Innehåll. Inledning 3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. Inledning 3"

Transkript

1

2 Innehå Inedning 3 VAD ÄR ROKS? 3 Roks värdegrund och kvinno- och tjejjourernas unika stäning 4 Vad gör kvinnojourer och tjejjourer? 4 Medemskap i Roks 5 VARFÖR STARTA EN JOUR? 7 Hur ska ni nå ut ti bivande jourkvinnor och jourtjejer? 8 Viken utbidning behövs? 9 Startpaket från Roks 9 Vika dokument behövs? 11 FÖRENINGSVERKSAMHET 12 Föreningen och styresen 13 Styresearbete 13 Kommunen 14 Söka pengar 14 KOMMUNIKATION 17 Kommunikation inom jouren 17 Kommunikation utåt 18 Kommunikation mean jourer och Roks 19 Länkar 19 Käförteckning 20 Biagor 21 Tips på dagordning 21 Protoko fört vid nybidningsmöte 22 Tips ti föreningens stadgar Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige 2013 Foto: Juia Lindemam Layout och origina: Lagre Information AB

3 INLEDNING Det här materiaet handar om hur det kan gå ti att starta en kvinnojour, tjejjour eer kombinerad kvinno- och tjejjour. Här tas några grundäggande måsten upp för att det ska bi en bra start för föreningen. Ni får även maar med försag på dagordning inför de första viktiga mötena. När ni vä har satt i gång er förening så finns mycket annan itteratur för att kara er vidare i uppbyggandet av verksamheten. Här får ni hjäp med det som behöver ordnas före och precis under starten! Vad är Roks? R O K S, R I K S O R G A N I S AT I O N E N för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, är Sveriges största sammansutning och medemsorganisation enbart för kvinnooch tjejjourer. Roks finns för att sama kvinno- och tjejjourerna och erbjuda kunskapsstöd och för att nationet driva de frågor som jourerna vi att Roks uppmärksammar. Eftersom Roks är en parapyorganisation har Roks inte en bestämmande ro, utan varje jour är sjävständig. Medemsjourerna förbinder sig dock att föja Roks stadgar, utöver att de också skriver egna stadgar. Som medem får jourerna stöd i jourarbetet, information inom områden som rör mäns våd mot kvinnor och erbjuds öpande utbidning på både grundnivå och avancerad nivå. Roks bedriver även opinionsbidande arbete och informerar sina medemmar om aktuea händeser via e-post, medemswebb och den egna tidningen Kvinnotryck. Varje år samar Roks in statistik från sina medemsjourer, som är otroigt viktig i det opinionsbidande arbetet. 3

4 ROKS VÄRDEGRUND OCH KVINNO- OCH TJEJJOURERNAS UNIKA STÄLLNING Det är viktigt att det finns utrymmen för kvinnor och tjejer att mötas och arbeta poitiskt utan mäns tokningsföreträde. Roks och Roks kvinno- och tjejjourer är sådana utrymmen. Kvinnoseparatismen är en viktig de av Roks feministiska grundsyn och värdegrund. Feministisk teori och metod utgör tisammans med kvinnors och tjejers erfarenheter grunden för stödarbetet i jourröresen. Genom det praktiska arbetet har jourröresen fått unik kunskap om mäns våd mot kvinnor. Vi kan väja att atid stå på kvinnornas och tjejernas sida. Kvinnosoidaritet Hjäp ti sjävhjäp Kvinnoseparatism Feminism Detaktighet,kunskap och engagemang Systerskap VAD GÖR KVINNOJOURER OCH TJEJJOURER? Kvinnojourerna och tjejjourerna jobbar aktivt med att stötta och skydda kvinnor, tjejer och barn som är utsatta för mäns våd. Med mäns våd mot kvinnor menar vi både fysiskt våd (misshande, sag, sparkar, stryptag), psykiskt våd (hot, kränkningar, isoering), sexuet våd (vådtäkt, sexuea övergrepp, prostitution och pornografi), ekonomiskt våd (att en kvinna inte får jobba för mannen och därför inte kan försörja sig sjäv) och materiet våd (att mannen förstör kvinnans ägodear eer käder). Tjejjourernas stödsamta handar också om att stötta unga tjejer i at som handar om att vara en ung tjej. Det kan vara tankar och frågor om kroppen, känsor, reationer, mobbning eer sex- och samevnad. Gemensamt för aa kvinnojourer är att de har en jourteefon dit kvinnor kan ringa för att stäa frågor, prata om hur de har det och få hjäp och stöd i hur de går vidare om de är utsatta för våd av en manig eer kvinnig partner. Kvinno jouren har även ofta en oka dit kvinnor kan komma och prata med jour kvinnorna. De festa har också ett skyddat boende, en ägenhet där kvinnan och hennes barn (om hon har några) kan bo om de behöver fy från sitt hem. De festa jour ägenheter är koektiva boenden med pats för fera kvinnor och barn. 4

5 Kvinnojourerna föjer också med kvinnor ti poisen, sjukhuset eer sociatjänsten om de behöver det, och ger dem råd, stöd och information om hur det fungerar om de ti exempe vi poisanmäa mannen eer ansöka om kontaktförbud. Om de pois anmäer är kvinnojouren med hea vägen och stöttar dem. De kan också hjäpa ti med att exempevis hitta en ny skoa ti barnen om de måste fytta. Ofta får kvinnor som har kontakt med jouren under en tid en jourkvinna som de har personig kontakt med, och barnen kan också få egna kontaktkvinnor. En de kvinnojourer har en juridikjour som oftast bekvinnas av juriststudenter. En de har särskida barnansvariga jourkvinnor som stöttar barn som uppevt våd hemma. Några jourer är ferspråkiga och riktar sig särskit ti kvinnor med utändsk härkomst. Tjejjourerna har också en jourteefon och ofta också mej- och chattjour. De svarar på aa möjiga frågor, ingen fråga är för stor eer för iten för att stäa ti en tjejjour. En de har också en oka dit tjejer kan komma och prata, och många har oika tjejgrupper där tjejer kan träffas och göra oika aktiviteter. Precis som kvinno - jourerna så stöttar de tjejer vid poisanmäningar och föjer med på rättegångar och besök på ungdomsmottagningar. Hos en de tjejjourer får stödsökande tjejer en särskid jourtjej som är deras, som de exempevis kan gå och fika med, prata med utanför jourtiderna eer ha annan kontakt med. Både kvinnojourerna och tjejjourerna är ute och föreäser i skoor och på andra stäen, arbetar opinionsbidande och med informationsspridning. Det som är unikt med kvinno- och tjejjoursröresen är att jourerna inte är myndigheter, utan ideea föreningar där kvinnor och tjejer med oika bakgrund, erfarenheter och utbidningar engagerar sig på sin fritid för att stötta andra kvinnor och tjejer. Jourerna för inga journaer och kvinnor, tjejer och barn kan atid vara anonyma. Som medem i Roks får aa jourer ett startpaket. Det kommer att hjäpa er i starten av er jour. MEDLEMSKAP I ROKS Som medem i Roks får aa jourer ett startpaket. Det kommer att hjäpa er i starten av er jour. Vad det innehåer kan ni äsa mer om under rubriken Startpaket från Roks. Som jour får ni också en prenumeration på tidningen Kvinnotryck och en mejadress från Roks. Gemensamt för både startpaketet, Kvinnotryck och mejadressen är att kvinnojourer och tjejjourer som är en de av samma förening, men har egen verksamhet, får var sitt startpaket samt sin egen prenumeration och mejadress. 5

6 Som medemmar i Roks går det också att söka pengar för sin verksamhet från Roks. Även detta kan göras separat för kvinnojouren och tjejjouren när verksamheterna är separata men föreningen gemensam. Läs mer under rubriken Söka pengar. Om er jour vi bi medem i Roks behöver ni dea Roks värde - grund och skriva under på Roks etiska riktinjer. För mer information om dessa och om hur ni ansöker om medemskap, kontakta Roks via 6

