starka åsikter Somriga maträtter Krigar mot omskärelse hjälpen ger resultat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "starka åsikter Somriga maträtter Krigar mot omskärelse hjälpen ger resultat"

Transkript

1 SvJ svenska journaens Medems och organisationstidning, Läkarmissionen augusti 2014 Årgång 90 Krigar mot omskärese Mary räddar kvinnor i Kenya jag vie se med egna ögon Per Åkerström föjde med ti Uganda hjäpen ger resutat Skoan gav byn framtidstro Somriga maträtter fyra recept på ätt sommarmat starka åsikter Doreen Månssons Iband var det nattsvart kamp mot näthat krönika: Kvinnosakskvinna ordet har fått ett skimmer av sträng ärarinna i foträta skor och pekpinnen i handen.. annika hagström

2 innehå Kroatiska övärden deuxe nord cyke och vandring /8, 8 dagar, :- Peru runt /10, 24 dagar, :- Peru-Ecuador /10, 39 dagar, :- Sydafrika-Namibia /10, 23 dagar, :- Cykeresa i Vietnam 10/11, 20 dagar, :- Indokina /11, 43 dagar, :- Nyårssafari & Zanzibar /12, 18 dagar, :- Centraamerika 12/1, 36 dagar, SEK Från Panama-Mexiko! Tiägg Kuba 9.900:- Sydcentraafrika /10-15, 28 dagar, :- Ju & nyår i Fiippinerna - NY RESRUTT! 19/12, 19 dagar, hote, 7 dagar båtresa, :- Ju & nyår i Vietnam & Kambodja 19/12, 20 dagar, hote, :- Kiimanjaro, Safari & Zanzibar 19/12, 18 dagar, :- Ju & nyår i Etiopien & Seycheerna - NYHET! 19/12, 20 dagar, :- Kiimanjaro, Safari & Zanzibar 19/12, 18 dagar, :- Safari & Zanzibar 20/12, 19 dagar, :- Bergsgorior i Rwanda & Uganda 20/12, 18 dagar, :- Tomtens jusafari 21/12, 15 dagar, hote, :- Nyårsresa i Dubai & Keraa - NYHET! 26/12, 18 dagar, hote, :- Madiverna & Sri Lanka 26/12, 17 dagar, hote, :- Svensk resegaranti gäer. Fyg ingår i de festa resorna. Fygskatter tikommer facebook.com/rosabussarna Doreen Månsson Iband måste man offra sig och peka på det som är fe. 4 foto: rickard. eriksson augusti Vi gärna yckas Det vi gärna bi bra, säger Ingvar Gudstrand, Läkarmissionens avgående styreseordförande, om sitt ånga engagemang för värdens utsatta. 14 Åter efter många år Fotografen Jörgen Uvsgärd har besökt indianerna i norra Panama. Unga och ädre ser en jusnande framtid när de får ära sig äsa och skriva genom afabetiseringsprojektet som stöds av Läkarmissionen. 20 Här ockas med fotbo Gatubarnsprojekt kan börja med en fotboskubb. Det fick en representant för Värdens Barn se när han föjde med Läkarmissionen ti Kampaa, Uganda. 24 Viken succé Pee och Evie Karssons Sverigeturné drog fua hus överat. Pees barndomsvän, Nisse Bergman som arbetar på Läkarmissionen, var turnéedare. En dröm gick i uppfyese, säger Nisse. 20 Svårt att bryta en tusenårig idiotisk tradition Jag är fascinerad av Mary Kwamboka som eder Läkarmissionens arbete mot könsstympning i Kenya. Hon var i Sverige i maj och du kan äsa om henne i detta nummer. Mary är uppvuxen i en fattig famij som inte atid hade råd med paraffin ti amporna och då kunde hon inte göra äxor i mörkret. Och Mary vie så gärna studera! Tack vare säktingar och så småningom ett stipendium kunde hon ti sut fuföja en universitetsutbidning. Mary bev sjäv omskuren som nioåring och hade inte tänkt så mycket på det. Det var bara någonting som hörde ti ivet. Men när hon fick mer information om könsstympning så tog det inte as ång tid för henne att komma fram ti att könsstympning är fe. Och jag tänker att det nog beror på att Mary är väutbidad. Hon är van att äsa sig ti kunskap och att kunna se en sak från fera hå. Hon vågar också stå upp för en åsikt även om hon är ensam om den. För oss är det så sjävkart att könsstympning är en idiotisk sedvänja som det är omöjigt att se något positivt med. Det finns bara fördear med att suta. Och även om Mary dear den uppfattningen vet hon också att förändringen tar tid. De festa Mary möter i sitt arbete är inte väutbidade. Sättet de tar in kunskap på handar inte om att äsa böcker. De har evt hea sitt iv på Eva Nordenstam von Dewig Informationsansvarig på Läkarmissionen andsbygden och gör som man atid har gjort och könsstympning har praktiserats i tusentas år. Förändringsarbetet går fortare i städer och band väutbidade. Mary jobbar där det är som svårast. Men hon ser faktiskt också goda resutat och varje år sipper hundratas tjejer könsstympas tack vare hennes arbete. Läs mer om Mary och stöd arbetet på sidan 24. foto: Jörgen Uvsgärd foto: Jörgen bodesand foto: Nisse Bergman

3 Hatad och äskad Jag vi förändra och skapa nya intryck Doreen Månsson är tonårsmamman från förorten som bev tv-kändis. Hon har ett speciet hjärta för svaga och för orättvisor. I höst återvänder hon ti Afrika då som ambassadör för Läkarmissionen. Text: Majken Öst-Söderund Foto: Rickard L Eriksson Rosa rosor, ia jättetupaner, massiva ijor och frodiga ejongap. Mycket hade jag trott om Doreen Månsson men inte att hon äskade att oda och jobba i trädgården. Fast av den som tävat i På spåret tisammans med Hans Rosing, varit programedare för Ung och Borstskämd, nominerats som bästa kvinniga programedare 2010 samt haft takshow med eget namn borde man kunna förvänta sig vad som hest. Hon åter sig inte paceras i något fack. För bara några månader sedan värmde hon upp pubiken inför den tv-sända schagerfestivaen. Nu jobbar hon med en trädgårdsbok, ett manus ti ett barnprogram och i höst ska hon för första gången i sitt iv återvända ti barndomens Afrika. Denna gång som ambassadör för Läkarmissionen. Hon ska åka ti Addis Abeba och gatubarnsprojektet Hope >> 4 Svenska Journaen xxxxxxxxx 2014 Svenska Journaen 5

4 >> for chidren samt träffa barn i Monica Woodhouse adoptionsprogram Give a chid a famiy i Sydafrika. Men för att återgå ti tv-programmet som fick Doreen att gå in i mörkret, vårvintern En period då hon befarade att hon skue bi sjukskriven på riktigt. Gädjen, energin, usten. At var borta. Hon hade precis bivit kar med ett program för Utbidningsradion. Det handade om främingsfientighet och rasism. Programidén var som gjord för Doreen. Under början av 2000-taet var hon förföjd av rasister, tvingades ha hemig adress och ankagades för att driva propaganda i sina barnprogram. Äntigen. Nu skue jag få veta hur dessa människor, som jag tyckt så ia om, tänker. Jag skue intervjua Sverigedemokrater, Nationasociaistisk front, Svenskarnas parti, Sveriges sociaistiska parti. Jag var förberedd ti tusen. Men. Doreen sänker rösten. Efter ett tag insåg hon att hon var inne på het fe spår. Hat föder hat. Detta var ingen personig vendetta. Hon började be ti Gud att hon skue kunna möta dem med respekt, se dem som människor och försöka förstå deras budskap. Programmet bev otroigt bra och hon bev nominerad ti bästa kvinniga programedare. Doreen sjäv mådde inte ika bra. I sitt arbete hade hon stundtas agt av sig det professionea rastret. Hon hade använt sig sjäv i mötet med sina Doreen Månsson Åder: 40 år. Famij: Sambon regissören Henrik Hagren, barnen Hayat, 23 år Yasmine, 17 år och Amima, 1,5 år. Bor: Via i Soentuna. Gör: Programedare, producent, mest känd för sin egen takshow Doreen 21:30, serien Väkomna nästan aihopa som gjordes för utbidningsradion inför förra vaet. Diemman med Doreen är kortfimer som skidrar barn som har det svårt. Ambassadör för Läkarmissionen: Kommer under hösten att besöka Etiopien och Läkarmissionens projekt Hope for chidren samt projektet Give a chid a famiy i Margate i Sydafrika. Ido: Jesus. Det åter ite pretentiöst, men jag brukar fråga mig sjäv: Hur skue Jesus ha gjort här. Okänd taang: Skriver åtar och har bivit grammisnominerad. Ti Amimas dop hade hon skrivit en sång ihop med James Hoingworth. Doreen Månsson Jag skue intervjua Sverigedemokrater, Nationasociaistisk front, Svenskarnas parti, Sveriges sociaistiska parti. Jag var förberedd ti tusen. intervjupersoner, försökt förstå, känna deras känsor, sätta sig in i deras åsikter. Det sutade med att hon gick ifrån en intervju med Jonas Andersson, dåvarande edare för Nationasociaistisk front, och förstod hur han tänkte. Hon hö med honom. Någonting i Sverige är på väg att gå förorat. För atid. Det var bara det att det var jag som var probemet. Deras värsta skräck var inte araber, utan araber som kom hit och fick barn med svenskar. Atså sådana som jag. På en rak fråga bev jag uppmanad att åka hem ti Irak. Doreen stäer ifrån sig tekoppen och gestikuerar med båda armarna. Jag har vuxit upp i Zambia och Nigeria med en adoptivpappa som representerat Sverige. Vi hade svensk fagga på vår tomt, jag gick i nationadräkt, vi firade aa svenska hegdagar. Vi representerade Sverige. Mamma är född i Umeå. Min adoptivpappa också. Min bioogiska far är assyrier från Irak. Han är död numera, medan han evde bodde han den största deen av sitt iv i USA. I tre dagar satt Doreen i soffan och grät. Att kunna identifiera känsorna och tankarna hos en person som hatar aa av hennes sort bev för mycket att ta in, även om hon både såg och förstod att Jonas inte hade ett dugg emot just henne. Tvärtom. Han tyckte hon var rätt trevig. Hon såg också att han hade goda sidor, trots hans åsikter. Efter tre dagar hade Doreen gråtit kart. Hennes hjärna gick på högvarv. Vad kunde hon göra? Hur kunde hon få människor, som innerst inne var rätt hyggiga, att säppa sin rädsa för främ- >> 6 Svenska Journaen augusti 2014 Svenska Journaen 7

