starka åsikter Somriga maträtter Krigar mot omskärelse hjälpen ger resultat

Transkript

1 SvJ svenska journaens Medems och organisationstidning, Läkarmissionen augusti 2014 Årgång 90 Krigar mot omskärese Mary räddar kvinnor i Kenya jag vie se med egna ögon Per Åkerström föjde med ti Uganda hjäpen ger resutat Skoan gav byn framtidstro Somriga maträtter fyra recept på ätt sommarmat starka åsikter Doreen Månssons Iband var det nattsvart kamp mot näthat krönika: Kvinnosakskvinna ordet har fått ett skimmer av sträng ärarinna i foträta skor och pekpinnen i handen.. annika hagström

2 innehå Kroatiska övärden deuxe nord cyke och vandring /8, 8 dagar, :- Peru runt /10, 24 dagar, :- Peru-Ecuador /10, 39 dagar, :- Sydafrika-Namibia /10, 23 dagar, :- Cykeresa i Vietnam 10/11, 20 dagar, :- Indokina /11, 43 dagar, :- Nyårssafari & Zanzibar /12, 18 dagar, :- Centraamerika 12/1, 36 dagar, SEK Från Panama-Mexiko! Tiägg Kuba 9.900:- Sydcentraafrika /10-15, 28 dagar, :- Ju & nyår i Fiippinerna - NY RESRUTT! 19/12, 19 dagar, hote, 7 dagar båtresa, :- Ju & nyår i Vietnam & Kambodja 19/12, 20 dagar, hote, :- Kiimanjaro, Safari & Zanzibar 19/12, 18 dagar, :- Ju & nyår i Etiopien & Seycheerna - NYHET! 19/12, 20 dagar, :- Kiimanjaro, Safari & Zanzibar 19/12, 18 dagar, :- Safari & Zanzibar 20/12, 19 dagar, :- Bergsgorior i Rwanda & Uganda 20/12, 18 dagar, :- Tomtens jusafari 21/12, 15 dagar, hote, :- Nyårsresa i Dubai & Keraa - NYHET! 26/12, 18 dagar, hote, :- Madiverna & Sri Lanka 26/12, 17 dagar, hote, :- Svensk resegaranti gäer. Fyg ingår i de festa resorna. Fygskatter tikommer info@rosabussarna.com facebook.com/rosabussarna Doreen Månsson Iband måste man offra sig och peka på det som är fe. 4 foto: rickard. eriksson augusti Vi gärna yckas Det vi gärna bi bra, säger Ingvar Gudstrand, Läkarmissionens avgående styreseordförande, om sitt ånga engagemang för värdens utsatta. 14 Åter efter många år Fotografen Jörgen Uvsgärd har besökt indianerna i norra Panama. Unga och ädre ser en jusnande framtid när de får ära sig äsa och skriva genom afabetiseringsprojektet som stöds av Läkarmissionen. 20 Här ockas med fotbo Gatubarnsprojekt kan börja med en fotboskubb. Det fick en representant för Värdens Barn se när han föjde med Läkarmissionen ti Kampaa, Uganda. 24 Viken succé Pee och Evie Karssons Sverigeturné drog fua hus överat. Pees barndomsvän, Nisse Bergman som arbetar på Läkarmissionen, var turnéedare. En dröm gick i uppfyese, säger Nisse. 20 Svårt att bryta en tusenårig idiotisk tradition Jag är fascinerad av Mary Kwamboka som eder Läkarmissionens arbete mot könsstympning i Kenya. Hon var i Sverige i maj och du kan äsa om henne i detta nummer. Mary är uppvuxen i en fattig famij som inte atid hade råd med paraffin ti amporna och då kunde hon inte göra äxor i mörkret. Och Mary vie så gärna studera! Tack vare säktingar och så småningom ett stipendium kunde hon ti sut fuföja en universitetsutbidning. Mary bev sjäv omskuren som nioåring och hade inte tänkt så mycket på det. Det var bara någonting som hörde ti ivet. Men när hon fick mer information om könsstympning så tog det inte as ång tid för henne att komma fram ti att könsstympning är fe. Och jag tänker att det nog beror på att Mary är väutbidad. Hon är van att äsa sig ti kunskap och att kunna se en sak från fera hå. Hon vågar också stå upp för en åsikt även om hon är ensam om den. För oss är det så sjävkart att könsstympning är en idiotisk sedvänja som det är omöjigt att se något positivt med. Det finns bara fördear med att suta. Och även om Mary dear den uppfattningen vet hon också att förändringen tar tid. De festa Mary möter i sitt arbete är inte väutbidade. Sättet de tar in kunskap på handar inte om att äsa böcker. De har evt hea sitt iv på Eva Nordenstam von Dewig Informationsansvarig på Läkarmissionen andsbygden och gör som man atid har gjort och könsstympning har praktiserats i tusentas år. Förändringsarbetet går fortare i städer och band väutbidade. Mary jobbar där det är som svårast. Men hon ser faktiskt också goda resutat och varje år sipper hundratas tjejer könsstympas tack vare hennes arbete. Läs mer om Mary och stöd arbetet på sidan 24. foto: Jörgen Uvsgärd foto: Jörgen bodesand foto: Nisse Bergman

3 Hatad och äskad Jag vi förändra och skapa nya intryck Doreen Månsson är tonårsmamman från förorten som bev tv-kändis. Hon har ett speciet hjärta för svaga och för orättvisor. I höst återvänder hon ti Afrika då som ambassadör för Läkarmissionen. Text: Majken Öst-Söderund Foto: Rickard L Eriksson Rosa rosor, ia jättetupaner, massiva ijor och frodiga ejongap. Mycket hade jag trott om Doreen Månsson men inte att hon äskade att oda och jobba i trädgården. Fast av den som tävat i På spåret tisammans med Hans Rosing, varit programedare för Ung och Borstskämd, nominerats som bästa kvinniga programedare 2010 samt haft takshow med eget namn borde man kunna förvänta sig vad som hest. Hon åter sig inte paceras i något fack. För bara några månader sedan värmde hon upp pubiken inför den tv-sända schagerfestivaen. Nu jobbar hon med en trädgårdsbok, ett manus ti ett barnprogram och i höst ska hon för första gången i sitt iv återvända ti barndomens Afrika. Denna gång som ambassadör för Läkarmissionen. Hon ska åka ti Addis Abeba och gatubarnsprojektet Hope >> 4 Svenska Journaen xxxxxxxxx 2014 Svenska Journaen 5

