Rent vatten skapar hopp i slummen

Transkript

1 NICLAS LINDGREN: Aa barn är aas ansvar VILL DU HJÄLPA! SKÄNK 50 KR TILL PMU. SMS:A PMU 50 TILL #3 En tidning från PMU Rent vatten skapar hopp i summen 700 barn föramade efter poioepidemi 12 du mijoner människor drabbade av torkan på Afrikas Horn STAFFAN EDIN: MISSION ÄR INTE BARA ATT PREDIKA Ett särtryck från tidningen & jag

2 värden fiippinerna Äntigen går vattnet att dricka Rent vatten och toaetter räddar människoiv i sumstaden Lambakin. Men arbetet med att borra brunnar och anägga avopp har också svetsat samman människorna i staden. Text: Kerstin Kason Foto: Roger Svane foto: Apichart Weerawong, scanpix Tigången ti rent vatten är en förutsättning för ett häsosamt iv. Utan rent vatten dras fattigdomssnaran åt extra hårt och förhindrar varje möjighet ti god utvecking. Det är kunskap som vi aa kan omfamna, även om vi inte tänker på det när vi står med vattensangen och tvättar bien, kör ännu en tvättmaskin efter ungarnas ek i eran eer het enket fyer ett vattengas för att säcka törsten. Eer när vi råkar spia ut ite av det och konstaterar: Ingen fara. Det är bara vanigt vatten. Men för en stor de av jordens befokning är rent vatten varken bara eer vanigt? Leran bir ett hot mot ivet genom föroreningar och bakteriehärdar vattnet är en svåråtkomig vara som kräver både tid, kroppskrafter och pengar att komma åt. Mot den bakgrunden bestämde sig PMU för att stödja ett vattenprojekt i Fiippinerna för ett par år sedan. Ett anta famijer i sumstaden Lambakin, beägen i utkanten av Fiippinernas huvudstad Mania, har arbetat tisammans för något som de förmodigen uppever som en revoution, rent vatten från djupborrad brunn runt hörnet och egna toaetter med septiktankar. Och så småningom ett utbyggt dräneringssystem runt hea området som ska förhindra att smutsigt och förorenat vatten under regnperioderna tränger in i husen eer bir stående på marken som bakteriehärdar. Men projektet i Lambakin fick en tuff start. Just när det skue dras igång svepte tyfonen Ketsana med fu kraft in över Mania-området och ämnade stor förödese efter sig. Sumområdena drabbades som vanigt extra hårt med stora översvämningar och raserade hus. Detta innebar i sin tur en fördröjning av projektet och nya, sämre förutsättningar. I stäet för vattenprojektet bidrog ß pmu nu nummer

3 värden fiippinerna Många får de av insamingen»människorna verkar mer hoppfua och har en tro på framtiden.«serbien. Barnens rätt -kampanjen fokuserar i år på romernas situation i Serbien. PMU:s partner Bread of ife arbetar band annat för att romerna ska kunna tigodose sina rättigheter, få utbidning och att de ska känna sig tryggare i samhäet. Juveyn Guma, PMU:s samarbetspartner Team Mission Phiippines Dessa projekt fick de av insamingen 2010: Fiippinerna. Ny skobyggnad för fokgruppen mangyanerna på ön Mindoro samt vattenprojektet i Lambakin. Liberia. Stöd ti häsocentret i Foya. Peru. Stöd ti center för barn med funktionshinder i Chuucanas. DR Kongo. Utbidning på skoor i andets östra de. Genom Barnens rätt-insamingen har invånarna i Lambakin fått rent vatten och egna vattentoaetter. ß PMU tisammans med Sida med humanitärt katastrofbistånd. Så småningom kom dock arbetet med att förse befokningen med rent vatten Juveyn igång, och i dag räknar pro- Guma. jektedaren Juveyn Guma, från PMU:s samarbetspartner Team Mission Phiippines, ti 83 toaetter, het nya eer genomgripande restaurerade och renoverade, 18 septiktankar och fyra djupborrade brunnar med pumpanordningar som gör