KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

Transkript

1 KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r

2 T RAPP OB och mannen under 1960-ta/et Föredrag av Överbefähavaren, hået vid Kung Örogsmannasäskapets sammanträde nedning Min tid som OB är snart tiända. Jag har av ordföranden i Kung Orogsmannasäskapet ombetts att inför säskapet redogöra för de handingsinjer jag föjt beträffande marinen i min egenskap av överbefähavare under 60-taet. Det gör jag givetvis mycket gärna, men vi betona att denna framstäning, som huvudsakigen grundar sig på dokumenterade fakta, även i vissa fa återspegar hur jag rent personigt och känsomässigt uppevt hithörande händeser. Givetvis är förutsättningar, besut och åtgärder vad beträffar mitt '"marina" handande starkt beroende av min syn på krigsmaktens probem i dess hehet. Det är därför nödvändigt att jag även berör vissa frågor, som inte är genuint marina, exempevis förändringar av krigsmaktens måsättning och studie- och paneringsmetodiken. Jag ska inedningsvis göra en kort tibakabick på tiden före mitt titräde som OB hösten 1961 eftersom vissa då vidtagna åtgärder och stäningstaganden påverkat och bundit utveckingen under 1960-taet. Försvarsbesutet 1948 innehö en statsmakternas amänna måsättning för det miitära försvaret. Enigt denna skue invasionsförsvaret vara krigsmaktens viktigaste uppgift. Måsättningen åg ti grund för krigsmaktens utvecking under 1950-taet. Vid denna tidpunkt - sutet av 40-taet - bedömdes amänt att ett krig skue bi ångvarigt, totat och gobat. Vårt försvar borde byggas upp och utveckas mot den na bakgrund. Stommen i marinens organisation under 1950-taet utgjordes av materie och enheter som kom ti genom 1942 års försvarsbesut. Redan på 40-taet hade emeertid tankarna väckts kring en ättare 117

3 fotta. Ett uttryck för denna va r de jagare och torpedbåtar, som tifö rdes fottans förband i mitten och sutet av 50-taet. Inom kustartieriet modernise rades a rtierimaterieen och tankarna k ring en " robotisering" började ta form. Därigenom avsåg man åstadkomma en ökning av edkraften och samtidigt kompensera bristen på rö righet. O B 57 ades fram. D en utredninge n grundade sig på måsättningen från 1948 som b a innebar möjighet ti avvärjning samtidigt i två storanfasriktningar. En väsentig omvärd ering i förh åande ti tidigare hade skett beträffande ett krigs karaktär. N u ansåg då varande O B i miitäredninge n, som - inom parentes - i detta fa inte var enig, att ett krig skue bi kort oc h få ett häftigt inedningsskede. Vidare ansåg han att de större övervattensfa rtygens möjigheter att uppträda och bekämpa en angripare ti sjöss bev _at mer osäkra. Dessa förhåanden togs som intäkt fö r en omavvägning från marin en ti främst fy gvapet och närmast attackfyget. O vervattensfartygen skue fortfa rande ösa invasionsförsvarsuppgifter i kustområden oc h skydda kustsjöfarten. Lätta fartyg, ämpade för dessa uppgifter, skue efter hand bi dominerande i fottan. Statsmakterna vade atern ativet ADAM (det ekonomiskt sett högsta efter OB:s eget at) med den förändringen att marinen och 'främst kustartieriet skue tigo doses något bättre än dåvarande OB hade föresagit. Men ADAM innebar att fottans fö rband på sikt skue reduceras med över 50 Ofo i förhåande ti 1957 års organisation. Verksamheten inom in vasionsförsvaret skue koncentreras ti norra O stersjön oc h Gotand. Begränsade stridskrafter för skydd av importsjöfarten skue bibehåas på V ästkusten. V issa ka-batterier skue ersättas med kustrobotförband och röri gheten i sk ä r gå rdsterrängen ökas. Många i ansvarig stäning ansåg att konsekvenserna av det vada a tern a t i vet sk u e bi ett " uckförsvar". För marinen innebar försvarsbesutet 59 omgående omfattande åtgä rder. På dåvarande CM initiativ instädes tre pågående fartygsbyggen. Detta var en omstridd men, som v i se na re erfarit, vis åtgä rd. Inte heer verkstädes panerad ombyggnad av fyra k ustjagare ti fregatter. Vidare intensifierades ett pågående utredningsarbete, som syftade ti en nytt utveckingsprog ram. De k rav som den framtida strids mijön städe innebar en fortsatt omstrukturering av marinen. Utredningen utmynnade i Marinpan 60. Jag förutsätter att panens - den ätta marinens - karaktär och innehå är känt av auditoriet. Marinpanen skijer sig från OB 57 på - förutom avvägningen mean fö rsvarsgrenarna på sikt - en väsentig punkt. Den bedömer och framhåer riskerna för begränsade samt reativt ångvario-a kri o- som mer sannoika D etta kräver ett asidigt sammansatt, o o. ~ baanserat försvar. Marin panen ades fram 1959 och skue utgö ra underag för perioden 60/67. D en byggde under peri? den fram ti 1962/63 på försvarsbesutet 58 ekonomiska förutsättnmgar samt därefter på en något högre ansagstidening. Panen godtogs på ansvarigt miitä rt hå och av statsmakterna ti principer och huvudinnehå. D ock fanns viss tveksamhet hos statsmakterna ti den förutsatta genomförandetakten.. Inn an jag ämnar års försvarsbesut vi jag nämna att 1 och med detta infördes metodiken med en för krigsmakten samad kostnadsram. Paneringen skue enigt FV mode omfatta en sju - årsp eriod och årigen redovi sas i ruande ångsiktspaner. Den sk ue stöttas upp des av feråriga försvarsbesut - i detta fa tre år - des av kompensation för in fationen genom försvarsindex och des av bemyndigandesystemet (för ma teridanskaffningar). K va i tetsni vån skue vidmaktshåas genom visst årigt påsag fö r teknisk utvecking. Detta system har stabiiserat vår panering och underättat bes utsfattningen. Utan dem hade v i inte k un nat motsvara de krav som stäts på försvaret eer upprätthåa vår förnäma svenska krigsindustri. J ag återkommer ängre fram ti de förändringar som skett under senare år.. Försvarsbesutet 61 som var tvåårigt bev i princip en fortsättmng på ksutet 58. R amen under dessa år skars dock ner med 85 mij kronor av vika FV - so m just då var vid go d kassa - på mitt försa o-' som CFV och CFF fick stå för 75 och armen för 10 mij kr. J a~ bedömde då att inget fanns att ta från marinen om ej Marinpan 60, som jag trodde på, het skue gå i stöpet. 1'-A:a rinen fick nu b a anskaffningstistånd för sex torpedbåtar, se ;. ubåtar som endast bev fe m med hänsyn ti kostnadsutveck J;ngen. Vidare fick marinen tistånd att fo rtsätta p å_börj ad ansk~ff ning av ätta tornbatterier oc h uppsättning av kust) ägarkompamer. 119

