mycket prat mycket verkstad 18 inflyttare berättar Vi samlar kraft för att skapa kraft därför flyttar vi till norrbotten

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "mycket prat mycket verkstad 18 inflyttare berättar Vi samlar kraft för att skapa kraft därför flyttar vi till norrbotten"

Transkript

1 [En biaga om projektet Kraftsaming En bred insaming av värdefua tankar och idéer] maj 2012 Vi samar kraft för att skapa kraft Kraftsaming är en mötespats för en bred insaming värdefua tankar och idéer - från andra idégivare än de traditionea. Här bestämmer vi oss gemensamt för vika frågor som är de mest brännande utmaningarna och vika som är viktigast att ösa i en nära framtid eer på ång sikt. mycket prat mycket verkstad Kraftsaming från ord ti handing därför fyttar vi ti norrbotten 18 infyttare berättar sidan Vi uppskattar ivskaiteten; människorna, naturen, åga bostadspriser och avsaknaden av trängse och hets och biköer. 3

2 2 kraftsamaren [En biaga om projektet Kraftsaming En bred insaming av värdefua tankar och idéer] maj 2012 Vi som väjer Norrbotten i konkurrens med resten av värden Susanna Magnetorp fyttade ti Norrbotten från Soentuna: Det är biigare här. Het annorunda huspriser. Utvecking av änet kräver kraftsaming Tina Persson fyttade ti Norrbotten från Småand: Jag tycker att det är så mysigt häruppe. Jag hade varit sugen på att fytta uppåt änge. Jag har inga koppingar hit, men det var som att fytta hem när jag kom ti Lueå. Jag känner mig väkommen här. Jag är inte fyttbar ängre. Kaj Berman fyttade ti Norrbotten från Vänersborg: Jag fick ett jobb här och ovade att stanna i 3-4 år. Nu har jag bott här i 40 år. Min arbetsgivare trodde att de skickade mig ti Sibirien. Jag trivs med at här utom maj månad. Maj finns inte. Det är apri ända tis det bir sommar. När jag var en grabb på sex år och skrek rakt ut av gädje då Hyand i sitt kassiska referat beskriver hur pucken giiider in i mååå var vi personer i Norrbotten. Det fanns en kana på TV och fika, det gjorde man hos grannen. Tanken på sjukvård via nätet fanns inte. I dag, femtio år senare, kan vi med några knapptryck ta oss vart vi vi i värden, stäa diagnoser, rädda iv och skapa debatt. Vi har ett Norrbotten med ett rikt kuturoch näringsiv. Tigången ti arbete har adrig varit större, men samtidigt så sjunker befokningssiffrorna. I dag är vi personer som väjer att bo och eva här. Vår befokningsmängd har minskat ika mycket som Jokkmokk, Arjepog och Överkaix sammanagda invånare. En ökad befokning som betaar skatt i respektive kommun och ti andstinget krävs för att väfärden i änet ska behåas och utveckas. Starten av kraftsaming kom ti för att det fanns en tro samt vija och engagemang att vända på trenden av utfyttningen och att öka infyttningen. En tro på att vi med gemensamma krafter kan medverka ti att skapa ett än som är attraktivt och öppet för aa. Frågan som jag mötte innan vi drog igång Kraftsaming var: Går det verkigen? Är det genomförbart? Svaret var och är sjävkart JA! Det enka svaret på den frågan bir, finns vijan så går det. Är det är något som hittis genomsyrat kraftsamingen är att det aa engagerade och vijestarka människor som vi vara med och hitta möjigheter och att jobba för att idéer ska bi verkighet. Jag kan med stothet berätta att de försag ti utvecking som kommer fram under de stora konferenserna tas om hand på ett förtjänstfut sätt av det nybidade tiväxtrådet. Vid det senaste mötet så fanns det tjugofyra konkreta försag som enskida personer tog på sig ansvaret för att driva. Kraftsaming är mycket prat och mycket verkstad. Resutaten kommer att presenteras öpande under processens gång för att vi ska kunna visa att en brett förankrad fokig process kan vrida utveckingen åt rätt hå. Aa har en given pats att medverka och påverka. Jag är övertygad om att vi både vi och kan. Då kan vi fråga oss; var det bättre förr? Kanske för någon. Inte för barnet som föds före vecka 26, pojken som i andras ögon var ejest, kvinnan som vie resa ut i värden eer mannen som behöver genomföra en hjärttranspantation. Om femtio år vi jag att vi är ett ika attraktivt än både för tjejer och kiar. Jag vi att tigången på arbete ska fortsätta öka. Att det har utveckats ett energisystem där man utvinner energi utan att skapa mijöprobem. Och jag vi framför at att vi ska vara en trygg och stot pats som väkomnar aa. Ett Norrbotten där fok vi stanna eer fytta ti. Här kan var och en av er fortsätta att fundera på vad ni tycker är det viktigaste för utveckingen. Jag är övertygad om att vi kan och måste påverka Norrbottens framtid om vi ska kunna fortsätta att ha ett gott iv i änet. Där behövs vi aa. Kent Ögren andstingsstyresens ordförande Anna Lidé fyttade ti Norrbotten från Örebro: Nu är det första gången jag bor på andet. Jag giar det. Det är öppna dörrar och man går och fikar hos varandra. Det är chosefritt och inte så brytt Savatore Capizzeo fyttade ti Norrbotten från Itaien: När det inte är för kat är det fint. Vänner och säkt i Itaien förstår inte hur man kan eva där det är så kat. Magnus Konradsson fyttade ti Norrbotten från Kamar: Här uppe finns en annan mentaitet. Man behöver inte hävda sig, man är den man är. Ett probem dock, det är den korta sommaren. Jag saknar en ängre sommar. Maj månad är inte så trevigt här uppe vid kusten. kraftsaming en bred insaming av värdefua tankar och ider En öppen arena för aa som värnar om regionens utvecking Kraftsaming är en bred insaming av värdefua tankar och idéer - från andra idégivare än de traditionea och med en uttaad ambition att göra verkighet av de försag som kommer fram. En mötespats som genom initiativ, kunskap och diaog finner de mest brännande utmaningarna för änet här bestämmer vi oss gemensamt för vika frågor som är viktigast att ösa i en nära framtid eer på ång sikt. Resutatet och innehå bestäms av engagemanget hos de enskida människorna som detar. Rundabordssamta. En metod som används för att skapa diaog är rundabordssamta, med en i förväg utsedd ordförande. Vid den första konferensen 8 juni 2011 var uppdraget för rundabordssamtaen att svara på vika områden änet behöver arbeta med för att skapa befokningstiväxt. Svaret bev mångfad & integration, unga, jämstädhet samt sjävbid & stothet. Ordföranden för rundabordssamtaen är kraftsamings tiväxtråd. Deras uppgift är att arbeta för att konferensens resutat bir verkighet på oika sätt. Tiväxtrådet träffas mean konferenserna för att väja vika försag från rundabordssamtaen som kraftsamingsprocessen ska fortsätta att driva samt hur de ska drivas. Tiväxtrådet träffas mean konferenserna för att väja vika försag från rundabordssamtaen som kraftsamingsprocessen ska fortsätta att driva samt hur de ska drivas. På den andra kraftsamingskonferensen den 14 februari 2012 diskuterades frågestäningarna: Vad kan du och din verksamhet göra när det gäer de utpekade fyra områdena mångfad & integration, unga, jämstädhet samt sjävbid & stothet? Vad behöver du i din verksamhet för att göra det? Dessa frågor edde ti nya idéer och försag. Försagen handar om att öka kunskapen inom de fyra områdena, både inom offentighet och näringsiv. Andra försag är ökad samverkan och att det regionaa edarskapet bör bi ännu tydigare. Försagen ska eda ti praktisk handing runt om i änet, en de prat, men mera verkstad, är det gemensamma mået. Den 7 maj träffades Tiväxtrådet för att väja vika försag från rundabordssamtaen den 14 februari som kraftsamingsprocessen ska fortsätta att driva samt hur de ska drivas. Den 11 september sker nästa konferens, i Haparanda en dag fyd av innovationer, entreprenörskap, kutur och framtidspaner med fokus på tiväxt och attraktivitet. Kraftsamings tema den 11 september är "Från ord ti handing" Kommande konferenser: 12 februari och 10 september februari och 9 september februari 2015 Vi du veta mer eer vi vara deaktig i arbetet med Kraftsaming? Gå in på eer kontakta projekt edare Ingea Lekfak,

