ournalen babben SOPTIPPEN BARNEN PÅ RÄDDAR LIV kjell LöNNÅ Fokus: kampen mot omskärelse FÅR NYTT HOPP GENOM SKOLAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ournalen babben SOPTIPPEN BARNEN PÅ RÄDDAR LIV kjell LöNNÅ Fokus: kampen mot omskärelse FÅR NYTT HOPP GENOM SKOLAN"

Transkript

1 SvenSka juni 2011 ournaen d ÅrgÅng 87 MedeMs- och organisationstidning för äkarmissionen BARNEN PÅ SOPTIPPEN FÅR NYTT HOPP GENOM SKOLAN RÄDDAR LIV Barfotaäkarna ger fattiga bättre vård kjell LöNNÅ Läkarmissionens egen köredare Komikern som vi göra ivet ättare för andra babben Fokus: kampen mot omskärese

2 Ett fräscht boende på Österen! Vandrarhemmet Vioen, Svenstorp/Köpingebro Fr. 180 kr/natt Te HOSTEL - JUGENDHERBERGE Vandrarhemmet Vioen Svenstorp & Köpingebro te: Franciscus i den svenska regeringen En bok om Nis Quense, statsrådet som som vandrade kring och gjorde gott. Av komminister em teo. dr Birgitta Rengmyr Lövgren. Några rubriker: Förmodigen den enda statiga utredning som styrts av en katt. Sänd Herre dina ängar ut Inb. 136 sidor. Pris: 170 kr + porto. Såg Jesus snö? Om heighetens inneriga närhet Korta täta texter av domprost em Hakon Långström Några rubriker: Ekot av en tystnad Längstansmötets bord Ändamået med denna spik Inb. 109 sidor. Pris: 80 kr + porto. Bestäes från Bokföraget TEMAMET, Översättravägen 3, Åkersberga Kom och bo på STEGEBORGSGÅRDEN då Du besöker Komårdens Djurpark Rätt pats för äger och kurser under vår, sommar och höst Stegeborgsgården, Norrkrog 11, Vikboandet

3 innehå Barbro Babben Larsson Jag tycker att det är en bra princip att ge någon de av det man sjäv får in, ti dem som inget har. 4 foto:per dah juni Ny krönikör Thabo Motsieoa Apartheid deade upp människor efter färg, i dag är det ekonomin som segregerar. Läs Thabo Motsieoas krönika om hur fattigdomen i Sydafrika håer kvar människor i hoppöshet. 10 Mr Körsång fyer 75 år På 1980-taet bev han Sveriges egen Mr Körsång. I jui fyer Kje Lönnå 75 och firar även 60 år som köredare. Och turnerar gör han än, band annat för Läkarmissionen. 14 Barfotaäkarna går framåt I Bangadesh går det en äkare per invånare. I kvacksavarnas mecka bir därför barfotaäkarnas enka mottagningar en väg ti bättre häsa. 22 Fokus: Riskfyd tradition Omskärese med söa knivar och rakbad, ett grymt öde för tusentas afrikanska fickor. Men nu börjar kampen mot könsstympningen, som stöds av Läkarmissionen att ge resutat foto: håkan fank foto: toreif svensson foto: hans-jörgen ramstedt svenska ournaen ges ut av Läkarmissionen och är en organisations- och medemstidning Direktor och ansvarig utgivare: Johan Lija information: Eva Nordenstam insaming: Conny Sjöberg BistånDsprojekt: John Bäcknäs medems- och givarservice: postadress: Läkarmissionen, Väingby, teefon: växe e-postadress: hemsida: produktion: Swedmedia redaktör: Therese Peterson redigering: Beatrice Smedman kartor: Oa Gustafsson omsagsfoto: Marie Agerhä postadress: Swedmedia/Svenska Journaen, Stockhom e-postadress: teefon: annonser: Dispay i Umeå annonsbokning: postadress: Dispay/Svenska Journaen, Box 3042, Umeå teefon: tryckeri: V-TAB gåvor ti äkarmissionen på pusgiro Ett svårt och intressant arbete I det här numret av Journaen kan du äsa om ett arbete i Kenya, som Läkarmissionens stöder, för att unga tjejer ska sippa könsstympas. Det är ett svårt och intressant arbete. Svårt för att det nästan atid finns ett starkt motstånd mot att ändra gama sedvänjor och synen på hur saker ska vara. Intressant är det av samma orsaker. Det är ätt att vara oerhört kritisk ti könsstympning. Det är ju en idiotisk sedvänja. Men samtidigt ska vi komma ihåg hur mycket konstigt kvinnor har funnit sig i genom aa tider. Tänk hur de snörade fötterna i Kina, eer hur kvinnorna gick i korsetter så att de knappt kunde röra sig på 1800-taet. även i Dag är många kvinnor viiga att sväta sig om ideaet är att vara sma. Och nog sätter kvinnor kniven i sig även Eva Nordenstam Informatör på Läkarmissionen i vår de av värden. Skönhetsoperationer är vaniga, trots att det finns risker och kompikationer. unga tjejer är atid extra utsatta för vad som krävs för att vara rätt. Så jag tror att samtidigt som vi fördömer könsstympning och jobbar för en förändring ångt borta i värden, så ska vi också underätta för unga tjejer som vi har omkring oss. Prata om att inte hetsa så mycket över utsidan. Och även tänka så när det gäer oss sjäva. juni 2011 SvenSka Journaen 3

4 Babben vi få fer att dea med sig Het rätt mijö, tänker jag, där jag sitter med en kopp kaffe i en second hand-butiks kafé i Sundbyberg. Mitt emot mig sitter Barbro Babben Larsson och vårt samta handar om engagemang för andra människor och vika konsekvenser och uttryck det kan ta sig. Och nog förefaer patsen som en passande inramning för ett sådant samta. TexT: kerstin kason foto: Fredrik sandberg och scanpix De festa känner igen Babben från diverse tv-produktioner och scenframträdanden där hon uppträder som stå upp-komiker. Hon är också en ofta anitad föreäsare, hon sjunger jazz och har dessutom debuterat som författare med boken Jag vägrar dö nyfiken. Det är en kort, men ångt ifrån hetäckande sammanfattning av vad det hittis bivit av tjejen från Gotand som tog diaekten med sig upp på scen och ut i offentigheten. Men det här ska inte handa så mycket om vad hon bev, utan snarare om vad hon är. Och ju ängre vi söker oss fram i samtaet om engagemang och deaktighet, ju tydigare bir det det är sådan hon är! Ytterigare anayser är egentigen överfödiga. ska hon ändå försöka beskriva grogrunden för detta, så går hon några decennier bakåt i tiden. Jag var ung på det radikaa 1970-taet, en tid då engagemang för samhäsfrågor och orättvisor var adees sjävkart. Och jag har nog adrig riktigt ämnat det där, säger hon. Kanske inte så mycket sagord och pakat numera, dock. I stäet använder Babben sin ro som artist och kändis för att få fok att engagera sig, dea med sig och göra ivet ättare för utsatta människor, men även för djur, mijö och orättvisor. så är hon ti exempe aktiv medem i sammansutningen Stadsbrudarna. Det är en kvinnig motsvarighet ti den kanske mer väkända Stadsbudskåren, och består av ett gäng väkända artister och skådespeare som ägnar sig åt vägörenhet. Vi försöker hitta på oika kreativa och roiga sätt att få människor att dea med sig ti andra, säger hon. Senast det begav sig samade de, >> 4 SvenSka Journaen XXXXXXXXX 2011

5 Bön för mig är att tacka jag har mycket att tacka för och jag ber för människor som har det svårt. viktiga ord.engagemang och deaktighet, har atid varit viktiga ord för Babben Larsson. I dag använder hon sitt kändisskap för att försöka få andra att dea med sig och göra ivet ättare för utsatta människor. xxxxxxxxx 2011 SvenSka Journaen 5

6 >> genom att auktionera ut sig sjäva ti oika aktiviteter, in en stor summa pengar ti ungdomsverksamheten Unga Station. Sådana happenings är förstås ämnade att skapa uppmärksamhet för ändamået. Men sjävkart är det ika viktigt att vara engagerad på ett mer vardagigt pan. Jag kan inte påstå att jag direkt ger tionde, säger hon. Men jag tycker att det är en bra princip att ge någon de av det man sjäv får in, ti dem som inget har. Ett annat sätt att engagera sig för andra har Babben funnit i bönen. Hon kaar sig troende utan att direkt passa in sig sjäv i någon specie ma eer bekännese. Som 18-åring gick hon ur Svenska kyrkan och hon har inte återvänt. Inte ti det kyrkiga, men vä ti en tro, förtydigar hon. En knuff i den riktningen fick hon q Är du som Babben intresserad av trädpantering? Fattigdom är orsak och konsekvens av de dramatiska mijö förändringarna. Människor hugger ner grenar och träd för att kunna eda och aga mat. Så förorade södra Sudans huvudstad Juba det mesta av sin växtighet under det ånga inbördeskriget. I dag byggs staden upp igen och behovet av byggnadsmateria är stort. Ett omfattande trädpanteringsprogram tigodoser nu virkes- och vedbehovet, och den naturiga växtigheten kan ämnas orörd. Träden är snabbväxande och kan avverkas efter sju år. Ihop med undervisning om trädens betydese får människor pantor att pantera på sin mark, som hjäper mijön, hindrar ökenspridningen samt ger virke, ved eer frukt som famijerna kan använda eer säja. q Barbro Babben Larsson Åder: 54 år. Famij: Dotter 19 år och två abradorer. Bor: Lägenhet Sona. Yrke: Komiker/artist. Brinner för: Träd och djur. Skrattar av/åt: Mänskigt beteende är min främsta käa ti gädje. när hon för ett anta år sedan drabbades av utbrändhet. Under den tiden gick jag ofta i skogen, och är det någonstans jag känner mig nära Gud så är det där. Inget kan för mig beskriva Gud så bra som när sojuset sias mean gröna öv i en skogsgänta. Där kände Babben att hon fick tibaka sin tiit och känsan av att hon skue komma he ut på andra sidan. Bönen har numera en given pats i hennes tivaro. Men jag ber nästan adrig för mig sjäv, säger hon. Bön för mig är att tacka jag har mycket att tacka för och jag ber för människor som har det svårt, säger hon. För ett par år Sedan bestämde hon sig för att göra avar av en dröm, nämigen att resa ti Afrika. Jag har atid haft en dragning ti Afrika. Som barn äste jag en bok om en ficka som fyttade ti Etiopien där hennes förädrar var missionärer och det var spännande att äsa om hennes möte med Afrika, minns Babben. Boken triggade hennes nyfikenhet och dröm om att en gång få resa dit. Och när hon äntigen fick möjighet att göra sag i saken så gick resan ti Östafrika Kenya, Tanzania och Zanzibar där hon fick chans att möta både människor och djur. Men Babben var också intresserad av att på pats ära sig ite mer om hur biståndsarbete fungerar och hon vade ett trädpanteringsprojekt. Inte så förvånande kanske, med tanke på hennes känsa för skog och träd. Babben fick häsa på hos några bönder som detar i projektet. De äger ungefär en hektar mark som de nu är sig utnyttja på ett effektivt sätt med hjäp av agroforestry. Begreppet kan kort beskrivas som en metod att väja ut och sampantera träd på ett sätt som förbättrar odingsmöjig heterna för det traditionea jordbruket och förhindrar utarmning av jorden. Därmed förbättras evnadsvikoren för famijerna, säger Babben, uppenbart imponerad. Och aningen överraskad över att få biden av trädpantering korrigerad. I stäet för det stora område med träd panterade i prydiga rader som hon förestät sig fick hon se hur trädprojektet panteras nära och rakt in i människors dagiga verksamhet med direkta effekter för både människor och mijö. i Sommar återvänder Babben ti Afrika. Den här gången för att skådespea i en kenyansk sitcom som sedan många år sänds på kenyansk tv. När jag kom ti Nairobi förra gången passade jag på att söka upp koeger, det vi säga komiker, för att utbyta erfarenheter och mötte det här gänget, säger hon. De använder humorn för att beysa oika samhäsfrågor och för att göra fok medvetna om vad ti exempe vad agen säger. Underhåningen fyer därmed ett sags utbidande syfte, berättar hon. Avsnitten speas in i oika mijöer och ockar massor av pubik ti inspeningarna. Kanske bir det också tid ti någon ny biståndsreaterad uppevese. Tigången ti rent vatten för människor är en fråga som intresserar mig, säger Babben. Kanske söker jag upp något som handar om det. s en dröm. Babben har ända sedan barnsben känt en dragning ti Afrika. när hon sedan fick möjighet att åka dit och band annat besöka ett trädpanteringsprojekt, var det en dröm som gick i uppfyese. foto: privat 6 SvenSka Journaen juni 2011