4 2. ÖB titräder 1961 I samband med mitt titräde på posten som OB hösten 1961 ändrades instruktionen för överbefähavaren. OB befogenheter ökade. Utvec.kingen, inriktningen samt avvägningen inom krigsmakten på ång s1kt skue fr o m nu edas och samordnas av OB. Jag fick också det operativa ansvaret för hea krigsmakten. En ny OB-utredning - OB 62 - var i arbete. Det gäde nu att övertyga statsmakterna om våra behov för att kunna upprätthåa krigsorganisationens kvaitet och kvantitet. Det gäde dessutom att försöka se varthän utveckingen bar på sikt, vika behov av resurser som erfordras samt överväga ångsiktiga handingsinjer. Marinen var i en omstäningsperiod. Adre materie måste ersättas i stor omfattning. Den marin ' som skue växa fram var av annan struktur än tidigare. strukturförändringar tar oftast ång tid att genomföra. Materie, enheter och förband bir ju inte omoderna därför att nya utveckingsinjer kan skönjas. Materieens effektiva ivsän.gd måste utnyttjas och beredskapskraven måste uppfyas. Den ud som förutsattes för genomförande av Marinpan 60 (en etapp tänkt i ett större skede) ansåg jag i stort vara reaistisk. Man kan göra en jämförese med ett näraiggande exempe. I Norge genomfördes motsvarigheten ti vår Marinpan års norska fottpan - på mindre än ett decennium. De mede som erfordrades för Marinpanens genomförande var i och för sig också reaistiska sett mot bakgrund av de ursprungiga ramarna i försvarsbesuten 58, 61 och 63. Men dessa mede skars ner des genom 1961 års försvarsbesut, en nedskärning som dock ej berörde marinen, och des under senare deen av 63 års försvarsbesut på ett sätt som jag anser vara avgörande för det prekära äge i viket i synnerhet fottan råkat. Vidare har, som vi aa känner ti, under 1960-taets senare de krigsmaktens paneringsramar för anskaffning av materie på oika sätt successivt beskurits. Därmed har förutsättningarna för att fuföja avsedda anskaffningsprogram för ersättningsanskaffning inte kunnat upprätthåas. Marinens materieprogram har utsatts för detta diemma. Motsvarande gäer nu fygvapnets program efter försvarsbesutet 68, som innebär starkt reducerad ram i förhåande ti tidigare. Fp 37 anskaffning är besutad. Den drar stora kostnader viket medför att vissa andra viktiga sektorer inom fygvapnet nu måste eftersättas. 120 Dear av marinens ersättningsanskaffningar har varit föremå för särskid diskussion. J ag tänker b a på kanonbåtar och heikoptrar. Som jag tidigare nämnt godtogs Marinpan 60 ti princip och innehå av statsmakterna. Vid genomförandet har emeertid vissa materieanskaffningar ifrågasatts, förhaats och uppskjutits på obestämd tid. Motiven har i en de fa varit underiga eer diffusa. Konsekvenserna har bivit att handingsfriheten för marinens organisatoriska utvecking successivt försämrats och nu är oroande både från operativ och från ekonomisk synpunkt. I ett baanserat, asidigt sammansatt försvar - som vi är överens om - utgör marinens funktioner viktiga dear. Minskar en funktion kraftigare än andra kommer detta att innebära obaans och försvarseffekten nedgår proportionsvis mer än den annars skue göra. Vi hävdar aiansfrihet och neutraitet. Vi har stora områden att övervaka och försvara. Det är nödvändigt att resurserna anpassas härför och tigodoses, för att våra förpikteser ska kunna uppfyas. Beträffande den ekonomiska aspekten kan sägas att senareagda anskaffningsbesut har medfört ökade kostnader. Kust- och sjörobotsystemet typ 08 var ett av de första objekt ti viket jag hade att ta stäning som OB. Jag bedömde att systemet skue bi effektivt och av stort värde för vårt försvar. Det tivägagångssätt för utvecking och framtagning som jag då tistyrkte var det ämpigaste från både teknisk och ekonomisk synpunkt. Robot 08 är operativ sedan något år tibaka. Vår krigsmakt är en av de få som har ett dyikt system i operativt bruk. Utveckingen ovade mycket men av ekonomiska skä har vi nu tvingats stanna vid etapp. Detta är oyckigt inte minst med hänsyn ti den snabba utvecking som pågår utomands inom robotsektorn. 3. ÖB 62 och försvarsbesutet 63 OB 62 ades fram i ett äge då utgångspunkterna för paneringen förändrats. Spänningen mean stormaktsbocken var starkare än tidigare. Den tekniska utveckingen hade gått snabbare och krävde större resurser än vad som bedömts Riskerna för begränsade krig framstod kart. I vår omvärd hade man agt ökad vikt vid de konventionea stridsmeden. Det statsfinansiea äget och dispositionerna tenderade mot viss åtstramning. De amänna kraven på vårt försvar byggde även nu - enigt 121

5 Kung Maj :t direktiv - på 1948 års måsättning. OB 62 togs fram genom utnyttjande av en modern och mera genomarbetad metodik än som tidigare stått ti buds. Studieunderaget var omfattande. En av ambitionerna var att för statsmakterna visa och starkt motivera försvarets ökade behov. Enighet nåddes i miitäredningen och försvarsbesutet, FB 63, resuterade i ett ramyft. I inte oväsentig grad hade mina tankegångar om det baanserade försvaret också fått stöttning i Marinpan 60. Studierna visade också att en satsning på något eer några få vapensystem inte ger bästa försvarsösning även om dessa system därigenom bir bättre tigodosedda. Försvarsansträngningarna måste främst ta sikte på att åstadkomma ett asidigt och baanserat försvar. Det kr ä ve r vårt ands insuära äge. Vi kan inte he1er - som exempevis paktansutna stater - räkna med att i händese av krig få ev uckor fyda av andra. Vi måste också tivarata våra naturiga försvarsbetingeser. Invasionsförsvaret kan och måste byggas upp som ett asidigt djupförvar där försvaret tas upp ångt från vår kust. Angriparen kan då anfaas under ång tid och tvingas vidta omfattande skyddsåtgärder. Om dessa principer för vårt försvar har enighet rått under hea 60-taet. I detta djupförsvar är fottans attackfunktioner både under och över vattnet betydesefua. Genom samverkan mean dem och attackfyget erhås maxima effekt. Attackfunktionerna ersätter härvid inte varandra - de kompetterar varandra. Kustartieriets och armens stridskrafter tikommer så i det at mer hårdnande försvaret invid och på kusten. Mot bakgrund av OB-utredningens studier och anayser föresog jag en precisering av måsättningen. Den hade samma innebörd som den då gäande. Jag framhö att ett bestämt samband råder mean måsättningen och de resurser, som erfordras för att uppfya måsättningen. Det är dock svårt att ange detta i exakta mått. Men man kan utan övedrift påstå att de reea resurser vi hade var för få för att den då gäande måsättningen het skue kunna uppfyas. Mitt försag i OB 62 beträffande marinen byggde i at väsentigt på Marinpan 60. För att skapa bättre förutsättning för panens genomförande ökades marinens ram något i förhåande ti det tidigare försvarsbesutet. Beredskapsfrågan togs också upp; närmast gäde det avvägningen ångsiktsberedskap contra insatsberedskap. Vi fann att först och 122 främst måste den ångsiktiga beredskapens krav beaktas. Men det är även viktigt att vi i fredstid kan ingripa vid kränkningar av vårt territorium för att demonstrera vår vija och förmåga att hävda andets oberoende. }.brincns och fygvapnets enheter har härvid stora uppgifter. Vi har en ång sjögräns. F rekvensen av kränkningar är hög redan under fredstid. Med hänsyn ti våra begränsade resurser och att ångsiktsberedskapen måste prioriteras kan vi inte håa en så fuständig och hög insatsberedskap som är önskvärt. Den får ske inom ramen för fredsrustningarna, dvs med de enheter oc h den materiei v i använder fö r utbidning. Ofta får vi kritik av massmedia för bristande in satser. Jag kan försäkra att en sto r insats gö rs runt vårt and inte minst av marinens fok, men att resurserna är begränsade. I det sammanhanget vi jag framhåa att de civia resurse r som detar i övervakningen minskat genom rationaiseringar. J ag har a v statsmakterna i f.era omgångar under 1960-taet begärt en utredning kring dessa frågor för att ämpiga samordnade åtgärder ska kunna vidtas. Något besut härom har ej fattats, viket är betänkigt. Nu gö rs punktvisa rationaiserin gar utan att de stora sammanhangen karagts. Försvarsbesutet 63 kom att igga under mitt försag. Statsmakterna tog i princip den s k "3600"-ramen med 2 1 / 2 /o utveckingsprocent. Jag hade begärt 3700 och 3 1 / 2 /o. I försvarsbesutet sades beträffande marinen: "Den aimänna inriktningen och omfattningen av marinen innebär en ekonomisk anknytning ti och fortsättning på Marinpan 60 men vissa kvantitativa begränsningar bir nöd vändiga." När det gäde avvägningen föjdes mitt försag, dvs en viss fö rbättrina för marinen i förhåande ti övriga försvarsgrenar. Måsätt~ingens ambition ändrades (besut 1964) så ti vida at t avvärjning endast behövde ske i en storanfasriktning. I en andra riktning städes endast krav på fördröjning. Försvarsbesutet ansågs ge erforderiga resurser för att denna något sänkta måsättning skue kunna upprätthåas under de närmaste åren. Statsmakterna fann det också vara möjigt att "utan att eftersätta den omedebara försvarseffekten" uppskjuta stäningstaganden ti vissa obj ekt. Anskaffningsramen minskades därigenom med 85 mkr/år ti mkr medan paneringsramen åg kvar på De objekt man avsåg var emeertid sådana som i anskaffningspanerna åg efter besutsperioden. Det innebar såedes i verk- 123