att varje hushå kan använda vatten utifrån sina behov, när de vi och med ångt mindre risk att bi sjuka. Byggprojektet har inte varit het enket. Toaetterna, en ti varje famij, har man i möjigaste mån veat bygga inomhus i redan trånga utrymmen. Septiktankarna kräver mer utrymme och måste paceras med hänsyn ti framkomighet och tigängighet. Därför måste man begränsa antaet och åta fera hushå dea på samma tank. Pumparna paceras så att tre, fyra famijer får ika tigång ti en gemensam pump. Paraet har famijerna fått utbidning och information om vattenhantering, sophantering, om hur goda sanitära förhåanden och hygien kan förebygga sjukdomar och främja god häsa, inte minst för barnen som an- 4 pmu nu nummer nars är de mest utsatta. Och rapporterna från projektet taar om att såvä dödighet som sjukdomsfa minskar i området. Men Juveyn betonar att detta, som ju naturigtvis är det stora huvudmået, bara är en de av vinsten med projektet. Människor har ti exempe fått mycket mera tid som de kan använda effektivt för att förbättra sina evnadsvikor, menar hon. Att förse ett hushå med vatten från en brunn ångt bort var ett tidsödande och tungt arbete, säger hon. Det är en annan stämning. Män- niskorna verkar mer hoppfua och har en tro på framtiden. En tro på att det går att förändra. Hea projektet har också genomförts med transparens och famijerna har fått möjighet att deta i besut och genomförande, viket medfört att män- mijoner kronor niskor har börjat sam- inkom 2009 ti Barnens rätt verka med varandra. vårt ansvar, PMU De arbetar för sitt och Pingstförsamhäe tisammans, samingarnas berättar Juveyn. Och gemensamma höst- och jukamdet är något nytt här. 2,9 panj. Aa har hjäpt ti. fakta fakta PMU i Fiippinerna n PMU stödjer fem projekt i Fiippinerna: Byutvecking Kvinnogrupper och mikrofinans Organisations-utvecking Vattenprojekt Skapande av utbidningscenter Under 2011 är cirka en mijon SEK avsatt för dessa projekt. Mania Fiippinerna Barnen har hämtat jord från fodstranden som använts för att göra det snyggt och prydigt omkring pumpområdena. Kvinnorna har städat bort skräp och bråte som bev kvar i och på marken efter översvämningen och kvinnorna tycks ha bivit medvetna om sin kapacitet som arbetare, och har inte varit rädda att ta ett tag med spade eer skyffe. Även de okaa myndigheterna har intresserat sig för projektet och kommit med egna idéer och försag på förbättringar. Borgmästaren sjäv bidrog med ett anta trädpantor som nu panterats invid foden i syfte att förhindra jorderosion och översvämningar. Fritt vatten från brunnen betyder också sparade pengar. Att köpa vatten är dyrt och precis som över at annars så finns det människor som inte drar sig för att sko sig på andras behov och trissar upp priserna. Därför är man nu i fu gång med att också försöka få ti stånd vattenstationer för befokningen runt omkring projektområdet. Där ska det finnas vatten ti ett biigt pris, ett aternativ ti de dyra vattendroppar som annars finns ti sau. Poiosjuka barn får hjäp ti värdigt iv Sommaren 2010 utbröt en poioepidemi i Tadzjikistan. Inom några månader var över 700 personer föramade, de festa små barn. Tadzjikistan har en historia av institutione vård av funktionshindrade. Mået för PMU:s partner, Operation Mercys projekt, bev därför att motverka att poiobarnen skickades ti institutioner. Man fokuserar därför på att hävda rätten ti rehabiitering och återanpassning i samhäet för de poiosjuka barnen. Barnens rätt -kampanjen är med och finansierar insatsen. Man undervisar om