4 >> for chidren samt träffa barn i Monica Woodhouse adoptionsprogram Give a chid a famiy i Sydafrika. Men för att återgå ti tv-programmet som fick Doreen att gå in i mörkret, vårvintern En period då hon befarade att hon skue bi sjukskriven på riktigt. Gädjen, energin, usten. At var borta. Hon hade precis bivit kar med ett program för Utbidningsradion. Det handade om främingsfientighet och rasism. Programidén var som gjord för Doreen. Under början av 2000-taet var hon förföjd av rasister, tvingades ha hemig adress och ankagades för att driva propaganda i sina barnprogram. Äntigen. Nu skue jag få veta hur dessa människor, som jag tyckt så ia om, tänker. Jag skue intervjua Sverigedemokrater, Nationasociaistisk front, Svenskarnas parti, Sveriges sociaistiska parti. Jag var förberedd ti tusen. Men. Doreen sänker rösten. Efter ett tag insåg hon att hon var inne på het fe spår. Hat föder hat. Detta var ingen personig vendetta. Hon började be ti Gud att hon skue kunna möta dem med respekt, se dem som människor och försöka förstå deras budskap. Programmet bev otroigt bra och hon bev nominerad ti bästa kvinniga programedare. Doreen sjäv mådde inte ika bra. I sitt arbete hade hon stundtas agt av sig det professionea rastret. Hon hade använt sig sjäv i mötet med sina Doreen Månsson Åder: 40 år. Famij: Sambon regissören Henrik Hagren, barnen Hayat, 23 år Yasmine, 17 år och Amima, 1,5 år. Bor: Via i Soentuna. Gör: Programedare, producent, mest känd för sin egen takshow Doreen 21:30, serien Väkomna nästan aihopa som gjordes för utbidningsradion inför förra vaet. Diemman med Doreen är kortfimer som skidrar barn som har det svårt. Ambassadör för Läkarmissionen: Kommer under hösten att besöka Etiopien och Läkarmissionens projekt Hope for chidren samt projektet Give a chid a famiy i Margate i Sydafrika. Ido: Jesus. Det åter ite pretentiöst, men jag brukar fråga mig sjäv: Hur skue Jesus ha gjort här. Okänd taang: Skriver åtar och har bivit grammisnominerad. Ti Amimas dop hade hon skrivit en sång ihop med James Hoingworth. Doreen Månsson Jag skue intervjua Sverigedemokrater, Nationasociaistisk front, Svenskarnas parti, Sveriges sociaistiska parti. Jag var förberedd ti tusen. intervjupersoner, försökt förstå, känna deras känsor, sätta sig in i deras åsikter. Det sutade med att hon gick ifrån en intervju med Jonas Andersson, dåvarande edare för Nationasociaistisk front, och förstod hur han tänkte. Hon hö med honom. Någonting i Sverige är på väg att gå förorat. För atid. Det var bara det att det var jag som var probemet. Deras värsta skräck var inte araber, utan araber som kom hit och fick barn med svenskar. Atså sådana som jag. På en rak fråga bev jag uppmanad att åka hem ti Irak. Doreen stäer ifrån sig tekoppen och gestikuerar med båda armarna. Jag har vuxit upp i Zambia och Nigeria med en adoptivpappa som representerat Sverige. Vi hade svensk fagga på vår tomt, jag gick i nationadräkt, vi firade aa svenska hegdagar. Vi representerade Sverige. Mamma är född i Umeå. Min adoptivpappa också. Min bioogiska far är assyrier från Irak. Han är död numera, medan han evde bodde han den största deen av sitt iv i USA. I tre dagar satt Doreen i soffan och grät. Att kunna identifiera känsorna och tankarna hos en person som hatar aa av hennes sort bev för mycket att ta in, även om hon både såg och förstod att Jonas inte hade ett dugg emot just henne. Tvärtom. Han tyckte hon var rätt trevig. Hon såg också att han hade goda sidor, trots hans åsikter. Efter tre dagar hade Doreen gråtit kart. Hennes hjärna gick på högvarv. Vad kunde hon göra? Hur kunde hon få människor, som innerst inne var rätt hyggiga, att säppa sin rädsa för främ- >> 6 Svenska Journaen augusti 2014 Svenska Journaen 7

5 biden foto: erika stenund >> ingar? Hon vie förändra normen, skapa nya bider, nya intryck. Svaret var enket. Hon skue börja med barnen. Förstås. Men i stäet för att taa skue hon sjunga. Egna sånger. Hon skue skapa texter med etiska diemman, där barn fick tänka sig in i svåra situationer. Hjäten kunde bära hijab och famijer bestå av två pappor. Hon bad kända musiker och sångare att medverka. Roistan bev imponerande, band annat Caroa, Rikard Woff, Jojje Wadenius, Monica och Car-Axe Dominique och Radiosymfonikerna medverkar. Hennes vän Tarik Saeh stöttade henne och tipsade henne om en asgrym regissör, han jobbade visserigen adrig i Sverige, men han kanske kunde hjäpa ti med en video. Doreen fnissar ti och tittar bort mot köket. Det är regissören sjäv som står och brer mackor ti sig och den gemensamma dottern Amima. Han fö inte bara för programidén utan också för programedaren. 8 Svenska Journaen Doreen Månsson Att 3,4 mijoner svenskar inte röstade as är ett större probem än att personer röstade på Sverigedemokraterna. Det djupaste mörkret edde ti en het ny ivsfas. Nu när Doreen strax fyer 40 år är hon at det där hon inte var när hon var 18 år och bev mamma för första gången. Då sågs hon över axen för att hon var för ung, men Doreen bet ihop och var överdrivet ordentigt, pressveck på babykäderna och atid dubbet upp om barnen skue ha frukt med ti dagis. Nu bor hon i via, odar, har tagit körkort, ever ihop med en man, har ordnad ekonomi och gömmer att packa ner regnkäder i dagispåsen, det som hon adrig någonsin skue ha gjort förut. Att det inte atid varit ätt är en stark underdrift. Även om Doreen på ytan ser ut att ha yckats med at, så har det funnits stunder då det varit nattsvart. Näthat, ren rasism du är hatad bara för att du är den du är och riktiga dödshot är förstås inget som bara passerar obemärkt. Numera är hatet mot henne inte ika öppet, hon får visserigen en massa märkiga kommentarer på oika webbsidor, men det är något hon är ganska gad över. Det är ett kvitto på att jag gör något bra. Att jag avsöjar att det handar om rasism. Iband måste man offra sig och peka på det som är fe. Redan som ung hade Doreen en devis, som hon försöker sprida ti så många som möjigt: Låt ingen med dömande ögon göra dig osäker. Men hur ser du på att Sverigedemokraterna fick så många röster i EU-vaet? Att at bara tycks bi värre? Att 3,4 mijoner svenskar inte röstade as är ett större probem än att personer röstade på Sverigedemokraterna. s Ira evde på gatan nu vågar hon drömma och skratta igen s Här får fjortonåriga Ira hjäp med engeskaäxan på fickhemmet Masha i St Petersburg. Hon är en av många fickor som under åren fått hjäp att hitta en ny och trygg tivaro, tack vare hemmet och stödet från Läkarmissionens givare. Jag och fotograf Erika Stenund mötte Ira för ett par år sedan, men hennes berättese ever starkt kvar hos mig. Ira tyckte hon hade det bättre som gatubarn än att eva tisammans med sin gravt akohoiserade mamma. När hon nu fått hjäp kunde hon våga drömma och skratta igen. johanna kratz, Erika Stenund