6 igheten att het annan materie utgick eer försenades. Ett poitiskt troeri för att nå enighet. Det var det måhända värt. I försvarsbesutet ingick anskaffning av kanonbåtar. Avsikten var att dessa fartyg skue ersätta de små motortorpedbåtarna som f n håer på att utrangeras. Bestäning skue äggas ut under besutsperioden. Åtta fartyg skue byggas i en första etapp och tiföras organisationen fr o m Inom marinedningen arbetade man fram ett vä underbyggt underag. Kanonbåtarna avsågs bi robusta, biiga och okompicerade fartyg. De skue uppträda i kustzonen i så att säga "sjögående okaförsvarsförband" och ösa uppgifter framför at i fygeområden och förträngningar. De skue få god minkapacitet och var dessutom ämpiga för neutraitetsuppgifter. - Jag ansåg och anser fortfarande att kanonbåten var en ämpig fartygstyp för våra förhåanden och tistyrkte anskaffningen. Emeertid bifö inte Kung Maj :t den första framstäningen. Man begärde av OB mer underag av ren petitesskaraktär, trots att det inte föreåg någon miitär tveksamhet ti objektet. FöD önskade att kanonbåtarna skue jämföras med en rad andra förband och undrade b a om en ökning av ängden med 80 cm icke skue för ~ våra uppträdandet i skärgård. Kanonbåtarna var enigt min bestämda uppfattning konkurrenskraftiga samt vä användbara i neutraitetsa ternativet. Underaget sändes in ti Kung Maj:t med förnyad tistyrkan av mig. Riksdagen gick med på anskaffning efter ett mycket positivt uttaande av statsutskottet. Utrymme avdeades för kanonbåtar inom ansagsramen. Bestäning avsågs äggas ut budgetåret 1966/67. Det statsfinansiea äget innebar emeertid att 350 mkr innehös av statsmakterna detta år. Atertagning skue få ske senare. Så har devis skett. Åtskiiga objekt berördes av denna neddragning, b a kanonbåtarna. Detta var san noikt anedningen ti att kanonbåtarna i den omgången inte kom ti stånd. Det var bekagigt inte minst från operativ synpunkt. Dessutom förorade man härigenom möjigheten att bibehåa en rimig handingsfrihet beträffande ytstridsfunktionen i framtiden OB 65 och ÖB-svaret 67 Jag går så över ti OB 65. Utredningen sattes igång tidigt. Vi arbetade fram ett ännu bättre studieunderag och en bättre metodik än som användes i OD 62. Det var dessutom nödvändigt med hänsyn ti de ekonomiska ramar som statsmakterna anbefat, de s k "3600" och "3460". Ovriga betingeser var i stort desamma som gäde för OB 62. D et begränsade kriget hade än mer kommit i bickpunkten hade riksdagen fattat besut om en ny, enigt vad jag förut framhåit, något begränsad måsättning för krigsmakten. Denna var fyigare utformad än 1948 års måsättning. J ag förmodar att innehået är väkänt. Jag vi endast påminna om invasionsförsvarsuppgiften såsom den var utformad i det s k tredje stycket. Invasion skue kunna avvärjas i en riktning och samtidigt skue "segt försvar" upprätthåas i en andra. Hea andet skue kunna försvaras. Krigsmaktens uppgift under neutraitet var också inskriven i måsättningen. De propåer jag hade tagit upp i OB 62 om koppingen mean måsättning och resurser fann departementschefen i princip riktiga. Han ansåg dock att något exakt förhåande inte rimigen kunde föreigga även om man, som jag gjort i OB 65, använt en förfinad metodik. Den amänna måsättningen ska uppfattas mera som en poitisk manifestation framhö departementschefen än som en preciserad vägedning för beräkning av resurserna. Vi saknade tyvärr ånyo underag från statsmakterna för mera preciserade behovsberämingar. OB-utredningen måste därför på nytt koncentreras ti att v isa vika resurser som erfordrades för att uppfya måsättningens krav... De anbefada utredningsramarna innebar att reducenng av stndsu~ ft erna bev nödvändiga. Inom armen kunde man begränsa reduceringen i någon mån genom kvaitetsminskning. Inom marinen och fygvapnet var denna möjighet mycket begränsad. Om hea andet ska försvaras medför detta stora fasta kostnader för edning, underhå, utbidning m m. Dessa kostnader är devis oberoende av stridskrafternas omfattning. Utrymmet för stridskrafter minskar därför snabbare än kostnadsramen. Jag ät därför undersöka om man kunde göra inskränkningar på annat hå. B a undersöktes differentiering av värnpikten, uthåigheten, beredskapen och fredsorganisationen. Möjiga besparingar var små. För marinstridskrafternas de byggde utveckingen på Marinpan 125

7 60 id e ~r. Band an nat tog jag i aa ramar även denna gång upp ansk.:tffnmg av kanonbåtar som ersättnino- för de små motortorpedbåtarna. Anskaffning av större torpedbåtar, dvs Spica-typen, skue fortsätta och antaet ubåtar skue upprätthåas. Kustrobotsystemet skue vidareutveckas. Antaet tunga och ätta batterier skue minska viket devis sk ue kompenseras genom ett ökat anta röriga spärrförband. I kostnadsramen "3460" måste antaet fartyg av aa sag minskas. På sikt måste ytterigare försvagning av fottan bi oundvikig. Ersättfingen av tu ngt k a måste senareäggas och begränsas. A ven antaet röriga spärrförband måste nedgå. Därti kom att ivsängden på befintig materie i många fa måste ökas. Det var hårda bud. Men detta g-äde också de övriga försvarsgrenarna. Jag anmäde ti statsmakterna att konsekvenserna sk u bi stora redan under 1960-taet och att måsättningen inte kund uppfyas. Vissa särskida f rågor togs upp i OB 65. Det gäde b a vårt försvars resurser för att vara fredsbevarande i en neutraitetssituation. Vår förmåga härvidag är både från poitisk oc h miitär synpunkt srnnerigen viktig. Vi har områden som är känsiga och där InternatiOnerättsigt vissa skydigheter åigger oss. Under neutraitet måste finnas stridskrafter som är ämpade fö 1 övervakning, patruering, visitering och avvisning samt för skydd av sjöfart. De stridskrafter som krävs för dessa ändamå är av samma karaktär som dc, som erfordras för invasionsförsvaret. Marinem enheter i samverkan med fygvapnet är särskit ämpade för dessa uppgifter viket vä bestyrktes under VK2. Det fattades inget nytt fö rsvarsbesut på basis av OB 65. I stäet tog man en interimsösning för året 1967/68. Utgiftsramen detta å r bev i stort densamma som föregående år, dvs då 350 mkr reserverades. Under två år fick vi på så sätt ca 1 mijard (prisäge maj 68) mindre än panerat. Vi måste panera om och vidta kraftiga besparingsåtgärder. B a begränsades reputbidningen och ett anta jaktdivisioner måste vakantsättas. För marinens de måste den mycket angeägna ersättningsanskaffningen av heikoptrar senareäggas. Det kan också nämnas att mede för fuföjande av Muskövarvet (43 mkr) ades in nanför marinens ram trots att jag, i ikhet med vad som gä de under perioden 1963/67, begärde dem utanför ramen. Under interimsåret sk ue utred ningsverksamheten fortsätta. Nya direktiv kom från försvarsutredningen.':-) Tre aternativ- A, B och C - skue översiktigt beysas. Ramarna för aternativ A och B var mycket åga. Ser man ti budgetåret 1968/69 skue anskaffningsnivån om denna beräknats enigt försvarsbesutet 63 igga på ca mkr uttryckt i prisäg.:: 1967, d v s ca 680 mij högre än vad det sedermera bev i försvarsbesutet 68. (Ramen för at A innebar ~ mkr, B mkr och C mkr). Ramarna skue öka något årigen under besutsp ::rioden men därefter - och det var en besvärande nyhet - skue A och B vara konstanta, C däremot öka enigt hittis accepterade normer. Min utredning utmynnade i det s k "OB-svaret 67". Jag sk ue beysa at A eftersom detta aternativ ekonomiskt sett bev det som sedermera närmast åg ti grund för FB 68. Det var nödvändigt att försöka åstadkomma så mycket utrymme som möjigt för stridskrafterna. Jag föresog vissa reduceringar av kostnaderna för staber, förvatnin gar och gemensamma funktioner så ångt det var rimigt. D essa försag antogs inte. Besparingarna var i och för sig jämföresevis rin ga eftersom kostnaderna inom dessa sektorer ä r hårt åsta. Viss permittering av persona in gick i mitt försag. Detta kunde ge resutat först på ängre sikt, ty fok i statig tjänst fick inte entedigas i förtid. Dessutom hade vi nyigen startat en ny regiona organisation och VU 60 som måste få chans att stabiisera sig innan större in grepp kunde göras. Nedskärningen måste därför starkt och omedebart drabba materieansagen. Vi tog fram och värderade i samband med "OB-svaret 67" tre principer för oika försvarssammansättningar som på ång sikt skue kunna nås inom den givna ramen. Jag fann att den s k kombination nr 3, som i stort bibehö gäande Hvägning mean försvarsfunktionerna, dvs det baanserade försvaret, var den ämpigaste. I kombination nr åg tyngdpunkten på marinen och fygvapnet och i nr 2 på armen. Enighet i denna fråga uppnåddes ej i miitäredningen. Aternativet A innehö i sig två underaternativ "A " och "A 2". A 2 gav på sikt en ägre ram. För marinstridskrafternas de innebar ''-) 1965 års försva rsutredning (FU 65). 127