7 xxxxxxxxx 2011 SvenSka Journaen 7

8 kortom... Hitta perfekta presenten på webaidshop Söker du den perfekta presenten ti födesedagsfesten eer middagen? Hitta en annorunda gåva på webaidshop.se text: therese peterson foto: scanpix Webaidshop är Läkarmissionens biståndsbutik på nätet. Här kan man köpa djur, träd, förossningar och skomateria. At är baserat på verkiga behov, ett resutat av en diaog mean Läkarmissionen och deras partner i oika änder. Gåvorna är reea och kan därför ta sut. Som kvitto får du ett gåvobevis, antingen skriver du ut det hemma eer åter Läkarmissionen skriva ut mot en mindre kostnad. Om du köper Gåvobevis. kyckingar via webaidshop.se eer akarmissionen.se kan famijer i det fattigaste området av San Savador få möjighet att starta en mindre verksamhet för att ta sig ur fattigdomen. I paketet, som bara kostar 100 kronor, får en famij 25 kyckingar, gödning och diverse verktyg samt att de får ite utbidning i djurhåning och grundkunskaper i konsten att driva företag. s Kyckingar, E Savador i e savador ever många i fattigdom. ett kyckingpaket kan vara en väg för famijer att komma på fötter. Fer djur att ge bort 200 kr Buffe, Indien En buffe ti en famij ger hopp och energi. En chans att bruka sin egen jord. 150 kr Får, Burkina Faso Ett fårpaket och utbidning hjäper ensamstående kvinnor ti att försörja sina famijer. Stina von Friesen, Varför vade du att köpa just kyckingar? Jag brukar göra så vid stora högtidsdagar, vi har ju mer än vi behöver här. Jag har köpt getter och får, och så såg jag kyckingarna och tyckte det var bra. Viken respons brukar gåvorna få? Positivt, aa bir jättegada. Jag brukar pantera ett träd när fok får barn, ett nytt iv, bir ett nytt träd som växer. Det är vä en fin tanke? Per Östund, Varför vade du att köpa just kyckingar? Jag fick ett mejerbjudande om det och tyckte det var en bra idé, så jag köpte åt mina tre barn att ge bort. hur kom det sig att du vade att göra det via Webaid? Det var förra juen, då man kunde ge bort en he getfamij. Så jag köpte en från hea min famij, syskon, barn och aa, och de tyckte det var en bra grej. 200 kr Gris, Nicaragua Grisen ger en famij grund ti en egen rörese, genom att säja en kuting får de pengar vid behov. 100 kr Oxe, Uganda De festa på Afrikas andsbygd sköter sina små jordbruk för hand. Oxen bir en bra hjäp.

9 OPERARESOR TILL ITALIEN Macerata jui Operafestiva i det vackra böjande Marche strax söder om Ancona med MASKERADBALEN OCH RIGOLET TO. Musikaisk ciceron är hovsångerskan LENA NORDIN. Utfykter och trevig samvaro PUCCINIFESTIVALEN i Toscana 4-9 augusti TURANDOT och MADAME BUT TERFLY. Musikaisk ciceron är hovsångerskan LENA NORDIN Dagiga utfykter och kuinariska uppeveser! OPERA PÅ ROMERSKA ARENAN I VERONA augusti Verdis NABUCCO och gansnumret AIDA. Vi bor i Desenzano vid Gardasjön och gör dagiga turer ti b.a. Venedig, båtturer på sjön, ti vingårdar m.m. FÖRSTA ADVENT I WIEN november Fyra innehåsrika dagar med musik, konst och Wiens berömda jumarknad. Vi bor centrat nästan mitt emot operan. Vi har första parkett ti Richard Wagners TANNHÄUSER på Wiens Staatsoper. Därutöver har vi fina bijetter ti Wiener Sängerknaben och uppvisning av Lippizanerhästarna i kungiga paatset Hofurg HÖSTENS RESOR TILL ITALIEN ROM och ASSISI med Tivoi och Spoeto 4-11 september Fyra dagar hos de gästfria BIRGITTASYSTRARNA i centraa Rom och gedigna guidningar av svensk auktoriserad okaguide. Tre dagar i Den Heige Fransiscus stad ASSISI mitt inne i det grönskande Umbrien. Vi gör även besök i TIVOLI med sina berömda trädgård med de tusen fontänerna. Festivastaden SPOLETO bir vår sista programpunkt APULIEN september En spännande rundresa som täcker större deen av andskapet som bidar itaienska stövens kack. Genom seker har här ämnats spår av både grekisk, arabisk och itaiensk kutur. Intressanta visningar och kuinariska uppeveser i en spännande mijö. TOSCANA oktober Fyra dagar i etruskernas muromgärdade stad VOLTERRA med utfykter ti Siena, Montacino, SanGimignano, vingårdar m.m. och tre dagar mitt i centraa FLORENS med gedigna guidningar av svensk auktoriserad guide. SICILIEN RUNT oktober Historisk tummepats för härskares maktbegär, strategiskt beägen, deande Medehavet i en östra och västra häft. En skådepats för mycken dramatik. Här möter vi vår västerändska historia i koncentrerad form. Vi är känna en stor de av ön under nio dagar i denna spännande mijö. ROM I JUL december För 12:e året i rad firar vi ju hos de gästfria Birgittasystrarna. En stämningsfu ju i en historisk mijö. Gedigna guidningar och visningar. En ju att minnas. På samtiga resor har vi fyg från Stockhom, Göteborg och Köpenhamn ÅRE TOURS - resor med omtanke och kunnande Te

10 sverige Körsången ger Kje Han har dansat med Birgit Nisson, sjungit med Jussi Björing och kramat påven två gånger. Det är ingen tvekan om att körsången gett Kje Lönnå ett spännande iv med intressanta möten. Men minst ika mycket har han sjäv gett ti svensk körsång och, i samarbete med Läkarmissionen, ti behövande över hea värden. text: Kerstin Kason foto: Kristofer önnå

11 ett spännande iv Kje Lönnå edde Sånger för ivet i Goben i tio år Kje önnå bir 75 år i sommar och nästan ika änge har sång och musik i amänhet, och körsång i synnerhet, varit hans ivsuft och drivkraft. Det är nog ingen överdrift att påstå att Kje Lönnå är en av de starkaste faktorerna bakom den stora fokrörese som körsång är i Sverige. Det stora genombrottet, både för honom sjäv och för körsången, kan nog dateras ti 1979 när det första tv-programmet med rubriken Asångskonsert, sändes. Med osedvanig sångargädje och bred repertoar sjöng han sig in i den svenska foksjäen. Och aa som betraktat körsång som något högtravande, strikt och kanske tråkigt fick anedning att tänka om. Men för Kje Lönnås egen de började det förstås ångt tidigare. Med en pappa som var pastor i baptistförsamingen och en mamma med stor musikaisk begåvning dröjde det inte änge förrän gossen stod i barnkören, och redan i tonåren hade han etaberat sig som köredare. Och även om övergången från körsångare ti köredare, enigt honom sjäv, var aningen diffus så är det ingen feräkning när han i år firar ett 60-årigt jubieum som köredare. ite förvånande då, kan man tycka, att han ändå inte vade musiken som yrke från början. I stäet utbidade han sig ti typograf, upptäckte både intresse och begåvning för formgivning viket förde honom ti Beckmans konstskoa där han utbidade sig ti rekamtecknare och tjänstgjorde sedan som teckningsärare. Men musiken pockade på och vid sidan av tjänsten som teckningsärare passade han på att ta musikärarexamen och fick än mer att göra i skoan. Och även om sången och musiken tog över med tiden, så har bidkonsten föjt honom genom åren och ett ferta utstäningar har det bivit. Så Småningom öppnades också dörrarna ti media för honom och han har arbetat både som anstäd och som friansande producent på Sveriges Radio och Sveriges Teevision. Tv-programmet Asångkonsert bev en ångkörare som sändes från 1979 fram ti Där fick tittarna ära känna Lönnås egna två körer, KFUM-kören och Sundsvas Kammarkör, och även stifta närmare bekantskap med både etaberade artister och bivande stjärnor. Några gjorde sin tv-debut hos mig, ti exempe The Rea Group, berättar Kje Lönnå. Likaså Sisse Kyrkjebø och Heen Sjöhom. Caroa var också med adees i början av sin karriär. Men någon taangjakt handade det inte om, utan de okända uppträdde tisammans med storstjärnor som Birgit Nisson. De två körerna från programmen arbetar Kje Lönnå fortfarande med, även om medemmarna i hög utsträckning bytts ut under tiden. Dessutom har han en tredje kör Confetti som är en damkör. Här dirigerar Kje Lönnå gatt framför sjungande pubik Foto: SCANPIX >> juni 2011 SvenSka Journaen 11