5 biden foto: erika stenund >> ingar? Hon vie förändra normen, skapa nya bider, nya intryck. Svaret var enket. Hon skue börja med barnen. Förstås. Men i stäet för att taa skue hon sjunga. Egna sånger. Hon skue skapa texter med etiska diemman, där barn fick tänka sig in i svåra situationer. Hjäten kunde bära hijab och famijer bestå av två pappor. Hon bad kända musiker och sångare att medverka. Roistan bev imponerande, band annat Caroa, Rikard Woff, Jojje Wadenius, Monica och Car-Axe Dominique och Radiosymfonikerna medverkar. Hennes vän Tarik Saeh stöttade henne och tipsade henne om en asgrym regissör, han jobbade visserigen adrig i Sverige, men han kanske kunde hjäpa ti med en video. Doreen fnissar ti och tittar bort mot köket. Det är regissören sjäv som står och brer mackor ti sig och den gemensamma dottern Amima. Han fö inte bara för programidén utan också för programedaren. 8 Svenska Journaen Doreen Månsson Att 3,4 mijoner svenskar inte röstade as är ett större probem än att personer röstade på Sverigedemokraterna. Det djupaste mörkret edde ti en het ny ivsfas. Nu när Doreen strax fyer 40 år är hon at det där hon inte var när hon var 18 år och bev mamma för första gången. Då sågs hon över axen för att hon var för ung, men Doreen bet ihop och var överdrivet ordentigt, pressveck på babykäderna och atid dubbet upp om barnen skue ha frukt med ti dagis. Nu bor hon i via, odar, har tagit körkort, ever ihop med en man, har ordnad ekonomi och gömmer att packa ner regnkäder i dagispåsen, det som hon adrig någonsin skue ha gjort förut. Att det inte atid varit ätt är en stark underdrift. Även om Doreen på ytan ser ut att ha yckats med at, så har det funnits stunder då det varit nattsvart. Näthat, ren rasism du är hatad bara för att du är den du är och riktiga dödshot är förstås inget som bara passerar obemärkt. Numera är hatet mot henne inte ika öppet, hon får visserigen en massa märkiga kommentarer på oika webbsidor, men det är något hon är ganska gad över. Det är ett kvitto på att jag gör något bra. Att jag avsöjar att det handar om rasism. Iband måste man offra sig och peka på det som är fe. Redan som ung hade Doreen en devis, som hon försöker sprida ti så många som möjigt: Låt ingen med dömande ögon göra dig osäker. Men hur ser du på att Sverigedemokraterna fick så många röster i EU-vaet? Att at bara tycks bi värre? Att 3,4 mijoner svenskar inte röstade as är ett större probem än att personer röstade på Sverigedemokraterna. s Ira evde på gatan nu vågar hon drömma och skratta igen s Här får fjortonåriga Ira hjäp med engeskaäxan på fickhemmet Masha i St Petersburg. Hon är en av många fickor som under åren fått hjäp att hitta en ny och trygg tivaro, tack vare hemmet och stödet från Läkarmissionens givare. Jag och fotograf Erika Stenund mötte Ira för ett par år sedan, men hennes berättese ever starkt kvar hos mig. Ira tyckte hon hade det bättre som gatubarn än att eva tisammans med sin gravt akohoiserade mamma. När hon nu fått hjäp kunde hon våga drömma och skratta igen. johanna kratz, Erika Stenund

6 årsstämma Det vi gärna bi bra Ordet epok ämpar sig synnerigen vä när det handar om Ingvar Gudstrand och att han avgår som styreseordförande för Läkarmissionen. När han ämnade i maj hade han nämigen varit med i styresen sedan Text: Eva Nordenstam von Dewig Foto: Håkan Fank Ingvar Gudstrand har gott hopp, både för egen de och för Läkarmissionen. q Sten-Gunnar Hedin Åder: 66 år Famij: Jag fortsätter famijetraditionen med stor famij. Een heter min fru, arbetat som abbingenjör inom mikrobioogi, vi har fem barn och 10 barnbarn och vid famijemiddagarna är vi numera 22 personer och representerar fem oika änder. En rikedom! Intresserad av: Människor ivsöden. Historia kanske mest idéhistoria, men också att försjunka i poesi. Det heiga andet Israe och de paestinska områdena. Vårt antstäe i Graninge, Södra Ångermanand. Ingvar Gudstrand, överämnar styreseordförande-kubban ti Sten-Gunnar Hedin Det är kart att det har hänt mycket sedan 70-taet när Ingvar började arbeta med Läkarmissionen, både i Sverige och värden. Harry Lindquist som grundade Läkarmissionen var också ansvarig utgivare för Svenska Journaen. Då var det en veckotidning med en uppaga på cirka och det var äsarna som var Läkarmissionens givarstock. I mitten av 80-taet började vi köpa adresser och vända oss ti andra än tidningens äsare. Harry och den som var direktor skrev insamingsbrev och detta har Läkarmissionen fortsatt med, men i dag finns det också nya sätt att nå människor. At ever i en föränderig värd. Man måste vara med i tiden, oavsett viken verksamhet man syssar med. Även Läkarmissionens arbete i fät har förändrats och det är många starka personigheter som Ingvar har mött genom åren. En av dem är Gustaf von Rosen som på 70-taet fög hjäpsändningar ti otigängiga områden under hungersnöd i Etiopien och gjorde matbombningar. Läkarmissionen finansierade ett av hans pan och han var verkigen en fascinerande person, säger Ingvar. I början av 90-taet startade Läkarmissionen ett arbete för att hjäpa gatubarn i Rio, Brasiien. Ingvar och dåvarande direktorn Ivar Lundgren skue på en resa ti Sydamerika och mötte pastor Toio. Det visade sig att både Ingvar, Ivar och Toio bar på en önskan om att få göra något för gatubarnen och de pratade änge om de stora behoven och vad som kunde göras. Det behövs okaer sa jag och sen åkte vi vidare mot Argentina men vi skue meananda i Rio ett par veckor senare på hemresan. Då mötte vi Toio på fygpatsen och han hade Ingvar Gudstrand Var sak har sin tid. Men vågar man inte så bir det ingenting. med sig ritningar och vi bestämde oss där och då för att vi vie göra detta och tog med försaget hem ti styresen. Det bev grunden ti Cemear som var ett gatubarnscenter som hjäpte hundratas barn från gatan. I början bodde gatubarnen på centret, sedan förändrades det och arbetet bev mer förebyggande och riktade sig mot utsatta famijer. I dag finns von Rosens fygpan inte ängre kvar och gatubarnscentret i Rio är en yrkesskoa. Besutsvägarna på Läkarmissionen är också ite ängre. Var sak har sin tid. Men vågar man inte så bir det ingenting. En organisation kan man antingen förvata eer driva framåt, säger Ingvar. Sjäv har han atid haft ett extra hjärta för afabetisering. Att ära människor äsa och skriva. Det mest meningsfua man kan göra är att ge människor möjighet att sjäva skapa sig en framtid. Jag har ju sett med egna ögon hur människor i sumområden fått ett het nytt sjävförtroende när de ärt sig äsa och skriva. Hjäp ti sjävhjäp har atid varit ett edord för Läkarmissionen. Det är ett fyrtioårigt engagemang som nu går in i en annan fas. Ingvar tror att omstäningen kommer gå bra även om pensionärsivet kan verka ite främmande. Det var inte bättre förr. Det är bäst nu. Jag önskar jag var 25 år yngre och fick vara med. Det finns nya behov att möta och det är en spännande tid. Jag får yckönska dem som går in i arbetet. s Haå där......sten-gunnar Hedin, ny styreseordförande för Läkarmissionen. Är det något som känns extra roigt med det nya uppdraget? Att på nära hå ta de av det arbetet jag på ite avstånd, under många år, fascinerats av. Kanske det ara roigaste är att få gå in och samarbeta med hea den stora skara människor som egentigen - är Läkarmissionen: Gåvogivarna! Men förstås också medarbetarna i Sverige och ute i värden! Vad har du för bakgrund? Jag är född i Literrsjö i Soefteå kommun och växte upp i en famij med åtta syskon. Mina förädrar drev ett itet jordbruk. Efter några år som försäjare bev det bibe- och evangeistkurser. Sedan dess har jag arbetat med oika uppgifter inom den kristna kyrkan, den mesta tiden inom pingströresen. Huvuduppdraget har varit pastor och föreståndare men paraet har engagemanget för de diakonaa/sociaa arbetet varit min gädje! Är det någon fråga eer något av Läkarmissionens huvudområden som du känner extra för (utbidning, socia omsorg, sjävförsörjning och humanitärt bistånd)? Det är nästinti omöjigt att ur våra fyra tydiga huvudområden, sjävförsörjning, utbidning, socia omsorg, humanitärt bistånd, yfta fram något särskit. Måste jag väja ett så skue det nog vara det som står under begreppet sjävförsörjning. s 10 Svenska Journaen Svenska Journaen 11

