KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET"

Transkript

1 KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r

2 117 Arsberättese i sjökrigskonst och sjökrigs:: historia Utdrag. Av edamoten Lijequist. De skandinaviska försvarsförbundsförhandingarna Xorge, Danmark och Sverige uppevde andra värds- 1-:riget var och en på sitt sät. Under ockupationen kom. Norge att b etrakta Storbritannien som s'torebror som hjäpc det norska foket genom de svåra åren. Många edande norrm.än och en stor de av den norska krigsmakten var under kriget i Storbritannien eer arbetade i intim kontakt med engesmännen. Danmar k fick också ge- 11omida dc tunga ockupauonsåren. Storbritannien speade visserigen en stor ro även för danskarna och deras frihetskamp. Men den p ersoniga kontakten mean danskar och engesmän bev knappast så intim som när det gäer norrmännen. Sverige sutigen yckades för andra gången i mannaminne håa sig utanför stormaktskampen. För svenskarna i gemen måste därför neutraitetsinjen te sig som en framkomig väg även i framtiden. Dessa förhåanden hade säkert sitt infytande p å de tre ändernas oika instäningar ti det skandinaviska försvarsförbund som togs upp ti diskussion år 1948, när de kyiga vindar som hade båst upp mean öster och väster kom. de spirande förhoppningarna om frihet från fruktan att förtvina. I februari 1948 kom den tjeckosovakiska krisen och strax därefter föresog Stain Finands president en vänskaps- och biståndspakt. Inför de perspektiv som dessa hän deser öppnade, förkarade de skandinaviska statsm.inistrarna var för sig att det var viktigt att de tre änder- 'Tidsc1'i[t i Sjöväsendet. 9

3 118 na förde sin poitik i nära samverkan med varandra. I ett ta i apri framhö den svenske utrikesministern a tt svenska regeringen ansåg att Sverige borde håa sig borh från bockpoitiken. Några dagar senare yttrade h~ n~ norske koega att den titagande spänningen mean stormakterna tvingade Norge att ta stäning ti sin fram tida poitik. Han framhö samtidigt att endast mycket bärande skä kunde komma Norge att väja en poitik som kunde försvåra samarbetet med Danmark och Sverige, men att Norge inte vie avstå från möjigheten a tt vid behov diskutera ett närmare poitiskt samarbete m ed västmakterna. Det föreåg atså redan från början en väsentig skinad mean svensk och norsk instäning ti dessa probem. I detta äge sökte den svenska utrikesedningen finna en utväg som. kunde förhindra att de skandinaviska änderna skijdes åt utan att Sverige gav upp sitt krav p a oberoende av stormaktsbocken. Regeringen bemyndigades av riksdagen att uppta förhandingar med Danmark och Norge om igångsättande av en gemensam utredning av förutsättningarna för ett fristående skandinaviskt försvarsförbund. Det dröjde emeertid innan man kunde enas om att sätta igång utredningen, på grund av Sveriges och Norges oika uppfattningar om de poitiska grunderna för en försvarssamverkan. Sverige vie att försvarsför bundet skue grundas på neutraitet åt aa hå, medan Norge inte vie vara med om en utredning med denna förutsättning. Danmark å sin sida gjorde at för att söka jämka samma de båda andras ståndpunkter. Vid ett skandinaviskt utrikesministermöte i september besöts ti sut att en utredning om ett försvarsförbund på av Sverige angiven grundva skue göras. Utredningen skue utgå från att de tre änderna var eniga om att försöka håa sig utanför ett krig och att de icke på förhand hade ingått några miitära avta med andr H makter. 119 I oktober 1948 utsågs fyra detagare från varje and so11 medemmar av den skandinaviska försvarskommittc som skue utreda försvarsförbundet. D e svenska kommith~medemmarna var andshövding Car Hamiton, riksdagsmännen Eon Andersson och Sven Andersson (senare ersatt med riksdagsman G. F. Thapper) s:::unt försvarsstabschefen generamajor N. Swecund. I mitten av januari 1949 avämnade een skandinaviska försvarskommitten sitt betänkande. Detta som är av hemig natur refereras i een hemiga deen av denna årsberättese. Enigt vad som offentiggjorts har emeertid kommitten kommit ti i huvudsak föjande sutsatser: Ett samfät miitärt uppträdande skue betydigt öka de tre ändernas motståndskraft. Det skue b a möjiggöra gemensam. panäggning av operationerna, standardisering av krigsmaterie samt medföra större möjigheter att förhindra en avspärrning utifrån. Inom vissa områden, t ex öresundsområdet, Skagerack och Kattegatt samt vissa dear av svensk-norska gränsen skue en direkt samverkan mean de tre ändernas stridskrafter kunna komma ti stånd. En förutsättning för att ett försvarsförbund skue effektivt öka de tre ändernas försvarsmöjigheter var emeertid att Danmarks och Norges försvar bygges ut och att Sveriges åtminstone upprätthös vid nuvarande styrka. Kommitten ansåg att det icke var givet att Skandinavien under aa förhåanden drages in i ett stormaktskrig. Om så skedde skue det emeertid, även om förbundet kom ti stånd, behövas miitär hjäp utifrån för att Skandinavien i ängden skue kunna försvara sig mot en stormakt. När de tre ändernas regeringar med edning av försvarskommittens betänkande övervägde om försvarsförbundet borde bi av eer inte, visade det sig att motsatserna mean svensk och norsk ståndpunkt fortfarande

4 120 fanns kvar. För att finna en ösning som kunde förmå Xorge att uppge kravet på ett västorienterat förbund framade de svenska representanterna vid en konferens i Karstad et försag ti ett - fortfarande fristående - försvarsförbund, som skue vara ömsesidigt förpiktande vid anfa på någon av staterna. )e norska deegaerna förkarade sig vara viiga att överväga au avstå från ansutning ti Atantpakten för att kunna fortsätta förhandingarna. Yid nästa konferens som hös i Köpcnhanm upprepade Sverige och Norge de utfästeser som hade gjorts i Karstad. Man enades om en he de pmtkter i ett förhundsavtal Från norskt hå framhös emeertid at även on1 man var herede att avstå från att gå me c~ i Atantpakten var det nödvändigt att förbundet byggde på sammanhåning mean de demokratiska foken även utanför Skandinavien Eftersom Sverige vidhö att vikoret för dess medemskap i ett förbund var att det var fristående från stormaktsbocken edde inte heer mötet i Köpenhamn ti resutat. Vid den sista konferensen, som ägde rum i Oso i sutet av januari 19L19 strandade förhandingarna definitivt trots danska försök att åstadkomma en sammanjämkning av oikheterna i den svenska och norska instäningen. I den kommunike som utsändes efter Osomötets sut heter det:»även om redan vid mötena i Karstad och Köpenhamn en vidsträckt enighet hade konstaterats, är det för närvarande icke möjigt att uppnå erforderig sarnstämmighet om förutsättningen för och konsekvenserna av det aiansfria försvarsförbund, som har diskuterats. Det finns icke i dagens äge tiräckig grundva för et dyikt ömsesidigt förpiktande försvarsförbund.» Vid diskussionerna om ett gemensamt skandinaviskt försvarsförbund speade säkerigen de samtidigt pågående, av västmakterna igångsatta överäggningarna om Västeuropas återbyggnad en inte oväsentig ro. Förenta sbterna städe i utsikt att Marshaspanens principer kun- 121 de tiämpas på det poitiska området ika vä som det ekonomiska. I försvarskommittens försag hade som tidi gare angivits påpekats att Korges och Danmarks försvar måste byggas ut om försvarsförbundet skue kunna bi effektivt. För deta behövde både ~orgc och Danmark krigseveranser på fördeakiga vikor. Me(\an Danmark ansåg at avsumhct av ett fristående skandinaviskt försvarsförbund inte skue komma a t av stä ng a de b ~ua änderna från dyika krigseveranser hävdade den norska utrikesedningen att det endast fanns utsikter att få hjäp om man ansöt sig ti västmakternas säkerhetssystem. Detta var ett av dc viktigaste skäen ti att ~orge - trots en uppriktig önskan att kunna föja sarmna väg som dc båda andra skandinaviska staterna - hö på at försvarsförbundet inte fick omöjiggöra en anknytning västvar t om så visade sig ämpigt. Under dc skandinaviska försvarsförhandingarnas avsutande skede bandade sig Sovjetunionen i speet. Norge fick en förfrågan om sin ansutning ti Atantpakten och om Norge avsåg att upprätta baser för främmande sjöoch fygstridskrafter. Sedan Norge hade svarat at man inte tänkte uppräa några baser för främmande stridskrafter så änge Norge ine hade anfaits kom Sovjetunionen med en ny not där det sades a L t X or ges svar tokades som en antydan om ett anfashot från Sovjetunionen. För at få bort varje tvi,rc föresog Sovjet en nonaggressionspakt med Norge, som svarade att de t behövdes inte as då man redan var så goda vänner. Sovjets intervention kom så sent att den knappast kan ha haft infytande på utgången av dc skandinaviska försvarsförhandingarna. I mars 19-±9 undertecknade Danmark och ~orgc Atantpakten. Därmed var tanken på ett skandinaviskt försvarsförhund tis vidare skrinagd.

5 122 Operativ forskning. Av kaptenen Arne Akesson. Yapenteknisk, tadisk och strategisk forskning har i da tider varit inriktad på att åstadkomma förbättringar. Strängt vetenskapiga metoder har emeertid ej atid kunnat komma ti användning. I de inveckade prolemkompexen har i rege endast ett fåta ingångseement varit kända och då det gät att förutsäga framiden, har man i hög grad varit nödsakad, att grunda sig på bedömanden. Detta har varit en brist. Ett bedömande kan nämigen atid vara mer eer mindre diskutabet..i\ven om det avgivits av auktoriteter är det därför icke säkert att det är riktigt. Under kriget har emee"id forskningen sagit in på nya vägar. Mera strängt vetenskapiga metoder har använts då det med de operativa erfarenheterna ~om grund gät att effektivisera vapen, taktik och strategi. Grunden ti modern operativ forskning ades i Engand i samband m ed studiet av radars utnyttjande. I början av kriget trodde man i Engand inte att man skue få någon större nytta av bioogerna. Det visade sig emeertid snart att just inom den bioogiska forskningen hade utarbetats matematiska metoder att anayysera probem, som ti sin natur voro mycket närbesäkade med den operaiva forskningens. Ett vanigt sätt att inom. det praktiska ive finna ösningen ti probem, vari endast ett fåta värden äro kända, är att förita sig på erfarenheten. Den miitära befähavaren har efter många års erfarenhet och skoning tiägnat sig stor skickighet i att bedöma värdet av vapen. taktik och strategi. Men har han atid möjighet a avgiva ett rikigt bedömande grundat på en vetenskapig. matematiskt riktig anays? Sannoikt ej.»jag anser a...» är ord, som ofta brukas, men så änge det för- 123 utom erfarenheten ej igger någon vetenskap!g.. anays bakom. orden, förefinnes atid risken att dc ej aro het täckande. Den moderna operativa forskningen, som under och efter kriget bar timätts een ara största betydese, stu <erar tidigare operationer (i avsaknad av dyika resutat y utbidningar och övningar) och pockar ut de fakta, :om står ti cbuds. Dessa fakta anayseras med hjäp av oika matematiska metoder. För att förkara dessa fakta utarbetas teorier. Med hjäp av fakta och teorier göras sedan påståenden för framtiden i avsikt att förbättra och effektivisera krigsmaskineriet Detta tivägagångssätt utgör en craranti för att största möjiga ny t ta erhåes av aa för:gående erfarenheter. Det har visat sig at det i r ege är ;nöjigt att göra ångt fera kvantitativa pås~~~nden än vad man någonsin skue kunna tro vara HO]gt beroende b a på att s k tifäigheter i operationerna äro ay en mycket konstant natur under reativt ånga tidsp erioder. Operativ forskning anayserade resutaten av Coasta Commancs insatser mot de tyska u-båtarna. Efter detta ökade utdeningen i hög grad. Innan Juan började med 1000-pans raiderna, som rekommendetats av forskningen för att minska förustprocenten genom att väsentigt överskrida det fiei~tiga ~örsvarets mättnadsta, uttryckte den miitära edmngen farhågor att koisionsförusten skue biva för stor. Probemet anavseraces och man förutsade att ett pan per raid skue. totahaverera på grund av koision. Vid den första 1000-pansraiden mot Coogne föroyckades också ett pan av denna orsak. :\1ånga bombföretag anayserades, h a anfaet mot Tirpitz. Den operativa forskningen föresog att m:faet skue utföras av trettio pan och förutsade tre chreda träffar, vi,::en utdening man även erhö. Detta berodde kanske devis på en tifäighet, men i aa händeser bi-