12 sverige >> Men betydigt fer har fått ära känna Kje Lönnå som köredare under åren. Ti exempe aa de körsångare som under tio år detagit i Sånger för ivet i Goben i Stockhom. Där har körsångare, orkestermusiker och en imponerande rad av våra mest väkända och uppskattade artister tisammans sjungit in mede ti Läkarmissionens stora arbete. Det har varit en enorm erfarenhet, säger Kje Lönnå. Han berättar att atihop startade med att han fick en idé att sama ett stort anta körer för att sjunga våra mest äskade psamer inför storpubik i Goben. Det bev mycket uppskattat och efter detta tog orkesteredaren Leif Kronund kontakt med mig för att göra något mer av det. Han vie, i tacksamhet för ivet, göra något för andra och anordnade en konsert ti förmån för Läkarmissionen och succén var given. Samarbetet med Läkarmissionen etaberades när Oe Widert önskade en fortsättning i Läkarmissionens regi. En fortsättning som kom att pågå i tio år. Sjävkart har dessa mastodontkonserter för Lönnås de inneburit mycket mer arbete än att så takten framför kör och orkester. q Kje Lönnå Aktue: Kje fyer 75 år i sommar och firar med hundratas vänner, förmodigen på nyinköpt antstäe, samt hyas efter 60 år som köredare. Famij: Gift med textikonstnären Urika Lönnå. En dotter och en son som båda föjer i förädrarnas fotspår. Dottern som körsångare och programedare i Sveriges Radio, sonen som bidskapare med kameran som verktyg. På sitt cv: Förbundsdirigent i Sveriges körförbund under fera år. Det visst ni inte: Gjorde 11 bankt på 100 meter under kostybbens storhetstid. Vann som värnpiktig grenen i Svenska miitärpoismästerskapen. Läser: Here Bo Setterind än Stieg Larsson Fritid: Skriver bok om sången i sitt iv. Det har handat om att sätta samman programmet, skriva arrangemang där det behövts, engagera medverkande orkestermusiker och artister, samt att repetera med de oika körerna på oika hå i Sverige under fera månader. Kje Lönnå passar också på att ge en eoge ti Läkarmissionens Ingrid Karström som deat arbetsbördan när det gäer a ogistik och annat praktiskt omkring projektet. Efter tio år med Sånger för Livet i Goben, tycker Lönnå att det är dags att avsuta denna epok för sin egen de. Det betyder dock inte att samarbetet med Läkarmissionen är sut. Han turnerar fitigt med sina oika körer och ger konserter ti förmån för Läkarmissionens arbete. kje önnå har fått sin musikaiska fostran i svensk frikyrkotradition. Där tiägnade han sig också en personig tro som föjt honom genom åren. Jag är troende och det taar jag gärna om, säger han. Däremot har han, genom sina musikaiska resor, såvä i geografin som i kyrkiga traditioner, möjigen bivit ite mindre konfessione med åren. För mig är inte uttryckssätten det viktiga. För mig är det tron som betyder mest, säger han. s Vi du gratuera Kje Lönnå? s Som gamma bid- och musikärare vi Kje gärna göra en insats för utbidning och ge sitt stöd ti Läkarmissionens sumskoa i Kokata (Cacutta) i Indien. Där får barn från extremt fattiga famijer tigång ti en mycket bra grundskoeutbidning. Vi du gratuera Kje så betaa in din gåva på Läkarmissionens pg och skriv Kje Lönnå 75 på taongen/meddeanderaden. sånger för Livet s Efter åren i Goben har Läkarmissionen sedan ett par år tibaka föragt Sånger för Livet ti oika orter i Sverige där kända artister sjunger med en stor kör. Totat har körsångare varit med varje höst. I år är gästartisterna bröderna Rongedah och Frank Ådah. Dirigent är Mats Backund. Hå utkik i kaendariet efter höstens konserttifäen. saffransfisk á La KjeLL Lönnå 4 personer Det här behöver Du: 400 g fryst torskfié 3 d grädde 1 pkt saffran 1 krm paprikapuver 1 tsk torkad söndersmuad Dragon 1 tsk sat svartpeppar ur kvarn Så här gör Du: 1. Lägg den frysta (ska ej tinas) fisken i smord trång form. Sata fisken. 2. Låt grädde + kryddor koka upp hastigt, hä gräddbandningen över fisken. 3. Sätt in i ugnen 45 min, 200 grader. 4. Servera med ris eer potatis, broccoi och sockerärtor. 12 SvenSka Journaen juni 2011

13 krönika Frihet mer än frågan om rösträtt Detär bara någon månad sedan jag kom hem från mitt andra hemand, Sydafrika, ett and som befinner sig i ett skifte från diktatur och orättvisa byggt på etnicitet och hudfärg, ti en demokrati som kaar sig sjäv The Rainbow Nation. Namnet står som symbo för aa etniciteters, sexuea äggningars och individers ika värde. Sydafrika dekarerar att man har värdens modernaste och mest jämika konstitution. Och för att ytterigare så fast det har man på en kue i Pretoria byggt The Freedom Park, ett vackert monument över andets bodiga historia från 1600-taet då de första famändska nybyggarna kom, framti ANC och Neson Mandeas makttiträde På en stor mur står namnen på de män, kvinnor och barn som i oika krig och uppror fått pikta med sina iv. De är många och sedan änge gömda, men det nya Sydafrika har bestämt sig för att komma ihåg de offer som skapat den nya nationen. Ursprungsbefokningarna Khoi Khoi, san, savar, famändare, zuus, xhosas, maajer och indier med fera har aa säkted som vittnar om förtryck, kamp och fattigdom. Men nu har aa rätt ti utbidning, sjukvård och man står ika inför agen. Så ångt är at gott. Men vad har egentigen hänt? Vika har fått det bättre? Har Sydafrika en hoppfu framtid att se fram emot? Svaret är att ingen riktigt vet, men att missnöjet och besvikesen är stor är säkert, såvä band svarta, vita och aa kuörer däremean. I den desperata kampen att besegra den utbredda fattigdomen har rofferiets fua grin, som tidigare tihört ett vitt ansikte, fått sitt mörka nemesis. En ny svart makteit, The back Diamonds, börjar göra sig gäande och har tyvärr ofta tiskansat sig ofattbara förmögenheter med hjäp av korruption. Genom att bjuda ut statiga kontrakt ti den som betaar bäst under bordet skor sig fokvada på andets bekostnad. President Zumas son Duduzane 28 år gamma är redan mijardär och han är inte ensam. Svarta ekonomiska overnight sensations är mer rege än undantag, medan vardagen i stort sett ser ikadant ut för majoriteten. Den afrikanska kontinentens rikaste nation går på knä av de ärvda orättvisorna. Apartheid deade upp människor efter färg, det nya Sydafrika efter ekonomi. De som har råd skaffar vakter, staket och bor i gated communitys. De andra får eva med en gaopperande aidsepidemi. Aa svarta har någon närstående som insjuknat. Ju fattigare man är, desto fer känner man... BoStadSSituationen är katastrofa för tiotas mijoner sydafrikaner och arbetsösheten är ika hoppös nu som under apartheidtiden. Brottsstatistiken är något ägre, men igger ändå band topp tre i värden beträffande mord, och som nummer ett gäande vådtäkter. Det är ätt att tankarna går ti Zimbabwe som i dag har en grusad ekonomi, enpartistyre och djup socia misär. Men det finns en viktig skinad. Sydafrika har en stark ekonomi. Man karar av att arrangera fotbos VM. Det är ovijan att dea med sig som brister. Kanske är det synen att frihet endast är en fråga om rösträtt som sätter käppar i hjuet? Fattigdomen finns atjämt kvar och håer människor fängsade i en avgrundsdjup hoppöshet. Utan pengar får man bo i skju, gå i de sämsta skoorna, besöka de sämst utrustade sjukhusen och möta en tidig död. Den ånga färden mot ett värdigt samhäe är ång och fu av uppoffringar. Sverige har gått den, Sydafrika har den kvar att gå. Frågan är, går vi den fortfarande? Eer har vi sagit in på samma väg där de ekonomiska förutsättningarna ska dominera möjigheten ti ivskvaitet och häsa? Vi hade något att exportera. Borde vi inte vara rädda om det innan det är för sent? Thabo Motsieoa Moderator för näringsiv, organisationer och förvatning. juni 2011 SvenSka Journaen 13

14 bangadesh Här får de fattiga hjäp ti bättre sjukvård Barfotaäkarnas insats räddar iv Läkarmottagningen består av ett bord och två stoar under ett träd, väntsaen är en hopsnickrad träbänk och några paststoar på den ia gårdspanen. Men barfotaäkaren, Farjana Akters patienter är gada att hon finns. För i Bangadesh går det en äkare per invånare, och ännu värre är det på andsbygden. text: conny sjöberg foto: Hans-jörgen ramstedt Farjana akters mottagning igger strax utanför staden Graripur i norra Bangadesh. Ut mot andsvägen syns bara hennes apotek, som på avstånd ser ut som en iten kiosk. Men på baksidan finns två rum. Det ena utgör hennes bostad och det andra är ett enket sjukrum med pats för en sängiggande patient. Stämningen på den ia äkarmottagningen är ugn och avspänd. Ett tiota personer väntar på sin tur och tittar nyfiket på medan Farjana undersöker en tvåårig pojke som har ont i örat. Mamman berättar att han har haft feber i en vecka, hostar och vägrar äta. Farjana skriver ut en ämpig medicin och när morgonens Farjana akters patienter betaar taka (10 20 öre) för en undersökning. i snitt kommer tio femton patienter, främst kvinnor och barn. sista patient har bivit undersökt, går hon ti sitt apotek och expedierar de mediciner hon har ordinerat. Patienterna betaar taka (10 20 öre) för en undersökning. Mottagningen är öppen varje dag, ett par timmar på morgonen och någon timme mot sutet av eftermiddagen. I snitt kommer tio-femton patienter, främst kvinnor och barn. Dessutom kan hon när som hest bi ombedd att göra hembesök. I går kvä föröste jag ti exempe en kvinna i sitt hem här i närheten, berättar Farjana och tiägger med ett eende: hon fick en pojke. eftersom hon är en ung, ogift kvinna, är det inte sjävkart för aa i denna ganska strikta musimska omgivning att anita henne. Men det faktum att hon är född och uppvuxen här och att hennes förädrar bor bara ett stenkast bort, gör det ättare. Det är snart två år sedan hon tog sin examen och öppnade eget. Förädrarna hjäpte henne att skaffa tomten och bygga kiniken. Men nu har hon en stadig och bra egen inkomst. Barfotaäkarna i Bangadesh är ett bra exempe på nöden som uppfinningarnas moder. Här finns det officiet en äkare per invånare. Men de festa av dessa äkare jobbar i huvudstaden Dhaka. Ute i andet, trots att där bor mijontas människor, får man resa ångt för att hitta en doktor. Därför är Läkarmissionen med och utbidar så kaade barfotaäkare, som bor och arbetar ute i byarna. Tack vare dem kan vaniga famijer få tigång ti grundäggande vård och ti en kostnad de har råd med. Utbidningen För att bi barfotaäkare är bara sex månader ång. Band ett stort anta sökande pockar man ut 20 eever ti varje kurs. Häften kvinnor, häften män. Eftersom studietakten är hög och kraven hårda, har man en noggrann urvasprocedur. Eeverna förbinder sig också att återvända hem ti andsbygden för att sätta upp sin egen verksamhet. I början hade jag svårt med terminoogin, men nu går det bra, berättar 21-åriga Adma Akter. När hon är kar ska hon starta en egen iten praktik och ett apotek i byn Digapara, där det bor sex tusen människor men ingen äkare. Likt merparten av sina studiekamrater skue hon adrig haft råd att gå denna utbidning, om den inte var subventionerad av Läkarmissionen. Jag är så yckig över chansen att gå denna utbidning, säger Adma. När Farjana hade tagit sin >> 14 SvenSka Journaen juni

15 mottagning. När äkaren Farjana Akter, i staden Graripur i norra Bangadesh, är kar med sin öppna mottagning går hon ti sitt ia apotek för att ämna ut den medicin hon ordinerat tidigare under dagen.

