6 252 21 HELSINGBORG Tel: 010-452
Läs merJi'!v. l l l l l ENTRUM. l l. l l l l GASTEKNISK FORSKNING OCH UTVECKLING PROJEKTRAPPORT
s ENTRUM ~-! -- ------ -- Ji'!v GASTEKNISK FORSKNING OCH UTVECKLING PROJEKTRAPPORT Rapport GC 89.03 EMISSIONSMÄTNINGAR VID o - LAGNOx-BRANNARE Nygaards handesträdgärd Kje Wanseius KW ENERGI Apri 1989 ~AGNO=-BRÄNNARE
Läs merQ&A för trängselskatten
1 Q&A för trängselskatten Generella svar på fem vanliga frågor 1. Varför infördes trängselskatt på Essingeleden när naturliga alternativvägar saknas? Eftersom Essingeleden är den viktigaste nordsydliga
Läs merTrafikutredning Tosterö
Svenska Hem Entreprenad Stockholm 2017-10-17 Datum 2017-10-17 Uppdragsnummer 1320022838 Utgåva/Status Version 1 Eva-Lena Nilsson Malin Lagervall Johan Wahlstedt Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll
Läs merÅTGÄRDER MOT VARDAGSBROTT
ÅTGÄRDER MOT VARDAGSBROTT FÖR TRYGGA HANDELSPLATSER 2 ETT RÄTTSSÄKERT SAMHÄLLE Vardagsbrott är brott som drabbar medborgaren i vardagen. Det kan handa om en stuen cyke, skadegörese av bien på en parkering,
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL 27 {43) M SALA LEDNINGSUTSKOTTET. Ulrika Spärebo [S] inkom den 19 juni 2017 med rubricerad motion.
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 27 {43) M SALA LEDNINGSUTSKOTTET KOMMUN sammanträdesdatum 2018 03 20 70 Dnr 2017/804»?! Motion om att införa Skönsmomodeen i Saa kommuns hemtjänst = vafrihet på riktigt INLEDNING
Läs merREMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad
REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget
Läs mer100 %, 50 %, 25 % och 75 %
arbetsbad 8:1 100 %, 50 %, 25 % och 75 % > > Måa 100 % av figuren. > > Måa 50 % av figuren. > > Måa 25 % av figuren. > > Måa 75 % av figuren. > > Måa 50 % av figuren. Måa 25 % av figuren. Hur många procent
Läs merFordonstrafiken in i och ut ur Stockholms innerstad före, under och efter trängselskatteförsöket samt efter trängselskattens införande 1 augusti 2007
Siamak Baradaran Trafikkontoret/Stockholm stad 2007-11-23 siamak.baradaran@tk.stockholm.se +46-8 508 279 09 +46-761 22 79 09 Leif Carlsson Vägverket region Stockholm Leif.carlsson@vv.se +46-8 757 66 78
Läs merSVARSANALYS. 10 p. 8 p. 34 p. 7 p. 9 p. 10 p. 5 p. 4 p. 9 p. 8 p. 6 p Sammanlagt 149 p. 6 p DET MEDICINSKA URVALSPROVET 23.5.2012
1 DET MEDICINSA URVALSPROVET 3.5.01 SVARSANALYS Svarsanaysen offentiggörs omedebart efter det att urvasprovet avsutats. Syftet med svarsanaysen är att ge detagarna i urvasprovet en genere beskrivning av
Läs merÖversyn och ändring av taxa för offentlig kontroll av livsmedel 2019 Dnr MBN2018/80/03. Miljö- och bygglovsnämndens beslut
SUNNE KOMMUN Mijö- och byggovsnämnden Mbn 92 PROTOKOLL Sammanträdesdaturr 2018-11-19 SUNNE.K_OMMUN' KOMMUNSmELSÉN'd Ink Avg 2018-11- 2 0 ^...^^.US _^^^.^i... Ida ^(16) ^ Översyn och ändring av taxa för
Läs merKBU Grundskolan Fritids Åk Kronoparksskolan
KBU Grundskoan Fritids Åk 17 Kronoparksskoan Syfte och bakgrund Syfte Syftet med undersökningen är: att ge information om kvaiteten inom verksamheten att ge underag för va att ge underag för utveckingsarbete
Läs merTimkostnadsnorm för år 2015
DoMSTOLSVERKET SVERIGES DOMSTOLAR DATUM 2014-09-29 DIARIENR 1319-2014 1 (1) Regeringskansiet Justitiedepartenentet 103 33 Stocd10m Timkostnadsnorm för år 2015 Enigt 3 förordningen (2009:1237) om timkostnadsnofn
Läs mer