ournalen margot JORKAS MC-CAFÉ FIXAR PENGAR TILL BEHÖVANDE MATTIAS BESÖKTE BARNSLAVARNA HAN BOR PÅ SJUKHUSET pröva nya smaker i sommar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ournalen margot JORKAS MC-CAFÉ FIXAR PENGAR TILL BEHÖVANDE MATTIAS BESÖKTE BARNSLAVARNA HAN BOR PÅ SJUKHUSET pröva nya smaker i sommar"

Transkript

1 Och bidra ti att fattiga och vådtagna kvinnor får hjäp Svenska ournaen augusti 2013 årgång 89 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen JORKAS MC-CAFÉ FIXAR PENGAR TILL BEHÖVANDE MATTIAS BESÖKTE BARNSLAVARNA Det var het omskakande HAN BOR PÅ SJUKHUSET Denis Mukvege ständigt hotad pröva nya smaker i sommar margot STÅR PÅ DE UTSATTA KVINNORNAS SIDA bestä boken om mukwege

2 innehå Din testamentsgåva gör skinad! Dr Denis Mukwege Jag har i över 25 år arbetat för att kvinnorna i södra Kivu ska kunna föda på sjukhus eer kinik just därför att så många havandeskap sutar i tragik. 23 foto: toreif svensson augusti Hon har sett mycket Besutsamhet och internationea resoutioner. Det behövs för att förändra värden, menar Margot Waström som sett mycket av bestiaiska övergrepp men ärt sig håa huvudet kat. 10 Hit vafärdar bikers I Svartå har Jorka sitt popuära motorcafé varje sommaronsdag. Men nästa år är det sista, då fyttar Jorka ti Örebro. 14 Framtidstro Band indianerna på San Bas-öarna i Panama får vuxna ära sig skriva, äsa och räkna så de kan sköta affärerna. Hea mitt iv förändrades, säger Cadestino Mojca, Rekammakaren omskakad Mattias Fyborgs värd var fotomodeer och kataogmijöer. Det var chockartat för honom att se de naturvackra mijöerna i Etiopien med barn som som fryser och savar så deras kroppar förkrymper foto: Rickard L. Eriksson foto: Linda kemner foto: Jörgen Uvsgärd Läkarmissionen har 90-konto och kontrolleras årligen av svensk insamlingskontroll Förändrar framtiden för utsatta människor Namn Efternamn Gatuadress Postnummer Postadress Läkarmisssionen Frisvar Väingby Porto Betat Du kan även bestäa mappen på te , akarmissionen.se eer Svenska ournaen Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen ges ut av Läkarmissionen och är en organisations- och medemstidning Direktor: Johan Lija ansvarig utgivare: Conny Sjöberg Information: Eva Nordenstam von Dewig Biståndsprojekt: Ove Gustafsson Medems- och givarservice: Postadress: Läkarmissionen, Väingby teefon: växe hemsida: Produktion: Swedmedia Redaktör: Kerstin Doye redigering: Peter Wickberg Kartor: Oa Gustafsson Omsagsfoto: Rickard L. Eriksson Postadress: Swedmedia/Svenska Journaen, Stockhom e-postadress: teefon: Annonser: Dispay i Umeå Annonsbokning: Postadress: Dispay/Svenska Journaen, Box 3042, Umeå teefon: tryckeri: V-TAB, Vimmerby gåvor ti Läkarmissionen på Pusgiro Skostart men inte för aa Det är mycket skoa i det här numret av Svenska Journaen och det passar ju augusti som är en skostartsmånad. I det stora reportaget får vi föja med ti Kuna-indianerna i Panama där Läkarmissionen bedriver afabetisering. Band notiserna finns häsningar från två speciea skoor: I Indien är det en erkänt bra skoa i Cacutta som ger möjighet ti vidareutbidning för barn i summen. I Pakistan är det grundäggande undervisning för barn i ett nomadfok, där ärarna hänger med när famijerna fyttar. I Uganda har också några tonåringar detagit i en speciakurs för tjejer som adrig har fått gå i skoa eer hoppat av. Tjejerna poängterar hur mycket de ärt sig om hygien och att det har inneburit att Eva Nordenstam von Dewig Informationsansvarig på Läkarmissionen de är friskare nu. Att ära sig äsa och gå i skoa innebär mer än vi kanske tänker på. För många av oss är det så sjävkart. Vi är oss äsa tidigt och sen sitter det. Bokstäver bir ord utan att vi behöver anstränga oss. För aa vi jag passa på att rekommendera boken Denis Mukwege - en evnadsberättese som kommer i höst. Om du bestäer boken via Läkarmissionen går 100 kronor på varje bok ti att renovera övernattningssaar ti patienter på Panzisjukhuset. Doktor Mukwege är en person som det är ätt att imponeras av och en smakbit från boken och hur ating började får du på sidan 23.

3 Margot Waström fortsätter kampen mot sexuea övergrepp Att gråta förändrar inte värden När vanmakten över aa bestiaiska övergrepp hotade gripa henne, hände det att Margot Waström gick ut och dansade. Att enbart gråta förändrar inte värden. Det krävs besutsamhet, mod och internationea resoutioner. TEXT: MAJKEN ÖST-SÖDERLUND FOTO: RICKARD L. ERIKSSON Det har gått ett år sedan Margot Waström ämnade sitt FN-uppdrag. Nu är hon tibaka på hemmapan och taar på Läkarmissionens årstämma om sexuet våd i konfiktområden. Berätteserna från krigets Kongo, Guinea, Coombia eer Kosovo är för starka för att ta in. Det är berätteser om systematiska vådtäkter, bestiaisk destruktiv misshande med sexuea förtecken, at för att förnedra, förstöra och skambeägga. Inget river ner så effektivt som att förgöra mammorna och döttrarna, grunden för hea den poitiska och sociaa makten. Hur macho kuturen än är, med enbart män i huvudroerna, överever ingen man utan mat, vatten och kärek. Det vet förövarna, därför är vådtäkter ett biigt och effektivt vapen i konfikter. Men kvinnorna är inte enbart offer, de är också hoppet för framtiden. De är starka och de vi engagera sig. I två år var Margot Waström FN:s sändebud för att få stopp på de systematiska vådtäkterna som krigshanding. År då hon fått höra atför många människor och se atför många patser där Gud synts vara ångt borta tyst och frånvarande inte ens kyrkans egna representanter har jobbat för godheten, snarare detagit i ondskan. För att orka har Margot försökt håa distansen, men berättesen om Bibi är svår att håa ifrån sig. Den ia tioåringen, som gick i sina knagröna fip-fopskor för att hämta vatten, sodaterna såg henne, vådtog henne och sköt därefter sönder hennes underiv. Det är det som är det riktigt ondskefua. Det är unga människor, fickor men också pojkar, som stått och väntat på en buss, varit på väg Margot Waström Kvinnorna är inte enbart offer, de är också hoppet för framtiden. De är starka och de vi engagera sig. ti skoan, agat mat het oskydiga och oskyddade mitt i vardagen har de förnedrats, vanärats och skadats för ivet. Visst har hon gråtit iband. Hon är människa. Men oftast har hon tagit på sig sin professionaitet, agt kvinnornas berätteser på minnet och sedan rapporterat direkt ti FN:s säkerhetsråd, 4 Svenska Journaen Svenska Journaen 5

4 q Margot Waström Famij: Maken Håkan, sönerna Viktor och Erik. Bor: På Hammarö i Värmand. Koppar av med: Joggar, simmar, promenerar och äser. Aktue: Jobbar 25 procent åt Postkodotteriet med ett projekt som ska uppmärksamma mångfad och toerans, medvetandegöra frågor om etnicitet, funktionshinder och kön. Sitter i oika boagsstyreser. Tidigare karriär: EU-kommissionär, FN: särskida representant, biträdande civiminister, sociaminister och kuturminister. Margot Waström besöker Waikae där massvådtäkter skedde under en månad Margot på FN-uppdrag i Kongo. Margot i samspråk med Marika Griehse och Dr Denis Mukwege. Foto: Radio Okapi foto: Myriam Asmani foto: ars hagberg kaat ambassadörer ti möten, avkrävt dem svar och förkaringar. Vådtäkter som krigshandingar är ångt ifrån utrotade, men tack vare resoution 1960, som Margot var med och arbetade fram finns nu en möjighet att namnge änder och ägga dem på skamistan, mået är att avskaffa straffriheten, resoutionen är ett verktyg att nå det mået, i den bästa av värdar skue FN:s medemsänder dra in bistånd, vägra handa med änder på skamistan. Det finns betydigt mer att göra. Car Bidt har inte en endaste gång uttaat sig om de systematiska vådtäkterna, inte i någon intervju, inte i någon boggpost eer på twitter. Margot har visserigen ämnat partipoitiken men utrikesministerns ovija att benämna det grymma våd som riktas mot civibefokningen gör henne arg. Om EU och utrikesministrarna satte press på krigförande änder skue arbetet gå snabbare. Vådtäkter är inte enbart en kvinnofråga. Det har Margot sagit fast med bestämdhet. Det handar om mänskiga rättigheter och är en freds- och säkerhetsfråga. Om befä och sodater straffades ika hårt för vådtäkter som för desertering skue det ge tydiga signaer ti det miitära systemet. Även i sin egen organisation har Margot tvingats föra kampen. Att benämna det sexuea vådet med sitt rätta namn krigshanding att beägga det med straff, skadeståndsskydighet och sanktioner mot änder som inte föjer resoutionen har inte väkomnats överat. Vådtäkt som krigshandingar har funnits ända sedan antiken. Det handar inte om tradition och kutur, det är krigshandingar och ska bestraffas. Margot får något i bicken som avsöjar att hon inte bara är en god kommunikatör, hon kan också driva frågor och skaffa fram den kunskap som behövs för att kä av och avsöja även den motsträvigaste poitiker. Att Margot vade FN i stäet för en topposition i sociademokraterna har förargat och förvånat en de. Hon förkarar att usten ti partipoitiken adrig mer bev densamma efter att Anna Lindh mördades. Det är en starkt bidragande orsak ti att hon adrig ockades att bi partiedare. Jag tänker ofta på Anna, jag var nyigen vid hennes grav med bommor. Hennes död påverkade mig vädigt, vädigt djupt. Vi var koeger och vänner. Vi visste var vi hade varandra. Det tog bort min naivitet, Margot Waström Det handar inte om tradition och kutur, det är krigshandingar och ska bestraffas. känsan av att vi var skyddade för att vi var engagerade i någonting, att vi var ideaister. En de av min entusiasm och gädje dog med henne. Vi pratar en stund om Anna, som var föredöme för så många, som kombinerade poitiskt engagemang med att stundtas vara den enda vårdande förädern. För Margot har det varit annorunda. Håkan har, ända sedan de träffades för 32 år sedan, varit med och stöttat, tagit minst sin ande av hemarbetet och barnomsorgen. Under aa åren i EU skötte han at: städning, matagning och barnen. Men när hon bestämde sig för att åka ti New York fick hon åka ensam. Håkan vie inte mer, han och pojkarna stannade hemma på Hammarö och hon fick inrätta ett eget ensamt privativ i FN-staden. I boken Margot som kom ut i höstas skriven av författaren Bengt Ohsson anas mean raderna en viss förundran över att hon, den offentigt kända poitikern, evt mer än hava 6 Svenska Journaen Svenska Journaen 7