6 124 drog det ti att stärka födroendet för de vetenskapiga metoderna. Många probem inom sjökriget anayserades ocks[l b a bestämdes konvojernas ämpugaste storek. Sedan resutaten erhåits och kunnat tigodogöras sjönk förustprocenten avsevärt. Avsikten med denna m Like är icke att närmare ga in på den operativa forskningens aa oika metoder, utan endast att väcka et mera amänt intresse för dess stora möjigheter och betydese. För at ytterigare poängtera den stora vikt man i Engand fäster vid detta sätt ah draga och utnyttja operativa erfarenheter vi jag ti sis citera ett avsnitt ur een utomordentigt intressanta boken»science at war» av J. G. Crowther och R. \Vhiddington :»Han (Hiter) trodde at krig kunde vinnas genom stora drag av inspiration. Han sökte atid att finna de nya och det romantiska. Systematiskt vetenskapigt arbete med kända vapen gav större och snabbare resutat. Deta besegrade Hiter. Den romantiska uppfattningen av kriget håer på att biva gammamodig. Den kan icke jämföras med det systematiska, rationea vetenskapiga krige t, som. utveckas ur vetenskapig anays. Hiter och hans generaer begick ct fe i at icke igångsäta n[1go n operativ forskning jämförbar med den brittiska utveckingen. Om. de hade gjort detta skue de troigen vunni t ubåtskampanjen och kriget. Men det var för dem omöjigt att på jämikhetens grund samarbeta med de rationea vetenskapsm.ännen, som när de komma i edningen av krig som en hehe ser på det i civi anda. Den civia vetenskapiga andan är motsatsen ti krigets tradiionea romantik och därför är det naturigt att när vetenskapsmannen kommer i kontakt med kriget gör han det som en civi människa. Det är därför edarna av den operativa forskningen i amänhet äro civia, och en orsak varför krig i framtiden mer och mer tenderar att edas i en civi anda. En orsak varför Hiter missyckades är att han var gammamodig». Gasturbindrift av snabbgående fartyg. 125 Av mariningenjören C. Borgenstam. Band dc uändska gästerna i Göteborgs hamn under föna sommaren befann sig för någon veckas tid ett iet grått oansenigt faryg, som för den oinvigde inte väckte något större uppseende i mängden av stora,. mäktiga astfartygsskrov och vackra injeångare. Masönteknikens fackmän noterade i stähe besöket med så mycket större intresse. Fartyget var nämigen brittiska marinens motorkanonbåt MGB 2009, värdens försa gasurbindrivna fartyg. I samband 1ncd visiten skymtade i dagspressen en he de uppgifter om pionjären, som band annat karakteriserades som»reaktionsdriven» och försedd med fygmotorer, viket givetvis varit ägnat att sätta fantasien i rörese beträffande reaktions- och gasturbindriftens m öjigheter för marint bruk. Att även svenska marinen ägnar gasturbinprobemet stor intresse har också framgått av pressuppgifter, och att försök i den riktningen igångsatts torde heer icke ängre vara någon hemighet. Liksom de fesa tekniska nyheter har emeertid gasturbinen på må ng a områden bi vi t betydigt överrekamerad, och för den mindre iniierade frmnstår denna, iksom de festa fram.tidsdrömmar, ofta i ett skönt rosafärgat skimmer. Det kan därför vara av intresse att på grundva av tekniska fakta i korthet skissera den nya kraftkäans möjigheter och begränsningar mot bakgrund av experimentbåten MGB 2009, och at i smnband därmed ta en titt på dess innandöme. Det andra värdskriget framtvingade smn bekant inom. de stridande änderna en mycket snabb utvecking av reaktionsmotorer för fygdrift. Reaktionsmotorn framkom. som ett näsan kategoriskt krav och som den enda

7 1:26 utvägen ur een återvändsgränd, dit de stegrade fyghastigheterna fört den tekniska utveckingen. Vid höga hastigheter bir näm.igen een konvenhonea fygpropeern at mindre ämpig som framcrivningsmece, viket sammanhänger med de fenomen som uppträda då propeerbadspetsarnas hastighet börjar nänna sig judhastigheten. Deta medför en försämrad verkningsgrad och ett oproportionerigt stort effektsöseri. Dc stridande nationerna, främst Engand och Tyskand, understödde därför reaktionsmotorns födesekamp med starka uppbåd av ekonomiska och tekniska resurser. En mångfad probem måste bemästras. De principiet viktigaste av dessa togo sikte des på turbinskovemateria för höga arbetstemperaturer, des på ökning av kon1pressor- och turbinverkningsgraden. Bägge dessa faktorer inverka nämigen starkt på reaktionsmotorns fortfarande största svaghet, een höga bränseförbrukningen. Ehuru reaktionsmotorn stadigt vinner mark på kovmotorns bekostnad är den ännu avgjort reserverad för de högre hastigheterna. På grund av fundamentaa agar är nämigen dess verkningsgrad ägre vid åga farter än vid höga. Förhåandet kan förefaa svårförkarigt men iustreras kanske bäst av det kända förhåandet att en reaktionsmotors styrka angives i kp (kiopond) dragkraf't, som atså är tämigen konstant för en viss motor vid oika hastigheter. En kovmotor med propeer evererar däremot en viss maximiefekt, som är konstant för oika hastigheter. Kovmotorn kan därför ge en större dragkraft på et ångsamt fygpan än på ett snabbt, och kan såunda i det förra faet bi överägsen reaktionsmotorn. Detta är det främsta skäet ti att kovmotorn ännu är konkunenskraftig då det gäer ångsammare fygpantyper, t ex transport- och skofygpan. Ännu mer utprägat bir förhåandet, om man går ned ti så åga farter, som äro aktuea vid marin drift. Reaktionsmotorn har där ingen som hest möjighet at 127 konkurrera med propeerchifen ur verkningsgradsynpunkt. Eneast i ytterst speciea fa, då det gäer myc _ket snabbgående racerbåtar för korta opp, är reaktionsddtten att föredraga, eftersom bränseförbrukningen där är av uneerordnad betydese. Den framidne, brittiske Yärdsrckordhåaren Macom Campbe har praktiskt provat en reaktionsmotor på sin racer Bue Bird, dock utan att yckas överträffa sitt nuvarande 123-knopsrekord. Fastän såunda reaktionsmotorn i sin enka renoda de form inte är tiämpbar för marint bruk har det givetvis egat nära ti hands att studera möjigheerna för dess modifiering för fartygsdrift Den brittiska firman Metropoitan Yickers har sagit in på denna inje och med utgångspunkt från sin reaktionsmotor»bery» konstruerat och byggt den experimenmaskin, som nu utprovas i :\1GB Reaktionsmotorns huvuddear äro jänrfört med kovm otorns reativt få: en kompressor med förhåandevis stor kapacitet och måttigt tryckförhåance, en eer fera brännkammare, där bränset förbrännes med mycket stort 1uftöverskott och avger sin energi ti den wmprimcrade 1uften, samt sutigen en turbin, där en de av förbrän ]iingsgasernas energi tivaratages. Turbinens storek är så begränsad att dess effekt agom räcker ti för att dri -va kompressorn. Å terstoden av förbränningsgasernas energi utnyttjas som reaktionskraft i turbinutoppet Vid fartygsdrift måste man i stäet eda avgasema ti ytterigare en turbin där deras effekt utnyttjas mekaniskt. Turbinvarvtaet bir vanigen rätt högt, varför en kuggväxe erfordras mean turbin och propeeraxe. Så är i korta drag den gasturbin uppbyggd som Metropoitan Vickers cmder typnamnet»gatric» utveckat för brittiska amiraitetes räkning för användning i snabba, ätta fartyg. Som experimentpattform för denna turbin vade man en f d moorkanonbåt i en serie, som byggts av firman Camper & Kichoson. Dessa båtar ha f ö redan tidigare

8 128 haft en v1ss kontakt med vårt and, då de under kriget tjänstgjorde som bockadbrytare i fraktfart på Lyseki. varunder deras främsta uppgift var kuagertransport ti Engand. Deras riskfyda arbete säkerstäde på detta sätt under en kritisk period en av de viktigaste ingredienserna i den brittiska fygmotorindustrien. 1\fGB 2009 var ursprungigen förseed nwd tre bensindrivna, ätta Packard-motorer om vardera c :a 1250 hk. Den nittersta av dessa har 1947 ersatts med en»gatric» anäggning om c:a 2500 hk. Denna drives 1ned dieseoja, och det var givetvis et önskemå att även sidomotnrcrna skue kunna utnytj a sarmua bränse. Emeerhd fan m; ingen diesernotortyp tigängig med tiräckigt åg vikt, och man accepterade därför t v bensinmotorn som marschmotor. Marscnnotorer äro nödvändiga, des därför att backanordning erbjuder vissa probem på en gasturbin, des på grund av gasturbinens stora bränseförbrukning vid åg beastning. Funktionsproven med»garic»-anäggningen ha hittis givit goda resutat. F n pågår ett ångtidsprov, varunder man avser att få en gångtid av storeksordningen 400 timmar, och MGB 2009 :s utiandsbesök ingå som ed i detta ångtidsprov, samtidigt som man härigenom vi fästa uppmärksam:heten på det pionjärarbete, som utförts av brittiska marinen i samarbete med Metropoitan Vickers. De prestanda, som uppnåtts med den nuvarande anäggningen, äro en1eertid tämigen bygsamma i jämförese med konventionea motortyper. Detta betingas främst av den principiet okon1piccradc uppbyggnaden men även av de reativt konservaiva beastningsvärden, som man tiän1pat för att m.ed säkerhet kunna påräkna att projektet skue kunna fuföjas. Maskinens specifika vikt är såunda c:a 1,2 kg/hk viket är något högre än för t ex Packard-motorn. Bränseförbrukningen är vid gynnsammaste beastning c:a 500 g/hk och vid ägre ast betydigt högre, siffror som stå sig dåigt i jämförese med diesemotorns g/hkh och bensinmotorns g/hkh. Det är i första hand av detta skä, som gasturbinen i denna enka utformning måste kombineras m ed kovmotorn, som. användes för marschfart och manövrer. Gasturbinen avses endast användas som tisatsmaskin under de reativt kora tidsperioder då fu fart erfordras, och den höga förbrukningen kan då accepteras. Ti gasturbinens nackde taar också att den tar mycket stor pats på grund av de stora ufttrummor, som behåvas för att cirkuera de oerhörda uftkvantiteterna genom aggregatet. \ian kan därför med skä stäa den frågan varför m an under dessa förhåanden ändå visar sådant intresse för gasurbinexperiment, inte bott i den brittiska utan även i ett ferta andra mariner. Svaret igger främ.st däri, att gasturbinen ännu befinner sig i de förberedande stadierna av sin tekniska utvecking..~\ven om den inte i dag är konkurrenskraftig har n1.an anedning att vänta att dess prestanda i framtiden ska successivt förbättras. Den har dessutom väsentiga fundamentaa fördear framför kovmotorn. Dess uppbyggnad omfattar färre detajer Dch dess framstänings- och underhåskostnader böra därför i ängden bi mindre. Den har jämn, vibrationsfri gång och överägsna acceerationsegenskaper. En svnnerigen viktig förde är också att den ämpar sig även.för större effekter, medan däremot kovmotorn vid stora effekter bir tämigen monstruös och kompicerad. Det är också odiskutabet att motorteknikens amänna resurser i tekniskt, ekonomiskt och personigt avseende successivt inriktas atmera mot reaktionsmotorn och gasturbinen på kovmotorns beko51tnad. Detta faktum måste indirekt få ett infytande på den tekniska utveckingen som säkerigen är starkare än man vid första IJåseendet gör sig en förestäning om. 129

