Östeuropa och Sovjetunionen

Transkript

1 CARL BILDT: Östeuropa och Sovjetunionen Fokdemokratierna som bidades i Östeuropa efter andra värdskriget har sin betydese både som skyddszon för Sovjetunionen och som en ideoogisk egitimering av den stainistiska kommunismen. Ett omfattande system har byggts upp för samarbete och kontro mean de oika nationea kommunistpartierna. De måste ha stöd för sin poitik i Moskva och partitopparnas personiga reationer ti Krem har avgörande betydese. Den sovjetiska edningen fordrar att nationea hänsynstaganden i kritiska ägen underordnas ojaiteten ti den gemensamma saken. De senaste årens ofta oväntade utvecking av reationerna mean Moskva och de sociaistiska staterna i Europa torde ha sin förkaring i den osäkerhet beträffande maktreationerna i Krem som rått atsedan Bresjnev insjuknade. RiksdaRsman Car Bidt (m) är edamot av försvars- och utrikesutskotten samt utrikesnämnden. För edarna i Krem torde förhåandet ti de oika centra- och östeuropeiska sociaistiska staterna atid tihöra de ara viktigaste frågorna. Stains etabering av en sovjetisk säkerhetszon i Centraeuropa i sutet av 1940-taet innebar en avgörande förändring i Sovjetunionens strategiska och poitiska situation. Med hava Europa under sin kontro kunde man betrakta sig sjäv som en värdsmakt i kass med USA, och därti kom att man skapat en skyddszon som effektivt kunde förhindra ett överraskande anfa mot Sovjetuni~ onen av den typ man utsatts för i juni Den sovjetiska armegruppen i Tyskand bev sovjetstatens framskjutna försvarsposition och dess huvudinstrument för att hävda sin miitära och poitiska närvaro mitt i Centraeuropas hjärta. Den ideoogiska betydesen Men etaberaodet av denna skyddszon var inte enbart en fråga om miitär och strategisk betydese för den sovjetiska edningen. Det går knappast att förkara den sovjetiska poitiken gentemot de oika centra- och östeuropeiska staterna sedan sutet av 1940-taet om man inte också är beredd att erkänna det ideoogiska insagets betydese i den sovjetiska poitiken. Etaberaodet av en serie nya s k fokdemokratier i Europa kom att tjäna som något av en ideoogisk egitimering av den stainistiska kommunismen. Nu handade det inte ängre om att enbart bygga sociaismen i ett and på det sätt Stain prokamerat, utan med tikomsten av fokdemokratier i Europa och Asien

2 452 etaberades i ett sag ett omfattande sociaistiskt imperium, som åtminstone under ett inedande decennium kom att se Moskva som den naturiga centrapunkten. Från en strikt miitärstrategisk utgångspunkt har de gångna decennierna inneburit att det östeuropeiska säkerhetssystemets betydese för sovjetstatens överevnad minskar. Det är icke ängre hotet från tyska pansararmeers framryckning genom Poen och över de vitryska sätterna som dominerar sovjetiskt defensivt tänkande, utan snarare de faror som med robotar och fyg kan riktas direkt mot Sovjetunionen från den amerikanska kontinenten eer från framskjutna baser i periferin på den euroasiatiska andmassan. Men att betydesen minskat innebär inte att den försvunnit. En offensivt utrustad och vä tränad armegrupp i Europas hjärta kommer under överskådig framtid att vara ett centrat insag i sovjetisk säkerhetspoitik. Det är utomordentigt svårt att förestäa sig de omständigheter som skue kunna eda ti ett sjävständigt sovjetiskt besut att ompröva den poitiken på ett mer grundäggande sätt. Den ideoogiska betydesen av det europeiska vädet torde snarare ha ökat under de senaste decennierna. I takt med att at fer ifrågasatt Moskvas rätt att uppträda som edare för en värdskommunistisk rörese, har Sovjetunionens behov av de östeuropeiska kommunistpartiernas ideoogiska soidaritet ökat. Jugosaviens avfa 1948, Kinas successiva avfa i sutet av 1950-taet och den eurokommunistiska revoten mot Moskva i sutet av 1970-taet har aa inneburit att Moskvas ta om sin centraa ro i den värdskommunistiska röresen bivit at mer beroende av aktivt stöd från de ojaa vasaerna i de öst- och centraeuropeiska ydstaterna. Samarbete och kontro För att kontroera dessa staters utvecking har det under decennier byggts upp ett omfattande system för samarbete och kontro mean de oika kommunistpartierna. Sovjetunionens behov av de öst europeiska kommunistpartiernas ideoogiska soidaritet har ökat. Ytterst garanteras denna situation av de sovjetiska armeerna. När ingen annan väg förefö att återstå, vade Moskva i oktober 1956 och augusti 1968 att sätta in sina armeer i snabba operationer mot Ungern respektive Tjeckosovakien. Men detta var undantag. Besuten om intervention var i bägge faen svåra att fatta för den sovjetiska edningen. och det var uppenbart att man med jus och ykta sökte efter andra aternativ. Poen-krisen 1980 och 1981 föranedde med stor säkerhet samma typ av överväganden i den sovjetiska edningen. Vid minst två tifäen hade de miitära förberedeserna för ett ingripande drivits så ångt, att en inmarsch i Poen hade kunnat ske inom bott några timmar. Men besutet om miitärt ingripande kom adrig därför att man i Moskva ansåg att det ~

3 453 fortfarande fanns andra vägar att pröva. Införandet av krigstistånd 13 december 1981 bev ett "nationet aternativ" ti regerätt ockupation av sovjetiska styrkor. Av avgörande betydese för reationerna mean Moskva och de oika centraeuropeiska sociaiständerna är de personiga förbindeserna mean kommunistpartiernas edningar. För de nationea partierna gäer det att hea tiden ha någon form av stöd för sin poitik i Moskva, och för den sovjetiska edningen är det av stor vikt att veta att edarna i Berin, Warszawa eer Prag i kritiska ägen kommer att sätta ojaiteten ti den De personiga förbindeserna mean kommunistpartiernas ed IIIigor är a' 'görande betydese. gemensamma saken före oika nationea hänsynstaganden. Det är när en edare för ett styrande kommunistparti bö1jar att uppträda med ett oberoende som gör att Moskva inte har förtroende för honom och saknar förmågan att avsätta honom som insats av armeerna bir ett aktuet aternativ - mot mre Nagy i Ungern Aexander Dubcek i Tjeckosovakien 1968 och Hazaa Amin i Afghanistan Osäkra maktreationer i Krem Men reationen mean kommunistpartierna i de oika centraeuropeiska än- derna och Moskva förutsätter en viss kontinuitet också internt i den sovjetiska edningen. Under perioder av osäkerhet om maktförhåandena i Krem uppstår atid stora svårigheter för de oika sociaiststaternas edningar. Personiga reationer med de makthavande förutsätter att man faktiskt vet vika dessa är - och vika de sannoikt kommer att vara i morgon. Bresjnev-perioden kännetecknades av en betydande stabiitet i den sovjetiska edningen. En och annan edande poitiker försvann hastigt från scenen, men i jämförese med Chrustjov-erans erratiska maktkamp framstår ändå Bresjnevdecennierna som tryggt stabia utifrån denna utgångspunkt. Sedan Bresjnevs insjuknande har det rått osäkerhet om maktreationerna i Krem. Kommunistpartiedare som i Chernenko såg den givne efterträdaren hade säkert svårigheter att anpassa sig ti den annorunda inriktade Andropovparentesen. Och de som då med entusiasm ansöt sig ti Andropov och hans inje har säkert nu skä att känna viss oro inför sina reationer med Chernenko. Och ade'es säkert finns en viss osäkerhet om hur nära man bör knyta sitt öde ti en man vars framtid som edare för 'den sovjetiska supermakten verkar högst osäker. Spekuationer i efterträdarrrågan - Gorbachov? Romanov? - gör knappast baansgången för de centraeuropeiska kommunistpartiernas edningar ättare att hantera. Det är mot denna bakgrund knappast förvånande, att vi under det senaste året kunnat bevittna en de oväntade utveckingar i reationerna mean Moskva och de sociaististiska staterna i Europa.

4 454 Interndebatt om västreationer Under ett anta månader upprätthö ungerska och östtyska media en gemensam poemik riktad mot den gentemot västkontakter mycket restriktiva inje som företräddes av media kontroerade av det sovjetiska kommunistpartiet. Att se östtyska Neues Deutschand med väbehag citera ungerska Nepszava i en indirekt poemik riktad mot sovjetiska Pravda och Krasnaja Zvezda var sannerigen en nyhet. Att vissa sovjetiska media framträdde med kommentarer som förefö igga närmare de östtyska och ungerska synpunkterna gjorde inte saken mindre intressant. Det enda konstanta i detta nya och intressanta mönster var tjeckosovakiska Rude Pravos totaa uppsutning bakom de mest miitanta sovjetiska positionerna. stutresutatet bev, att Erich Honecker fick instäa sitt panerade besök i Västtyskand. På ytan ser det ut som om den inje som företräddes av Pravda och Krasnaja Zvezda gått segrande ur interndebatten om hur västreationerna ska skötas under de närmaste åren. Den hårda injens företrädare verkar ha bringat den mjukare injens intressenter på knä. Men än är det för tidigt att dra några definitiva sutsatser. Det överraskande är knappast att Erich Honeckers resa instädes, utan snarare att det tog så ång tid innan så bev faet. Den indirekta pressdebatten i det sociaistiska ägret under månaderna före beskedet var ett tecken på en förändring som med stor sannoikhet är av mera ångsiktig betydese. Det förefaer mycket osannoikt att edningen i DDR kunnat driva sin inje under så ång tid utan att ha fått försäkringar om något som hest stöd i Moskva. Vad händer efter Chernenko? Mycket tyder på att Sovjetunionen inte kommer att återvända ti en mer öppen avspänningspoitik under de närmaste åren. Den amerikanska utmaning mot sin supermaktsposition som man uppfattar i kombinationen av Reagans retorik och miitärsatsning kommer med stor sannoikhet att tvinga Sovjetunionen ti kraftansträngningar för att på oika sätt stärka sin position och bestrida USA möjigheten att nå någon form av poitiskt eer miitärt övertag. Sedan Bresjnevs insjuknande har det rått osäkerhet om maktreationerna i Krem. det sammanhanget stärks också kraven på kontro över de europeiska sociaiststaternas utvecking. Isiga vindar från Moskva kan inte kombineras med jumma fäktar från Berin, och ti den reaiteten får de östeuropeiska staterna nu anpassa sig. Men detta riskerar i ett ängre perspektiv att eda ti nya spänningar. Det finns i dag en känsa av samhörighet i vissa frågor mean Bonn och Berin om i ett ängre perspektiv inte kan förträngas. Och i en rad av dessa centraeuropeiska stater ser man utveckade reationer med Västeuropa som något av en förutsättning för en baanserad natione ekonomisk utvecking under kommande decennier. Kanske finns det också resonans för en sådan syn i dear av det skikt av nya edare som står redo att ta över den dag

5 455 även Chernenko-parentesen tar sut. Vissa tecken på det har inte saknats, även om det också finns tecken på att andra personer och grupper företräder en hårdare inje. Värna de mänskiga rättigheterna Sverige har a anedning att eftersträva ett öppnare samarbetskimat i Europa i Isiga vindarfrån Mosk\'t kan inte kombineras med jumma fäktar från Berin. dess hehet. Vi har starka historiska och kuturea förbindeser med de centraeuropeiska nationerna, och det finns ingen anedning varför vi inte skue se dessa som basen för utvidgade förbindeser på en rad oika områden. Sutakten från ESK i Hesingfors 975 förpiktar oss också ti att söka värna de mänskiga rättigheterna i de oika europeiska änderna, och det sker sannoikt bäst i en situation där samarbete över bock- och idegränser främjar utveckingen av ett samarbetskimat. ett ängre historiskt perspektiv måste säkerhetsfrågorna i Europa ösas på ett sätt som ger varje nation fut oberoende, och som garanterar varje medborgares fri- och rättigheter. Vägen dit är ång, och kommer med a säkerhet att vara kantad av tragiska baksag, men det finns inget aternativ för den som är genuint intresserad av en fredig europeisk utvecking. :. Dags att förnya prenumerationen! Med detta häfte föjer ett inbetaningskort för prenumeration Prenumerationspriset är kr 95:- (pensionärer 80:-). Vi har också agt in ett inbetaningskort för gåvoprenumeration.