KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET"

Transkript

1 KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r

2 KOMMENOCRKAPTENEN GUNNAR GRANDIN Kostnad och effekt hos marina vapensystem - några refexioner inför dagens tekniska och ekonomiska utvecking Föredrag hået av kommendörkapten 1 gr Gunnar Grandin vid Kung örogsmannasäskapets extra sammanträde vid Kung sjökrigsskoan den 10 februari I. Inedning Vi står nu inför en omdaning av marinen enigt principerna i Marinpan 60, som börjat omsättas i praktiken i ansutning ti 1963 års försvarsbesut. En av huvudpunkterna i denna utvecking är övergång ti fera, mindre enheter för att öka segheten, motståndskraften. sagkraften fördeas atså på fera, mindre pattformar. Den pågående ökningen av räckvidd och precision hos vapen med inbyggd drivkraft - torpeder, robotar - gynnar detta. En annan huvudpunkt i Försvarsbesutet är tyngdpunktsförskjutning mot undervattensvapen, ubåtar och minor. Kustartieristridskrafterna ges ökad rörighet och fexibiitet. Försvarsbesutet innehåer mycket mer, men dessa är de faktorer som kanske är viktigast och tidrager sig ett mera amänt intresse. Den fotta som nu växer fram kommer att bestå av torpedbåtar, kanonbåtar, enheter anpassade för ubåtsjakt, ubåtar, minfartyg och minsvepare. Så småningom kommer robotarna. Kustartieriet kommer i huvudsak att bestå av kustrobot, fasta och röriga spärrförband samt kustjägare. Komponenter i spärrförbanden är tungt artieri men med mindre kaiber an det nuvarande, ätta kanon- och robotbatterier samt minspärr- 15

3 troppar. Heikoptern kommer att kompettera fartygen och andförbanden i oika avseenden. Overgången från en fotta, vars största enheter utgjorts av pansarskepp och kryssare på omkring 8000 ton och jagare på ton ti fartyg i storek några hundra ton som störst samt minskning i kaiber och anta tunga batterier inom KA kan mahända få mången att tviva på om sagkraften verkigen kan bibehåas. Förr var det möjigt att bygga stora enheter med stor sagkraft per enhet för reativt åga kostnader. Man kunde atså skaffa dessa större enheter i sådant anta att även segheten kunde tigodoses. I sutet av 1930-taet kostade en stadsjagare på 1200 ton omkring O mkr medan en stor motortorpedbåt på 170 ton i dag kostar närmare det dubba. Kostnaderna för en ubåt har på 25 år tiodubbats, ett ätt 7,5 cm kustartieribatteri kostar i dag ika mycket som ett 30,5 cm batteri för 50 år sedan o s v. Det är stor skinad på vad man fick för pengarna då och nu. Förhåandet kan tagas som utgångspunkt för refexioner av mån g:1. oika sag. Innan man drar atför många sutsatser av denna och iknande jämföreser så måste man emeertid underkasta siffrorn;j. en närmare anays. Den föjande framstäningen kommer huvudsakigen att röra sig kring frågan om möjigheterna att med den pågående kostnadsutveckingen hos krigsmaterie bibehåa och ev. öka sagkraften hos marinen. II. Index och teknisk utvecking Ett första förhåande, som måste karäggas, är inverkan av penningvärdesförsämringen. Denna kan vä bäst iustreras av hur generaindex utveckats. Kurvan kan exempifieras med att pansarskeppet Sverige kostade för något mer än 50 år sedan c:a 12 mkr. Skue prisskinaden enbart hängt på penningvärdesförsämringen så borde priset på Sverige i dag ha varit fyra gånger så stort, d v s omkring 50 mkr. Aa vet emeertid att det inte går att bygga ett pansarskepp på omkring 8000 ton för 50 mkr. Kostnaden skue egat mean 200 och 300 mkr. Anedning ti denna skinad är den tekniska utveckingen. Des är det numera möjigt att i vapensystemen bygga in högre och mera kostnadskrä- 202 Hdt:x( öp ;.nd (') 400 JOO vande prestanda och des kräver utveckingen av vapensystemen i omvärden att våra system förbättras. Att försöka räkna ut hur faktorn för teknisk utvecking förhåit sig sedan 1914 är vä omöjigt. Rent strukturmässigt borde det vara så att fram ti andra värdskriget ökar den ångsamt för att vid tidpunkten för detta öka språngartat och därefter fortsätta reativt brant. I OB-62 beräknades att den f n borde vara omkring o om året. Försvarsbesutet 1963 gav Ofo. Hur den i praktiken har bivit beträffande en de marina vapensystem kommer att framgå av en de kurvor i det föjande. III. Anskaffningskostnader för oika marina vapensystem sedan (Biderna redovisas efter texten.) För att en sakig diskussion kring utveckingen av vår marin ska kunna göras, är det såedes nödvändigt att stäa kostnadsuppgifter för de marina vapensystemen i reation ti utveckingen i övrigt. 203

4 Med utgångspunkt i de verkiga kostnaderna kommer i det fö jande aa prisuppgifter att återföras ti ett gemensamt baså r. Som sådant har vats 1935, vä före andra värdskriget. För örogsfartyg beräknas därefter kiopriset i det gemensamma prisäget. Utveckingen av detta kan tagas som ett mått på den tekniska utveckingen. Det riktiga i förfaringssättet kan naturigtvis diskuteras, men det torde vara svårt att hitta något bättre mått än detta, som ju beyser kvaiteten per viktsenhet. Man måste emeertid observera, att fartyg, som man på detta sätt jämför, bör vara av någorunda samma storekskass och huvudtyp. För kustartieristridskrafter har ett annat förfaringssätt måst tigripas. Kiopris har ju inte samma reevans för fasta anäggningar där en stor de av kostnaderna - iband huvuddeen - går ti befästningar. Beträffande röriga kustartie.-istridskrafter kompicerar drag- och andra trängfordon biden. På grund av den successiva utbyggnaden av oika KA-enheter har inte heer samma distinkta everans- och kostnadsuppgifter kunnat erhåas som för örogsfartygen. Därför har i stäet totakostnaderna för vissa ti sammansättning och uppgift framkonstruerade typförband jämförts. Studeras först de oika fartygstyperna finner man föjande. Under 12 år stiger kostnaderna för en jagare från drygt 10 mkr ti över 50 mkr (bid 1). Reducerar vi det hea ti samma prisäge framstår kostnadsstegringen som åtskiigt måttigare (bid 2). Kiopriset, hänfört ti samma prisäge, uppvisar en ökning av 3,5 o per år. Det är den procent för teknisk utvecking som ansågs erforderig i OB-62. Göta Lejon igger något under jagarna i kiopris. Det är ju vad som är att vänta för ett fartyg som är mycket större. De små attackfartygen redovisas på två bider. Stora torpedbåtar behåer sin huvudtyp vid övergången från T 102 ti T 121 (bid 3). Samma gäer de små torpedbåtarna vid övergång från T 32 ti T 42. Kanonbåten K har däremot ingen direkt föregångare. Ti sin utrustning motsvaras den närmast av vedettbåtarna av Jägar-kassen och minsvepare av Bremö-kass (bid 4). Dessa fartyg avsågs visserigen främst för ubåtsjakt, minsvepnings-, minerings- och eskorttjänst, men hade väsentiga uppgifter som artierifartyg i marinkommandonas okastyrkor. Jågaren-båtarnas 2-75 mm och 2-25 mm kanoner samt Bremöminsveparnas 2-10,5 cm och 1-40 mm kanon var fartygens ur kostnads- och viktsynpunkt het övervägande beväpning. Med sitt 204 depacement av 450 ton är Bremö-minsveparna om än större så dock i samma storekskass som kanonbåtarna. Därför kan det inte vara rayeket fe att sammanföra den gama stora minsveparen och kanonbåten i samma grupp. Bremöbåtens funktion som minsvepare och ubåtsjaktfartyg återkommer jag ti senare. Betraktar vi sedan kiopriset, så finner vi att samtiga tre fartygsgrupper utveckats med c:a 3,5 Ofo per år (bid 5). Föjer man utveckingen av a-priset på ubåtar finner man att de senaste båtarna, de av Sor-kass som nu är under byggnad, är ganska dyra (bid 6). Reducerar vi priserna ti samma prisäge så framstår kostnadsutveckingen som betydigt mer regemässig. Kioprisets utvecking kommer även här på OB-62 procenten (bid 7). A v minsvepare har vi ett anta ganska oikartade fartygstyper att jämföra. Som första fartyg har vi de samtida stora minsveparna av Arhoma-kass och de små träminsveparna av M 15-kass (bid 8). Det kan vara tveksamt om viken av dessa som man borde ta som utgångspunkt för jämföresen. Bekymret bortfaer genom att de har samma kiopris. Utveckingsprocenten fram ti Arkö bir c:a 2,5 atså ägre än OB-62 procenten och samma som försvarsbesutets (bid 9). Anedningen härti är nog främst att söka i att konstruktions- och byggnadstiderna för Arkö-minsveparna av oika skä bev ganska ånga. Utändska minsvepare av samma modernitetskass fanns i sjön åtminstone fem år tidigare. A v särskit intresse kan vara Hanö-kassen, som faer ångt under kurvan och ur den synpunkten borde vara attraktiv. Förkaringen är emeertid föjande. Hanö byggdes av stå. Den bev ur många synpunkter en bra båt. Som minsvepare bev den emeertid snabbt av begränsat värde, när inverkan av de moderna magnetminorna bev fut kar för oss. Måhända iustrerar detta vådan av att komma atför ångt under den genomsnittiga tekniska utveckingsnivån. Efter denna översikt av hur de oika fartygstyperna utveckats kan det vara ämpigt att jämföra oika fartygstyper sinsemean. Om det gäer att satsa en fixerad summa pengar på oika fartygstyper så erhåes föjande ungefäriga reationsta för det anta, som erhåes, om samma prisäge och tekniska utveckingsnivå användes. Kryssare GLj Jagare, Og d Ubåt Sor

5 Torpedbåt T Kanonbåt K Minsvepare Arkö Mkr Nybyggnadskostnader för kryssare och jagare Ex: En kryssare Göta Lejon = 30 st kanonbåtar K. Dessa reationsta ger inte hea sanningen, det tikommer oika kringkostnader som måste tas med i räkningen vid en noggrann kaky. Med hänsyn ti att anskaffningskostnaderna för örogsfartyg är så stora och utsagsgivande räcker det emeertid att i detta sammanhang diskutera endast dessa. Jämföresen ger en uppfattning de kostnadsmässiga reationstaen mean enheter i den nuvarande fottan och den som växer fram enigt FB-63. Som nämnts, så föreigger inte samma exakta underag för bedömning av kustartieristridskrafternas utvecking som beträffande örogsfartygen, men det är ändock möjigt att få fram en tiräckigt noggrann bid. Som jämföreseobjekt för fasta spärrförband har tagits en spärrbatajon bestående av ett tungt och två ätta battener samt visst ika anta minspärrtroppar. A v des sekretesskä och de s emedan aa batajonerna är skräddarsydda för sin pats kan detajer inte redovisas här. Anskaffningskostnaden för batajonen under så ika förhåanden som möjigt har tagits fram vid tre oika tidpunkter. Återföres kostnadsuppgifterna ti samma prisäge så visar det sig att vad vi kan kaa teknisk utvecking bir c:a 3 o per år (bid 10). Som jämföreseobjekt för rörigt kustartieri har des tagits 15 cm batt m37 och des - i brist på färdiga moderna batterier - ett kostnadsberäknat projekt ti rörigt batteri med 15 cm bandpjäse r. Aven här bir procenten för teknisk utvecking c:a 3,5 o (bid 11) '!( Gj - X--X Ögd Ögd Verkiga kostnader I prisäge o Vby Är Bid