3 maj 2012 [En biaga om projektet Kraftsaming En bred insaming av värdefua tankar och idéer] kraftsamaren 3 Kärek, jobb och LTU - därför väjer människor att fytta ti Norrbotten Fer fyttar härifrån än som fyttar hit och det bir at färre norrbottningar. Men, trots det har över * personer ändå vat att fytta ti just Norrbotten i konkurrens med resten av värden. * Infyttade under åren Många är så kaade hemvändare som vi fytta hem igen efter en tid söderut. Fera av dem tar med sig sina respektive och eventuea barn. Andra har fått ett ockande jobb och är beredda att testa yckan i norr. Lueå tekniska universitet, idrotten och försvarsmakten drar också fera. Aa bir inte kvar, men många träffar någon härifrån och väjer att stanna. Några vi het enket eva här och söker sig hit. En dryg fjärdede av infyttarna kommer från utandet. Det infyttarna uppskattar är ivskvaiteten; människorna, naturen, åga bostadspriser och avsaknaden av trängse och hets och biköer. Å andra sidan är arbetsmarknaden begränsad och mörkret kan vara påfrestande samt kuturoch nöjesutbudet kan inte mäta sig med mer tätbefokade områden. Den unga famijen med barn är typisk för de som fyttar hit. I snitt fyttade ite drygt tre åringar per dag ti Norrbotten de senaste tio åren. Den stora gruppen utfyttare är unga. Band åringar fyttade knappt tre personer om dagen söderut under samma tid. Vi träffade ett hundrata av infyttarna för att höra varför de vat att komma hit och hur de trivs i Norrbotten. Fera av både för- och nackdearna som fok ser med Norrbotten hänger ihop med att det är stort och gesbefokat. Det är ika ångt mean London och Paris som mean Lueå och Kiruna. Och, med knappt 250 tusen invånare är det gott om pats. Varje invånare har i snitt en yta som tio fotbospaner ti sitt förfogande. Många nämner vacker natur och frisk uft som en förde med Norrbotten. Faktum är att 95 procent av ytan av Sveriges samade nationaparker finns i Norrbotten. Det motsvarar en yta stor som två Gotand. Å andra sidan är Norrbotten också ett än med tung industri och utsäpp. Här finns stora gruvor för järn- och kopparmam, fera dagbrott och pappersbruk samt Sveriges största punktutsäpp av växthusgasen CO 2. Det motsvarar årigen utsäppet från tov mijoner personers fygresor Lueå-Aranda tur och retur. Kontrasterna finns även inom kommunikation och infrastruktur. Samtidigt som Facebook väjer Lueå för en av Europas största och modernaste datahaar har många på fera hå i änet svårt att få en vanig teefon att fungera. Optimistiska småföretagare. Konjunkturnedgångarna har inte drabbat Norrbotten ika hårt som övriga Sverige. Organisationen Företagarna och Swedbank mäter två gånger per år hur småföretagarna uppfattar konjunkturen. Vid 18 av de senaste 24 tifäena har Norrbottens företagare bedömt konjunkturen mer positivt än snittföretagaren. Tendensen styrks även av Norrandsfondens konjunkturindikator. Norrbotten har högst ande syssesatta i offentig verksamhet i hea Sverige. Här har 42 procent av aa syssesatta en offentig arbetsgivare. I fyra än är det under 30 procent. Det finns ti exempe fer andstingsanstäda i Norrbotten än det finns invånare i Arjepogs och Överkaix kommuner tisammans. Bara sex av änets tjugofem största arbetsgivare är het privatägda. Band de privata företagen är de festa små, bara drygt hundra stycken har 50 eer fer anstäda. patrik indén änets 25 största arbetsgivare Ranking 2011 anta anstäda (2001 inom parantes) Förändring 1 (1) Norrbottens äns andsting (2) Lueå kommun (3) Piteå kommun (6) Bodens kommun (5) LKAB (7) Försvarsmakten (8) Gäivare kommun (4) Kiruna kommun (10) Kaix kommun (12) Lueå tekniska universitet (14) Haparanda kommun (9) SSAB Emea AB (15) Samha AB (11) Ävsbyns kommun (17) Arvidsjaurs kommun (13) COOP Norrbotten Ek. för (23) Rikspoisstyresen (18) Pajaa kommun (22) Boiden Minera AB (21) Ferruform AB (19) Smurfit Kappa kraftiner Piteå AB ( ) Övertorneå kommun ( ) Gestamp Hardtech AB ( ) Jokkmokks kommun ( ) TeiaSonera Sverige AB 525 SSAB EMEA AB har jämförts med SSAB Tunnpåt Smurfit Kappa Kraftiner har jämförts med Kappa Kraftiner AB De arbetsgivare som ämnade istan är Bierud Karsborg AB, Vägverket, Banverket och Posten Sverige. Småföretagarbarometerns konjunkturindex Norrbotten Riket Småhusbarometern Riket Lueå konjunkturindex norrbotten Norrbotten Käa: Företagarna och Swedbank Medepris på via, TKR Käa: SCB Käa: Norrandsfonden