16 bangadesh äkarmottagning. i byn Badsha Bazour är fok vädigt fattiga och här fanns ingen sjukvård innan Abu Saams öppnade sin mottag- ning. De flesta patienterna är kvinnor och barn. Han tror det beror på att de får mindra mat att äta än männen. >> examen var hon fu av sjävförtroende. Jag trodde faktiskt att jag kunde at som behövdes. Men det dagiga mötet med verkigheten här har fått mig att inse hur mycket mer jag behöver ära mig. som undervisar på centret i Dhaka. Om jag känner mig osäker på en diagnos har jag ett speciet mobinummer som jag atid kan ringa. På så sätt kan jag få snabb hjäp med att ta rätt besut, säger hon. Dr Ghanum, som i Därför ska hon snart åka på en 15 dagar ång uppföjningskurs för barfotaäkare. Men under tiden som hon har drivit sin mottagning har hon haft återkommande kontakt med äkarna q Bangadesh w Huvudstad: Dhaka. Anta invånare: 162 mijoner. Statsskick: Paramentarisk repubik. Medeivsängd: 66,6 år (2009). Språk: Bengai, Engeska. Reigion: Isam 89,7 procent) och hinduism 9,2 procent. 16 SvenSka Journaen juni 2011 över tjugo år har utbidat barfotaäkare, bekräftar vikten av dessa kontakter. Vi är noga med att de adrig ska göra det de inte vet. Är de osäkra ska de kontakta oss först. Eer remittera patienten ti en riktig äkare i närheten som de itar på. Den stora bristen på äkare ute på andsbygden har skapat en stor marknad för kvacksavare som utnyttjar okunniga människors desperation. För dessa utgör barfotaäkarna, trots sin begränsade men ändå sakkunniga utbidning, ett stort hot. Efter ett tag märker ju fok vika som ger rätt råd och hjäp, konstaterar Dr Ghanum. Vi besöker också 27-årige Abu Saam, som i mars 2010 öppnade sin mottagning i byn Badsha Bazour. Hans egen hemby igger två mi bort, men här fanns ingen sjukvård as och fok är vädigt fattiga. Därför vade han att så sig ner här. Invånarna var vädigt tacksamma och ordnade därför en oka åt honom mitt i byn. Jag bedömer att jag kan hjäpa ungefär 85 procent av de som kommer ti mig, antingen genom den behanding jag ger dem eer via det närmaste sjukhuset, som jag skickar dem ti, berättar han. även abu saam har mest kvinnor och barn som patienter. Men han har en egen förkaring ti orsaken. Av tradition äter atid männen först här. Kvinnor och barn får det som bir över. Därför har männen bättre häsa! När man hör att en barfotaäkare bara genomgått sex månaders utbidning kan man först känna sig tveksam ti viken nytta de kan göra i fät. Men besöken hos Farjana och Abu får vem som hest att ändra uppfattning: de må kaas barfotaäkare, men deras insats räcker ångt. s

17 Ewad Amritzer inbjuder ti sitt hemand ÖSTERRIKE eer något annat av våra spännande resmå!!! Semesterresa Thaiand 25/1 7/2, 2012 Med insag av mission. Vår popuära missions-/semesterresa med nytt uppägg men bibehåen speciaitet! (med J. Agesund) Nordkap 30/6 9/7 Österrike i höstskrud 31/8 7/9 Hote med Spa i Aperna Nyhet! Nordic-Austria Resekonsut AB Våådaen vid Ottsjöfjäet, I Samernas rike! 10-15/9 Unikt hantverk från Norrandsskogarna! Vi ni ha nåt speciet i er trädgård som ingen annan har? Soffa och annat i furu, at gjort utan maskine bearbetning ingen produkt bir ikt den andra! Materiaet pockas i Norrandsskogarna bearbetas och behandas! Priser: diskuteras på grund av önskemå Frågor: ring Johnny I Stockhomområdet finns viss möjighet ti beskådande av en de produkter! Fastigheter köpes som Missionshus, SMU-gårdar samt andra typer av fastigheter. Kontakta ANDERS FASTIG. Anders Carander Kamratkubben på internet. Bara för dig 60+ Hitta ikasinnade för: Resor och aktiviteter. Lunchträffar. Fikasäskap. Ressäskap. Kompisar. Vänskap. Livskamrat. Intressen. Seriösa diskussioner och samta.

18 kortom... Det går att utrota fattigdomen s Inspirerande och ärorikt var några av omdömena från Läkarmissionens årsstämma. Temat var: Är mikroån ösningen eer en skudfäa? Huvudtaare var Percy Barnevik som menade att det går att utrota fattigdomen. Percy gav en genomgång av hur man kan arbeta med mikroån, där de ara fattigaste ges en chans att förbättra sina ivsvikor. Otaiga exempe finns på yckade satsningar där människor får en inkomstbringande syssesättning Tio år i barnens tjänst s I tio år har Läkarmissionen finansierat barnhemmet Chidren Care Center i Ukraina. Ett paradis för barn med mycket fattiga hemförhåanden. På hemmet får barnen omtanke, mat, vård och massor av kärek. Tioårsjubieet firades med samt även kan anstäa och ge arbetstifäen ti andra. Läkarmissionen presenterade också satsningar som görs på mikroån i kombination med utbidning. Sist föjde ett panesamta där Öyvind Aadand från norsk Strömme Stiftesen deade erfarenheter med Percy Barnevik, Johan Lija och Kje Andersson från Läkarmissionen. Huvudtaare. Percy Barnevik taade på årsstämman. mycket mat, sång och dans. Ett tiota ungdomar som tidigare var inskrivna på hemmet som barn, var där och berättade vad CCC hade betytt i deras iv. Aa barn som nu finns på CCC nu var naturigtvis också med i det stora firandet. Ny Second Hand-butik s Den 16 apri invigdes Läkarmissionens senaste Second Hand-butik. Det var mycket fok som trängdes för att fynda pryar, käder och möber i Aranda stad. Butiken igger i Märsta pingstförsamings okaer och överskottet deas mean Läkarmissionen och butikens sociaa projekt. Pia Homgren är second handsamordnare på Läkarmissionen och gad över det nya samarbetet. Egeninsaming.se på turné. Jakten på bästa insamare s Under två veckor i maj besökte Läkarmissionen nio städer, mean Mamö och Sundsva, för att människor skue få chansen att spea in en egen insamingsfim. Insamarna har fått väja mean fyra av Läkarmissionens projekt och sprider sedan fimen ti vänner och bekanta. Den som spear in den bästa fimen eer som samar ihop mest pengar vinner en resa ti sitt utvada projekt. Hittis kan Läkarmissionen konstatera att projektet Egeninsaming.se bivit vä bemött runt om i Sverige. Engagemang och vijan att förbättra situationen för andra människor är jätteviktigt. Krävs det inte större ansträngning än att starta en insaming och spea in en fim så är det kart att jag vi stäa upp, säger Mikae Andersson som speade in en fim under Läkarmissionens besök i Mamö. Vinnaren utses i jui. Vi du vara med och täva? Gå in på egeninsaming. se. Event med förossningar s Intresset för att köpa förossningar och andra produkter i Web aidshop var stort på Yourifes inspirationskvä i Stockhom i maj. Yourife är ett magasin, en sajt och en rad event- och inspirationskväar som vi ge inspiration och möjighet ti utvecking för sina äsare. Läkarmissionen var samarbetspartner och medverkade band annat med en monter där besökarna kunde köpa produkter. Sydafrikas regering uppmärksammar Läkarmissionen s Sydafrikanska regeringen uppmärksammar Ge ett barn en famij. Det är en dröm jag har haft änge att aa barn ska ha en famij som är tokiga i dem och nu ser det ut att eda framåt, säger Monica Woodhouse, föreståndare för Läkarmissionens partner Pace of Restoration som driver arbetet. Projektet Ge ett barn en famij innebär att förädraösa barn får medicinsk, menta och psykoogisk hjäp och paceras i utvada fosterfamijer. Nu har Monicas arbete fått ett erkännande ända upp på natione nivå. Hon inbjuds att sitta med i en arbetsgrupp under ministeriet för kvinnor, barn och handikappade för att utvecka Sydafrikas nya barnregering. Vi vi speciaisera systemet med fosterfamijer och impementera det över hea Sydafrika och då tycker vi att vår mode ska användas nationet, säger Monica Woodhouse. föreståndare. Monica Woodhouse arbetar för Läkar missio nens partner Pace of Restoration. 18 SvenSka Journaen juni 2011

19 Att se bättre ger mig högre ivskvaitet Med ådern har jag fått sämre syn. Det berättar Lueåbon Kje Lundberg, en gad pensionär på 79 år och fd rektor. Under f era år har han varken kunnat äsa tidningen eer ösa korsord mer än någon minut i taget. Bue Eye är bra för mina ögon. Nu kan jag köra bi igen och jag öser f era korsord varje kvä. Bättre syn ger mig större frihet Idag är Kje verksam som guide på Gammestad kyrka, samt i oika ideea organisationer för handikappade ungdomar. Jag hade äst att Luteinet i Bue Eye är gynnsamt för synen. När man bir ädre förändras synen, så jag tyckte det var värt att prova. Han fortsätter: Jag förväntade mig inga underverk, men var gad att man bara behövde ta en tabett om dagen, ätt att komma ihåg och inte så jobbigt att sväja. Att åter kunna göra det jag en gång kunde, ger ivet en annan dimension säger Kje. Bättre syn ger mig mycket större frihet och gädje i ivet. Lutein är bra för synen Lutein, utvunnet ur ekoogisk ringbomma är en antioxidant som ansamas och finns naturigt i gua fäcken (Macua utea) i ögats näthinna. Med kosten får vi i oss cirka 2,2 mg Lutein per dag. Forskning och vetenskapiga studier* visar att ett extra tiskott av Lutein på minst 6-14 mg per dag är bra mot ådersförändringar i ögat. Lutein kan hjäpa ti att bevara en god synskärpa och kara ögon. Bevarar synskärpan Det unika kostiskottet Bue Eye innehåer antioxidanter som bevarar synskärpan och skyddar ögat. Dagsdosen 1 tabett motsvarar en he kopp svenska båbär (båbärsextrakt) samt hea 25 mg Lutein från ekoogisk ringbomma, en vädokumenterad medicinaväxt. Mindre ansträngda ögon Båbär hjäper kroppen att motverka ansträngda ögon samt att bibehåa cirkuationen i de små kapiärerna. Bue Eye innehåer även andra antioxidanter så som Zink, Seen, E-vitamin, Savia,Quercetin och Rutin, som även de kan motverka oxidativ stress i ögonen. Fakta om Bue Eye För ansträngda och ådrande ögon. Bevarar synskärpan och skyddar ögat mot soens skadiga UV-stråar. Bue Eye är Sveriges mest använda båbärsprodukt med hea 25 mg ekoogiskt utein per tabett. Bue Eye finns i 2 oika storekar (32/64 tabetter). Rekommenderat pris 189kr/289kr. Finns i häsobutiker samt vissa apotek, kan dessutom bestäas fraktfritt på te: eer direkt hem i din brevåda inom 2-3 vardagar. * På kan du äsa mer om de vetenskapiga studier som nämns i texten ovan. Har du frågor om Bue Eye, kontakta: Eexir pharma AB. Teefon Eexir pharma är ett svenskt företag som utveckar naturiga och ekoogiska egenvårdsprodukter för den nordiska marknaden. De högkvaitativa produkterna tiverkas enigt äkemedesstandard utesutande i Norden.