6 årsstämma Det vi gärna bi bra Ordet epok ämpar sig synnerigen vä när det handar om Ingvar Gudstrand och att han avgår som styreseordförande för Läkarmissionen. När han ämnade i maj hade han nämigen varit med i styresen sedan Text: Eva Nordenstam von Dewig Foto: Håkan Fank Ingvar Gudstrand har gott hopp, både för egen de och för Läkarmissionen. q Sten-Gunnar Hedin Åder: 66 år Famij: Jag fortsätter famijetraditionen med stor famij. Een heter min fru, arbetat som abbingenjör inom mikrobioogi, vi har fem barn och 10 barnbarn och vid famijemiddagarna är vi numera 22 personer och representerar fem oika änder. En rikedom! Intresserad av: Människor ivsöden. Historia kanske mest idéhistoria, men också att försjunka i poesi. Det heiga andet Israe och de paestinska områdena. Vårt antstäe i Graninge, Södra Ångermanand. Ingvar Gudstrand, överämnar styreseordförande-kubban ti Sten-Gunnar Hedin Det är kart att det har hänt mycket sedan 70-taet när Ingvar började arbeta med Läkarmissionen, både i Sverige och värden. Harry Lindquist som grundade Läkarmissionen var också ansvarig utgivare för Svenska Journaen. Då var det en veckotidning med en uppaga på cirka och det var äsarna som var Läkarmissionens givarstock. I mitten av 80-taet började vi köpa adresser och vända oss ti andra än tidningens äsare. Harry och den som var direktor skrev insamingsbrev och detta har Läkarmissionen fortsatt med, men i dag finns det också nya sätt att nå människor. At ever i en föränderig värd. Man måste vara med i tiden, oavsett viken verksamhet man syssar med. Även Läkarmissionens arbete i fät har förändrats och det är många starka personigheter som Ingvar har mött genom åren. En av dem är Gustaf von Rosen som på 70-taet fög hjäpsändningar ti otigängiga områden under hungersnöd i Etiopien och gjorde matbombningar. Läkarmissionen finansierade ett av hans pan och han var verkigen en fascinerande person, säger Ingvar. I början av 90-taet startade Läkarmissionen ett arbete för att hjäpa gatubarn i Rio, Brasiien. Ingvar och dåvarande direktorn Ivar Lundgren skue på en resa ti Sydamerika och mötte pastor Toio. Det visade sig att både Ingvar, Ivar och Toio bar på en önskan om att få göra något för gatubarnen och de pratade änge om de stora behoven och vad som kunde göras. Det behövs okaer sa jag och sen åkte vi vidare mot Argentina men vi skue meananda i Rio ett par veckor senare på hemresan. Då mötte vi Toio på fygpatsen och han hade Ingvar Gudstrand Var sak har sin tid. Men vågar man inte så bir det ingenting. med sig ritningar och vi bestämde oss där och då för att vi vie göra detta och tog med försaget hem ti styresen. Det bev grunden ti Cemear som var ett gatubarnscenter som hjäpte hundratas barn från gatan. I början bodde gatubarnen på centret, sedan förändrades det och arbetet bev mer förebyggande och riktade sig mot utsatta famijer. I dag finns von Rosens fygpan inte ängre kvar och gatubarnscentret i Rio är en yrkesskoa. Besutsvägarna på Läkarmissionen är också ite ängre. Var sak har sin tid. Men vågar man inte så bir det ingenting. En organisation kan man antingen förvata eer driva framåt, säger Ingvar. Sjäv har han atid haft ett extra hjärta för afabetisering. Att ära människor äsa och skriva. Det mest meningsfua man kan göra är att ge människor möjighet att sjäva skapa sig en framtid. Jag har ju sett med egna ögon hur människor i sumområden fått ett het nytt sjävförtroende när de ärt sig äsa och skriva. Hjäp ti sjävhjäp har atid varit ett edord för Läkarmissionen. Det är ett fyrtioårigt engagemang som nu går in i en annan fas. Ingvar tror att omstäningen kommer gå bra även om pensionärsivet kan verka ite främmande. Det var inte bättre förr. Det är bäst nu. Jag önskar jag var 25 år yngre och fick vara med. Det finns nya behov att möta och det är en spännande tid. Jag får yckönska dem som går in i arbetet. s Haå där......sten-gunnar Hedin, ny styreseordförande för Läkarmissionen. Är det något som känns extra roigt med det nya uppdraget? Att på nära hå ta de av det arbetet jag på ite avstånd, under många år, fascinerats av. Kanske det ara roigaste är att få gå in och samarbeta med hea den stora skara människor som egentigen - är Läkarmissionen: Gåvogivarna! Men förstås också medarbetarna i Sverige och ute i värden! Vad har du för bakgrund? Jag är född i Literrsjö i Soefteå kommun och växte upp i en famij med åtta syskon. Mina förädrar drev ett itet jordbruk. Efter några år som försäjare bev det bibe- och evangeistkurser. Sedan dess har jag arbetat med oika uppgifter inom den kristna kyrkan, den mesta tiden inom pingströresen. Huvuduppdraget har varit pastor och föreståndare men paraet har engagemanget för de diakonaa/sociaa arbetet varit min gädje! Är det någon fråga eer något av Läkarmissionens huvudområden som du känner extra för (utbidning, socia omsorg, sjävförsörjning och humanitärt bistånd)? Det är nästinti omöjigt att ur våra fyra tydiga huvudområden, sjävförsörjning, utbidning, socia omsorg, humanitärt bistånd, yfta fram något särskit. Måste jag väja ett så skue det nog vara det som står under begreppet sjävförsörjning. s 10 Svenska Journaen Svenska Journaen 11