9 130 Sammanfattningsvis kan därför sägas att gasturbinens egenskaper på dess nuvarande ståndpunkt ännu ej pa ångt när äro sådana att man inom överskådig tid k an basera sig på densamma som kraftkäa för snabbgå ende bå tar. I dc p ågående gasturbinförsöken kan man emeertid säkerigen se dc första trevande stegen på vägen mot en ny epok i marinmotorteknikens historia. Inre probem och yttre kritik. Några refexioner över aktuea spörsmå. Av öjtnanten H. Forshe. Det är ätt att konstatera skinaden i utning på den kurva, som kännetecknar teknikens utvecking, om man jämför t ex antikens tidsåder med vår egen. Vad som 2000 år före Kristi födese var modernt stod sig i århundraden, under det att i våra dagar nykonstruktioner knappast hinna framstäas förrän förbättringar och nya utveckingsinjer äro uppskisserade på ritborden. Men även om tekniken går framåt och utveckas enigt skida koefficienter, förbir dock atid grundvaen för skeendet, den mänskiga organismen, densamma. De är föjaktigen ätt att inse att den enskida individen Hu at svårare att hinna med utveckingen, sätta sig in i de ~,; konsekvenser och snabbt acceptera den nya biden, även om en väsignesebringande anpassningsförmåga hjäper oss att ej het faa ti föga inför snabbheten. Denna tidsbid ger anedning ti en de refexioner över den moderna människans stäning i krigsmakten. Närmast avser jag betrakta förhåandena inom fottan. Jag strävar även efter att anaysera företeeser i tjänsten sådana de ses ur den yngre officerens synvinke, att beysa }Jur situationen gestatar sig för den som i praktiken har att omsätta de från högre ort kommande teorier, som äro frukter av studium av dagens utveckingsinjer. 131 Ett oeftergivigt krav är att persona av aa grader och kategorier bringas att kontinuerigt sätta sig in i och förkovra sig i utnyttjandet av modern materie. Detta är ett omfattande arbete, som stäer stora krav på instruktörerna. Deras arbetsbörda är stor, och den har utökats i samband med att dc värnpiktiga i fottan anända fyra gånger om året. För att ernå en tifredsstäande standard fordras ej bott undervisning i skoor utan även en myckenhet med praktik, varförutan de inärda kunskäperna snabbt förfyktigas, och eeven i kritiska situationer bir sagen ti en sant, enär at teoretiskt kunnande ti trots omsättande i krig av det inärda atid ter sig oerhört mycket mer kompicerat än på utbidningspattformen. Väsentigt är att instruktören behärskar sitt ämne ti fuändning, att han har sjävförtroende och föj ak tigen känner kunnandets gädje i sin gärning. Hans uppgift är - i större sammanhang sett - ej bott att ära u t sin torped eer hydrofon utan även att eda ett ofta oförstående auditorium in i de speciea evnadsformer, som karakterisera miitärivet i amänhet och ivet ombord i synnerhet. Det är ofta svårt nog för officeren, underofficeren, furiren eer korpraen att i tibörig utsträckning föja teknikens snabba utvecking, men han har även att sätta sig in i förändringar som upps,tå - ganska ofta - i det dagiga ivets rutin. Här skue jag vij a understryka vikten av att en fast grund för tjänstgöringen hea tiden finnes för handen, att en viss kontinuitet i det miitära systemet bibehåes. En man som märker att adagiga och vid sidan av vapenutbidningen Ier eer mindre oväsentiga företeeser tid efter annan Uppvisar oika ansikten, känner automatiskt en viss osä-

10 132 kerhet. Utan att vija kritisera eer ge ::;kcn av att ej förså att de ara festa förändringar i tjänstgöringsförhåandena, som inspireras från högre ort ha en grund i omshi.ndigheer - ofta uanför krigsmakten, poitiska eer andra - som äro kompicerade att komma ti räta med, skue jag vija betona hur verkigt viktigt det är att den underordnade befähavaren känner sig sta på fast mark. Han har ofta svårt att förstå varfiir det i går hette kädse enigt nr 5 och i dåg kaas dagig dräkt, varför man förut kommenderade»givakt-manöver»..därefter»givakt-ediga» och nu»givakt-ystring s.tä», varför den som tidigare kaades veckahavande officer nu benämnes dagofficer o s v. Utvecdingens snabba takt och infytanden från många hå förorsaka givetvis även i sådana frågor nödiga förändringar. J ag ifrågasätter emeertid huruvida ej en viss uppbromsning av ändringstendensen på vissa områden, som ej direkt beröra krigföringen, borde ske ti förmån för ökad utvecking p å väsentiga punkter och för bibehåandet av en för svarsgrens särart, där ikriktning icke absout erfordras. Bristen på krigserfarenhet måste kompenseras av en så högt updriven utbidningsstandard att den enskide känner sjävförtroende. Detta skapar god anda inom vapnet, viket i sin tur bidrager ti att öka dess anseende utåt. Den bostadsöse eer av personiga bekymm.er tyngde civie medborgaren kan adrig prestera ett arbete ikvärdigt med det som utföres av en man, som. har en fast och tifredsstäande bakgrund. På samma sätt är det svårt för en miitär edare att vara effektiv och känna arbetsgädje, om han tid efter annan utsättes för förändringar i sin bakgrund, i detta fa iktydig med b e fordringsförhåanden, rutin, kädedräkt, strafformer, mathåning, ekonomiska spörsmå etc. Han samar den röda tråden, han får det intrycket att han är en hjäpös ekbo, han mister förtroendet för edningen och hans prestationer nedgå. 133 Befäsutredningens försag att värnpiktiga instruktörer i större utsträckning än tidigare skoa utnyij as understryker denna synpunkt. Man kan ej begära att en man under den korta tid det rör sig om ska vara fut effektiv inom sitt gebit, om han saknar en fast rutin at utgå ifrån. Traditionens betydese konnner här fram. Den är ej bott inspirerande ur emotione synpunkt, den är även en borg att förskansa sig i, när hårda utveckingsstonnar rasa. Yårt and har förskonats från krig under en rekordartat ång period, men vi ha att betaa ett pris därför. Detta hestår i att där andra verka med erfarenhetens utgångspunkt, ha vi att fama oss sökande fram. Under sådana förhåanden smyga sig ätt synpunkter och tendenser in, som. emanera från osakkunniga käor, om än i de festa fa med mycket aktningsvärda avsikter. Dock har jag en bestämd känsa av att spörsmå som med borgarku'nskap, civianstäning, permission etc; tendera att utfya ett för stort rum i den knappa tidsramen och fjärma krigaren från hans verkiga uppgift. Det är officerens uppgift att eda sina underydande m ed m ået för ögonen att strid ska kunna utkämpas. Officerskåren är ansvarig för denna gärning. Officeren r epresenterar sakkunskapen, och det är hans pikt att föja utveckingen och omsätta den i praktiken. Även om officeren iksom andet i sin hehet är haneikapad av brist på verkig krigsmässig erfarenhet, så är han dock den som har den mest ingående kännedomen om hur kriget gestatar sig. Det är därför bekagigt att observera hurusom. ekmän ofta i denna hans inbick söka to-.a en >>föregad» anda, ett försök att sätta sig på höga hästar. Han bir ofta missförstådd, men givetvis förekomma även fa där kritik är berättigad; människan är ej fukomig. Under dyika försvårande omständigheter måste han satsa hea sin förmåga för att kargöra sin verksamhets situation. Men han måste härvid även understödjas av Tidskrift i Sjöväsendet. O

11 134 och kunna förita sig på en stab av underydande, som ej tviva på hans äriga uppsåt, och som genom tiräckigt vetande är i stånd att understödja honom.. Någon inbördes misstänksamhet får ej råda, och förtroendet uppåt och nedåt måste vara grundmurat. Ett sådant förtroende måste skapas des av kunnande och des genom. kart ::tygränsade ansvarsområden. I detta avseende kan man tyvärr för närvarande sp:ra vissa brister. Befäskåren är uppdead i tre kategorier, officerare, underofficerare och underbefä. Gräns~r na dessa emean i avseende på arbetsuppgifter äro bedagigtvis ganska fytande. Underofficeren av 2 :a graden erbjudes ofta en position, som närmar sig officerens (vadhavande officer, putonchef), men han har å andra sidan ej säan att utföra mycket underordnade och detajbetonade uppgifter. Detta skapar osäkerhet och gör även at i första hand underbefäskåren får ett för itet verksamhetsområde, varti kommer att den korta kontraktstiden hindrar furiren och korpraen att erhåa tiräckig praktik och rutin. Ett studium av den angosachsiska befäsindeningen, där i huvudsak endast två befäskårer finnas, ger vid handen att ansvarsområdena där äro så kart avgränsade, att någon tvekan säan uppstår. Detta har även skapat ett fast förtroende grupperna emean, och de skida kårerna respektera varandra som personer och yrkesmän i en grad, som onekigen är större än hos oss. En mängd andra förhåanden spea naturigtvis in, t ex krigserfarenheter och krigets bevis på vad personaen verkigen uträttade. Frågan om krigserfarenhetens betydese är värd at beaktas. J ag har tidigare berört detta probem, men en ytterigare anaysering kan vara på sin pats. Det är förståeigt och knappast kandervärt att Sveriges befokning, yckigen förskonad från fasorna, har svårt att i försvarsdiskussionen automatiskt koppa in 135 tankebanorna på företeeser, som den adrig uppevt eer sett. V år t försvar har visserigen numera yfts ö vet partierna, och någon tvekan om krigsmaktens stäning i stort råder ej. Yi ha käm.pat oss förbi frågestäningen: om et försvar ska finnas, ti: att vi ska ha det. Nu står vi inför probemet hur det ska ordnas. Att-probemet östes definitivt under beredskapsåren, men hur-probemet är ännu okart, och här konuuer fri:. gan om krigserfarenheter in. Ett and som detagit i krig har s a s sutat skoan och trätt ut i ivet - detta givetvis sett ur krigarens snäva och reaistiska synvinke. En bättre jämförese är måhända att sodaten sutat en kurs= fredsstidstjänstgöring och haft påföjande praktik = strid. Underigt vore vä om han ej ärt något av detta. Nu vi jag emeertid ingaunda försöka påstå att denna praktik skue öst aa probem. Den senaste tidens stridigheter i USA fotta - fyg visa detta. Men - och det är hit jag vi komma - nationen, krigaren har ärt sig hur ivet i krigstid gestatar sig, vad det stäer för fordringar på honom. Värnpiktige chauffören X har som sodat genomgått en miitär bana, som motsvarar hans egen under instruktörs överinseende avkarade körutbidning 1ned påföjande rutinkörning i trafik. Sedan må chaufför X diskutera med chaufför Y, om man ska använda gengas eer bensin som drivmede. Såunda: Krigaren måste redan i fredstid tvingas tjänstgöra under förhåanden, som så mycket som. möjigt ikna krigets. Detta är ingen nyhet. Förhäandet är emeertid det att även om befokningens stora ferta anammar och ovordar denna princip, som ju är nog så ogisk, har man ej kart för sig hur principen ska tiämpas ti sina yttersta konsekvenser. Man inser behovet av nya vapen och krävande övningar, men man har mycket ätt att bortse från de krav på individen, som uppstå i den situation, då dessa vapen användas. Det är vis-

12 136 sedigen adees riktigt att människan är den centraa faktorn, och hon bör bemötas med omtanke och omvård ILad. Yicn om människan redan i fredstid har svårt att föja teknik_cns snabba ruin, där framstegen dock äro en hjäpande faktor, hur mycket svårare är det då ej att kara ut sinationen i krig. Des stiger då kurvan om möjigt branare och des verkar människans tekniska apparater även som motståndare. För att övervinna dessa syårighetcr måste krigaren tvingas underkasta sig en discipin, som eiminerar detta oroseement och därav föj ande fruktan. Det är officerens pikt att föja dessa probem. Han ska förverkiga dess principer. Emeertid är även h an i viss utsträckning offer för den andragna oförståesen inför discipinära faktorer, ty det är ätt att taga intryck från sin omgivning. Men om_ han nu anstränger sig att handa i enighet med vad han studerat sig ti vara rätt, möts han ofta av kritik, och det heter att han tiämpar»föregade» metoder. Ingen har sett bevis på att han h ar rätt, och i brist på egen erfarenhet kanske han iband koppar in på fe spår. Hur viktigt är det atså ej att detta probem i hea sin omfattning når de vidaste kretsar. Det är visserigen av vikt att den värnpiktige beredes drägiga tjänstgöringsförhåanden, men utgångspunkten för a verksamhet under hans tid i vapen ska vara att kriget är totat väsensskit från freden. Mået ska vara att han inser detta och rättar sig därefter. Tyvärr sikta många krafter i dagens Sverige ej mot detta må, utan Inan strävar bott att i första hand göra värnpiktstiden b e kväm. Yian startar nämigen ej vid den rätta utgångspunkten, man startar med probem, som höra fredstiden ti och hinner föjaktigen adrig få mået, det väsentiga må, som måste uppnås, i kikaren. Jag har i dessa rader berört tre probem, som förefaa mig viktiga. Två av dem igga het innanför den miitära 137 ramen, de Lredj e har vidare asp ck er. Sammanfattningsvis förordas föj ande: En strävan måste vara att så ångt m(',jigt är undvika förändringar på miitära områden, som i stort sammanhang synas bagateartade, men som för ett ferta individer innesuta vitaa spörsmå. D,e miitära ansvarsområdena inom fottans bcfäs- kårer måste kart avgränsas. 3. Den vidaste.spridning måste givas åt yrkesmannens på ansvar grundade synpunkter på det moderna krigets gestat i discipinärt avseende. Sedda i stort sammanhang te sig dc ovannämnda probemen skäigen smi, men de äro CJ oviktiga. Atombomber oeh raketer ti trots vinner dock den makt, som har k rigare med den största nwtståndsk.raftcn. Denna motståndskraft bottnar des i en ångt driven discipin och des i sjävkänsa, men de ovan anförda faktorerna ha en tendens att undergräva dessa två vikiga företeeser. Kunna vi atså nå en ösning på de probem jag berört, ha vi konunit ett gott stycke på väg mot en effektivare fotta.