5 Anna Lindh var en av Margot Waströms bästa vänner. Foto: Henrik Montgomery, scanpix Foto: Henrik Montgomery, scanpix foto: erika stenund biden Margot Waström framför EU-paramentet i Strasbourg. Årets FN-vän sitt iv med en man som beskrivs med ord som ordningssam, praktisk och ordkarg. För Margot är det inget probem. Hon försäkrar att Håkan är betydigt mer kunnig än vad hon är på många områden. Det är bara det att han inte syns ika ofta som hon gör. Hon drar ite på det och säger dipomatiskt att hon iband skue vija ha ite fer kompimanger. Håkans käreksbevis är praktiska, medan hennes är mera ordrika. Det tycks vara med kärek som med den kristna tron. Det är först när den taar med händerna som den bir verkig och trovärdig. Kärek kan vara utan ord, precis som ord kan vara utan kärek. Av den charmige Benny ungdomskäreken från hemtrakten fick Margot ord i mängd. Men förhåandet sutade med att hon satt ensam i ett hyresrum misshandad både fysiskt och psykiskt. Det dröjde fera timmar innan hon vågade söka hjäp. Jag förstår mekanismerna bakom kvinnomisshande. Det är inte bara att gå, kvinnorna skudbeägger sig sjäva: Det är mig det är fe på, det är något jag gör som gör honom arg, som gör Margot Waström Det anonyma näthatet verkar ha tagit fram människor som tidigare bott under stenar. att han dricker. Dubbenaturer är charmiga och ångerfua däremean. Kompisarna tyckte att jag var en idiot som stannade kvar så änge som jag gjorde. Skammen får kvinnor att stanna i destruktiva reationer, skammen gör att säkten och hea samhäen överger kvinnor som vådtagits. Att skambeägga har atid varit ett maktspråk och en härskarteknik. Att inte gå i den fäan varken som förövare eer offer är viktigt för varje edare, som kvinnig toppoitiker har Margot sett de festa varianter. Jag äser adrig kvästidningar, adrig kommentarer ti artikar. Det anonyma näthatet verkar ha tagit fram människor som tidigare bott under stenar. Varför skue jag äsa sådant? Jag är säker på att det har förängt mitt iv. Så många tråkiga sammanträden jag suttit på i mitt iv som antagigen har förkortat ivet behöver jag föränga det så mycket det går. Hon skrattar och sätter snabbt tänderna i en unchmacka, som en vänig sjä bär in ti henne efter föredraget. Kockan närmar sig fyra, både unchen och hon är starkt försenad. Hon är effektiv, intervjun sker i min bi, jag kryssar fram i eftermiddagstrafiken medan Margot försöker få igång inspeningsfunktionen på min mobi. När poisen kör om i fu fart och bockerar vägen framför mig, tappar jag koncentrationen i några sekunder. Efteråt, när jag yssnar på bandet, hör jag att Margot säger att hon gärna söker sig ti kyrkor, hon kaar sig kristen, hon äskar att höra kongoesiska kristna kvinnor som berättar om hur det går att skapa jus och hopp även för dem som vådtagits. Försoning kan växa fram ur förnedring. Men när Gud tycks vara så ångt borta att ti och med kyrkans män begår vådtäkt, är det varje människas moraiska och humanitära pikt att bidra ti att minska vådet. FN kan skapa resoutioner men för att besuten ska få praktiska konsekvenser måste varje ands edare, opinionsbidare och vaniga medborgare engagera sig. s Hjäpen gjorde det möjigt att börja skoan s Fickan på biden bor med sin sjuka mamma och syster i ett enket itet skju i en stadsde utanför Addis Abeba i Etiopien. Hon får genom Läkarmissionen möjighet att gå i skoan viket hon var vädigt stot över. Eva Nordenstam och jag var där och besökte skoan och föjde med henne hem. Hon var en avarig ficka med en så specie bick som jag fortfarande minns tydigt. E erika Stenund 8 Svenska Journaen Svenska Journaen 9

6 svartå Mc-åkarnas mecka finns i Svartå Varje onsdag hör man judet av dundrande bikers som ruar in ti Jorkas Motorcafé Vad gör ni här? Det här är den 17:e och sista sommaren som Jorka i Svartå har sitt Motorcafé öppet. Han avsutar i stor sti med ett ådäventyr. Jorka säjer otter för 365 kronor ti ådor som kan innehåa vad som hest från Motorcaféet. Viss de av behåningen tänker han skänka ti Läkarmissionen. Text: Eva nordenstam von dewig Foto: inda kemner Jorka föddes som Jurkka Kaervo och kom ti Sverige 1942 som finskt krigsbarn. Då var han två år och minns när han första gången träffade Edvin och Lisa Bomberg i Örebro. Jag hade tappat min appei, min snuttefit ängs resan och jag kommer ihåg att jag fick en ny. Och att jag fick en nae. När kriget var över bev Jurkka kvar hos sina svenska förädrar och har evt sitt iv som Jorka Bomberg. Han har jobbat med oika saker i ivet, men motorintresset har varit tydigt. Och också det praktiska handaget. Jag är en överevare och oroar mig inte för morgondagen. Det är det så många andra som gör, säger han. Jorka var med och startade SMC (Sveriges Motorcykister) och har ordnat mc-resor ti Ise of Man sen sutet av 60-taet. Efter en ivskris hamnade han i Svartå där han har försörjt sig som snickare, mekaniker och även haft sitt Motorcafé. Jag tycker att det här är en fantastiskt skön pats. Man känner vinden och naturen och rådjur och katter och treviga människor tittar förbi, säger han. Men det finns inget vatten och inga stora bekvämigheter, och Jorka har reumatism. Varje onsdag när Motorcaféet är öppet bär han hundra iter vatten ti kaffekok och disk. Vänner hjäper honom att bre smörgåsar och det är mycket fok som hittar hit. Det kan komma fera hundra mc-åkare på onsdagarna. Caféet gör sig inte sjäv och krafterna börjar tryta, säger Jorka. Det är därför han har bestämt sig för att dra sig tibaka och nästa sommar i juni, går det stora ådäventyret av stapen där at ska bort. Att han redan ett år i förväg förvarnar är ganska typiskt Jorka. En åda kostar 365 kronor och då kan man börja spara en krona per dag och då kan aa vara med, och få ett minne av mig och Motorcaféet, säger han. Sjäv har Jorka evt sitt iv på det viset. Även nu sparar han sjäv 30 kronor om dagen för att kunna håa bien i gång. Jag har adrig varit ute efter stora pengar och jag samar inte på pengar. Jag tror att enda sättet att få pengar i börsen är att håa den öppen. Då kommer det både in och ut pengar, säger han. Även huset kommer att ottas ut, och biar, gama fönster, kaffekoppar, en handknuten rya av Agot Niska, bror ti smuggarkungen Adof Niska, verktyg, tibehör ti motorcykar band mycket, mycket annat. Dear av behåningen dear Jorka ut, både ti okaa föreningar och ti Läkarmissionen, som han har stött i många år. Jag har at jag behöver. Jag saknar ingenting. Jag tror på att sträcka ut en hand och hjäpa ti. Jorka sjäv kommer att fytta ti en ägenhet i Örebro och han är inte rädd att ångra sig. Jag har adrig ångrat något i ivet och jag har atid gjort het annorunda saker. Det här är också typiskt Jorka, säger han. s Vi du vara med på ådäventyret? Skicka namn och adress ti Jorkas Motorcafé, Svartå, så kommer mer information på posten. Annebritt Karsson och Johan Östberg, bikers. Det är första gången som Johan är på Jorkas, jag har varit här en gång förut. Vi är särbos men tycker om att åka på ite bus. Vi tycker det är synd att caféet äggs ner men det är en kanonbra idé att otta ut saker och ge pengarna ti vägörenhet. Jag är här så ofta jag kan. Förrförra året var det varenda onsdag som Jorka hade öppet. Annebritt Ever Söderberg, MC-åkare. Jag kan förstå att Jorkas vi göra sig av med det mesta, men jag tycker att det skue finnas fera som han, speciet i de högre samhäskasserna som har pengar. Jorkas Motorcafé stänger efter 17 säsonger. Jorkas ottar ut at från hus ti kaffekoppar och en viss de av behåningen tänker han skänka ti Läkarmissionen. Jag bor i Örebro och det här är en bra rutt. Jag är här några gånger per säsong. Jag har känt Jorka Peter Lindgren, motorentusiast i 50 år och han kräver inte så mycket av ivet. Han har så han karar sig. Jag önskar att någon annan skue ta över Motorcaféet. 10 Svenska Journaen Svenska Journaen 11

7 krönika kortom... Fick ett samta från min vän poisen En röst på teefonsvararen. Jag känner genast igen den fastän det var ganska änge sen vi sågs. Det är min vän poisen. Han den ånge, bonde engagerade poisen som insåg att man kan tvingas bryta mot regerna, både de skrivna och oskrivna, för att kunna utföra sitt jobb band de stökiga ungdomarna i Stockhoms förorter. Jag har föjt honom i hans arbete genom åren. Sett honom ta cyken och rua ner i city för att komma nära ungdomarna på Pattan. Han är igenkänd och bemöts med en bandning av humor och respekt. Ett år fick han för sig att tigga ihop pengar för att, tisammans med en koega, kunna ta med sig ett gäng bråkstakar upp ti fjäen för att ära dem mänskig vett och etikett. Skidåkning på dagarna och föreäsningar på kväarna. Komma i tid och håa ordning på rummen. Jag minns särskit ett par kiar i gruppen. En bond kie med ett svenskkingande namn som var som kippt och skuren för ett framtida poisjobb. Han vie veta at om jobbets karaktär och han var så fascinerad av poisuniformen att jag nästan trodde han skue stjäa den under natten. En tuff outfit som påminde om en miitäruniform. En annan kie tyckte jag närmast synd om. Han hade kommit ti Sverige från Meanöstern vid mycket späd åder. Snö och skidbackar verkade vara okända fenomen för honom. Ändå gav han sig upp i backen och kämpade hårt för att håa sig upprätt. Jag har ett minne av att jag och min fotograf kom farande med scooter och får se honom sitta med benen i kors i snön, barhuvad och utan vantar. Hans skidor hade farit av och han orkade knappt ta sig upp, utmattad av ansträngningen i spåret. Den väkända rösten i teefonsvararen säger: Jag tänkte att du kanske vie veta hur det gick för kiarna du mötte däruppe på fjäet. Sjävkart vi jag veta. Hur det gick för min vän poisen vet jag mer om. Hans arbetsmetoder och hans närkontakter med de småkriminea gängen från förorten edde så småningom ti att han inte kunde vara kvar som pois. Som den piketpois han en gång varit visste han för mycket om de metoder som används mot buset och situationen bev så småningom ohåbar. Han sutade som pois. När jag nu ringer upp honom möts jag av en stormvind av engagemang och entusiasm i andra ändan av uren. Min vän har just varit ute i Husby och Rinkeby och träffat ungdomar som adrig tidigare samtaat med en pois. I aa fa inte på ungdomarnas hemmapan. Ungdomar som varit med när biar brinner och skoor sätts i brand. Uppopp är det språk de använder som adrig har bivit yssnade på, säger min vän och citerar Martin Luther King. Han berättar att han skriver på en bok om sina erfarenheter just nu. Vid sidan om skrivandet reser han runt i andet och föreäser om rasism, främingsfientighet och faktiskt kärek. Hans kommande bok har arbetsnamnet Att våga bemöta med kärek. Poisen som ärde sig taa med buset. Vårt ånga samta böjar över det privata ivet och det som händer runt omkring oss. Stort och smått. Min vän återkommer hea tiden ti orden kärek och beröring. Han anförtror mig att han tidigt i sin ungdom hade paner på en het annan yrkesbana. Viken då? undrar jag. Efter en iten stunds tvekan säger han att han vie bi präst. Inte så oväntat, tänker jag, han bev ju en förkunnare ändå om än på gatan och i förorten. Men hur gick det för de två bråkstakarna som var med däruppe på fjäet för många år sen? En av dem mötte jag i fängeset för en tid sen, han hade rånat en bank, berättar min vän. Men den ie spinkige i skidbacken, han går på poisskoan just nu. Annika Hagström Journaist, programedare och författare. Hon har varit gästprofessor vid Institutionen för journaistik och masskommunikation, JMG, i Göteborg. Mobia skoor i Pakistan s För de nomadiserade gujarerna i Pakistan är det svårt med skoa för barnen. Det dagiga ivet handar om att ta hand om sina djur och fytta dem mean sommar- och vinterbeten. Hea famijen och aa ägodear tas med på de ånga vandringarna. De festa gujarer är anafabeter. Nu är en förändring på gång. Läkarmissionen stöder mobia skoor som föjer med på färden. Förädrarna är vädigt stota över att deras barn numer kan äsa, skriva och räkna. Via barnen förmedas också kunskaper ti de vuxna om hygien, vattenrening och annat som hjäper ti att minska den extremt höga barna- och mödradödigheten band gujarfoket. Tigers Cub har fått tjejer i aget! s I Uganda har Läkarmissionen under 2013 även börjat hjäpa fickor som ever som gatubarn i huvudstaden Kampaa. Just nu bor sju fickor på centret Haf Way Home, utanför huvudstaden Kampaa. Liksom för pojkarna är fotboen ett viktigt redskap för att fickorna ska må bättre och få hjäp att anpassa sig ti ett vanigt iv igen. Traditionet får fickor inte spea fotbo i Uganda, men tränaren Evis ger dem shorts och pockar in dem i pojkaget. Fotboen är nog en ännu viktigare hjäp för fickorna än vad den är för pojkarna, säger han. Evis har snabbt sett att fickorna får bättre sjävförtroende och mer mod av att spea. Jag giar verkigen fotbo och bir gad varje gång jag är på pan, säger 11-åriga Christy. Christy är den yngsta fickan på centret men är den som gör må först, när Läkarmissionen är på besök. 12 byar i Modavien får tre besök varje år av Läkarmissionens mobia kinik. Engagera dig med oss för Värdens Barn! s Läkarmissionen är en av fera organisationer som är med i årets insaming för Värdens Barn och söker dig som friviigt vi vara med och sama in pengar på din ort. Hör av dig ti oss med teefonnummer, adress och viken kommun du tihör så bir du kontaktad av Värdens Barn när det närmar sig. Meja: eer ring Värdens Barn är ett samarbete mean Radiohjäpen och friviigorganisationer för att tisammans sama in pengar ti utsatta barn runt om i värden. Eever med goda utsikter s I Cacutta stöder Läkarmissionen Emmanue Schoo där barnen kommer från extremt fattiga mijöer. Emmanue Schoo är en skoa med hög status och goda möjigheter att komma vidare i ivet, för barn som annars har få chanser. Nu berättar skoan att två av eeverna i årskurs 11 har bivit uttagna ti Pestaozzi Viage Scheme ett internationet speciaprogram för begåvade ungdomar med fattig bakgrund. De kommer att få äsa en Internationa Baccaaureate i Hastings, Engand. En av skoans tidigare eever har också fått ett ettårigt stipendium för att deta i ett speciet studieprogram i Austraien. Jag giar att vara här men hoppas att jag om ett tag kan komma tibaka ti min famij. Christy 12 Svenska Journaen Svenska Journaen 13