6 Utvecking av kiopriset på kryssare och jagare Nybyggnadskostnader för torpedbåtar Priserna hänförda ti prisäge Den faktiska procenten för teknisk utvecking bir 3,5. Mkr " )( )( )( ---e Torpedbåt, större, Torpedbåt, större, Torpedbåt, mindre, Torpedbåt, mindre, verk. prisäge 1935 ve r k. prisäge 1935 Kronor 25 o Ögd 20 T Vby Bid Ar 10 : _... T121, T T T 32 - :!).Q. 2 T 42 \ ' ' Bid År

7 Nybyggnadskostnader för minsvepare större och kanonbåt Kronor utvj,!.ng av kiopriset på torpedbåtar, kanonbåt och minsvepare större Priserna hänförda ti prisäge För aa tre typerna bir procenten för teknisk utvecking 3, 5. Mkr -... Minsvepare och kanonbåt, verk!. Minsvepare och kanonbåt, prisäge T 121 :5 25 T 32!O 20 T O K O ' ' ' ' ' ' ' Bmö 5 ' ' ' ' ' B mö B mö ' År %5 Bid 4 Bid

8 Uveckin av kiopriset pa ubatar MI< Vt rkia kotnad PJ. 4!) 411 prs fr!:,. \ t t ' ' ' \ Kronor. Priserna hfinförda ti prisbge Den faktiska procenten för teknisk utvecking bir c :a 3,5 'ii: : o I.J Ar Bid 7!I 1'(1-!(1 Bid 6 t )t i t

9 Nybyggnadskostnader för minsvepare Utvecking av kiopriset på insvepare Verkiga kostnader c I prisäge Priserna hänförda ti prisäge Procenten för teknisk utvecking bir c:a 2, 5. Mkr 10 Ark ö Kronor 10 5 e Arkö Ar kö 5 M15 e Hanö År År Bid 8 Bid

10 Nybyggnadskostnader för spärrbatajon )(- = Verkiga kostnader - = I prisäge 1935 Den faktiska procenten för teknisk utvecking bir c:a 3 Mkr Nybyggnadskostnader för r örigt 15 cm!0 - batte:l ± -- - >< - >< = Verkiga kostnader - = I prisäge 1935 Den faktiska procenten för teknisk utvecking bir c:a 3, 5% Mkr cm hatt Mny \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ Ar Bid Ar Bid

11 IV. Utvecing av effekten hos oika marina vapensystem (Biderna redovtsas efter texten). När m.n nu kotstat.erat att kostnaderna för oika marina vapcn _Ystem vaxt med, atmmstone som det ser ut, en viss agbundenbet a. det dags för nästa fråga: Har effektiviteten växt på ett iknande satt? o In.an man går in på tt.diskutera effekten hos oika vapensystem, sa bor ett par huvudpnnoper först behandas. Det torde vara amänt accepterat att antaet enheter har större betydese än kvaiteten, d v s styrkan per enhet. Denna måste dock vara sådan, att enheten kan komma ti sags och uträtta någonting. Har man n, t t denna gräns ö.r an åees skoaha så många enheter som möjrgt nd denna mmumkvahtet mnehaen. Detta har vä atid gät, måhanda kommer den med den ständigt ökande sagkraften hos moderna vapen att accentueras ytterigare. Det bir at vanskigare att ha för många ägg i en korg. Detta är en grundtanke i Marinpan 60 och de överarbetningar av denna som egat ti grund för den marina ångsiktspaneringen. Denna medvetna strävan måste man ständi<>t ha i minnet när man föjer effektens utvecking. Man måste även a hänsyn ti att uppgifter, som fanns tidigare, inte atid förs vidare av samma typ av vapensystem. Måhända beyses utveckingen bäst av en de exempe. stridsedning Förr i tiden när man gick ut på en operation eer skue bevaka ett inopp var man mycket beroende av sikten. Försvann denn a p g a mörker eer dimma. så var man i stor Utsträcknina beroende av sumpen för att få kontakt. Sikten en norma höstnat var i a I_:änhe\ 3 a 4.km. Numera, sedan rad: och andra hjäpmede in 0 forts, sa har stktbarhetsavstandet ungefar O-dubbats. Detta jämte mer eer mindre automatiserad måangivningsorganisation finns inbyggt i aa enheter som ett grundeement. Detta kostar, och kommer tt ksta ä mera, men höjer effekten väsentigt. Liknande utvecking fmns pa undervattensspaningens område. S jörnåsartieri Artieriet ha.r utveckats både ifråga om edhastighet, rikthastighet och edednmg. Ett modernt artierisystem är het automatiserat 218 ända från måangivningen. Edregering kan göras under fuständigt mörker. Den aktuea kanonbåten kan tagas som ett exempe på ett modernt fartygsburet artierisystem. Effekten har jämförts med artieriet på des en minsvepare större och des en stadsjagare, båda i sitt ursprungiga skick (bid 12). Kanonbåtens enda kanon kan teoretiskt visas ge bättre effekt än de båda ädre artierisystemen med tre resp två grövre pjäser. Under mörker är detta särskit markant. Jämföresen ger en uppfattning om utveckingen hos det fartygsburna "konventionea artieriet". Jämför vi å andra sidan kanonbåten med modernt 12 cm artieri, t ex artieriet hos en Haandsjagare, så är naturigtvis Haandsjagaren mycket överägsen. Då kommer å andra sidan in i biden att för kostnaden av en Haandsjagare torde man få minst 10 kanonbåtar. Men Haandsjagaren har å andra sidan fera vapensystem, torped och ubåtsjakt. Det är såedes svårt att kart se den historiska utveckingen. En summering bör därför ämpigen anstå tis fera "vapenkotsar" är genomgångna. Motsvarande utvecking för kustartieribatterier framgår av bid 13. Med hänsyn ti den fasta uppstäningen är biden gjord på ett annorunda sätt. Då utveckingen på det fartygsburna och det anduppstäda artieriet i många avseenden varit ikartad, kan de båda biderna anses kompettera varandra. Vi ser även här att effektökningen är särskit stor under mörker. A v biden framgår även de moderna fasta batteriernas utökade motståndskraft mot bekämpning. Torped Den nya torpedbåten T 121 får samma anta torpeder som stadso.ch Ostergötandsjagarna. Direkt jämförese av vad utveckingen tt fjärrstyrda torpeder medfört kan såedes göras (bid 14). Overägsenheten hos de nya torpederna och därmed de mindre, nya torpedfartygen är fut kar. Ju större skjutavståndet är desto större bir?verägsenheten. Någon kan invända att vi kan ju modernisera våra Jagare och ädre torpedbåtar. Förvisso kan och bör vi göra det inom rimiga gränser. Det är emeertid en särskid sak som kan diskuteras beträffande aa vapensystem. Moderniseringen är inte reevant för tkn iken vid nybyggnadstifäet och det måste man strikt håa sig tt, annars kommer hea resonemanget på gid. Dessutom kan tekniken ha medfört att den moderniserade enheten kanske adrig 219

12 skue byggts i sitt faktiska utförande, om man från början tagit hänsyn ti den nya tekniken. B a genom införandet av nya ededningsmetoder har ubåtstorpedernas effekt ökats och sagkraften hos ubåtssystemet radikat förbättrats. Luftvärn Effekten hos kanonuftvärnet har växt på ett iknande sätt son 1 hos fackbaneartieriet. Härvid har de ökade rikt- och edhasti g heterna, den automatiska måfångaingen och måföjningen sam t zonrören varit starkt bidragande (bid 15). Luftvärnsrobotar äh n för mindre fartyg, t ex Seacat har kommit. T v är dessa ungefär i nivå 1:1ed det bästa kanonuftvärnet. Vad man ska väja är en fråga om _v1kter, utrymmen och förutsättningar betr ededningar. Med edmng av vad man vet om de större och mycket effektiva uftvärnsrobotsystemen så är det vä sannoikt att på ängre sikt uftvärnsrobotar även för mindre fartyg kommer att bi effektivare. Ubåtsjakt Ubåtsjakten började utveckas hos engesmännen under fö rsta värdskriget för att skydda förbindeserna över Atanten. U nder meankrigstiden fortsatte denna utvecking ehuru i ångsam takt. När andra värdskriget började, fanns det knappast någonstans vare sig effektiva ededningsinstrument eer kastvapen för ubåtsjakt. Vi hade på pansarskeppen och Gotand hydrofoner som kunde upptäcka torpeder i hyggig tid och initiera undanmanövrer. För att anfaa ubåtar hade vi på jagare och vedettbåtar endast optisk utkk efter periskop eer torpedbana att ita ti. Vi hade sjunkbomber med fäare och kastare med kort kastvidd och fast instät avstånd. Kostnaderna för dessa var obetydiga och effekten var ikaedes obetydig. Vapnen fördes på jagare, vedettbåtar och stora mins, epare som ett tiskott ti den beväpning som var avsedd för huvuduppgiften. Inte heer stötte det p å några större svårigheter att efte r kriget modernisera dessa fartygstyper med den materie som utveckats i Engand under kriget och kunde köpas. Den nya marericen kostar emeertid pengar samt tar utrymme och vikt i ansp råk. Eftersom ubåtsjakten endast fanns i eementär form före andra 220 värdskriget bir jämföreser svåra. Man kan endast konstatera att det i framtiden inte bir ika ätt som tidigare att bygga in ubåtsjaktutrustning i fartyg med annan huvuduppgift. Men den princip som vi gått in för, att först bygga upp en viss minimikvaitet per enhet och därefter satsa på kvantitet, fö jer en minskande fartygsstorek och samtidigt en ökande speciaisering. Att förse en jagare 111ed hydrofoner, kastvapen och ededning för ubåtsjakt inverkade inte nämnvärt på dess storek och reativt den höga grundkostnaden inte heer så mycket på a-priset. Att rutinmässigt förse den framtida attackfartygsfottan av torped-, kanon- och sedermera robotbåtar med ubåtsjaktutrustning är en het annan sak. Fartygsstoreken måste då ökas och därmed kostnaderna. Därför torde det bi nödvändigt att begränsa antaet fartyg med kvaificerad ubåtsjaktkapacitet. Därvid kan man taga antingen torpedbåten eer kanonbåten som grundkonstruktion och ti dess utrustning som attackfartyg ägga ubåtsjaktutrustningen. Aven i detta sammanhang får man använda betraktesesättet med minimikvaitet och per enhet ge den minimikvaitet i ubåtsjaktavseende som erfordras för att även få upp antaet enheter. För att håa uppe ubåtsjaktkapaciteten fordras det såedes en större insats än före andra värdskriget. Egentigen hade den fordrats då också, men de tekniska möjigheterna att tigodose den fanns inte. Det faktiska förhåandet var att ubåtarnas övertag över skyddsmeden var mycket stort, viket under kriget demonstrerades i stor ska av de krigförande och i iten skaa hos oss i ansutning ti neutraitetsvakten. Med det stora anta ubåtar, som finns i grannänder och med den tekniska utvecking, som pågår på ubåtsområdet torde det bi atmer nödvändigt att ösa denna fråga. Minor Minornas effekt har ökat, främst genom införande av avståndsverkande avfyrningsorgan som är svåra att påverka med svep. Vi har sedan änge utrustat aa våra fartyg med mineringskapacitet. Med den avtagande fartygsstoreken minskar astkapaciteten och därmed minasten. Mycket kan emeertid göras och har redan gjorts för att motverka detta. B a utformas minorna så att fera kan tagas ombord på de mindre fartygen. Med hänsyn ti den stora kapacitet, som jagarna, fregatterna och de stora minsveparna av Arhoma-kass förut hade, så är det emeertid ingen tvekan om att 221