13 138 Synpunkter på utbidningen ti och som sjöofficer. Diskussionsinägg. Långresan och utbidningen ti sjöofficer. A v öjtnanten Bengt Rasin. Långresans betydese för utbidningen är adbkutabe -- vad diskussionsinägget gäer är resans pats i utbidningsprogrammet. För närvarande skickas aspiranten ut på en ång expedition ti fjärran änder vid en idpunkt cå han endast fugjort 4 a 5 månader av utbidningen, ja överhuvudtaget varit i fottans tjänst endast denna kora tid. Det kan ifrågasättas om aspiranten vid denna tidpunkt är mogen att tigodogöra sig aa de erfarenheter, som en sådan resa erbjuder. Och för aspiranten sjäv, j a, för aa ombord, är en kanske havårsång expedition ti främmande farvatten och kuster en stor uppevese, ett minne för ivet, någonting att verkigen sträva efter. Xr det då riktigt att vinter-ångresan är en av de första änkarna i utbidningskedjan? Nej, i stäet bör den komma som sntänk, des är då vederbörande mera mogen och har större fönnåga att berika sina erfarenheter, des kan den då stå som en sporre under utbidningstiden, vara en beöning för utfört idogt arbete och en uppmuntran ti fortsatt sådant i fottans tjänst. Och med anedning av det ovan nämnda växer föj a n dc försag fram: Efter»faggkadettsommarcn» fortsätter faggkadetten sin utbidning, med bibehåande av graden, under vtteri.gare en vinter och då ombord på»ångresefartyge». Offtcerscxamen avägges då ångresan är avsutad, d v s under senare häften av mars. Aspiranter ska icke tjänstgöra på ångresefartyget 139. Om. man nu vi bibehåa den övriga deen av utbidningen i stort sett oförändrad, så kan man kart urskija.de två stora förändringar som försaget innebär:. Ubidningstiden föränges ett havt år, och eeven, f aggkadetten, gör tjänst på ångresefartyg under den tiden (kursen benämnes i fortsättningen B 3). 2. Aspirantknrscn (U, nnvarandc ångrcscvintcr) om paneras. Och i en skiss ter sig försag e så här: okt. ap r. sept. od. a pr. sept.. A A U U2 U U2 3. SKL B SKL B 4. SKH B2 SKH B2 5. B3 Utb.-året. Försaget kan betraktas från många synpunkter, 1nen åt oss pocka ut tre av dem., nämigen R ekrytering. Rekrytering, Utbidning, Amänt. Man kan må ng a gånger få höra föj ande yttrande: ))Men ångresan är dessutom ett ockbete för tveksamma, när det gäer rekrytering ti sjöofficerskåren». Visst är det sant. Många nybivna eer bivande studenter stå k anske tveksarnma inför yrkesvaet. Genom propaganda och andra käor ha de fått uppysningar om. fottan, om 1tbidningen ti sjöofficer o s v. Redan första vintern efter studentexamen får den, som bir antagen, detaga i en resa ti avägsna änder. Vad kan vara mer ockande?

14 140 Och så besutar sig studenten för att försöka. Han Idarar sig bra och gider in i tjänsten, och bir så småningom en utmärkt officer. Detta trots att han kanske inte pn ång sikt panerat och arbetat för att bi sjöofficer, utan fattat sitt besut raskt och impusivt. M,en resutatet har bivit en dugig officer, och får givetvis i deta sammanhang ses som det mest betydesefua. Men det finns också en annan sida av saken, och ch1 konnner vi ti den s k»ångresenären». Sudenen som vet att han måste göra sin värnpikt, och vi göra den på ett för honom mest tidragande sä. Han vet ika mycket som een förre om fottan och utbidningen ti sjöofficer, Jnen panerar för framtiden på et annat sätt :»Efter en sommar på ~äsby och en vinterresa fattas det bara någon eer några månader, så är min värnpikt gjord och jag har fått komma utomands och se mig omkring. Sedan kan jag börja den utbidning jag panerar.» Den typen finns också, och trots provtjänstgöring m m är han omöjig att 100 %-igt rensa bort. Och så tar han - ncd ett par betygspoäng -- en pats för en annan, som med verkigt avar gått in för sjöofficersyrket, men har aningen Higrc betyg. AU en sådan»ångresenär» kan påverka stämningen i kamratkretsen under en ång resa är också en tanke att beakta. Men tre och ett havt års arbete skue avskräcka honom. J a, invänder någon, även den först nämnda typen skue bi avskräckt, och så mister vi ypperiga officersämnen på de viset. Kanske, kanske inte. Att svara ja eer nej p å den frågan är vä i det närmaste omöjigt. Men en sak står kar. Det är inte på något sätt rätt att grunda rekryteringen på det skäet, att de sökande ska ockas med en ångresa. Vår rekrytering ska grundas på sådana, vars intresse för fottan och sjöofficersyrket är så stort, att dc utan ett ockbete inom atför nära räckhå vi underkasta sig de krav utbidningen stäer på dem. 141 Utbidningstiden är redan ång, och en ökning n1ed ett havt år skue också kunna tänkas verka hämmande på rekryteringen. Hedan nu har t ex fygvapnet avsevärt kortare utbidningstid än marinen. Men en rundfråga av amän karaktär band eever, som. nu är under utbidning, har visat, att en förängning troigen icke skue avskräcka. (En faggkadett har dessutom idag en ön, som inkusive sjötiägg är drygt 300:- kr/ månad). Förr esten, vem får inte finna sig i ång utbidning om han verkigen vi bi något, och är utbidningen då under så gynnsamma betingeser som sjökadettens, så är nog risken iten at rekryteringen ska hämmas genom en förängning på ett havt år. Ut bidning. Otaiga äro dc skä som igga ti grund för fottans ångresor. Nästan aa dc skäen aa också för att sjökadetten åtminstone en gång under utbidningstiden ska tj änstgöra på ångresefartyg. Frågan är emeertid om nuvarande tidpunkt i utbidningsprogrammet är den rätta ur utbidningssynpunkt, eer om mera kan vinnas genom att istäet för aspiranen åta faggkadetten göra ångr esan. Aspirantkursen ska då paceras i»hemmafarvatten» m ed vissa ändringar i utbidningspanerna. D etta beh andas på annat stäe i detta nr. Låt oss i stäet syssa med faggkadetterna på ångr esan, kurs B3, som den i inedningen benämndes. Denna kurs ska vara en så got som 100 %-igt praktisk kurs. Några fordringar på ytterigare kunskaper i teoretiska ämnen ska icke finnas, att bedriva teoretiska studier ombord är överhuvudtaget icke rationet, än m5ndre under en ångresa. Utbidningen ska vara praktisk, men hur ska den gå ti? En första fråga som. då dyker upp

15 142 är: Hur många faggka e eer konuner det att vara ombord? Dc sista åren har antaet faggkadetter varit omkring 20, och man kan förmoda att antaet d c närmaste åren konnner att igga omkring samma siffra. Det ä r med andra ord dubbet så många som subaternofficerarna på»go tand». Aa dessa faggkadetter ska ha praktisk tjänstgöring som i stort svarar mot deras grad och utbidningsnivå. Avsikten ä1 inte att här göra någon detajerad kurspan, utan bott a fram några exemp e och motiv ti försaget. Huvudprincipen är, at faggkadetterna ska vara biträden åt officerarna, dc ska vara deras»personiga eever». Dc ska atså rent amänt bi insatta i resp officer ares arbetsuppgifter, och tisammans med officeren ösa, panägga och utföra dessa uppgifter. Ett intimt samarbete mean»ärare» och»eever», fordras och i ännu högre grad än förut ska varje officer ombord känna sig som kadeofficer. En rundskiftning eer periodindening bör kunna ordnas så, a tt faggkadetterna får tjänstgöra under samtiga tjänstegrenschefer. Detta är atså huvudprincipen, men här är ytterigare en rik.tinj e : faggkadetten ska under denna tid även skaffa sig större inbick i förhåandena inom maskin: tjänsten med vad därti hör, samt i viss mån även inom ekonomi i j ä n sten. Några ord om dc oika grenarna i fartygstjänsten. Inom stridsutbidningen ges goda tifäen ti praktik i tjänstegrenar, där kadetten ej få tt övning under sommaren. Dess u tom en mängd möjigheter inom. maskineektro, skydd och fingering. I divisionstjänsten är det bara värdefut ju mindre a ntaet man är per divisionsbcfä, och dessutom bir d et en nyttig övning för faggkad etten att»ta hand om fok». S jömansutbidning och ev skoor ombord ge många tifäen ti värdefu praktie 143 \ 'aktjänsten utgör en viktig de av fartygsjänsen. Antaet vaktgörande faggkadetter skue bi vä stort om samtiga detog, men här kan en periodindening göms. De som ha»vakfri p eriod» kan hårdare heasas med andra göromå, ex att vara biträden åt officerare med speciea tjänster : fotoofficcr, fimofficer, personavårdsofficcr, friviig sudicverh:samhet o s v. Aa dessa grenar av tjänsten är ombord på ångresefartyget viktigare än någonsin, och är d etta ett utmärkt tifäe för den bivande officeren att få inbick dä ri. Rena fa rtygsvarden och m aterievården är också et område inom fartygstjänsten, som under en expedition ångt från varv och verkstäder kräver mycket, bå de av tid och av den p ersona som har ansvaret. Åter ett ypperigt tifäe för faggkad etten att skaffa sig oskattbar erfarenhet och kunskap. Bryggtjänsten, navigering och manöver, ger också nya möjigheter. Jämför aspirantens och faggkadettens kunskaper i navigation. Hur oändigt mycket m e r ger inte de ånga förfyttningarna ti sjöss faggkadetten, som har gedigna, navigatoriska kunskaper som underag, kunskaper som han nu kan få tifäen att utnyttja och som han H förtroende för. I manöver- sjömanskapshänseende ger vinterresan de mest varierande möjigheter med främmande, okända hamnar, konak med otsar, förtöjningar m m. Sintsatsen är given: under sjökommendering ska eeven ha praktisk. tjänst. F aggkadetten har p å grund av sina förkunskaper ångt större möjigheter få ut mera av d en praktiska fartygstjänsten än aspiranten, erfarenheterna bir för faggkade en många gånger mera värdefua. Han får se hur at det han förut ärt sig, teor etiskt och praktiskt, tar form i fartygets iv, och han får se och uppeva det på rätt stäe: ombord på den gedigna.enhe som. ett fartyg ti sjöss utgör.