8 panama På torget på ön Soedad de Miriam i San Bas övärd utanför Panamas östkust samas en stor grupp Kuna Yaa-indianer vid dagens sut. De detar aa i Afaits och Läkarmissionens vuxenutbidning för att ära sig äsa och skriva. Båten med nya äromede har just anänt. Ord ger framtidstro för Kuna Yaa-indianerna Sedan Panama tog kontro över sin kana har ekonomin stadigt förbättrats. Ute på andsbygden band indianbefokningen är fattigdomen däremot fortfarande stor. Det är här Läkarmissionen bedriver sitt arbete med att ära indianerna äsa och skriva. Text och Foto: Jörgen Uvsgärd Utveckingen i andet går åt rätt hå. Panama är i dag en växande ekonomi. Samtidigt finns det cirka anafabeter, som inte nåtts av den statiga obigatoriska skogången. Luisa Echevers de Brown Behärskar du inte orden hamnar du för atid utanför varje form av utvecking. De festa av dessa tihör den fattiga indianbefokningen som ever i högands- och regnskogsprovinsen Ciriqui och ute på de karibiska San Bas-öarna. Tyvärr är det få som känner vårt and, men at fer besökare har de senaste åren upptäckt vika möjigheter som ryms i detta ia hörn av värden, säger Laura Pedreschi Janson, ätting efter en svensk sjöman som hoppade av i Panama i början av 1930-taet, gifte sig, fick tio barn och skapade sig en framtid på sjöfart och boskapsskötse. Hon har hea sitt iv bott i Panama. Hon minns USAs invasion av andet 1989 och diktator Noriegas fa, men har sedan dess fått vara med om en utvecking som förvandat Panama ti ett föredöme i Latinamerika, men det är som sagt en sanning med modifikation. Panama är ett itet and förvisso, men som rymmer så oändigt mycket mer än en kana, säger Laura Pedreschi. Mean två hav och två kontinenter ryms en förbuffande mångfad av andskap, kuturer och människor, inte q Panama Panama w Panama City Yta: km 2 Viktigaste fod: Rio Tuira Invånare: Reigion: Romerskkatosk 85.0%, Protestanter 15.0% Språk: Spanska och engeska Vauta: Baboa (PAB), Doar (USD) Käa: CIA Word Factbook minst en stor indianbefokning. Hon får medhå av Luisa Echevers de Brown, som vi ite senare träffar för ett besök hos Kuna Yaa-indianerna ute på San Bas-öarna. Under fera år har hon arbetat med Läkarmissionens afabetiseringsprojekt, Afait, för att ära dessa människor äsa och skriva. Behärskar du inte orden hamnar du för atid utanför varje form av utvecking och möjighet att försörja dig, säger Luisa. För de festa av oss är det en sjävkarhet och det kan därför vara svårt att förstå vad det innebär att inte ha tigång ti denna eementära kunskap. Vägen ur fattigdom och möjigheten att få jobb och försörjning är stängd om du inte kan äsa och skriva. Luften är het och fuktig, den sortens hetta som atid dröjer sig kvar mean de höga husen i Panama City när Laura säpper av mig vid busstationen. När bussen vä dyker upp är den i mina ögon mer än fusatt. Resenärerna utgör ett tvärsnitt av den panamanska befokningen, ett persongaeri, som ätt skue kunna patsa i viken annonskampanj för Benetton som hest. Denna mänskiga brygd är resutatet av Panamas femhundraåriga historia som värdens handescentrum. Ett faktum som märkt både andet och befokningen på gott och ont. Här sitter sida vid sida mestiser, svarta, vita och asiater. De är ättingar ti fok från Afrika, Karibien, Kina och Europa som en gång rekryterades ti kana- och järnvägsbyggen i sutet av 1800-taet. Vi är på väg att besöka några av San Bas närmare trehundra öar, varav ett 14 Svenska Journaen Svenska Journaen 15

9 panama Livet band indianbefokningen i San Bas övärd är enke och primitiv. De ever framför at på kokosnötsoding inne på fastandet som de fraktar i sina kanoter av urhokade trädstammar. Läkarmissionen bedriver band San Bas omkring 300 öar ett omfattande afabetiseringsarbete. Gädjen är stor när båten fuastad med böcker, pennor och bock anänder ti ön. femtiota är bebodda. Här har Kuna Yaa-indianerna, mer eer mindre opåverkade av omvärden, evt sina iv med en utkomst i huvudsak baserad på kokosodingar. De har yckats bevara sina traditioner tack vare ett starkt sjävstyre. Långt tibaka i tiden sträckte sig deras domäner ängs fastandets kustregion ända ner mot den coombianska gränsen. Efterhand drevs de ut mot de då obebodda öarna i Stia havet där de sedan dess yckats få vara ifred. De har överevt tack vare sitt starka demokratiska poitiska system, som gjort dem ti skickiga förhandare. De har också yckats manövrera sin utvecking mean moderna tekniska innovationer och starka kuturea traditioner. I dag vågar ingen poitiker störa deras priviegier, även om det hea tiden varit frestande för dem Cadestino Mojca Hea mitt iv förändrades när jag ärde mig äsa och skriva. att få expoatera deras områden för turism. Värdssamfundets vakande ögon har också gjort det svårt för de kommersiea krafterna inne i Panama City att få gehör för hoteprojekt band San Basindianerna. Än i dag är det få stäen där turister får gå iand och sova över. De få odger som finns drivs av Kuna Yaa-indianer och är mycket enka utan större komfort. Luisa Enchevers, ansvarig för att det praktiska undervisningsarbetet som Läkarmissionen bedriver ute på fätet, tar mig på singrande vägar från huvudstaden genom djunge och kuperad terräng. Efter ett par timmars resa genom naturreservatet Nusagandi når vi hamnen Puerto de Carti. Vi är på väg ti ön Soedad de Miriam i en båt fuastad med böcker, pennor och bock. Runt omkring oss passerar indianer i sina enka urhokade trädstammar, de festa paddande för hand eer med hjäp av ett enket sege. När vi efter ett par timmar i en motordriven kanot når fram möter mig pamhyddor sida vid sida tätt, tätt för att ta vara på öns begränsade utrymme. Här tycks tiden stått stia änge. I en iten affär vid byns torg sitter Cadestino Mojca, 40 år som nyigen fått ära sig äsa, skriva och räkna. I dag sköter han hea affärsverksamheten, viket varit otänkbart tidigare. Hea mitt iv förändrades när jag ärde mig äsa och skriva. Nu känns det meningsfut att eva och jag går med ätthet ti mitt arbete varje dag, säger han medan han räknar ihop dagskassan med hjäp av kakyatorn i sin mobiteefon. På torget utanför affären samas en stor grupp Kunas runt Luisa och en av byns ärare. De detar aa i Afaits vuxenutbidning för att ära sig äsa och skriva. Läkarmissionen bedriver här ett omfattande afabetiseringsarbete. Ti sin hjäp har de ett stort anta friviiga som hjäper ti med undervisning på eftermiddagar och kväar. De senaste tre åren har närmare Kuna Yaa-indianer, i ådrarna år, gått igenom en grundutbidning och nästan ika många en högskoeutbidning som innehåer både en praktisk och en teoretisk inriktning. Samma arbete bedrivs också band Ngobe Bugéindianerna i Ciriquiprovinsen i de norra dearna av Panama. Pabo Nunez Vi måste utbida oss bättre så vi kan hitta nya möjigheter att försörja oss. Med mobiens och tevens hjäp har kunskapen och kontakten med omvärden ökat för Kunas. Men trots tekniska moderniteter håer de hårt på sin sjävständighet och tiåter ingen kommersie verksamhet utifrån. Aa projekt ska drivas och ägas av Kunas. På eftermiddagen ser vi en iten coombiansk båt ägga ti vid öns brygga. Från aa hå skyndar indianerna ti med säckar fyda av kokosnötter. Nötterna granskas och de bästa handas upp. Denna hande pågår dagigen och är fortfarande basen i deras ekonomi. Vi har at Gud behövde för att skapa ett paradis. Fina odingar, stränder och berg kör ner en käpp i jorden så får du ett fruktträd, säger skräddaren i John e Carrés bok Skräddaren i Panama. Han får medhå av byädsten Pabo Nunez på ön Manitupo. Men, det finns en smygande rädsa att någon av oss en dag på grund av trycket utifrån kommer att säja sin egendom ti högstbjudande. Med en sådan utvecking står och faer vår överevnad. Vi måste hitta en baans mean det moderna och det traditionea. Vi måste yssna på våra ungdomar, vi måste utbida oss bättre så att vi kan hitta nya möjigheter att försörja oss för att få de yngre att stanna kvar. Att kunna äsa och skriva är första steget i den utveckingen, säger Pabo Nunez. Utbidning kommer att vara grundbuten i hea vår framtida existens. s 16 Svenska Journaen Svenska Journaen 17

10 webaid kortom... Webaid ger unga kvinnor i Uganda hjäp att förverkiga sina drömmar Webaid är Läkarmissionens biståndsbutik på nätet. Här går det att köpa saker som räddar iv, hjäper fattiga ti en värdig tivaro eer ger vård ti den som annars inte skue få den möjigheten. Aa gåvor är på riktigt och därför kan produkter ta sut. Det är Läkarmissionens partner ute i fät som bestämmer antaet. Det baserar sig på viken kapacitet som finns. Ti exempe hur många skopatser en skoa har, hur många sjukhussängar som finns på ett sjukhus eer hur många grisar som går att distribuera på ett bra sätt. Den som har köpt en produkt kan skriva ut ett gåvobevis på sin skrivare hemma, eer bestäa Webaid hittar du på akarmissionen.se en utskrift från Läkarmissionens kontor. Många använder Webaid som presentbutik och uppvaktar vänner och famij med en verkigt meningsfu present. Andra handar konkret bistånd på nätet som ett sätt att hjäpa ti. s Samira Dichiru, 13 år [a] Jag vet nu hur jag håer rent omkring mig. Det hjäper mig att vara friskare. Det jag ärt mig tiämpar jag hemma så famijen också får gädje av det. [b] Hushå och renhåning. Det är extra viktigt att håa toaetten ren om man ska håa sig frisk. [c] Jag vi utbida mig och arbeta med renhåning. s I Uganda stöder Läkarmissionen ett arbete där tonårstjejer som är anafabeter får gå en speciakurs Mazungmizo som betyder diaog. Förutom basaa kunskaper när det gäer att äsa, skriva och räkna går kursen igenom oika ämnen som grundäggande häsa och rättigheter för kvinnor, hiv/aids, famijerätt och så vidare. Kursen är på 12 månader och den avsutas med några månaders undervisning i företagande och entreprenörskap och möjighet ti mikroån. Vi du hjäpa en ung kvinna i Uganda att förverkiga sina drömmar, gå in på webaid.se. [a] Hur har din situation förändrats av undervisning och träning? [b] Viket är ditt favoritämne? [c] Vad har du för framtidsdrömmar? Adina Maiko, 13 år [a] Jag har adrig gått i skoan och kunde ingenting. Nu kan jag skriva mitt namn och vet hur man räknar! [b] Personig hygien. Nu kan jag vårda min kropp på ett bra sätt. [c] Att kunna fortsätta studera i statig skoa och utbida mig ti ärare. Mosca Aikiro, 13 år [a] Innan tyckte jag bara om att eka och hö mig inte ren ordentigt. [b] Hygien och renhåning. När jag duschar varje dag och håer min omgivning ren, så sipper jag bi sjuk så ofta som jag bev förr. [c] Jag vi studera vidare ti sjuksköterska. Snygga armband hjäper s Vaeria från Hesingborg hörde av sig och berättade att hon och hennes barnbarn Ida hade startat armbandstiverkning och skickar pengarna ti Läkarmissionen. Vaeria köper päror och sen säjer de armbanden för 50 kronor. Jag skue ju kunna skicka pengarna direkt, men på detta sätt bir fer berörda och får sig kanske en tankestäare. Jag hoppas att Ida adrig tappar sin känsa för dem som inte har det ika bra som hon skriver Vaeria. Vi tackar Ida och Vaeria för hjäpen! Kryssösning juni 2013 Det har kommit önskemå från äsare att få facit på korsordet. Så här kommer det rätta svaret på korsordet i juni Vinnarna hittar du på sidan 28 i detta nummer. q Kaendern Läkarmissionens event och konserter. Roand Lundgren och Nisse Bergman Lugnås 3 augusti k i Pingstkyrkan, cafémöte Rönnäng 4 augusti k på Rönnängs Brygga Lycksee 10 september k i Pingstkyrkan Båviksjön, Lycksee 11 september k i Pingstkyrkan Maå 12 september k i Pingstkyrkan Gunnarn, Storuman 13 september k i Pingstkyrkan Knaften, Lycksee 14 september k i Smyrnakyrkan Vindeådaen, Lycksee 15 september k i Pingstkyrkan i Rusksee Strycksee, Vinden 15 september k i Pingstkyrkan Vocasis och Nisse Bergman Kisa 10 augusti k på sommargården Sommarro Opphem, Rimforsa, Kinda 11 augusti k i Brokyrkan Ingemar Osson och Nisse Bergman Västerås 6 september k i Korskyrkan Fakenberg 7 september k i Tubrokyrkan Friesås 8 september k i Vaersvikskyrkan Ödeshög 28 september k i Baptistkyrkan Mjöby 29 september k i Pingstkyrkan Richard Nikasson och Nisse Bergman Mönycke 21 september k i Pingstkyrkan Bråanda 22 september k i Smyrnakyrkan Övriga artister Kismo, Örebro 4 augusti k Rof Lundgren i Labbetorp Faköping 20 augusti k Tradjazzkonsert med New Oreans Deight och Mariyn Keer i Pingstkyrkan, entré 150 kr. 18 Svenska Journaen Svenska Journaen 19