20 honduras Föj med ti skoan som bokstavigen hindrar att eevernas iv kastas bort, trots att den igger vid Honduras huvudstad, Tegucigapas, största soptipp. Ett område dit obehöriga inte bör åka på egen hand. TexT: Conny Sjöberg FoTo: HanS-jörgen ramstedt Den stora asfatsvägen vindar sig upp mean karga bergstoppar. Här är det mest sten och små buskar. När vi når patån svänger bien in på en iten grusväg och strax ser vi skoan. Det är några enka byggnader i betong och framför dem en stor gruspan där några pojkar spear fotbo. Fickorna hoppar rep med hjäp av en ång tvättina. Det är tidigt på morgonen och soen har precis nått över bergskammen. Om jag inte visste bättre kunde det nästan ha verkat mysigt, men på soptippen E Cuanábano är ivet at annat än idyiskt det är direkt ivsfarigt. Ner ti mijonstaden Tegucigapa är det egentigen bara sex kiometer, men för de flesta av huvudstadens invånare är det ängre dit än ti månens baksida. Här ever flera tusen människor i en egen värd med sina egna agar och reger. Utomstående är inte väkomna med undantag för de som driver skoan Dios es Amor ( Gud är kärek ). Den har funnits i tio år nu och startades med hjäp av en amerikansk organisation. At skomateria finansieras av Läkarmissionen. skoan är Den enda som finns här och numera har den eva årskurser och en förskoa. Totat är det 160 barn som detar i undervisningen. De flesta bor på sjäva soptippen, som sträcker sig flera kiometer åt oika hå. Och ti skoan kommer eeverna varje dag punktigt. De är faktiskt mycket ydigare och mer motiverade än de eever som jag har haft på vaniga skoor, berättar äraren Gariym Gaeano. De vi verkigen studera och ära sig saker. Uppenbarigen har barnen insett att utbidning är enda bijetten härifrån. Ti ett vanigt iv. Men den agade q Honduras w Huvudstad: Tegucigapa anta invånare: 7,6 mijoner. Statsskick: Repubik medeivsängd: 72,4 år. Språk: Spanska samt indiandiaekter. anafabeter: 16 procent av befokningen kan varken äsa eer skriva. Här återvinns barnens iv 20 SvenSka Journaen maj 2011

21 unchen är nog också ett dragpåster. Hemma vankas det oftast matrester som förädrarna har hittat band soporna. En norma dagsförtjänst på soptippen genom att hitta och sortera sådant som kan säjas ti återvinning igger på cirka 20 kronor. Men utbrett våd och drogmissbruk gör inkomsterna osäkra. När vi efter skobesöket vi åka ut på soptippen, säger våra värdar först nej. Det är för farigt, tycker de. Ti sut går de med på att ta oss med en sväng, på vikor att vi adrig stannar bien eer vevar ner några rutor. Fotografen får på inga vikor visa sin kamera. Då kan ni bi attackerade och vi kan inte hjäpa er i så fa, betonar de. Barnen har insett att enda vägen från soptippen är utbidning. Efter rundturen på soptippen känns besöket på skoan innan nästan overkigt. De gada och engagerade barn vi mötte i kassrummen bor atså där. Bara tanken får mig att känna sorg och smärta. Och samtidigt tacksamhet, och stothet, för att Läkarmissionen trots at är med och ger dem en chans att ta sig därifrån. s maj 2011 SvenSka Journaen 21

22 Fokus /könsstympning

23 i dag vägrar hon omskära At fer vågar säga nej ti riskfyda stympningar Under sina 24 år som omskärerska utförde Teresia Sesare runt ingrepp på unga fickor. I dag vänder hon sedvänjan ryggen. Läkarmissionen har stöttat arbetet mot könsstympning i många år. Föj med på en resa in i Omskäreseand som ångsamt håer på att förändras. TexT: Berthi Åkerund FoTo: toreif svensson Vi åker genom ett böjande, vackert andskap utanför staden Kisii i västra Kenya. Det är paradisiskt grönt. Men äkaren Robert Onsando som är med oss betraktar knappast sin hembygd som ett paradis. Han går i spetsen för kampen mot kvinnig omskärese den bodigaste, grymmaste av aa kuturea sedvänjor och skue möjigen behöva omge sig med ivvakter. Han väcker känsor och får ofta höra att han är en kuturförstörare. Jag fick ett teefonsamta häromdagen av en man som uppmanande mig att genast suta med det jag gör, berättar han. Annars skue något hända med min gama pappa. Vi tänker fördriva honom från hans hem, sa mannen. Det var inte första gången Roberts famij utsattes för hot. Det händer med jämna meanrum. Det finns de som är beredda att döda för det här, säger han. Jag har stått öga mot öga med människor >>

24 Fokus /könsstympning 1. Robert Onsando med flickor som vat att inte omskära sig. 2. Fickor som nyigen har bivit omskurna paraderar genom byarna i vackra hattar. >> som haft pangas i händerna och varit påverkade av mira. Min närvaro har gjort dem ursinniga och ett utfa har inte varit ångt borta. Men jag har ärt mig genom åren, fortsätter han. Jag har dämpat min argumentation när jag märkt att känsorna kommit i svaning. Min avsikt är inte att göra människor upprörda, utan att skapa förståese för varför omskärese inte ska få förekomma. Att det är förbjudet enigt ag räcker inte. Här finns människor som anser att kutur och traditioner står över agen. Som äkare har han aa de medicinska argumenten och kan få människor att tänka efter. När han säger att omskärese i förängningen eder ti svårigheter för kvinnor att föda barn eer att fostret riskerar hjärnskador, då drar en de öronen åt sig. Ingen har uppyst dem om det tidigare. 24 SvenSka Journaen juni 2011 När en flicka bivit omskuren får hon inte tvätta sig på två veckor och måste under den tiden sova direkt på govet. Får jag chansen att förkara vika oerhörda infektionsrisker det medför kan åtminstone ett frö ti förändrad instäning börja gro. I arbetet använder Robert en fim som han sjäv har gjort. Han har fimat en omskärese från början ti sut. Ingreppet sker på en sexårig flicka och i närbider visas hur hennes underiv skärs sönder med ett rakbad. Fickan är inte sövd eer bedövad, det förekommer adrig vid omskäreser av det här saget. Hon skakar och skriker och hås fast av sin mamma. Fimen är tov minuter ång men det är inte många som har sett den ti sutet. De flesta karar det inte, säger Robert. Fimen upprör och har fått q Kenya w Huvudstad: Nairobi. Anta invånare: närmare 40 mijoner. Statsskick: Repubik. Medeivsängd: 54,9 år (2009). Språk: Swahii, engeska. Reigion: Kristna 78 procent, inhemska reigioner 10 procent, musimer 10 procent. mer än en person här i trakten att förkasta traditionen. Efter en havtimme når vi en större by och stannar utanför en kyrka. Vi möts av en grupp unga flickor och mitt i samingen står en gamma kvinna med ett fint, rynkigt ansikte. Hon heter Teresia Sesare och är 86 år gamma. Hon är ätt kutryggad

25 2 1 adra / så Här går det Ti s ADRA arbetar mot kvinnig omskärese i Kenya sedan 2002 och programmet har i aa år fått stöd av Läkarmissionen. s Stödet går ti kurser för fickor som vägrar omskärese. För 200 kronor kan en ficka genomgå utbidningen, som iknar en aternativ rit ti omskärese. De senaste två åren har fickor nåtts direkt av information om omskärese och några hundra har tagit stäning genom att gå utbidningen. Varje ficka som går igenom den aternativa riten får ett dipom. med en efterhängsen hosta men är ångtifrån bruten. Ögonen gittrar och hon sänger ur sig små kärva kommentarer som får fickorna runt henne att tjuta av skratt. Teresia visar oss ett bord med ett anta föremå på. Det är en bisarr utstäning. Där igger rakbad, en fruktkniv och andra små attirajer prydigt uppagda. Det var den här jag använde, säger Teresia och tar upp kniven. Badet är sött och trubbigt och skue knappast duga ti att ens skaa ett äppe med. Men Teresia har använt den ti något mer drastiskt än så. Hon har varit omskärerska och har skurit eer snarare karvat, bort kitoris på fickor. Teresia yfter en krukskärva från bordet och i den igger en iten hög av mjö. Man strör på mjöet för att få fäste med kniven, säger hon. Annars sinter den i bodet. Under sina aktiva år var Teresia en ansedd person i trakten. Hon var ensam om att omskära inom ett stort geografiskt område viket gjorde henne strängt syssesatt under de två månader på året som ingreppet utförs. Det innebar även att hon hade en fast och rätt god inkomst. Hon fick motsvarande kronor per ingrepp, pengar som fördeades mean henne, famijen, säktingar och viktiga personer i byn. Hon Hö på i 24 år och utförde uppskattningsvis närmare ingrepp. Att omskära har gått i arv i famijen, säger hon. Min mor var före mig och när hon bev gamma och svag var det upp ti mig att ta över. Jag sutade för tio år sedan och överämnade uppdraget ti min dotter. Teresia var 18 år när hon sjäv bev omskuren, viket är en hög åder. Då omskars man inför äktenskapet. När det var gjort gifte man sig. I dag utförs ingreppet ångt ned i ådrarna. Det händer att fickorna är fyra år gama, iband ti och med yngre. Men om poisen får veta att ett barn ska eer håer på att stympas är de skydiga att ingripa. Därför sker många omskäreser i hemighet, ofta på natten, utan att det bir känt utanför famijen. Kvinnig omskärese förbjöds i Kenya i början av 1980-taet. Men förbudet föjdes inte upp med information och fick adrig fäste. För tio år sedan skedde dock en förändring. Då kom en ag som ska skydda barn mot övergrepp, inte minst könsstympning, Kniv eer rakbad används när kitoris skärs bort. >> juni 2011 SvenSka Journaen 25