7 krönika Feminismen har inte förändrats Hon har ett väkänt sätt att taa, ite säpigt med en ironisk gimt i ögat. Den här gången uppträder hon i tv-programmet Caramba, med uppsatt hår, förkädd ti yrkeskvinna i knytbus. Jag er igenkännande när jag hör hennes monoog: Knytbusen nästan stryper kvinnighetens urkraft, fastsår hon, och tittar rakt in i kameran. Det är akademiedamoten Kristina Lugn jag taar om. Hon hade en särskid kockarkärek ti min programedarkoega Jacob Dahin. Det var något de två såg hos varandra. Programmet jag nu tittar på handar om feminism och sändes i december Ett kvarts seke sedan. Men det ustiga är att tongångarna känns het aktuea. Hade det inte varit för ite för stora axevaddar och punkaktiga frisyrer så kunde man tro att det var ett program från supervaåret Maria-Pia Boëthius, Maria Boreius, Nina Lekander, Susanne Ljung, Harriet Cayhis, Åsa Britasdotter, Annei Rydé och Maria Lindhgren. Aa debattörerna är överens om att patriakatets makt måste brytas, men de har ite oika syn på viken väg man ska väja för att nå mået. Den sistnämnda, Maria, är forskare från Umeå och hon har en origine synpunkt om att njutning är viktigare än arbete. Människor som njuter är svårare att kontroera, säger hon, och aa får något att tänka på. Sen kommer Jacob Dahin in iförd rutig skjorta, skinnväst och jeans med både yxa och skjutvapen i högsta hugg. Han skiter i kvinnor, säger han. Men damer... i kortkort med stora... Det intressanta med det ånga tidsperspektivet, 25 år, är att ti synes ingenting särskit har hänt. Debatten om feminism åter nästan identisk idag. Och just det som programmet yfter fram, frågan om det går att föra kvinnokampen utan att förneka, eer i varje fa håa nere, det kvinniga känns vädigt aktue. Gudrun Schymans röda högkackade skor får nästan adrig förbi okommenterade när hon framträder viken fråga det än handar om. Just skor kan vara riktigt provocerande sår det mig när jag tänker på min egen kädsti genom tiderna. En särskid händese rinner upp i mitt sinne. Jag är inbjuden ti ett tjejmöte på Söder i Stockhom. Det är sent 70-ta och vi ska starta en kvinnig kuturgrupp. När jag kommer in i haen tar värdinnan emot. Hon tittar på mina nyinköpta patåskor med korksuor och svarta sammetsband och säger: Ta av dem här i haen. I sådana skor gör man ingen revoution! Jag tassade in barfota och sammanbiten. Någon kvinnogrupp gick jag adrig med i. Kvinnosakskvinna. Så kaade man det förra sekets kvinnokämpar. Ett ord som ingen använder idag därför att det fått ett skimmer av sträng ärarinna med foträta skor och pekpinnen i handen. Feminist åter bättre. I det begreppet kan både kvinnor och män förenas. Enigt Svenska Akademien ordbok är feminism en rörese för kvinnors jämstädhet med män. Enket kan det synas, men ack så svårt att definiera i praktiken. I Caramba händer nu något oväntat och roigt. Det hetsiga samtaet tystnar när kväens artist gider in på scenen med sin förföriska charm. Rod Stewart. Hans framtoning får oss att smäta. När han veckar ut sin eopardfodrade rock och sjunger I see you tonight med sin hesa röst är yckan fukomig... Feminism och artisteri i samma program. Roig mix, tänker jag. Som ivet sjävt. Jag tar en titt i skohyan innan jag går ut på barrikaderna och jag skänker en tacksamhetens tanke ti min käre koega Jacob Dahin som tog underhåning på så stort avar. PS: Caramba med Rod Stewart och debatten om feminism sändes 9 december Kan ses i svt:s Öppet arkiv. DS Annika Hagström Journaist, programedare och författare. Hon har varit gästprofessor vid Institutionen för journaistik och masskommunikation, JMG, i Göteborg. Vernissage gav pengar ti Läkarmissionen s I vintras hös vernissage i Saronkyrkan i Göteborg. Konstnären var Ingrid Krook som tisammans med sin man testamenterat dear av sin kvaråtenskap ti Läkarmissionen. Inkomsterna från taveförsäjningen var en de av testamentet. Det visar på stort förtroende att testamentera ti en organisation och foto: Nina Frogneborn det är ett förtroende vi vi förvata vä, säger Hasse Haström som är ansvarig för testamenten på Läkarmissionen. Hasse var sjäv med på vernissagen som var mycket uppskattad, där besökarna också fick veta mer om vika som stod bakom konstverken. Nina Frogneborn Vad tycker du om att testamentera ti en organisation eer kyrka? Louise Andersson: Jag tycker det är jättebra. Då vet man att det finns ett engagemang och att pengarna går ti något som man trott på. Eva Wahberg: Om man inte har några barn och inte har skrivit ett testamente så går ju at ti amänna arvsfonden. Jag gav en de av mammas arv ti en verksamhet för fyktingar. kortom... Henrik Mekstam: Ofta har människor vad de behöver. Famijen kan absout få sitt, men om man har mycket pengar kan man testamentera ti ett annat syfte. Utstäningen bir en uppmaning att tänka ti vad man ska göra med sina pengar. Hasse Haström: Det visar på stort förtroende att ha testamenterat ti en organisation. Föj oss i vår App Ge en gåva ti Webaid Se våra fimer Föj oss i sociaa medier Ladda ner den på Appstore (Iphone) 12 Svenska Journaen Svenska Journaen 13

8 panama Livsviktiga ord Läs- och skrivkunskap skapar framtidstro för Panamas indianer När jag för femton år sedan besökte ursprungsbefokningen i norra Panama, Ngobe Bugé-indianerna, fanns inte många som kunde äsa och skriva. I dag driver Läkarmissionen ett framgångsrikt afabetiseringsarbete. Text och foto: Jörgen Uvsgärd Ngobe bugé-indianerna ever i den högänta och kuperade norra deen av Panama. När jag var där första gången var ännu inte den asfaterade vägen in ti reservatet byggd. Ett mycket begränsat utbidningsarbete och socia verksamhet bedrevs då band indianerna. Jag åkte den gången med Ernesto och Norma Weigandt, som arbetade band Guyamiindianerna, en stam som i dag ingår i den större Ngobe Bugé-famijen. Guyamiindianerna hade då, efter årtionden av hård kamp, fått agig rätt ti ett stort andområde, ett reservat med visst sjävstyre. Som på så många andra patser i värden var det svårt för ursprungsbefokningen att bi respekterad. Vi åkte i Ernestos jeep utmed den grönskande vukansuttningen E Vae och vidare, at ängre in i regnskogen. Det var redan sent när vi på eriga vägar, över strida vattendrag, kom fram ti byn som bestod av ett tjugota hyddor inbäddade band höga maranjongträd med mörkröda päronika frukter. Det var en tät vegetation av guayacanbuskar och träd i den ia byn. Jag minns kvinnan Lorena. Hon hade smakat stadsivet som hembiträde i staden Santiago, mitt i andet, men återvänt ti djungen. Det var där hon trivdes men hon hade gärna önskat att de inte varit så isoerade. Om kommunikationerna varit bättre skue det ha varit ättare att säja byns kaffe och majs. Sen önskade hon också att det funnits bättre möjigheter ti utbidning. I dag är det annorunda. >> 14 Svenska Journaen Svenska Journaen 15

9 panama Det är atid mest kvinnor i afabetiseringskurser. Ofta fick deras bröder gå i skoa som barn medan de sjäva hjäpte ti hemma. Domeciia behöver färdigheter både för det moderna och traditionea ivet. Att gå äskursen är det viktigaste hon gjort i sitt iv, så här ångt, säger hon. >> Nu driver Läkarmissionen ett omfattande afabetiseringsarbete band de Ngobe Bugé-indianerna i de norra dearna av andet. Här är vanigen fattigdomen större än ängre söderut, och andeen anafabeter större än genomsnittet som igger på cirka tio procent. Bara 18 procent av barnen i reservatet Ngobe har skogång bortom sjätte kass. En stor de av dem har, het eer devis, missat den obigatoriska skogången. Det beror på att barnen behövs för att hjäpa famijen med försörjningsbördan, eer så har de en adees för ång och besvärig väg ti skoan. Är det så har de ingen möjighet att ära sig äsa och skriva. Det är ti dem Läkarmissionens insatser främst riktas, men också ti vuxna anafabeterna mean 20 och 50 år. I staden David möter mig nu Luisa Luisa Echevers de Brown Vägen ur fattigdom och möjigheten att få jobb är stängd om du inte kan äsa och skriva. Echevers de Brown och ytterigare en av pionjärerna i arbetet band Panamas indianer, Rosa Perez, eer Mama Rosa som hon kaas av indianerna. De ska köra mig ti byarna i Hato Chami-provinsen där Rosa arbetar. Luisa har under fera år organiserat Läkarmissionens afabetiseringsprojekt band Panamas indianer tisammans med den sydamerikanska systerorganisationen Afait. Behärskar du inte orden har du ingen chans att försörja dig. Vägen ur fattigdom är stängd och du får inget jobb om du inte kan äsa och skriva, säger Luisa. 70-åriga Rosa Perez håer med. I över trettio år har hon hjäpt indianerna, både sociat och praktiskt, band annat med enkare sjukvårdshjäp. Mama Rosa är kädd i indianernas traditionea naguas, en fotsid handbroderad känning i starka färger. Hon känner varje stig och hydda i den täta vegetationen. När vi möter människor i byarna ängs Panama vägen, och på smaa djungestigar, verkar aa känna henne. Det syns tydigt hur omtyckt hon är band indianerna. Det bir många kramar och käreksfua ord. Det kan normat ta en he vecka för mama Rosa att gå ti fots för att nå de mest avägsna byarna. Nattogi och mat bekymrar henne inte. Jag har ett knyte på ryggen med ite bröd, ost och vatten. Det är at. Sover gör jag ute i det fria eer hos mina indianvänner, säger hon. Att ett storstadsbarn som jag skue tibringa en så stor de av mitt iv i avägsna och fattiga dear av andet hade jag adrig trott, men Herrens vägar äro outgrundiga, säger mama Rosa och stråar. Det är tydigt att hon ser sin uppgift som ett ka. Djungevägarna bir besvärigare ju ängre vi åker. När vi andra i bien håer andan inför vägrenens branter, stup och inte minst foder som måste forceras med strömmande vattnet som når över underredet på jeepen, skrattar bara Rosa. Det här är inget emot hur det kan vara under regnperioden. Ti sut når vi byarna Hato Chami och Cerro Puerco, ordentigt Domeciia Montesuma,17 år Min dröm är att en dag bi så duktig så jag kan ära andra äsa och skriva. försenade. Ett trettiota eever i aa ådrar sitter vid sina enka pupeter och väntar. Många av dem har vandrat både en och två dagar för att nå fram ti veckans undervisning. De är mean 15 och 55 år Det här är det viktigaste jag gjort i mitt iv, säger Domeciia Montesuma, 17 år. Det känns som ivet börjar först nu. Jag känner mig så stot, gad och tacksam för att jag får ära mig äsa och skriva. Nu ser jag för första gången en framtid för mig och min famij. När äraren Amando Santo frågar vad hon hest av at vi bi kommer svaret snabbt: Lärare som du, eer mama Rosa. En dag vi jag bi så duktig att jag kan ära andra äsa och skriva. Och faktum är att många fortsätter sina studier utanför reservatet. De kommer tibaka som ärare eer sjukskötare, utbidade jordbrukare eer affärsmän. Vittnesbörden band eeverna är samstämmiga. Gädjen när de skriver sina första ord och trevande meningar på svarta tavan i skuggan under byns största träd går inte att ta fe på. Det är enka ord och enka förhåanden, men orden har en inneboende kraft som kan förvanda iv. Medan jag sitter där hör jag, en iten bit bort, judet av rytmiska stötar när en grupp kvinnor för hand maer riskorn i stora trämortar. De arbetar gemensamt för att eeverna ska få mat. Att ära sig skriva, äsa och räkna kräver mätta magar. s 16 Svenska Journaen Svenska Journaen 17