7 krönika Feminismen har inte förändrats Hon har ett väkänt sätt att taa, ite säpigt med en ironisk gimt i ögat. Den här gången uppträder hon i tv-programmet Caramba, med uppsatt hår, förkädd ti yrkeskvinna i knytbus. Jag er igenkännande när jag hör hennes monoog: Knytbusen nästan stryper kvinnighetens urkraft, fastsår hon, och tittar rakt in i kameran. Det är akademiedamoten Kristina Lugn jag taar om. Hon hade en särskid kockarkärek ti min programedarkoega Jacob Dahin. Det var något de två såg hos varandra. Programmet jag nu tittar på handar om feminism och sändes i december Ett kvarts seke sedan. Men det ustiga är att tongångarna känns het aktuea. Hade det inte varit för ite för stora axevaddar och punkaktiga frisyrer så kunde man tro att det var ett program från supervaåret Maria-Pia Boëthius, Maria Boreius, Nina Lekander, Susanne Ljung, Harriet Cayhis, Åsa Britasdotter, Annei Rydé och Maria Lindhgren. Aa debattörerna är överens om att patriakatets makt måste brytas, men de har ite oika syn på viken väg man ska väja för att nå mået. Den sistnämnda, Maria, är forskare från Umeå och hon har en origine synpunkt om att njutning är viktigare än arbete. Människor som njuter är svårare att kontroera, säger hon, och aa får något att tänka på. Sen kommer Jacob Dahin in iförd rutig skjorta, skinnväst och jeans med både yxa och skjutvapen i högsta hugg. Han skiter i kvinnor, säger han. Men damer... i kortkort med stora... Det intressanta med det ånga tidsperspektivet, 25 år, är att ti synes ingenting särskit har hänt. Debatten om feminism åter nästan identisk idag. Och just det som programmet yfter fram, frågan om det går att föra kvinnokampen utan att förneka, eer i varje fa håa nere, det kvinniga känns vädigt aktue. Gudrun Schymans röda högkackade skor får nästan adrig förbi okommenterade när hon framträder viken fråga det än handar om. Just skor kan vara riktigt provocerande sår det mig när jag tänker på min egen kädsti genom tiderna. En särskid händese rinner upp i mitt sinne. Jag är inbjuden ti ett tjejmöte på Söder i Stockhom. Det är sent 70-ta och vi ska starta en kvinnig kuturgrupp. När jag kommer in i haen tar värdinnan emot. Hon tittar på mina nyinköpta patåskor med korksuor och svarta sammetsband och säger: Ta av dem här i haen. I sådana skor gör man ingen revoution! Jag tassade in barfota och sammanbiten. Någon kvinnogrupp gick jag adrig med i. Kvinnosakskvinna. Så kaade man det förra sekets kvinnokämpar. Ett ord som ingen använder idag därför att det fått ett skimmer av sträng ärarinna med foträta skor och pekpinnen i handen. Feminist åter bättre. I det begreppet kan både kvinnor och män förenas. Enigt Svenska Akademien ordbok är feminism en rörese för kvinnors jämstädhet med män. Enket kan det synas, men ack så svårt att definiera i praktiken. I Caramba händer nu något oväntat och roigt. Det hetsiga samtaet tystnar när kväens artist gider in på scenen med sin förföriska charm. Rod Stewart. Hans framtoning får oss att smäta. När han veckar ut sin eopardfodrade rock och sjunger I see you tonight med sin hesa röst är yckan fukomig... Feminism och artisteri i samma program. Roig mix, tänker jag. Som ivet sjävt. Jag tar en titt i skohyan innan jag går ut på barrikaderna och jag skänker en tacksamhetens tanke ti min käre koega Jacob Dahin som tog underhåning på så stort avar. PS: Caramba med Rod Stewart och debatten om feminism sändes 9 december Kan ses i svt:s Öppet arkiv. DS Annika Hagström Journaist, programedare och författare. Hon har varit gästprofessor vid Institutionen för journaistik och masskommunikation, JMG, i Göteborg. Vernissage gav pengar ti Läkarmissionen s I vintras hös vernissage i Saronkyrkan i Göteborg. Konstnären var Ingrid Krook som tisammans med sin man testamenterat dear av sin kvaråtenskap ti Läkarmissionen. Inkomsterna från taveförsäjningen var en de av testamentet. Det visar på stort förtroende att testamentera ti en organisation och foto: Nina Frogneborn det är ett förtroende vi vi förvata vä, säger Hasse Haström som är ansvarig för testamenten på Läkarmissionen. Hasse var sjäv med på vernissagen som var mycket uppskattad, där besökarna också fick veta mer om vika som stod bakom konstverken. Nina Frogneborn Vad tycker du om att testamentera ti en organisation eer kyrka? Louise Andersson: Jag tycker det är jättebra. Då vet man att det finns ett engagemang och att pengarna går ti något som man trott på. Eva Wahberg: Om man inte har några barn och inte har skrivit ett testamente så går ju at ti amänna arvsfonden. Jag gav en de av mammas arv ti en verksamhet för fyktingar. kortom... Henrik Mekstam: Ofta har människor vad de behöver. Famijen kan absout få sitt, men om man har mycket pengar kan man testamentera ti ett annat syfte. Utstäningen bir en uppmaning att tänka ti vad man ska göra med sina pengar. Hasse Haström: Det visar på stort förtroende att ha testamenterat ti en organisation. Föj oss i vår App Ge en gåva ti Webaid Se våra fimer Föj oss i sociaa medier Ladda ner den på Appstore (Iphone) 12 Svenska Journaen Svenska Journaen 13

8 panama Livsviktiga ord Läs- och skrivkunskap skapar framtidstro för Panamas indianer När jag för femton år sedan besökte ursprungsbefokningen i norra Panama, Ngobe Bugé-indianerna, fanns inte många som kunde äsa och skriva. I dag driver Läkarmissionen ett framgångsrikt afabetiseringsarbete. Text och foto: Jörgen Uvsgärd Ngobe bugé-indianerna ever i den högänta och kuperade norra deen av Panama. När jag var där första gången var ännu inte den asfaterade vägen in ti reservatet byggd. Ett mycket begränsat utbidningsarbete och socia verksamhet bedrevs då band indianerna. Jag åkte den gången med Ernesto och Norma Weigandt, som arbetade band Guyamiindianerna, en stam som i dag ingår i den större Ngobe Bugé-famijen. Guyamiindianerna hade då, efter årtionden av hård kamp, fått agig rätt ti ett stort andområde, ett reservat med visst sjävstyre. Som på så många andra patser i värden var det svårt för ursprungsbefokningen att bi respekterad. Vi åkte i Ernestos jeep utmed den grönskande vukansuttningen E Vae och vidare, at ängre in i regnskogen. Det var redan sent när vi på eriga vägar, över strida vattendrag, kom fram ti byn som bestod av ett tjugota hyddor inbäddade band höga maranjongträd med mörkröda päronika frukter. Det var en tät vegetation av guayacanbuskar och träd i den ia byn. Jag minns kvinnan Lorena. Hon hade smakat stadsivet som hembiträde i staden Santiago, mitt i andet, men återvänt ti djungen. Det var där hon trivdes men hon hade gärna önskat att de inte varit så isoerade. Om kommunikationerna varit bättre skue det ha varit ättare att säja byns kaffe och majs. Sen önskade hon också att det funnits bättre möjigheter ti utbidning. I dag är det annorunda. >> 14 Svenska Journaen Svenska Journaen 15