8 aternativet A 2 att ytanackförbanden successivt skue minska med över 50 /o i förhåande ti Overgång sker ti ättare förband varför effektminskningen skue bi avsevärt större. Antaet ubåtar skue också minska. Mineringsförbandens anta skue öka något men den totaa minering s kap ac it ~ ten nedgå. Fast kustartieri skue inte kunna bibehå as inom vissa områden. Pågående utbyggnad av ätta ka-batterier och uppsättningen av röriga spärrförband skue dock fuföjas. I at A kun de minskningen av ytattack- och minröjningsförbanden gö ras något mindre samt kvaitetsförbättringar genomföras inom vissa av ka-förbanden. Ingen av dessa mina ösningar i ram A kom att äggas ti grund för försvarsbesutet. J ag återkommer ti detta senare. J ag framhö i OB-svaret 67 beträffande försvaret i dess hehet att det på sikt, dvs under senare häften av 70-taet, i at A bir nödvändigt att ompröva nuva rande principer för försvar mot storanfa. Bristen på kvaificerade stridskrafter bir då så stor att prioritering av försvaret av vissa områden måste ske. Aternativt måste försvaret på sikt bi svagt i aa dear av andet. Hur någon av dessa ösningar skue k unna accepteras av svenska foket hade jag svårt att förstå. 5. Försvarsbesutet 68 och äget inför 70-taet Som jag tidigare nämnt kom försvarsbesutet 68 ekonomiskt sett att äggas i nivå med a ternativ A. D etta innebär en i förhåande ti tidigare starkt begränsad ram, viket med fu tydighet framgår av vidstående bid. Biden anger försvarsutgifterna fr o m 1958/59 uttryckta i fasta prise r och i prisäget maj 1968 samt en proongerad ram "3600" en FB 63. FU 65 - ur viken de borgeriga utträtt - föresog och statsmakterna kom genom försvarsbesutet, som i at väsentigt grundades på FU 65 betänkande, att godta en annan avvägning än den jag förordat i aternativ A i OB-svaret 67. Större resurser hade avsatts ti armestridskrafter och för gemensamma ändamå. FU 65 motivering för denna ram och omavvägning var emeertid, som jag uttryckte det i yttrandet över dess betänkande, "kortfattade och i det närmaste intetsägande samt främst knutna ti kortsiktiga aspekter". I OB-utredningarna hade vi ingående stu- 0::: LI.J V 0::: a.. <( 1- V <( LJ... N t:::......,.._ o- o- I:Q 00 Lr\ o-... z ~ ::..::...J u LI.J ~ :::::> V <( z 0::: LI.J :i: ~ 1- :::::> V 0::: <( > V 0::: :o LJ... r L, L-, L ~ '-0 L_, o o(1j....2: C""\ c -.o L_ '-0.._ rolj... Lr\ -c ca b ~.._- f" Q) c C"IQ). c - 00 '-0 ~g e~ o- C...:... ~ n: E Q) 0"1 :ro VI ;::: o. o. o. o.8 VI n: ca.._ ~ ~ \O Lr\ N t:::...,.._ --...,.._ 00 o -.o,.._ 00,_,_ ~ '-0 ~ '-0 '-0 '-0 ~ C""\ Lr\ '-0 '-0 ca LJ... Lr\... '-0 ~ ~ ~ ca N LJ... C""\ '-0 C""\ ~ N \O... ~ \O... ~ o \O 00 ~ Lr\ o- ca LJ... N... o Lr\ o- I:Q 00 Lr\

9 derat oc h anayserat avvägninge n mean försvarsfunktionerna. Detta hade åskådiggjo rts genom des en redovisning av förbandens kvantitet och kvaitet i aktue kostnadsnivå, des operativa konsekvense r och förändringar. D essutom hade vi gjort en jämförese a v den reativa försvarseffekten i oika nivåer. På så vis hade v i kommit fram ti en "OB bästa ösning". Denna innebar att principen med ett asidigt sammansatt, baanserat försvar var det ämpigaste. Inga nya skä hade tikommit som förändrade den miitära bedömningen oc h stäningstagandet i detta avseende. Detta kunde inc heer FU 65 vederägga. Min prioritering av försvaret på sikt ti vissa områden aternativt ett svagt försv:n i aa dear av andet godtogs inte av p oitikerna. Detta edde ti den av FU 65 föres agna och av statsmakterna besutade omavvägningen mot armen i stäet för en - som vi miitärer ansåg vara mera ogiskt oc h rimigt - högre ram. Vis:; oenighet i miitäredningen underättade härvid sannoikt statsmakternas åtgärd oc h besut. FU 65 - och försvarsbesutet 68 - kom att starkt domineras av det kortsiktiga perspektivet. D e redan före försvarsbesutet 68 reducerade resurserna hade börjat urhoka krigsmaktens organisation och effekt. D e åga ramarna i at A och B skue påskynda denna utveckin g. FU 65 och statsmakterna var vä införstådda med detta förhåande. Det tog sig uttrycket att ambitionsnivån i krigsmaktens amänna måsättning sänktes. B a taar måsättningen inte ängre om avvärjning eer fördröjnin g. Det s k tredje stycket har också tagits bort. Beträffande handingsfriheten inför framtiden skue denna säkras genom att - som det uttrycktes - "upprätthåa värnkraften" under en försvarsbesutsperiod om ca fyra å r oc h ti grundkostnaderna, dvs kostnader för tidigare besutade engagemang, ägga vissa kompetteringar. Dessa åga ambitioner tog jag upp i yttrandet över näm nda betänkande på fö j an de sätt: " Utredningen (atså FU 65) finner att 'värnkraften kan upprätthå as i det kortsiktiga perspektivet oc h tifredsstäande handingsfrihet skapas i det mera ångsiktiga'. OB dear inte denna uppfattning. Som närmare utretts i sam band med OB-svaret 67 och som redovisats för utredningen eder de sänkta ansagen ti att försvarseff.:kten, dvs reationen ti omvärden, kommer att nedgå. För att kunna bibehåa effekten skue erford- 130 ras väsentiga tiskott redan under besutsperioden och en högre paneringsinriktning för tiden därefter. Om utgiftsramen skue höjas efter 4-årsperioden, kommer ökad fö rsvarseffekt att erhåas först fera år efter det tiskottet erhåits. Handingsfriheten har såunda icke skapats fö r framtiden utom i fråga om frihet att besuta om oförändrade, större eer mindre ansag. Reet kommer försvarseffekten att nedgå ytterigare under några år oberoende av ansagens storek efter besutsperioden". Jag vi ånyo framhåa att det är nödvändigt att statsmakterna skapar en måsättning, som ger möjighet ti en precisering av resursbehoven. Måhända kan mijöstudier och perspektivpaner resutera i en sådan. I detta samm anhang vi jag även framhåa att med nu tideade resurse r den gäande måsättningen för fö rsvaret på sikt inte kan uppfyas trots att vi i dag kanske har ett bättre och starkare försvar än tiförne. Detta dagens försvar medförde b a att vi kunde möta " juni-kriget" och Tjeckkrisen med ugn. Om vi i förhåande ti omvärden framdees ska kunna bibehåa en rimig styrkereation erfordrar dock krigsmakten ökade resurser. Vad gäer handingsfriheten anser jag att statsmakterna förutom åg ekonomisk ambition även har mi ssbedömt tidsfaktorn. D et tar tid att omsätta kvaificerad teknisk materie. Riktpunkten för det "ångsiktiga" perspektivet måste därför sättas ordentigt ångt fram och utrymmet för de s k kompetteringarna samt därmed bemyndiganden ökas. statsmakternas sy nsätt och besutade resurstidening innebä r att många angeägna behov måste skjutas åt sidan. Detta drabbar framför at de materieberoende försvarsgrenarnas organisation oc h effekt. Vad marinen beträffar ansågs uppenbarigen på ansvarigt poitiskt hå att nedgången i antaet marina enheter är jämföresevis rin ga och inte nämnvärt påverkar effekten under besutsperioden: En begränsning i denna nedgång har dock måst ske genom ivsängdsökningar, dvs kvaitetsnedgång. Det är också ett känt faktum att antaet enheter och förband som har utgått (devis utan erforderig ersättning) och kommer att utgå under 70-taet är stort. Det är mot denna bakgrund samt de uppgifter marinen ska ösa, som behoven måste betraktas. I försvarsbesutet 68 ges inte någon karäggande bid av hur utveckingen är tänkt för oika fö rsvarsfunktioner. Detta gäer särskit kust- och sjöförsvarsfunktionen. I besu tet anges såedes