sjukgymnastiska övningar i den akuta fasen, ger undervisning och information för famijer och samhäsrepresentanter om vikten av rehabiitering i hemmijö och utbidning för ALLA barn. Arbetet inkuderar ett mobit team med ortopedtekniker och små okaa centra för rehabiitering och förädrarådgivning. Genom utbidning av nyckeper- soner från häso-, utbidnings- och den sociaa sektorn och ett gott samarbete med okaa myndigheter och Unicef tror vi att det här projektet kan bi en mode för samhäs- och rättighetsbaserad rehabiitering, säger projektedare Andrea Vogt. I framtiden hoppas vi att detta inte bara kommer hjäpa barn som har drabbats av poio utan även andra funktionshindrade barn. Vi tror att de på så sätt kan eva sina iv på ett värdigt sätt och nå sin fua potentia, säger Anrea Vogt. Mikae Stjernberg Man panerar också för ett dränerings- system för att eda bort regnvatten och även vatten från den näriggande foden som under regnperioden atid hotar att svämma över. Just nu är det regnperiod och man föjer utveckingen för att se hur de ska bygga systemet så effektivt som möjigt. Vi vi observera vattennivåerna och se var vi ska ägga bockeringar och fördämningar, förkarar Juveyn som ju as inte är ingenjör utan sjuksköterska. Men i den värd hon ever en sårbar och utsatt mijö är sambanden tydiga och tigången ti rent vatten måste säkras om de goda effekter man vi uppnå och hittis sett ska bestå. Projektet som nu är avsutat har varit ett samarbete mean PMU, Team Mission Phiippines och pingstförsamingen i Tenhut. Det har finansierats av dear av insamingen Barnens rätt. t Förädrar tränas i att rehabiitera barnen i deras hemmijö. pmu nu nummer

4 sverige insaming Barnen är het oskydiga Jesus satte barnen främst. Då vi PMU:s församingsinspiratör Staffan Edin göra ikadant. Hea året arbetar han för att inspirera församingar att sama in pengar ti barnen. Text: Mikae Stjernberg Foto: Fredrik Edin Sommar som vinter arbetar Staffan Edin i Skeefteå en dag i veckan med att förbereda PMU:s åriga kampanj Barnens rätt vårt ansvar. Just nu går arbetet på högvarv eftersom juen närmar sig med stormsteg utifrån hans perspektiv. I år fokuseras insamingen på romska barn och deras utsatta och marginaiserade situation i Serbien. Hans uppgift är att inspirera och informera församingarna så att de detar i kampanjen. Viken är din drivkraft i detta arbete? Trots att värden är orättvis finns det möjigheter att göra positiva insatser, inte minst för barnen som ju är het oskydiga ti hur vår värd Romska barn får hjäp PMU:s åriga kampanj Barnens rätt vårt ansvar kommer i år att hjäpa romska barn i Serbien. ser ut. Därför känns det viktigt att pingstförsamingarna suter upp kring kampanjen som sätter barnens behov i centrum, förkarar Staffan Edin. Viken är din egen erfarenhet av detta? Den finns både här i Sverige och i utandet. Tisammans med min fru har jag besökt Ryssand nästan 40 gånger. Där har vi sett hur de kristna arbetat med gatubarn på oika sätt. De har tagit dem på sommaräger för att de ska få byta mijö under en period. Detta har varit oerhört stimuerande! Här på hemmapan har vi sjäva som famij varit kontaktfamij och tagit emot barn som har behövt oss. Dessa två oika perspektiv gör att mitt hjärta butar extra för att församingarna verkigen ska engagera sig för barns rättigheter. Hur skapar man ett engagemang för något som är ångt borta? Värden igger inte ångt borta. Tre dagar i veckan arbetar jag på Komvux. I en av mina kasser har jag 15 eever där aa kommer från oika änder. Det är en dröm att