16 144 Amänt. :\1ånga äro skäen som taa för fohans ångresor, Yid sidan av aa de fördear som erbjudes i utbidnings- och övningshänseenden m f finns en stor förmån för fottans persona av aa grader. Denna förmån är att få se sig om i värden, att få»vidgad horisont», träffa människor från andra änder, se främmande foks seder och E-inkesätt, öva språk, få umgängesvana med fok av många nationer och kategorier, ja överhuvudtaget a bi vidsynt. Detta är icke minst vikigt för den bivande officeren. U1 denna synpunkt är kanske det viktigaste att han komme1 ut, inte när det bänder. Aspiranen kommer i dc festa fa direkt från hemmet och äroverket, och förvisso konnner han hem från ångresan betydigt mer mogen än har var då han ämnade hemandet. Detta är givetvis av mycket stort Yärde. Men ändå ifrågasättes om icke faggkadettens större mognad, både amänt och n1.iitärt, ger honom än sörre möjigheter a t vidga sina erfarenheter, a t se dc värdefua tifäena och att på rätt sätt ta vara på dem. Låt aspiranten börja från början, åt honom»yidgj. sin horisont» på sommarresorna i nordiska och noi denropciska farvatten, där finns mycket nog att ära. Cnder dessa resor kan han dessutom få en nyttig och kamratig vägedning och hjäp av ädre kadetter. ian får inbick i de probem som kan uppkomma på ett fartyg, avskit från hemandet. Han får börja vara med om representation i viss utsträckning och het säkert kan han få nog så stadiga»sjöben» under de r esorna. Han börjar ära känna at dc ta nya, för a så småningom bygg 1 u t sin erfarenhet. Faggkadetten är redan miitärt anpassad, insatt i rutin och ordningsföreskrifter, har en viss vana vid sjökommendering, och a hans energi och kunskap bir ti fartygets (och hans ege) bästa. Ingen tvekan torde heer 145 råda om, att med faggkadetter ombord i stäet för aspiranter kan många probem iitarc ösas och många konfiker undvikas. A miitär fostran och utbidning stegras. At större bir kraven på aspiranten - kadetten - - faggkadetten. Från rekryundervisning ti befäsutövning, från riktö_vninga r»mot korsets underkants mitt» ti att vara.. J?B i ett torn, från post vid farepet ti mäktig vakbefaayare, en ständig marsch uppåt. Borde det då inte finnas en kumen i sjäva tjänstgöringens art, ett eftersträvansvärt må, en sporre ti intensiv och energisk verksamhet, en beöning för utförda prestanda? Givevis är officersfumakten nog som må och sporre och beöning. Men när dessa ångresans u tomordentiga möjigheter finns att komma ut och ära känna havet och ivet ombord och se främmande fok och änder, borde den då inte komma som en sutänk i den Hmga utbidningskedjan? Diskussionsinägg. Aspiranternas första vinterutbidning. Av öjtnanten P. Braman. På annan pats i detta nummer har det försaget framkastats att tidpunkten för kadettångresan bör ändras. Med anedning härav måste utbidningen under aspiranternas första vinter bi föremå för diskussion. Ett försök ti försag ti utbidningspan under denna tid är föj ande. För närvarande antages aspiranten i mitten av juni och tibringar de första tre månaderna, jui- oktober, i and på KSS. Meningen med denna utbidning är, att

17 146 ge aspiranten en grundäggande miitär utbidning. Dessutom bibringas aspiranten under denna tid vissa teoretiska kunskaper i exempevis navigation, sfärisk trio onometri och sjömanskap. a Denn~ kurs, A, är av mycket stor betydese för aspirantens VIdare utbidning och bör bibehåas i oförändrat skick och som tidigare avsutas i sutet av september samtidigt som aspiranten bir andra kass sjöman. Efter c:a 10 dagars tjänstedighei börjar så aspiranten sin första underbefäsmrs (U). Denna kurs bör som tidigare sträcka sig från mitten av oktober ti miten av apri, c:a 6 mån, och disponeras en. föjande. 2 k. sj. Underbefäskurs U 1 ~~ ~~~~~~-----,~--~K'~o-rr-Jr-a~~ L2- okt. nov. dec. jan. febr. mars apri 1- '---~c:c;----:-:-:---_..!_1 _,_ -<E Sj A Sjökurs Äv. Tji Speciakurser Stridsftg. kurs Berga Kf!. Syftet med denna första underbefäskurs är att utbida aspiranten ti att kunna tjänstgöra i und~rbefäshefattningar på ett modernt stridsfartyg. Den första ti den, september- december, har jag kaat för sjökurs och meningen ~r att göra aspiranten förtrogen med ett örogsfarty~s rut~1:. Han ska ära sig gå vakt, övas i båttjänst och signatjanst. Vidare bör han bibringas ett visst mått av kunskap i maskin- och fartygstjänst Men jämsides därmed,ska han undervisas i navigation, sjöi11anskap och regementen. Dessa teoretiska ämnen bör het vara aysutade i och med denna kurs sut omkring den 20 dec... G:nas~. uppstäer sig då frågan, viket fartyg som är amphgt for detta ändamå. Mitt svar bir: Ävsnabben föragd. på V~stku_sten. Detta fartyg är enigt min menin ~ synnerigen amphgt för detta ändamå. Det har goda för- 147 äggningsmöjigheter och stora utrymmen, som kan dispc) neras som ektionssaar. Vidare är det biigt i drift, viket är av mycket stor betydese, ty det man önskar är, att fartyge t ska vara ti sjöss så mycket som möjigt, så att aspiranten får sjövana och möjigheter ti praktisk navigation. Denna anedning och den minimaa risken för ishinder gör att Västkusten bir den bästa ÖYningspatsen för detta fartyg under denna kurs. Efter denna sjökurs ska under jan. och febr. föja speciakurser. Lämpig föräggningspats för dessa kurser är Bergaskoorna där nödvändig, modern utbidningsmaterie finnes. De speciakurser, som jag tänkt att asp. där ska genomgå, är artierikurs, stridsedningskurs (pattare), ubjaktkurs och skyccstjänstmrs. Under den första månaden, januari, ska aspiranten genomgå artierikurs. Den hör uppdeas så, att den första häften av månaden användes utesutande för teoretiska studier i den eementära skjutäran och för n.ateriestudier (kunskap om akan och en msv pjäs ex 10,5 cm vakan). Samtidigt med detta ska pågå add-, riktoch siktinstäningsövningar. Aspiranten skue då vara m ogen att uneer senare häften av kursen utföra vissa skjutningar med den inärda materieen i befattningar som riktare, addare och siktinstäare. I och med denna kurs hör aspiranten vara bättre skickad än hittis att uppehåa underbefäsbefattningar inom artieriet på kadettfartygen under sommarexpeditionen i SjA. De övriga kurserna, stridsednings-, ubåtsjakt och skycdstjänstkurs, ska bedrivas paraet under februari. Vid stridsedningskursen ska aspiranten få en amän orientering om den moderna stridsedningen och utbidas så, att han kan användas som pattare vid taktiskt patt. Motsvarande skue syftet vara med ubåtsjaktkursen, han ska kunna användas som operatör vid ubåtsjakt.

18 148 Skyddstjänstcn har hittis varit myd::.et försummad i aspiranternas och kadetternas utbidning. Finge därför aspiranterna genomgå en grundäggande kurs i detta ämne med både teoretiska ektioner och framförat praktiska övningar skue mycket vara vunnet. Föräggning ti Bcrga bir även i dea avseende en god ösning då ju ämpig övningsmaterie finnes att tigå där. ~är dessa kurser äro sut äro vi framme vid början av mars och av kurs U 1 återstår 11h månac. D enna tid har jag kaat för stridsfartygskurs och tanken med denna är att aspiranterna ska användas i underbefäsbefattningar (korpra) på våra moderna stridsfartyg med andra ord på Kustfottan. Aspiranterna bör fördeas på dc oika fartygen i ordinarie skeppsnummer så, att dc het inemmas i fartygets besättning, med at vad därti hörer, posttjänst, backag m m. Aspiranterna ska het föj a besättningarnas övningar och någon teoretisk undervisning ska ej förekonnna. Lyckigast är om. fartygen under denna tid ha tiämpade övningar, skjutningar, övningar vid krigsförtöjningspats m m. Aspiranterna skue då under denna kurs i praktiken få omsätta dc kunskaper de inhämtat under de föregående speciakurserna och samtidigt få en väbehövig inbick i besättningens arbete på ett modernt stridsfartyg. När därför aspiranten embarkerar ett av SjA :s fartyg i sutc av apri bör han vara ett väutbidat underbefä. Underhåstjänsten i Förenta Staternas fotta. 1. F örrådsförvaring. 149 Av kommendörkaptenen F. Mam. a) Effektivt nyttjande au agerutrymmen. Band dc faktorer, som äro avgörande för ett ands 1;:rigspotcntia, intar beredskapen i fråga om m.aterie. o~h förnödenheter en framträdande pats. Denna faktor 1 sm tur måste bedömas ur oika synpunkter, b a med hänsyn -ti tigängiga agerutrymmen och deras utnyttjande. I detta avseende har inom. Förenta Staternas fotta nedagts ett betydande arbete i avsikt att systematisera agringen, så att minsta möjiga utrymm.c ~ehöver ta~_as i anspråk och så att förrådsarbetet underattas?ch forbiigas. Enär dessa probem äro i stort sett ikartade.även för en iten marin, har jag ansett det finnas anedning ämna en reativt ingående redogörese för regerna inom_ Förenta Staterna. Vad först angår utnyttjandet av tigängigt utrymme ])ero möjighctema härför på åtskiiga omstän~ighct~r, som beröra acrcrokaernas utseende t ex deras dimensioner, deras up;dcning genom väggar och peare, dörrarnas beägenhet, uppvärmningsanordningar, hissar, fönster, br andskvdds.an~ggning).:'r och deras pacering etc. A v väsentig betydese är givetvis också beskaffenheten, mängeen och omsättningsfrekvensen hos dc varor eer det varusag som avses uppäggas i okaen.... Med hänsyntagande ti aa dessa omstand1ghcter uppdeas ett givet agerutrymme i des arbetspats, des stuvnincrsbin a ar och des sutigen arbetsgångar Arbetspatsen,::, som navses för in- och uppackning, utämning, materievård m n1 bör föräggas invid okaens dörrar eer - om okaen är försedd med fera dörrar - invid den, Tidsk7 ift i Sjöväsendet. 11

19 150 som är ämpigast med hänsyn ti vägar, trafikförhåanden o d. Det för arbetspats avsedda utrymmet måste avpassas med hänsyn ti framför at beskaffenheten av den uppagrade ntaterieen och kan såunda icke generet bestämmas på annat sätt än att minsta möjiga utrymm e avskijes för ändamået. Arbetsgångar avpassas med hä n syn ti antaet oika artikar, som ska uppäggas, så a tt varje artikesag kan åtkommas utan omstuvning eer annan tidsutdräkt. Om det endast är ett enda varusag, som ska stuvas i okaen, kan antaet arbetsgångar givetvis betydigt nedbringas, i motsatt fa måste man tise, att varje varusag är åtkomigt från endera sidan av en stuvningsbinge. Enär i rege varor uppäggas på aspan och hanteras med hjäp av gaffetruck, måste ai betsgångarna titagas så, att truccen eer truckarna obehindrat kunna ta sig igenom. På grund därav och enär de använda truckarna i rege hava en kapacitet av 2.000, och pound, har man fixerat en gångbredd ay resp. 10, 12 och 14 fot, viket medger dubbe trafik. Arbetsgångarna böra i möjigaste mån eda direkt ti byggnadens dörrar, varigenom manövrering inom agerokaen undvikes. Avpassande av arbetsgångar och deras sträckning i förhåande ti stuvningsbingarna är i sjäva verket huvudprobemet. Nu äro de tidigare omförmäda astpanen ävenedes standardiserade. Den vanigen använda typen är 48 tum i kvadrat, viken dimension erfarenheten visat vara ämpigast både med hänsyn ti agerokaernas utrymmen och i förhåandet ti fertaet agervaror. En närmare beskrivning på dessa astpan ämnas i de föjande. Föreiggande möjigheter att utnyttja ett visst givet utrymme för stuvning beyses med föjande fyra diagram över en stuvningsbinge om 80 fot i kvadrat. Inom detta område kan, med användning av nyssnämnda standardastpan, omkring 17 pan paceras i varje riktning. : <P: A u fi ~ _.J c rt> :r[> Bid. u fi <P: n v B :c[> r-l _:. --1 ~: ~ ij ;~ <P' q)- 1 Diagram A (bid 1) visar den enkaste formen av agring nämigen genomgående stuvning från arbetsgång ti arbetsgång. Eftersom utrymmet, som nyss sagts, medger agring av 17 rader, kan man i denna binge endast agra 17 oika artikar, så att de bekvämt kunna åtkommas från endera gången. D