13 särskida åtgärder måste vidtagas i form av minfartyg med stor kapacitet för att uppehåa mineringskapaciteten. Här är atså ett område, där övergången ti den ätta fottan måste mötas med särskida åtgärder. härför. En av örogsfartygens stora fördear är just att varje enhet under ängre tid kan fungera som ett kompett system med vapen, persona oc edn.ingsres:rser inom r.:inrra. o En övergang tt en att fotta bor darfor ur underhassynpunkt inte innebära något handikap, utan snarare tvärtom. Sjömåsrobot Det är känt att anskaffning av tung sjömåsrobot för vissa jagare och kustrobotförband pågår. Dessa vapensystem kommer att bi en het ny faktor i sjökrigföringen, som på ängre sikt kan få stor inverkan. Av naturiga skä kan inte här några effektberäkningar redovisas. T v betraktar vi dessa robotsystem som ett tiskott och kompement ti befintiga vapensystem, viket ökar det marina fårsvarets totaeffekt. Underhåstjänst Det har sagts att en fotta av små enheter kommer att bir mer basberoende än en som består av större. Detta är en sanning med modifikation och kan påverkas av medvetna handingsinjer. Utformar man fartygen så att besättningen inte kan bo ombord så bir fottan naturigtvis mer basberoende. Det igger närmare ti hands att utforma små fartyg på detta vis än stora. Så görs emeertid inte. Besättningen på övervattensfartyg ska vara föragd ombord. Härigenom erhås det bästa beredskapssystemet. De extra utrymmen som fordras härför kan fås för rimigt pris, bidrar ti sjödugigheten och gör att konstruktionen inte bir så pressad. Ubåtar bör däremot ha tigång ti depåfartyg i fred. I och för sig bör det vara ättare att få en fotta av mindre fartyg basoberoende än en som består av större. De mindre fartygen kan röra sig friare, kan sjäva uppsöka oika förråd och serviceanäggningar och har inte samma krav på dockor och andra reparationsresurser om det är fråga om större reparationer. De små fartygen ska vara så uppbyggda att de bir ätta att underhåa. Den tekniska underhåstjänsten byggs i stor utsträckning på utbytessystem. Taesättet om de större fartygens basoberoende är därför het hänförigt ti oceana förhåanden. För vår operativa mijö kan vi göra även mindre fartyg basoberoende om vi bara konstruerar dem

14 ._JJn!i>r_ ': _me a J:_ E:'!f_e_k_t en hos kanonba typ K samt 11insvcparc stiirre, Bremön respekti ve s tad s ja are G:ive. Arti N is trid.!akt or VtiiiU t fft kthtktot't'' fr!intrn!>ar vid ku -ttt rt ' Ht tbn t \:5 Anta tr;iff Piarna pa tidsaxen markerar Wr v:i ntad tid för os kadi ö rand e av 0tt ancsti n i n sfa rt y. 10 Omriide num vkt urtt rt t tir t HPktvt undt t dii( sikt..,.,.,. _.,-" minsvepare da e r,.,.,. mi nsvepare....,.,.,.. mörker 5... Mutstt'indHkruft mnt k!irnadcnn.,: Ontriidt Inom viket artt't'et!i r u!fekt v t unct'r dag-t' r Tid fra n e d i> ppni n Spr:in(atdnn(svkt pt r tst nht' t'dskuranm A n ta tr;iff kanonbi t j;imförd _me stadsjagar_e' ( J;imf>resen avser s tadsjagar e i ursprungigt skick ) :15 IIH5 Bid 13 1\t.i Ä. t stadsjag-are dag er stadsjag;a rc mörker Tid fran c ci>p pnin Bid

15 mförande exempe pit verkan vid insats av samtiga torpeder från torpedbåt typ T 121 res_e_ stadsjaga..: ut \ ;'i rnssvs(c'i Jämföresen avser stadsjagaren i ursprungigt skick.lim iit c]s( n a1 se1 iirv:intat anta nedskjutna <.>derna a.ttackf yg-pan t espcktiq attackroijotat I'Jd samt 1dtgt anfa a1 fera cnhc! r T 121 stadsjagare dager stadsjagare mörker Ara npcsqutna p! arij a t tackfygpan attackrobotar Anta träif Bid 14 Skjuta vs t and G m ed pj;i s sikte mcc modern ededning Bid mcc 11<>det n ededning. Zonr ii rsa m cniion

16 V. Sammanfattning Efter denna redovisning av oika faktorer, som inverkar på utveckingen av de marina stridsmedens effekt så är det nu tid att återvända ti den ursprungiga frågan: i vad mån kan de marina stridsmedens effekt vidmakthåas eer eventuet ökas? Om vi börjar med kostnadsutveckingen så förekommer en kontinuerig kostnadsstegring. Främst bidragande ti att taen bir så höga är emeertid penningvärdesförsämringen. Som framgått av åtskiiga kurvor så är huvuddeen av kostnadsstegringen "uft". Aven om man är medveten om detta så finns inbyggt, särskit hos ädre personer, en viss respekt för mijontaen. Vad som är kvar av ree kostnadsökning är inte annat än vad som föraneds av norma teknisk utvecking. Denna har hittis visat sig vara 3,5 Ofo per år för de marina vapensystemen. Innebörden av detta är att nybyggnadskostnaderna för ika stora enheter av samma huvudtyp (t ex torpedbåtar) hittis har stigit med ca 3,5 o per år, om man bortser från penningvärdesförsämringen. Detta var ju vad som i OB-62 ansågs erforderigt för att kompensera för den tekniska utveckingen. Kostnadsutveckingen - städ i sin rätta dager - behöver såedes endast inge oro i den mån vi inte får fu kompensation för den tekniska utveckingen. Nästa fråga är inverkan av övergången ti mindre enheter. A v exempen framgår mycket kart att med utnyttjande av den tekniska utveckingen kan effektökning åstadkommas samtidigt med att storeken per enhet minskas. Storeken, mäktigheten per enhet, har inte ängre samma reevans som tidigare. Det är iksom tidigare vapenverkan, som är effektivitetsmåttet och denna tenderar att bi mer oberoende av underagets storek. Man kan nog ugnt säga att de nya handingsinjerna är riktiga. I och med att de kvaitativa principerna är riktiga, så kvarstår emeertid den kvantitativa frågan. När minimikvaitet per enhet är uppnådd så gäer det att tigodose antaet enheter. Härför finns operativa beräkningar i ansutning ti måsättningen för försvaret. En viss uppfattning av vad som kan och bör åstadkommas får man av jämföresen mean anta fartyg, som kan byggas inom en given ram (se sid 203). En föjd av den nya inriktningen är den ökande speciaiseringen. Förr kunde man med de utrymmesreserver, som nästan atid fanns på större fartyg avse beväpning för åtskiiga sekundäruppgifter. 228 :Man behövde inte orda så mycket därom. Genom minimikvaitetsresonemanget och genom nya tekniska möjigheter att ösa uppgifter, som förr var mer eer mindre oösiga, har denna fråga kommit i ett het annat äge. Vare sig man vi bygga särskida enheter för dessa biuppgifter eer ägga dem på befintiga enheter med annan huvuduppgift så fordrar de en insats som ingriper i systemet på ett annat sätt än tidigare. När man övergår ti de nya principerna för marinens utvecking så måste man göra det konsekvent och ogiskt, om inga uppgifter ska faa bort i uckorna mean de speciaiserade enheterna. Börjar man pocka bort kotsar ur det a v hårt speciaiserade enheter uppbyggda marina försvarssystemet så rasar det hea. Ett principiet nytt system måste då byggas upp. Med erfarenheter från det arbete som gått åt för att få gehör för de nya ideerna uppåt, åt sidan och inom marinen, samt därti ägger det motstånd som måste övervinnas för varje iten de, som man vi genomföra av de en gång accepterade ideerna, så skue jag vija påstå, att detta orkar ingen på änge. Det finns heer inte något sakigt fog för en sådan ändring. Jag vi i detta sammanhang peka på den evande kraft som finns i staber, förvatningar och därmed samarbetande industrier, viken kraft nu är inriktad på att genomföra Försvarsbesutet i praktiken. Den tar många år att vända och ti priset av stora mängder förspida arbetstimmar. När det gäer utveckingen av marinens totaa sagkraft så gäer fö jande: (a) Inga uckor får ämnas i det marina försvarssystemet. (b) Minimikvaiteten per enhet faststäes och föjes upp i enighet med den tekniska utveckingen. (c) sagkraften tigodoses därefter genom utökning av antaet enheter så att den operativa måsättningen uppfyes. Konstigare var det inte. 229

17 KOMMENDORKAPTEN 2:a GR. GUNNAR BERG Några synpunkter på den nya försvarsorganisationen Försvaret har mer än någon annan verksamhetsgren inom statsförvatningen varit utsatt för genomgripande organisationsändringar. Att dessa inte atid har varit av godo torde främst bero på att de många gånger skett punktvis med hänsyn ti försvarspoitiska stämningar. I vissa fa har man tigodosett endast någon specie verksamhetsgrens krav på förbättringar med den konsekvensen att det heas nytta iband förfeats. Gentemot de ytterst genomgripande förändringar som genomförts i centra och så småningom också kommer att genomföras i regiona och oka instans, kan dock denna anmärkning ej riktas. Det synes i detta fa föreigga en kar handingsinje, som om den fuföjs bör kunna skapa förutsättningar för en ogisk och vä genomtänkt försvarsorganisation. Ingenting är emeertid så bra att det inte kan bi bättre. F n pågår på skida händer detajutredningar rörande oika defunktioner som ska infogas i den nya försvarsorganisationen. Någon egentig debatt i fackpressen har emeertid inte förekommit i dessa fundamentab och för a försvarspersona betydesefua frågor. Detta är måhända ett kriterium på att aa är nöjda - "häsan tiger sti" - men kan också ha ti föjd att väsentiga synpunkter i sammanhanget inte framkommer förrän det är för sent, d v s då aa berörda myndigheter redan tagit stäning. I föjande granskning av de viktigaste nyheterna föranedda av försvarsedningsutredningens (FLU) betänkanden, har jag sökt håa mig på ett principiet pan. Jag vi dessutom framhåa att framförda åsikter är mina personiga. Det är min avsikt att i en kommande artike även upptaga vissa detajspörsmå ti diskussion. 230 Den centraa organisationen och personakårfrågorna I centra instans torde högkvarterets operativa och förbandsproducerande dear i stort sett funnit sin, om icke definitiva, så dock för ång tid framåt ändamåseniga ösning. Den centraa förvatningsorganisationen är också kar med undantag för tygförvatningen. Vad som återstår i övrigt torde främst vara sammansättningen och utbidningen av de personakårer, som avses betjäna organisauonen. Det är här ganska ätt att skönja att statsmakterna eftersträvar "funktione" indening av personakårerna. Den nyigen framagda utredningen rörande försvarets intendenturpersona föresår såunda enigt sina direktiv en för försvaret gemensam intendenturkår. I oika sammanhang har tidigare framförts propåer rörande en försvarsstabskår. Man torde även kunna räkna med att- när den pågående utredningen rörande försvarets centraa tygförvatning framagt sitt betänkande - frågan om en eer fera för försvaret gemensamma tyg-(tekniska)kårer kommer att aktuaiseras. Ti detta kan fogas refektionen att en funktione personakårsindening a priori ej behöver bi föjden av en funktione försvarsorganisation; det kan t o m vara en förde att med en funktione organisation befintigheten av en viss försvarsgrensbetonad eer för att använda FLU vokabuär "fackmässig" sakkunskap garanteras såvä inom den operativa och förbandsproducerande verksamheten som inom förvatningstjänsten. Detta torde enkast ske genom en försvarsgrensbetonad personakårindening. I detta fa bör man nog icke heer bortse från de positiva drag som står att finna i traditions- och grupptänkandet, viket kanske fått ett oförtjänt dåigt rykte genom stridigheterna mean försvarsgrenarna under decennierna före ÖB 58, som vä torde utgöra sutet på denna epok. F ö torde oberoende av organisationsformer grupper atid komma att utkristaisera sig och vissa former av grupptänkande komma att odas. Det finns ingenting som motsäger att den försvarsfunktions- och "uniforms" -bundna gruppindeningen ur många synpunkter är den naturigaste och den mest berikande. Vad som däremot med förde kan drivas ganska ångt i samordningshänseende är införandet av gemensamma utbidningsanstater och utbidningsformer. Förutom de tifäen ti rationaisering som detta medför, kommer möjigheter att skapas för utbyte av erfaren- 231