10 kortom... FOTO: NISSE BERGMAN mijö katastrof fotbo djur skoa mikroån häsa Webaid är Läkarmissionens biståndsbutik på nätet. Här går det att köpa saker som räddar iv. Köp en ande i en färskvattensbrunn akarmissionen.se webaid Att borra en färskvattenbrunn på andsbygden i Uganda kostar runt kr. Du kan köpa en ande för 250 kronor. Pee Karsson och Evie drog fua hus En dröm har nyss gått i uppfyse! Drömmen att få ti en konsertturné med den oåtkomige Pee Karsson och hans inte ika oåtkomiga fru Evie. Under några intensiva veckor i maj månad kuskade vi and och rike runt i en sjusitsig fokvagnsbuss som Nissons Bi i Strömstad sponsrat oss med. Tov möten på två veckor bev det. Oj, så jobbigt det var. Och oj, så roigt! Knökfua samingar på varje pats med Han är min sång och min gädje och en massa andra hits som gjort Pee Karsson känd. Pee bev en gång rikskändis genom just Han är min sång och min gädje Låten speades dagigen i radion i mitten av 70-taet och såde under några veckors tid mer än sjävaste ABBA. Evie var framgångsrik sångerska i hemandet USA och turnerade värden över med Biy Grahams gäng. En iknande turné som den vi nu gjorde har nog adrig tidigare genomförts i Sverige med Pee och Evie. Lite maig kände jag mig över att ha yckats med konststycket att för Läkarmissionens räkning få ti de här konserterna. Ti en de berodde det nog på att Pee Pee Karsson, 11 år. och jag är gama kompisar. Vi har föjt varandra sen barnsben, bodde i samma stadsde, var kasskamrater och tihörde samma kyrka. Kontakten har vi upprätthåit genom åren. Huvudsyftet med den här resan var att sama in pengar ti utsatta barn i oika dear av värden där Läkarmissionen bedriver hjäparbete. Över en hav mijon i koektboxen bev det pus cirka kronor som generösa sponsorer bidragit med. Gädjande var också att massor av fok vie bi skyddsängar, eer faddrar som man också kan säga. Varje kvä möttes vi av fusatta kyrkor och häriga, förväntansfua människor. Församingarnas pastorer och medarbetare visade en otroig värme och vänighet precis överat. Det är svårt att säga viken av kväarna vi uppevde starkast. Men kanske ändå att vi sätter finamötet i Smyrnakyrkan i Göteborg främst. Det var ju här vi växte upp och staden har atid haft en specie pats i våra hjärtan. Kväens mötesedare, Tomas Sjödin, började med att häsa oss väkomna hem. Det är ju över 40 år sen som både Pee och jag ämnade Göteborg, men denna kvä kändes det faktiskt som att komma hem. Det bev en härig fina på vår ånga resa och kronor i koektboxen. Nisse Bergman Nisse Bergman är mötesansvarig på Läkarmissionen och känner Pee Karsson sen uppväxten. I maj åkte de på en Läkarmissionsturné från Skeefteå i norr och sedan ner genom andet. Tov orter fick besök. Haå där......danie Zetterund från IAS, en av Läkarmissionens samarbetspartner band annat när det gäer borrhå i Uganda och toaetter ti Tchad. Att vatten är viktigt är ju ätt att förstå. Vi behöver vatten för att övereva. Men finns det bra saker med att borra brunnar som vi kanske inte riktigt har tänkt på, eftersom vatten är så ättigängigt här? Vatten är ju en förutsättning för iv. Men speciet i konfiktområden kan det också vara en käa ti oro och död. Ett bra pacerat vattenhå kan exempevis bidra ti fred och säkerhet mean oika stridande grupper. Ett ia pacerat vattenhå kan bidra ti ökad spänning och konfikter. I områden med mycket boskap är det ika viktigt Så handar du 1. Gå ti 2. Väj din gåva och ägg i kundvagnen. 3. Du kan skapa ett gåvobevis att ge bort. Kicka på Skapa dipom, fy i texten ti gåvobeviset och betaa i kassan. 4. Betaning kan ske onine eer mot faktura. 5. Skriv ut gåvobeviset. att säkerstäa vattentigången ti boskapen som ti människor. I många kuturer är boskap värt mer än människoiv. Man får då jobba med hehetsösningar där tigången ti vatten för både boskap och människor kan säkerstäas. Under de 25 år som IAS funnits har vi varit med och bidragit ti att över 4 mijoner människor fått rent vatten. 10 i topp-istan s Här är de mest popuära produkterna på Webaid just nu. En brunn i byn Lima i Tchad. I den här regionen har bara 8 procent tigång ti rent dricksvatten. Foto: Jack Cozens 1 Föda på sjukhus i Kongo. 2 Trädpantering, Sydsudan. 3 Stöd ti Panzisjukhuset 4 Kyckingar, E Savador. 5 Oxe, Uganda. 6 Får, Burkina Faso. 7 Fruktträd, Moçambique. 8 Hjäp ti Syrien. 9 Stöd ti Tigers Cub, Uganda. 10 Mat ti gatubarn, Rwanda. Fråga Mats s Har du frågor om Webaid stä dem ti Mats Danson, Svenska Journaen Svenska Journaen 19

11 uganda Fotboen förändrar ivet för gatubarnen Per Åkerström som är regionsamordnare för Värdens Barn i Östergötand föjde med Läkarmissionen ti Tigers Cub i Uganda. Där jobbar de för att hjäpa gatubarn, band annat med hjäp av fotbo. Text: Eva Nordenstam von Dewig Foto: Jörgen bodesand, privata bider Värdens Barn är ett samarbete mean Radiohjäpen och 21 oika hjäporganisationer i Sverige, varav Läkarmissionen är en. Pengar samas in via gaakväar i svt men framför at genom ett idogt arbete över hea Sverige med okaa aktiviteter och bössinsamingar. Totat gav insamingen i fjo 71 mijoner. Drygt ett tjugota regionsamordnare anstäs på detid och Per Åkerström arbetar med Östergötands än. Förra året samade vi in kronor, berättar han. En regionsamordnare har kontakt med de oika detagande organisationerna och stöttar sina kommuner i oika insamingsaktiviteter. Det är ett arbete vädigt fokuserat på Sverige, men Per fick föja med Läkarmissionen för att se ett exempe på pats, vart pengarna hamnar. Det bev Tigers Per Åkerström Jag har en son, Erik, som är 12 år och giar fotbo. Det manar ti eftertanke. Cub i Kampaa, Uganda. Jag åker runt och inspirerar friviiga och det är kart att efter den här resan har jag fer redskap. Jag har sett eändet med att bo på gatan med egna ögon och vet att pengarna vi samar in gör skinad. Arbetet för att hjäpa gatubarnen på pats sker i fera steg. Det första som gatubarnen möter är fotbo och möjighet att träna på en fotbospan. Per var med på en träning. Jag har en son Erik som är 12 år och giar fotbo. Det manar ti eftertanke. Hur oika förutsättningar barnen där har jämfört med fotbosintresserade i Sverige. Fotboen gör att barnen får kontakt med dem som jobbar med Tigers Cub och bjuds in ti ett kubbhus, centret i stan där de kan få äta sig mätta. En måtid där kostade ungefär tio svenska kronor! Och det var stora portioner. Jag orkade inte äta upp, men barnen åt. Vad räcker tio kronor ti >> 20 Svenska Journaen Svenska Journaen 21

12 uganda Värdens Barn 2014 Missa inte den stora riksinsamingen: 27 september och 4 oktober! Här är ett itet axpock av vad som händer i höst under den stora Värdens Barn-insamingen. Vi du hjäpa ti på din ort? Hör av dig ti akarmissionen.se så sussar hon dig ti rätt person, eer sök direkt på vardensbarn.se/insaming. Det var en fantastiskt bra resa. Vi bev så vä mottagna av aa och även om man förstår att pengar gör skinad så kanske man inte förstår det fut ut, säger Per Åkerström, regionssamordnare för Värdens Barn i Östergötand. FOTO: Johanna Kratz FOTO: pressbid Den 27 sep och 4 okt är det stora bössinsamingsdagar. Här är det Läkarmissionens persona som är ute. Var gärna med du också! FOTO: PRIVAT >> här? I bästa fa en iter mjök, säger Per. Förtroende byggs ångsamt och de barn som vi får en chans att ämna gatan. Men det är ett stort besut att fatta. Saim var en kie som vi först träffade vid fotbospanen och sen på centret. Han var gatubarn och inte as intresserad av att gå med i Tigers Cub. Vi pratade mycket med honom och sen hörde vi att han bestämde sig för att gå med i programmet. Jag hoppas att vi var med och påverkade honom i rätt riktning, berättar Per. Nästa steg bir ett center utanför stan: Hafway Home. Där får barnen chans att ta igen skogång som de missat. De får också ära sig vaniga uppförande-reger på centret. Sånt som kan ha missats av den som varit gatubarn änge. Hur man bäddar en säng, städar och äter snyggt och hur man ska bete sig mot varandra. De får också ett eget ite trädgårdsand att sköta om. Sen köper centret deras grönsaker och sätter in ersättningen på ett konto och när barnen sedan ämnar centret får de med sig pengarna. För måsättningen är att aa barn ska ämna centret, ti en famij eer en tivaro där de kan kara sig sjäv. Mest popuär är eftermiddagsaktiviteten på Hafway Home. Då spear de nämigen fotbo. Barnen vie att vi skue stanna och spea Kampaa med dem, men vi hann inte den här gången. Och frågan är om man hade karat det i värmen! Per var med teamet och nattvandrade en kvä. Träffade gatubarnen där de ever och sover. Först kände sig Per tveksam ti att föja med. Vi hade med oss beväpnad pois. Då förstår vi viket avaret och vika risker det finns på gatorna. Men jag pratade med min hustru som är en kok kvinna och hon tyckte att jag skue åka med. Och det ångrar jag inte. På gatan träffade de två bröder som hade bivit utsängda av mammans nya man och de hade bara varit på gatan några dagar. De hade inte ätit mer än ite sockerrör men de här pojkarna fångade centret upp direkt. Vi träffade också en kie som var vädigt sjuk och åg nästan ivös. Honom tänker jag ofta på, berättar Per. Även om resan var kort så hann de med mycket och Per har med sig många intryck tibaka ti Östergötand. Nu drar arbetet för höstens Värdens Barn igång på avar och en mycket arbetsam tid väntar. Måsättningen är att sama in mycket pengar ti Värdens Barn för att kunna hjäpa så många som möjigt. Numer har Per namn och ansikten på dem han är med och samar in pengar ti. s Här kan du äsa mer om Värdens Barn Barnkaas på Second hand s Läkarmissionens second hand-butiker håer kaas för Värdens Barn och hea dagskassan går ti Värdens Barn! Väkomna att besöka våra butiker den 4 oktober för shopping, fika, gass och baonger ti barnen. Butikerna finns i Västerås, Väingby, Märsta och Södertäje. Fredag 3 oktober SVTs Värdens Barn-gaa Lyssna ti Pera s Pera och bandet tisammans med kommunens skoor! Ett samarbete mean Pera Bjurenstedt och Läkarmissionen som sker på oika orter runt om i andet. Föj insamingen i din radio s Sveriges Radio i P4 och P4 Extra är ett bra tips för dig som vi ha chans att föja insamingen för Värdens Barn, inte minst okat på din ort! Haå där Aan Förberg, producent för SVT:s Värdens Barn satsning. Hur bir gaan i år? - Vi har ett het nytt programuppägg. Det knasiga är att vi inte kan säga hur det ser ut, eftersom det är hemigt fram ti sista veckan inför gaan, ti och med för programedarna. I år ska vi föja vägen ti gaan under en he vecka i fera kanaer, på webben och genom aa sociaa medier. Vad kan man se fram emot i er Värdens Barn-satsning 2014? - Oj! Jag önskar att jag kunde berätta at, men vi vi verkigen ge fok runt Peter Settman och Aan Förberg. om i hea Sverige en chans att göra en insats. Inte bara skänka pengar, utan rent fysiskt bidra. På viket sätt hoppas du kunna engagera TV-tittare för Värdens Barn? - Vi vi verkigen att Sveriges aa ungar är med för Värdens Barn. Jag har sjäv två tjejer på sju och tio år och vet att gör vi ett program som ockar dem, så har vi med oss famijerna. Det handar om att skapa ust och gädje för hea insamingen. FOTO: PRIVAT 22 Svenska Journaen Svenska Journaen 23