26 Fokus /könsstympning >> och i dag arbetar många organisationer i samråd med staten med att stävja det. Det är som att såss mot en gigantisk kraft, säger Robert Onsando. Här är det nedärvt i medvetandet att en ficka måste omskäras för att bi kvinna. Att krossa den förestäningen är inte gjort över en natt. Det tar säkert generationer innan de stora resutaten kommer att visa sig. RobeRt onsando är anstäd av sjundedagsadventisternas hjäporganisation ADRA, som får finansiet stöd av Läkarmissionen i kampen mot könsstympning. Det är angeäget att nå fram ti aa grupper i samhäet, säger han. Men den kanske viktigaste gruppen är de ädste i byarna. Får man deras öra så är vädigt mycket vunnet. Det kan i princip innebära att en he by överger sedvänjan. De svåraste att övertyga är famijefäderna. De har ett ekonomiskt perspektiv på ingreppet och vet att en ficka som inte är omskuren är svår att gifta bort. Det är enkare att få kvinnorna att yssna, fortsätter Robert Onsando. De minns den fruktansvärda smärtan och bodet som adrig tycktes suta rinna. Men de har svårt att ta stäning öppet, de vågar inte för sina män. Att vända sig mot omskärese skue av många ses som oföråtigt. ett viktigt insag i ADRA:s och Läkarmissionens arbete är kurserna för fickor som bestämt sig för att säga nej. Kurserna presenteras som en aternativ rit ti omskärese och utbidningen avsutas med ett äger. De hås under perioden november december, den tid på året när fest omskäreser sker. Utbidningen beyser könsstympning ur oika aspekter och arbetar med att stärka fickornas sjävkänsa. De har fått höra att ett stympat underiv gör dem ti bättre kvinnor, säger Robert Onsando. Vi säger att det är tvärtom att vägra ingreppet omskärese / sexue kontro s De svårigheter som uppstår i samband med omskärese är många. Fickor förböder eer får ivshotande infektioner. Probem kvarstår ofta och bir extra märkbart vid förossningar. Den förhårdnad som uppstått vid såret gör det svårt för barnet att komma ut. Även om barnet överever kan det få hjärnskador som ängre fram kan ge svår epiepsi. s Kvinnig omskärese har funnits i mer än två tusen år. Det finns fera teorier om dess egentiga syfte men sexue kontro är en vanig förkaring. I Kenya praktiserar femton av andets 47 fokgrupper omskärese. Oftast skärs kitoris het eer devis bort. utförde ingrepp. Den gama omskärerskan Teresia Sesare är 86 år gamma. Hon omskar fickor är att förbi den kvinna de är skapade ti att vara. Den sista ägerdagen utdeas dipom ti aa detagare. Kurserna är resutatet av vårt opinionsarbete och många fickor har stöd hemifrån. Men det innebär inte att det är i am proud to be the way God created me. Även om Susan Sagirai är utfryst av sin famij ångrar hon inte sitt besut. en ätt väg att gå. En ficka kan vara ensam i sin hemby om besutet och det är inte ovanigt att kamraterna fryser ut henne. FöR en de FickoR kan det vara farigt att återvända hem direkt efter kursens sut, så det händer att ägrets arrangör ofta en kyrka åter fickor stanna tis omskäreseperioden är över. Annars är risken stor att de faer ti föga när de är hemma igen. Det är atid bra om fera fickor från samma 26 SvenSka Journaen juni 2011

Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång!

Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång! Tisammans kan vi göra skinad. Här är en guide som hjäper dig att komma igång! VAD ÄR NICKELODEONS TOGETHER FOR GOOD? VAD ÄR PLAN INTERNATIONAL? Nickeodeon tror att vi kan göra gott tisammans. Nickeodeons

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning Verksamhetsberättese 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Det ska vara skönt att eva Aa som har bestående och omfattande behov av vård och omsorg, har rätt ti gratis munhäso bedömning och tandvård

Läs mer

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs hea rapporten: www.s.aand.fi/utbidning_kutur/utbidningsbehov.pbs Utbidningsbehov vem vad hur var Nuvarande utbidningsnivå Kort sammanfattning Hur ser åänningarnas framtida utbidningsbehov ut? Vika har

Läs mer

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län LAFA 1:2005 Sex- och samevnadsundervisning i skoan En kartäggning av sex- och samevnadsundervisningen på sju högstadieskoor i Stockhoms än Landstinget förebygger aids (Lafa) är Stockhoms äns andstings

Läs mer

5. Roger Nordén, Ä:.' I

5. Roger Nordén, Ä:.' I ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfuírnäktigo i Timrå kommuns besut den 24 augusti 2015, 112 _.í»-i,,0_. D0k.d 99749 Postadress Besöksadress Teeïon Teefax Expeditionstid Box 314 Backgränd 9 0611-46 06 00 0611-51

Läs mer

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr.

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr. r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kaese/underrättese 2014-09-01 Sammanträde med: Barn- och utbidningsnämnden Datum: 2014-09-17 Tid: 13.30 Pats: Astermoskoan Ärende. Upprop Biaga 2. Va av justerare 3. Godkännande

Läs mer

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter.

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter. Nya svenska råvaror på skånsk mark. Häsosammare ivsmedesprodukter. Väkommen att investera i utveckingen av en råvara med aa förutsättningar att vinna en häsosam pats i ivsmedeshyorna. Europas bästa jordbruksmark

Läs mer

------------------------- -------------------- ---------------------------------

------------------------- -------------------- --------------------------------- A.RaVBXBMPLAR Sida: 1 Anm.upptagande p -mynd : STOCKHOLMS LÄN Dnr: Bnhet: 80NC/H Myndighetskod: 0201 Dnr annan p-mynd: AnmAningsdatum: 2010-09-02 k: 20.30 Amnäningssitt: se fritext upptagen av: Pa Thomas

Läs mer

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande 7 Motion 1982/83: 697 Thorbjörn Fädin m. f. Ökat sparande Ett omfattande sparande inom den privata sektorn är av avgörande betydese för samhäets kapitabidning och därmed för den ekonomiska tiväxten. Genom

Läs mer

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng REMISS 1 (1) Länsstyresen Skåne 2014-09-19 Dnr 211-23206-2014 Kontaktperson Förvatningsavdeningen Axe Starck 010-2241000 Ängehoms kmjm,~n 2014-09- 2 2 Angående ansökan om tistånd ti kameraövervak n i ng

Läs mer

ournalen Jenny GÅNGER OM ÅRET TRÄFFAR LIOULA BARNEN gör svåra saker enkla recept på kakor skriver om flickor i Afghanistan

ournalen Jenny GÅNGER OM ÅRET TRÄFFAR LIOULA BARNEN gör svåra saker enkla recept på kakor skriver om flickor i Afghanistan Svenska ournaen juni 2013 årgång 89 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen 2 GÅNGER OM ÅRET TRÄFFAR LIOULA BARNEN gör svåra saker enka Hans Rosing äskar siffror Pappa ti nio pojkar Thabie

Läs mer

ournalen stadling 4Afternoon SASCHA, 10, FLYDDE FRÅN FÖRÄLDRARNA Om adoption, solokarriär och att bli äldre

ournalen stadling 4Afternoon SASCHA, 10, FLYDDE FRÅN FÖRÄLDRARNA Om adoption, solokarriär och att bli äldre Svenska ournaen februari 2013 årgång 89 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen SASCHA, 10, FLYDDE FRÅN FÖRÄLDRARNA Levde på gatan som tjuv i dag studerar hon JOEL, 8, SKÅDIS I BISTÅNDSFILM

Läs mer

Dagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem."

Dagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem. Dagens frågor Front mot vida strejker Det goda förhåandet mean parterna på den svenska arbetsmarknaden har varit en nästan egendarisk företeese. Respekten för givna utfästeser har gjort det möjigt att

Läs mer

Rent vatten skapar hopp i slummen

Rent vatten skapar hopp i slummen NICLAS LINDGREN: Aa barn är aas ansvar VILL DU HJÄLPA! SKÄNK 50 KR TILL PMU. SMS:A PMU 50 TILL 72 930 2011 #3 En tidning från PMU Rent vatten skapar hopp i summen 700 barn föramade efter poioepidemi 12

Läs mer

LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika

LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika Utrikeskrönikan granskar i dag den brittiska tidningsbranschen, närmare bestämt utveckingen på och kring Londons ärevördiga tidningsgata Feet Street. Den nya tekniken gör

Läs mer

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Utbidningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Hogia PA-kompetens AB Kompetens är färskvara. Inte minst inom det personaadministrativa området. Ständig uppdatering är en förutsättning för din framgång

Läs mer

ournalen kattis vilsna pojkar lindas familj Fokus: barn som tvingas kriga barbro i gnarp räddade dem Så blev hon sveriges insamlingsdrottning

ournalen kattis vilsna pojkar lindas familj Fokus: barn som tvingas kriga barbro i gnarp räddade dem Så blev hon sveriges insamlingsdrottning Svenska ournaen d Årgång 87 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen visna pojkar barbro i gnarp räddade dem indas famij har barn från hea värden annika hagström ny krönikör i Journaen kattis

Läs mer

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l Motion ti riksdagen 1988/89: av Bengt Westerberg m. f. (fp) Förbättrad omvårdnad Det kan tyckas att en utvecking av den medicinska vården skue medfora mindre krav på omvårdnaden. Så är det dock inte as.

Läs mer

Vi finns i M-huset Onk. kinik mottagning Hissar Hissar Hissar Kassa Entré Information Bomsteraffär Huvudentré Brachybehanding vid prostatacancer Apotek www.orebro.se/uso/onk Postadress: Onkoogiska kiniken

Läs mer

NU SKA HON FÖRBÄTTRA VÄRLDEN

NU SKA HON FÖRBÄTTRA VÄRLDEN Svenska ournaen december 2012 årgång 88 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen SPRID KLAPPAR ÖVER JORDEN GE EN GÅVA TILL ETT BARN I ETIOPIEN VÅLDTAGNAS BARN PÅ MAMA LONDONS DAGIS GRISARNAS

Läs mer

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne Vannaktiviteter Torsby och Sunne KANOT- OCH FLOTTFÄRD Kanottur Njut av en kanottur på Karäven - en fridfu uppevese för små och stora. Karäven är det perfekta vattendraget för turer på några timmar upp

Läs mer

Lägg konstgräs på grusplanen (kaninburen) vid Dagsvärmarens förskola - medborgarförslag

Lägg konstgräs på grusplanen (kaninburen) vid Dagsvärmarens förskola - medborgarförslag BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-26 FSN-2015/32.389 1 (2) HANDLÄGGARE Lundin, Tina tina.undin@huddinge.se Förskoenämnden Lägg konstgräs på gruspanen (kaninburen)

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Fira FN-dagen med dina elever

Fira FN-dagen med dina elever EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

magdas liv Makrill på japanska Kloakbarnen 20 år senare Ett gilla på Facebook förändrar inte världen P-M och Ester startade egen Zlataninsamling

magdas liv Makrill på japanska Kloakbarnen 20 år senare Ett gilla på Facebook förändrar inte världen P-M och Ester startade egen Zlataninsamling SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 2 apri 2015 Årgång 91 Koakbarnen 20 år senare äkarmissionen var först på pats Vådtäkter som vapen Offren förenas av Mama London Ett

Läs mer

starka åsikter Somriga maträtter Krigar mot omskärelse hjälpen ger resultat

starka åsikter Somriga maträtter Krigar mot omskärelse hjälpen ger resultat SvJ svenska journaens Medems och organisationstidning, Läkarmissionen augusti 2014 Årgång 90 Krigar mot omskärese Mary räddar kvinnor i Kenya jag vie se med egna ögon Per Åkerström föjde med ti Uganda

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET 489 IDEOLOGI OCH VERKLIGHET Av jur. kand. GUSTAF DELIN Högerpartiets programkommie har nu uppösts. Detta betyder ångt ifrån att programarbetet inom partiet kommer att avstanna. Tvärtom kommer man nu på

Läs mer

Er Nattvandrarpärm. Nu är den klar!