18 het; något som atid är fruktbärande. Samma gäer också förvatningsverksamheten, där ikriktning av normer och redovisningsrutiner samt standardisering av materieen bör kunna ge enbart positiva resutat. Operativ edning i regiona instans Den nyigen av riksdagen antagna nya regionaa organisationen innebär en het ny princip för den regionaa verksamheten. Tidigare har - även under den tid då begreppet regiona inte användes, ehuru det givetvis fanns ti gagnet - den regionaa verksamheten etts försvarsgrensvis, varvid samarbetsprobemen östs på oika sätt. Av naturiga skä har dessa varit speciet framträdande beträffande de myndigheter, som varit ansvariga för panäggningen av försvaret mot kustinvasion, i viket ju samtiga försvarsgrenar är engagerade. På marindistriktens tid användes såunda begreppet marint försvarsområde, viket sistnämnda ydde under marindistriktschefen som därigenom kom att eda såvä det som senare benämndes territorie inkusive markoperativ verksamhet (i vissa fa dock under miitärbefähavare) som den rent marina verksamheten. Denna organisationsform var emeertid behäftad med nackdear ur andra synpunkter. Den år 1956 införda nya regionaa organisationen med förutom miitärbefähavare, marinkommandochefer och fygeskaderchefer, - var och en het ansvarig för den operativa verksamhet som han är företrädare för - är i motsats ti den tidigare organisationen fut ogisk, men medför, genom att de regionaa cheferna i princip har direktivrätt ti varje direkt under regiona chef ydande organisation oberoende försvarsgren, ett nät av befäsinjer, som inte visat sig vara het tifredsstäande. Denna nackde har man sökt nedbringa genom att - när de regionaa chefernas intressesfärer överappar varandra - samråd förutsättes tagas mean de berörda parterna. För att få någon som sammanhö verksamheten skapades dessutom begreppet "territorie" som förutom ordets egentiga innebörd - geografiska gränsdragningsfrågor, fördening av okaer och övriga "ortens" tigångar - även innefattade samordningen av verksamheten i övrigt. Det territoriea begreppet medför emeertid des den nackdeen, att ett strängt tiämpande av detsamma innebär att miitärbefähavaren såsom territoriet ansvarig även bör samordna verksamhet, som egentigen är honom främmande, t ex sjötranspor- 232 ter, och att områdesbegreppet i and i reaiteten reserveras för de förband som har territoriea (och markoperativa) uppgifter. De många praktiska svårigheter detta ursprungigen visade sig medföra har dock numera devis tirättats, t ex beträffande sjötransporterna. Så änge sjöstridskrafter och fygstridskrafter är beroende av andterritorier för sin basering och sitt underhå och så änge marinen resp fygvapnet sjäva ansvarar för denna verksamhet, borde dock områdesbegreppen på and rimigen också få användas betr sjö- och uftoperativ verksamhet. Med den föresagna nya regionaa organisationen eimineras aa dessa nackdear. Den nye miitärbefähavaren har sig understäda stridskrafter ur aa tre försvarsgrenarna. Han ansvarar naturigen sjäv för samordningsuppgifterna såsom faet är med varje chef, vars befogenheter icke av någon anedning är begränsade. De samordningsprobem som kvarstår gäer samarbetet med de civia myndigheterna. Det är därför något förvånande att man i FLU betänkande och i proposition rörande försvarets regionaa organisation bibehåit begreppet territorie, åt vara med en något ändrad innebörd. Enigt nyssnämnda proposition har FLU indeat den operativa verksamheten i markoperativ, sjöoperativ, uftoperativ och territorie verksamhet. I stort innebär den nya definitionen i jämförese med den ädre i BefäsB angivna den skinaden, att den markoperativa verksamheten redovisas särskit och icke såsom tidigare ingående i den territoriea verksamheten. Genom att begreppet territorie bibehåits hatar omfånget mean de tre s k fackmässiga (inte särskit yckat uttryck, fackmässig brukar användas som motsats ti diettantmässig; fackoperativ hade varit bättre) verksamhetsgrenarna. Markoperativ verksamhet omfattar enigt den nya definitionen praktiskt taget endast markstridsåtgärder (med undantag för det som enigt nedan ingår i territorie verksamhet). Sjöoperativ verksamhet omfattar däremot förutom stridsverksamhet b a fartygsspaning, skydd och dirigering av sjöfart och fiske. 1i itära sjötransporter och -trafik är ej nämnda såvida de ej anses tihöra "med angivna verksamheter sammanhängande förberedeser och åtgärder---" etc

19 Luftoperativ verksamhet åter omfattar förutom stridsverksamhet - i detta fa även gentemot mark- och sjöstridskrafter - fygspaning, f ygtransporter, fygtistånd för uftfart samt erforderig regering av förfyttningar i uften med heikoptrar och fygpan för mark- eer sjöoperativ verksamhet jämte därmed sammanhängande verksamhet. Den särskida verksamhet som enigt ovan utöver stridsverksamhet ankommer på sjö- resp uftoperativ verksamhet igger enigt FLD definition vad gäer markoperativ verksamhet inom territorie verksamhet. Territoriea försvaret syftar såunda ti att säkerstäa operationsfriheten i uften, ti sjöss och på marken för de operativa stridskrafterna samt skydda andsdear, som ej är operationsområden, genom markbevakning och markförsvar; understödja de operativa stridskrafterna i uften etc med tigängiga för krigsmakten gemensamma resurser i fråga om sambandsmede, transporter, fätarbete, underhå m m samt understödja det civia försvaret. Härti kommer även förut nämnda samordningsåigganden. Det synes med fog kunna ifrågasättas om det med den nya edningsprincipen finns något behov av en detajerad uppdening av den operativa verksamheten av ovan angivet sag. En kustartieriförsvarschef t ex torde i den nya organisationen inte ha något behov av att i strid dra en gräns mean sina sjö- och markoperativa uppgifter (i det faet igger det ju tyvärr något annorunda ti enigt nuvarande organisation - i varje fa teoretiskt). Om man t ex beträffande försvarsområdena önskar ge dessa uppgifter utöver de rent markoperativa, förefaer det vara bättre att införa detta i vederbörig instruktion än att hänga upp verksamheten på mer eer mindre konstruerade definitioner. Det kan också vara tänkbart att ge andra organisationer än försvarsområdena sammanhåande uppdrag. I den nya organisationen behöver samordningen inte utesutande äggas på armen. I samband med den nya regionaa organisationen synes därför ogiken fordra antingen att a operativ verksamhet uppdeas på mark-, sjö- och uftoperativa verksamhetsgrenar och att begreppet territorie verksamhet såunda utgår (samordningsverksamheten torde f ö icke speciet behöva hänföras ti operativ verksamhet), 234 eer att a operativ verksamhet utom stridsverksamhet, d v s understödsverksamhet m m, utbrytes och hänföres ti territorie verksamhet. Det första aternativet förefaer med hänsyn ti det ovan sagda vara det ämpigaste. Dessutom bör nu - när det icke ängre är nödvändigt med en uppdening av den operativa verksamheten på regionaa chefer med i princip endast ett sag av operativa styrkor (sjö-, mark- och uftoperativa) understäda - definitionen av t ex sjöoperativ verksamhet ändras därhän, att dyik verksamhet avser bekämpning av sjöstridskrafter och sjötransportmede, oavsett om härför ianspråktagas stridskrafter som normat är avsedda för mark-, sjö- resp uftoperativ verksamhet. Bekämpning av en kustinvasions överskeppningsskede är enigt detta resonemang atid en sjöoperativ uppgift. Konsekvenser av den nya miitärområdesorganisationen Tidigare har berörts de fördear, som står att vinna i den nya regionaa organisationen genom att densamma i princip gjorts oberoende av försvarsgrensfunktionerna. Det är därför en smua förvånande att konstatera att inte ens FLU, som med skärpa framhåit just denna nya grundtanke i organisationen, het kunnat frigöra sig från försvarsgrenstänkandet vid utformningen av densamma. I det föjande anförs vissa exempe härpå beträffande förvatningen, som kanske dock på sätt och vis är motiverade med hänsyn ti att tygförvatningen vid försvaret i nuäget är uppbyggd med hänsyn ti försvarsgrenarnas materie. A. ven utbidningsverksamheten är i huvudsak försvarsgrensindead och det kan med den centraiserade utbidningsedning som kännetecknar t ex marinen vara ämpigt att icke tiskapa dubbeorganisation genom att i större utsträckning förägga utbidningskontro o d ti miitärbefähavar-panet. Men även om dessa funktioner borträknas, är den marina representationen även i de "marint" betonade miitärområdena reativt svag, främst beträffande understödsfunktionerna. Sjöoperativ verksamhet torde bi väsentig med hänsyn ti de uppgifter vid kustinvasion som den svenska krigsmakten bedömes få (försvar mot kustinvasion är dominerande uppgift inom mio S och O och en av huvuduppgifterna i mio V och NN). Eftersom de marina stridskrafterna under miitärbefähavare är mera oikartade än 235

20 någon annan försvarsgrens, ankommer speciet ansvar på och uppstår speciea svårigheter för miitärbefähavaren vid den sjöoperativa edningen. Under denne yder nämigen ej mindre än fyra oika typer av marina förband, nämigen sjöstyrkor, örogsbaser, bevakningschefer och kustartieriförsvarschefer, eventuet även heikopterförband. Beträffande armen och fygvapnet är svårigheterna i detta hänseende betydi gt mindre. D et vore tråkigt om en eventue personabrist i nuäget ska hindra tiskapandet av för totaförsvaret väsentiga organ. I den mån kostnadsskä försvårar framtagandet av kvaificerad marin persona bör detta beaktas vid OB överväganden betr fördeningen av försvarets kostnadsram. Tyngdpunkten i den svenska krigsmakten torde i framtiden komma att igga på miitärbefähavar-panet. Det är endast i denna instans som så vä operativ som förbandsproducerande och förvatningsverksamhet är samordnade under en chef. I såvä centra som ägre regiona och oka instans är försvarsfunktionerna uppdeade på fera chefer. Detta taar för att den försvarsfunktion som ej i fortsättningen är företrädd - eer tiräckigt företrädd - i högre egiona instans i fortsättningen ätt kan bi förbisedd ti men för den samade effekten. FLU har också gjort sig skydig ti den inkonsekvensen beträffande de kustartieriförsvarschefer, som tiika är försvarsområdesbefähavare, att man ej skijer på dessas funktioner såsom försvarsområdesbefähavare respektive såsom kustartieriförsvarschef, vika ju ti gagnet är oika. I FLU betänkande kap IX angives de myndigheter, som föresås bi direkt understäda miitärbefähavare i krig. Här saknas kustartieriförsvarscheferna, vars verksamhet som nyss sagts näppeigen torde böra hänföras ti ren försvarsområdesverksamhet. I denna verksamhet angives nämigen ingå enigt samma avsnitt des territorie verksamhet, des "stridsverksamhet på marken". I speciet avdeade fördeningsområden edes verksamheten av den operative chefen, d v s fördeningschef, som f ö angives vara direkt understäd miitärbefähavaren. Konsekvensen borde ha fordrat att den i högsta grad operative chefen för KA-försvar varit direkt understäd miitärbefähavaren. I fred - då den territoriea verksamheten torde vara reativt sett mera accentuerad - angives däremot kustartieriförsvarschef vara direkt understäd miitärbefähavaren. Någon motivering för skijaktigheterna härutinnan har ej ämnats av FLU i annan mån 236 än att den ansett det ankomma på OB att närmare utforma krigsorganisationen. örogsbasernas uppgifter FLU betänkande innebär för fottans de att en ny typ av förband "kommer som ska omhänderha de uppgifter från marinkommanu o o d d h"". ciaorganisationens dagar som aterstar, se an e ogre repona.a.uppaifterna hänförts ti den nye miitärbefähavaren. I propostonen n ges örogsbasernas huvuduppgifter vara främ.st. as- ch.underhåstjänst samt mobiiseringsförberedeser ch f.nvhgbtdnmg. Departementschefen dear OB uppfattmng 1 det. hanseend.et tt benämningen örogskommando (för den mera??.ratt orgamsattonen i mio O) inte bör förekomma, eftersom tmttarbe.fahavarn kn komma att deegera edning av sjöstridskrafter på hrtat satt u såvä chefer för örogsbaser som örogskommandon. Orog.sbascrna ska med andra ord i krig kunna tiäggas även rent operativa uppgifter.... OB princip i detta fa har den Iogtska konsekvensen, att o: ogbaserna i kria bir en organisation av samma typ som kustarttenförsvaret; de operativa verksamheten och underhås:ersan:eten eds av samma person. Ett aternativ ti denna orgamsatwn ar att chef för örogsbas (såsom ansvarig för underhået) och sjöstyrkechef (chef för kustfottan och annan sjöstyrka) är jimstäda chefer under miitärbefähavaren; det skue såedes ankomma på denne att samordna verksamheten. En organisation med både örogskommandon och -baser skue utgöra en mindre yckig bandnir:g. av?.åd dessa principer. Det är vä närmast detta som föranett OB stanmgstagande i detta fa.. Principen med operativa och underhåsförband stdoordnade. varandra är emeertid vanig för armeförbanden, där t ex fördenmgar kan försörjas från sidoordnade, miitäbefäha.:.are. understäd underhås-( etapp )förband. Med hänsyn u att JOSt.ndskrafter 1!.1khet med armeförbanden kan överföras från ett mo u ett annat, ar det tänkbart, att sistnämnda princip är den bästa även för edningen av sjöstridskrafterna. Sjöstyrkecheferna - med si1 sjösr:resta - skue m a o sjäva eda sin verksamhet direkt :mer m.thtarbefahavaren. Detta rimmar också bättre med grundpnnopen 1 den nya o: ganisationen. Ingenting hindrar givetvis dock, att a sjöoperativ 237