7 Varför starta en jour? Tänk igenom varför ni vi starta en kvinnojour eer tjejjour. Vi ni driva en viss fråga eer verksamhet, eer har ni kanske speciakompetens inom något särskit område? Det är bra om ni kan enas om varför ni behövs och vad just ni vi tiföra. D E T Ä R B R A AT T H A E N G E M E N S A M I D E O L O G I och ett gemensamt språk inom en jour. Begrepp och termer som en jour använder sig av spegar ofta jourens ideoogi och stäningstagande i oika frågor. Det språk som en jour använder sig av i informationsmateria och i sin direktkontakt med stödsökande sänder på så vis oika signaer beroende på vika ord och uttryck som väjs. Som en hjäp i sökandet efter ett gemensamt språk finns skriften Roks ABC. Den kan ni använda som grund när ni pratar igenom vad som passar för er och för den jour som ni vi starta! Aa jourkvinnor och jourtjejer har oika anedning ti att vija engagera sig i en jour. Det vi aa har gemensamt är vijan att förändra, men ursprunget ti den strävan kan variera. Vissa av oss har sjäva utsatts för kränkningar och våd, men inte aa. Att sjäv ha varit utsatt kan vara en styrka i jourarbetet, men bara när vi har bearbetat våra uppeveser. Annars riskerar joursamtaen att bi mer för den som tar emot samtaet i stäet för den stödsökande. Diskutera hur ni tänker kring detta i er jour och vika rutiner ni vi ha. 7

8 I aa kommuner finns det behov av verksamheter som stöttar kvinnor, tjejer och barn som utsätts för mäns våd. Ni behövs! HUR SKA NI NÅ UT TILL BLIVANDE JOURKVINNOR OCH JOURTJEJER? Var kan ni hitta fer kvinnor och tjejer som är intresserade av att starta en jour tisammans med er? Det kan vara bra att i förväg ha tagit reda på vad det finns för verksamhet i kommunen för kvinnor som utsätts för mäns våd. Vi ni vara en egen och kanske aternativ verksamhet ti de som finns, en tjejjour tihörande en redan etaberad kvinnojour eer finns det ingen annan verksamhet as? Ta hjäp av en kvinno- eer tjejjour på orten! Finns det redan en Roksansuten jour i närheten kan ni fråga dem vad de kan erbjuda er. Många tjejjourer startar som en de av en kvinnojour och får då stöd och utbidning av kvinnojouren. Ni behöver däremot inte bi en de av samma förening för att få inspiration och hjäp av andra jourer. Om ingen jour finns på er ort kan ni kanske åka på studiebesök ti en näriggande jour. Hitta andra kvinnor och tjejer som är intresserade genom att ha föreäsningar, annonsera eer sätta upp affischer på skoor, kaféer, fritidsgårdar, bibiotek, vårdcentraer och ungdomsmottagningar. Ta kontakt med media och berätta om att ni ska starta en kvinno- eer tjejjour på er ort. Berätta varför ni behövs och vad ni tänker förbättra! Avsuta aa föreäsningar och informationer med att fråga om någon är intresserad av att vara med och starta en jour. Kontakta de som har anmät sig så snart som möjigt. Tjejjourer kan så snart ni registrerat föreningen och bivit medemmar i Roks gratis bygga upp en hemsida genom Tjejjouren.se sajten som samar aa tjejjourer i Sverige. Via er hemsida kan ni uppmana ti engagemang och efterysa nya jourkvinnor och jourtjejer. Kvinnojourer bör också bygga upp en hemsida så snart som möjigt. Roks har tips på hur jouren kan rekrytera och behåa nya medemmar och Tjejjouren.se har rekryteringsaffischer och annat materia som aa tjejjourer får bestäa het gratis! 8

9 VILKEN UTBILDNING BEHÖVS? Finns någon jour i närheten som har utbidningar som ni kan ta de av? Ta hjäp av era systerjourer och av Roks för att skaffa utbidning! Börja med att ta kontakt med Roks. Då får ni en kontaktperson som ni kan boa tankar och idéer med. Kontakta en jour i närheten och se om ni kan gå en utbidning hos den redan etaberade jouren. Starta en egen grundutbidning. Studieförbunden kan hjäpa er och Roks har en stor saming materia som ni kan använda er av. Roks kan även tipsa om inspirerande och kunniga föreäsare. När ni är medemmar i Roks får ni också tigång ti Roks utbidningspärm, som är en materiasaming där varje jour kan pocka det som den finner användbart för att sätta ihop grundutbidningar för bivande jourtjejer och jourkvinnor. Efter den första tiden som förening kan det vara dags att undersöka om ni be - höver vidareutbida er inom något område. Prata ihop er i jouren om det finns något som ni behöver ära er mer om eer om det finns något område som känns het nytt. När information om aktuea Roksutbidningar och andra reevanta utbidningar når er, hur gör ni för att denna information ska komma aa medemmar ti de? Se ti att informationen sprids på ett demokratiskt sätt och att så många som möjigt får deta i utbidningar och att det inte bir samma personer hea tiden. Det är viktigt att den kunskap vi får som jourkvinnor och jourtjejer kommer hea jouren ti de. Det är därför bra om aa som detar i utbidningar rapporterar tibaka ti jouren om vad de har ärt sig. Om det görs i form av en miniföreäsning är det ofta ätt att ta ti sig och enket att stäa frågor. Görs det skriftigt kan det sparas så att även framtida medemmar kan ta de av kunskapen och det kan också ätt inkuderas i nästa grundutbidning. STARTPAKET FRÅN ROKS Som ny jour i Roks kommer ni att få ett startpaket på posten. Kom ihåg att ni som kombinerad kvinno- och tjejjour får ett startpaket för kvinnojouren och ett för tjejjouren om ni har egna verksamheter! 9

10 STARTPAKETET INNEHÅLLER Dokument Roks stadgar Presentation av Roks styrese Presentation av Roks kansi Statistikbanketter Roks samar årigen in statistik från jourerna Tjejjouren.se Varför och hur? Ett informationsbad för tjejjourer om Tjejjouren.se Broschyrer Informationsbroschyr om Roks Informationsbroschyr om Roks tjejjourer Roks etiska riktinjer Roks värdegrund Böcker Barn som uppevt våd en handbok för kvinnojourer av Emma Wién (samt ett USB-minne med band annat utskrivbara känsokort) Jag kaade det adrig för vådtäkt av Josefin Grände Att möta vådsutsatta kvinnor av Josefin Grände Barn, våd, famijerätt och kvinnojoursarbete av Maria Eriksson Ideea föreningar, skatt, ekonomi, juridik av Björn Lundén och Jan Lindbad Vådets normaiseringsprocess och andra vådsförståeser av Eva Lundgren Tidningar De senaste två numren av Roks tidning Kvinnotryck Övriga skrifter Roks rapport 1/2009: Samverkan under frihet eer tvång? Utvärdering av processen vid fördeningen av statiga mede ti Roks medemsjourer 2007 Roks rapport 2/2009: Täckmante: äktenskap kvinnojourernas erfarenhet av fruimport Roks rapport 1/2010: Grov kvinnofridskränkning vad vet vi efter 10 år? Roks rapport 2/2010: Fruimporten fortsätter Roks senaste verksamhetsberättese De 8 härskarteknikerna (ung) De 8 härskarteknikerna (vuxen) Varningssignaer och råd På ta om kvinnor och män athund om jämstädhet Nya Kvinnor & ekonomi Redskap en handbok för utåtriktat tjejjoursarbete Roks kvaitetssäkringsmateria (ia och stora häftet) 10

11 Umgängessabotörerna Fua gubbar, nätfirtar och camsex om vad tjejer möter på nätet och hur vi möter dem Roks ABC Övrigt Roks utbidningspärm grundutbidning ti jourkvinnor och jourtjejer VILKA DOKUMENT BEHÖVS? Ha möten med aa intresserade där ni bestämmer hur ni vi arbeta i jouren. Gör en verksamhetspan och budget. Ta hjäp av maarna från Roks! Gå igenom vem eer vika som ska ha mandat att göra inköp, besuta om ekonomiska frågor, beoppsgränser för inköp med mera. Dokument som behöver författas är: Stadgar mer information om vad de ska innehåa hittar ni i bifogade maar, sist i skriften. Där finner ni också maar för dagordning och protoko vid nybidningsmöte. Verksamhetsbeskrivning, bra information finns i Ideea föreningar av Björn Lundén. Verksamhetspan, bra information finns i Ideea föreningar av Björn Lundén. Budget, bra information finns i Ideea föreningar av Björn Lundén. Organisationsbevis på Skatteverket ordnar ni organisationsnummer och organisationsbevis. Ni behöver också ta fram dokument som behövs i den öpande verksamheten. Försag på vad som kan behövas finns i Roks kvaitetssäkringsmateria, i det stora häftet med maar. Det materiaet får ni när ni har bivit medemmar i Roks. Där finns ti exempe banketter för statistik, tystnadsöfte och fumakt. Där finns även tips och råd kring att opinionsbida, ägga upp en mediestrategi och mycket mer. Kort sagt finns det mesta ni behöver. Göm inte att kontakta andra jourer och hör er för om ni kan få göra studiebesök hos dem och prata med andra jourtjejer och jourkvinnor! 11