Er Nattvandrarpärm. Nu är den klar! Er Nattvandrarpärm Nu är den kar! Här är den nya Nattvandrarpärmen som vi hoppas ska vara ti hjäp i ert arbete med nattvandringen. Vissa uppgifter kommer Ni sjäva få fya i, så som teefonnummer ti akutmottagningar

Läs mer

Svenska Spels GRI-profil 2013

Svenska Spels GRI-profil 2013 Svenska Spes GRI-profi 2013 Svenska Spes Håbarhetsredovisning 2013 är en integrerad de av årsredovisningen och pubiceras även på svenskaspe.se. Redovisningen sker enigt GRI, nivå C+. Håbarhets redovisningen

Läs mer

Blå målklasser i skogsbruksplan

Blå målklasser i skogsbruksplan Bå måkasser i skogsbrukspan Mats Bomberg näringspoitisk samordnare Södra Vattenförvatning i skogen Umeå 22-23 jan 2014 Utbidningskampanj - Skogens vatten Utbidningspaket med studieförbundet Vuxenskoan

Läs mer

ournalen RESA PÅSKÄGG FÖRLÅTELSE 15 ÅR SENARE I RWANDA GE BORT ETT MED KYCKLINGAR TILL ÖVERGIVNA Medlems- och organisationstidning för Läkarmissionen

ournalen RESA PÅSKÄGG FÖRLÅTELSE 15 ÅR SENARE I RWANDA GE BORT ETT MED KYCKLINGAR TILL ÖVERGIVNA Medlems- och organisationstidning för Läkarmissionen Svenska ournaen apri 2014 årgång 90 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen ALLA BEHÖVER FÖRLÅTELSE Prästen Leif Eiasson vet hur sjäen fungerar 15 ÅR SENARE I RWANDA Så gick det för de fyra

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Josefine Ottesen Boken handlar om: Boken är en grekisk saga, som handlar om den grekiske pojken Teseus. Han börjar bli tillräckligt gammal, för att lämna sin mamma och morfar. Han vill

Läs mer

ournalen claras jul Underbara MINNET AV EN JULSÅNG RENA RAMA PANNKAKAN PYGMÉERNAS NYA LIV TRENDSKAPAREN ÄR HUSET FULLT AV MAT OCH DOFTER

ournalen claras jul Underbara MINNET AV EN JULSÅNG RENA RAMA PANNKAKAN PYGMÉERNAS NYA LIV TRENDSKAPAREN ÄR HUSET FULLT AV MAT OCH DOFTER Svenska ournaen december 2013 årgång 89 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen MINNET AV EN JULSÅNG Annika Hagström om traditioner som sätter spår RENA RAMA PANNKAKAN Johanna testagar etiopisk

Läs mer

ournalen Afrikas röst Räddad av Lek som terapi Carmen fixar tortillan som en dans

ournalen Afrikas röst Räddad av Lek som terapi Carmen fixar tortillan som en dans Svenska ournaen augusti 2012 årgång 88 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen Räddad av Dr Mukwege Tack vare operationen kunde Safi bi mamma Lek som terapi Så förbereds förädraösa för en ny

Läs mer

Superi mot välfårdssamhället

Superi mot välfårdssamhället PER UNCKEL: Superi mot väfårdssamhäet Btror akohomissbruket på att det är for ätt att {a tag på sprit? Frågan stäs av riksdagsman Ptr Uncke. Han hävdar att det inte kjäper med atr /Orbud. Vi må~ te i stäet

Läs mer

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN .., '... ~ ~. ~-.. '... ~ - -!f>. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I SOVJETUNIONEN Av professor CARL-ERIK QUENSEL, Lund DE UPPGIFTER om samhäsutveckingen, som kommit utandet tihanda från Sovjetunionen, ha för det

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

tillbaka igen Julens söta saker SUCCÉ FÖR

tillbaka igen Julens söta saker SUCCÉ FÖR SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 6 december 2014 Årgång 90 HYLLAR SIN DOKTOR Denis Mukwege har fått pris igen Först sås tänderna ut, sedan könsstympas man Lanoi fick

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Framtidsdrömmar i Sydafrika Thandiwe Mazibuko berättar om fattigdom och flickors makt att få slut på HIVepidemin.

Framtidsdrömmar i Sydafrika Thandiwe Mazibuko berättar om fattigdom och flickors makt att få slut på HIVepidemin. Framtidsdrömmar i Sydafrika Thandiwe Mazibuko berättar om fattigdom och flickors makt att få slut på HIVepidemin. Thandiwe Mazibuko Hon är övertygad om att drömmar kan hjälpa människor ur fattigdom och

Läs mer

Första söndagen i Advent Lars B Stenström

Första söndagen i Advent Lars B Stenström 111127 Första söndagen i Advent Lars B Stenström Predikotexter: Matteusevangeliet 21:1-9 och Lukasevangeliet 4:16-22 Jag har varit på studiebesök på Kvinnerstaskolan i veckan och sett miniåsnan Lilleman!

Läs mer

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion Mot. 1982/83 1435-1444 Motion 1982183 : 1435 Lars Werner m. f. Inandsbanans upprustning Bakgrund Redan 1975 fattade riksdagen ett positivt besut om inandsbanans upprustning. Den första borgeriga regeringen

Läs mer

Fiske og jakt. Torsby och Sunne

Fiske og jakt. Torsby och Sunne Fiske og jakt Torsby och Sunne FISKA I SJÖ, ÄLV OCH BÄCK Kväsfiske med guide - ca 4 timmar Prova på fiske efter t.ex gädda, gös eer abborre. Enke förtäring ingår. Utrustning finns att hyra - ingår ej.

Läs mer

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Besöksadress: Stadshuset, Hjamar Lundbohmsvägen 31 Teefon: 0980-70 000 Organisationsnr: 21 20 00-2783 Webb: www.kommun.kiruna.se

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

ournalen Mat-Lina HJÄLP GRAVIDA TILL SJUKHUS SÅ SKA BARNEN DELA MED SIG TYGER BLIR FINA BRICKOR Italienska smaker på riktigt

ournalen Mat-Lina HJÄLP GRAVIDA TILL SJUKHUS SÅ SKA BARNEN DELA MED SIG TYGER BLIR FINA BRICKOR Italienska smaker på riktigt Svenska ournaen oktober 2013 årgång 89 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen HJÄLP GRAVIDA TILL SJUKHUS Många har inte råd att föda säkert SÅ SKA BARNEN DELA MED SIG Jukappar skickas ti Östeuropa

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

ournalen vimmel mamman HANS FOTAR HELST BISTÅND ROSA, 70, LÄR ANDRA LÄSA TVINGAD ATT SÄLJA SEX

ournalen vimmel mamman HANS FOTAR HELST BISTÅND ROSA, 70, LÄR ANDRA LÄSA TVINGAD ATT SÄLJA SEX Svenska ournaen februari 2014 årgång 90 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen HANS FOTAR HELST BISTÅND Så orkar Journaens fotograf se a nöd ROSA, 70, LÄR ANDRA LÄSA Det handar om att övereva

Läs mer

Återinför namnet Drevviksstrand i stället för Östra Skogås svar på medborgarförslag väckt av Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking

Återinför namnet Drevviksstrand i stället för Östra Skogås svar på medborgarförslag väckt av Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA 2014-11-03 KS-2012/260.109 1 (3) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng viktoria.thonang@huddinge.se Kommunstyresen Återinför namnet Drevviksstrand i stäet för Östra

Läs mer

ournalen margot JORKAS MC-CAFÉ FIXAR PENGAR TILL BEHÖVANDE MATTIAS BESÖKTE BARNSLAVARNA HAN BOR PÅ SJUKHUSET pröva nya smaker i sommar

ournalen margot JORKAS MC-CAFÉ FIXAR PENGAR TILL BEHÖVANDE MATTIAS BESÖKTE BARNSLAVARNA HAN BOR PÅ SJUKHUSET pröva nya smaker i sommar Och bidra ti att fattiga och vådtagna kvinnor får hjäp Svenska ournaen augusti 2013 årgång 89 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen JORKAS MC-CAFÉ FIXAR PENGAR TILL BEHÖVANDE MATTIAS BESÖKTE

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Kongressguide. En guide för att du ska hitta rätt under ITFs 41:a kongress i Durban, Sydafrika

Kongressguide. En guide för att du ska hitta rätt under ITFs 41:a kongress i Durban, Sydafrika Kongressguide En guide för att du ska hitta rätt under ITFs 41:a kongress i Durban, Sydafrika innehå hur kongressen arbetar mötespats för kongressen poicy beträffande ömsesidig respekt tidpan för kongressen

Läs mer

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Barn kan be! Men de måste ibland få veta att deras böner är lika viktiga som vuxna krusidullböner. När vi ber med barn, brukar vi sätta upp enkla böneregler.

Läs mer

ournalen rongedal hit gick percy barneviks miljoner Fokus: MIKROKREDITER förändrar världen reser hem Ny symbol Majas dröm

ournalen rongedal hit gick percy barneviks miljoner Fokus: MIKROKREDITER förändrar världen reser hem Ny symbol Majas dröm Svenska NYA ournaen februari nr 1 d 2011 d Årgång 87 Läkarmissionens organisations- och medemstidning hit gick percy barneviks mijoner reser hem Fyktingarna i Sudan återvänder Ny symbo Läkarmissionens

Läs mer

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se 10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det

Läs mer

Julvandring 1. Julvandring 1 ur Jul- och påskvandringar Lotta Sundberg och Argument Förlag, 2010

Julvandring 1. Julvandring 1 ur Jul- och påskvandringar Lotta Sundberg och Argument Förlag, 2010 Julvandring 1 8 Roller Guide... Station 1: Maria... Ängel... Station 2: Josef... INTRODUKTION Guiden kan introducera vandringen ungefär så här: Välkomna! Nu ska vi göra en speciell resa en tidsresa! Vi

Läs mer

l iootterdotterdotterdotterbolag

l iootterdotterdotterdotterbolag Intresseboa Dotterboa et AB ÖviksHem Dotterdotterboa ootterdotterboaa 2008 Intresseboa Dotterdotterboa /kommun omsködsviks J Moderboag: Rodret i Örnsködsvik AB o otterföretaa Ovik Eneroi AB ootterdotterboaq

Läs mer

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi jsociastyresen 204-03-03 Reger och behörighet/kassifikationer Dnr: 4.2.-552/204 och terminoogi Termista samt svarsma Biaga Läkemedessäkerhet (6) Svar ämnat av (kommun, andsting, organisation etc.): Inspektionen

Läs mer

kulturlov kulturlovsvecka 26/10-1/11 2009 Äntligen

kulturlov kulturlovsvecka 26/10-1/11 2009 Äntligen M M M M Äntigen kuturov M kuturovsvecka 26/10-1/11 2009 Arrangeras med stöd av Västerås stads kutur-, idrotts- och fritidsnämnd med anedning av Barnens år 2009. kuturovsvecka Ördag 24:e / söndag 25:e 1

Läs mer

hotadhjälte och framtiden på panzisjukhuset Hazze blev en av massajerna stannade kvar i barndomens tanzania Penny & Lennox tomtade i öst

hotadhjälte och framtiden på panzisjukhuset Hazze blev en av massajerna stannade kvar i barndomens tanzania Penny & Lennox tomtade i öst SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 5 oktober 2015 Årgång 91 Hazze bev en av massajerna stannade kvar i barndomens tanzania Penny & Lennox tomtade i öst kappar från

Läs mer

ournalen Miriam änglar svenska EMELIES TVÅ VÄRLDAR LAGA INDISK FESTMIDDAG Stöttar föräldralösa barn i Sydafrika Sexoffrens språkrör i Honduras

ournalen Miriam änglar svenska EMELIES TVÅ VÄRLDAR LAGA INDISK FESTMIDDAG Stöttar föräldralösa barn i Sydafrika Sexoffrens språkrör i Honduras Svenska ournaen oktober 2012 årgång 88 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen svenska ängar Stöttar förädraösa barn i Sydafrika EMELIES TVÅ VÄRLDAR Hemma i Örebro och Afrika LAGA INDISK FESTMIDDAG

Läs mer

Vet du varför de norska hundarna har så platta nosar? Nej. Dom har jagat parkerade bilar.