9 panama Det är atid mest kvinnor i afabetiseringskurser. Ofta fick deras bröder gå i skoa som barn medan de sjäva hjäpte ti hemma. Domeciia behöver färdigheter både för det moderna och traditionea ivet. Att gå äskursen är det viktigaste hon gjort i sitt iv, så här ångt, säger hon. >> Nu driver Läkarmissionen ett omfattande afabetiseringsarbete band de Ngobe Bugé-indianerna i de norra dearna av andet. Här är vanigen fattigdomen större än ängre söderut, och andeen anafabeter större än genomsnittet som igger på cirka tio procent. Bara 18 procent av barnen i reservatet Ngobe har skogång bortom sjätte kass. En stor de av dem har, het eer devis, missat den obigatoriska skogången. Det beror på att barnen behövs för att hjäpa famijen med försörjningsbördan, eer så har de en adees för ång och besvärig väg ti skoan. Är det så har de ingen möjighet att ära sig äsa och skriva. Det är ti dem Läkarmissionens insatser främst riktas, men också ti vuxna anafabeterna mean 20 och 50 år. I staden David möter mig nu Luisa Luisa Echevers de Brown Vägen ur fattigdom och möjigheten att få jobb är stängd om du inte kan äsa och skriva. Echevers de Brown och ytterigare en av pionjärerna i arbetet band Panamas indianer, Rosa Perez, eer Mama Rosa som hon kaas av indianerna. De ska köra mig ti byarna i Hato Chami-provinsen där Rosa arbetar. Luisa har under fera år organiserat Läkarmissionens afabetiseringsprojekt band Panamas indianer tisammans med den sydamerikanska systerorganisationen Afait. Behärskar du inte orden har du ingen chans att försörja dig. Vägen ur fattigdom är stängd och du får inget jobb om du inte kan äsa och skriva, säger Luisa. 70-åriga Rosa Perez håer med. I över trettio år har hon hjäpt indianerna, både sociat och praktiskt, band annat med enkare sjukvårdshjäp. Mama Rosa är kädd i indianernas traditionea naguas, en fotsid handbroderad känning i starka färger. Hon känner varje stig och hydda i den täta vegetationen. När vi möter människor i byarna ängs Panama vägen, och på smaa djungestigar, verkar aa känna henne. Det syns tydigt hur omtyckt hon är band indianerna. Det bir många kramar och käreksfua ord. Det kan normat ta en he vecka för mama Rosa att gå ti fots för att nå de mest avägsna byarna. Nattogi och mat bekymrar henne inte. Jag har ett knyte på ryggen med ite bröd, ost och vatten. Det är at. Sover gör jag ute i det fria eer hos mina indianvänner, säger hon. Att ett storstadsbarn som jag skue tibringa en så stor de av mitt iv i avägsna och fattiga dear av andet hade jag adrig trott, men Herrens vägar äro outgrundiga, säger mama Rosa och stråar. Det är tydigt att hon ser sin uppgift som ett ka. Djungevägarna bir besvärigare ju ängre vi åker. När vi andra i bien håer andan inför vägrenens branter, stup och inte minst foder som måste forceras med strömmande vattnet som når över underredet på jeepen, skrattar bara Rosa. Det här är inget emot hur det kan vara under regnperioden. Ti sut når vi byarna Hato Chami och Cerro Puerco, ordentigt Domeciia Montesuma,17 år Min dröm är att en dag bi så duktig så jag kan ära andra äsa och skriva. försenade. Ett trettiota eever i aa ådrar sitter vid sina enka pupeter och väntar. Många av dem har vandrat både en och två dagar för att nå fram ti veckans undervisning. De är mean 15 och 55 år Det här är det viktigaste jag gjort i mitt iv, säger Domeciia Montesuma, 17 år. Det känns som ivet börjar först nu. Jag känner mig så stot, gad och tacksam för att jag får ära mig äsa och skriva. Nu ser jag för första gången en framtid för mig och min famij. När äraren Amando Santo frågar vad hon hest av at vi bi kommer svaret snabbt: Lärare som du, eer mama Rosa. En dag vi jag bi så duktig att jag kan ära andra äsa och skriva. Och faktum är att många fortsätter sina studier utanför reservatet. De kommer tibaka som ärare eer sjukskötare, utbidade jordbrukare eer affärsmän. Vittnesbörden band eeverna är samstämmiga. Gädjen när de skriver sina första ord och trevande meningar på svarta tavan i skuggan under byns största träd går inte att ta fe på. Det är enka ord och enka förhåanden, men orden har en inneboende kraft som kan förvanda iv. Medan jag sitter där hör jag, en iten bit bort, judet av rytmiska stötar när en grupp kvinnor för hand maer riskorn i stora trämortar. De arbetar gemensamt för att eeverna ska få mat. Att ära sig skriva, äsa och räkna kräver mätta magar. s 16 Svenska Journaen Svenska Journaen 17

10 kortom... FOTO: NISSE BERGMAN mijö katastrof fotbo djur skoa mikroån häsa Webaid är Läkarmissionens biståndsbutik på nätet. Här går det att köpa saker som räddar iv. Köp en ande i en färskvattensbrunn akarmissionen.se webaid Att borra en färskvattenbrunn på andsbygden i Uganda kostar runt kr. Du kan köpa en ande för 250 kronor. Pee Karsson och Evie drog fua hus En dröm har nyss gått i uppfyse! Drömmen att få ti en konsertturné med den oåtkomige Pee Karsson och hans inte ika oåtkomiga fru Evie. Under några intensiva veckor i maj månad kuskade vi and och rike runt i en sjusitsig fokvagnsbuss som Nissons Bi i Strömstad sponsrat oss med. Tov möten på två veckor bev det. Oj, så jobbigt det var. Och oj, så roigt! Knökfua samingar på varje pats med Han är min sång och min gädje och en massa andra hits som gjort Pee Karsson känd. Pee bev en gång rikskändis genom just Han är min sång och min gädje Låten speades dagigen i radion i mitten av 70-taet och såde under några veckors tid mer än sjävaste ABBA. Evie var framgångsrik sångerska i hemandet USA och turnerade värden över med Biy Grahams gäng. En iknande turné som den vi nu gjorde har nog adrig tidigare genomförts i Sverige med Pee och Evie. Lite maig kände jag mig över att ha yckats med konststycket att för Läkarmissionens räkning få ti de här konserterna. Ti en de berodde det nog på att Pee Pee Karsson, 11 år. och jag är gama kompisar. Vi har föjt varandra sen barnsben, bodde i samma stadsde, var kasskamrater och tihörde samma kyrka. Kontakten har vi upprätthåit genom åren. Huvudsyftet med den här resan var att sama in pengar ti utsatta barn i oika dear av värden där Läkarmissionen bedriver hjäparbete. Över en hav mijon i koektboxen bev det pus cirka kronor som generösa sponsorer bidragit med. Gädjande var också att massor av fok vie bi skyddsängar, eer faddrar som man också kan säga. Varje kvä möttes vi av fusatta kyrkor och häriga, förväntansfua människor. Församingarnas pastorer och medarbetare visade en otroig värme och vänighet precis överat. Det är svårt att säga viken av kväarna vi uppevde starkast. Men kanske ändå att vi sätter finamötet i Smyrnakyrkan i Göteborg främst. Det var ju här vi växte upp och staden har atid haft en specie pats i våra hjärtan. Kväens mötesedare, Tomas Sjödin, började med att häsa oss väkomna hem. Det är ju över 40 år sen som både Pee och jag ämnade Göteborg, men denna kvä kändes det faktiskt som att komma hem. Det bev en härig fina på vår ånga resa och kronor i koektboxen. Nisse Bergman Nisse Bergman är mötesansvarig på Läkarmissionen och känner Pee Karsson sen uppväxten. I maj åkte de på en Läkarmissionsturné från Skeefteå i norr och sedan ner genom andet. Tov orter fick besök. Haå där......danie Zetterund från IAS, en av Läkarmissionens samarbetspartner band annat när det gäer borrhå i Uganda och toaetter ti Tchad. Att vatten är viktigt är ju ätt att förstå. Vi behöver vatten för att övereva. Men finns det bra saker med att borra brunnar som vi kanske inte riktigt har tänkt på, eftersom vatten är så ättigängigt här? Vatten är ju en förutsättning för iv. Men speciet i konfiktområden kan det också vara en käa ti oro och död. Ett bra pacerat vattenhå kan exempevis bidra ti fred och säkerhet mean oika stridande grupper. Ett ia pacerat vattenhå kan bidra ti ökad spänning och konfikter. I områden med mycket boskap är det ika viktigt Så handar du 1. Gå ti 2. Väj din gåva och ägg i kundvagnen. 3. Du kan skapa ett gåvobevis att ge bort. Kicka på Skapa dipom, fy i texten ti gåvobeviset och betaa i kassan. 4. Betaning kan ske onine eer mot faktura. 5. Skriv ut gåvobeviset. att säkerstäa vattentigången ti boskapen som ti människor. I många kuturer är boskap värt mer än människoiv. Man får då jobba med hehetsösningar där tigången ti vatten för både boskap och människor kan säkerstäas. Under de 25 år som IAS funnits har vi varit med och bidragit ti att över 4 mijoner människor fått rent vatten. 10 i topp-istan s Här är de mest popuära produkterna på Webaid just nu. En brunn i byn Lima i Tchad. I den här regionen har bara 8 procent tigång ti rent dricksvatten. Foto: Jack Cozens 1 Föda på sjukhus i Kongo. 2 Trädpantering, Sydsudan. 3 Stöd ti Panzisjukhuset 4 Kyckingar, E Savador. 5 Oxe, Uganda. 6 Får, Burkina Faso. 7 Fruktträd, Moçambique. 8 Hjäp ti Syrien. 9 Stöd ti Tigers Cub, Uganda. 10 Mat ti gatubarn, Rwanda. Fråga Mats s Har du frågor om Webaid stä dem ti Mats Danson, Svenska Journaen Svenska Journaen 19