11 utbick Omskakande besök hos barnsavarna Mattias Fyborg är rekammannen som tog fram Läkarmissionens nya ogotyp för några år sedan. I höstas fick han för första gången se ett av Läkarmissionens hjäpprojekt i Etiopien. - Drömmen vore att ta med aa bidragsgivare så de får höra och se att de verkigen gör skinad! säger han. Text: Kerstin Doye Foto: Hans-Jörgen Ramstedt Han har jobbat som Art direktor sedan 1999, gjort rekamjobb för H&M, rest över värden för att dirigera fotografer som fotograferar trådsmaa unga tjejer. Det han såg i Etiopien var en annan verkighet. Och den skakade om. Jag tar fram biderna och visar mina barn iband när det bir för mycket tjafs om ipaden hemma, säger han. Det var 2010 han och rekambyrån Jack Russe detog i och vann upphandingen för att göra Läkarmissionens nya ogga, den som ser ut som en utsträckt hand i ia och orange. Jag hade jobbat för Amnesty under två år och hade ite erfarenhet av medemsorganisationer och insamingsverksamhet och det här var ett spännande och givande uppdrag. Läkarmissionen är en stor organisation och det var ett jättejobb att impementera den nya grafiska profien överat, från minsta visitkort ti skytar på second hand-butiker, säger Mattias. Samarbetet har utökats efterhand. Hans rekambyrå gör nu de festa annonser och kampanjer och mycket har gjorts för att ta fram Läkarmissionens närvaro på sociaa medier. Läkarmissionens fotografer tar fantastiska bider som utan tvekan skue kunna patsa på en utstäning på Fotografiska. Men iband har jag tänkt att jag borde se at på pats, en bid är ändå mer abstrakt och ger inte samma känsa som att se verkigheten. Mattias Fyborg, AD på Jack Russe, föjde med Läkarmissionen på ett omskakande besök band barnsavar i Etiopien. 20 Svenska Journaen Svenska Journaen 21

12 utbick Dr Denis Mukwege utsattes i höstas för ett mordförsök nu vågar han inte ämna sjukhusområdet Bidtext xxxxx xxxxxx x Foto: Mattias Fyborg I höstas fick han möjigheten. Mattias föjde med ti Etiopien och mötte barnen och ungdomarna på Freedom House i Addis Abeba. Det är barn som befriats från saveri och som nu är sig att väva, sy och skapa hårkreationer. Jag kom in där med videokameran och några hade adrig sett en sådan förut. Jag fick visa och de vie förstås se sig sjäva sen, jag hö adrig på att komma därifrån, säger han och skrattar. Det var en bra dag, men nästa dag bev tuffare. Utan tiåtese åkte teamet från Läkarmissionen tisammans med fok från Freedom House ti en vävstuga för barnsavar. Där satt små kiar på rad i ett Addis Abeba hus utan fönster och det uktade hemskt. De vävde arton timmar i sträck och fick sova i sex timmar varje dygn i en utgrävt grop under vävstoen. Det bev riktigt äskigt när savägaren spritdoftande återvände från puben och upptäckte oss, men eftersom det är oagigt med barnarbete i Etiopien så kunde de som var med oss hota med poisen och då 22 S venska Journaen Mattias Fyborg De går med krökt rygg och sopar marken med händerna i kyan, det är surreaistiskt att se i den vackra mijön. ugnade han ned sig ite. Men det är ju närmast agöst and och inte ätt att få oss de här barnen. Tredje dagen skakade om Mattias ordentigt. Då yckades teamet få föja med fyra 9-14-åriga tjejer som varje dag går 1,3 mi uppför ett berg för att sama ved och pinnar ti sin savägare. Tidigt får de gå upp och gå tunnkädda och nästan barfota upp på berget där det är nogradigt. Det är ett naturvårdsområde där skogvaktare går och vaktar. De får inte bryta grenar, bara ta öv och kvistar som fait ned. De går med krökt rygg och sopar marken med händerna i kyan, det är surreaistiskt att se i den vackra mijön. Babianerna kommer och norpar maten om de har någon, och de är rädda för tigrar som finns i området. På vägen utanför springer etiopiska öpare på höghöjdsträning, iförda senaste Nike-utrustningen. Det var minst sagt märkigt att höra dem skratta när de sprang. Fickorna arbetar ständigt, utan ediga dagar. De bär bördor på upp ti 80 kg, hårt hoppackat, på ryggen nedför berget. Kommer de ned med för ite bir det stryk. Jag är en vätränad och ganska stark kie, men att bära det där utan bärsee var nästan hoppöst.tjejerna stannar i växten, bäckenet trycks ihop och de kommer adrig att kunna föda barn. är väkädda herrar som reser ti småbyar många mi från Addis, ovar förädrar med stora barnaskaror 80 kronor i månaden om ett barn får föja med ti Addis. Förädrarna, som har svårt att mätta aa, säger ja, men hör sedan inget från barnet och ser inte heer ti några pengar. När jag såg eändet, kändes det så stort att Läkarmissionen gör skinad. Jag skue vija ta med aa givare och visa detta! Jag träffade fantastiska barn som får hjäp på Freedom House, och även om det känns som en droppe i havet så fungerar det! s Jag känner mig som en fånge i mitt hem Bakgrunden ti saveriet I oktober kommer boken om Denis Mukwege, den berömde äkaren på Panzisjukhuset i östra DR Kongo. Text: eva nordenstam von dewig Foto: toreif svensson Dr Mukwege, hur känns det att ämna ut sig på det här sättet? Det har varit ett nöje att arbeta med boken, jag har ju i princip gått i igenom hea mitt iv. Meningen är att äsaren ska få veta vem jag är och var- för jag handar som jag gör. Jag tycker att mitt iv består av tydiga mönster och det kommer äsaren att se. Mitt under arbetet utsattes du för ett mordförsök och var borta från Kongo i två och en hav månad. Hur kändes det att komma tibaka? Jag hade adrig kunnat förestäa mig det mottagande som jag fick. Det var storartat och jag var mycket rörd. När jag hörde om insamingen som kvinnor från hea provinsen hade gjort för mig visste jag definitivt att jag inte behövde tveka över att vara tibaka. Från sin dagiga försäjning av tomater, ök, ananas och bananer hade de gått samman och agt i en pott som skue betaa min returbijett från Europa.Viken fantastisk gest och jag kunde inte känna mig mer väkommen. Hur har ditt iv förändrats sedan du utsattes för attentatet? Det är förändrat på aa pan och säkerhetstänkandet styr min vardag. Min famij och jag bor på sjukhuset i det hus där vi en gång startade arbetet. 23 Svenska Journaen

13 Utdrag ur boken Denis Mukwege en evnadsberättese av Berthi Åkerund Denis Mukwege har bivit värdsberömd för sitt arbete för vådtagna kvinnor på Panzisjukhuset i DR Kongo. Nu kommer boken om hans dramatiska iv. Rummen där jag opererade och vårdade är i dag vår bostad och jag tvättar mig under samma kran som då. Huset är omgärdat av ett högt stängse försett med taggtråd och varje morgon när jag går därifrån ti mitt kontor det är en promenad på cirka 250 meter har jag med mig en beväpnad pois. Och det gäer också när jag rör mig på sjukhuset under dagarna. Det åter som en tivaro under mycket hård press? Ja, jag känner mig som en fånge på mitt eget sjukhus och för tifäet vågar jag inte ämna området as. Jag fruktar för ett nytt attentat och kan inte resa någonstans. Jag hade hoppats på bevakning med stöd av det internationea samfundet men det har inte riktigt bivit som jag trott. Men jag har förstås stöd av min famij och av mina patienter. Jag sköter mitt arbete som vanigt sitter i mottagning och utför operationer. Panzisjukhuset är ju mest känt för behandingen av kvinnor som drabbats av sexuet våd. Tar ni fortfarande emot många patienter på grund av det? Ja, det tar adrig sut, det kommer i genomsnitt sju kvinnor varje dag. Det krävs en annan edning i andet för att det ska bi en förändring. Läkarmissionen har gett stöd ti sjukhuset ända från början. Vad betyder det stödet? Oerhört mycket, det har många gånger utgjort skinaden mean att kunna driva verksamheten och få svåra ekonomiska probem. Det är inte för mycket sagt att stödet från Läkarmissionen har varit avgörande.s Författaren och journaisten Bertih Åkerund har skrivit boken om dr Denis Mukwege. Så bestäer du boken om dr Mukwege s Köp boken via det inbetaningskort som medföjer denna tidning. Då skänker du samtidigt 100 kronor ti Panzisjukhuset. Din gåva är öronmärkt för en upprusning av det enka boende där fattiga kvinnor som kommer ångväga för återbesök på sjukhuset kan övernatta. Dr Denis Mukweges är känd för sitt arbete för vådtagna kvinnor, och hans unika insats har starka koppingar ti dig som understödjare ti Läkarmissionen. Grundpåten ti byggandet av Panzisjukhuset ( ) bekostades band annat av Läkarmissionens och PMU:s givare. Liksom en stor de av den amänna driften av sjukhuset sedan dess. Därför är dear av dr Mukweges fantastiska ivsinsats något som du har varit med och möjiggjort. Köp boken för din egen och kvinnornas sku. Du får den direkt hem i din brevåda när den utkommer, i mitten på oktober i år. Jag föddes den 1 mars 1955 som tredje barnet och första pojken i famijen. Enigt min mor kunde min vistese här på jorden ha bivit mycket kort. Mina första dagar var dramatiska och mitt iv baanserade på en knivsegg. Anedningen var en ia skött förossning. Jag föröstes i hemmet av en kvinna i grannskapet, en oka barnmorska, som tydigen hade bristfäiga kunskaper om hur en förossning skue gå ti. Jag såg att kvinnan gjorde fe, har min mor berättat. Men jag åg där jag åg och kunde inte göra så mycket. Att döma av min mors berättese begicks misstaget när navesträngen skue kippas. Kvinnan gjorde at bakvänt. Den rätta ordningen är att binda två trådar runt navesträngen, den ena några centimeter från barnets kropp och den andra åt moderkakan ti, så att bodfödet stoppas från båda håen, sedan kapar man navesträngen mitt emean trådarna. Men kvinnan som föröste mig började med att skära av navesträngen, förmodigen med ett rakbad, och hon skar så nära kroppen att bara en ytterst iten stump återstod. Då hon skue tisuta med tråd fanns inte mycket att binda i och det bev en öppning kvar, Ett smakprov som ämnade fritt fram för bakterier att av boken om dr komma in. Mukwege. Det började vätska och böda vid naven och en svår amän infektion utveckades. När jag var en vecka gamma bev jag gu över hea kroppen och fick hög feber. Min mor var naturigtvis oroig. Hon var ensam hemma med mina två systrar - fem och sju år gama - och visste inte vad hon skue ta sig ti. Min far befann sig på utbidning på annat hå i Kivuprovinsen och kunde bara nås genom brev, så att kaa på honom var ingen idé. Min mor insåg att något måste göras omedebart och det enda aternativet var att uppsöka en av de två häsocentraer som fanns i staden. Men hon var medveten om att det inte skue bi ätt att få komma in. Båda häsocentraerna drevs av katoska nunnor och det var nästan omöjigt för andra än katoiker att få vård där. Mamma var protestant och gift med den förste protestantiske pastorn i Bukavu, men hon kunde bara hoppas att de skue ta emot oss. Att jag var i mycket dåigt skick rådde det inget tvive om, min gua hy och mina bossande kinder taade sitt tydiga språk - och inte kunde de vä neka ett sjukt barn vård? Men när hon kom ti häsocentraen var det stopp. De begiska systrarna vägrade att ta emot oss. Hon hö fram mig och vädjade vad hon kunde, men de var oförsoniga. Hon började gråta, men det förändrade ingenting. Nunnorna sa i skarpa ordaag åt henne att gå därifrån och något annat kunde hon inte göra. Vägen upp ti Kadutu gick i ett segdraget motut och hennes steg hade vä adrig känts så tunga. Då hon kom hem amsog vanmakten henne. At hopp hade socknat. Det enda aternativ hon haft hade hon prövat och hon såg ingen utväg. Hon sjönk ned med mig i famnen och ät sin förtvivan komma ut i en högjudd gråt. Min feber var som ed mot hennes kropp och hon har sagt att det kändes som att hon redan hade förorat mig. Hon trodde inte att jag skue övereva natten. Men så var det någon i kvarteret som skrev en iten app. Vem som skrev är okart men det har sagts att det var en nattvakt. På appen stod att pastor Mukweges nyfödde son var vädigt sjuk och att frun varit med barnet ti häsocentraen utan att ha fått hjäp, nu fruktade hon för sonens iv och var fuständigt nedbruten. Lappen skickades med bud ti en svensk ärarinna, Majken Bergman, som undervisade vid den fickskoa som svensk pingstmission förestod i Kadutu. Hon bodde i samma område som vi. Enigt ärarinnans egen berättese fick hon appen kockan tre på natten, efter att ha bivit väckt av att det butat på dörren. Hon äste meddeandet och gav sig iväg ti vårt hus. Då hade mitt tistånd försämrats ytterigare. Förutom att jag var gu och feberhet hade jag fått svårt att andas och kippade förtvivat efter uft. Lärarinnan tvekade inte ett ögonbick om avaret i situationen. Hon yssnade ti min mors berättese om besöket hos nunnorna och ovade att göra vad hon kunde för att jag skue få behanding. I det första beka gryningsjuset gav sig ärarinnan av ti den andra av stadens två häsocentraer och hon sparade inte på orden inför nunnorna som var där. Hon beskrev situationen som hon uppfattat den och förkarade att mitt iv åg i deras händer. Om de vägrade mig vård så hade jag inte ångt kvar. 24 Svenska Journaen Svenska Journaen 25