13 kenya Mary Kwamboka Kuturen är så starkt rotad i en människa och att omskära fickor har gjorts i år. Det är därför det tar ång tid att förändra synen på kvinnig omskärese. Könsstympad Nu hjäper Mary Kwamboka andra kvinnor Mary Kwamboka eder ADRA Kenyas arbete, som Läkarmissionen stöder, mot kvinnig könsstympning och var i Sverige i maj för att medverka på Läkarmissionens åriga seminarium. Text: Eva Nordenstam von Dewig Foto: håkan fank När vi träffas visar det sig att Mary nyss har fyt 40 och jag undrar om hon hade någon stor fest. Nej, när det gäer födesedagar firar vi mest barn upp ti tio år och inte vuxna, förkarar hon. Mary är född i en by utanför staden Kiisi i Kenya. Hon är ädsta barnet i en syskonskara på fyra. Förädrarna var fattiga bönder. Vi hade ingen e hemma och iband hade vi inte råd med paraffin ti amporna och då gick det inte att äsa äxor på kväarna. Men jag hade äshuvud och ambitioner. När jag såg andra som hade yckats, tänkte jag att jag också vie bi sån! Kvaiteten på skoor i Kenya är vädigt skiftande. Och de skoor som Mary var hänvisad ti på grund av fattigdom var inte bra. Men hon hade säktingar som erbjöd sig att betaa för bättre skoor. Mary hade bra betyg genom hea grundutbidningen, och de ara bästa kan få studieån av kenyanska staten för att äsa vidare. Mary hörde ti toppstudenterna och kunde tack vare detta fuföja en universitetsutbidning. Nu har jag ordnat ett hus med eektricitet ti mina förädrar och de får mat varje dag. Dessutom har jag i min tur hjäpt tre småkusiner med deras skogång, berättar Mary stot. Hon är gift och har två fickor på 17 och 13 år och två pojkar som är 7 och 5 år. När Mary var i nioårsådern bev hon omskuren, precis som aa andra fickor i Kiisi-stammen bir. Det var en fruktansvärd smärta men det hör ti vår kutur och jag tänkte inte att det var något fe med det. Det pratas inte så mycket om omskärese i samhäet, så Mary hade inte funderat så mycket på det som hände henne sjäv som nioåring. Men hon kom i kontakt med projektet som Läkarmissionen stöder och fick undervisning om effekterna av könsstympning. Då var hennes egna döttrar i ådern för att omskäras. När jag fick fakta tog det bara q Så bekämpas könsstympning s Könsstympning är förbjudet i kenyansk ag och i projektet arbetar de med att yfta frågan i skoor, kyrkor och hos oika myndigheter. s Fickor som är i åder för att omskäras bjuds in ti en aternativ rit, workshops med både undervisning om viktiga saker och ett tifäe att ha roigt och få jämnåriga kompisar som inte är omskurna. s Kvinnorna som har försörjt sig som omskärerskor får hjäp ti ett annat sätt att försörja sig på. s Vi du stödja detta viktiga arbete: Betaa in på och skriv Mary på ämnesraden. en timme för mig att ändra åsikt. Att omskära fickor är en barbarisk sedvänja som bara ger enorm smärta och probem ängre fram i ivet. Jag kände direkt, att det här vi jag jobba för att förändra, berättar hon. Hennes döttrar fick istäet för den traditionea könsstympningen genomgå den aternativa rit som Läkarmissionen stöder. Det är som ett äger för unga tjejer där de både får ära sig saker och ha roigt. Efter veckan får de ett dipom som visar att de genomgått kursen och nu övergått från ficka ti kvinna. När mina tjejer kom tibaka från den aternativa riten var de absout säkra på att de inte vie könsstympas. Men min man vie att de skue det ändå, berättar hon. Efter en he de diskuterande yckades Mary och döttrarna få över mannen på sin sida. Nästa krig bev med svärförädrarna! Men vi var tuffa och stod på oss. Svärförädrarna var oroiga över att fickorna inte skue ära sig att respektera ädre om de inte omskars och att de inte skue ära sig hushåsarbete. Dessutom tror man att icke omskurna fickor bir mindre inteigenta. Så det har varit vädigt viktigt för Mary att ära sina döttrar att grädda chapati, göra ugai och andra hushåssyssor. Mina fickor är smarta! De är topptjejer i kassen och det visar andra att det bara är en myt att icke omskurna fickor får svårt att ära sig saker. Att jobba mot könsstympning är att jobba mot många myter ti exempe att icke omskurna kvinnor inte kan bi med barn eer föda barn. Där bir de evande exempen viktiga, kvinnor som inte är omskurna men ändå är fruar och mammor. Även om det är tufft så går arbetet går framåt. Förut ansågs en icke omskuren ficka vara oren och fick inte hämta vatten eer ens öppna grinden ti famijens hus, men det har ändrat sig! Att prata om könsstympning och sex är inte så vanigt men när kvinnorna vä börjar prata visar det sig att de dear många erfarenheter och kan hjäpa och stötta varandra. Jag har mött medeåders kvinnor som får vädigt ont vid samag och pötsigt förstår varför de inte kan äska sina män på det viset och bara vi fy undan, berättar Mary. En stor de av arbetet handar om att informera och att utbida. Från de ädre möter vi mycket motstånd, men inte från unga famijer och dem satsar vi på! De angriper frågan från oika hå: Medicinskt, fickors rättigheter, reigiöst och juridiskt. Men det är inte så ätt att bjuda in ti en saming och prata könsstympning. Då kommer ingen. Vi måste hitta andra vägar att ta upp ämnet. Därför jobbar de via skoor, kyrkor eer vid andra tifäen när många människor samas. Tusentas fickor har suppit könsstympas tack vare idogt arbete. Mary har pratat med sina egna förädrar om att de ät omskära henne. De säger att de inte visste bättre och det året när jag omskars var det fera fickor som dog. Så de är så gada över att jag överevde, säger Mary Kwamboka. s Svenska Journaen 25

14 q kortom... Kaendern Läkarmissionens event och konserter. Rof Lundgren och Nisse Bergman 3 aug, Påsboda, Pingstkyrkan, aug, Labbetorp, Kismo, Odensbacken, Vid pianot: Christina Nisson Roand Lundgren och Nisse Bergman Roand Lundgren. 16 aug, Lindesberg, Kristinakyrkan, aug, Hackvad, Fjugesta, cafétätet, aug, Ävsbyn, Listrand, aug, Öjebyn, Storstrand, aug, Köverträsk, Höadan, aug, Piteå, Strömnäskyrkan, aug, Boden, Pingstkyrkan, Vocasis och Nisse Bergman 30 aug, Treeborg, Kosterruinen, aug, Treeborg, Pingstkyrkan, aug, Växjö, Uriksbergskyrkan, sept, Sävsjö, Aianskyrkan, sept, Lekeryd, Pingstkyrkan, Hasse Haström och Nisse Bergman 7 sept, Södertäje, Pingstkyrkan, Dagsaming med Nisse Bergman 9 sept, Björnunda, Församingshemmet, Eina Wetterud och Nisse Bergman Eina Wetterud. 14 sept, Pingstkyrkan Bredäng, Stockhom, Värdens Barn: 27 sept Riksinsaming, 3 okt Värdens Barn-gaa, 4 okt Riksinsaming. Läxhjäp för sumbarn s I Mauretanien stöder Läkarmissionen ett arbete för kvinnor som handar om sjävförsörjning och afabetisering i ett sumområde i huvudstaden Nouakchott. Kvinnornas barn får också möjighet ti äxhjäp. Skoorna som barnen hänvisas ti har åg standard och få eever når upp ti gymnasienivå. Tack vare äxhjäpen har många barn kunnat kara de nationea proven och fått studera vidare. Keita Abdoua är 11 år och en av dem som får äxhjäp. Ny medem i Svenska Missionsrådet s Vid Svenska missionsrådets årsmöte i maj antogs Läkarmissionen som ny medem. Årsmötet avsutade den ekumeniska årskonferens som pågick i Örebro tisammans med Sveriges kristna råd. I och med Läkarmissionens medemskap representerar nu Svenska missionsrådet 35 svenska organisationer som utifrån en kristen grund jobbar med gobaa utveckingsfrågor. - Jag tror på nätverkande och jag tror på samarbete, säger Johan Lija, direktor för Läkarmissionen. Kryssösning juni 2014 Här är det rätta svaret på korsordet i juni. Vinnarna hittar du på sidan 28 i detta nummer. Här kan du stäa frågor eer kommentera det som du har äst i Jour- Väkommen! naen eer annat som rör Läkarmissionens arbete. Skriv ti: eer ti Svenska Journaen/Läkarmissionen, Eva Nordenstam, Väingby. Fotbosåten går att köpa på itunes: https://itunes.appe. com/se/abum/time-for-footba-singe/id eer bara yssna på youtube (sök: Tid för fotbo). s Även om fotbos-vm nu är avsutat så går ju fotbo adrig riktigt över. Caroine af Uggas och Markus Berjund har Svenska ournaen Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen ges ut av Läkarmissionen och är en organisations- och medemstidning Direktor: Johan Lija ansvarig utgivare: Conny Sjöberg Information: Eva Nordenstam von Dewig speat in en fotbosåt där häften av intäkterna går ti Läkarmissionens Tigers Cub som hjäper gatubarn i Uganda. Anstäda från den svenska biståndsorganisationen Internationa Aid Services (IAS), frisäpptes den 5 juni efter att ha varit kidnappade av somaiska pirater i nästan två år. Här firar de med tårta. foto: youtube.com Biståndsprojekt: Ove Gustafsson Medems- och givarservice: Postadress: Läkarmissionen, Väingby teefon: växe hemsida: foto: håkan Björk s I dagarna har Läkarmissionens regionaa resurscenter öppnat i Kampaa, Uganda. Marcus Homgren har fyttat ner tisammans med sin fru Andrea och deras barn, Amanda, Samue och Lucas. Det känns roigt, spännande och som ett stort ansvar säger Marcus. Tanken med resurscentret är att komma närmare många av de arbeten som Läkarmissionen stöder. Hänt sedan sist... En fantastisk god nyhet! s En av Läkarmissionens samarbetspartner är dessutom en kontorsgranne. Det är IAS (Internationa Aid Services). De jobbar mycket med vattenfrågor och du kan äsa om Danie Zetterund på sidan Produktion: Swedmedia Redaktör: Kerstin Doye redigering: Peter Wickberg Kartor: Oa Gustafsson Omsagsfoto: Rickard L. Eriksson Postadress: Swedmedia/Svenska Journaen, Stockhom e-postadress: din sida Läkarmissionenen öppnar kontor i Kampaa Marcus Homgren har tisammans med sin famij fyttat ti Läkarmissionens kontor i Kampaa, Uganda. Ett regionat resurscenter för Latinamerika finns redan i Miami. 19. De har haft koegor kidnappade i Somaia i 23 månader. Men i början av juni kom beskedet som aa har väntat på! Deras koegor är nu fria! Vi gäder oss tisammans med IAS! teefon: Annonser: Dispay i Umeå Annonsbokning: Postadress: Dispay/Svenska Journaen, Box 3042, Umeå teefon: tryckeri: V-TAB, Vimmerby gåvor ti Läkarmissionen på Pusgiro foto: Ove Gustafsson 26 Svenska Journaen Svenska Journaen 27

Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång!

Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång! Tisammans kan vi göra skinad. Här är en guide som hjäper dig att komma igång! VAD ÄR NICKELODEONS TOGETHER FOR GOOD? VAD ÄR PLAN INTERNATIONAL? Nickeodeon tror att vi kan göra gott tisammans. Nickeodeons

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning Verksamhetsberättese 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Det ska vara skönt att eva Aa som har bestående och omfattande behov av vård och omsorg, har rätt ti gratis munhäso bedömning och tandvård

Läs mer

magdas liv Makrill på japanska Kloakbarnen 20 år senare Ett gilla på Facebook förändrar inte världen P-M och Ester startade egen Zlataninsamling

magdas liv Makrill på japanska Kloakbarnen 20 år senare Ett gilla på Facebook förändrar inte världen P-M och Ester startade egen Zlataninsamling SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 2 apri 2015 Årgång 91 Koakbarnen 20 år senare äkarmissionen var först på pats Vådtäkter som vapen Offren förenas av Mama London Ett

Läs mer

LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika

LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika Utrikeskrönikan granskar i dag den brittiska tidningsbranschen, närmare bestämt utveckingen på och kring Londons ärevördiga tidningsgata Feet Street. Den nya tekniken gör

Läs mer

------------------------- -------------------- ---------------------------------

------------------------- -------------------- --------------------------------- A.RaVBXBMPLAR Sida: 1 Anm.upptagande p -mynd : STOCKHOLMS LÄN Dnr: Bnhet: 80NC/H Myndighetskod: 0201 Dnr annan p-mynd: AnmAningsdatum: 2010-09-02 k: 20.30 Amnäningssitt: se fritext upptagen av: Pa Thomas

Läs mer

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs hea rapporten: www.s.aand.fi/utbidning_kutur/utbidningsbehov.pbs Utbidningsbehov vem vad hur var Nuvarande utbidningsnivå Kort sammanfattning Hur ser åänningarnas framtida utbidningsbehov ut? Vika har

Läs mer

ournalen stadling 4Afternoon SASCHA, 10, FLYDDE FRÅN FÖRÄLDRARNA Om adoption, solokarriär och att bli äldre

ournalen stadling 4Afternoon SASCHA, 10, FLYDDE FRÅN FÖRÄLDRARNA Om adoption, solokarriär och att bli äldre Svenska ournaen februari 2013 årgång 89 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen SASCHA, 10, FLYDDE FRÅN FÖRÄLDRARNA Levde på gatan som tjuv i dag studerar hon JOEL, 8, SKÅDIS I BISTÅNDSFILM

Läs mer

hotadhjälte och framtiden på panzisjukhuset Hazze blev en av massajerna stannade kvar i barndomens tanzania Penny & Lennox tomtade i öst

hotadhjälte och framtiden på panzisjukhuset Hazze blev en av massajerna stannade kvar i barndomens tanzania Penny & Lennox tomtade i öst SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 5 oktober 2015 Årgång 91 Hazze bev en av massajerna stannade kvar i barndomens tanzania Penny & Lennox tomtade i öst kappar från

Läs mer

tildes resa Jag såg fram emot att få rösta kom till sverige som flykting

tildes resa Jag såg fram emot att få rösta kom till sverige som flykting SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 6 december 2015 Årgång 91 En räddare i summen Yero Moctar är savbarnens hjäte Oroiga för vintern Kyan närmar sig Libanons tätäger

Läs mer

ournalen RESA PÅSKÄGG FÖRLÅTELSE 15 ÅR SENARE I RWANDA GE BORT ETT MED KYCKLINGAR TILL ÖVERGIVNA Medlems- och organisationstidning för Läkarmissionen

ournalen RESA PÅSKÄGG FÖRLÅTELSE 15 ÅR SENARE I RWANDA GE BORT ETT MED KYCKLINGAR TILL ÖVERGIVNA Medlems- och organisationstidning för Läkarmissionen Svenska ournaen apri 2014 årgång 90 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen ALLA BEHÖVER FÖRLÅTELSE Prästen Leif Eiasson vet hur sjäen fungerar 15 ÅR SENARE I RWANDA Så gick det för de fyra

Läs mer

Rent vatten skapar hopp i slummen

Rent vatten skapar hopp i slummen NICLAS LINDGREN: Aa barn är aas ansvar VILL DU HJÄLPA! SKÄNK 50 KR TILL PMU. SMS:A PMU 50 TILL 72 930 2011 #3 En tidning från PMU Rent vatten skapar hopp i summen 700 barn föramade efter poioepidemi 12

Läs mer

ournalen margot JORKAS MC-CAFÉ FIXAR PENGAR TILL BEHÖVANDE MATTIAS BESÖKTE BARNSLAVARNA HAN BOR PÅ SJUKHUSET pröva nya smaker i sommar

ournalen margot JORKAS MC-CAFÉ FIXAR PENGAR TILL BEHÖVANDE MATTIAS BESÖKTE BARNSLAVARNA HAN BOR PÅ SJUKHUSET pröva nya smaker i sommar Och bidra ti att fattiga och vådtagna kvinnor får hjäp Svenska ournaen augusti 2013 årgång 89 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen JORKAS MC-CAFÉ FIXAR PENGAR TILL BEHÖVANDE MATTIAS BESÖKTE

Läs mer

ournalen Jenny GÅNGER OM ÅRET TRÄFFAR LIOULA BARNEN gör svåra saker enkla recept på kakor skriver om flickor i Afghanistan

ournalen Jenny GÅNGER OM ÅRET TRÄFFAR LIOULA BARNEN gör svåra saker enkla recept på kakor skriver om flickor i Afghanistan Svenska ournaen juni 2013 årgång 89 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen 2 GÅNGER OM ÅRET TRÄFFAR LIOULA BARNEN gör svåra saker enka Hans Rosing äskar siffror Pappa ti nio pojkar Thabie

Läs mer

ournalen claras jul Underbara MINNET AV EN JULSÅNG RENA RAMA PANNKAKAN PYGMÉERNAS NYA LIV TRENDSKAPAREN ÄR HUSET FULLT AV MAT OCH DOFTER

ournalen claras jul Underbara MINNET AV EN JULSÅNG RENA RAMA PANNKAKAN PYGMÉERNAS NYA LIV TRENDSKAPAREN ÄR HUSET FULLT AV MAT OCH DOFTER Svenska ournaen december 2013 årgång 89 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen MINNET AV EN JULSÅNG Annika Hagström om traditioner som sätter spår RENA RAMA PANNKAKAN Johanna testagar etiopisk

Läs mer

ournalen vimmel mamman HANS FOTAR HELST BISTÅND ROSA, 70, LÄR ANDRA LÄSA TVINGAD ATT SÄLJA SEX

ournalen vimmel mamman HANS FOTAR HELST BISTÅND ROSA, 70, LÄR ANDRA LÄSA TVINGAD ATT SÄLJA SEX Svenska ournaen februari 2014 årgång 90 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen HANS FOTAR HELST BISTÅND Så orkar Journaens fotograf se a nöd ROSA, 70, LÄR ANDRA LÄSA Det handar om att övereva

Läs mer

Indiskt på menyn. Kanapékurs i rios slum. Här lärde jag mig vad riktig kärlek är Sophia om sin tid på barncentret i Ukraina

Indiskt på menyn. Kanapékurs i rios slum. Här lärde jag mig vad riktig kärlek är Sophia om sin tid på barncentret i Ukraina SvJ Indiskt på menyn recept av komikern david batra svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 1 februari 2015 Årgång 91 Här ärde jag mig vad riktig kärek är Sophia om sin tid

Läs mer

livet rasade Laga mat med Doreen räddade liv i ebolans spår Francis offrade allt för att rädda andra sparar både fötter och tid

livet rasade Laga mat med Doreen räddade liv i ebolans spår Francis offrade allt för att rädda andra sparar både fötter och tid SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 4 augusti 2015 Årgång 91 räddade iv i eboans spår Francis offrade at för att rädda andra sparar både fötter och tid byborna i Pogodji

Läs mer

ournalen Mat-Lina HJÄLP GRAVIDA TILL SJUKHUS SÅ SKA BARNEN DELA MED SIG TYGER BLIR FINA BRICKOR Italienska smaker på riktigt

ournalen Mat-Lina HJÄLP GRAVIDA TILL SJUKHUS SÅ SKA BARNEN DELA MED SIG TYGER BLIR FINA BRICKOR Italienska smaker på riktigt Svenska ournaen oktober 2013 årgång 89 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen HJÄLP GRAVIDA TILL SJUKHUS Många har inte råd att föda säkert SÅ SKA BARNEN DELA MED SIG Jukappar skickas ti Östeuropa

Läs mer

Zick Zack årskurs 4 finns för användning detta läsår. Årskurs 5 utkommer till höstterminen 2012 och årskurs 6 till höstterminen 2013.