11 uganda Fotboen förändrar ivet för gatubarnen Per Åkerström som är regionsamordnare för Värdens Barn i Östergötand föjde med Läkarmissionen ti Tigers Cub i Uganda. Där jobbar de för att hjäpa gatubarn, band annat med hjäp av fotbo. Text: Eva Nordenstam von Dewig Foto: Jörgen bodesand, privata bider Värdens Barn är ett samarbete mean Radiohjäpen och 21 oika hjäporganisationer i Sverige, varav Läkarmissionen är en. Pengar samas in via gaakväar i svt men framför at genom ett idogt arbete över hea Sverige med okaa aktiviteter och bössinsamingar. Totat gav insamingen i fjo 71 mijoner. Drygt ett tjugota regionsamordnare anstäs på detid och Per Åkerström arbetar med Östergötands än. Förra året samade vi in kronor, berättar han. En regionsamordnare har kontakt med de oika detagande organisationerna och stöttar sina kommuner i oika insamingsaktiviteter. Det är ett arbete vädigt fokuserat på Sverige, men Per fick föja med Läkarmissionen för att se ett exempe på pats, vart pengarna hamnar. Det bev Tigers Per Åkerström Jag har en son, Erik, som är 12 år och giar fotbo. Det manar ti eftertanke. Cub i Kampaa, Uganda. Jag åker runt och inspirerar friviiga och det är kart att efter den här resan har jag fer redskap. Jag har sett eändet med att bo på gatan med egna ögon och vet att pengarna vi samar in gör skinad. Arbetet för att hjäpa gatubarnen på pats sker i fera steg. Det första som gatubarnen möter är fotbo och möjighet att träna på en fotbospan. Per var med på en träning. Jag har en son Erik som är 12 år och giar fotbo. Det manar ti eftertanke. Hur oika förutsättningar barnen där har jämfört med fotbosintresserade i Sverige. Fotboen gör att barnen får kontakt med dem som jobbar med Tigers Cub och bjuds in ti ett kubbhus, centret i stan där de kan få äta sig mätta. En måtid där kostade ungefär tio svenska kronor! Och det var stora portioner. Jag orkade inte äta upp, men barnen åt. Vad räcker tio kronor ti >> 20 Svenska Journaen Svenska Journaen 21

12 uganda Värdens Barn 2014 Missa inte den stora riksinsamingen: 27 september och 4 oktober! Här är ett itet axpock av vad som händer i höst under den stora Värdens Barn-insamingen. Vi du hjäpa ti på din ort? Hör av dig ti johanna.kratz@ akarmissionen.se så sussar hon dig ti rätt person, eer sök direkt på vardensbarn.se/insaming. Det var en fantastiskt bra resa. Vi bev så vä mottagna av aa och även om man förstår att pengar gör skinad så kanske man inte förstår det fut ut, säger Per Åkerström, regionssamordnare för Värdens Barn i Östergötand. FOTO: Johanna Kratz FOTO: pressbid Den 27 sep och 4 okt är det stora bössinsamingsdagar. Här är det Läkarmissionens persona som är ute. Var gärna med du också! FOTO: PRIVAT >> här? I bästa fa en iter mjök, säger Per. Förtroende byggs ångsamt och de barn som vi får en chans att ämna gatan. Men det är ett stort besut att fatta. Saim var en kie som vi först träffade vid fotbospanen och sen på centret. Han var gatubarn och inte as intresserad av att gå med i Tigers Cub. Vi pratade mycket med honom och sen hörde vi att han bestämde sig för att gå med i programmet. Jag hoppas att vi var med och påverkade honom i rätt riktning, berättar Per. Nästa steg bir ett center utanför stan: Hafway Home. Där får barnen chans att ta igen skogång som de missat. De får också ära sig vaniga uppförande-reger på centret. Sånt som kan ha missats av den som varit gatubarn änge. Hur man bäddar en säng, städar och äter snyggt och hur man ska bete sig mot varandra. De får också ett eget ite trädgårdsand att sköta om. Sen köper centret deras grönsaker och sätter in ersättningen på ett konto och när barnen sedan ämnar centret får de med sig pengarna. För måsättningen är att aa barn ska ämna centret, ti en famij eer en tivaro där de kan kara sig sjäv. Mest popuär är eftermiddagsaktiviteten på Hafway Home. Då spear de nämigen fotbo. Barnen vie att vi skue stanna och spea Kampaa med dem, men vi hann inte den här gången. Och frågan är om man hade karat det i värmen! Per var med teamet och nattvandrade en kvä. Träffade gatubarnen där de ever och sover. Först kände sig Per tveksam ti att föja med. Vi hade med oss beväpnad pois. Då förstår vi viket avaret och vika risker det finns på gatorna. Men jag pratade med min hustru som är en kok kvinna och hon tyckte att jag skue åka med. Och det ångrar jag inte. På gatan träffade de två bröder som hade bivit utsängda av mammans nya man och de hade bara varit på gatan några dagar. De hade inte ätit mer än ite sockerrör men de här pojkarna fångade centret upp direkt. Vi träffade också en kie som var vädigt sjuk och åg nästan ivös. Honom tänker jag ofta på, berättar Per. Även om resan var kort så hann de med mycket och Per har med sig många intryck tibaka ti Östergötand. Nu drar arbetet för höstens Värdens Barn igång på avar och en mycket arbetsam tid väntar. Måsättningen är att sama in mycket pengar ti Värdens Barn för att kunna hjäpa så många som möjigt. Numer har Per namn och ansikten på dem han är med och samar in pengar ti. s Här kan du äsa mer om Värdens Barn Barnkaas på Second hand s Läkarmissionens second hand-butiker håer kaas för Värdens Barn och hea dagskassan går ti Värdens Barn! Väkomna att besöka våra butiker den 4 oktober för shopping, fika, gass och baonger ti barnen. Butikerna finns i Västerås, Väingby, Märsta och Södertäje. Fredag 3 oktober SVTs Värdens Barn-gaa Lyssna ti Pera s Pera och bandet tisammans med kommunens skoor! Ett samarbete mean Pera Bjurenstedt och Läkarmissionen som sker på oika orter runt om i andet. Föj insamingen i din radio s Sveriges Radio i P4 och P4 Extra är ett bra tips för dig som vi ha chans att föja insamingen för Värdens Barn, inte minst okat på din ort! Haå där Aan Förberg, producent för SVT:s Värdens Barn satsning. Hur bir gaan i år? - Vi har ett het nytt programuppägg. Det knasiga är att vi inte kan säga hur det ser ut, eftersom det är hemigt fram ti sista veckan inför gaan, ti och med för programedarna. I år ska vi föja vägen ti gaan under en he vecka i fera kanaer, på webben och genom aa sociaa medier. Vad kan man se fram emot i er Värdens Barn-satsning 2014? - Oj! Jag önskar att jag kunde berätta at, men vi vi verkigen ge fok runt Peter Settman och Aan Förberg. om i hea Sverige en chans att göra en insats. Inte bara skänka pengar, utan rent fysiskt bidra. På viket sätt hoppas du kunna engagera TV-tittare för Värdens Barn? - Vi vi verkigen att Sveriges aa ungar är med för Värdens Barn. Jag har sjäv två tjejer på sju och tio år och vet att gör vi ett program som ockar dem, så har vi med oss famijerna. Det handar om att skapa ust och gädje för hea insamingen. FOTO: PRIVAT 22 Svenska Journaen Svenska Journaen 23