12 Föreningsverksamhet D E T Ä R T RY G G T F Ö R E N N Y G R U P P att träffas om det finns någon som håer i ordningen och ser ti att aa får komma ti tas, gärna med hjäp av rundor under mötets gång. Att håa en runda är att åta aa taa fritt i tur och ordning utan att bi avbrutna och utan att de andra i rundan får kommentera inägget. Det gör det ättare att formuera sina tankar än i en diskussion. Därför är den struktur på möten att föredra framför ordet är fritt -sti. En dagordning är också viktig för att inget ska gömmas bort. Kom ihåg att taa om hur medemmarna får med ärenden på dagordningen (exempevis genom att meja ordföranden). Ett bra tips ti både gama och nya föreningar är att skaffa boken Ideea före ningar (Björn Lundén förag). Den är ti stor hjäp vid frågor om stadgar, mötesteknik, ansvar, ekonomi, reger och at annat som är nödvändigt att veta för att bedriva en fungerande föreningsverksamhet. Att prata om tisammans Vad ska vi ha för verksamhet? Ska vi satsa på stödarbete genom samta? Ha skyddat/hemigt boende? Lägga kraft på opinionsbidning? Utbida andra? Föreäsa? Håa i tjejgrupper? Anordna manifestationer och aktioner? Internutbidning eer annan fortbidning? Hur ska vi ägga upp vår rekry - tering för att säkra jourens framtida verksamhet? 12

13 FÖRENINGEN OCH STYRELSEN Styresen är vanigtvis den grupp medemmar som verkstäer jourens besut om verksamhetsinriktning. Det är på årsmötet som styresen tisätts och ges mandat att företräda föreningen och utföra styresearbetet på bästa sätt. Oavsett hur ni vi arbeta i praktiken krävs det en forme styrese med en ord - förande och en kassör. Även om ni vi ha en patt organisation, där aa medemmar detar i besutsfattandet i direktdemokratisk anda, behöver ni ha en överens - kommese om vem i jouren som ska skriva under kontrakt och avta, på grund av administrativa och föreningstekniska skä. De festa jourer har en styrese där det förutom nämnda poster också finns en vice ordförande och en sekreterare. Övriga i styresen är edamöter. Bestäm vika som ska vara firmatecknare och vika som ska ha attesträtt. Firma - tecknare är den eer de som juridiskt startar föreningen och då också har rätten att skriva under handingar och avta för föreningen. Detta ansvar går att dee - gera genom att ge en fumakt ti någon annan i jouren. Attesträtt betyder att styresen ger fumakt ti någon eer några att godkänna fakturor och utbetaningar. Fumakten kan vara beoppsbegränsad. Diskutera om en jourkvinna eer jourtjej med attesträtt ska få attestera sina egna bestäningar eer inköp, eer om de atid ska inhandas av en part och godkännas av en annan. Vanigast är att det är ordförande och kassör som har rätt att teckna firma, det vi säga skriva under handingar och avta för föreningen, samt attestera fakturor och utbetaningar. Attest kan ske var för sig upp ti en viss beoppsnivå och ge mensamt över den summan. STYRELSEARBETE Förutom stödverksamhet och opinionsbidning är ekonomin en av de viktigaste frågorna för jouren. Aa i styresen ska sätta sig in i ekonomin och ha kunskap om ansvar och mandat. Kassören gör mycket av det underiggande jobbet med ekonomin, men det är hea styresen som är ansvarig inför medemmarna och eventuea bidragsgivare. Styresen i föreningen ska på uppdrag av medemmarna utarbeta riktinjer för verksamheten. Aa i jouren, både styrese och andra jourtjejer och jourkvinnor, genomför sedan det som besutas. Styresen behöver diskutera och komma överens om uppgifter för styresen, hur ofta möten ska håas, om de är öppna för medemmar med mera. Styreseedamöterna bör sprida uppdragen på ett sätt som gör att aa känner sig deaktiga, att de får möjighet att använda sina kompetenser och att arbetsbördan fördeas så att ingen tar för mycket eer för ite ansvar. 13

14 KOMMUNEN Kommunen är en viktig aktör för de ara festa kvinnojourer och tjejjourer, och det kan vara en god idé att kontakta er kommun så tidigt som möjigt. Förutom ekonomiska bidrag kan de ha möjighet att sponsra er med okaer. Föreningsbidrag Kommunen har möjighet att stödja en jour med föreningsbidrag, ett bidrag som går ti ideea organisationer för att de ska arbeta med opinionsbidning och aktiviteter. Storeken på ett föreningsbidrag kan variera, men igger troigen mean kr och kr. Föreningsbidrag ti ideea organisationer hanteras ofta av kutur- och fritidsnämnden. Verksamhetsbidrag Från kommunen går det också att söka verksamhetsbidrag ti den ordinarie stödverksamheten på jouren. För många jourer är verksamhetsbidraget den största inkomstkäan. Det är viktigt att komma ihåg att kommunen har ett ansvar enigt sociatjänstagen att se ti att det finns stöd och skydd för kvinnor och barn som utsatts för våd. Många kommuner uppfyer det ansvaret genom att stödja en idee kvinnojour med verksamhetsbidrag. Viken enhet inom kommunen som har ansvar för verksamhetsbidrag för kvinnor och barn som utsatts för våd kan variera, i mindre kommuner är det ofta socianämnden medan det i större kommuner kan finnas en särskid kvinnofridsenhet. Om ni panerar att starta en kvinnojour med ett skyddat boende kan kommunen ha möjighet att hjäpa er att hitta en ämpig oka. Ersättning från sociatjänsten Många kvinnojourer med skyddat boende tar emot kvinnor och barn som kommer genom sociatjänsten, och då betaar sociatjänsten en ersättning ti jouren för de nätter som kvinnan och eventuea barn bor på jouren. Samtidigt är det bra att veta att ångt ifrån aa kvinnor och barn väjer att gå den vägen. Det som är unikt med kvinnojoursröresen är att jourerna inte är myndigheter, och därför vänder sig kvinnor som inte vi hamna i myndigheters register av oika anedningar direkt ti kvinnojourerna. SÖKA PENGAR När er jour har gjort er verksamhetspan och budget är det dags att söka pengar. Tyvärr är det svårt för jourerna i dag att få kontinueriga mede ti sin verksamhet. Många får bidrag från kommunen som täcker vissa kostnader, men de festa söker ändå projektmede för att dryga ut kassan. Projektmede kan inte användas ti öpande kostnader utan ska användas ti specifika tidsbegränsade projekt inom jouren. 14

15 NÅGRA SAKER ATT TÄNKA PÅ NÄR NI SÖKER PENGAR Var ute i god tid! Många bidragsgivare tar god tid på sig att ge besked. Gör en första ko band bidragsgivarna och hör om er projektidé är något som de kan tänka sig att stödja. Projektmede ges ofta ti idéer som är nyskapande. Beskriv tydigt vad ni ska göra i projektet så att inget kan missuppfattas, men försök att inte begränsa er sjäva genom att vara för detajerade. Betona föreningens kompetens och den kunskap som finns inom vår rörese och hur kunskapen som tikommer i projektet kommer att spridas och komma de stödsökande kvinnorna och tjejerna ti de. Tänk noga igenom vad ni vi uppnå under projektets gång och vad sutmået är. Gör en tidspan för vad som ska genomföras och när. Sök inte en mindre summa än ni behöver. Om bidragsgivaren tycker att ni sökt för mycket så kommer de att säga det eer het enket bevija en mindre summa. Styresen ska godkänna ansökningar, och firmatecknare (ofta ordförande och/eer kassör) ska underteckna ansökan. Kontakta eventuea kommande samarbetspartners innan ni söker pengar. Många bidragsgivare vi veta att det finns en önskan från mottagaren om att projektet ska genomföras, en bestäare brukar det kaas. Gör gärna en iten undersökning och ta med resutatet i ansökan. Kontakta exempevis skoor innan ni söker pengar ti ett projekt där ni vi träffa eever på skoor. Att ha samarbetspartners ser också bra ut i en ansökan och kan öka möjigheten att ansökan bir bevijad. Tänk på att det ska göras en rapport efter genomfört projekt! För gärna oggbok under projektets gång och tänk på att från början formuera må som är ätta att redovisa och som gärna går att mäta på något sätt. Göm inte att skicka in rapporten! Skriv bra svenska, åt fera personer korrekturäsa! Ett bra språk ger ett gott intryck. Oika bidragsgivare kan ha het oika förutsättningar att ge pengar. Det bästa är att kontakta bidragsgivaren, berätta vad ni behöver pengar ti och fråga om det finns möjighet för dem att hjäpa er. 15