10 att "för anskaffning av b a torpedbåtar, fasta kustartieribatterier samt ätta heikoptrar med specie marin utrustning beräknas. 200 mkr". Kommentarerna i ansutning ti detta stycke är mycket kortfattade, viket vi stät oss undrande inför. Det är inför dessa förhåanden som jag i yttrandet över ångsiktspanerna 1969/76 uttaat att jag för marinen "känner oro beträffande handingsfriheten och utveckingen på sikt". De övriga försvarsgrenarna och funktionerna inom sektorn gemensamt är också hårt trängda men där synes finnas en något större såvä tidsmässig som ekonomisk handingsfrihet. Jag har av dessa skä funnit det vara nö?vändigt att f?rsöka förbättra handingsfriheten på sikt för mannen. Redan 1 yttrandet över FU 65 betänkande anmäde jag därför att ersättningsanskaffning av torpedbåtar omgående måste ske och att ätta och medetunga heikoptrar måste omsättas under perioden. J ag har också i direktiven för ansagsframstäningar och ångsiktspanering inriktat panering så att handingsfriheten ska fö r bättras. Såunda har jag nu - i mina försag - t e avsatt ca 65 mkr för ersättningsanskaffning av tunga heikoptrar för ubåtsjakt samt anbefat tidigareäggning och omfördeat mede för ett systerfartyg ti minfartyget Avsborg. Vidare har jag för att säkerstäa handingsfriheten för övervattensfunktioner anbefat studier och projektering av patrubåt - en motsvarighet ti den kanonbåt, som riksdagen besöt anskaffning av redan för ca fem år sedan. På ka-sidan har jag i oika sammanhang understött anskaffningen av och tidspanen för ERST A. Vad statsmakterna kommer att besuta i dessa ersättningsfrågor är dock ännu ej kart. I fygvapnets attackfunktion omsätts fygpanen under 70-taet men ti betydigt ägre anta. De kommer att ingå i organisationen ångt in på 80-taet. För att få baans i effekt och insatsmöjigheter är det nu nödvändigt att satsa på att nedgången av marinens attackfunktioner hås inom rimiga gränser. Viss ersättning av ubåtar bör såunda ske under senare deen av 70-taet. Projektering pågår och bestäning är in panerad under paneringsperioden. J ag har i fera sammanhang framhåit att denna anskaffning är angeägen och att programmet måste håas. Innan jag ämnar försvarsbesutet 68 vi jag kort beysa några viktiga ekonomiska reger och förhåanden som ändrats i förhåande ti tidigare. 132 Den tekniska utveckingsprocenten har tagits bort. Visserigen höjs under besutsperioden ramen något årigen men inte i den utsträckning som motsvarar det vi inom krigsmakten anser är erforderigt för teknisk utvecking. Den åriga ramhöjninger', har sannoikt inte heer kommit ti av detta skä. Utveckingsprocenten har jag vid oika tifäen under 60-taet beräknat ti minst J/2 /(}. Vi har adrig fått mer än 2 1 /2 /o. Om man anser att ramhöjningen är utveckingspengar så är vi i så fa nere i 1 /(}. Statsmakterna menar att minskade kostnader och/eer ökad effekt, som åstadkoms genom rationaiseringar, ska ge erforderig kompensation. Försvarsindex har avösts av nettoprisindex. Vi har ännu inte tiräckig statistik för att bedöma. om vi med detta sätt för beräkning får tiräckig kompensation för prisstegringar. Under senare år har i at större utsträckning oförutsedda utgiftsposter dykt upp som enigt tidigare praxis inte påverkat ramen; s k utanför-ramen-objekt. Dessa äggs nu innanför utan någon som hest uppräkning av meden och tär därvid främst på materieansagen. Som exempe kan anföras värnpiktsförmåner. 6. Avsutning 1960-taet har haft positiva och negativa sidor för krigsmakten. Som mest positiva anser jag vara den stora enighet som råder om att vår neutraitetspoitik måste grundas på b a ett efter våra förhåanden starkt försvar. Detta har på ett för oss mycket gädjande och inspirerande sätt bekräftats i statsminister Pames ta den 2. februari vid CFF-kongressen i Storien. Detta omisskänniga tecken på de styrandes kara försvarsvija är ett styrkebäte för anda och arbetsgäd je inom krigsmakten. Som positivt ser jag även metodiken och instrumenten för ångsiktspaneringen med ruande sju-årspaner och feråriga försvarsbesut kompetterat med bemyndigandesystemet. Detta har gett stadga åt panering och genomförande. Genom försvarsindex och kompensation för teknisk utvecking har värdebeständigheten under 60-taet godtagbart kunnat tigodoses. Utan denna stabit grundade panering skue vi inte kunnat motsvara dagens poitiska krav på ett tiräckigt starkt försvar som stöd för vårt ands säkerhetspoitik. Att bedöma och definiera kraven på ett sådant stöd är poitikernas sak. Att ange behov av resurser för att uppfya dessa 133