Zick Zack årskurs 4 finns för användning detta läsår. Årskurs 5 utkommer till höstterminen 2012 och årskurs 6 till höstterminen 2013. STEG 1 Zick Zack består a Läsrummet och Skrirummet och är Bonnier Utbidnings nya basäromede i senska och senska som andraspråk för årskurs 4 6. De båda rummen kompetterar arandra, men kan äen anändas ar

Läs mer

Dagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem."

Dagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem. Dagens frågor Front mot vida strejker Det goda förhåandet mean parterna på den svenska arbetsmarknaden har varit en nästan egendarisk företeese. Respekten för givna utfästeser har gjort det möjigt att

Läs mer

NIMESH FÅR KOMMA HEM TILL MAMMA Barnens rätt- KAMPANJ. MÅNGA GODA resultat 2009-2011. Projekt i Sri Lanka stärker familjer

NIMESH FÅR KOMMA HEM TILL MAMMA Barnens rätt- KAMPANJ. MÅNGA GODA resultat 2009-2011. Projekt i Sri Lanka stärker familjer 2012 NUMMER 3 EN TIDNING FRÅN PMU MÅNGA GODA resutat 2009-2011 NYA INSATSER I TORKANS AFRKA NIMESH FÅR KOMMA HEM TILL MAMMA Barnens rätt- KAMPANJ Projekt i Sri Lanka stärker famijer TIMBuKTU SJÖNG FÖR

Läs mer

ger.. ord åt kanslan Glutenfritt på menyn het soppa i kallt himalaya studier ger nytt liv johanna besöker byar i bergen

ger.. ord åt kanslan Glutenfritt på menyn het soppa i kallt himalaya studier ger nytt liv johanna besöker byar i bergen SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 5 oktober 2014 Årgång 90 het soppa i kat himaaya johanna besöker byar i bergen Jag bev rädd när de dog Prince Musa vårdade de första

Läs mer

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET 489 IDEOLOGI OCH VERKLIGHET Av jur. kand. GUSTAF DELIN Högerpartiets programkommie har nu uppösts. Detta betyder ångt ifrån att programarbetet inom partiet kommer att avstanna. Tvärtom kommer man nu på

Läs mer

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län LAFA 1:2005 Sex- och samevnadsundervisning i skoan En kartäggning av sex- och samevnadsundervisningen på sju högstadieskoor i Stockhoms än Landstinget förebygger aids (Lafa) är Stockhoms äns andstings

Läs mer

tillbaka igen Julens söta saker SUCCÉ FÖR

tillbaka igen Julens söta saker SUCCÉ FÖR SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 6 december 2014 Årgång 90 HYLLAR SIN DOKTOR Denis Mukwege har fått pris igen Först sås tänderna ut, sedan könsstympas man Lanoi fick

Läs mer

NU SKA HON FÖRBÄTTRA VÄRLDEN

NU SKA HON FÖRBÄTTRA VÄRLDEN Svenska ournaen december 2012 årgång 88 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen SPRID KLAPPAR ÖVER JORDEN GE EN GÅVA TILL ETT BARN I ETIOPIEN VÅLDTAGNAS BARN PÅ MAMA LONDONS DAGIS GRISARNAS

Läs mer

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr.

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr. r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kaese/underrättese 2014-09-01 Sammanträde med: Barn- och utbidningsnämnden Datum: 2014-09-17 Tid: 13.30 Pats: Astermoskoan Ärende. Upprop Biaga 2. Va av justerare 3. Godkännande

Läs mer

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne Vannaktiviteter Torsby och Sunne KANOT- OCH FLOTTFÄRD Kanottur Njut av en kanottur på Karäven - en fridfu uppevese för små och stora. Karäven är det perfekta vattendraget för turer på några timmar upp

Läs mer

Er Nattvandrarpärm. Nu är den klar!

Er Nattvandrarpärm. Nu är den klar! Er Nattvandrarpärm Nu är den kar! Här är den nya Nattvandrarpärmen som vi hoppas ska vara ti hjäp i ert arbete med nattvandringen. Vissa uppgifter kommer Ni sjäva få fya i, så som teefonnummer ti akutmottagningar

Läs mer

ournalen turist nöden bukarest sykursen gav kavesi Fokus: övergivna barn i afrika drömjobbet stolt HJälte bor i fattiga följde med farfar

ournalen turist nöden bukarest sykursen gav kavesi Fokus: övergivna barn i afrika drömjobbet stolt HJälte bor i fattiga följde med farfar Svenska ournaen d Årgång 87 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen nöden bor i fattiga bukarest sykursen gav kavesi drömjobbet OFFER ELLER stot HJäte Karin Afredsson om gästarbetare biståndsrebecca

Läs mer

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN .., '... ~ ~. ~-.. '... ~ - -!f>. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I SOVJETUNIONEN Av professor CARL-ERIK QUENSEL, Lund DE UPPGIFTER om samhäsutveckingen, som kommit utandet tihanda från Sovjetunionen, ha för det

Läs mer

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter.

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter. Nya svenska råvaror på skånsk mark. Häsosammare ivsmedesprodukter. Väkommen att investera i utveckingen av en råvara med aa förutsättningar att vinna en häsosam pats i ivsmedeshyorna. Europas bästa jordbruksmark

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

l iootterdotterdotterdotterbolag

l iootterdotterdotterdotterbolag Intresseboa Dotterboa et AB ÖviksHem Dotterdotterboa ootterdotterboaa 2008 Intresseboa Dotterdotterboa /kommun omsködsviks J Moderboag: Rodret i Örnsködsvik AB o otterföretaa Ovik Eneroi AB ootterdotterboaq

Läs mer

5. Roger Nordén, Ä:.' I

5. Roger Nordén, Ä:.' I ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfuírnäktigo i Timrå kommuns besut den 24 augusti 2015, 112 _.í»-i,,0_. D0k.d 99749 Postadress Besöksadress Teeïon Teefax Expeditionstid Box 314 Backgränd 9 0611-46 06 00 0611-51

Läs mer

ournalen Afrikas röst Räddad av Lek som terapi Carmen fixar tortillan som en dans

ournalen Afrikas röst Räddad av Lek som terapi Carmen fixar tortillan som en dans Svenska ournaen augusti 2012 årgång 88 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen Räddad av Dr Mukwege Tack vare operationen kunde Safi bi mamma Lek som terapi Så förbereds förädraösa för en ny

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

kunskap för en ny tidkvinnor

kunskap för en ny tidkvinnor SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 3 juni 2015 Årgång 91 Gott med vegetariskt utvada Recept från Green Kitchen traves kunskap för en ny tidkvinnor ujaa: Att inte vara

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Tunadalskyrkan TEMA Att vara lärjunge del 2. Bön Luk 11:9-10

Tunadalskyrkan TEMA Att vara lärjunge del 2. Bön Luk 11:9-10 1 Tunadalskyrkan 160918 TEMA Att vara lärjunge del 2. Bön Luk 11:9-10 Mobiltelefoner är en bra uppfinning. Man har den alltid med sig, har man en nyare telefon kan man också ansluta till internet och hitta

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

När min pappa dog försvann tryggheten Barnens rätt- Emilie utmanar sig själv i Indien. Dynamic Vocal på Barnens rätt-turné

När min pappa dog försvann tryggheten Barnens rätt- Emilie utmanar sig själv i Indien. Dynamic Vocal på Barnens rätt-turné 2012 NUMMER 4 EN TIDNING FRÅN PMU Emiie utmanar sig sjäv i Indien Dynamic Voca på Barnens rätt-turné När min pappa dog försvann tryggheten Barnens rätt- KAMPANJ Nu får Thiwankas famij hjäp ur fattigdom

Läs mer

ournalen Miriam änglar svenska EMELIES TVÅ VÄRLDAR LAGA INDISK FESTMIDDAG Stöttar föräldralösa barn i Sydafrika Sexoffrens språkrör i Honduras

ournalen Miriam änglar svenska EMELIES TVÅ VÄRLDAR LAGA INDISK FESTMIDDAG Stöttar föräldralösa barn i Sydafrika Sexoffrens språkrör i Honduras Svenska ournaen oktober 2012 årgång 88 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen svenska ängar Stöttar förädraösa barn i Sydafrika EMELIES TVÅ VÄRLDAR Hemma i Örebro och Afrika LAGA INDISK FESTMIDDAG

Läs mer

Innehåll. Inledning 3

Innehåll. Inledning 3 Innehå Inedning 3 VAD ÄR ROKS? 3 Roks värdegrund och kvinno- och tjejjourernas unika stäning 4 Vad gör kvinnojourer och tjejjourer? 4 Medemskap i Roks 5 VARFÖR STARTA EN JOUR? 7 Hur ska ni nå ut ti bivande

Läs mer

ournalen Lindfors DE SJUNGER IN PENGAR TILL bistånd RUWAIDA FLYDDE FRÅN HOMS SOHEILAS CAFÉ Om kampen mot orättvisa plura

ournalen Lindfors DE SJUNGER IN PENGAR TILL bistånd RUWAIDA FLYDDE FRÅN HOMS SOHEILAS CAFÉ Om kampen mot orättvisa plura Svenska ournaen Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen xxxxx apri 2013 årgång 89 DE SJUNGER IN PENGAR TILL bistånd RUWAIDA FLYDDE FRÅN HOMS

Läs mer

Jona. Jona bok är en profetbok, men en väldigt annorlunda sådan, och också en väldigt kort, du läser ut den snabbt hemma i em.

Jona. Jona bok är en profetbok, men en väldigt annorlunda sådan, och också en väldigt kort, du läser ut den snabbt hemma i em. Jona Det är gött att Jona bok finns med i Bibeln. Det berättas om många män och kvinnor i Bibeln som upplever att Gud kallar dem och vill dra dem in i sitt uppdrag, men som inte tror på sig själva, Jeremia

Läs mer

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se 10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion Mot. 1982/83 1435-1444 Motion 1982183 : 1435 Lars Werner m. f. Inandsbanans upprustning Bakgrund Redan 1975 fattade riksdagen ett positivt besut om inandsbanans upprustning. Den första borgeriga regeringen

Läs mer

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar.

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar. Instuderingsfrågor Bibeln och kristendomen - Läs följande sidor i läroboken 30-38 (om Bibeln) och 55-60, 62, 67-68 (om kristendomen) - Läs följande stenciler: Jesu under, äktenskapsbryterskan och Jesu

Läs mer

Lägg konstgräs på grusplanen (kaninburen) vid Dagsvärmarens förskola - medborgarförslag

Lägg konstgräs på grusplanen (kaninburen) vid Dagsvärmarens förskola - medborgarförslag BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-26 FSN-2015/32.389 1 (2) HANDLÄGGARE Lundin, Tina tina.undin@huddinge.se Förskoenämnden Lägg konstgräs på gruspanen (kaninburen)

Läs mer

Fira FN-dagen med dina elever

Fira FN-dagen med dina elever EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen

Läs mer

Kraaam. Publicerat med tillstånd Kartkatastrofen Text Ingelin Angeborn Rabén & Sjögren 2009. Kartkatastrofen.indd 9 09-02-09 20.48.