13 kenya Mary Kwamboka Kuturen är så starkt rotad i en människa och att omskära fickor har gjorts i år. Det är därför det tar ång tid att förändra synen på kvinnig omskärese. Könsstympad Nu hjäper Mary Kwamboka andra kvinnor Mary Kwamboka eder ADRA Kenyas arbete, som Läkarmissionen stöder, mot kvinnig könsstympning och var i Sverige i maj för att medverka på Läkarmissionens åriga seminarium. Text: Eva Nordenstam von Dewig Foto: håkan fank När vi träffas visar det sig att Mary nyss har fyt 40 och jag undrar om hon hade någon stor fest. Nej, när det gäer födesedagar firar vi mest barn upp ti tio år och inte vuxna, förkarar hon. Mary är född i en by utanför staden Kiisi i Kenya. Hon är ädsta barnet i en syskonskara på fyra. Förädrarna var fattiga bönder. Vi hade ingen e hemma och iband hade vi inte råd med paraffin ti amporna och då gick det inte att äsa äxor på kväarna. Men jag hade äshuvud och ambitioner. När jag såg andra som hade yckats, tänkte jag att jag också vie bi sån! Kvaiteten på skoor i Kenya är vädigt skiftande. Och de skoor som Mary var hänvisad ti på grund av fattigdom var inte bra. Men hon hade säktingar som erbjöd sig att betaa för bättre skoor. Mary hade bra betyg genom hea grundutbidningen, och de ara bästa kan få studieån av kenyanska staten för att äsa vidare. Mary hörde ti toppstudenterna och kunde tack vare detta fuföja en universitetsutbidning. Nu har jag ordnat ett hus med eektricitet ti mina förädrar och de får mat varje dag. Dessutom har jag i min tur hjäpt tre småkusiner med deras skogång, berättar Mary stot. Hon är gift och har två fickor på 17 och 13 år och två pojkar som är 7 och 5 år. När Mary var i nioårsådern bev hon omskuren, precis som aa andra fickor i Kiisi-stammen bir. Det var en fruktansvärd smärta men det hör ti vår kutur och jag tänkte inte att det var något fe med det. Det pratas inte så mycket om omskärese i samhäet, så Mary hade inte funderat så mycket på det som hände henne sjäv som nioåring. Men hon kom i kontakt med projektet som Läkarmissionen stöder och fick undervisning om effekterna av könsstympning. Då var hennes egna döttrar i ådern för att omskäras. När jag fick fakta tog det bara q Så bekämpas könsstympning s Könsstympning är förbjudet i kenyansk ag och i projektet arbetar de med att yfta frågan i skoor, kyrkor och hos oika myndigheter. s Fickor som är i åder för att omskäras bjuds in ti en aternativ rit, workshops med både undervisning om viktiga saker och ett tifäe att ha roigt och få jämnåriga kompisar som inte är omskurna. s Kvinnorna som har försörjt sig som omskärerskor får hjäp ti ett annat sätt att försörja sig på. s Vi du stödja detta viktiga arbete: Betaa in på och skriv Mary på ämnesraden. en timme för mig att ändra åsikt. Att omskära fickor är en barbarisk sedvänja som bara ger enorm smärta och probem ängre fram i ivet. Jag kände direkt, att det här vi jag jobba för att förändra, berättar hon. Hennes döttrar fick istäet för den traditionea könsstympningen genomgå den aternativa rit som Läkarmissionen stöder. Det är som ett äger för unga tjejer där de både får ära sig saker och ha roigt. Efter veckan får de ett dipom som visar att de genomgått kursen och nu övergått från ficka ti kvinna. När mina tjejer kom tibaka från den aternativa riten var de absout säkra på att de inte vie könsstympas. Men min man vie att de skue det ändå, berättar hon. Efter en he de diskuterande yckades Mary och döttrarna få över mannen på sin sida. Nästa krig bev med svärförädrarna! Men vi var tuffa och stod på oss. Svärförädrarna var oroiga över att fickorna inte skue ära sig att respektera ädre om de inte omskars och att de inte skue ära sig hushåsarbete. Dessutom tror man att icke omskurna fickor bir mindre inteigenta. Så det har varit vädigt viktigt för Mary att ära sina döttrar att grädda chapati, göra ugai och andra hushåssyssor. Mina fickor är smarta! De är topptjejer i kassen och det visar andra att det bara är en myt att icke omskurna fickor får svårt att ära sig saker. Att jobba mot könsstympning är att jobba mot många myter ti exempe att icke omskurna kvinnor inte kan bi med barn eer föda barn. Där bir de evande exempen viktiga, kvinnor som inte är omskurna men ändå är fruar och mammor. Även om det är tufft så går arbetet går framåt. Förut ansågs en icke omskuren ficka vara oren och fick inte hämta vatten eer ens öppna grinden ti famijens hus, men det har ändrat sig! Att prata om könsstympning och sex är inte så vanigt men när kvinnorna vä börjar prata visar det sig att de dear många erfarenheter och kan hjäpa och stötta varandra. Jag har mött medeåders kvinnor som får vädigt ont vid samag och pötsigt förstår varför de inte kan äska sina män på det viset och bara vi fy undan, berättar Mary. En stor de av arbetet handar om att informera och att utbida. Från de ädre möter vi mycket motstånd, men inte från unga famijer och dem satsar vi på! De angriper frågan från oika hå: Medicinskt, fickors rättigheter, reigiöst och juridiskt. Men det är inte så ätt att bjuda in ti en saming och prata könsstympning. Då kommer ingen. Vi måste hitta andra vägar att ta upp ämnet. Därför jobbar de via skoor, kyrkor eer vid andra tifäen när många människor samas. Tusentas fickor har suppit könsstympas tack vare idogt arbete. Mary har pratat med sina egna förädrar om att de ät omskära henne. De säger att de inte visste bättre och det året när jag omskars var det fera fickor som dog. Så de är så gada över att jag överevde, säger Mary Kwamboka. s Svenska Journaen 25