11 krav är min uppgift. Ehuru vi nu har en modern och o-od kriasmak måste jag tyvärr konstatera att effekten även i fredsbevara;de bemärkese, dvs värnkraften i förhåande ti den upprustande om värden atjämt kommer att minska. Jag är härvid oroad för sjö försvarets utvecking. I detta sammanhang vi jag göra en utbick framåt. Havets och havsbottnens rikedomar håer i ökad omfattning på att expoateras': ). D enna utvecking är dynamisk. En kappöpning om kontro en och makten på och under havsytan pågår. Med ökad använd. ning för frediga ändamå ökas konkurrensen och därmed även kon fiktedningarn a. Av detta föjer ökat intresse att också med mii. tära mede så vakt om sina domäner. Härom vittnar inte minst de 11 marina upprustningen och aktiviteten utomands. Vårt and är ti sin huvudde havsomfutet. Vi måste därfö starkt så vakt om de möjigheter som havet ger. Marinen har sedan försvarsbesutet 58 uppevt en besvärig oc 1 påfrestande period des i samband med omstrukturerino- ti en n v marin, des genom de för krigsmakten i dess hehet s;tmdtas bcsvä~ande ekonomiska probemen och ändrade grundvärden för panenngen. Häröver har dock varken OB eer marinen kunnat råd 1 och jag tror mig veta att då det gäer sjöförsvarets situation s 1 har i dag statsmakterna denna fut kart för sig. J ag vi ge min eoge ti marinens edning och persona för det metodiska och måmedvetna sätt de tackat probemen och funnit ösningar för att åstadkomma det bästa av uppkomna situationer. Tron på en rättvis sak och skickighet ger atid utdening. Jag nämnde i början att OB befogenheter ökade i samband med mitt titräde Det bedömdes skoa medföra mera samat och tyngre vägande uppträdande gentemot statsmakterna. Så har vä även v~rit faet. Krigsmaktens infytande på många frågor ha dock mmskat des genom dessas poitisering - AMS-fråo-or o kai seringsfrågor för att nämna några exempe - des ge~o~ ingripande i rent miitära frågor och anskaffningsärenden. Jag hoppas att det genom denna redogörese karagts, viken sto vikt jag timäter marinens ro i vårt försvar. Resutatet a v demn värdering, som vä av marinens män stundtas bedömts magert Hur har då denna min värdering av marinens ro i vårt försvar tagit sig uttryck under 60-taet? Sammanfattningsvis vi jag framhåa att jag, genom ingripande som CFV strax före mitt titräde som OB, medverkade ti att marinen inte berördes av reduceringarna vid 1961 å rs försvarsbesut. På min tiskyndan bev 1963 års försvarsbesut jämföresevis gynnsamt för marinen. Jag arbetade hårt för kanonbåten, som inte kom ti b a på grund av att ansagen två å r i föjd minskades med 350 mijoner kronor. Projektet tas nu åter upp i form av patrubåt. Mitt försag i OB-svaret 67 beträffande marinen innebar mer än vad som senare hösten 1968 års försvarsbesut medgav. Senast i höstas har jag föresagit en försk jutning mot marinen för att i någon mån försöka motverka 1970-taets nedgång. Trots detta är äget på sikt oroande, viket dock icke endast gäer marinen utan krigsmakten i dess hehet. Härti kan komma nya uppgifter i samband med en ökad expoatering av havets och havsbottnens rikedomar. måste ses mot bakgrund av tideade resurser för hea kriasmak- ten och sänkta poitiska krav på vårt ands försvar. Härti kommer att kärnvapenaternativet under 60-taet timätts successivt minskade sannoikhet. b '' ) P å tiskyndan av sta tsråd et Krister Wickman har i vå rt and en utrednint - havsforsk nings mredningen - satts igång

12 CHRISTER FREDHOLM "There are sti saiing ships on the seven seas" ~ , Kommendörkapten CHRISTER FREDHOLM, m ed praktisk erfarenhet fr!in seging med svenska, norska och hoändska segefartyg, har gjort en inventering av vad som i dag!iterst!ir av värdens segande skepp. Han konstaterar b a att inte mindre än tjugo av värdens sjöfartsnationer i dag bedriver segefartygsutbidning i drygt fyrtio större skoskepp. Sovjet är den överägset största segefartygsnationen med inte mindre än sjutton fartyg, närmast föjt av Norge och Itaien. Fredhom hävdar i artiken att motiv ationen för segefartygsutbidningen ändrats. segefartygens v ärde igger främst i deras amänna fostrande och karaktärsdanande egenskaper som ett viktigt ed i edarskapsutbidningen. segefartygen anses även främja rekryteringen ti handes- och örogsfottorna och vara goda P R-instrument d!i det gäer att sprida kunskap och kännedom om respektive änder. Artiken avsutas med en sammanstäning och en kortfattad beskrivnin~, av i dag segande skoskepp, som iustreras av intressanta och devis unika fotografier. För omkring 100 år sedan byggdes ett av värdens förnämsta och mest kända segefartyg i Dumbarton i Skottand. Fartyget, som fick namnet Cutty Sark, kan än i dag beundras i Greenwich utanför London där det igger som ett äreminne över den brittiska handesfottans segefartyg och deras besättningars insatser för nationen. (bid 1). Cutty Sark var ett typiskt kipperskepp för sin tid. Hon var ängre i förhåande ti bredden än tidigare generationers segefartyg, hennes bogar var ånga och kiformiga, masterna steg djärvt i höjden och segemassan var ofantig. Hon och hennes föregångare band 136 kipperskeppen var universea skapeser som åg ti grund för segefartyg så änge dessa byggdes. Det var dessa snabbsegande fartyg som främst skue ta upp kampen med de nya ångfartygen. Denna kamp, som Cutty Sark och hennes vederikar påbörjade med ångfartygen för omkring 00 år sedan, är för änge sedan avsutad. De festa egentiga segefartygen har försvunnit från värdshaven och vad som återstår i dag är främst skoskeppen. Dessa var från början av tre oika typer - de astbärande "Cap Horners", som huvudsakigen b~mannades med eever -- de icke astbärande för utbidning av eever ti handesfottan - och sutigen de segefartyg som segade för utbidning av örogsfottornas besättningar. A v de först nämnda finns idag endast två kvar, de bägge f d tyska 4-mastbarkarna Padua och Kommodare Johnson som nu båda segar under sovjetisk fagg. De för emeertid inte ägre några aster över värdshaven, utan utnyttjas främst som segande utbidnings- och forskningsfartyg. Av de "rena" skofartygen finns åtskiiga kvar både i handesfottorna och i örogsfottorna. Inte mindre än tjugo av värdens sjöfartsnationer bedriver i dag segefartygsutbidning ombord i större skoskepp.'' ) Av dessa är 8 furiggare 12 barkskepp 22 barkantiner, skonertskepp m m Totat atså ett drygt fyrtiota, varav ca häften råsegare. Fem av dessa är fyrmastade. '' ) Härmed avses segefartyg med tre eer fera master och ett depacement av minst 300 ton. 137