Kraaam. Publicerat med tillstånd Kartkatastrofen Text Ingelin Angeborn Rabén & Sjögren 2009. Kartkatastrofen.indd 9 09-02-09 20.48. Kraaam Viktor, Vilma och jag, Viking, har bildat en hemlig klubb. Den heter AB Klant & Kompani. Det är jag som är Klant och Viktor och Vilma som är Kompani. Vi har lånat namnet från min pappas målarfirma.

Läs mer

gitarrkungen Insamling till barn malarialäkaren RISET SKAVER OCH ÄR TUNGT Slavflickan Askalesh, 8, bär 40 kilo på sin rygg

gitarrkungen Insamling till barn malarialäkaren RISET SKAVER OCH ÄR TUNGT Slavflickan Askalesh, 8, bär 40 kilo på sin rygg SvJ svenska journaens Medems och organisationstidning, Läkarmissionen juni 2014 Årgång 90 MER AFRIKAN ÄN SVENSK maariaäkaren ÅNGRAR INGET KAN JAG ÄLSKA MITT BARN? HENRIETTE BLEV VÅLDTAGEN PÅ ÅKERN RISET

Läs mer

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng REMISS 1 (1) Länsstyresen Skåne 2014-09-19 Dnr 211-23206-2014 Kontaktperson Förvatningsavdeningen Axe Starck 010-2241000 Ängehoms kmjm,~n 2014-09- 2 2 Angående ansökan om tistånd ti kameraövervak n i ng

Läs mer

MÖTET. Världens döttrar

MÖTET. Världens döttrar Världens döttrar Fotografen Lisen Stibeck har porträtterat unga flickor runt om i världen. De har alla olika uppväxt, bakgrund och möjligheter men ändå har de tre saker gemensamt. Oro, förvirring och framtidsdrömmar.

Läs mer

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning D. I sorgehuset Andakten leds av en präst, en församlingsanställd eller en församlingsmedlem. På ett bord som är täckt med en vit duk kan man placera en bibel, ett kors eller ett krucifix och ett tänt

Läs mer

Åländska Studentlaget vid Åbo Akademi r.f.

Åländska Studentlaget vid Åbo Akademi r.f. Åändska Studentaget vid Åbo Akademi r.f. Årsberättese 2015 Styresen I styresen 2015 har föjande personer suttit på föreningens förtroendeposter (nämnda i den ordning de nämns i stadgarna): Lucas Mattsson,

Läs mer

Jojo 5B Ht-15. Draken

Jojo 5B Ht-15. Draken 1 Draken Kapitel 1 drakägget - Jojo kan du gå ut och plocka lite ved till brasan frågade mamma - Okej jag kommer sa jag Å föresten jag heter Jojo och jag är 11 år jag bor i ett rike som kallas älvänka

Läs mer

Jag huttrade där jag stod på trappan utanför sjukhuset. Det

Jag huttrade där jag stod på trappan utanför sjukhuset. Det Mot alla odds Ensam vid livets vägskäl Jag huttrade där jag stod på trappan utanför sjukhuset. Det var en riktigt kall februarikväll. Jag ångrade att jag inte dragit på mig långkalsongerna. De stack upp

Läs mer

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande 7 Motion 1982/83: 697 Thorbjörn Fädin m. f. Ökat sparande Ett omfattande sparande inom den privata sektorn är av avgörande betydese för samhäets kapitabidning och därmed för den ekonomiska tiväxten. Genom

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

ournalen rongedal hit gick percy barneviks miljoner Fokus: MIKROKREDITER förändrar världen reser hem Ny symbol Majas dröm

ournalen rongedal hit gick percy barneviks miljoner Fokus: MIKROKREDITER förändrar världen reser hem Ny symbol Majas dröm Svenska NYA ournaen februari nr 1 d 2011 d Årgång 87 Läkarmissionens organisations- och medemstidning hit gick percy barneviks mijoner reser hem Fyktingarna i Sudan återvänder Ny symbo Läkarmissionens

Läs mer

100 %, 50 %, 25 % och 75 %

100 %, 50 %, 25 % och 75 % arbetsbad 8:1 100 %, 50 %, 25 % och 75 % > > Måa 100 % av figuren. > > Måa 50 % av figuren. > > Måa 25 % av figuren. > > Måa 75 % av figuren. > > Måa 50 % av figuren. Måa 25 % av figuren. Hur många procent

Läs mer

Utvärdering 2014 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2014 deltagare Voice Camp 214 Voice Camp Utvärdering 214 deltagare Voice Camp 55 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 2 Ja Nej Varför eller varför inte? För att jag har fått uppleva min dröm Lägret har varit roligt,

Läs mer

Vi finns i M-huset Onk. kinik mottagning Hissar Hissar Hissar Kassa Entré Information Bomsteraffär Huvudentré Brachybehanding vid prostatacancer Apotek www.orebro.se/uso/onk Postadress: Onkoogiska kiniken

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Utbidningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Hogia PA-kompetens AB Kompetens är färskvara. Inte minst inom det personaadministrativa området. Ständig uppdatering är en förutsättning för din framgång

Läs mer

Söndagsskolan och LoveNepal. sid12

Söndagsskolan och LoveNepal. sid12 Söndagsskolan och LoveNepal sid12 1 2 Den Helige Ande - Vår Hjälpare Nu går jag till honom som har sänt mig, och ingen av er frågar mig: Vart går du? Men eftersom jag har sagt er detta, är era hjärtan

Läs mer

Logmöten. 8-26 augusti. Stommen Ornunga. Tomas Sjödin Leif Nordlander Emil Jonzon Britta Hermansson med flera...

Logmöten. 8-26 augusti. Stommen Ornunga. Tomas Sjödin Leif Nordlander Emil Jonzon Britta Hermansson med flera... Logmöten Stommen Ornunga 8-26 augusti Tomas Sjödin Leif Nordlander med flera... Tomas Sjödin Jag lutar åt Gud 9 augusti Tomas Sjödin är pastor och en av Sveriges mest lästa kristna författare med böcker

Läs mer

ournalen kattis vilsna pojkar lindas familj Fokus: barn som tvingas kriga barbro i gnarp räddade dem Så blev hon sveriges insamlingsdrottning

ournalen kattis vilsna pojkar lindas familj Fokus: barn som tvingas kriga barbro i gnarp räddade dem Så blev hon sveriges insamlingsdrottning Svenska ournaen d Årgång 87 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen visna pojkar barbro i gnarp räddade dem indas famij har barn från hea värden annika hagström ny krönikör i Journaen kattis

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Hittar du andra svåra ord? Skriv ner dem och slå upp betydelsen i en ordbok. Använd fem av orden i meningar. Meningarna kan handla om boken.

Hittar du andra svåra ord? Skriv ner dem och slå upp betydelsen i en ordbok. Använd fem av orden i meningar. Meningarna kan handla om boken. ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN UNNI DROUGGE ORD forna (s 5, rad 8) tidigare, vi säger forna Jugoslavien då landet inte finns längre vågigt (s 6, rad 5) hår som inte är lockigt eller rakt, utan lite böjt som

Läs mer

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

mycket prat mycket verkstad 18 inflyttare berättar Vi samlar kraft för att skapa kraft därför flyttar vi till norrbotten

mycket prat mycket verkstad 18 inflyttare berättar Vi samlar kraft för att skapa kraft därför flyttar vi till norrbotten [En biaga om projektet Kraftsaming 2011-2015 En bred insaming av värdefua tankar och idéer] maj 2012 Vi samar kraft för att skapa kraft Kraftsaming är en mötespats för en bred insaming värdefua tankar

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

1. Visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

1. Visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. AT 1410, Arbetsterapi B, Utredning, åtgärd och utvärdering I Dekurs, Arbetsterapeutens yrkesutövning I Examination, Provkod 0501 KLH Sastentamen Kognitiv och psykisk aktivitetsbegränsning 6 hp, 2015-12-28

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP

STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP t j~ -.. ~-. '-~ STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP EN UNDERSÖKNING RÖRANDE REKRYTERINGEN TILL ARMENS STAMSKOLOR Av fi. ic. TORSTEN HUSEN, Lund I SITT för två år sedan avgivna betänkande föresog»lantförsvarets

Läs mer

Renskrivningen (på dator/för hand) ska vara inlämnad senast 18.11.

Renskrivningen (på dator/för hand) ska vara inlämnad senast 18.11. Afrika Din pappa (eller mamma) arbetar på ett internationellt företag med huvudkontoret i Salo. Han (eller hon) har nu fått världens chans, ett erbjudande att under ett helt år bygga upp en ny fabrik i

Läs mer

Kyss aldrig en groda ROLLER MAMMA JULIA FAMILJEN PÅ SLOTTET PAPPA MAMMA FINA FAMILJEN I STUGAN PAPPA MAMMA MARIA GILLION GRODJÄGARNA

Kyss aldrig en groda ROLLER MAMMA JULIA FAMILJEN PÅ SLOTTET PAPPA MAMMA FINA FAMILJEN I STUGAN PAPPA MAMMA MARIA GILLION GRODJÄGARNA Kyss aldrig en groda En liten bredvidberättelse om jakten på en groda att kyssa till prins ROLLER FAMILJEN PÅ SLOTTET FAMILJEN I STUGAN GRODJÄGARNA DOM ONDA MAKTERNA TROLLKARLEN BORROR (GRODAN / HÄSTEN)

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf

Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja med att ställa er en fråga idag som du kan fundera en liten stund på med den som sitter bredvid dig. Och frågan är; vad innebär det att vara ödmjuk?

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

Varför är jag inte normal!?

Varför är jag inte normal!? Hur började allt och hur gick allting snett? Varför är jag inte normal!? Mitt liv har alltid varit perfekt. Jag var så kallad normal. Jag var den som alla ville snacka med och umgås med efter skolan. Men

Läs mer

Vet du varför de norska hundarna har så platta nosar? Nej. Dom har jagat parkerade bilar.

Vet du varför de norska hundarna har så platta nosar? Nej. Dom har jagat parkerade bilar. Vet du varför de norska hundarna har så patta nosar? Dom har jagat parkerade biar. Har du hört om den senaste norska uppfinningen? En vattentät tepåse. Vet du när norrmännen bränner fötterna? När dom stryker

Läs mer

Du och jag, Agnes Lärarmaterial

Du och jag, Agnes Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Boken handlar om Agnes som tycker att hennes kompis Maja alltid får vad hon vill. Typiskt nog vinner Maja en veckas kurs i biologi på ett läger

Läs mer