16 Försag på var ni kan söka pengar: Kommunen Sociastyresen Brottsofferfonden Amänna arvsfonden Länsstyresen Studieförbund (exempevis ti utbidningar) Ungdomsstyresen Roks Landstinget Aa Roks medemsjourer kan söka mede från Roks. Om ni är en kombinerad kvinno- och tjejjour där kvinnor och tjejer har egna verksamheter kan ni söka bidrag för båda dessa verksamheter. Roks informerar när det är dags att söka. Fera jourer hittar också bidragsgivare på andra sätt. Det kan vara at från att få en färgfirma att sponsra med färg för att måa om jourokaen, ti organisationer och föreningar som skänker insamade pengar från ett event ti kvinno- och tjejjouren. Givetvis kan jouren också ha sina egna insamingar. Kanske kan er jour anordna en oppis eer så passar det bättre att ägga upp information om stödmedemskap och bidrag på er hemsida? Hitta de arbetssätt som passar er bäst! 16

17 Kommunikation KOMMUNIKATION INOM JOUREN När ni ska starta en jour är det bra att skapa en e-postadress för jouren. Innan ni bir medemmar i Roks kan en vanig mejadress som ni får via en gratistjänst fungera för att ni ska kunna ge era kontaktuppgifter ti bivande jourtjejer och jourkvinnor. När ni vä har bivit bevijade medemskap i Roks får ni en roksadress, ti exempe: eer Om ni är en kombinerad kvinno- och tjejjour med separat kvinno- och tjejjoursverksamhet får ni en adress för varje verksamhet en för kvinnojouren och en för tjejjouren. En de jourer väjer att ha oika mejadresser för stödsökande och övriga kontakter, exempevis Detta kan vara bra för att särskija oika typer av mej, särskit om aa i jouren inte ska svara på stödmej men fortfarande ska kunna äsa andra mej. Om ni väjer att ha oika adresser för oika ändamå tänk på att ni måste se efter om det kommit in något nytt på aa dessa adresser. Från Roks kan ni bara få en mejadress per verksamhet och sutet är Var noga med att information ni skickar ut inför jourstarten kommer ut i god tid, är inkuderande och tydig och går ut ti aa som vi gå med i jouren. När ni bidar er jour bör ni prata igenom och sätta upp riktinjer för vika utskick som kommer ti er jourmej som ska skickas vidare ti medemmarnas privata mejadresser och så vidare. 17

18 KOMMUNIKATION UTÅT Kontakta okaa poitiker för att berätta om att ni ska starta en kvinno- eer tjejjour och ta gärna hjäp av informationen i kvaitetssäkringsmateriaet i era för - beredeser inför det. Om det finns en kvinnofridsverksamhet i kommunen, ta kontakt med den och berätta om vad ni panerar och att ni gärna vi samarbeta. Som tjejjour kan det vara en bra idé att även höra av sig ti ungdomsmottagningen och ungdomsverksamheter på orten. Kontakta oka media (okaradio, gratistidningar, okatidningen, oka-tv). Det är bra om ni kan få media att göra reportage om er och er kvinno- eer tjejjour. Hämta inspiration från kvaitetsäkringshäftet! När ni gått med i Roks kan ni som tjejjour även vara med i samarbetet Tjejjouren.se. Som tjejjour får ni då en gratis hemsida och hjäp med att sjäva bygga upp den. Med den föjer oika verktyg som ni kan använda i ert jourarbete, som Tjejguiden en informationsbank för unga tjejer. Ni får även en egen fråge - åda och ett chattverktyg att använda i er jourverksamhet. Som kvinnojour bör ni fundera på om ni har tid och möjighet att starta en hemsida. Eftersom kvinnojourernas mågrupp i stor utsträckning befinner sig på nätet kan vi anta att deras informationssökning på nätet också ökar. Det betyder att de förmodigen kommer att söka på internet om de vi hitta er. Om ni bestämmer att ni vi ha en hemsida kan det vara bra att ha den färdig innan ni kontaktar media så att hemsideadressen kan komma med i reportage om er. Hemsidan kan ti en början vara vädigt enke. Det viktiga är att det finns information om vad ni är, vad ni gör, vad ni vi och hur det går att kontakta er. Tänk på att det viktiga är basinformation! En hemsida görs inte på en dag, och det är ett omfattande arbete att håa den uppdaterad. Det är bättre att ha ite information som atid är aktue, än att ha detajerad information om öppettider med mera, som riskerar att inte uppdateras och därför orsaka irritation eer besvikese hos besökaren om informationen inte stämmer. Det dagiga internetanvändandet för kvinnor mean år igger så högt som 90 procent. För kvinnor mean år är siffran drygt 80 procent och för kvinnor i årsådern är det dagiga internetanvändandet nära 40 procent (Statistiska centrabyrån, 2011). 18

19 Två bra grundböcker! Feminism av Lena Gemzöe (Bida förag) Föreningskunskap av Björn Lundén (BL förag) KOMMUNIKATION MELLAN JOUREN OCH ROKS Förutom en bra kommunikation inom jouren och utåt mot amänheten och stödsökande är det också bra att ha en god kommunikation med sin riksorganisation. Börja med att kontakta Roks så snart ni kommit på att ni vi starta en kvinno- eer tjejjour. Då kommer ni att få kontakt med den styreseedamot som är ansvarig för ert geografiska område och hon kommer att hjäpa er i starten av er jour. Hon finns också tihands för er under ert kommande jourarbete. Att upprätthåa en god kommunikation mean jour och riksorganisation är något som aa tjänar på. Tänk ti exempe på att höra av er om ni skue byta post-, mejeer hemsideadress eer om ni har något särskit på gång i jouren. At som ni gör på jourerna vi Roks och samarbetet Tjejjouren.se hemskt gärna yfta fram genom respektive hemsida och Facebooksida. Därför är det roigt för oss att få veta vad som händer ute på jourerna och ha möjighet att yfta fram detta. Om ni ängre fram under er jourverksamhet stöter på svårigheter, har synpunkter och frågor om jourarbetet eer Roks är ni sjävkart mer än väkomna att höra av er. Då kan ni antingen kontakta Roks kansi eer den styreseedamot som är er kontakt i Roks styrese. Länkar Adrig okej Information och stöd ti unga hbtq-personer. Dina rättigheter Information och stöd kring att dina rättigheter handar om dina behov, inte om din famijs eer säkts. Dubbet utsatt Information om mäns våd mot kvinnor med funktionsnedsättning. 19

20 Hjäpinjen (f.d. Nationea Hjäpinjen) Information och stöd ti dig i psykisk kris eer i andra svåra ivssituationer. HOPP Riksorganisationen mot sexuea övergrepp. Information, stöd och sussning ti okaa föreningar. Kvinnofridsinjen Information och teefonstöd för dig som utsatts för hot och våd. Nationet centrum för kvinnofrid, NCK Information och sussning ti Kvinnofridsinjen som drivs av NCK. Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige. Information och sussning ti Roks tjejjourer och kvinnojourer. Sjävmordsuppysningen Information och stöd för suicidbenägna och anhöriga. Sociastyresen Information kring sociatjänst, häso- och sjukvård, häsoskydd, smittskydd och epidemioogi. Terrafem Kvinnojour som finns i fera städer och som har en natione teefoninje med stöd på över 40 oika språk. Tjejjouren.se Samarbetet som samar aa tjejjourer i Sverige. Information, stöd och sussning ti tjejjourer. UMO Din ungdomsmottagning på nätet. Information, stöd och sussning ti ungdomsmottagningar. Käförteckning 1992, Dobash & Dobash, Women, voioence and socia change 1999, Jeffner, Kvinnojourskunskap 2011, SCB, Privatpersoners användning av datorer och internet

Många tjejjourer arbetar med förebyggande verksamhet genom föreläsningar och tjejgrupper i skolor och på fritidsgårdar.