20 152 D.agram B utvisar en fördubbing av antaet i bingen stuvade oik a artikar, som här stuvas»rygg mot rygg >> ängs en tänkt m ittinje. I detta fa kan man såunda inom det givna utrymmet stuva 34 oika artikar, åtkomiga från endera av gångarna, varvid dock mängden av varj c artike nedgår ti häften gentemot diagram A. Denna metod är standard för agring med gaffetruck- och astpanssystemet I diagram C har man ytterigare ökat möjigheterna att förvara oika artikesag genom inpacering av sidostäda korta stapar u tn1ed huvudstaparna och diagram D visar en variant av detta tema med oregebundet djup av sidostaparna. I samtiga fa beräknar man att stapa fyra astpansenheter i höjd, viket innebär att varje genomgående rad innehåer c:a 2 vagnsaster varor. I fig 2 och 3 (bid 2) visas tiämpningen av nyss anförda grundprinciper på en förrådsoka om 200X600 fot, viket är enhetstypen inom amerikanska marinen. Fig 2 visar en uppäggning, som är avpassad efter stora och enhetiga varumängder. Varj e stuvningsbinge är fyd ti ett djup av c:a 40 fot. Detta innebär emeertid att om. ett av de agrade varusagen icke uppgår ti en vagnsast, bir den av detta varusag använda raden icke het fyd och det ediga u trymmet kan icke fyas med någon annan artike utan att man samtidigt försvårar åtkomsten av den innanför stapade varan. Ti skinad mot nyssnämnda stuvningsschema visar fig 3 en smidig agring, som medger agring i sidostäda stapar av småartikar ti varierande agringsdjup. Därigenont bir transportdistansen från staparna ti dörren eer ti en annan stuvningsbinge den minsta möjiga. Föjande amänna reger kunna dragas av ovanstående åskådningsmaterie.»rygg-mot-rygg-staparna» böra paceras paraet med de avånga bingarna, enär därigenom raderna håas korta och möjighet ti ompacering beredes utan större T i T T i f fig..2_ T i Bid 2. i 4 L_ t r 4 T~~ - - -t- 1_. i ' L 153 f i ~ i r... r f--- t r+ r : T T ~ <- 1 ~ ' r ~ - <; ~~ '"""!,,.._; r r :--- r ' ~ r-; t ~ : : ~ T T ; --~ ! r-: L :~ FiG. 3 ' ' i T r! t --- ' h omstuvning. Om. de större staparna äggas paraet med byggnadens ängdriktning, erfordras mindre transportavstån d från och ti sidodörrarna. Ont sidogångarna van-

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning Verksamhetsberättese 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Det ska vara skönt att eva Aa som har bestående och omfattande behov av vård och omsorg, har rätt ti gratis munhäso bedömning och tandvård

Läs mer

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN .., '... ~ ~. ~-.. '... ~ - -!f>. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I SOVJETUNIONEN Av professor CARL-ERIK QUENSEL, Lund DE UPPGIFTER om samhäsutveckingen, som kommit utandet tihanda från Sovjetunionen, ha för det

Läs mer

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs hea rapporten: www.s.aand.fi/utbidning_kutur/utbidningsbehov.pbs Utbidningsbehov vem vad hur var Nuvarande utbidningsnivå Kort sammanfattning Hur ser åänningarnas framtida utbidningsbehov ut? Vika har

Läs mer

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr.

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr. r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kaese/underrättese 2014-09-01 Sammanträde med: Barn- och utbidningsnämnden Datum: 2014-09-17 Tid: 13.30 Pats: Astermoskoan Ärende. Upprop Biaga 2. Va av justerare 3. Godkännande

Läs mer

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande 7 Motion 1982/83: 697 Thorbjörn Fädin m. f. Ökat sparande Ett omfattande sparande inom den privata sektorn är av avgörande betydese för samhäets kapitabidning och därmed för den ekonomiska tiväxten. Genom

Läs mer

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET 489 IDEOLOGI OCH VERKLIGHET Av jur. kand. GUSTAF DELIN Högerpartiets programkommie har nu uppösts. Detta betyder ångt ifrån att programarbetet inom partiet kommer att avstanna. Tvärtom kommer man nu på

Läs mer

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län LAFA 1:2005 Sex- och samevnadsundervisning i skoan En kartäggning av sex- och samevnadsundervisningen på sju högstadieskoor i Stockhoms än Landstinget förebygger aids (Lafa) är Stockhoms äns andstings

Läs mer

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion Mot. 1982/83 1435-1444 Motion 1982183 : 1435 Lars Werner m. f. Inandsbanans upprustning Bakgrund Redan 1975 fattade riksdagen ett positivt besut om inandsbanans upprustning. Den första borgeriga regeringen

Läs mer

Dagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem."

Dagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem. Dagens frågor Front mot vida strejker Det goda förhåandet mean parterna på den svenska arbetsmarknaden har varit en nästan egendarisk företeese. Respekten för givna utfästeser har gjort det möjigt att

Läs mer

Övning 7 Diffraktion och upplösning

Övning 7 Diffraktion och upplösning Övning 7 Diffraktion och uppösning Diffraktionsbegränsade system Om man tittar på ett objekt genom ett perfekt (aberrationsfritt) optiskt system avgörs hur små saker man kan se av diffraktionen i insen.

Läs mer

OPQ Beslutsfattarens Plus Rapport

OPQ Beslutsfattarens Plus Rapport OPQ Profi OPQ Besutsfattarens Pus Rapport Namn Sampe Candidate Datum 25 september 2013 www.ceb.sh.com INLEDNING Den här rapporten är avsedd för injechefer och de som arbetar inom HR. Den innehåer information

Läs mer

5. Roger Nordén, Ä:.' I

5. Roger Nordén, Ä:.' I ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfuírnäktigo i Timrå kommuns besut den 24 augusti 2015, 112 _.í»-i,,0_. D0k.d 99749 Postadress Besöksadress Teeïon Teefax Expeditionstid Box 314 Backgränd 9 0611-46 06 00 0611-51

Läs mer

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l Motion ti riksdagen 1988/89: av Bengt Westerberg m. f. (fp) Förbättrad omvårdnad Det kan tyckas att en utvecking av den medicinska vården skue medfora mindre krav på omvårdnaden. Så är det dock inte as.

Läs mer

LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika

LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika Utrikeskrönikan granskar i dag den brittiska tidningsbranschen, närmare bestämt utveckingen på och kring Londons ärevördiga tidningsgata Feet Street. Den nya tekniken gör

Läs mer

l l l l l l l l l l l l l l l

l l l l l l l l l l l l l l l VD-Förord. "En spännande start och ett spännande sut" Ja så kan man besiva verksamhetsåret 202, där vi i början av året påbörjade den sista deen i "Nordstreamprojektet". Ett arbete som varit mycket framgångsrikt

Läs mer

Superi mot välfårdssamhället

Superi mot välfårdssamhället PER UNCKEL: Superi mot väfårdssamhäet Btror akohomissbruket på att det är for ätt att {a tag på sprit? Frågan stäs av riksdagsman Ptr Uncke. Han hävdar att det inte kjäper med atr /Orbud. Vi må~ te i stäet

Läs mer

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Utbidningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Hogia PA-kompetens AB Kompetens är färskvara. Inte minst inom det personaadministrativa området. Ständig uppdatering är en förutsättning för din framgång

Läs mer

Svenska Spels GRI-profil 2013

Svenska Spels GRI-profil 2013 Svenska Spes GRI-profi 2013 Svenska Spes Håbarhetsredovisning 2013 är en integrerad de av årsredovisningen och pubiceras även på svenskaspe.se. Redovisningen sker enigt GRI, nivå C+. Håbarhets redovisningen

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång!

Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång! Tisammans kan vi göra skinad. Här är en guide som hjäper dig att komma igång! VAD ÄR NICKELODEONS TOGETHER FOR GOOD? VAD ÄR PLAN INTERNATIONAL? Nickeodeon tror att vi kan göra gott tisammans. Nickeodeons

Läs mer

l iootterdotterdotterdotterbolag

l iootterdotterdotterdotterbolag Intresseboa Dotterboa et AB ÖviksHem Dotterdotterboa ootterdotterboaa 2008 Intresseboa Dotterdotterboa /kommun omsködsviks J Moderboag: Rodret i Örnsködsvik AB o otterföretaa Ovik Eneroi AB ootterdotterboaq

Läs mer

Låt ledarskap löna sig!

Låt ledarskap löna sig! Låt edarskap öna sig! Ledarnas Chefsöner rapport 2010, om Ledarna chefsöner 2010 1 Innehå Låt önen spega edarskapets värde 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer

Läs mer

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås Motion ti riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskoärarutbidning i Borås Bakgrund Riksdagen fattade under våren 1984 besut om avvecking av förskoäraroch fritidspedagoginjer

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 3 1963 Meddeande från Kung. Orogsmannasöskapet Nr 2!1963 Ordinarie sammanträde den 6 februari 1963. (Utdrag ur protoko). Meddeade ordföranden att sedan nästföregående sammanträde

Läs mer

Nr 742. Mot. 1973:742 lo. av fru Eriksson i Stockholm m. fl. angående utfonnrtingen av planerad tenninalbyggnad på Arlanda flygplats.

Nr 742. Mot. 1973:742 lo. av fru Eriksson i Stockholm m. fl. angående utfonnrtingen av planerad tenninalbyggnad på Arlanda flygplats. Mot. 1973:742 O Nr 742 av fru Eriksson i Stockhom m. f. angående utfonnrtingen av panerad tenninabyggnad på Aranda fygpats. En ny utrikes terminabyggnad på Aranda är besutad. Det är i hög grad en fråga

Läs mer

STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP

STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP t j~ -.. ~-. '-~ STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP EN UNDERSÖKNING RÖRANDE REKRYTERINGEN TILL ARMENS STAMSKOLOR Av fi. ic. TORSTEN HUSEN, Lund I SITT för två år sedan avgivna betänkande föresog»lantförsvarets

Läs mer

Vägskäl i bostadspolitiken

Vägskäl i bostadspolitiken GÖTHE KNUTSON: Vägskä i bostadspoitiken Visst går det att göra bostadsmarknaden rättvisare. Det hävdar riksdagsman Göthe Knutson (m) i denna artike, som des ger en bakgrund ti den sjunkande nyproduktionen

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 5 1965 KOMMENOCRKAPTENEN GUNNAR GRANDIN Kostnad och effekt hos marina vapensystem - några refexioner inför dagens tekniska och ekonomiska utvecking Föredrag hået av kommendörkapten

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Antagen av kommunfumäktige 2014-01-20 5 Besöksadress ya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunstyresen 685 80 Torsby direkt 0560-160 00 växe 0560-160

Läs mer

TIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET 1771 MED FÖRSTÅND OCH STYRKA UTGES AV KU~GL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET

TIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET 1771 MED FÖRSTÅND OCH STYRKA UTGES AV KU~GL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET TIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET 1771 MED FÖRSTÅND OCH STYRKA UTGES AV KU~GL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET N:r 3 1984 TIDSKRIFT I SJÖV ÅSENDET FÖRSTA UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET KARLSKRONA POSTGIRO 125

Läs mer

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng REMISS 1 (1) Länsstyresen Skåne 2014-09-19 Dnr 211-23206-2014 Kontaktperson Förvatningsavdeningen Axe Starck 010-2241000 Ängehoms kmjm,~n 2014-09- 2 2 Angående ansökan om tistånd ti kameraövervak n i ng

Läs mer

Ett viktigt ansvar. Anders Berg, VD och koncernchef. Lindabs arbete med socialt ansvarstagande, CSR, bygger på följande riktlinjer och styrinstrument:

Ett viktigt ansvar. Anders Berg, VD och koncernchef. Lindabs arbete med socialt ansvarstagande, CSR, bygger på följande riktlinjer och styrinstrument: GRI-index 2015 Utöver ett fuständigt GRI-index för 2015 innehåer denna skrift VD-kommentar, information om Lindabs mijöarbete samt väsentighetsanays och intressentdiaog 1 Ett viktigt ansvar På Lindab tar

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 3 1970 T RAPP OB och mannen under 1960-ta/et Föredrag av Överbefähavaren, hået vid Kung Örogsmannasäskapets sammanträde 1212 1970 1. nedning Min tid som OB är snart tiända.

Läs mer

NANKING, YENAN, MOSKVA

NANKING, YENAN, MOSKVA NANKING, YENAN, MOSKVA OCH WASHINGTON Av överste CARL TAUBE UPPREPADE gånger efter det andra värdskrigets sut har man het pötsigt kommit underfund med att en ny bit av Europas karta bivit rödfärgad, om

Läs mer

REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR

REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR SAMARBETE - VAD INSPEKTERAS - HUR FRAMSKRIDER INSPEKTIONEN OCH - HUR FRAMSKRIDER FORTSÄTTNINGSÅTGÄRDERNA Häsoinspektörernas svenskspråkiga skoningsdagar 8.-9.10.2014 Tammerfors

Läs mer

------=-= Att bryta tystnaden DENNIS BRINKEBACK:

------=-= Att bryta tystnaden DENNIS BRINKEBACK: DENNIS BRINKEBACK: Att bryta tystnaden Denna artike försöker spega debattkimatet på ett statigt verk. Trots att många anstäda är väutbidade akademiker vågar de inte deta i samhäsdebatten med tanke på sin

Läs mer

------------------------- -------------------- ---------------------------------

------------------------- -------------------- --------------------------------- A.RaVBXBMPLAR Sida: 1 Anm.upptagande p -mynd : STOCKHOLMS LÄN Dnr: Bnhet: 80NC/H Myndighetskod: 0201 Dnr annan p-mynd: AnmAningsdatum: 2010-09-02 k: 20.30 Amnäningssitt: se fritext upptagen av: Pa Thomas

Läs mer

l. Upprop 2. Val av justerare 3. Introduktion till föreningsliv/fritidsverksamhet för nyanlända

l. Upprop 2. Val av justerare 3. Introduktion till föreningsliv/fritidsverksamhet för nyanlända KOMMUNSTYRELSEN Kutur- och fritidsutskottet KALLELSE/ UNDERRÄTTELSE Tid: Onsdagen den 16 december 2015 2015, k. 13.30 Pats: Sammanträdesrummet Mien, Torggatan 12, Tingsryd Ärende Föredragande tjänsteman

Läs mer

Ledarnas rapport om chefslöner 2012

Ledarnas rapport om chefslöner 2012 Så beönas edarskap Chefsöner 2012, Ledarna Ledarnas rapport om chefsöner 2012 1 Innehå Så beönas edarskap 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer önens storek?