21 panäggning i fred omhänderhas av örogsbasstaben, vars persona ur sektion I - i den mån den ej erfordras för de uppgifter örogsbaschef har i de fa han tiika är bevakningschef - i så fa borde krigspaceras vid sjöstyrkestaberna. Som ovan sagts räknar ju FLO knappast med någon operativ verksamhet vid örogsbaserna i krig utöver de deegerade uppgifterna. Det kan såunda konstateras att bas- och underhåstjänst är det enda som återstår, om örogsbaserna inte tideas operativa uppgifter. Vad denna bas- och underhåstjänst består i har inte berörts av utredningen. FLU har överhuvudtaget inte i någon större utsträckning diskuterat örogsbasernas uppgifter i krig. Den viktiga frågan rörande förhåandena mean örogsbasen och de inom resp miitärområde befintiga operationsbaserna, har förbigåtts med tystnad och har tydigen förutsetts komma att karäggas i "underutredningarna" ti FLU. Såsom mabmyndighet ankommer det givetvis på örogsbasen att krigsorganisera operationsbaserna materiet och personet. Det iir vä därvid ämpigt att i sistnämnda hänseende större deen av den persona - miitär och civi - som finns tigängig i de örogsbaschefen understäda förvatningarna anitas. Orogsbasorganisationen kommer i så fa att i krig endast bestå av stab och förvatningar med regionaa uppgifter motsvarande ett etappförbands ur armen, d v s att förse sjöstyrkor, bevakningsområden och operationsbaser med förnödenheter och persona. För att inte i onödan öka antaet iitärbefähvaren direkt understäda förband, bör dock open twnsbaserna 1 underhåshänseende vara understäda öro<>sbasclefen, iksom eventuea regionaa underhåsförband med ppgi fte r utöver operationsbasernas ram. En fråga som ej heer synes ha berörts av FLU är vidare heikopterdivisionernas edning i krig. Här kan fyra aternativ tänkas: ctirekt under miitärbefähavaren, under chef för örogsbas ocheer kustartieriförsvar, under sjöstyrkechef eer under chef för bev,kningsområde. Enigt en av statskontoret företagen utredning bör 1. heikopterdivisionen understäas Ostku tens örogsbas. Frågan :1r atså om örogsbaschefen även i krig ska tiäggas denna opera t! va uppgift.. Det ovan sagda iustreras måhända bättre av nedan angivna pnn Cpskiss rörande marinstridskrafternas edning i krig. I det fa endast en operationsbas skue finnas i miitärområde, 238 N!f där örogsbas finns i fred, bör örogsbasen med stab och förvatningar i krig fugöra båda funktionerna. Det förefaer här onödigt att organisera en särskid operationsbasstab. Den nya regionaa förvatningsorganisationen Det förefaer som om ingenstädes förändringarna med anedning av den nya regionaa indeningen skue bi så stora som inom förvatningsområdet. Som bekant pågår ett intensivt utredningsarbete inom aa försvars- och förvatningsgrenar för att undersöka konsekvenserna av densamma och för att tiskapa en med hänsyn ti de nya edningsinjerna ratione förvatningsorganisation. Som en märkig tendens i detta förberedeseskede kan spåras, att medan armen övergår ti marinens gama mode - kraftsaming i högre regiona nivå - är marinen på gid mot armens tidigare uppdening av funktionerna på centra och ägre regionaoka nivå. FLU synes i sin utredning fait offer för "armetänkande" när den framagt synpunkter på förvatningsfrågan. Man har satt ikhetstecken mean armematerie och för krigsmakten gemensam materie 239

22 genom att angiva att miitärbefähavaren eder tygförvatningen för armen i fu utsträckning men endast begränsat för marinen och fygvapnet. Aven armen har rik uppsättning av för sin verksamhet specie materie; man behöver bara nämna sådan materie som stridsvagnar och fätartieri. Konsekventa förvatningsinjer fordrar antingen att a edning av förvatningsverksamheten sker via miitärbefähavaren eer - för att icke onödigtvis beasta denne - att a förvatning som gäer för försvarsgrenarna gemensam materie går via miitärbefähavaren, medan frågor om specie materie - oberoende av försvarsgren - går direkt från centra ti ägre regiona oka nivå och att bott viss degivning sker ti miitärbefähavaren. Det förefaer dock ej särskit praktiskt om miitärbefähavaren som föjd härav het skue handägga ärenden av ofta mindre operativt viktig natur, hänföriga ti intendentur-, sjukvårds- och fortifikationsområdena, medan den operativt mera viktiga tygförvatningen i stor utsträckning går hans näsa förbi. En bättre arbetsfördening synes vara att aa förvatningsärenden av organisatorisk och pnncipie natur handägges via miitärbefähavaren, medan ärenden av natur tekniska anvisningar sändes direkt ti vederbörig ägre regionaoka myndighet. Vid marinkommandostaberna torde man ofta haft negativa erfarenheter av det vid marinen gängse systemet att många principiet viktiga ärenden gått direkt ti varvscheferna från centra förvatning medan marinkommandochefen förbivit ovetande om bestämmeser, som varit av stor vikt för dennes krigsförberedesearbete. Som förut nämnts pågår främst inom armen utredningar rörande tiskapandet av regionaa förvatningsorgan, där man vä snarast eftersträvar att i fredstid understäa miitärbefähavaren de s k centraa förråd och verkstäder, som förut ytt direkt under centraa förvatningsmyndigheter. Härvid torde man även beakta att behovet av (regionaa) reparationsorgan vuxit i samband med den atmer titagande mekaniseringen av krigsmakten. Det kan här givetvis vara berättigat att åta dessa regionaa förvatningsorgan genom tiämpning av den s k huvudförvatningsprincipen omhänderha reparationer av ikartad materie ur aa tre försvarsgrenarna; som exempe på dyik materie kan nämnas fordon, robotar, heikoptrar och teemateriel För försvarsgrenarna gemensam förrådshåning på regiona nivå synes inte atid vara ika ratione. Materieen bör förvaras så nära sitt användningsområde i krig som möjigt, d v s i 240 praktiken försvarsgrensvis. Det är dock givetvis ämpigt med en samordning i detta fa mean försvarsenheter med samma intresseområde, t ex fottan och kustartieriet. I samband med diskussionen av den regionaa förvatningsorganisationen har som så många gånger förr förmärkts en viss begreppsförvirring rörande vad som skue kunna kaas förvatningsstabsfunktionerna och de verkstäande förvatningsfunktionerna. Vid uppbyggandet av en ny regiona organisation är det på sin pats att dessa förhåanden karäggs. Under miitärbefähavaren ingår enigt försaget i staben i sektion II förvatningsgrenscheferna såsom avdeningschefer med uppgift att i fred panägga mobiisering och underhåstjänst inom sina resp verksamhetsområden och att i krig på samma sätt biträda med edningen av underhåstjänsten. Sådana fö rvatningsgrenschefer (stabstygofficer, stabsintendent etc) är i förvatningsfrågor i såvä krig som fred föredragande inför miitärbefähavaren och kan (bör) av denne erhåa bemyndigande att sjäva fatta besut i vissa förvatningsfrågor. Förvatningsärendena på regiona nivå utgörs främst av medesförvatning inom resp ansvarsområde samt av övriga principiet viktiga tekniskt-ekonomiska ärenden i form av direktiv och anvisningar rörande förrådshåning (mängder, fördening, förvaringssätt etc), reparation, kassation, övervakning av materieens tistånd i form av tisyn och service; regiona anskaffning etc. Vid de regionaa verkstäande organen: miitärområdesförråden, de regionaa verkstäderna, örogsbaserna och kustartieriförsvaren (jfr ovan), verkstäes förrådshåning, reparation m m enigt de givna direktiven. Härav föjer att chef för exempevis miitärområdesförråd i sig sjäv icke fattar några besut i regionaa förvatningsärenden utom t ex betr vissa deegerade ärenden såsom kassation o d, utan bott verkstäer miitärbefähavarens eer enigt dennes bemyndigande förvatningsgrenschefs order och direktiv i dessa hänseenden. Beträffande det honom understäda organet, förrådet, verkstaden, är han oka förvatningsmyndighet. Det förefaer som om detta inte atid framstått k an vid de diskussioner som förts i denna fråga. I fråga om marinen kan förhåandena bi mera kompicerade med hänsyn ti de organisationsaternativ som väjes. Enigt det mest renodade aternativet, där armens, marinens och fygvapnets förvatningsärenden handägges av miitärbefähavaren i ika stor utsträck- 241

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning Verksamhetsberättese 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Det ska vara skönt att eva Aa som har bestående och omfattande behov av vård och omsorg, har rätt ti gratis munhäso bedömning och tandvård

Läs mer

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN .., '... ~ ~. ~-.. '... ~ - -!f>. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I SOVJETUNIONEN Av professor CARL-ERIK QUENSEL, Lund DE UPPGIFTER om samhäsutveckingen, som kommit utandet tihanda från Sovjetunionen, ha för det

Läs mer

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET 489 IDEOLOGI OCH VERKLIGHET Av jur. kand. GUSTAF DELIN Högerpartiets programkommie har nu uppösts. Detta betyder ångt ifrån att programarbetet inom partiet kommer att avstanna. Tvärtom kommer man nu på

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 3 1963 Meddeande från Kung. Orogsmannasöskapet Nr 2!1963 Ordinarie sammanträde den 6 februari 1963. (Utdrag ur protoko). Meddeade ordföranden att sedan nästföregående sammanträde

Läs mer

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion Mot. 1982/83 1435-1444 Motion 1982183 : 1435 Lars Werner m. f. Inandsbanans upprustning Bakgrund Redan 1975 fattade riksdagen ett positivt besut om inandsbanans upprustning. Den första borgeriga regeringen

Läs mer

Nr 742. Mot. 1973:742 lo. av fru Eriksson i Stockholm m. fl. angående utfonnrtingen av planerad tenninalbyggnad på Arlanda flygplats.