13 ... Sovjet största segefartygsnationen Den största segefartygsnationen är - utan konkurrens - Sovjet med inte mindre än sjutton skepp. Därnäst kommer Norge och Itaien med tre vardera. Adst av segefartygen torde poska furiggaren Dar Pormorza vara, sjösatt 1909 och modernast coombianska tremastbarken Goria, sjösatt Vem som är störst är svårt att säga eftersom örogsfottornas fartyg mäts i depacementston, medan handesfottornas mäts i brutto- eer nettoregisterton. Sannoikt torde emeertid den sovjetiska fyrmastbarken Krusenstern med siria ca 4000 m 2 segeyta vara den största. Namn, kort historik och ytterigare data om dagens segefartyg framgår av sammanstäning på sidorna V ar/ör bedrivs fortfarande utbidning i segande skepp? A ven om det här inte är meningen att argumentera för eer emot segefartygsutbidning, kan det ha sitt intresse att ett ögonbick uppehåa sig vid hur man i utandet idag ser på denna form av utbidning. Man finner därvid snart att motivationen ändrat karaktär. Inom de mariner som ännu håer fast vid segefartygsutbidningen hävdar man såedes, att de segande skoskeppens värde inte igger i att ära eeverna sega, utan i deras amänna fostrande och karaktärsdanande egenskaper. Vad som fordras av befä på dagens fartyg är gott edarskap, gott sjömanskap och givetvis goda yrkeskunskaper. För att bi en god edare krävs b a sådana egenskaper som ordning, sjävdicipin, förmåga ti hårt arbete, initiativkraft, ansvarskänsa och framåtanda. Dessa egenskaper utveckas bäst, framhåer man, på segefartygen. Man anser även att tjänsten ombord i segefartygen frammanar den vakna och skarpa bicken, den oavåtiga påpassigheten och den snabba besutsamheten, at egenskaper som är oundgängigen nödvändiga för en god sjöman, på viket sag av fartyg han än segar. Därti kommer att kraven på sjömanskap och kunskap om sjön ökar i örogsmarinerna eftersom fartygen atmer tenderar att bi mindre och mera väderberoende. Det finns även andra skä som taar för segefartygsutbidningen. I Norge t ex anses det att segefartygen i hög grad främjar rekry- 138 teringen. En handesfotta om ca 19 mijoner bruttoton och en sammanagd besättningsstyrka på nära man, kräver varje år nytt ungt fok för att täcka avgångarna. Och segefartygen drar fok ti sig. Inte mindre ä:1 ca 70 /o av de som genomgått sjöfartsskoa på segefartygen fortsätter inom yrket. Man anser det även viktigt att de unga eeverna successivt får ära sig eva in i den mijö där de sedan ska verka, nämigen ombord i de moderna handesfartygen. De får i segeskutorna ära sig rutin och ordning, att ta emot och utföra order, att vara punktiga, samvetsgranna, påpassiga och arbetsamma, viket at ä r förutsättningen för ett gott arbetsresutat ombord. Dessutom får de under den tre månader ånga utbidningen undervisning i navigation, sjömanskap, maskinära och intendenturtjänst. At detta tisammans gör att eeverna på ett riktigt och tidsenigt sätt introduceras i sitt nya yrke, så att de redan från början känner sig hemma och trivs då de kommer i de moderna handesfartygen. En modern form av mijövård atså. Det hävdas sutigen i många änder, att de segande skoskeppen och deras besättningar på ett framträdande sätt medverkar ti att sprida kunskap och god pubic reation om det and de representerar. Och att ett segande skepp som en vacker sommardag sakta gider in i hamn väcker stor och berättigad uppmärksamhet, därom råder intet tvive. Låt oss därför i vår stressade värd hoppas att vi ännu många år ska kunna utbrista "There are sti saiing ship on the seven seas" - Kortfattad historik och data beträffande i dag segande större segefartyg. Argentina Liberstad 3-mastad furiggare. Sjösatt Depacement 3800 ton. Segeyta 2650 m 2 Ovningsfartyg för argentinska marinen. 360 mans besättning. Besökte Stockhom (Bid 3). Canada Buenose 3-mastad sättoppad toppsegeskonare. Ca 350 bruttoton. Byggd som ustyacht. Segar med turister i b a Västindien. Buenose har fått en efterföjare i Buenose II, byggd 1963 och ansedd som en av värdens vackraste skonerter. Buenose II är tvåmastad och betydigt mindre än sin föregångare. 139

14 ..., Chie Esmerada 4-mastat skonertskepp eer barkantin. Byggd i Cadiz för spanska fottan. Tog ed på stapebädden och sådes 1952 ti chienska fottan. Depacement 3673 ton. Segeyta 2870 m 2 Fast besättning 190 man. Kan medföra 140 eever. Högsta oggade fart under sege, 17,5 knop. Gjorde sensation 1961 genom att sega in ti Sidney Habour med aa sege satta. Besökte Stockhom Coombia Goria }-mastat barkskepp. Byggd i Västeuropa Depacement 1300 ton. Segeyta 1400 m 2. Ovningsfartyg för coombianska fottan. Värdens modernaste råsegare. Danmark Danmark 3-mastad furiggare. Byggd i Nakskov bruttoton. segeyta 1636 m 2 Agare danska staten. Utbidar eever för handesfottan. 18 mans fast besättning. Kan medföra 80 eever. George Stage 3-mastad furiggare. Byggd i Fredrikshavn bruttoton. Segeyta 860 m 2. Agare samfundet "George Stadges Minde". VärJ. dens minsta furigga re. Segar varje sommar ca fyra månader i nordeuropeiska vatten. Utbidar eever för handesfottan. 12 mans fast besättning. Kan medföra 80 eever. Grekand Eugen Eugenides 3-mastat skonertskepp. Byggd i Engand som ustyacht för Lord Runciman år bruttoton. Segeyta 1040 m 2. År 1946 eevfartyg för Rydbergska Stiftesen under namnet Sunbeam. Sådes 1955 ti Cipper Line i Mamö och omdöptes då ti Fying Cipper. Inköptes 1965 av grekiska sjöfartsministeriet. ndonesien Dewarutji }-mastad barkantin. Byggd i Hamburg Depacement 810 ton. Segeyta 1150 m 2 Utbidningsfartyg för indonesiska örogsoch handesfottorna. Fast besättning 32 man. Kan medföra 78 kadetter. Fartyget kom på sin jungfruresa ut i mycket hårt väder och var nära att förisa. 140 Itaien Amerigo Vespucci }-mastad furiggare. Byggd 1931 i Casteamare. Depacement 3500 ton. Segeyta 3000 m 2 Ovningsfartyg för itaienska fottan. 450 mans besättning inkusive kadetter. Skrovet påminner om en örogsman från Nesons dagar med det vita bandet och de måade kanonportarna. Amerigo Vespucci har fera gånger under taet besökt Stockhom. (Bid 2). Painuro }-mastad barkantin. Sjösatt 1920 i Frankrike under namnet Commandant Louis Rickard. Depacement 1300 ton. Segeyta 900 m 2 Ovningsfartyg för itaienska fottan. Giorgio Cini 3-mastad barkantin. Byggd som barkskepp i Nar1tes bruttoton. Segeyta ca 700 m 2 Segade först under fransk fagg, sedan som brittisk ustyacht för hertigen av W estminster och senare för Lord Guiness under namnet Fantame II. Efter ombyggnad ti barkantin segar nu Giorgio Cini so m itaienskt skoskepp med uppgift att utbida sjöfok ti handesfottan. Hemmahamn är ön San Giorgio Maggiore utanför Venedig. japan Nippon Maru, Kaiwo Maru 4-mastade furiggare. Byggda i Kobe bruttoton. Segeyta 2400 m 2. Besättning 19 officerare, 47 meniga och 00 eever. Nfppon Maru och Kaiwo Maru ägs av japanska staten och utnyttjas som utbidningsfartyg för handesfottan. De båda fartygen är tisammans med chienska 4-mastbarkantinen "Esmerada" och indonesiska 3-mastbarkantinen Dewarutji de enda åsterstående större skoskeppen i Stia Havet. De besö ker ofta Hawai och amerikanska västkusten. Ju gosavien J ad ra n 3-mastad barkantin. Byggd i Hamburg Depacement 750 ton. Segeyta 900 m 2 Ovningsfartyg för jugosaviska fottan. Besättning 200 man varav 150 kadetter. 141