Läs mer

information förs in i prissystemets informationsmekanismer.

information förs in i prissystemets informationsmekanismer. mokratins underskott budgetunderskott är en föjd av sätt att fungera, hävdar M Buchanan och Richard E i sin bok Democracy in Deficit. Rof Engund diskuterar sutsatser och betydese för förhåanden. Hur kommer

Läs mer

Motion 1983/84:2076. Jan-Erik Wikström m. fl. Äldreomsorgens inriktning. Fastslagna riktlinjer. En ny syn

Motion 1983/84:2076. Jan-Erik Wikström m. fl. Äldreomsorgens inriktning. Fastslagna riktlinjer. En ny syn 4 Motion 1983/84:2076 Jan-Erik Wikström m. f. Ädreomsorgens inriktning Antaet ädre ökar i vårt samhäe. 1975 fanns det drygt 1.2 mijoner personer i ådern 65 år och däröver. 1980 hade åderspensionärerna

Läs mer

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi jsociastyresen 204-03-03 Reger och behörighet/kassifikationer Dnr: 4.2.-552/204 och terminoogi Termista samt svarsma Biaga Läkemedessäkerhet (6) Svar ämnat av (kommun, andsting, organisation etc.): Inspektionen

Läs mer

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun Lokaa föreskrifter för att skydda människors häsa och mijön för Lia Edets kommun besutade av kommunfumäktige den 14 december 2000 95. Med stöd av 9 kap. 7-8 och 10-13 mijöbaken (1998:808), 13, 17, 39-40

Läs mer

Metodtest för elasticitetsberäkningar ur Sampers RAPPORT. Del 1 Tågelasticiteter enligt befintlig differentiering utifrån basprognos 2030.

Metodtest för elasticitetsberäkningar ur Sampers RAPPORT. Del 1 Tågelasticiteter enligt befintlig differentiering utifrån basprognos 2030. RAPPORT Metodtest för easticitetsberäkningar ur Sampers De 1 Tågeasticiteter enigt befintig differentiering utifrån basprognos 2030. 2015-02-09 Anays & Strategi Anays & Strategi Konsuter inom samhäsutvecking

Läs mer

Chefen & Arbetsmiljön

Chefen & Arbetsmiljön Chefen & Arbetsmijön INNEHÅLL Arbetsmijö vad är det? 4 Varför satsa på arbetsmijön? 5 Arbetsmijö ständigt pågående 7 Måste eer möjighet? 8 När mår vi bra på jobbet? 9 Ledarskapet som arbetsmijöfaktor 10

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Byggställning. Scaffold

Byggställning. Scaffold Byggstäning För bruk i trappor Scaffod For use in staircases Björn Larsson Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008 Byggstäning Scaffod Björn Larsson mittibushen@hotmai.com

Läs mer

1 l. ; Ii. . i l ... isolerat. H111yre har föreslagit följande lösning: om en majoritet inom stortinget begär en ny folkomröstning

1 l. ; Ii. . i l ... isolerat. H111yre har föreslagit följande lösning: om en majoritet inom stortinget begär en ny folkomröstning Dagens frågor Det norska vaet Stortingsvaet i Norge äger rum en vecka före det svenska riksdagsvaet, och det är ovisst hur det kommer att utfaa. Kan den knappa borgeriga majoriteten bestå? Arbeiderpartiet

Läs mer

Tentamen i SG1140 Mekanik II, Inga hjälpmedel. Lycka till! Problem

Tentamen i SG1140 Mekanik II, Inga hjälpmedel. Lycka till! Problem Institutionen för Mekanik Nichoas paidis te: 79 748 epost: nap@mech.kth.se hemsida: http://www.mech.kth.se/~nap/ Institutionen för Mekanik Erik Lindborg te: 79 7583 epost: erik@mech.kth.se Tentamen i SG4

Läs mer

Ulf Sundberg. Kriget i Finland

Ulf Sundberg. Kriget i Finland Att bygga en skärgårdseskader - En saming brev i Riksarkivet från översteöjtnant Car Oof Cronstedt ti Gustav III under sutet av år 1789 och början av 1790 Kriget i Finand Uf Sundberg Sedan år 1788 pågick

Läs mer

Innehåll. Inledning 3

Innehåll. Inledning 3 Innehå Inedning 3 VAD ÄR ROKS? 3 Roks värdegrund och kvinno- och tjejjourernas unika stäning 4 Vad gör kvinnojourer och tjejjourer? 4 Medemskap i Roks 5 VARFÖR STARTA EN JOUR? 7 Hur ska ni nå ut ti bivande

Läs mer

Mekanik 2 f or F Obligatorisk del

Mekanik 2 f or F Obligatorisk del Tentamen i Mekanik 2 för F, FFM521 och FFM520 Tisdagen 15 apri 2015, 8.30 12.30 Examinator: Martin Cederwa Jour: Martin Cederwa, ankn. 3181, besöker tentamenssaarna c:a k. 9.30 och 11.30. Tiåtna hjäpmede:

Läs mer

Lägg konstgräs på grusplanen (kaninburen) vid Dagsvärmarens förskola - medborgarförslag

Lägg konstgräs på grusplanen (kaninburen) vid Dagsvärmarens förskola - medborgarförslag BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-26 FSN-2015/32.389 1 (2) HANDLÄGGARE Lundin, Tina tina.undin@huddinge.se Förskoenämnden Lägg konstgräs på gruspanen (kaninburen)

Läs mer

Er Nattvandrarpärm. Nu är den klar!

Er Nattvandrarpärm. Nu är den klar! Er Nattvandrarpärm Nu är den kar! Här är den nya Nattvandrarpärmen som vi hoppas ska vara ti hjäp i ert arbete med nattvandringen. Vissa uppgifter kommer Ni sjäva få fya i, så som teefonnummer ti akutmottagningar

Läs mer

Svanenmärkning av Kopierings- och tryckpapper

Svanenmärkning av Kopierings- och tryckpapper Svanenmärkning av Kopierings- och tryckpapper Version 4.1 22 juni 2011 30 juni 2016 Nordisk Mijömärkning Innehå Innehå 2 Vad är ett Svanenmärkt kopierings- och tryckpapper? 3 Varför väja Svanenmärkning?

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen IF1330 Eära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strökretsära Mätinstruent Batterier Likströsnät Tvåposatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpo ät och si F/Ö8

Läs mer

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Besöksadress: Stadshuset, Hjamar Lundbohmsvägen 31 Teefon: 0980-70 000 Organisationsnr: 21 20 00-2783 Webb: www.kommun.kiruna.se

Läs mer

Föreläsning 9. Induktionslagen sammanfattning (Kap ) Elektromotorisk kraft (emk) n i Griffiths. E(r, t) = (differentiell form)

Föreläsning 9. Induktionslagen sammanfattning (Kap ) Elektromotorisk kraft (emk) n i Griffiths. E(r, t) = (differentiell form) 1 Föreäsning 9 7.2.1 7.2.4 i Griffiths nduktionsagen sammanfattning (Kap. 7.1.3) (r, t) E(r, t) = t (differentie form) För en stiastående singa gäer E(r, t) d = d S (r, t) ˆndS = dφ(t) (integraform) Eektromotorisk

Läs mer

Nominering av ledamöter till Intresseföreningen Bergslagets styrelse mm

Nominering av ledamöter till Intresseföreningen Bergslagets styrelse mm Biaga KS 2014/38/1 INTRESSEFÖRENINGEN KOMMUNER OCH REG10NER1 SAMVERKAN Ti Intresseföreningen Bergsagets medemmar SALA KOMMUN Kommunstyresens förvatning Ink. Diarienr..20 4 j Dpb: 2014-01- 2 g ' ~ :-:.JAktbiaga

Läs mer

Trendspaning i Stockholm

Trendspaning i Stockholm ANNORDIA NEWSLETTER #3 TEMA Trendspaning i Stockhom VD HAR ORDET TEMA HOTELLMARKNAD Med Annordia som rådgivare har Kövern tecknat ett hyresavta med Nordic Choi Hotes för ett nytt hote i Västerås. Hur och

Läs mer

Nr Mot. 1975: av herr Hermansson m. D. med anledning av propositionen 1975: 97 angående rörlig pensionsålder m. m.

Nr Mot. 1975: av herr Hermansson m. D. med anledning av propositionen 1975: 97 angående rörlig pensionsålder m. m. Mot. 1975: 2129 6 Nr 2129 av herr Hermansson m. D. med anedning av propositionen 1975: 97 angående rörig pensionsåder m. m. Under hea den ånga tid opinionsyttringar förekommit och försag stäts om sänkt

Läs mer

mellan i grunden likartade partier.

mellan i grunden likartade partier. NILS KARLSON: Postfestum En övergripande orsak ti att det gick som det gick i vaet är att en stor ande av väjarna, men även poitikerna sjäva, är på god väg att inse att den svenska väfärdsstaten nått vägs

Läs mer

SOLIDA GÄNGFRÄSAR. ThreadBurr

SOLIDA GÄNGFRÄSAR. ThreadBurr TM SOLIA GÄNGFRÄSAR ThreadBurr TiACN Fördeen med ThreadBurr är att du kan gänga och grada i samma operation. Ingen extra tid för och försänkning. Gradoperationen sker automatiskt vid gängfräsningen viket

Läs mer

Umeå C Utveckling AB, 556867-8279. Byggnaden Lokstallarna pa Umea 7:4

Umeå C Utveckling AB, 556867-8279. Byggnaden Lokstallarna pa Umea 7:4 Hyresavta 2014-10-20 Hyresvärd Hyresgäst Hyresbjekt Tifart m.m. Umeå C Utvecking AB, 556867-8279. Umea Kuturhus Byggnaden Lkstaarna pa Umea 7:4 Ti hyresbjektet hör tifart för i ch urastning med frdn, se

Läs mer

Samtal med Stig Malm

Samtal med Stig Malm Samta med Stig Mam LO:s nyvade andre ordförande, Stig Mam, som amänt tippas efterträda Gunnar Nisson som LO-ordförande, intervjuas här av civiekonom Rof Engund. Fråga: Jag tänkte att vi skue börja med

Läs mer

Åländska Studentlaget vid Åbo Akademi r.f.

Åländska Studentlaget vid Åbo Akademi r.f. Åändska Studentaget vid Åbo Akademi r.f. Årsberättese 2015 Styresen I styresen 2015 har föjande personer suttit på föreningens förtroendeposter (nämnda i den ordning de nämns i stadgarna): Lucas Mattsson,

Läs mer

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter.