Nr 742. Mot. 1973:742 lo. av fru Eriksson i Stockholm m. fl. angående utfonnrtingen av planerad tenninalbyggnad på Arlanda flygplats. Mot. 1973:742 O Nr 742 av fru Eriksson i Stockhom m. f. angående utfonnrtingen av panerad tenninabyggnad på Aranda fygpats. En ny utrikes terminabyggnad på Aranda är besutad. Det är i hög grad en fråga

Läs mer

Låt ledarskap löna sig!

Låt ledarskap löna sig! Låt edarskap öna sig! Ledarnas Chefsöner rapport 2010, om Ledarna chefsöner 2010 1 Innehå Låt önen spega edarskapets värde 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer

Läs mer

l iootterdotterdotterdotterbolag

l iootterdotterdotterdotterbolag Intresseboa Dotterboa et AB ÖviksHem Dotterdotterboa ootterdotterboaa 2008 Intresseboa Dotterdotterboa /kommun omsködsviks J Moderboag: Rodret i Örnsködsvik AB o otterföretaa Ovik Eneroi AB ootterdotterboaq

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 3 1970 T RAPP OB och mannen under 1960-ta/et Föredrag av Överbefähavaren, hået vid Kung Örogsmannasäskapets sammanträde 1212 1970 1. nedning Min tid som OB är snart tiända.

Läs mer

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås Motion ti riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskoärarutbidning i Borås Bakgrund Riksdagen fattade under våren 1984 besut om avvecking av förskoäraroch fritidspedagoginjer

Läs mer

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande 7 Motion 1982/83: 697 Thorbjörn Fädin m. f. Ökat sparande Ett omfattande sparande inom den privata sektorn är av avgörande betydese för samhäets kapitabidning och därmed för den ekonomiska tiväxten. Genom

Läs mer

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun Lokaa föreskrifter för att skydda människors häsa och mijön för Lia Edets kommun besutade av kommunfumäktige den 14 december 2000 95. Med stöd av 9 kap. 7-8 och 10-13 mijöbaken (1998:808), 13, 17, 39-40

Läs mer

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs hea rapporten: www.s.aand.fi/utbidning_kutur/utbidningsbehov.pbs Utbidningsbehov vem vad hur var Nuvarande utbidningsnivå Kort sammanfattning Hur ser åänningarnas framtida utbidningsbehov ut? Vika har

Läs mer

OPQ Beslutsfattarens Plus Rapport

OPQ Beslutsfattarens Plus Rapport OPQ Profi OPQ Besutsfattarens Pus Rapport Namn Sampe Candidate Datum 25 september 2013 www.ceb.sh.com INLEDNING Den här rapporten är avsedd för injechefer och de som arbetar inom HR. Den innehåer information

Läs mer

Övning 7 Diffraktion och upplösning

Övning 7 Diffraktion och upplösning Övning 7 Diffraktion och uppösning Diffraktionsbegränsade system Om man tittar på ett objekt genom ett perfekt (aberrationsfritt) optiskt system avgörs hur små saker man kan se av diffraktionen i insen.

Läs mer

TIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET 1771 MED FÖRSTÅND OCH STYRKA UTGES AV KU~GL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET

TIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET 1771 MED FÖRSTÅND OCH STYRKA UTGES AV KU~GL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET TIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET 1771 MED FÖRSTÅND OCH STYRKA UTGES AV KU~GL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET N:r 3 1984 TIDSKRIFT I SJÖV ÅSENDET FÖRSTA UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET KARLSKRONA POSTGIRO 125

Läs mer

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr.

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr. r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kaese/underrättese 2014-09-01 Sammanträde med: Barn- och utbidningsnämnden Datum: 2014-09-17 Tid: 13.30 Pats: Astermoskoan Ärende. Upprop Biaga 2. Va av justerare 3. Godkännande

Läs mer

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län LAFA 1:2005 Sex- och samevnadsundervisning i skoan En kartäggning av sex- och samevnadsundervisningen på sju högstadieskoor i Stockhoms än Landstinget förebygger aids (Lafa) är Stockhoms äns andstings

Läs mer

TIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET MED FÖRSTÅND OCH STYRKA UTGESAV. N:r 2 1986

TIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET MED FÖRSTÅND OCH STYRKA UTGESAV. N:r 2 1986 TIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET 1771 MED FÖRSTÅND OCH STYRKA UTGESAV KUNGL ÖRLOGSMANNAS~LLSKr'\PET N:r 2 1986 TIDSKRIFT I SJÖV ÅSENDET FÖRSTA UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET KARLSKRONA POSTGRO 125

Läs mer

Nr Mot. 1975: av herr Hermansson m. D. med anledning av propositionen 1975: 97 angående rörlig pensionsålder m. m.

Nr Mot. 1975: av herr Hermansson m. D. med anledning av propositionen 1975: 97 angående rörlig pensionsålder m. m. Mot. 1975: 2129 6 Nr 2129 av herr Hermansson m. D. med anedning av propositionen 1975: 97 angående rörig pensionsåder m. m. Under hea den ånga tid opinionsyttringar förekommit och försag stäts om sänkt

Läs mer

Umeå C Utveckling AB, 556867-8279. Byggnaden Lokstallarna pa Umea 7:4

Umeå C Utveckling AB, 556867-8279. Byggnaden Lokstallarna pa Umea 7:4 Hyresavta 2014-10-20 Hyresvärd Hyresgäst Hyresbjekt Tifart m.m. Umeå C Utvecking AB, 556867-8279. Umea Kuturhus Byggnaden Lkstaarna pa Umea 7:4 Ti hyresbjektet hör tifart för i ch urastning med frdn, se

Läs mer

SKÖTSELPLAN 2006-12-18 Dnr: 5114-19228-2006. Skötselplan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Hällefors kommun

SKÖTSELPLAN 2006-12-18 Dnr: 5114-19228-2006. Skötselplan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Hällefors kommun 1 (12) Marie Jonsson Direkt: 019-19 39 52 marie.jonsson@t.st.se Skötsepan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Häefors kommun Föregående skötsepan för Knuthöjdsmossen utarbetades inom Skogsvårdsstyresen

Läs mer

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l Motion ti riksdagen 1988/89: av Bengt Westerberg m. f. (fp) Förbättrad omvårdnad Det kan tyckas att en utvecking av den medicinska vården skue medfora mindre krav på omvårdnaden. Så är det dock inte as.

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 2 1975 KUNGL ORLOGSMANNASALLSKA PET Meddeanden Nr 1/1975. Ordinarie sammanträde i Stockhom den 14 januari 1975 (Utdrag ur protoko) 1. Utsågs edamoten D Sandström ti fö

Läs mer

Motion 1986/87 :Skl75

Motion 1986/87 :Skl75 Motion 1986/87 :Sk75 Jan Bergqvist m. f. (s) Försag ti sutig regering av statsbudgeten för budgetåret 1987/88, m. m. (kompetteringsprop.) ( 1986/87: 150) proposition 1986/87:150 (kompetteringsprop.) föreså

Läs mer

Ledarnas rapport om chefslöner 2012

Ledarnas rapport om chefslöner 2012 Så beönas edarskap Chefsöner 2012, Ledarna Ledarnas rapport om chefsöner 2012 1 Innehå Så beönas edarskap 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer önens storek?

Läs mer

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng REMISS 1 (1) Länsstyresen Skåne 2014-09-19 Dnr 211-23206-2014 Kontaktperson Förvatningsavdeningen Axe Starck 010-2241000 Ängehoms kmjm,~n 2014-09- 2 2 Angående ansökan om tistånd ti kameraövervak n i ng

Läs mer

l p2628oer: Ansökan om dispens från strandskyddet enligt 7 kap 15 Miljöbalken

l p2628oer: Ansökan om dispens från strandskyddet enligt 7 kap 15 Miljöbalken ANSÖKAN 1 (4) om dispens från strandskydd en. 7 kap 15 Mijöbaken ÄNGELHOLMS KOMMi N Ansökan om dispens från strandskyddet enigt 7 kap 15 Mijöbaken Ansökan skickas ti Kommunstyresen Angehoms kommun 262

Läs mer

Byggforskning 68. statens råd för byggnadsforskning

Byggforskning 68. statens råd för byggnadsforskning Byggforskning 68 Byggforskning 68 statens råd för byggnadsforskning statens råd för byggnadsforskning AB Egneiska Boktryckeriet, Stockhom 1968 Innehå sid ~ro~ 7 ByggforskningeniS resurser och behov. Tekn

Läs mer

Ett viktigt ansvar. Anders Berg, VD och koncernchef. Lindabs arbete med socialt ansvarstagande, CSR, bygger på följande riktlinjer och styrinstrument:

Ett viktigt ansvar. Anders Berg, VD och koncernchef. Lindabs arbete med socialt ansvarstagande, CSR, bygger på följande riktlinjer och styrinstrument: GRI-index 2015 Utöver ett fuständigt GRI-index för 2015 innehåer denna skrift VD-kommentar, information om Lindabs mijöarbete samt väsentighetsanays och intressentdiaog 1 Ett viktigt ansvar På Lindab tar

Läs mer

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi jsociastyresen 204-03-03 Reger och behörighet/kassifikationer Dnr: 4.2.-552/204 och terminoogi Termista samt svarsma Biaga Läkemedessäkerhet (6) Svar ämnat av (kommun, andsting, organisation etc.): Inspektionen

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Antagen av kommunfumäktige 2014-01-20 5 Besöksadress ya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunstyresen 685 80 Torsby direkt 0560-160 00 växe 0560-160

Läs mer

Chefen & Arbetsmiljön

Chefen & Arbetsmiljön Chefen & Arbetsmijön INNEHÅLL Arbetsmijö vad är det? 4 Varför satsa på arbetsmijön? 5 Arbetsmijö ständigt pågående 7 Måste eer möjighet? 8 När mår vi bra på jobbet? 9 Ledarskapet som arbetsmijöfaktor 10

Läs mer

Vägskäl i bostadspolitiken

Vägskäl i bostadspolitiken GÖTHE KNUTSON: Vägskä i bostadspoitiken Visst går det att göra bostadsmarknaden rättvisare. Det hävdar riksdagsman Göthe Knutson (m) i denna artike, som des ger en bakgrund ti den sjunkande nyproduktionen

Läs mer

Metodtest för elasticitetsberäkningar ur Sampers RAPPORT. Del 1 Tågelasticiteter enligt befintlig differentiering utifrån basprognos 2030.