få undervisa dessa, gruppen är som ett het bibiotek med a den kuturea bakgrund som de har. Så vi måste inte åka ti andra sidan jordkotet för att göra nytta för andra. Varför ska församingarna engagera sig i Barnens rätt? Mission är inte att bara predika Gå ut och gör aa fok ti ärjungar. Det finns också en praktisk de. För Jesus var barnen i ara första prioritet. Därför känns det viktigt att vi som församingar tisammans gör en sådan här satsning varje år. Hur engagerar du församingarna? Förutom de traditionea sätten via teefon och mej besöker jag församingar och second hand-butiker. Idérikedomen är stor över vad man okat gör. De största pengarna kommer in när second hand-butiker skänker hea dagskassor ti kampanjen. Många församingar samar in pengar genom exempevis auktioner, bössinsamingar och konserter men att ge en gåva i koektboxen är nog vanigast. Varför är kyrkfok ofta givmida? Det är en naturig de av vår tro att dea med sig. Vi ever här på jorden med vårt evighetsperspektiv. t Staffan Edin Bor: Kåge utanför Skeefteå. Yrke: Lärare och pastor. Åder: 59 år. Famij: Fru och två vuxna barn. Gör mig gad: När jag ser ett engagemang för något gott som är sprunget ur hjärtat. Gör mig upprörd: Uppenbara orättvisor, speciet när fok gör det för egen vinnings sku. Torkans offer får stöd n Cirka tov mijoner människor har drabbats hårt av torkan på Afrikas Horn. PMU:s partner i Kenya, FPFK, arbetar med en katastrofinsats ti cirka 900 personer i tre distrikt nordost om Nairobi mot Somaia. Det gäer särskit utsatta människor så som undernärda barn och vuxna, hushå som eds av kvinnor och barn, aidssjuka samt handikappade. FPFK arbetar också för att stärka byarnas förmåga att kara av framtida torkkatastrofer. Läs mer om situationen och om hur du kan ge en gåva: Nytt pris ti Mukwege n Doktor Denis Mukwege har tideats ytterigare en utmärkese för sitt arbete band kvinnor som utsatts för sexuet våd i DR Kongo 2010/2011 Kung Baudouin Internationa Deveopment Prize. Mukwege tog emot priset på Kungiga Sottet i Brysse i närvaro av kung Abert II och drottning Paoa av Begien. Margot Waström var en av gästerna. Priset var euro. Pmu stödjer arbetet med rehabiitering av sexuet utsatta kvinnor vid Panzisjukhuset. Hjäp Värdens Barn. I oktober är det åter dags för riksinsamingen för Värdens Barn som är en fokrörese med friviiga. I 2011-års insaming samverkar Radiohjäpen med tov organisationer, där PMU är en av dessa. Under förra året samades det totat in 83 mijoner kronor ti Värdens Barn. Second hand i city n Hesingborgs Pingstförsaming förbereder tisammans med PMU ett nytt secondhand-koncept för att nå nya mågrupper. Hittis har vi arbetat med stora butiker som innehåer at och som många gånger är pacerade utanför stadskärnan. Det nya är etabering av butik med enbart käder, skor och accessoarer i en mindre butiksoka i centrum, förkarar Tommy Granberg, second hand-ansvarig på PMU. Det här bir därmed den första citybutiken och den öppnar under hösten. Aa barn är aas ansvar Som tvåbarnsföräder har jag det yttersta ansvaret för att mina barn har det bra. Men gemensamt har vi vuxna också ett ansvar för de ara mest utsatta barnen på vår jord. Varje barn, oavsett bakgrund, har rätt att behandas med respekt och att få komma ti tas. Och här finns att göra 1989 antogs FN:s konvention om barnets rättigheter. Enigt barnkonventionen ska barnets bästa komma i främsta rummet i aa åtgärder som rör barn. Sverige var ett av de första änderna som skrev på barnkonventionen. Ingen annan konvention om