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter. Nya svenska råvaror på skånsk mark. Häsosammare ivsmedesprodukter. Väkommen att investera i utveckingen av en råvara med aa förutsättningar att vinna en häsosam pats i ivsmedeshyorna. Europas bästa jordbruksmark

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen IF1330 Eära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strökretsära Mätinstruent Batterier Likströsnät Tvåposatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpo ät och si F/Ö8

Läs mer

Återinför namnet Drevviksstrand i stället för Östra Skogås svar på medborgarförslag väckt av Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking

Återinför namnet Drevviksstrand i stället för Östra Skogås svar på medborgarförslag väckt av Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA 2014-11-03 KS-2012/260.109 1 (3) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng viktoria.thonang@huddinge.se Kommunstyresen Återinför namnet Drevviksstrand i stäet för Östra

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Malin Kronmar augusti 2015 p wc

www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Malin Kronmar augusti 2015 p wc www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommuna revisor Main Kronmar augusti 05 p wc Granskning av inköpsrutiner och köptroheten mot everantörer Innehåsforteckning. Sammanfattning och revision

Läs mer

Berg och dal i bilhandeln. För närvarande rullar cirka 900000. i denna specialkommentar

Berg och dal i bilhandeln. För närvarande rullar cirka 900000. i denna specialkommentar VEM VAGADE för fem år.edan drömma om at vi 1958 skue yckas so ja 30 000 ov våra personbiar på utand" Berg och da i bihanden En starkt expanderande men annorunda och mer vågsam marknad väntar bibranschens

Läs mer

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 12 342 (371) Närvarande: (markerade med x, tjänstgörande ersättare i ledamots ställe markerade med xx):

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 12 342 (371) Närvarande: (markerade med x, tjänstgörande ersättare i ledamots ställe markerade med xx): KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 12 342 (371) Kommstyresen 2012-11-20 PROTOKOLL FRÅN SAMMANTRÄDE MED KOMMUNSTYRELSEN Pats och tid: Asarumssaen, k7.00-18.30 Närvarande: (markerade med x, tjänstgörande ersättare

Läs mer

Monterings- och bruksanvisning

Monterings- och bruksanvisning Katherm QK.4 Govkanavärme med EC-motströmsventi Spara denna bruksanvisning för kommande bruk! Kampmann.de/instaation_manuas I476/0/3/ SE I SAP-Nr. 7407 .4 Katherm QK - motströmsfäkt-konvektion med kompakt

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-04-16. Astrakanen, tisdag 2013-04-16, kl 13:30-17:40

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-04-16. Astrakanen, tisdag 2013-04-16, kl 13:30-17:40 rnj BÅSTADS Sammanträdesdatum 2013-04-16 1(15) Pats och tid: Besutande: Astrakanen, tisdag 2013-04-16, k 13:30-17:40 Åsa Ragnarsson (M), ordförande Uno Johansson (C) Eddie Grankvist (BP) Ingea Stefansson

Läs mer

l l l l Motion till riksdagen 1988/89:Jo803 av El ving Andersson och Rune Thoren (båda c) Havsmiljön i Skagerrak och Kattegatt, m.m.

l l l l Motion till riksdagen 1988/89:Jo803 av El ving Andersson och Rune Thoren (båda c) Havsmiljön i Skagerrak och Kattegatt, m.m. Motion ti riksdagen 1988/89: av E ving Andersson och Rune Thoren (båda c) Havsmijön i Skagerrak och Kattegatt, m.m. Mot. 1988/89-807 Den aktuea mijösituationen i hea Nordsjön och framför at i Skagerrak

Läs mer

Övning 8 Diffraktion och upplösning

Övning 8 Diffraktion och upplösning Övning 8 Diraktion och uppösning Diraktionsbegränsade system Om man tittar på ett objekt genom ett perekt (aberrationsritt) optiskt system avgörs hur små saker man kan se av diraktionen i insen. n θ mi

Läs mer

UTVECKLING AV HANDEN: LILLCENTRUM 2015 VISIONSMANUAL

UTVECKLING AV HANDEN: LILLCENTRUM 2015 VISIONSMANUAL UTVECKLING AV HANDEN: LILLCENTRUM 2015 VISIONSMANUAL 3 Stadsutveckingsarbete bedrivs ofta över ång tid där vissa steg spear en avgörande ro i utveckingsarbetet. Visionen av en stadsutvecking är ett sådant

Läs mer

HandledarGuiden. - till dig som tar emot en praktikant år från PraktikService Malmö stad

HandledarGuiden. - till dig som tar emot en praktikant år från PraktikService Malmö stad HandedarGuiden - ti dig som tar emot en praktikant 16-20 år från PraktikService Mamö stad PraktikService är en servicefunktion inom Utbidningsförvatningen Mamö stad som arbetar med att samordna och administrera

Läs mer

Ödåkra IF s fotbollspolicy & spelarutbildningsplan. Den Gröna Tråden. Gäller från mars 2016 Version 1.1

Ödåkra IF s fotbollspolicy & spelarutbildningsplan. Den Gröna Tråden. Gäller från mars 2016 Version 1.1 Ödåkra IF s fotbospoicy & spearutbidningspan Den Gröna Tråden Gäer från mars 2016 Version 1.1 Innehåsförteckning Förord... 3 Gröna tråden Processen... 3 Verksamhetsidé... 4 Övergripande speidé... 4 Amänt

Läs mer

Vet du varför de norska hundarna har så platta nosar? Nej. Dom har jagat parkerade bilar.

Vet du varför de norska hundarna har så platta nosar? Nej. Dom har jagat parkerade bilar. Vet du varför de norska hundarna har så patta nosar? Dom har jagat parkerade biar. Har du hört om den senaste norska uppfinningen? En vattentät tepåse. Vet du när norrmännen bränner fötterna? När dom stryker

Läs mer

Moral och värderingar

Moral och värderingar Mora och värderingar 29. Att vara en bra människa '- Aristotees {384-322 fkr.) utveckade ett sags ''dygdeteori': dvs. en teori där han beskrev hur en bra människa skue vara. Länge har andra mora/teorier,

Läs mer

V ÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING

V ÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING K U N G L. S K O G S H Ö G S K O L A N S S K R I F T E R Nr 27 BULLETIN OF THE ROYAL SCHOOL OF FORESTRY STOCKHOLM, SWEDEN Redaktör: Professor LENNART NORDSTRÖM 1957 V ÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING

Läs mer

DATUM 2015-05-08 KFN-2015/154.387

DATUM 2015-05-08 KFN-2015/154.387 HUDDINGE KOMMUN KUL TUR- OCH FRITIDSNAMNDEN TJÄNSTEUTLATANDE DATUM DIARIENR 2015-05-08 KFN-2015/154.387 SIDA 1 (2) HANDLÄGGARE Wessem, Mats 08-535 317 37 Mats. Wessen@huddinge.se Kutur- och fritidsnämnden

Läs mer

TIDSIZRIFT I SJÖVÅ.SENDET

TIDSIZRIFT I SJÖVÅ.SENDET TIDSIZRIFT I SJÖVÅ.SENDET 1771 MED FÖRSTÅND OCH STYRKA UTGES AV KUNGL ÖRLOGSMANN;\SÄLLSI(APET N: r 1 1987 TIDSKRIFT I Marindiesar med mercedes-kvaitet Våra ubåtar kräver en absout påitig huvuddiesel Näcken-ubåtarna

Läs mer

Tentamen i matematisk statistik för MI/EPI/DI/MEI den 19 dec 2012

Tentamen i matematisk statistik för MI/EPI/DI/MEI den 19 dec 2012 Tentamen i matematisk statistik för MI/EPI/DI/MEI den 19 dec 01 Uppgift 1: Ett företag tiverkar säkerhetsutrustningar ti biar. Tiverkningen är föragd ti fyra oika änder, A, B C och D. I and A finns 0%

Läs mer

TIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET MED FÖRSTÅND OCH STYRKA UTGESAV. N:r 2 1986

TIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET MED FÖRSTÅND OCH STYRKA UTGESAV. N:r 2 1986 TIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET 1771 MED FÖRSTÅND OCH STYRKA UTGESAV KUNGL ÖRLOGSMANNAS~LLSKr'\PET N:r 2 1986 TIDSKRIFT I SJÖV ÅSENDET FÖRSTA UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET KARLSKRONA POSTGRO 125

Läs mer

Kongressguide. En guide för att du ska hitta rätt under ITFs 41:a kongress i Durban, Sydafrika

Kongressguide. En guide för att du ska hitta rätt under ITFs 41:a kongress i Durban, Sydafrika Kongressguide En guide för att du ska hitta rätt under ITFs 41:a kongress i Durban, Sydafrika innehå hur kongressen arbetar mötespats för kongressen poicy beträffande ömsesidig respekt tidpan för kongressen

Läs mer

Nämndernas inköpsverksamheter bedrivs inte på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Vi grundar vår bedömning på att antalet

Nämndernas inköpsverksamheter bedrivs inte på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Vi grundar vår bedömning på att antalet x. > KARLSHAM 2015-08-28 Kommunens revisorer Kommunstyresen KF:s presidium för kännedom Granskning av inköpsrutiner och köptrohet mot everanterörer På uppdrag av revisorerna i Karshamns kommun har genomfört

Läs mer

Årsrapport Säkerhetstjänst 2006 FÖRSVARSMAKTEN. Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten MUST

Årsrapport Säkerhetstjänst 2006 FÖRSVARSMAKTEN. Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten MUST Årsrapport Säkerhetstjänst 2006 FÖRSVARSMAKTEN Miitära underrättese- och säkerhetstjänsten MUST Den miitära säkerhetstjänstens omfattning Säkerhetsunderrättesetjänst Föja hotutveckingen och karägga den

Läs mer

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne Vannaktiviteter Torsby och Sunne KANOT- OCH FLOTTFÄRD Kanottur Njut av en kanottur på Karäven - en fridfu uppevese för små och stora. Karäven är det perfekta vattendraget för turer på några timmar upp

Läs mer

Energiläget i Åmål Sammanställt våren 2004

Energiläget i Åmål Sammanställt våren 2004 Energiäget i Åmå Sammanstät våren 2004 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 BAKGRUND & SYFTE... 5 MÅL & FRÅGESTÄLLNING... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR & METOD... 5 ENERGIANVÄNDNING

Läs mer

Rent vatten skapar hopp i slummen

Rent vatten skapar hopp i slummen NICLAS LINDGREN: Aa barn är aas ansvar VILL DU HJÄLPA! SKÄNK 50 KR TILL PMU. SMS:A PMU 50 TILL 72 930 2011 #3 En tidning från PMU Rent vatten skapar hopp i summen 700 barn föramade efter poioepidemi 12

Läs mer

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson Myndigheten för tiväxtpoitiska utvärderingar och anaysers författningssaming ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generadirektör Dan Hjamarsson Myndigheten för tiväxtpoitiska utvärderingar och anaysers föreskrifter

Läs mer

11. Enligt plan- och. 11. Konsekvenser

11. Enligt plan- och. 11. Konsekvenser 11. Konsekvenser 11. Enigt pan- och byggagen ska översiktspanens konsekvenser kunna utäsas på ett ättfattigt sätt. En mijökonsekvensbeskrivning ska upprättas i syfte att integrera mijöaspekterna i paneringen.

Läs mer

Fjällen i Fokus 2006

Fjällen i Fokus 2006 FjäMistra-rapport nr. 25 Fjäen i Fokus 2006 En konferens om fjäens möjigheter och begränsningar Konferensrapport FjäMistrarapport Rapport nr: 25 ISSN 1652-3822 december 2006, Umeå Redaktör: Anders Essein

Läs mer

Två modeller, en SuperFeed rotorinmatare eller ett CropCutter skäraggregat.

Två modeller, en SuperFeed rotorinmatare eller ett CropCutter skäraggregat. New Hoand BR7000 BR7060 BR7070 brett urva Två modeer, många varianter. De två modeerna i New Hoand fexkammarserie kan utrustas för att passa oika förhåanden. BR7060 kan pressa baar som har upp ti 1,50

Läs mer

JORDBRUK OCH INDUSTRI EN BLICK TILLBAKA OCH EN BLICK FRAMÅT. 1/2 miljon människor (från 2,D till 2,4 milj.), medan gruppen

JORDBRUK OCH INDUSTRI EN BLICK TILLBAKA OCH EN BLICK FRAMÅT. 1/2 miljon människor (från 2,D till 2,4 milj.), medan gruppen JORDBRUK OCH INDUSTRI EN BLICK TILLBAKA OCH EN BLICK FRAMÅT Av statsrådet FRITJOF DOMÖ TILL utgångspunkt för några amänna jämföreser mean jordbruket och industrien vi jag väja tiden omkring 1890. 1 J ordbruket,

Läs mer

Byggforskning 68. statens råd för byggnadsforskning

Byggforskning 68. statens råd för byggnadsforskning Byggforskning 68 Byggforskning 68 statens råd för byggnadsforskning statens råd för byggnadsforskning AB Egneiska Boktryckeriet, Stockhom 1968 Innehå sid ~ro~ 7 ByggforskningeniS resurser och behov. Tekn

Läs mer

SJ 11. Hållbarhets redovisning

SJ 11. Hållbarhets redovisning SJ 11 Håbarhets redovisning Innehå Ordföranden har ordet 2 Strategi och vision 3 Intressentdiaogen 6 Möjigheter och utmaningar 9 SJs sociaa ansvar 10 SJs mijöansvar 18 SJs ekonomiska ansvar 24 Redovisningsprinciper

Läs mer

Motion 1986/87 :Skl75

Motion 1986/87 :Skl75 Motion 1986/87 :Sk75 Jan Bergqvist m. f. (s) Försag ti sutig regering av statsbudgeten för budgetåret 1987/88, m. m. (kompetteringsprop.) ( 1986/87: 150) proposition 1986/87:150 (kompetteringsprop.) föreså

Läs mer