Många tjejjourer arbetar med förebyggande verksamhet genom föreläsningar och tjejgrupper i skolor och på fritidsgårdar. Tjejjourer Vad är en tjejjour? En tjejjour är en feministisk förening där tjejer arbetar för att stötta andra tjejer. Det finns över 60 tjejjourer runt om i hela Sverige, i små och i stora städer. Varenda

Läs mer

Nominering av ledamöter till Intresseföreningen Bergslagets styrelse mm

Nominering av ledamöter till Intresseföreningen Bergslagets styrelse mm Biaga KS 2014/38/1 INTRESSEFÖRENINGEN KOMMUNER OCH REG10NER1 SAMVERKAN Ti Intresseföreningen Bergsagets medemmar SALA KOMMUN Kommunstyresens förvatning Ink. Diarienr..20 4 j Dpb: 2014-01- 2 g ' ~ :-:.JAktbiaga

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning Verksamhetsberättese 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Det ska vara skönt att eva Aa som har bestående och omfattande behov av vård och omsorg, har rätt ti gratis munhäso bedömning och tandvård

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång!

Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång! Tisammans kan vi göra skinad. Här är en guide som hjäper dig att komma igång! VAD ÄR NICKELODEONS TOGETHER FOR GOOD? VAD ÄR PLAN INTERNATIONAL? Nickeodeon tror att vi kan göra gott tisammans. Nickeodeons

Läs mer

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr.

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr. r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kaese/underrättese 2014-09-01 Sammanträde med: Barn- och utbidningsnämnden Datum: 2014-09-17 Tid: 13.30 Pats: Astermoskoan Ärende. Upprop Biaga 2. Va av justerare 3. Godkännande

Läs mer

Bilda förening. så funkar det

Bilda förening. så funkar det Bilda förening så funkar det Vad är en förening? En förening kan startas av ett antal personer som har samma intresse och vill göra något tillsammans. En förening är demokratisk. Det betyder att du som

Läs mer

Er Nattvandrarpärm. Nu är den klar!

Er Nattvandrarpärm. Nu är den klar! Er Nattvandrarpärm Nu är den kar! Här är den nya Nattvandrarpärmen som vi hoppas ska vara ti hjäp i ert arbete med nattvandringen. Vissa uppgifter kommer Ni sjäva få fya i, så som teefonnummer ti akutmottagningar

Läs mer

VI BILDAR FÖRENING. Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun

VI BILDAR FÖRENING. Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun VI BILDAR EN FÖRENING Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun SAMMANSTÄLLNING I KORTHET ÖVER VAD SOM SKALL GÖRAS NÄR EN FÖRENING BILDAS - Inbjud de som är intresserade - Besluta om att bilda

Läs mer

Lätt och roligt att bilda en förening

Lätt och roligt att bilda en förening Lätt och roligt att bilda en förening Instruktioner till dig som vill starta en förening Vid frågor kontakta på 0155-24 89 01, eller e-post 2 Uppstart av en förening Bjud in de som är intresserade Besluta

Läs mer

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi jsociastyresen 204-03-03 Reger och behörighet/kassifikationer Dnr: 4.2.-552/204 och terminoogi Termista samt svarsma Biaga Läkemedessäkerhet (6) Svar ämnat av (kommun, andsting, organisation etc.): Inspektionen

Läs mer

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks är en feministisk organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse,

Läs mer

BILDA FÖRENING en handledning

BILDA FÖRENING en handledning BILDA FÖRENING en handledning Att bilda en förening 1. Ta fram förslag till: namn på föreningen personer som kan sitta i styrelsen stadgar (förslag till stadgar finns på sidan 3) revisorer kanske också

Läs mer

Att starta en förening

Att starta en förening Att starta en förening Att starta en förening I den här broschyren kan du läsa om hur flera människor kan starta en förening tillsammans. I en förening kan människor som har samma intresse träffas och

Läs mer

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs hea rapporten: www.s.aand.fi/utbidning_kutur/utbidningsbehov.pbs Utbidningsbehov vem vad hur var Nuvarande utbidningsnivå Kort sammanfattning Hur ser åänningarnas framtida utbidningsbehov ut? Vika har

Läs mer

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande 7 Motion 1982/83: 697 Thorbjörn Fädin m. f. Ökat sparande Ett omfattande sparande inom den privata sektorn är av avgörande betydese för samhäets kapitabidning och därmed för den ekonomiska tiväxten. Genom

Läs mer

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng REMISS 1 (1) Länsstyresen Skåne 2014-09-19 Dnr 211-23206-2014 Kontaktperson Förvatningsavdeningen Axe Starck 010-2241000 Ängehoms kmjm,~n 2014-09- 2 2 Angående ansökan om tistånd ti kameraövervak n i ng

Läs mer

Att starta en studentförening

Att starta en studentförening 1 (5) Att starta en studentförening Läs noga genom hela dokumentet innan ni börjar skriva stadgar, och kontrollera att ni får med allt i er ansökan. Att starta en studentförening kan sammanfattas i fem

Läs mer

Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid

Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid En grupp människor med samma intresse samlas till ett möte för att bilda en förening. En provisorisk styrelse(interimsstyrelse) som kan bestå av tre personer

Läs mer

BILDA FÖRENING. Det här behöver ni veta

BILDA FÖRENING. Det här behöver ni veta BILDA FÖRENING Det här behöver ni veta Innehållsförteckning Vad innebär det att bilda en förening?...3 Fördelar...3 Föreningsregister...3 Förberedelser...4 Bildandemötet...4 Stadgar...5 Årsmöte...6 Dagordning

Läs mer

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår En praktisk handledning för de som vill bilda en ny förening, som vill ansluta en redan befintlig förening eller som redan är anslutna till EFK UNGs Bidragsspår

Läs mer

Åländska Studentlaget vid Åbo Akademi r.f.

Åländska Studentlaget vid Åbo Akademi r.f. Åändska Studentaget vid Åbo Akademi r.f. Årsberättese 2015 Styresen I styresen 2015 har föjande personer suttit på föreningens förtroendeposter (nämnda i den ordning de nämns i stadgarna): Lucas Mattsson,

Läs mer

Att bilda förening 2 (7)

Att bilda förening 2 (7) Att bilda förening 2 (7) Att bilda förening 3 (7) 1. Att bilda förening I Sverige råder organisationsfrihet, vilket innebär att vem som helst har rätt att bilda förening och kring vad som helst. En förening

Läs mer

NYBILDNINGSGUIDE. Guide till att starta er Vi Unga-förening

NYBILDNINGSGUIDE. Guide till att starta er Vi Unga-förening NYBILDNINGSGUIDE Guide till att starta er Vi Unga-förening Hur startar vi en Vi Unga-förening? Vill du starta en egen förening eller kanske hjälpa andra att starta sin förening? Här finns all information

Läs mer

5. Roger Nordén, Ä:.' I

5. Roger Nordén, Ä:.' I ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfuírnäktigo i Timrå kommuns besut den 24 augusti 2015, 112 _.í»-i,,0_. D0k.d 99749 Postadress Besöksadress Teeïon Teefax Expeditionstid Box 314 Backgränd 9 0611-46 06 00 0611-51

Läs mer

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län LAFA 1:2005 Sex- och samevnadsundervisning i skoan En kartäggning av sex- och samevnadsundervisningen på sju högstadieskoor i Stockhoms än Landstinget förebygger aids (Lafa) är Stockhoms äns andstings

Läs mer

Låt ledarskap löna sig!

Låt ledarskap löna sig! Låt edarskap öna sig! Ledarnas Chefsöner rapport 2010, om Ledarna chefsöner 2010 1 Innehå Låt önen spega edarskapets värde 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer

Läs mer

Att bilda förening för en sällsynt diagnosgrupp

Att bilda förening för en sällsynt diagnosgrupp Att bilda förening för en sällsynt diagnosgrupp - Tips och anvisningar för dig som vill starta en diagnosförening Innehåll - Stadgar och annat grundläggande - Att bilda en förening - När föreningen har

Läs mer

Kongressguide. En guide för att du ska hitta rätt under ITFs 41:a kongress i Durban, Sydafrika

Kongressguide. En guide för att du ska hitta rätt under ITFs 41:a kongress i Durban, Sydafrika Kongressguide En guide för att du ska hitta rätt under ITFs 41:a kongress i Durban, Sydafrika innehå hur kongressen arbetar mötespats för kongressen poicy beträffande ömsesidig respekt tidpan för kongressen

Läs mer

Definition av ideell förening

Definition av ideell förening 1 Att bilda förening Definition av ideell förening Alla ord som är i fet och kursiv stil hittar du vår Det finns ingen specifik lag som bestämmer hur en ideell förening ska ordlista. Ordlistan finns i