mänskiga rättigheter har någonsin fått så stor uppsutning över hea värden. Endast USA och Somaia har vat att inte stå bakom den. Men mycket återstår innan konventionen kan sägas gäa i praktiken värden över. Barns rättigheter kränks tyvärr varje dag, både här hemma och i andra änder. Barnkonventionen är ett rättsigt bindande och internationet instrument som innehåer bestämmeser om mänskiga rättigheter för barn. Konventionen fastsår att barn inte är förädrars eer andra vuxnas ägodear, utan individer med egna rättigheter och ett människovärde, men också att barn har speciea JA! Varje barn, oavsett bakgrund, har rätt att behandas med respekt och att få komma ti tas. OJ! Fortfarande finns det två änder som inte skrivit under FN:s barnkonvention. behov av skydd och stöd. Den bygger på principen att aa barn har samma rättigheter oavsett kön, hudfärg eer reigion. För oss på PMU är barn viktiga. Vi fortsätter därför att arbeta för att barnets rättigheter och ivsvikor stärks. Det är anedningen ti att vi för fem år sedan startade höstkampanjen Barnens rätt vårt ansvar, där PMU och pingstförsamingarna gemensamt gör en extra satsning varje år. Vi är jättegada för den uppsutning som skett kring denna fråga i vårt avånga and! Vi vet att kampanjen verkigen gör skinad för enskida barn runt om på vår jord. Insamingen har gjort att vi tisammans band annat kunnat stötta förädraösa barn i Rwanda, ordnat rent vatten för barn i Fiippinerna och byggt skoor i Sudan. Under hösten kämpar vi vidare för att också romska barn i Serbien ska få sina rättigheter. Jag hoppas att du och din församing vi vara med! Nicas Lindgren Direktor, PMU pmu nu nummer

5 Vård av kvinnor och barn I Kongo arbetar PMU med fera viktiga projekt, b.a. nutritionscentra för undernärda barn och vård av kvinnor som drabbats av sexuet våd. För att säkra en fortsättning behöver vi sama in mer pengar. Din gåva är därför oerhört värdefu! SMS:a KONGO eer KONGO100 ti så skänker du 50/100 kr Besök för mer info! kompis 5 tips på hur du kan göra skinad En tidning från PMU för dig som vi veta mer om värden Aa barn är ika mycket värda! Men aa barn får inte samma möjigheter. Skoa, ek, trygghet och mycket annat som vi ser som sjävkarheter är inte sjävkarheter för aa barn. Årets skopaket berättar om romer i Serbien och speciet om Naddja, 10 år. Tidningen PMU.nu ges ut av PMU och är ett särtryck med sidor från Dagens magasin Du & jag. Ansvarig utgivare: Per Hörnmark Redaktör: Mikae Stjernberg Foto omsag: Roger Svane Bestä vårt skopaket! Innehå: tidning med berättesen om Naddja, info om romer, pysse och tips, jämförese mean Sverige och Serbien, affisch om barnkonventionen, tips ti äraren och fim för nedaddning med mera. Tryck: V-TAB. E-post: redaktion@pmu.se Webb: Facebook: com/pmufb Teefon: Skoan är Naddjas framtid Mattips Det här Nebahata från visste du inte och Faton Serbien om romer drömmer om ett annat iv FN:S BARNKONVENTION: ALLA BARN HAR RÄTT TILL TRYGGHET OCH LEK PMU:s huvudkontor: PMU, Stockhom. Pusgirokonto: PMU.nu finansieras devis med stöd av sida (Styresen för internationet Skopaket PMU (Pingstmissionens Utveckingssamarbete) är en av Sveriges större biståndsorganisationer och arbetar tisammans med okaa samarbetspartners i omkring 50 änder med cirka 165 pågående projekt. 2011/12 För bestäning och mer info: At vad ni vi att människorna ska göra för er ska ni också göra för dem utveckingssamarbete). Sida dear inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvar för innehået är utesutande författarens.