14 Bemötandet var annorunda jämfört med det som min mor hade fått. När ärarinnan berättat färdigt gjorde nunnorna i ordning ett papper som hon skue ta med hem ti min mor. Papperet, som var rödfärgat, var en passersede och det betydde att vi fått förtur. Med det röda papperet i handen återvände ärarinnan hem ti oss och berättade för min mor att nunnorna inte bara accepterade att ta emot oss - de ti och med väntade på att vi skue komma. Lärarinnan gick och väckte missionens chaufför och kockan var mean sju och åtta på morgonen när bien stannade utanför häsocentraen. Med mig i famnen och det röda papperet vä synigt kunde min mor passera den ånga kön av väntande patienter och gå direkt in på mottagningen. Nunnesköterskorna a mig genast på behandingsbordet och fick bekräftat at som ärarinnan hade sagt. Mitt tistånd var kritiskt och det handade om att rädda mitt iv. Jag kämpade at vad jag kunde för att få uft. Nunnorna påbörjade en kraftfu peniciinbehanding och gav mig sprutor och medicin genom munnen. Sedan sa de ti min mor att återvända med mig hem och vara tibaka sex timmar senare för en ny omgång behanding. Det var ånga timmar för min mor. Jag hade fortfarande mycket svårt att andas och oron gnagde i henne - hade hjäpen kommit för sent? Hon kunde inte säppa mig med bicken och sökte efter minsta tecken som kunde bekräfta att behandingen gav resutat. Men inga sådana tecken gick att finna och mitt tistånd var oförändrat kritiskt när vi återvände ti häsocentraen på Vi du äsa mer? Genom Svenska Journaen kan du bestäa boken om dr Mukwege. Fy i och skicka inbetaningskortet som igger med i denna tidning. eftermiddagen. Nunnorna såg oron i min mors ögon och sa ugnt att vändningen skue komma, det kunde bara ta ite tid. Jag fick den tredje sprutan peniciin och bara en kort stund efteråt hände något med andningen. Den gick ned i tempo och det pågade uttrycket i mitt ansikte försvann. Det var tydigt att behandingen tog och den värsta faran var över. Jag fick peniciin tre gånger om dagen under en vecka, sedan var såret vid naven äkt och febern borta. Varje dag under den här tiden var ärarinnan vid min mors sida. Då hon avsutat sin arbetsdag kom hon hem ti oss och skötte mig, så att mamma kunde ägna tid åt mina systrar. Min mor har adrig gömt vad ärarinnan gjorde för oss. Hon har nämnt henne många gånger genom åren. Du har henne att tacka för ditt iv brukar hon säga och när jag 2009 var inbjuden ti Stockhom för att ta emot Oof Pames Minnespris var ärarinnan på pats. Hon hade kommit ti åren och bodde i en annan de av Sverige, men min mor insisterade på att hon skue vara med vid prisceremonin och middagen efteråt. Hon var en av få vita personer som bodde i Kadutu under den tiden och det var ett medvetet va. Hon vie eva med befokningen och nära sina eever. Hon var visserigen protestant, precis som min mor, men hon visste att hennes vita hud kunde ha betydese. Mamma brukar hävda att ärarinnans insats var mer än en ivräddningsaktion. Den var avgörande för viken väg mitt iv skue ta. Hon är övertygad om att när hon bar in mig ti nunnorna för behanding ristade Gud ett budskap i mig. Det öd att jag skue ägna ivet åt att hjäpa andra eftersom jag sjäv hade fått hjäp. Jag kan så här i backspegen konstatera att jag var åtta år gamma när jag bestämde mig för att bi en som hjäper sjuka en moganga. Om det betydde att jag skue bi äkare eer sjuksköterska hade jag ingen uppfattning om då, det var okända begrepp för mig, jag visste bara att jag vie bi en person som gick i vit rock och deade ut mediciner. Jag kan också konstatera att jag efter min grundutbidning ti äkare ändrade mitt besut att äsa vidare ti barnäkare, jag skue gå en annan väg. Jag hade under min praktik mött kvinnor som födde fram sina barn under omständigheter som jag hade haft svårt att förestäa mig. Jag såg mödrar och barn dö under förossningar, och kvinnor komma med döda foster hängande mean sina ben. Det var mitt första riktiga möte med de omfattande förossningsprobemen och det kändes sjävkart för mig att äsa vidare ti gynekoog och obstetriker. Jag har i över 25 år arbetat för att kvinnorna i södra Kivu ska kunna föda på sjukhus eer kinik just därför att så många havandeskap sutar i tragik. De festa förossningar sker i hemmen, på smutsiga gov i avägsna byar, och uppstår kompikationer kan den okaa barnmorskan inte göra så mycket. Jag är sjäv ett exempe på vad som kan hända och den sags infektion som drabbade mig är fortfarande en orsak ti att många nyfödda i andet dör. Mot bakgrund av detta är det svårt att invända mot min mors övertygese om varför jag är äkare. Hon är en är en av de kokaste människor jag känner, så jag kan inte tro annat än att hon har rätt. s Här kan du stäa frågor eer kommentera det Väkommen! som du har äst i Journaen eer annat som rör Läkarmissionens arbete. Skriv ti: eer ti Svenska Journaen/Läkarmissionen, Eva Nordenstam, Väingby Bider som inspirerar s Britt-Inger Carstedt går andra året på Kyrkeruds fokhögskoas estetiska utbidning och skrev ett mej och berättade om sin examensutstäning: Jag har i mitt årsprojekt vat att måa bider som berört mig och som jag hoppas ska beröra andra. Motiven är ofta hämtade från Läkarmissionens tidningar, särskit har reportaget om barn som arbetar på en soptipp i Bangadesh berört mig. Med Läkarmissionens stöd får barnen gå i skoa hava dagen och få ett må mat. Jag vi visa att det finns möjigheter att göra något även med reativt små mede och vi koppa min utstäning ti en insaming. Vi sponsrar inga resor! s I senaste numret av Svenska Journaen medföjde en ibadning där det gjordes rekam för en vädigt biig resa ti Turkiet. Många hörde av sig och tyckte att det verkade som att Läkarmissionen eer Svenska Journaen sponsrade resan, men det gör vi absout inte! Läkarmissionens pengar går ti biståndsinsatser och inte ti att sponsra resor. Det är ett kommersiet företag som anordnar resan och de hade köpt ibadningen av oss. Både annonserna i Svenska Journaen och de ibadningar som föjer med är ju sätt att bekosta tidningen. Vi är jätteedsna för aa probem som detta har orsakat och ska se över våra rutiner med de som säjer annonser och ibadningar. Hänt sedan sist... s Läkarmissionen har ju inga speciea skosatsningar, förutom Aktion Jukappen, även om den är öppen för fer än skobarn. Där packar man en jukapp med ett bestämt innehå som sedan deas ut ti barn i Modavien, Ukraina och Rumänien. Det är mest skoor som brukar deta. Annars har vi inte så mycket kontakt med eever. Men i sutet av våren kom några eever från Smedshagsskoan utanför Stockhom på besök. Det var ett gäng 7-9-åringar som jobbade med organisationer och hade förberett din sida Haå där! Monica Woodhouse kom förbi vårt kontor. Hon eder arbetet på Pace of Restoration i Sydafrika där övergivna barn får hjäp ti nya famijer. Vad händer just nu på Pace of Restoration? Vi har haft chid protection week. Det är en vecka när vi fokuserar på barnrättsfrågor. Vi har varit ute i skoor och informerat ärare på vika tecken de ska vara uppmärksamma på när barn mår dåigt, för att de ti exempe kan ha utsatts för sexuea övergrepp. Sydafrika har en ny barnag från 2010 som stärker barns rätt och den jobbar vi för att uppmärksamma på oika sätt. Sen har vi ju vinter när ni har sommar så här har det mest varit vardag. Vi har vårt sommarov i vinter. Vika är de stora utmaningarna med give a chid a famiy -programmet? Vår stora utmaning är samarbetet med de sociaa myndigheterna. Vi behöver tistånd från dem, varje gång ett barn fyttar ti en ny famij, men myndigheten är inte bra organiserad, så ating tar vädigt ång tid. Vi har sex barn som har en famij att komma ti, men vi väntar på ett okej, och ingenting händer! I Sverige har det varit en stor debatt om fosterförädrar och att många fosterhem är dåiga. Vad har ni för erfarenhet av goda/dåiga fosterhem? Ingen pats kan vara värre än ett dåigt fosterhem! Därför försöker vi utvärdera aa fosterhem grundigt. Det är en process som tar fera månader. Förutom att vi koar poisregister, så är det också viktigt att det är en famij som är integrerad band grannar och har vänner och inte är för isoerade. Kan man inte få ite mer fika? Eever från Smedsuddsskoan besökte Läkarmissionen. Vi har supportgrupper både för förädrar och barn och försöker göra det så tryggt som möjigt. Det är två procent av våra famijer som inte har karat barnen och barnen behöver naturigtvis inte bo kvar ifa det inte fungerar. frågor. Även om den första spontana frågan, från en tjej som räckte upp handen var: Får man mer fika, så tog det sig eftersom. I vika änder på jorden finns det fattiga människor undrade en kie, och det är värt att fundera på. En ärare från en gymnasieskoa hörde också av sig och berättade att de använder kaendern från Läkarmissionen i deras etikarbete. Det är roigt, tycker vi! 26 Svenska Journaen Svenska Journaen 27