Metodtest för elasticitetsberäkningar ur Sampers RAPPORT. Del 1 Tågelasticiteter enligt befintlig differentiering utifrån basprognos 2030. RAPPORT Metodtest för easticitetsberäkningar ur Sampers De 1 Tågeasticiteter enigt befintig differentiering utifrån basprognos 2030. 2015-02-09 Anays & Strategi Anays & Strategi Konsuter inom samhäsutvecking

Läs mer

LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika

LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika Utrikeskrönikan granskar i dag den brittiska tidningsbranschen, närmare bestämt utveckingen på och kring Londons ärevördiga tidningsgata Feet Street. Den nya tekniken gör

Läs mer

i61 's?~ t/af fur si~ /?!:i{. O f-31 ~ ~52; LffO

i61 's?~ t/af fur si~ /?!:i{. O f-31 ~ ~52; LffO 'UJ Lt - 1 'Z-- o; Tekniska kontoret Ängehoms kommun Tekn. chef Mikae Fritzon den 9/12 2014 Hej! Fortsättning på mitt Medborgarförsag. Jag utnyttjar tiden ti att undersöka marknaden och träboagen och skickar

Läs mer

TIDSIZRIFT I SJÖVÅ.SENDET

TIDSIZRIFT I SJÖVÅ.SENDET TIDSIZRIFT I SJÖVÅ.SENDET 1771 MED FÖRSTÅND OCH STYRKA UTGES AV KUNGL ÖRLOGSMANN;\SÄLLSI(APET N: r 1 1987 TIDSKRIFT I Marindiesar med mercedes-kvaitet Våra ubåtar kräver en absout påitig huvuddiesel Näcken-ubåtarna

Läs mer

------=-= Att bryta tystnaden DENNIS BRINKEBACK:

------=-= Att bryta tystnaden DENNIS BRINKEBACK: DENNIS BRINKEBACK: Att bryta tystnaden Denna artike försöker spega debattkimatet på ett statigt verk. Trots att många anstäda är väutbidade akademiker vågar de inte deta i samhäsdebatten med tanke på sin

Läs mer

~, ;, :~. \ 1 l i N ~ -:- ' ~ ANK 2011 -uz- 15. ~,. l VÄRDEUTLÅTANDE. för del av fastigheten. Tegelbruket 11. Ängelholms kommun

~, ;, :~. \ 1 l i N ~ -:- ' ~ ANK 2011 -uz- 15. ~,. l VÄRDEUTLÅTANDE. för del av fastigheten. Tegelbruket 11. Ängelholms kommun ~, ;, :~. \ 1 i N ~ -:- ' ~ C, [ N ANGELhuLvii ANK 2011 -uz- 15 ~,. VÄRDEUTLÅTANDE - för de av fastigheten Tegebruket 11 Ängehoms kommun Det bedömda marknadsvärdet uppgår ti 15 000 000 kr Femton mijoner

Läs mer

l l l l l l l l l l l l l l l

l l l l l l l l l l l l l l l VD-Förord. "En spännande start och ett spännande sut" Ja så kan man besiva verksamhetsåret 202, där vi i början av året påbörjade den sista deen i "Nordstreamprojektet". Ett arbete som varit mycket framgångsrikt

Läs mer

5. Roger Nordén, Ä:.' I

5. Roger Nordén, Ä:.' I ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfuírnäktigo i Timrå kommuns besut den 24 augusti 2015, 112 _.í»-i,,0_. D0k.d 99749 Postadress Besöksadress Teeïon Teefax Expeditionstid Box 314 Backgränd 9 0611-46 06 00 0611-51

Läs mer

Februari 2008. Parkplan Liljeholmen. www.stockholm.se

Februari 2008. Parkplan Liljeholmen. www.stockholm.se Februari 2008 Parkpan Lijehomen www.stockhom.se Panen antogs 2008-02-14 Bestäare: Hägersten-Lijehomens stadsdesförvatning Anna Ambjörn Mats Jaxgård Medverkande: Expoateringskontoret Stockhoms stad Lena

Läs mer

LOKALA ORDNINGSFORESKRIFTER FOR. VALDEMARSVIKs KOMMUN

LOKALA ORDNINGSFORESKRIFTER FOR. VALDEMARSVIKs KOMMUN LOKALA ORDNINGSFORESKRIFTER FOR VALDEMARSVIKs KOMMUN Antagna av kommunfumäktige29mars 2004 10 Reviderade av kommunfumäktige 31 mars 2008 15 VALDEMARSVIKs KOMMUN 2004-03-12 2008-05-22 030001 03 1 00 20084

Läs mer

Berg och dal i bilhandeln. För närvarande rullar cirka 900000. i denna specialkommentar

Berg och dal i bilhandeln. För närvarande rullar cirka 900000. i denna specialkommentar VEM VAGADE för fem år.edan drömma om at vi 1958 skue yckas so ja 30 000 ov våra personbiar på utand" Berg och da i bihanden En starkt expanderande men annorunda och mer vågsam marknad väntar bibranschens

Läs mer

Dagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem."

Dagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem. Dagens frågor Front mot vida strejker Det goda förhåandet mean parterna på den svenska arbetsmarknaden har varit en nästan egendarisk företeese. Respekten för givna utfästeser har gjort det möjigt att

Läs mer

Årsrapport Säkerhetstjänst 2006 FÖRSVARSMAKTEN. Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten MUST

Årsrapport Säkerhetstjänst 2006 FÖRSVARSMAKTEN. Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten MUST Årsrapport Säkerhetstjänst 2006 FÖRSVARSMAKTEN Miitära underrättese- och säkerhetstjänsten MUST Den miitära säkerhetstjänstens omfattning Säkerhetsunderrättesetjänst Föja hotutveckingen och karägga den

Läs mer

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter.

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter. Nya svenska råvaror på skånsk mark. Häsosammare ivsmedesprodukter. Väkommen att investera i utveckingen av en råvara med aa förutsättningar att vinna en häsosam pats i ivsmedeshyorna. Europas bästa jordbruksmark

Läs mer

Windows. Kundstödskontakter världen över för ArcSoft Inc.

Windows. Kundstödskontakter världen över för ArcSoft Inc. Windows Kundstödskontakter värden över för ArcSoft Inc. Nordamerika 46601 Fremont Bvd Fremont,CA 94538, USA Te:1.510.440.9901 Fax:1.510.440.1270 Webbpats:www.arcsoft.com E-post: support@arcsoft.com Europa

Läs mer

mellanställning var ofta svår, men på denna huvudpunkt kapitulerade den aldrig, och alla Axel Oxenstiernas bemödanden som direktor för det

mellanställning var ofta svår, men på denna huvudpunkt kapitulerade den aldrig, och alla Axel Oxenstiernas bemödanden som direktor för det meanstäning var ofta svår, men på denna huvudpunkt kapituerade den adrig, och aa Axe Oxenstiernas bemödanden som direktor för det evangeiska väsendet i Tyskand kunde icke rubba detta hinder. Ytterst märkigt

Läs mer

Superi mot välfårdssamhället

Superi mot välfårdssamhället PER UNCKEL: Superi mot väfårdssamhäet Btror akohomissbruket på att det är for ätt att {a tag på sprit? Frågan stäs av riksdagsman Ptr Uncke. Han hävdar att det inte kjäper med atr /Orbud. Vi må~ te i stäet

Läs mer

Svenska Spels GRI-profil 2013

Svenska Spels GRI-profil 2013 Svenska Spes GRI-profi 2013 Svenska Spes Håbarhetsredovisning 2013 är en integrerad de av årsredovisningen och pubiceras även på svenskaspe.se. Redovisningen sker enigt GRI, nivå C+. Håbarhets redovisningen

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 3 1950 117 Arsberättese i sjökrigskonst och sjökrigs:: historia 1949. Utdrag. Av edamoten Lijequist. De skandinaviska försvarsförbundsförhandingarna 1948-49. Xorge, Danmark

Läs mer

Motion 1983/84:2076. Jan-Erik Wikström m. fl. Äldreomsorgens inriktning. Fastslagna riktlinjer. En ny syn

Motion 1983/84:2076. Jan-Erik Wikström m. fl. Äldreomsorgens inriktning. Fastslagna riktlinjer. En ny syn 4 Motion 1983/84:2076 Jan-Erik Wikström m. f. Ädreomsorgens inriktning Antaet ädre ökar i vårt samhäe. 1975 fanns det drygt 1.2 mijoner personer i ådern 65 år och däröver. 1980 hade åderspensionärerna

Läs mer

Byggställning. Scaffold

Byggställning. Scaffold Byggstäning För bruk i trappor Scaffod For use in staircases Björn Larsson Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008 Byggstäning Scaffod Björn Larsson mittibushen@hotmai.com

Läs mer

11. Enligt plan- och. 11. Konsekvenser

11. Enligt plan- och. 11. Konsekvenser 11. Konsekvenser 11. Enigt pan- och byggagen ska översiktspanens konsekvenser kunna utäsas på ett ättfattigt sätt. En mijökonsekvensbeskrivning ska upprättas i syfte att integrera mijöaspekterna i paneringen.

Läs mer

Ärende nr 9. Yttrande över "En kommunallag för framtiden {SOU 2015:24)

Ärende nr 9. Yttrande över En kommunallag för framtiden {SOU 2015:24) Ärende nr 9 Yttrande över "En kommunaag för framtiden {SOU 2015:24) 59 ~Tingsryds ~kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 11 (26) Kommunstyresens arbetsutskott 2015-09-07 273 Yttrande över "En kommunaag för fram

Läs mer

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Utbidningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Hogia PA-kompetens AB Kompetens är färskvara. Inte minst inom det personaadministrativa området. Ständig uppdatering är en förutsättning för din framgång

Läs mer

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne Vannaktiviteter Torsby och Sunne KANOT- OCH FLOTTFÄRD Kanottur Njut av en kanottur på Karäven - en fridfu uppevese för små och stora. Karäven är det perfekta vattendraget för turer på några timmar upp

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 6 1975 J(UNGL ORLOGSMANNASALLSKAPET Meddeanden Nr 4/1975. Ordinarie sammanträde i Västerås den 9 apri 1975 (Utdrag ur protoko) 1. Sammanträdet hös i bussen på väg ti ASEA

Läs mer

(gg ~~-~-e en tšafr cto 2016-04-29

(gg ~~-~-e en tšafr cto 2016-04-29 Parterna träffar detta koektivavta, Bestämmeser för arbetstagare i utbidningsoch introduktionsanstäning - BUI 16. Ti avtaet hör även bestämmeser enigt föjande biagor a) Bestämmeser för arbetstagare i utbidnings-

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång!

Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång! Tisammans kan vi göra skinad. Här är en guide som hjäper dig att komma igång! VAD ÄR NICKELODEONS TOGETHER FOR GOOD? VAD ÄR PLAN INTERNATIONAL? Nickeodeon tror att vi kan göra gott tisammans. Nickeodeons

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 8 1964 Sovjes handesfoia Msberättese i vetenskapsgrenen Navigation och Sjöfart Av edamoten BENGT RASIN Amän översikt Under de senaste åren har den sov j etiska handesfottan

Läs mer

Inbjudan till teckning av aktier i Nordic Iron Ore AB (publ)

Inbjudan till teckning av aktier i Nordic Iron Ore AB (publ) Inbjudan ti teckning av aktier i Nordic Iron Ore AB (pub) Lead manager and bookrunner Retai seing agent Viktig information Information ti investerare Erbjudandet enigt detta prospekt ( Erbjudandet ) riktar

Läs mer

SOLIDA GÄNGFRÄSAR. ThreadBurr

SOLIDA GÄNGFRÄSAR. ThreadBurr TM SOLIA GÄNGFRÄSAR ThreadBurr TiACN Fördeen med ThreadBurr är att du kan gänga och grada i samma operation. Ingen extra tid för och försänkning. Gradoperationen sker automatiskt vid gängfräsningen viket

Läs mer

Totalkväve. Transport av totalkväve 2004 2013. Kvävetransport. ton/år. Totalkväve, ton/år P12 P13.1

Totalkväve. Transport av totalkväve 2004 2013. Kvävetransport. ton/år. Totalkväve, ton/år P12 P13.1 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 213 Totakväve Totakvävekoncentrationen i vattnet ökar successivt ängs oppet från nivån 46 µg N/ i ti 84 µg N/ i.1. Jämfört med 2 har haterna i år ökat

Läs mer

Lexmark Print Management

Lexmark Print Management Lexmark Print Management Optimera nätverksutskrift och skapa informationsfördear med en utskriftshanteringsösning som du kan impementera på pats eer via monet. Säker och praktisk utskriftsversion Fexibet.