Läs mer

Swarmsweep. Så startar du förening

Swarmsweep. Så startar du förening Så startar du förening Varför starta en förening? För att samla aktivister under ett och samma varumärke kan det ibland vara en stor fördel att bilda en förening. En del aktivister tillhör naturligtvis

Läs mer

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Utbidningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Hogia PA-kompetens AB Kompetens är färskvara. Inte minst inom det personaadministrativa området. Ständig uppdatering är en förutsättning för din framgång

Läs mer

------------------------- -------------------- ---------------------------------

------------------------- -------------------- --------------------------------- A.RaVBXBMPLAR Sida: 1 Anm.upptagande p -mynd : STOCKHOLMS LÄN Dnr: Bnhet: 80NC/H Myndighetskod: 0201 Dnr annan p-mynd: AnmAningsdatum: 2010-09-02 k: 20.30 Amnäningssitt: se fritext upptagen av: Pa Thomas

Läs mer

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår En praktisk handledning för de som vill bilda en ny förening, som vill ansluta en redan befintlig förening eller som redan är anslutna till EFK UNGs Bidragsspår

Läs mer

Förhandsvisning webblankett

Förhandsvisning webblankett Dokumentbeteckning 2015-10-27 1(20) Regler och behörighet Statsbidrag Förhandsvisning webblankett Välkommen att ansöka om statsbidrag för 2016 och 2017 till kvinno- och tjejjourer. Ansökan ska ha kommit

Läs mer

Förslag på ändringar av stadgar för Global Picnic

Förslag på ändringar av stadgar för Global Picnic Förslag på ändringar av stadgar för Global Picnic 1 Firma Föreningens firma är Global Picnic. 2 Ändamål och verksamhet Föreningen ska främja medlemmarnas intresse genom att bedriva aktiviteter som är förknippade

Läs mer

Roks etiska riktlinjer Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Roks etiska riktlinjer Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks etiska riktlinjer Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige etiska riktlinjer01.indd 1 2008-08-26 22:50:00 Roks etiska riktlinjer antogs av årsmötet 2008 2008 Roks, Riksorganisationen

Läs mer

SÖLVESBORGS KOMMUN Fritid & kultur. föreningskunskap. - att bilda förening -

SÖLVESBORGS KOMMUN Fritid & kultur. föreningskunskap. - att bilda förening - SÖLVESBORGS KOMMUN Fritid & kultur föreningskunskap - att bilda förening - Innehållsförteckning Ideell förening, vad är det? 3 Hur många medlemmar måste man vara? 3 Vad krävs för att bilda en förening?

Läs mer

SUO 2016:13 Palett för ett stärkt civilsamhälle

SUO 2016:13 Palett för ett stärkt civilsamhälle SUO 2016:13 Palett för ett stärkt civilsamhälle Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är

Läs mer

Att bilda förening. ...för dig som vill starta en idéell förening. Allt från hur en interimsstyrelse bildas till hur man skriver stadgar.

Att bilda förening. ...för dig som vill starta en idéell förening. Allt från hur en interimsstyrelse bildas till hur man skriver stadgar. Att bilda förening En enkel guide......för dig som vill starta en idéell förening. Allt från hur en interimsstyrelse bildas till hur man skriver stadgar. Ordförklaringar samt enkla exempel på skrivelser.

Läs mer

Medlemskapsansökan. En bättre och mer demokratisk skola!

Medlemskapsansökan. En bättre och mer demokratisk skola! Engagerad Skoldemokrati Med s amarbete kommer man längst Elevers rättigheter Elevinflytande Medlemskapsansökan Engagerad Skoldemokrati Elevers rättigheter Med samarbete kommer man längst Elevinflytande

Läs mer

Exempel på att bilda en förening

Exempel på att bilda en förening Exempel på att bilda en förening Information om hur man går till väga för att bilda en förening och information om vad styrelsen och styrelsens ledamöter har för uppgifter. 1. Att bilda en förening I Sverige

Läs mer

Bildandet av en förening.

Bildandet av en förening. Bildandet av en förening. Konstituerande möte är när föreningen bildas och ett första möte hålls. När en förening söker bidrag, hyr lokal, skaffar telefonabonnemang eller liknande frågas det oftast efter

Läs mer

Bilaga B Uppdragsmodell

Bilaga B Uppdragsmodell Biaga B Uppdragsmode Genere uppdragsmode Uppdragsföde Faser P R O J E K T L E D N I N G Förberedese Genomförande Effekthemtagning Besutspunkter Initiera uppdraget Starta genomförande Överämna resutat och

Läs mer

Att starta en förening

Att starta en förening Att starta en förening Fritidskontoret Hur du bildar en förening En grupp människor med samma intresse samlas till ett möte för att bilda en förening. En provisorisk styrelse (interimsstyrelse) utses som

Läs mer

Scanna in dokomenten och maila dem till medlem@svea.org eller posta medlemskapsansökan

Scanna in dokomenten och maila dem till medlem@svea.org eller posta medlemskapsansökan Medlemskapsansökan till Sveriges elevråd - SVEA För en bättre och mer demokratisk skola Vad erbjuder vi: En röst i skolpolitiken Ett fullspäckat medlemspaket Rabatterade priser på våra nationella träffar

Läs mer

Lathund Bilda en ideell förening

Lathund Bilda en ideell förening Lathund Bilda en ideell förening Denna broschyr handlar i första hand om hur man startar en ideell förening. Vill ni starta en ekonomisk förening så rekommenderar vi att ni söker information på www.skatteverket.se

Läs mer

Förslag på reviderade stadgar Sida 1 ( 6 )

Förslag på reviderade stadgar Sida 1 ( 6 ) Förslag på reviderade stadgar Sida 1 ( 6 ) 1 NAMN Föreningens namn är NYKÖPING- OXELÖSUNDS SLÄKTFORSKARFÖRENING. 2 SÄTE Föreningen har sitt säte i Nyköping. 3 ÄNDAMÅL Nyköping-Oxelösunds Släktforskarförening

Läs mer

Årsmöte i Göteborgs go-klubb den 27:e maj kl 18.00

Årsmöte i Göteborgs go-klubb den 27:e maj kl 18.00 Årsmöte i Göteborgs go-klubb den 27:e maj kl 18.00 Närvarande: Ross Linscott, Eskil Varenius, Viktor Kämpe, Anton Sörensen, Erik Engvall, Lukas Lindroos, Magnus Sandén. Bilagor: Antagna stadgar, antagen

Läs mer

Vår verksamhet. Vår värdegrund

Vår verksamhet. Vår värdegrund Vår verksamhet Roks är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars uppgift är att tillvarata kvinno- och tjejjourernas gemensamma intressen i deras arbete med mäns våld mot kvinnor. Detta

Läs mer

Vår verksamhet. Vår värdegrund

Vår verksamhet. Vår värdegrund Vår verksamhet Roks är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars uppgift är att tillvarata kvinno- och tjejjourernas gemensamma intressen i deras arbete med mäns våld mot kvinnor. Detta

Läs mer

Zick Zack årskurs 4 finns för användning detta läsår. Årskurs 5 utkommer till höstterminen 2012 och årskurs 6 till höstterminen 2013.

Zick Zack årskurs 4 finns för användning detta läsår. Årskurs 5 utkommer till höstterminen 2012 och årskurs 6 till höstterminen 2013. STEG 1 Zick Zack består a Läsrummet och Skrirummet och är Bonnier Utbidnings nya basäromede i senska och senska som andraspråk för årskurs 4 6. De båda rummen kompetterar arandra, men kan äen anändas ar

Läs mer

Hur man bildar en förening

Hur man bildar en förening Handläggare Datum Lars Louthander 2011-01-03 Hur man bildar en förening Varför skall vi gå samman i en förening? Genom att bilda föreningar har människor skapat en fastare gemenskap kring sina intressen.