15 kryss Vi har presenter för aa ådrar! Böcker, DVD-fimer och noter Spe Pussebibar Kistermärkesböcker Pedagogiska dataspe Instrumentamusik Strängmusik Vuxenskivor Ljudböcker för barn 35 oika musikaer Karaokeskivor Berättarpåsar Sångekar 40 oika CD med Munken & Kuan. Nu även på MP3 med 20 berätteser på varje skiva Föj med ti Boka oka onine es.se.se ISRAEL 25/10-3/11 Israe från norr ti söder med Danie Vikund & Göran Duveskog Gaiéen - Jerusaem - Döda Havet - Eiat K-G och Gun-Eva Larsson: 5-15 okt. Stora rundresan febr Vinterresa ti sommarvärmen. 2 dgr Jerusaem, 1 vecka Eiat. Mikae Järestrand & Göran Duveskog, utfykter, sångkväar, båttur, so & bad! 1000 kr i boka-tidig-rabatt på denna resa fram ti 10 augusti. Duvesk eskogs ogs Reseservice vice AB, Te e es.se.se Ring E-posta Läs mer på Eer skriv Vi Du ge ut en bok? * Vi skräddarsyr tjänster utifrån Dina önskemå! * Vi hjäper Dig från manus ti färdig bok! * Även små uppagor! Axstad Södergård, Mjöby VÄLJ FAIRTRADE- MÄRKT NÄR DU HANDLAR! Augustikrysset. Du behöver inte skicka in hea krysset! Fy bara i tävingskupongen här bredvid eer skriv svaren på ett vykort. Skicka ti Journaenkrysset augusti 2013, Swedmedia, Stockhom. Senast den x xxxx vi vi ha ditt svar. Vinn en bok! s De tre först öppnade rätta ösningarna vinner Göran Rosenbergs bok Ett kort uppehå på vägen ti Auschwitz Namn: Adress: Postadress:! Kipp ut tävingskupongen! Väj Fairtrade-märkta produkter och skapa förutsättningar för odare och anstäda i utveckingsänder att förbättra sina arbets- och evnadsvikor. Läs mer på fairtrade.se 28 Svenska Journaen

16 recept Recepten är hämtade ur boken göd, mat med mening, norstedts. Saad med papaya, seeri och ime 4 portioner Tid: 15 minuter Det här behöver du: 1 stor papaya eer 2 små 0,5 skaad, urkärnad gurka 3 stjäkar bekseeri 0,5 d grovhackad mynta 3 msk sesamfrön Dressing: 3 msk majsoja finrivet ska av 1 ime pressad saft av 2 ime 1 tsk fingsat 0,5 finhackad röd chii Så här gör du: s Dea, kärna ur och skaa papayan, skär i bitar. Skär gurkan i bitar Strima seeristjäkarna. Banda papaya, gurka, seeri och mynta. s Rosta sesamfröna i en torr, het stekpanna tis de fått fin färg. s Rör ihop dressingen och banda med saaden. Strö sesamfröna över saaden. s Servera ti griad fisk eer kycking. Sesambräck 30 stycken Ugn: 175. Tid: 30 minuter Det här behöver du: 3 d sesamfrön 1 d sorosfrön 1 d hackade macadamianötter, hasse eer cashewnötter 20 grovhackade torkade aprikoser (150 g) 0,75 d muscovadosocker 1 d russin 1 äggvita Så här gör du: s Lägg aa ingredienser i en matberedare och mixa tis det bivit en ketig massa. s Lägg ett bakpåtspapper på en påt och tryck eer kava ut massan i en 0,5 centimeter tjock kaka. s Grädda mitt i ugnen cirka 15 minuter. s Låt kakan svana några minuter och skär den sedan i avånga bitar. Låt bräcken svana het. s Perfekt meis eer powersnacks. Friterad fisk med ananassasa 4 portioner Tid: 40 minuter Det här behöver du: 600 g färsk eer fryst fiskfié, t ex hoki, koja eer torsk Frityrsmet: 2 d ideamjö 0,5 tsk sat 1,5 d kat vatten 1 äggvita Fritering: 8 d frityroja Ananassasa: 1 ananas 1 finhackad röd chii 3 finhackade saadsökar 1 msk vitvins- eer äppecidervinäger 1 d mango chutney eer sweet chiisås 0,5 tsk sat 0,5 tsk svartpeppar grovhackade bad från 1 kruka koriander eer mynta Så hör gör du: s Skär bort ska och rot på ananasen. Skär ananasköttet i bitar. Banda aa ingredienser ti sasan och stä kat. s Sköj fiskfiéerna. Dea dem i bitar och torka ordentigt med hushåspapper. s Banda ideamjö, sat och vatten i en bunke. Vispa äggvitan ti hårt skum. Vänd ner äggvitan i smeten. s Värm oja ti 180. Stäng av spisfäkten. s Sata fisken och doppa en bit i taget i frityrsmeten, sedan direkt ner i ojan. Fritera ti gyene färg, cirka 5 minuter. s Lägg inte ner för många fiskbitar i taget, då fastnar de i varandra. Se ti att håa rätt temperatur på ojan. s Lägg upp på fat och servera med ananassasa. Vegetariska vårruar 12 stycken Tid: 30 minuter Det här behöver du: 12 ark vårruedeg Fyning: 200 g hackade rostade och satade cashewnötter 1 finriven morot 4 finstrimade saadsökar finrivet ska och pressad saft av 1 ime 1 msk finriven färsk ingefära 1 msk fisksås 0,5 tsk svartpeppar Ti fritering: 5 d frityroja Dippsås: 2 msk sweet chiisås 2 msk pressad imesaft Ti servering: Isbergssaadsbad Så här gör du: s Banda nötter, morot och ök med ska och saft av ime, ingefära, fisksås och peppar. s Lägg cirka 2 msk fyning på varje degark och vik ihop ti vårruar. s Hetta upp oja ti 180º i en kastru. Stäng av spisfäkten. s Fritera vårruarna gyene, cirka 3 minuter. s Låt vårruarna rinna av på papper. s Rör ihop dippsåsen. Servera med saadsbad och dippsås. Liten hand i stadigt grepp Förväntan. Längtan. Stora ögon. Santis håer hårt i min hand. Hans ögon gittrar ikapp med den afrikanska soen. Han gungar ostadigt på sina små ben. Det känns att han söker kärek och uppmärksamhet. Han finns på ett dagis som Läkarmissionen stöder i Kongo och Santis öde är ångt ifrån unikt. En mamma som vådtogs på sin arbetspats och bev gravid. Hon födde sin son men ämnade honom hos sin nu 70-åriga mamma. Ingen vet vart Santos mamma har tagit vägen. Attityden mot vådtagna kvinnor är hård i Kongo, och offren bir skam- och skudbeagda och har svårt att komma tibaka ti samhäet. Mormor tiverkar korgar för att försörja sig sjäv och sitt ia barnbarn. At för att Santis ska få en chans att övereva. Jag står ett ögonbick och ser på Santis där han står i sin enka ia bruna dress. Han är bara drygt 20 månader gamma. Hur ska det gå? Kommer han någonsin få träffa sin mamma igen? Kommer han någonsin få en pappa som en god och bra förebid? Läkarmissionen kiver in och stödjer barn som Santis och dess famijer så att de ska kara sig hea ivet. Vår vision är att förändra framtiden för utsatta människor och Mama London som förestår arbetet i Bukavu, arbetar med att förändra attityder i samhäet. Hon ser också ti att vådtagna kvinnor får samtasstöd och att deras barn har någonstans att vara under dagen, när de förtjänar sitt uppehäe. Tack för att du är med och dear vår vision, för Santis sku, och för aa andra barn i hans situation. Du ser ti att hans iv bidigt taat finns i ett stadigt grepp i en tuff värd. Johan Lija Direktor på Läkarmissionen Majstortia Detta recept är en försvenskad, ättagad variant av tortia. 12 stycken Tid: 30 minuter Det här behöver du: 5 d majsströbröd (från gutenfria hyan) 5 d vetemjö 1,5 tsk bakpuver 1 tsk sat 50 g smät smör 4 5 d vatten Så här gör du: s Banda majsströbröd, vetemjö, bakpuver och sat. Tisätt smör och vatten. Rör med en sev ti en jämn deg. s Dea degen i 12 dear och patta ut ti tortias med handen på ett mjöat bakbord. s Grädda i en torr panna cirka 2 minuter per sida på medevärme. Förvara under handduk så de håer sig mjuka. s Bjud direkt ti exempevis någon färsröra. Sedan 1958 har Läkarmissionen arbetat för att förändra framtiden för utsatta människor. Vi förmedar över hundra mijoner kronor ti hjäpinsatser i fyra värdsdear med tyngdpunkt på Afrika. Vi samarbetar med okaa partner inom tre områden: Socia omsorg, utbidning och sjävförsörjning. Vår vision är att genom effektiva metoder stödja utsatta människors vija och förmåga att förändra sina ivsvikor. Vårt uppdrag är att utifrån ett rättighetsperspektiv bekämpa fattigdom och bidra ti håbar utvecking inom våra huvudområden. Vi vi med information engagera fer för Läkarmissionens vision. Svenska Journaen 31

17 Li-Babs har funnit en ivskamrat Li-Babs är en av Sveriges mest fokkära artister. Hon äskar sitt jobb och har svårt att tacka nej ti uppdrag. För tio-tov år sedan hade hon probem att ta sig ti de oika jobben. Hennes syn försämrades och det var svårt att köra bi i mörkret. Min bi fungerar som turnébuss. Det är jag som kör grabbarna som spear med mig. Under den tiden min syn bev sämre var jag riktigt oroig för vad som skue hända med mig, säger Barbro. Förutom det dåiga mörkerseendet kändes ögonen ofta trötta. Men sen så var jag ivrädd för gua fäckensjukan. Jag hade hört taas om att man ser krokigt och vint när man får gua fäcken. Det ät förfärigt. Om det hände mig, ja, då så skue jag ju inte kunna köra bi och inte heer jobba ika mycket som jag vi. I dag ser hon normat igen och hon behöver inte oroa sig för bikörning i mörkret. För några år sedan började nämigen Li-Babs äta ett kosttiskott som heter Bue Eye och nu ser hon ika bra som hon gjorde på 1990-taet Det är het fantastiskt det här med mina ögon. Genom att tiföra Bue Eye som en naturig de av en sund kost har jag yckas normaisera min synförmåga, berättar Barbro. Bue Eye är nämigen ett kosttiskott som är speciadesignat för ögonen. De innehåer band annat Zink, vitamin A- och B2, ämnen som bidrar ti att bibehåa norma synförmåga. Nästa år firar Li-Babs 60 år som artist och hon är fortfarande en av Sveriges mest anitade. Hon hade adrig kunnat ta aa dessa uppdrag om hon inte hade sett normat igen. Jag är så hima gad över mina tabetter och jag behöver bara en om dagen. Det är både biigt och enket. Bue Eye är en trogen föjesagare, ungefär som en ivskamrat. Den finns med mig överat. Nu kan jag se normat igen Norma synförmåga Bue Eye innehåer Vitamin A och Vitamin B samt Seen, ämnen som bidrar ti att bibehåa norma synförmåga. Lutein finns i gua fäcken I gua fäcken finns ett ämne som heter utein. Lutein kan kroppen inte tiverka sjäv, det måste tiföras via kosten. Lutein finns i växter och bär. Gua fäcken är avgörande för synförmågan vid exempevis äsning. Haten utein kan med stigande åder reduceras i gua fäcken och därmed synförmågan. Bue Eye innehåer utein från ekoogisk ringbomma. Sveriges mest såda Bue Eye, som är Sveriges mest såda båbär- och uteinprodukt, innehåer en kopp svenska skogsbåbär per tabett. Skyddar mot oxidativ stress Bue Eye innehåer också C- och E-vitamin som skyddar ceerna mot oxidativ stress. C-vitamin kan kroppen inte bida sjäv, det måste vi tiföra utifrån. Räcker i två månader Ett paket Bue Eye räcker i två månader och finns att köpa på Apotek och i Häsokostbutiker. Bue Eye kan bestäas fraktfritt på te, eer på Produkten kommer hem i din brevåda inom 1-2 vardagar. Pris: 329 kr för 64 tabetter. Kungshoms strand 179 Stockhom

Rent vatten skapar hopp i slummen

Rent vatten skapar hopp i slummen NICLAS LINDGREN: Aa barn är aas ansvar VILL DU HJÄLPA! SKÄNK 50 KR TILL PMU. SMS:A PMU 50 TILL 72 930 2011 #3 En tidning från PMU Rent vatten skapar hopp i summen 700 barn föramade efter poioepidemi 12

Läs mer

ournalen claras jul Underbara MINNET AV EN JULSÅNG RENA RAMA PANNKAKAN PYGMÉERNAS NYA LIV TRENDSKAPAREN ÄR HUSET FULLT AV MAT OCH DOFTER

ournalen claras jul Underbara MINNET AV EN JULSÅNG RENA RAMA PANNKAKAN PYGMÉERNAS NYA LIV TRENDSKAPAREN ÄR HUSET FULLT AV MAT OCH DOFTER Svenska ournaen december 2013 årgång 89 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen MINNET AV EN JULSÅNG Annika Hagström om traditioner som sätter spår RENA RAMA PANNKAKAN Johanna testagar etiopisk

Läs mer

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET 489 IDEOLOGI OCH VERKLIGHET Av jur. kand. GUSTAF DELIN Högerpartiets programkommie har nu uppösts. Detta betyder ångt ifrån att programarbetet inom partiet kommer att avstanna. Tvärtom kommer man nu på

Läs mer

starka åsikter Somriga maträtter Krigar mot omskärelse hjälpen ger resultat

starka åsikter Somriga maträtter Krigar mot omskärelse hjälpen ger resultat SvJ svenska journaens Medems och organisationstidning, Läkarmissionen augusti 2014 Årgång 90 Krigar mot omskärese Mary räddar kvinnor i Kenya jag vie se med egna ögon Per Åkerström föjde med ti Uganda

Läs mer

NU SKA HON FÖRBÄTTRA VÄRLDEN

NU SKA HON FÖRBÄTTRA VÄRLDEN Svenska ournaen december 2012 årgång 88 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen SPRID KLAPPAR ÖVER JORDEN GE EN GÅVA TILL ETT BARN I ETIOPIEN VÅLDTAGNAS BARN PÅ MAMA LONDONS DAGIS GRISARNAS

Läs mer

magdas liv Makrill på japanska Kloakbarnen 20 år senare Ett gilla på Facebook förändrar inte världen P-M och Ester startade egen Zlataninsamling

magdas liv Makrill på japanska Kloakbarnen 20 år senare Ett gilla på Facebook förändrar inte världen P-M och Ester startade egen Zlataninsamling SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 2 apri 2015 Årgång 91 Koakbarnen 20 år senare äkarmissionen var först på pats Vådtäkter som vapen Offren förenas av Mama London Ett

Läs mer

ournalen RESA PÅSKÄGG FÖRLÅTELSE 15 ÅR SENARE I RWANDA GE BORT ETT MED KYCKLINGAR TILL ÖVERGIVNA Medlems- och organisationstidning för Läkarmissionen

ournalen RESA PÅSKÄGG FÖRLÅTELSE 15 ÅR SENARE I RWANDA GE BORT ETT MED KYCKLINGAR TILL ÖVERGIVNA Medlems- och organisationstidning för Läkarmissionen Svenska ournaen apri 2014 årgång 90 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen ALLA BEHÖVER FÖRLÅTELSE Prästen Leif Eiasson vet hur sjäen fungerar 15 ÅR SENARE I RWANDA Så gick det för de fyra

Läs mer

ournalen Mat-Lina HJÄLP GRAVIDA TILL SJUKHUS SÅ SKA BARNEN DELA MED SIG TYGER BLIR FINA BRICKOR Italienska smaker på riktigt

ournalen Mat-Lina HJÄLP GRAVIDA TILL SJUKHUS SÅ SKA BARNEN DELA MED SIG TYGER BLIR FINA BRICKOR Italienska smaker på riktigt Svenska ournaen oktober 2013 årgång 89 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen HJÄLP GRAVIDA TILL SJUKHUS Många har inte råd att föda säkert SÅ SKA BARNEN DELA MED SIG Jukappar skickas ti Östeuropa

Läs mer

ournalen stadling 4Afternoon SASCHA, 10, FLYDDE FRÅN FÖRÄLDRARNA Om adoption, solokarriär och att bli äldre

ournalen stadling 4Afternoon SASCHA, 10, FLYDDE FRÅN FÖRÄLDRARNA Om adoption, solokarriär och att bli äldre Svenska ournaen februari 2013 årgång 89 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen SASCHA, 10, FLYDDE FRÅN FÖRÄLDRARNA Levde på gatan som tjuv i dag studerar hon JOEL, 8, SKÅDIS I BISTÅNDSFILM

Läs mer

------------------------- -------------------- ---------------------------------

------------------------- -------------------- --------------------------------- A.RaVBXBMPLAR Sida: 1 Anm.upptagande p -mynd : STOCKHOLMS LÄN Dnr: Bnhet: 80NC/H Myndighetskod: 0201 Dnr annan p-mynd: AnmAningsdatum: 2010-09-02 k: 20.30 Amnäningssitt: se fritext upptagen av: Pa Thomas

Läs mer

ger.. ord åt kanslan Glutenfritt på menyn het soppa i kallt himalaya studier ger nytt liv johanna besöker byar i bergen

ger.. ord åt kanslan Glutenfritt på menyn het soppa i kallt himalaya studier ger nytt liv johanna besöker byar i bergen SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 5 oktober 2014 Årgång 90 het soppa i kat himaaya johanna besöker byar i bergen Jag bev rädd när de dog Prince Musa vårdade de första

Läs mer

hotadhjälte och framtiden på panzisjukhuset Hazze blev en av massajerna stannade kvar i barndomens tanzania Penny & Lennox tomtade i öst

hotadhjälte och framtiden på panzisjukhuset Hazze blev en av massajerna stannade kvar i barndomens tanzania Penny & Lennox tomtade i öst SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 5 oktober 2015 Årgång 91 Hazze bev en av massajerna stannade kvar i barndomens tanzania Penny & Lennox tomtade i öst kappar från

Läs mer

tillbaka igen Julens söta saker SUCCÉ FÖR

tillbaka igen Julens söta saker SUCCÉ FÖR SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 6 december 2014 Årgång 90 HYLLAR SIN DOKTOR Denis Mukwege har fått pris igen Först sås tänderna ut, sedan könsstympas man Lanoi fick

Läs mer

ournalen Afrikas röst Räddad av Lek som terapi Carmen fixar tortillan som en dans

ournalen Afrikas röst Räddad av Lek som terapi Carmen fixar tortillan som en dans Svenska ournaen augusti 2012 årgång 88 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen Räddad av Dr Mukwege Tack vare operationen kunde Safi bi mamma Lek som terapi Så förbereds förädraösa för en ny

Läs mer

ournalen Jenny GÅNGER OM ÅRET TRÄFFAR LIOULA BARNEN gör svåra saker enkla recept på kakor skriver om flickor i Afghanistan

ournalen Jenny GÅNGER OM ÅRET TRÄFFAR LIOULA BARNEN gör svåra saker enkla recept på kakor skriver om flickor i Afghanistan Svenska ournaen juni 2013 årgång 89 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen 2 GÅNGER OM ÅRET TRÄFFAR LIOULA BARNEN gör svåra saker enka Hans Rosing äskar siffror Pappa ti nio pojkar Thabie

Läs mer

Vet du varför de norska hundarna har så platta nosar? Nej. Dom har jagat parkerade bilar.

Vet du varför de norska hundarna har så platta nosar? Nej. Dom har jagat parkerade bilar. Vet du varför de norska hundarna har så patta nosar? Dom har jagat parkerade biar. Har du hört om den senaste norska uppfinningen? En vattentät tepåse. Vet du när norrmännen bränner fötterna? När dom stryker

Läs mer

Indiskt på menyn. Kanapékurs i rios slum. Här lärde jag mig vad riktig kärlek är Sophia om sin tid på barncentret i Ukraina

Indiskt på menyn. Kanapékurs i rios slum. Här lärde jag mig vad riktig kärlek är Sophia om sin tid på barncentret i Ukraina SvJ Indiskt på menyn recept av komikern david batra svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 1 februari 2015 Årgång 91 Här ärde jag mig vad riktig kärek är Sophia om sin tid

Läs mer

NIMESH FÅR KOMMA HEM TILL MAMMA Barnens rätt- KAMPANJ. MÅNGA GODA resultat 2009-2011. Projekt i Sri Lanka stärker familjer

NIMESH FÅR KOMMA HEM TILL MAMMA Barnens rätt- KAMPANJ. MÅNGA GODA resultat 2009-2011. Projekt i Sri Lanka stärker familjer 2012 NUMMER 3 EN TIDNING FRÅN PMU MÅNGA GODA resutat 2009-2011 NYA INSATSER I TORKANS AFRKA NIMESH FÅR KOMMA HEM TILL MAMMA Barnens rätt- KAMPANJ Projekt i Sri Lanka stärker famijer TIMBuKTU SJÖNG FÖR

Läs mer

ournalen Miriam änglar svenska EMELIES TVÅ VÄRLDAR LAGA INDISK FESTMIDDAG Stöttar föräldralösa barn i Sydafrika Sexoffrens språkrör i Honduras

ournalen Miriam änglar svenska EMELIES TVÅ VÄRLDAR LAGA INDISK FESTMIDDAG Stöttar föräldralösa barn i Sydafrika Sexoffrens språkrör i Honduras Svenska ournaen oktober 2012 årgång 88 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen svenska ängar Stöttar förädraösa barn i Sydafrika EMELIES TVÅ VÄRLDAR Hemma i Örebro och Afrika LAGA INDISK FESTMIDDAG

Läs mer

ournalen vimmel mamman HANS FOTAR HELST BISTÅND ROSA, 70, LÄR ANDRA LÄSA TVINGAD ATT SÄLJA SEX

ournalen vimmel mamman HANS FOTAR HELST BISTÅND ROSA, 70, LÄR ANDRA LÄSA TVINGAD ATT SÄLJA SEX Svenska ournaen februari 2014 årgång 90 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen HANS FOTAR HELST BISTÅND Så orkar Journaens fotograf se a nöd ROSA, 70, LÄR ANDRA LÄSA Det handar om att övereva

Läs mer

gitarrkungen Insamling till barn malarialäkaren RISET SKAVER OCH ÄR TUNGT Slavflickan Askalesh, 8, bär 40 kilo på sin rygg

gitarrkungen Insamling till barn malarialäkaren RISET SKAVER OCH ÄR TUNGT Slavflickan Askalesh, 8, bär 40 kilo på sin rygg SvJ svenska journaens Medems och organisationstidning, Läkarmissionen juni 2014 Årgång 90 MER AFRIKAN ÄN SVENSK maariaäkaren ÅNGRAR INGET KAN JAG ÄLSKA MITT BARN? HENRIETTE BLEV VÅLDTAGEN PÅ ÅKERN RISET

Läs mer

ournalen turist nöden bukarest sykursen gav kavesi Fokus: övergivna barn i afrika drömjobbet stolt HJälte bor i fattiga följde med farfar

ournalen turist nöden bukarest sykursen gav kavesi Fokus: övergivna barn i afrika drömjobbet stolt HJälte bor i fattiga följde med farfar Svenska ournaen d Årgång 87 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen nöden bor i fattiga bukarest sykursen gav kavesi drömjobbet OFFER ELLER stot HJäte Karin Afredsson om gästarbetare biståndsrebecca

Läs mer

kunskap för en ny tidkvinnor

kunskap för en ny tidkvinnor SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 3 juni 2015 Årgång 91 Gott med vegetariskt utvada Recept från Green Kitchen traves kunskap för en ny tidkvinnor ujaa: Att inte vara

Läs mer

livet rasade Laga mat med Doreen räddade liv i ebolans spår Francis offrade allt för att rädda andra sparar både fötter och tid

livet rasade Laga mat med Doreen räddade liv i ebolans spår Francis offrade allt för att rädda andra sparar både fötter och tid SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 4 augusti 2015 Årgång 91 räddade iv i eboans spår Francis offrade at för att rädda andra sparar både fötter och tid byborna i Pogodji

Läs mer

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter.