Vet du varför de norska hundarna har så platta nosar? Nej. Dom har jagat parkerade bilar. Vet du varför de norska hundarna har så patta nosar? Dom har jagat parkerade biar. Har du hört om den senaste norska uppfinningen? En vattentät tepåse. Vet du när norrmännen bränner fötterna? När dom stryker

Läs mer

ger.. ord åt kanslan Glutenfritt på menyn het soppa i kallt himalaya studier ger nytt liv johanna besöker byar i bergen

ger.. ord åt kanslan Glutenfritt på menyn het soppa i kallt himalaya studier ger nytt liv johanna besöker byar i bergen SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 5 oktober 2014 Årgång 90 het soppa i kat himaaya johanna besöker byar i bergen Jag bev rädd när de dog Prince Musa vårdade de första

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16

Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16 Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16 Needbuilder: Kanske är du som jag och kämpar med din tro ibland på olika sätt. - Kanske du är överlåten till församlingen och lever livet för Gud,

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

Åländska Studentlaget vid Åbo Akademi r.f.

Åländska Studentlaget vid Åbo Akademi r.f. Åändska Studentaget vid Åbo Akademi r.f. Årsberättese 2015 Styresen I styresen 2015 har föjande personer suttit på föreningens förtroendeposter (nämnda i den ordning de nämns i stadgarna): Lucas Mattsson,

Läs mer

kunskap för en ny tidkvinnor

kunskap för en ny tidkvinnor SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 3 juni 2015 Årgång 91 Gott med vegetariskt utvada Recept från Green Kitchen traves kunskap för en ny tidkvinnor ujaa: Att inte vara

Läs mer

Predikan 6 dec 2009 Värnamo Allianskyrka. Guds rike är nära

Predikan 6 dec 2009 Värnamo Allianskyrka. Guds rike är nära Predikan 6 dec 2009 Värnamo Allianskyrka Guds rike är nära Jag kunde inte låta bli att låta tankarna fara iväg en aning när jag satt här i kyrkan för ett par veckor sedan och lyssnade till Anders Bengtsson

Läs mer

DATUM 2015-05-08 KFN-2015/154.387

DATUM 2015-05-08 KFN-2015/154.387 HUDDINGE KOMMUN KUL TUR- OCH FRITIDSNAMNDEN TJÄNSTEUTLATANDE DATUM DIARIENR 2015-05-08 KFN-2015/154.387 SIDA 1 (2) HANDLÄGGARE Wessem, Mats 08-535 317 37 Mats. Wessen@huddinge.se Kutur- och fritidsnämnden

Läs mer

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem.

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem. av 5 1 NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS Vårt första nyhetsbrev Jag hoppas att ni alla vet vid detta laget vad era ungdomar håller på med här i skolan efter lektionstid. Annars är det kanske tid att ni

Läs mer

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade

Läs mer

ournalen Lindfors DE SJUNGER IN PENGAR TILL bistånd RUWAIDA FLYDDE FRÅN HOMS SOHEILAS CAFÉ Om kampen mot orättvisa plura

ournalen Lindfors DE SJUNGER IN PENGAR TILL bistånd RUWAIDA FLYDDE FRÅN HOMS SOHEILAS CAFÉ Om kampen mot orättvisa plura Svenska ournaen Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen xxxxx apri 2013 årgång 89 DE SJUNGER IN PENGAR TILL bistånd RUWAIDA FLYDDE FRÅN HOMS

Läs mer

tildes resa Jag såg fram emot att få rösta kom till sverige som flykting

tildes resa Jag såg fram emot att få rösta kom till sverige som flykting SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 6 december 2015 Årgång 91 En räddare i summen Yero Moctar är savbarnens hjäte Oroiga för vintern Kyan närmar sig Libanons tätäger

Läs mer

MUSIKALEN: JAKTEN PÅ DEN FÖRSVUNNA SKATTEN

MUSIKALEN: JAKTEN PÅ DEN FÖRSVUNNA SKATTEN MUSIKALEN: JAKTEN PÅ DEN FÖRSVUNNA SKATTEN Text Karl-Gunnar Svensson, 1992 Musik: Karl-Gunnar Svensson och Diana Stigsson (Kärlek) 1991-1992 Arrangemang: Karl-Gunnar Svensson, 2013 1 En m usikal om att

Läs mer

KEA FIRAR LIVET D et var en spänd stämning i skolan den där dagen när resgruppen skulle utses. De hade jobbat så länge med projektet, och nu skulle till slut resan bli av. Fyra elever i fyran och två lärare,

Läs mer

Indiskt på menyn. Kanapékurs i rios slum. Här lärde jag mig vad riktig kärlek är Sophia om sin tid på barncentret i Ukraina

Indiskt på menyn. Kanapékurs i rios slum. Här lärde jag mig vad riktig kärlek är Sophia om sin tid på barncentret i Ukraina SvJ Indiskt på menyn recept av komikern david batra svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 1 februari 2015 Årgång 91 Här ärde jag mig vad riktig kärek är Sophia om sin tid

Läs mer

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar.

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar. innehållsförteckning Kap 1 Byxor s.1 Kap 2 Kidnappad s.2 Kap 3 den stora resan s.3 Kap 4 Hittat honom s.4 kap 5 Ingen tror oss s.5 Kap 6 Äntligen fångade s.6 BYXOR $$ Kap 1 Linus satt en tidig lördagmorgon

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

A. När någon har avlidit

A. När någon har avlidit A. När någon har avlidit När någon har avlidit kan andakt hållas på begäran av de anhöriga. Den kan hållas vid den avlidnes bädd, i sjukhusets kapell, i hemmet vid kyrkan. På ett bord som är täckt med

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

l. Upprop 2. Val av justerare 3. Introduktion till föreningsliv/fritidsverksamhet för nyanlända

l. Upprop 2. Val av justerare 3. Introduktion till föreningsliv/fritidsverksamhet för nyanlända KOMMUNSTYRELSEN Kutur- och fritidsutskottet KALLELSE/ UNDERRÄTTELSE Tid: Onsdagen den 16 december 2015 2015, k. 13.30 Pats: Sammanträdesrummet Mien, Torggatan 12, Tingsryd Ärende Föredragande tjänsteman

Läs mer

ournalen turist nöden bukarest sykursen gav kavesi Fokus: övergivna barn i afrika drömjobbet stolt HJälte bor i fattiga följde med farfar

ournalen turist nöden bukarest sykursen gav kavesi Fokus: övergivna barn i afrika drömjobbet stolt HJälte bor i fattiga följde med farfar Svenska ournaen d Årgång 87 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen nöden bor i fattiga bukarest sykursen gav kavesi drömjobbet OFFER ELLER stot HJäte Karin Afredsson om gästarbetare biståndsrebecca

Läs mer

Chefen & Arbetsmiljön

Chefen & Arbetsmiljön Chefen & Arbetsmijön INNEHÅLL Arbetsmijö vad är det? 4 Varför satsa på arbetsmijön? 5 Arbetsmijö ständigt pågående 7 Måste eer möjighet? 8 När mår vi bra på jobbet? 9 Ledarskapet som arbetsmijöfaktor 10

Läs mer

...till jordens yttersta gräns. Pingstkyrkan Kungsbacka i världen

...till jordens yttersta gräns. Pingstkyrkan Kungsbacka i världen ...till jordens yttersta gräns. Pingstkyrkan Kungsbacka i världen Jesus sa; Gå ut i hela världen och gör alla folk till lärjungar. Det är vad ordet mission innebär. Ingen församling kan göra detta själv,

Läs mer

Innehåll. Inledning 3

Innehåll. Inledning 3 Innehå Inedning 3 VAD ÄR ROKS? 3 Roks värdegrund och kvinno- och tjejjourernas unika stäning 4 Vad gör kvinnojourer och tjejjourer? 4 Medemskap i Roks 5 VARFÖR STARTA EN JOUR? 7 Hur ska ni nå ut ti bivande

Läs mer

Låt ledarskap löna sig!

Låt ledarskap löna sig! Låt edarskap öna sig! Ledarnas Chefsöner rapport 2010, om Ledarna chefsöner 2010 1 Innehå Låt önen spega edarskapets värde 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Söndagsskolan och LoveNepal. sid12

Söndagsskolan och LoveNepal. sid12 Söndagsskolan och LoveNepal sid12 1 2 Den Helige Ande - Vår Hjälpare Nu går jag till honom som har sänt mig, och ingen av er frågar mig: Vart går du? Men eftersom jag har sagt er detta, är era hjärtan

Läs mer

Elevmaterial Livets steg om riter

Elevmaterial Livets steg om riter Elevmaterial Livets steg om riter Apachernas soluppgångsdans, Arizona, USA Människor har det gemensamt att de vill uttrycka det som är viktigt genom handlingar. När vi utsätts för starka sinnesrörelser

Läs mer

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars.

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Nu är jag på väg till Holland. Här står flygplanet som jag ska åka med till Schiphol i Amsterdam. Jag tycker att planet ser väldigt säkert ut. Sådär

Läs mer

Proffs på. golvslipningsutrustning. Tre starka länkar Jerneviken, Centraction och Hamatic i samverkan

Proffs på. golvslipningsutrustning. Tre starka länkar Jerneviken, Centraction och Hamatic i samverkan Proffs på govsipningsutrustning Tre starka änkar Jerneviken, Centraction och Hamatic i samverkan änkarna i JCH J E R N E V I K E N har över 35 års samad erfarenhet som håtagningsentreprenör och 32 års

Läs mer

3 Hur ska vi uppfatta naturen?

3 Hur ska vi uppfatta naturen? 3 HUR SKA VI UPPFATTA NATUREN? 27 3 Hur ska vi uppfatta naturen? Vi människor är i naturen och lever av naturen. När vi människor reflekterar över naturen kan vi uppfatta den på olika sätt. Som en maskin

Läs mer

NIMESH FÅR KOMMA HEM TILL MAMMA Barnens rätt- KAMPANJ. MÅNGA GODA resultat 2009-2011. Projekt i Sri Lanka stärker familjer

NIMESH FÅR KOMMA HEM TILL MAMMA Barnens rätt- KAMPANJ. MÅNGA GODA resultat 2009-2011. Projekt i Sri Lanka stärker familjer 2012 NUMMER 3 EN TIDNING FRÅN PMU MÅNGA GODA resutat 2009-2011 NYA INSATSER I TORKANS AFRKA NIMESH FÅR KOMMA HEM TILL MAMMA Barnens rätt- KAMPANJ Projekt i Sri Lanka stärker famijer TIMBuKTU SJÖNG FÖR

Läs mer

MUSIKALEN: VI HÖR IHOP

MUSIKALEN: VI HÖR IHOP MUSIKALEN: VI HÖR IHOP Handlar om att vad spridande av glädje, omtänksamhet och värme kan ge. En amma är ledsen. Hennes son gör henne glad. De går till affären där affärsbiträdet är nedstämd. Mamman gör

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer