et vilade ingen festyra över ettårsdagen

Transkript

1 -HANS VON FRIESEN: Tyskand ett år efteråt De ekonomiska probemen för det nya Tyskand har visat sig vara större än många bedömare räknade med för ett år sedan. Mycket tyder på att botten ännu inte är nådd. Det är svårt att införa demokratiska förhåanden i det forna Osttyskand. Det är ännu svårare att införa ett demokratiskt tänkande. Förutsättningarna för att skapa ett nytt under inte endast i östra Tyskand utan i hea Osteuropa är dock goda trots arvet från närmare ett havsekes kommunistiskt vanstyre. D et viade ingen festyra över ettårsdagen av Tyskands enande. stämningen påminde tvärtom närmast om baksmäa. Den 3 oktober 1990 födade sekten och fyrverkeripjäserna yste upp himen. Då förefö framtiden jus. Nu finns en bara atför tydig insikt om de många probem som det enade Tyskand har att brottas med. Tyskarnas gädje för ett år sedan mötte inget gensvar i många andra änder. Där häsades den nya tyska enhetsstaten visserigen med respekt men också med oro. Redan det gama Västtyskand hade varit en obestridd ekonomisk stormakt. Denna stäning skue rimigen förstärkas ytterigare när två Tyskand bev ett. Samti.digt kändes det ugnande att det enade Tyskand genom bindande avta hade förbundit sig att håa starkt reducerade miitära styrkor, som dessutom skue stå under internatione kontro genom att vara inordnade i NATO:s kommandostruktur. Det enade Tyskand övertog också det gama Västtyskands förpikteser att inte skaffa sig egna massförstöresevapen. De tyska ko- och ståindustrierna stod sedan 1950-taet under EG:s överinseende i det kart uttaade syftet att omöjiggöra hemiga krigsförberedeser. Detta skue också gäa för det enade Tyskand. Hans von Friesen är känd från b a Sveriges Radio. Försiktig utrikespoitik Det gångna året har visat hur svårt det är att göra förutsägeser om framtiden även om aa kända fakta tycks taa ett entydigt språk. Det enade Tyskand har fört en ytterst försiktig utrikespoitik och har absout inte utgjort något hot mot vare sig sina grannar i Europa eer mot andra änder. Tyskarna ansågs rentav ha svikit sitt

2 506 internationea ansvar under Kuwaitkrisen genom att in i det sista satsa på en poitisk ösning och samtidigt vägra varje form av miitär hjäp ti Förenta Staterna och dess bundsförvanter. Under den gångna sommaren har förbundsregeringen i Bonn stött Kroatiens och Soveniens krav på sjävständighet men har samtidigt handat inom ramen för EG-Iändernas gemensamma ansträngningar att få sut på ett at ohyggigare inbördeskrig. Tyskand förhö sig också änge avvaktande ti de batiska fokens önskan efter nationet oberoende och kan därmed knappast ta åt sig någon de av äran för att Estand, Lettand och Litauen nu har återfått sin sjävständighet efter ett havseke av sovjetisk ockupation. Reaktionen på kuppförsöket i Sovjetunionen var ti en början avvaktande men kännetecknades framför at av stor oro för vad som kunde hända om gama stainister åter kom ti makten i Moskva. Svårösta ekonomiska probem De ekonomiska probemen för det nya Tyskand har visat sig vara ännu mer svårösta än många bedömare räknade med för ett år sedan. Få trodde visserigen på förbundskanser Hemut Kohs försäkringar inför förbundsdagsvaen den 2 december 1990 att det inte skue bi några skattehöjningar för att finansiera kostnaderna för.det tyska enandet. Inte överraskande har skatteskruven redan dragits åt och fortsättning torde föja. Viktigare än detta är svårigheterna att införa inte endast demokratiska förhåanden utan ett demokratiskt tänkande i östra Tyskand. Lagom ti ettårsdagen har värden fått ära sig ett tidigare okänt tyskt ortsnamn. Hoyerswerda i Sachsen har bivit en ny symbo för intoerans och bristande soidaritet med människor i nöd Erich Haneeker förkarade att sociaism och kapitaism var ika oföreniga som ed och vatten. Han hade rätt i sak ehuru av het andra skä än han sjäv förestäde sig. De probem som nu gör sig märkbara i östra Tyskand har egentigen ingenting med den tyska enheten att göra. De skue ha varit fut märkbara även om det fortfarande hade funnits en östtysk stat. De kommunistiska makthavarna efterämnade ett konkursbo. Det gama Östtyskand var genomruttet både ekonomiskt, poitiskt och moraiskt. Anspråken på att vara en modern industristat saknade varje verkighetsförankring. Fertaet av de varor som tiverkades kunde bara säjas på en hemmamarknad där konsumenterna inte hade något va. Det som gick på export åsattes ett pris som inte hade något samband med produktionskostnaderna. Ti detta kom att Haneeker och andra potentater het saknade demokratisk egitimitet. De kunde utöva sin makt endast med hjäp av ett terrorsystem som utåt representerades av den sovjetiska krigsmakten och inåt av den fruktade säkerhetspoisen Stasi. När Michai Gorbatjov hösten 1989 berövade regimen i Östberin det miitära stödet från Sovjetunionen rasade hea systemet samman som ett korthus. Föregad företagsstruktur Efter den stora vautareformen i de tre västiga ockupationszonerna år 1948 ineddes den process som kom att kaas det

3 507 västtyska ekonomiska undret. D-marken började sitt segertåg på vautabörserna värden över. Inom oppet av några få år bev ett and, som efter det miitära nederaget år 1945 hade egat i grus och aska, en av de främsta industri- och handesnationerna. En viktig förkaring ti denna framgång var paradoxat nog den fruktansvärda förödesen under det andra värdskriget. Den tvingade Västtyskand att från grunden bygga upp en ny industrie apparat som därmed bev en av de modernaste och mest effektiva i värden. I östra Tyskand görs nu försök att rädda vad som räddas kan av en ohjäpigt föregad företagsstruktur från kommunisttiden. Det är en hoppös uppgift. Det skue förmodigen inte endast var ekonomiskt mer förnuftigt utan på sikt också mer mänskigt att skapa något het nytt. I fera Östersjöstäder har tiotusentas människor i årtionden fått sitt evebröd från en varvsindustri vars orderböcker nu är tomma. Medan varven i väst rationaiserades under och 80-taen för att möta den at hårdare konkurrensen från framför at de nya industriänderna i Asien fortsatte Östtyskand att bygga fartyg för sovjetisk räkning. Nu finns det inga fer bestäningar eftersom Sovjetunionen inte ängre har råd att betaa för några everanser från b a varven i Rostock. Resutatet bir massuppsägningar av varvsarbetare. Östtyska bifabriker tiverkade fordon som inte uppfyde de mest eementära mijökrav. Produktionen har föjaktigen fått instäas. Det östtyska fygboaget Interfug har gått i ikvidation eftersom det inte fanns ett tiräckigt passagerarunderag. Även ett internationet ansett företag som Car Zeiss i Jena har visat sig vara behäftat med svåra brister. Under edning av den västtyska destaten Baden-Wi.irttembergs förre regeringschef Lothar Späth görs nu ett försök ti rekonstruktion. Detta kan under inga förhåanden ske utan en smärtsam anpassning ti marknadsekonomins stränga krav som betyder omfattande personaminskningar. Ökad arbetsöshet Krisen i östra Tyskand har framför at betytt ökad arbetsöshet. Detta var ett okänt begrepp under det kommunistiska styret då aa hade en arbetsinkomst. Men aa hade inte en förnuftig syssesättning. I många företag var antaet anstäda mer än dubbet så stort än vad som var nödvändigt för produktionen. Den sanering som nu pågår måste därför medföra stora personanedskärningar. Redan under andra havåret 1990 steg antaet arbetsösa i östra Tyskand från drygt ti närmare personer. I jui 1991 stod för första gången mer än en mijon östtyskar utan arbete. Det var drygt 12 procent av den arbetsföra befokningen. Dessutom tvingades 1,6 mijoner att gå på s k korttidsarbete. Det innebär att större deen av den gama önen betaas ut under en begränsad tid utan skydighet för mottagaren att utföra något arbete. Detta system håer nu på att avveckas. En stor de av de korttidsarbetande kan därför väntas bi arbetsösa under de närmaste månaderna och därmed bi hänvisade ti sociahjäp för sitt uppehäe. Poitiska konsekvenser Krisen i östra Tyskand har inte bivit utan

4 508 poitiska konsekvenser. Tre viktiga destatsva i västra Tyskand under våren 1991 har gett besked om ett avarigt missnöje med förbundskanser Hemut Koht och hans kristdemokratiska parti. Avarigast var nederaget i Rheinand Pfaz den 21 apri där Koh sjäv en gång inedde sin poitiska karriär. För första gången på 44 år bev sociademokraterna med bred margina största parti. Det innebar att förbundsregeringen i Bonn förorade sin majoritet i det tyska paramentets övre hus, förbundsrådet, som representerar destaternas regeringar. Därmed har Koh bivit beroende av sociademokraterna i en rad viktiga frågor, b a när det gäer skatterna. Kristdemokraterna är numera edande regeringsparti i endast sju av sexton destater, av vika fyra igger i östra Tyskand. Ett sådant ågvattenmärke har partiet adrig noterat tidigare. Kristdemokraternas tidigare starka stäning i östra Tyskand håer också på att undermineras. Det visar färska opinionsmätningar. Va ska dock inte håas där på fera år. Den nuvarande förbundsdagens mandat går inte ut förrän hösten Hemut Koh kan därför hoppas att den poitiska konjunkturen vänder. Det råder krisstämning även inom det kristdemokratiska partiet. De interna misshäigheter som edde ti att Lothar de Maiziere i september i år ämnade aa sina partiuppdrag och dessutom avsade sig sitt förbundsdagsmandat var ett av många exempe på hur svårt det har visat sig vara att sammansvetsa tyskar i öst och väst ti en nation. Även om partisekreterare Voker Riihe kanske hade rätt i sak när han påstod att det fortfarande sitter för många poitiskt beastade personer i edande stäning inom partidistrikten i öst, avsöjade hans uppträdande storebrorsfasoner som många östtyskar är ytterst känsiga för. Det knakar också inom regeringskoaitionen i Bonn. Kristdemokrater och iberaa fridemokrater företräder het skida uppfattningar i inte mindre än tre viktiga frågor. Den mest känsiga gäer abortagstiftningen där det av katoiker dominerade kristdemokratiska partiet företräder en restriktiv inje medan fridemokraterna och sociademokraterna vi ha vad som något oegentigt har kommit att kaas fri abort. Fridemokrater och sociademokrater bedömer också invandringspoitiken på ungefär samma sätt och motsätter sig den av kristdemokraterna önskade grundagsändringen som skue begränsa möjigheten att söka asy i Tyskand. I den sociapoitiskt viktiga frågan om en amän vårdförsäkring för gama står däremot kristdemokrater och sociademokrater på ungefär samma inje medan fridemokraterna och det bayerska CSU säger nej ti en tvingande agstiftning. En enda av dessa frågor kan hota det regeringssamarbete som har fungerat sedan hösten Ett demokratiskt probem Händeserna i Hoyerswerda i Sachsen är inte en isoerad företeese och har inte enbart att göra med instäningen ti invandrare. Det är först och främst ett demokratiskt probem. Medan västtyskarna har haft förmånen att i närmare 50 år få eva i en demokrati har östtyskarna i över 60 år inte haft erfarenhet av något annat styreseskick än diktatur. Efter 12 år av nazism kom över 40 år av kommunism. Bruna och röda sjävhärskare inte endast -

5 509 styrde och städe efter behag. De prångade också ut en het förvrängd bid av verkigheten. Västtyskarna började efter en viss tvekan att bearbeta det som hände åren Något iknande skedde adrig i Östtyskand. Där jög de kommunistiska makthavarna ihop inte endast sin egen historia utan också framstäningen om det som hände under nazismen. Water Ubricht och dennes efterträdare Erich Honecker presenterade en marxistiskt förfaskad kasskampsversion av Hitertiden. Enigt den kunde tyskarna räddas undan det bruna förtrycket endast tack vare en heroisk kamp från kommunistpartiet och den segerrika sovjetarm en. Inga försök gjordes att förkara varför Hiter och hans anhang inte endast kunde komma ti makten utan också kunde eda den tyska nationen in i en katastrof av historiska dimensioner. Det är en viktig förkaring ti att det idag i östra Tyskand finns en mottagighet för nynazistiska paroer. Nu kommer reaktionen. Den riktar sig inte endast mot människor från Tredje värden som de gama kommunistiska makthavarama inbjöd ti Östtyskand inom ramen för ett samarbete mean "sociaistiska broderänder". Här är vietnameserna en särskit utsatt grupp. I östra Tyskand finns också en starkt fientig instäning mot östeuropeer och framför at mot poacker som det kan ta ång tid att komma tirätta med. Mot denna bakgrund är det tveksamt om det var rätt av myndigheterna i Hoyerswerda att ösa ett akut probem genom att fytta invandrarna från deras hittisvarande föräggningar. Det kunde ätt uppfattas som en eftergift gentemot gatans parament. Är botten nådd? Läget i östra Tyskand fortsätter att vara bekymmersamt. De närmaste månaderna får visa om förhoppningarna om att en vändpunkt redan har inträtt är riktiga eer inte. Mycket tyder dock på att botten ännu inte är nådd utan att den kommande vintern kan bi både svår och oroig. På sikt kommer probemen rimigen att bemästras. Frågan gäer när och hur. Förutsättningarna för att skapa ett nytt under inte endast i östra Tyskand utan i hea Östeuropa är goda. Där finns en rik potentia som det gäer att rätt utnyttja. Men arvet från närmare ett havsekes kommunistiskt vanstyre är en svår beastning. Probemen är heer inte enbart av ekonomisk art. Ett avarigt bekymmer är de nationaitetskonfikter som nu gör sig märkbara. Jugosavien är inte det enda oroväckande exempet. B a finns det tyska minoriteter i fera änder i Europa. De kan komma att uppträda betydigt mer aggressivt än tidigare. Då skue det nya Tyskand utsättas för svåra prövningar.