14 q kortom... Kaendern Läkarmissionens event och konserter. Rof Lundgren och Nisse Bergman 3 aug, Påsboda, Pingstkyrkan, aug, Labbetorp, Kismo, Odensbacken, Vid pianot: Christina Nisson Roand Lundgren och Nisse Bergman Roand Lundgren. 16 aug, Lindesberg, Kristinakyrkan, aug, Hackvad, Fjugesta, cafétätet, aug, Ävsbyn, Listrand, aug, Öjebyn, Storstrand, aug, Köverträsk, Höadan, aug, Piteå, Strömnäskyrkan, aug, Boden, Pingstkyrkan, Vocasis och Nisse Bergman 30 aug, Treeborg, Kosterruinen, aug, Treeborg, Pingstkyrkan, aug, Växjö, Uriksbergskyrkan, sept, Sävsjö, Aianskyrkan, sept, Lekeryd, Pingstkyrkan, Hasse Haström och Nisse Bergman 7 sept, Södertäje, Pingstkyrkan, Dagsaming med Nisse Bergman 9 sept, Björnunda, Församingshemmet, Eina Wetterud och Nisse Bergman Eina Wetterud. 14 sept, Pingstkyrkan Bredäng, Stockhom, Värdens Barn: 27 sept Riksinsaming, 3 okt Värdens Barn-gaa, 4 okt Riksinsaming. Läxhjäp för sumbarn s I Mauretanien stöder Läkarmissionen ett arbete för kvinnor som handar om sjävförsörjning och afabetisering i ett sumområde i huvudstaden Nouakchott. Kvinnornas barn får också möjighet ti äxhjäp. Skoorna som barnen hänvisas ti har åg standard och få eever når upp ti gymnasienivå. Tack vare äxhjäpen har många barn kunnat kara de nationea proven och fått studera vidare. Keita Abdoua är 11 år och en av dem som får äxhjäp. Ny medem i Svenska Missionsrådet s Vid Svenska missionsrådets årsmöte i maj antogs Läkarmissionen som ny medem. Årsmötet avsutade den ekumeniska årskonferens som pågick i Örebro tisammans med Sveriges kristna råd. I och med Läkarmissionens medemskap representerar nu Svenska missionsrådet 35 svenska organisationer som utifrån en kristen grund jobbar med gobaa utveckingsfrågor. - Jag tror på nätverkande och jag tror på samarbete, säger Johan Lija, direktor för Läkarmissionen. Kryssösning juni 2014 Här är det rätta svaret på korsordet i juni. Vinnarna hittar du på sidan 28 i detta nummer. Här kan du stäa frågor eer kommentera det som du har äst i Jour- Väkommen! naen eer annat som rör Läkarmissionens arbete. Skriv ti: eva.nordenstam@akarmissionen.se eer ti Svenska Journaen/Läkarmissionen, Eva Nordenstam, Väingby. Fotbosåten går att köpa på itunes: com/se/abum/time-for-footba-singe/id eer bara yssna på youtube (sök: Tid för fotbo). s Även om fotbos-vm nu är avsutat så går ju fotbo adrig riktigt över. Caroine af Uggas och Markus Berjund har Svenska ournaen Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen ges ut av Läkarmissionen och är en organisations- och medemstidning Direktor: Johan Lija ansvarig utgivare: Conny Sjöberg Information: Eva Nordenstam von Dewig speat in en fotbosåt där häften av intäkterna går ti Läkarmissionens Tigers Cub som hjäper gatubarn i Uganda. Anstäda från den svenska biståndsorganisationen Internationa Aid Services (IAS), frisäpptes den 5 juni efter att ha varit kidnappade av somaiska pirater i nästan två år. Här firar de med tårta. foto: youtube.com Biståndsprojekt: Ove Gustafsson Medems- och givarservice: info@akarmissionen.se Postadress: Läkarmissionen, Väingby teefon: växe hemsida: foto: håkan Björk s I dagarna har Läkarmissionens regionaa resurscenter öppnat i Kampaa, Uganda. Marcus Homgren har fyttat ner tisammans med sin fru Andrea och deras barn, Amanda, Samue och Lucas. Det känns roigt, spännande och som ett stort ansvar säger Marcus. Tanken med resurscentret är att komma närmare många av de arbeten som Läkarmissionen stöder. Hänt sedan sist... En fantastisk god nyhet! s En av Läkarmissionens samarbetspartner är dessutom en kontorsgranne. Det är IAS (Internationa Aid Services). De jobbar mycket med vattenfrågor och du kan äsa om Danie Zetterund på sidan Produktion: Swedmedia Redaktör: Kerstin Doye redigering: Peter Wickberg Kartor: Oa Gustafsson Omsagsfoto: Rickard L. Eriksson Postadress: Swedmedia/Svenska Journaen, Stockhom e-postadress: svenskajournaen@swedmedia.se din sida Läkarmissionenen öppnar kontor i Kampaa Marcus Homgren har tisammans med sin famij fyttat ti Läkarmissionens kontor i Kampaa, Uganda. Ett regionat resurscenter för Latinamerika finns redan i Miami. 19. De har haft koegor kidnappade i Somaia i 23 månader. Men i början av juni kom beskedet som aa har väntat på! Deras koegor är nu fria! Vi gäder oss tisammans med IAS! teefon: Annonser: Dispay i Umeå Annonsbokning: gunia.johansson@dispay-umea.se Postadress: Dispay/Svenska Journaen, Box 3042, Umeå teefon: tryckeri: V-TAB, Vimmerby gåvor ti Läkarmissionen på Pusgiro foto: Ove Gustafsson 26 Svenska Journaen Svenska Journaen 27