Läs mer

Ett viktigt ansvar. Anders Berg, VD och koncernchef. Lindabs arbete med socialt ansvarstagande, CSR, bygger på följande riktlinjer och styrinstrument:

Ett viktigt ansvar. Anders Berg, VD och koncernchef. Lindabs arbete med socialt ansvarstagande, CSR, bygger på följande riktlinjer och styrinstrument: GRI-index 2015 Utöver ett fuständigt GRI-index för 2015 innehåer denna skrift VD-kommentar, information om Lindabs mijöarbete samt väsentighetsanays och intressentdiaog 1 Ett viktigt ansvar På Lindab tar

Läs mer

EXEMPEL PÅ STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGAR

EXEMPEL PÅ STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGAR EXEMPEL PÅ STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGAR Observera att detta enbart är ett exempel på hur en förenings stadgar kan vara utformade. Varje förening är individuell och måste därför alltid noga överväga vad

Läs mer

Chefen & Arbetsmiljön

Chefen & Arbetsmiljön Chefen & Arbetsmijön INNEHÅLL Arbetsmijö vad är det? 4 Varför satsa på arbetsmijön? 5 Arbetsmijö ständigt pågående 7 Måste eer möjighet? 8 När mår vi bra på jobbet? 9 Ledarskapet som arbetsmijöfaktor 10

Läs mer

Psykologstudent Sverige Stadgar

Psykologstudent Sverige Stadgar Psykologstudent Sverige Stadgar 1 Föreningens namn, organisationsnummer och form 1.1 Psykologstudent Sverige, förkortas PS. 1.2 Föreningens organisationsnummer är 802441 7688. 1.3 Föreningen drivs av psykologstudenter,

Läs mer

Svenska Spels GRI-profil 2013

Svenska Spels GRI-profil 2013 Svenska Spes GRI-profi 2013 Svenska Spes Håbarhetsredovisning 2013 är en integrerad de av årsredovisningen och pubiceras även på svenskaspe.se. Redovisningen sker enigt GRI, nivå C+. Håbarhets redovisningen

Läs mer

Dokumenthanteringsplan för Stiftelsen Kommunhus

Dokumenthanteringsplan för Stiftelsen Kommunhus STIFTELSEN KOMMUNHUS SAMMANTRÄDEsPROTOKOLL \ 9(f 2009-08-27 51 Dokumenthanteringspan för Stiftesen Kommunhus Ekonom Björn Davidsson informerar om försag ti dokumenthanteringspan~ för stiftesen Kommunhus

Läs mer

REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR

REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR SAMARBETE - VAD INSPEKTERAS - HUR FRAMSKRIDER INSPEKTIONEN OCH - HUR FRAMSKRIDER FORTSÄTTNINGSÅTGÄRDERNA Häsoinspektörernas svenskspråkiga skoningsdagar 8.-9.10.2014 Tammerfors

Läs mer

STADGAR. Riksnätverket Fryshusandan. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1.

STADGAR. Riksnätverket Fryshusandan. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1. STADGAR Riksnätverket Fryshusandan En ideell förening för utvecklingen av ungdomsverksamheter i Sverige 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1. 2 Syfte & ändamål Riksnätverket

Läs mer

En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner

En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner Ett årsmöte hålls för att stämma av vad som har hänt under det föregående året, bestämma vad som ska hända det kommande året och att välja

Läs mer

UPPSTARTSPROTOKOLL FÖR BAKOM KRÖNET. Datum 2014-01-09 Tid från 19:00 Tid till 23:09. Ingen sekreterare valdes då protokollet skapas i starta.sverok.

UPPSTARTSPROTOKOLL FÖR BAKOM KRÖNET. Datum 2014-01-09 Tid från 19:00 Tid till 23:09. Ingen sekreterare valdes då protokollet skapas i starta.sverok. 1. Mötesdata Datum 2014-01-09 Tid från 19:00 Tid till 23:09 Plats Mötets Ordförande Mötets Sekreterare ESKILSTUNA Andreas Saxin Ingen sekreterare valdes då protokollet skapas i starta.sverok.se 2. Förberedelser

Läs mer

l. Upprop 2. Val av justerare 3. Introduktion till föreningsliv/fritidsverksamhet för nyanlända

l. Upprop 2. Val av justerare 3. Introduktion till föreningsliv/fritidsverksamhet för nyanlända KOMMUNSTYRELSEN Kutur- och fritidsutskottet KALLELSE/ UNDERRÄTTELSE Tid: Onsdagen den 16 december 2015 2015, k. 13.30 Pats: Sammanträdesrummet Mien, Torggatan 12, Tingsryd Ärende Föredragande tjänsteman

Läs mer

2 Föreningens säte Föreningen har sitt säte i [namnet på kommunen där verksamheten i huvudsak bedrivs]

2 Föreningens säte Föreningen har sitt säte i [namnet på kommunen där verksamheten i huvudsak bedrivs] Stadgar för föreningen [namnet på er förening] Antagna på årsmötet [ÅÅÅÅ-MM-DD] 1 Namn på förening Föreningens namn är [namnet på er förening] KOMMENTAR: Namnet är till för att bekräfta för andra parter

Läs mer

NORMALSTADGAR. För släktforskarförening

NORMALSTADGAR. För släktforskarförening Sveriges Släktforskarförbund Framtagna 2011 NORMALSTADGAR För släktforskarförening 1 Föreningens namn Föreningens namn är. 2 Föreningens ändamål Föreningen, är en ideell förening samt politiskt och religiöst

Läs mer

Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Värdegrunden antogs av Roks årsmöte 2007 2007 Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Stockholm

Läs mer

1 Mötets öppnande Ordförande för Kalmar länsbygderådet Eva Svensson förklarar medlemsmötet för öppnat.

1 Mötets öppnande Ordförande för Kalmar länsbygderådet Eva Svensson förklarar medlemsmötet för öppnat. Länsbygderådet Protokoll Medlemsmöte Länsbygderådet i Kalmarlän 2010-11-29 Plats: Forum Oskarshamn 1 Mötets öppnande Ordförande för Kalmar länsbygderådet Eva Svensson förklarar medlemsmötet för öppnat.

Läs mer

Stadgar - Funkibator ideell förening

Stadgar - Funkibator ideell förening Stadgar - Funkibator ideell förening Stadgar för Funkibator ideell förening. Antagna vid årsmöte 19 mars 2013. 1 - Föreningens namn Föreningens namn är Funkibator ideell förening. 2 - Föreningens säte

Läs mer

Nästan lika lätt som att räkna till tre.

Nästan lika lätt som att räkna till tre. Nästan lika lätt som att räkna till tre. 1 Håll ett första årsmöte. Meddela din kör två veckor i förväg att ni ska ha ett årsmöte där ni bildar förening, ett så kallat konstituerande möte. UNGiKÖR kan

Läs mer

En information om hur det går till att bilda en förening.

En information om hur det går till att bilda en förening. Bilda förening En information om hur det går till att bilda en förening. Att bilda en förening I Sverige finns det ingen lag som kräver att ideella föreningar ska registreras eller godkännas. Det innebär

Läs mer

Lägg konstgräs på grusplanen (kaninburen) vid Dagsvärmarens förskola - medborgarförslag

Lägg konstgräs på grusplanen (kaninburen) vid Dagsvärmarens förskola - medborgarförslag BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-26 FSN-2015/32.389 1 (2) HANDLÄGGARE Lundin, Tina tina.undin@huddinge.se Förskoenämnden Lägg konstgräs på gruspanen (kaninburen)

Läs mer

Stadgar för Herbert Felixinstitutet Ideell förening

Stadgar för Herbert Felixinstitutet Ideell förening Stadgar för Herbert Felixinstitutet Ideell förening Stadgar Vid en konstituerande stämma i Eslöv fredagen den i november 2007 har följande stadgar antagits: 1. Ändamål. 1.1 Föreningen skall verka för att

Läs mer

Detta introduktionsprogram är tänkt att kortfattad ge en beskrivning av FSO:s förening och vad du bör tänka på i ditt uppdrag.

Detta introduktionsprogram är tänkt att kortfattad ge en beskrivning av FSO:s förening och vad du bör tänka på i ditt uppdrag. INTRODUKTIONSPROGRAM FÖR NYA FÖRTROENDEVALDA INOM FÖRENINGEN SOCIAL OMSORG (FSO) Grattis till ditt nya förtroendeuppdrag inom FSO Vi hoppas att du ska trivas i ditt nya uppdrag och känna dig välkommen

Läs mer

Återinför namnet Drevviksstrand i stället för Östra Skogås svar på medborgarförslag väckt av Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking

Återinför namnet Drevviksstrand i stället för Östra Skogås svar på medborgarförslag väckt av Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA 2014-11-03 KS-2012/260.109 1 (3) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng viktoria.thonang@huddinge.se Kommunstyresen Återinför namnet Drevviksstrand i stäet för Östra

Läs mer

Hur bildar jag en lokalgrupp?

Hur bildar jag en lokalgrupp? Hur bildar jag en lokalgrupp? Innehåll Vilka är vi? Så här gör du för att starta en lokalgrupp Hur går det första mötet till? Det lokala årsmötet Vad kan vi som lokalgrupp göra? Hur finansierar vi verksamheten?