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter. Nya svenska råvaror på skånsk mark. Häsosammare ivsmedesprodukter. Väkommen att investera i utveckingen av en råvara med aa förutsättningar att vinna en häsosam pats i ivsmedeshyorna. Europas bästa jordbruksmark

Läs mer

När min pappa dog försvann tryggheten Barnens rätt- Emilie utmanar sig själv i Indien. Dynamic Vocal på Barnens rätt-turné

När min pappa dog försvann tryggheten Barnens rätt- Emilie utmanar sig själv i Indien. Dynamic Vocal på Barnens rätt-turné 2012 NUMMER 4 EN TIDNING FRÅN PMU Emiie utmanar sig sjäv i Indien Dynamic Voca på Barnens rätt-turné När min pappa dog försvann tryggheten Barnens rätt- KAMPANJ Nu får Thiwankas famij hjäp ur fattigdom

Läs mer

ournalen rongedal hit gick percy barneviks miljoner Fokus: MIKROKREDITER förändrar världen reser hem Ny symbol Majas dröm

ournalen rongedal hit gick percy barneviks miljoner Fokus: MIKROKREDITER förändrar världen reser hem Ny symbol Majas dröm Svenska NYA ournaen februari nr 1 d 2011 d Årgång 87 Läkarmissionens organisations- och medemstidning hit gick percy barneviks mijoner reser hem Fyktingarna i Sudan återvänder Ny symbo Läkarmissionens

Läs mer

ournalen kattis vilsna pojkar lindas familj Fokus: barn som tvingas kriga barbro i gnarp räddade dem Så blev hon sveriges insamlingsdrottning

ournalen kattis vilsna pojkar lindas familj Fokus: barn som tvingas kriga barbro i gnarp räddade dem Så blev hon sveriges insamlingsdrottning Svenska ournaen d Årgång 87 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen visna pojkar barbro i gnarp räddade dem indas famij har barn från hea värden annika hagström ny krönikör i Journaen kattis

Läs mer

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne Vannaktiviteter Torsby och Sunne KANOT- OCH FLOTTFÄRD Kanottur Njut av en kanottur på Karäven - en fridfu uppevese för små och stora. Karäven är det perfekta vattendraget för turer på några timmar upp

Läs mer

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Utbidningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Hogia PA-kompetens AB Kompetens är färskvara. Inte minst inom det personaadministrativa området. Ständig uppdatering är en förutsättning för din framgång

Läs mer

mycket prat mycket verkstad 18 inflyttare berättar Vi samlar kraft för att skapa kraft därför flyttar vi till norrbotten

mycket prat mycket verkstad 18 inflyttare berättar Vi samlar kraft för att skapa kraft därför flyttar vi till norrbotten [En biaga om projektet Kraftsaming 2011-2015 En bred insaming av värdefua tankar och idéer] maj 2012 Vi samar kraft för att skapa kraft Kraftsaming är en mötespats för en bred insaming värdefua tankar

Läs mer

Innehåll. Inledning 3

Innehåll. Inledning 3 Innehå Inedning 3 VAD ÄR ROKS? 3 Roks värdegrund och kvinno- och tjejjourernas unika stäning 4 Vad gör kvinnojourer och tjejjourer? 4 Medemskap i Roks 5 VARFÖR STARTA EN JOUR? 7 Hur ska ni nå ut ti bivande

Läs mer

Chefen & Arbetsmiljön

Chefen & Arbetsmiljön Chefen & Arbetsmijön INNEHÅLL Arbetsmijö vad är det? 4 Varför satsa på arbetsmijön? 5 Arbetsmijö ständigt pågående 7 Måste eer möjighet? 8 När mår vi bra på jobbet? 9 Ledarskapet som arbetsmijöfaktor 10

Läs mer

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Besöksadress: Stadshuset, Hjamar Lundbohmsvägen 31 Teefon: 0980-70 000 Organisationsnr: 21 20 00-2783 Webb: www.kommun.kiruna.se

Läs mer

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska.

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. Första kapitlet I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. I detsamma hördes steg. Ingo vände sig om och fick se Roger komma gående mot hotellet i en sådan fart

Läs mer

ournalen Lindfors DE SJUNGER IN PENGAR TILL bistånd RUWAIDA FLYDDE FRÅN HOMS SOHEILAS CAFÉ Om kampen mot orättvisa plura

ournalen Lindfors DE SJUNGER IN PENGAR TILL bistånd RUWAIDA FLYDDE FRÅN HOMS SOHEILAS CAFÉ Om kampen mot orättvisa plura Svenska ournaen Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen xxxxx apri 2013 årgång 89 DE SJUNGER IN PENGAR TILL bistånd RUWAIDA FLYDDE FRÅN HOMS

Läs mer

Fiske og jakt. Torsby och Sunne

Fiske og jakt. Torsby och Sunne Fiske og jakt Torsby och Sunne FISKA I SJÖ, ÄLV OCH BÄCK Kväsfiske med guide - ca 4 timmar Prova på fiske efter t.ex gädda, gös eer abborre. Enke förtäring ingår. Utrustning finns att hyra - ingår ej.

Läs mer

ournalen babben SOPTIPPEN BARNEN PÅ RÄDDAR LIV kjell LöNNÅ Fokus: kampen mot omskärelse FÅR NYTT HOPP GENOM SKOLAN

ournalen babben SOPTIPPEN BARNEN PÅ RÄDDAR LIV kjell LöNNÅ Fokus: kampen mot omskärelse FÅR NYTT HOPP GENOM SKOLAN SvenSka juni 2011 ournaen d ÅrgÅng 87 MedeMs- och organisationstidning för äkarmissionen BARNEN PÅ SOPTIPPEN FÅR NYTT HOPP GENOM SKOLAN RÄDDAR LIV Barfotaäkarna ger fattiga bättre vård kjell LöNNÅ Läkarmissionens

Läs mer

Låt ledarskap löna sig!

Låt ledarskap löna sig! Låt edarskap öna sig! Ledarnas Chefsöner rapport 2010, om Ledarna chefsöner 2010 1 Innehå Låt önen spega edarskapets värde 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013 Kapitel 1 Det är tisdag kväll och som vanligt har ABK:s lag träning. I små grupper dribblar man runt koner, tränar inkast, skjuter på mål eller övar väggpass. Bra! skriker Hanna när Yalam lyckas dribbla

Läs mer

Blå målklasser i skogsbruksplan

Blå målklasser i skogsbruksplan Bå måkasser i skogsbrukspan Mats Bomberg näringspoitisk samordnare Södra Vattenförvatning i skogen Umeå 22-23 jan 2014 Utbidningskampanj - Skogens vatten Utbidningspaket med studieförbundet Vuxenskoan

Läs mer

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN olycklig: - Oj oj oj, var bar min egen lilla snalla bjornpojke tagit vagen, sa

Läs mer

KEA FIRAR LIVET D et var en spänd stämning i skolan den där dagen när resgruppen skulle utses. De hade jobbat så länge med projektet, och nu skulle till slut resan bli av. Fyra elever i fyran och två lärare,

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Dr.Hauschka. Hudvård från naturen för speciella behov. Med. För en behaglig känsla

Dr.Hauschka. Hudvård från naturen för speciella behov. Med. För en behaglig känsla Dr.Hauschka Med Hudvård från naturen för speciea behov För en behagig känsa Aa produkter är fria från syntetiska doft-, färg- och konserveringsämnen Med Teeth Med Skin Med Lips Dr.Hauschka Med har tagit

Läs mer

Kulturskolan. Skapande på din fritid. Dans Bild & Form

Kulturskolan. Skapande på din fritid. Dans Bild & Form Kuturskoan Stockhom Skapande på din fritid Musik Teater Dans Bid & Form Kurser 2011 För barn och unga 6-22 år skrivna i Stockhoms stad Kuturskoan Stockhom Kuturskoan bedriver en verksamhet med skapande

Läs mer

Telenor Sverige 2013 Hållbarhetsrapport

Telenor Sverige 2013 Hållbarhetsrapport Teenor Sverige 2013 Håbarhetsrapport 1 Innehåsförteckning VD:s förord sid 3 Läsanvisningar sid 4 Fakta om Teenor sid 4 Teenors Håbarhetsarbete internationet sid 5 Vad är håbarhet och CSR för Teenor? sid

Läs mer

Windows. Kundstödskontakter världen över för ArcSoft Inc.

Windows. Kundstödskontakter världen över för ArcSoft Inc. Windows Kundstödskontakter värden över för ArcSoft Inc. Nordamerika 46601 Fremont Bvd Fremont,CA 94538, USA Te:1.510.440.9901 Fax:1.510.440.1270 Webbpats:www.arcsoft.com E-post: support@arcsoft.com Europa

Läs mer

Lexmark Print Management

Lexmark Print Management Lexmark Print Management Optimera nätverksutskrift och skapa informationsfördear med en utskriftshanteringsösning som du kan impementera på pats eer via monet. Säker och praktisk utskriftsversion Fexibet.

Läs mer

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial sidan 1 Författare: Daniel Zimakoff Vad handlar boken om? Boken handlar om Oskar och hans familj som är på semester i Rumänien. Oskars kompis Emil är också med. De bor hos Ion som har en hund som heter

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk AV-nummer 41511tv 1 Mitt Jobb svenska som andraspråk Programvinjett Buba veterinär /Veterinären Buba Badjie tar emot dagens första patient, en katt, på djurkliniken i Bromma./ Kattens ägare: Tjena. Vem

Läs mer

Ledarnas rapport om chefslöner 2012

Ledarnas rapport om chefslöner 2012 Så beönas edarskap Chefsöner 2012, Ledarna Ledarnas rapport om chefsöner 2012 1 Innehå Så beönas edarskap 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer önens storek?

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

l iootterdotterdotterdotterbolag

l iootterdotterdotterdotterbolag Intresseboa Dotterboa et AB ÖviksHem Dotterdotterboa ootterdotterboaa 2008 Intresseboa Dotterdotterboa /kommun omsködsviks J Moderboag: Rodret i Örnsködsvik AB o otterföretaa Ovik Eneroi AB ootterdotterboaq

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k Nu, då och sen m i n e g e n b o k Innehåll Hur mår du idag? Rita ansikten i den gula ringen! Hej! Det här är din egen bok 3 Det här är jag idag 4 5 Min resa 6 Mitt nya hem 7 Så här såg det ut där jag

Läs mer

krokens stål greppa. FFA tog rygg på fiskeguiden Micke Puhakka för att kolla om ryktena var sanna.

krokens stål greppa. FFA tog rygg på fiskeguiden Micke Puhakka för att kolla om ryktena var sanna. Laxtroing Området utanför Understen har under senare år evererat mängder med schysta axar Laxar som enigt utsago skue expodera så fort de känt krokens stå greppa FFA tog rygg på fiskeguiden Micke Puhakka

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

ISLAMISTEN SOM BLEV KRISTEN TV-PROGRAMLEDARE

ISLAMISTEN SOM BLEV KRISTEN TV-PROGRAMLEDARE ISLAMISTEN SOM BLEV KRISTEN TV-PROGRAMLEDARE Sid 4-7 Nr 5 juni 2012 JAG VILLE SLÅ IHJÄL PAPPA Sid 8-9 TILLBAKA TILL JERUSALEM Sid 10-11 LETA EFTER ETT HUS MED ETT KORS PÅ Sid 12 1 edare Vi förkunnar Kristus

Läs mer

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen är den viktigaste religionen i Sydostasien, på Sri Lanka och i Tibet. Det finns också många buddhister i Kina och Japan. Hindusimen och buddhismen har mycket

Läs mer

VAD SKULLE DU GÖRA OM DU SKULLE DÖ? Projektbeskrivning 2003-10-07

VAD SKULLE DU GÖRA OM DU SKULLE DÖ? Projektbeskrivning 2003-10-07 VAD SKULLE DU GÖRA OM DU SKULLE DÖ? Projektbeskrivning 2003-10-07 Mattias Sandström Öregrundsgatan 11/004 11559 Stockholm mattias@beauty.se 073-9344500 Vad skulle du göra om du skulle dö? Det är frågan

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun Lokaa föreskrifter för att skydda människors häsa och mijön för Lia Edets kommun besutade av kommunfumäktige den 14 december 2000 95. Med stöd av 9 kap. 7-8 och 10-13 mijöbaken (1998:808), 13, 17, 39-40

Läs mer

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra!

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra! Slutsång Melodi: "Tack ska du ha, Kalle heter jag, vad du heter gör detsamma tack ska du ha!" Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag och ha det så bra! En liten båt En liten båt blir ofta

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det Ett Jag har älskat tre män. Tobias var den förste. Han gav mig Gud. Den andre, Christer, gav mig kärlek. Och ett barn han aldrig ville veta av. Den tredje mannen heter Bengt. Han kom med döden. j a g s

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning Ordlista försäkringsbesked förmåner rättigheter gravid graviditet föräldrapenning förlossning havandeskapspenning värk yrsel omplacera omplacering sysselsättning

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

barnhemmet i muang mai fredag 6 maj - tisdag 17 maj

barnhemmet i muang mai fredag 6 maj - tisdag 17 maj barnhemmet i muang mai fredag 6 maj - tisdag 17 maj Nu händer det så mycket hos oss på barnhemmet att vi knappt själva hänger med. Det har kommit många nya barn. Det har varit skolstart och sjukdomsfall.

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Rudolf Nu ska jag berätta om Rudolf Rudenstam. Rudolf är 38 är

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid.

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid. Bo ner fo r fred Herre, tag hand om vår fruktan och ängslan över vad som händer i vår värld, du som kom till oss vapenlös men starkare än all världens makt. Visa oss och världens makthavare på vägar att

Läs mer

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här:

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här: -Hörde du ljudet? -Var inte dum nu Tom sa Tobias! Klockan ringde. Rasten var slut, dom hade sv efter. När de kom in sa sura Margareta idag ska vi skriva en bok med åtta kapitel och du Tom får hemläxa.

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

Bilder och minnesfragment. Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992

Bilder och minnesfragment. Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992 Bilder och minnesfragment Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992 Detta album består av mammas efterlämnade bilder, brev och andra sparade minnen som jag och syskonen tog hand om efter hennes död. Lelle,

Läs mer