Läs mer

STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP

STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP t j~ -.. ~-. '-~ STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP EN UNDERSÖKNING RÖRANDE REKRYTERINGEN TILL ARMENS STAMSKOLOR Av fi. ic. TORSTEN HUSEN, Lund I SITT för två år sedan avgivna betänkande föresog»lantförsvarets

Läs mer

REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR

REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR SAMARBETE - VAD INSPEKTERAS - HUR FRAMSKRIDER INSPEKTIONEN OCH - HUR FRAMSKRIDER FORTSÄTTNINGSÅTGÄRDERNA Häsoinspektörernas svenskspråkiga skoningsdagar 8.-9.10.2014 Tammerfors

Läs mer

Tentamen i matematisk statistik för MI/EPI/DI/MEI den 19 dec 2012

Tentamen i matematisk statistik för MI/EPI/DI/MEI den 19 dec 2012 Tentamen i matematisk statistik för MI/EPI/DI/MEI den 19 dec 01 Uppgift 1: Ett företag tiverkar säkerhetsutrustningar ti biar. Tiverkningen är föragd ti fyra oika änder, A, B C och D. I and A finns 0%

Läs mer

För G krävs minst 16p, för VG minst 24p. Miniräknare och utdelade tabeller

För G krävs minst 16p, för VG minst 24p. Miniräknare och utdelade tabeller ÖRERO UNIVERSITET Handeshögskoan i Örebro Tentamen i Ekonomistyrning, Fö1018, 7,5 hp nta uppgifter: Max poäng: etyg: nsvariga ärare: Tiätna hjäpmede: 6 32 För G krävs minst 16p, för VG minst 24p Kerstin

Läs mer

Redovisning av intern kontroll2012 för kommunstyrelsens förvaltning

Redovisning av intern kontroll2012 för kommunstyrelsens förvaltning SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOITET 3 (2.3) Sammanträdesdatum 203-0-29 7 Redovisning av intern kontro202 för kommunstyresens förvatning Dnr 202/8 Beredning Biaga KS 203/27/, skrivese 203-0-22 från

Läs mer

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Besöksadress: Stadshuset, Hjamar Lundbohmsvägen 31 Teefon: 0980-70 000 Organisationsnr: 21 20 00-2783 Webb: www.kommun.kiruna.se

Läs mer

Svanenmärkning av Kopierings- och tryckpapper

Svanenmärkning av Kopierings- och tryckpapper Svanenmärkning av Kopierings- och tryckpapper Version 4.1 22 juni 2011 30 juni 2016 Nordisk Mijömärkning Innehå Innehå 2 Vad är ett Svanenmärkt kopierings- och tryckpapper? 3 Varför väja Svanenmärkning?

Läs mer

r.j Uppvidinge Kallelse/underrättelse 2012-04-16 Miljö- och byggnadsnämnden Sammanträde med: Datum: 2012-04-26 Tid: KL 13.30

r.j Uppvidinge Kallelse/underrättelse 2012-04-16 Miljö- och byggnadsnämnden Sammanträde med: Datum: 2012-04-26 Tid: KL 13.30 r.j Uppvidinge ~ KOMMUN Kaese/underrättese 2012-04-16 Sammanträde med: Mijö- och byggnadsnämnden Datum: 2012-04-26 Tid: KL 13.30 Pats: Kommunhuset Åseda, sa Våraskruv Ärende 1. Upprop Biaga 2. V a av justerare

Läs mer

UTOMHUSFÄRGER för TRÄ

UTOMHUSFÄRGER för TRÄ STATENS NÄMND FÖR BYGGNADSFORSKNING SNB Rapport42 UTOMHUSFÄRGER för TRÄ av Börje Andersson och Pau Nyin STOCKHOLM 1957 UTOMHU.SFÄRGER FÖR TRÄ Exterior House Paints BÖRJE ANDERSSON och PAUL NYLEN STATENS

Läs mer

DATUM 2015-05-08 KFN-2015/154.387

DATUM 2015-05-08 KFN-2015/154.387 HUDDINGE KOMMUN KUL TUR- OCH FRITIDSNAMNDEN TJÄNSTEUTLATANDE DATUM DIARIENR 2015-05-08 KFN-2015/154.387 SIDA 1 (2) HANDLÄGGARE Wessem, Mats 08-535 317 37 Mats. Wessen@huddinge.se Kutur- och fritidsnämnden

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen IF1330 Eära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strökretsära Mätinstruent Batterier Likströsnät Tvåposatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpo ät och si F/Ö8

Läs mer

UTVECKLING AV HANDEN: LILLCENTRUM 2015 VISIONSMANUAL

UTVECKLING AV HANDEN: LILLCENTRUM 2015 VISIONSMANUAL UTVECKLING AV HANDEN: LILLCENTRUM 2015 VISIONSMANUAL 3 Stadsutveckingsarbete bedrivs ofta över ång tid där vissa steg spear en avgörande ro i utveckingsarbetet. Visionen av en stadsutvecking är ett sådant

Läs mer

Två modeller, en SuperFeed rotorinmatare eller ett CropCutter skäraggregat.

Två modeller, en SuperFeed rotorinmatare eller ett CropCutter skäraggregat. New Hoand BR7000 BR7060 BR7070 brett urva Två modeer, många varianter. De två modeerna i New Hoand fexkammarserie kan utrustas för att passa oika förhåanden. BR7060 kan pressa baar som har upp ti 1,50

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen IF1330 Eära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strökretsära Mätinstruent Batterier Likströsnät Tvåposatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpo ät och si F/Ö8

Läs mer

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson Myndigheten för tiväxtpoitiska utvärderingar och anaysers författningssaming ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generadirektör Dan Hjamarsson Myndigheten för tiväxtpoitiska utvärderingar och anaysers föreskrifter

Läs mer

Monterings- och bruksanvisning

Monterings- och bruksanvisning Katherm QK.4 Govkanavärme med EC-motströmsventi Spara denna bruksanvisning för kommande bruk! Kampmann.de/instaation_manuas I476/0/3/ SE I SAP-Nr. 7407 .4 Katherm QK - motströmsfäkt-konvektion med kompakt

Läs mer

VENNGARN 1:17. Bjerking AB. Uppdrag nr 13U22912 Sida 1 (1 O) Aridtelder Ingenjörer. Uppdragsnamn Venngarn 1:17. Caterina Kullman.

VENNGARN 1:17. Bjerking AB. Uppdrag nr 13U22912 Sida 1 (1 O) Aridtelder Ingenjörer. Uppdragsnamn Venngarn 1:17. Caterina Kullman. Sida 1 (1 O) Aridteder Ingenjörer Uppdragsnamn Venngarn 1:17 Sigtuna kommun Vanngarn 1:17 Caterina Kuman Heimdasgatan 20 19550 Märsta Uppdragsgivare Katarina Kuman Heimdasgatan 20 Vår handäggare Oa Justin

Läs mer

1936. 99:e årgången. Häfte N:r 6

1936. 99:e årgången. Häfte N:r 6 1936. 99:e årgången. Häfte N:r 6 - 343- Årsberättese i förbindeseväsende. AvgiYen av edamoten Stiy H: son ETicson. een 5 iejruari 1936. (Forts. fr. häft. 5, sid. 292.) II. Det miitära förbindeseväsendet

Läs mer

55% Û 5 Förhandlingsprotokoll

55% Û 5 Förhandlingsprotokoll tagare i arbetsmarknadspoitiska insatser - BEA Parterna träffar detta koektivavta Bestämmeser för arbetstagare i arbetsmarknadspoitiska insatser, BEA. Ti avtaet hör även bestämmeser enigt föjande biagor

Läs mer

Konflikt i Europa berör snabbt Västkusten. MARINA FÖRSVARET URHOLKAS

Konflikt i Europa berör snabbt Västkusten. MARINA FÖRSVARET URHOLKAS GP 1978-02-26 Konflikt i Europa berör snabbt Västkusten. MARINA FÖRSVARET URHOLKAS S k ö v d e (G-P) : Chefen för Västra militärområdet generallöjtnant Nils Personne och hans stab har kritiserat försvarsstaben

Läs mer

TIDSKRIFT I SJÖVÅ~SENDET MED FHRSTÅND OCH STYRKA. KUNGLÖRLOGsMANNA SÄLLSKAPET. N:r 6 1977

TIDSKRIFT I SJÖVÅ~SENDET MED FHRSTÅND OCH STYRKA. KUNGLÖRLOGsMANNA SÄLLSKAPET. N:r 6 1977 TIDSKRIFT I SJÖVÅ~SENDET 1771 MED FHRSTÅND OCH STYRKA KUNGLÖRLOGsMANNA SÄLLSKAPET N:r 6 1977 TIDSKRIFT I SJÖV ÅSENDET FöRSTA UTGIVNINGSAR 1836 KUNGL örlogsmannasällskapet KARLSKRONA POSTGIRO 12517-9 Huvudredaktör

Läs mer

l Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling

l Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling Biaga 1A Redovisning av fiberråvara Leverantör: Produkt: Tiverkare/everantör: För dokumentation av fiberråvara: Träsag/växt och geografiskt ursprung (and/destat och region/provins) Mängd (på årsbasis)

Läs mer

Nämndernas inköpsverksamheter bedrivs inte på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Vi grundar vår bedömning på att antalet

Nämndernas inköpsverksamheter bedrivs inte på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Vi grundar vår bedömning på att antalet x. > KARLSHAM 2015-08-28 Kommunens revisorer Kommunstyresen KF:s presidium för kännedom Granskning av inköpsrutiner och köptrohet mot everanterörer På uppdrag av revisorerna i Karshamns kommun har genomfört

Läs mer

[ /:J(P. ~~~t FUSIONSARET t", STRUKTURFONDEN OCH. INnUSTRIFöRBUNnETS TInSKRIFT ex. ' lo/år

[ /:J(P. ~~~t FUSIONSARET t, STRUKTURFONDEN OCH. INnUSTRIFöRBUNnETS TInSKRIFT ex. ' lo/år . [ :J(P FUSIONSARET t", OCH STRUKTURFONDEN. '.~v Bengt Ryden a \ INnUSTRIFöRBUNnETS TInSKRIFT 9.00 ex. ' Oår ~~~t 6 7 Konsekvenserna för arbetskraften av de senaste årens starka fusionsvåg har ännu så

Läs mer

Kongressguide. En guide för att du ska hitta rätt under ITFs 41:a kongress i Durban, Sydafrika

Kongressguide. En guide för att du ska hitta rätt under ITFs 41:a kongress i Durban, Sydafrika Kongressguide En guide för att du ska hitta rätt under ITFs 41:a kongress i Durban, Sydafrika innehå hur kongressen arbetar mötespats för kongressen poicy beträffande ömsesidig respekt tidpan för kongressen

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 11 1965 KUN GL ORLO GSMANNASÄLLSKAPET Meddeande Nr 6/1965 Ordinarie sammanträde den 13 oktober 1965. (Utdrag ur protoko.) 1. Meddeade ordföranden att sedan nästföregående

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Malin Kronmar augusti 2015 p wc

www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Malin Kronmar augusti 2015 p wc www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommuna revisor Main Kronmar augusti 05 p wc Granskning av inköpsrutiner och köptroheten mot everantörer Innehåsforteckning. Sammanfattning och revision

Läs mer

Västkustens försvar försummas

Västkustens försvar försummas 1991 Västkustens försvar försummas Försvaret på västkusten har varit försummat under lång tid, skriver kommendör av första graden Bertil Daggfeldt, Han vill ha jämnar fördelning av försvarskrafterna mellan

Läs mer

BÖR VÅRT VALSYSTEM REFORMERAS? r f

BÖR VÅRT VALSYSTEM REFORMERAS? r f BÖR VÅRT VALSYSTEM REFORMERAS? Bankdirektör H. Lauritzen skriver ti Svensk Tidskrift föjande: OM MAN närmare granskar de efter vaet den 19 september pubicerade röstsiffrorna, kan man icke undgå att frapperas

Läs mer

information förs in i prissystemets informationsmekanismer.

information förs in i prissystemets informationsmekanismer. mokratins underskott budgetunderskott är en föjd av sätt att fungera, hävdar M Buchanan och Richard E i sin bok Democracy in Deficit. Rof Engund diskuterar sutsatser och betydese för förhåanden. Hur kommer

Läs mer

Föreläsning 9. Induktionslagen sammanfattning (Kap ) Elektromotorisk kraft (emk) n i Griffiths. E(r, t) = (differentiell form)

Föreläsning 9. Induktionslagen sammanfattning (Kap ) Elektromotorisk kraft (emk) n i Griffiths. E(r, t) = (differentiell form) 1 Föreäsning 9 7.2.1 7.2.4 i Griffiths nduktionsagen sammanfattning (Kap. 7.1.3) (r, t) E(r, t) = t (differentie form) För en stiastående singa gäer E(r, t) d = d S (r, t) ˆndS = dφ(t) (integraform) Eektromotorisk

Läs mer