Läs mer

l iootterdotterdotterdotterbolag

l iootterdotterdotterdotterbolag Intresseboa Dotterboa et AB ÖviksHem Dotterdotterboa ootterdotterboaa 2008 Intresseboa Dotterdotterboa /kommun omsködsviks J Moderboag: Rodret i Örnsködsvik AB o otterföretaa Ovik Eneroi AB ootterdotterboaq

Läs mer

Styrelse och stadgar ska ett årsmöte ta beslut om. Fram till första årsmötet som föreningen har bildas en tillfällig styrelse.

Styrelse och stadgar ska ett årsmöte ta beslut om. Fram till första årsmötet som föreningen har bildas en tillfällig styrelse. Bilda förening Barn, ungdom eller vuxen, det finns föreningar för alla grupper. Kanske tillhör du en grupp som skulle vinna på att bilda en förening kring ert intresse. Som en ideell förening finns det

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SPRÅKRÅDGIVNING OCH TEXTVÅRD. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Föreningen Språkrådgivning och textvård.

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SPRÅKRÅDGIVNING OCH TEXTVÅRD. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Föreningen Språkrådgivning och textvård. STADGAR FÖR FÖRENINGEN SPRÅKRÅDGIVNING OCH TEXTVÅRD 1 Föreningens namn Föreningens namn är Föreningen Språkrådgivning och textvård. ÄNDAMÅL 2 Föreningens ändamål Föreningen ska fungera som nätverk för

Läs mer

Protokoll fört vid konstituerande årsmöte för Ideellt Asylstöd i Skåne

Protokoll fört vid konstituerande årsmöte för Ideellt Asylstöd i Skåne Protokoll fört vid konstituerande årsmöte för Ideellt Asylstöd i Skåne Datum: 18 december 2012 Plats: Juridiska fakulteten, Lilla Gråbrödersgatan 4, 222 22 Lund Närvarande: Henning Boström, Maria Lyth,

Läs mer

Mer demokrati! - 2 - För demokrati är inte bara viktigt, det gör allt så mycket roligare också.

Mer demokrati! - 2 - För demokrati är inte bara viktigt, det gör allt så mycket roligare också. Mer demokrati! I Scouterna tycker vi att det är viktigt med demokrati. Alla har rätt att säga vad de tycker. Och allt som vi gör har vi bestämt tillsammans. Vi väljer alltid det förslag som får flest röster.

Läs mer

PROTOKOLL 14 oktober 2012

PROTOKOLL 14 oktober 2012 PROTOKOLL 14 oktober 2012 FÖRENINGEN FANGORNS ÅRSMÖTE I HÄSSJABERG 18 augusti 2012 Närvarande föreningsmedlemmar: Vivi Adler, Peter Adler, Annika Ljung, Benkt Åbom, Ingvar Lundberg, Renée Olsåker och Lasse

Läs mer

Att bilda en förening

Att bilda en förening Att bilda en förening Här hittar du information om hur man startar en förening och om vilka uppgifter styrelsen och styrelsens ledamöter har. Förberedelser För att kunna bilda en förening måste det finnas

Läs mer

STADGAR JAGVILLHABOSTAD.NU UPPSALA

STADGAR JAGVILLHABOSTAD.NU UPPSALA STADGAR JAGVILLHABOSTAD.NU UPPSALA Antagna på årsmöte 2011-xx-xx 1. Firma Lokalavdelningens namn är jagvillhabostad.nu Uppsala. 2. Syfte Lokalavdelningens syfte är att bevaka samt agera utifrån unga bostadssökandes

Läs mer

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA. 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA. 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga. STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.se STARTA LOKALAVDELNING HEJ! Spännande att ni vill starta lokalavdelning

Läs mer

Stadgar för Gimonäs Båtklubb med hemort i Umeå kommun

Stadgar för Gimonäs Båtklubb med hemort i Umeå kommun Stadgar för Gimonäs Båtklubb med hemort i Umeå kommun Antagna vid årsmöte 2015 03 26 1 ÄNDAMÅL 1.1 Klubbens ändamål är att som ideell förening främja medlemmarnas intressen i förhållande till myndigheter

Läs mer

6 Lathund rikstäckande arrangemang

6 Lathund rikstäckande arrangemang LATHUND RIKSTÄCKANDE AR R A N G E M A N G SPÄNNANDE PROJEKT Att arrangera ett Rikstäckande Arrangemang är ett roligt men ganska stort och krävande arbete. Det behövs planering och mycket förberedelser

Läs mer

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel)

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel) Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga Detta är guiden till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Som du kan se så är texten skriven i två färger. Detta är för att den turkosa färgen är den förklarande

Läs mer

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson Myndigheten för tiväxtpoitiska utvärderingar och anaysers författningssaming ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generadirektör Dan Hjamarsson Myndigheten för tiväxtpoitiska utvärderingar och anaysers föreskrifter

Läs mer

Demokratifesten. årsmöte för lokalgruppen

Demokratifesten. årsmöte för lokalgruppen Demokratifesten årsmöte för lokalgruppen 2014 2015 Guiden är till våra lokalgrupper så att de kan genomföra demokratiska, inkluderande och roliga demokratifester. Till guiden finns ett flertal mallar och

Läs mer

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 12 342 (371) Närvarande: (markerade med x, tjänstgörande ersättare i ledamots ställe markerade med xx):

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 12 342 (371) Närvarande: (markerade med x, tjänstgörande ersättare i ledamots ställe markerade med xx): KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 12 342 (371) Kommstyresen 2012-11-20 PROTOKOLL FRÅN SAMMANTRÄDE MED KOMMUNSTYRELSEN Pats och tid: Asarumssaen, k7.00-18.30 Närvarande: (markerade med x, tjänstgörande ersättare

Läs mer

Bilaga 4: Stadgar Psykologstudent Sverige

Bilaga 4: Stadgar Psykologstudent Sverige Bilaga 4: Stadgar Psykologstudent Sverige 1. Föreningens namn och organisationsnummer Föreningens namn är Psykologstudent Sverige, med förkortningen PS. Föreningens organisationsnummer är 80244157688.

Läs mer

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA STARTA LOKALAVDELNING HEJ! Varsågod! Spännande att ni vill starta lokalavdelning i Svenska Kyrkans Unga. Här får ni de handlingar ni behöver. Läs först igenom

Läs mer

Djurens partis stadgar

Djurens partis stadgar Djurens partis stadgar 1. Namn och syfte Partiets namn är Djurens parti. Djurens parti är en politisk organisation vars syfte är att kraftfullt verka för djurens intressen genom att ta politiskt mandat

Läs mer

Något krav på ålder finns inte men det krävs i många sammanhang att majoriteten av styrelsens medlemmar är myndiga.

Något krav på ålder finns inte men det krävs i många sammanhang att majoriteten av styrelsens medlemmar är myndiga. Att bilda förening Varför bilda en förening Skälet till att bilda en förening bör i första hand vara ett gemensamt behov att samverka i organiserad form om ett gemensamt intresse. Att man önskar få bidrag

Läs mer

Lexmark Print Management

Lexmark Print Management Lexmark Print Management Optimera nätverksutskrift och skapa informationsfördear med en utskriftshanteringsösning som du kan impementera på pats eer via monet. Säker och praktisk utskriftsversion Fexibet.

Läs mer

Stadgar för Unga Forskare Stockholm

Stadgar för Unga Forskare Stockholm Sida 1 av 5 Stadgar för Unga Forskare Stockholm Reviderad: 2016 02 28 1 Grundstadgar 1.1 Definitioner Medlemsförening = Förening som har sitt säte i Stockholms län samt har antagits av UFS årsmöte och/eller

Läs mer

Svanenmärkning av Kopierings- och tryckpapper

Svanenmärkning av Kopierings- och tryckpapper Svanenmärkning av Kopierings- och tryckpapper Version 4.1 22 juni 2011 30 juni 2016 Nordisk Mijömärkning Innehå Innehå 2 Vad är ett Svanenmärkt kopierings- och tryckpapper? 3 Varför väja Svanenmärkning?

Läs mer

Ett år i föreningen. Styrelsemöten. Årsmöte

Ett år i föreningen. Styrelsemöten. Årsmöte Ett år i föreningen Det finns i en förening några områden som återkommer varje år. Ett sätt att planera arbetet i föreningen är att se vilka uppgifter de är och när de behöver göras. Här hittar du några

Läs mer