15 N arge Christian Radich 3-mastad furiggare. Byggd i Sandefjord bruttoton. Segeyta 1300 m 2 Besättning 100 man inkusive eever. Fartyget ägs av den privata institutionen Ostandets Skoeskib och utnyttjas för utbidning av bivande sjömän i handesfottan. Staren svarar för driften. Utbidningen so m är understäd utbidningsdepartementet bedrivs året runt, men genomförs under vinterhavåret huvudsakigen stiaiggande i Oso. Under sommarhavåret segar Christian Radich i nordeuropeiska farvatten. Fartyget har detagit i de festa Ta Ships R ace sedan 1956 och kommer även i å r att detaga i den stora kappsegingen Pymouth-Las Pamas med start 29/7. Mest känd är C hristian Radich från inspeningen av fimen Windjamer. Under kriget utnyttjades furiggaren som tyskt depåfartyg och senare som segande tyskt utbidningsfartyg. Vid krigssutet åg fartyget kantrat och avmastat i Kie, men sattes i stånd av norrmännen som 1947 åter hade furiggaren under sege. (Bid 14). S0randet 3-mastad furiggare. Byggd 1927 i Kristiansand. 572 bruttoton. Segeyta 1000 m 2 Besättning totat ca 90 man. Fartyget ägs av S0randets Seiende Skoeskib Institution i Kristiansand och utnyttjas som segande sjömansskoa enigt samma principer som Christian Radich. S0randet, som iknar en mindre " deapsea merchant-man", har detagit i fera Ta Ships Race. 9 apri 1940 besagstogs fartyget av tyskarna i Horten. Senare sänktes hon av ryska fygbomber i Kirkenäs. Bärgades av tyskarna, som sedan utnyttjade henne som ubåtsdepåfartyg. Sartes i stånd efter kriget för en kostnad av kr och segade åter (Bid 6). Statsraad Lehmkuh 3-mastat barkskepp. Största segande segefartyget i Skandinavien bruttoton. Segeyta 2000 m 2. Byggdes i Geestemiinde i T yskand 1914 och hette som tyskt skoskepp Grossherzog Friedrich August. Sådes 1921 ti Bergens Skoeskib Institution. Tyskt depåfartyg under kriget. Sattes i stånd efter kriget och gick 1952 åter ti sjöss med 180 eever. Besökte New York. Väckte sensation genom att sega upp för Hudsonfoden. Overtogs 1967 av skeppsredaren H Reksten. Utnyttjas nu som sjömansskoa och segande skoskepp. Besökte Stockhom senast (Bid 10). 142 Panama F d A batross 4-mastat sättoppat skonertskepp. Byggd i Sverige bruttoton. Segeyta 920 m 2. Segande som skofartyg för Broströmkoncernen ti Sådes 1966 ti Panama. Nyttjas nu främst för ojeetning. Namnet okänt. (Bid 5). Poen Dar Pormorza Tremastad furiggare. Sjösatt 1909 vid Bom/Voss i Hamburg fö r tyska handesfottan. Fick namnet Prinzess Eite Friedri ch ton. Segeyta 1800 m 2. Inköptes 1929 av poska staten. Ags nu av poska statens sjöfartsskoa i Gdynia. Låg under hea kriget i Stockhom. (Bid 4). Is kr a 3-mastat sättoppat skonertskepp. Byggd Depacement 560 ton. Segeyta 680m 2 Utnyttjas som övningsfartyg i poska marin en. Portuga Sagres 3-mastat barkskepp. Byggd i Hamburg 1937 för tyska marinens räkning. Fick namnet " Leo Schageter". Depacement 1634 ton. Segeyta 1975 m 2 Besättning ca 240 man. Besagstogs 1945 av USA och har därefter innehafts av USA, Bras iien och Portuga. Segar nu som övningsfartyg för portugiska fottan. Rumänien Mircea 3-mastat barkskepp. Byggd i Hamburg Depacement 1604 ton. Segeyta 1750 m 2. Kopia av de tyska barkskeppen Gorch Fock, Leo Schageter och Horst Vesse. Genomgick 1966 en genomgnpande modernisering i Hamburg.... Ovningsfartyg i rumänska f ottan. Besättnmg 230 man tnkustve 140 eever. Sovjetunionen Sedov 4-mastat barkskepp. Byggd i W esermi.inde bruttoton. Segeyta ca 3500 m 2 Segade 1933 under tysk handesfagg från Ebe ti Spencer Guf i Austraien på 65 dygn. Under nära tre veckor var medefarten 11 knop. Efter kriget överämnad ti Sovjet och omdöpt ti Sedov. 143

16 Ar nu utbidnnigsfartyg för ryska handesfottan. Utnyttjats även för havsforskning i Atanten. Ses ofta på väg ut och in ur Ostersjön. Hette tidigare Padua. (Bid 8). Krusenstern 4-mastat barkskepp. Byggd i Kie Segeyta ca 4000 m 2 Hette från början Magdaene Vinnen och var då ett av värdens största segefartyg. Fick därefter namnet Kommodore Johnson. Overtogs efter kriget av Sovjet. Omdöptes ti Krusenstern. Nu utbidningsfartyg för ryska handesfottan. Utnyttjas.iksom Sedov för havsforskningsuppdrag i Atanten. (Bid 9). Tovarisjtj 3-mastat barkskepp. Byggd i Hamburg Depacement 1634 ton. Segeyta 1900 m 2. Besättning ca 240 man. Skoskepp för sjömansskoan i Hersson vid Svarta Havet. Segade före kriget som övningsfartyg i tyska Kriegsmarine. Ses numera förutom i Svarta Havet ofta även i Medehavet. Har även siktats i Ostersjön. (Bid 11). Christofero Coombo 3-mastad furiggare. Byggd i Itaien Depacement 2790 ton. Segeyta m 2 Besättning 280 man inkusive kadetter. Segade som övningsfartyg i itaienska fottan. Efter kriget överämnad ti Sovjet. Stationerad i Svarta Havet. Vissa rykten gör gäande att fartyget förist, andra att det inte ängre är i tjänst. Uppgifterna är osäkra. Kodor Jenisej, Tobo Praktika, Acedemic Sjogaskij, Goryzont Kapea, Kropotkin Sirius, Tropik Zopad. 3-mastade skonertskepp eer bar kantiner. Byggda , de festa i Finand. Ca 330 bruttoton. Fartygen utnyttjas för utbidning av befä för handes- och fiskefottorna. De festa finn s i Ostersjön och Svarta Havet, några sannoikt även i Norra Ishavet och Fjärran Ostern. (Bid 15). Spanien Juan Sebastian de Ecano 4-mastat skonertskepp eer barkantin. Byggd 1927 i Cadiz. Depacement 3697 ton. Segeyta 2900 m 2 Ovningsfartyg i spanska fottan. Har detagit i Ta Ships Race. (Bid 5). 144 Storbritannien Churci, Macom Mies 3-mastade toppsegeskonare. Byggda i Hu och Aberdeen 1965 resp Segeyta 670m 2 Agare Sai Training Association. Segar kortare expeditioner med eever. Fartygen som kan medtaga 36 eever vardera, segade 1968 mot Gadan och Faken i Ta Ships Race. U S A Eage 3-mastat barkskepp. Byggd i Hamburg Depacement 1634 ton. Segeyta 1900 m 2. Besättning ca 240 man. Ovningsfartyg för US Coast Guard. Segade före kriget som övningsfartyg i Kriegsmarine under namnet Horst Wesse. Systerfartyg ti Tovaristj och Sagres. Antarna 4-mastat barkskepp. Sjösatt i Kie Fick namnet "Hussar" 2990 bruttoton. Segeyta ca 3000 m 2 Förste ägare Mrs Marjoric Post Hutton. Döptes om ti Sea Coud. Segade i US Coast Guard under kriget. Agdes efter kriget av Generaissima Dr R L Trujio Dominica och nyttjades av honom som ustyacht under namnet Patria. Heter nu Antarna. Hemort Forida. Segar med turister i Västindien. Agare M C Pamer. Västtyskand Gorch Fock 3-mastat barkskepp. Byggt 1958 i Hamburg. Depacement 1760 ton. Segeyta 1975 m 2 Ovningsfartyg i Bundesmarine. Fast besättning 67 man. Kan medtaga 200 kadetter. Gorch Fock som i huvudsak är byggd efter sin företrädares ritningar, har fera gånger besökt Sverige. (Bid 12). Käor 1. Aan Viiers. The way of a ship, London A A Hursr. The sai in g schoo-ships, London Aan Viiers The Cuny Sark, London Kaj Lund. De seiferende skoeskibe, Odense Einar Moberg. För fua sege, Stockhom Loyds register of ships 7. Loyds register of yachts 8. Jane's Fighting Ships Fotten taschen bu ch Yachting, New York Marinkaendern Intervjuer m m 145

17 Bid 1. Bid 2. V ä ridens genom tiderna mest berömda segefartyg Cutty Sark. ta ienska furiggaren Amerigo Vespucci

18 ... Bid 3. Bid 5. Furiggaren " LIBERTAD", Argentina. juan Sebastian de Ecano Bid 4. Bid 6. Poska furiggaren Dar Pormorza. Sorandet (Norway, ship)

19 Bid 7. Danmark ( Denmar k, sh i p). Bid 9. Värdens största segefartyg sovjetiska 4-mastbarken Krusensem ti ankars. Bid 8. Sovjetiska 4-mastbarken Sedov

20 Bid 10. Statsraad Lehmkuh (Norway, three-masted barque). Bid mastbarken Gorch Fock, Västtysk/and. Bid 11. F d tyska Gorch Fock, numera sovjetiska 3-mastbarken Tovarisjtj under sege i Östersjön