4 4 kraftsamaren [En biaga om projektet Kraftsaming En bred insaming av värdefua tankar och idéer] maj 2012 RÖSTER FRÅN FRÅN TILLVÄXTRÅDETS MÖTE 7 MAJ 24 konkreta försag på hur utfyttningssiffrorna i änet kan vända. Det bev resutatet när Tiväxtrådet samades i Storforsen den 7 maj. De 24 försagen finns redovisade på sista sidan tisammans med de försag som kommit fram vid Tiväxtrådets tidigare möte. På det här uppsaget ger några av detagarnas synpunkter på dagen, på vad som behöver göras i änet, hot och möjigheter i den fortsatta processen och hur de ser på vad det är som måste ti för att det nu verkigen ska bi handing och verkstad av orden. eivor bryngesson Många krafter ska samas är inget ensamarbete Gunnar Persson, andstingsdirektör Möjigheterna med kraftsamingsprocessen är att vi nu faktiskt kan få ti stånd en positiv utvecking i änet. Om många krafter samas för att ta gemensamt och samtidigt personigt ansvar kan det yckas. Det här är inget ensamarbete för en enda organisation. Hotet mot processen är de det motsatta: att vi inte får ett brett engagemang på bred front. Att vi inte får tiräckigt många att ta ett personigt ansvar. Det gäer att få aa att förstå sin ro och få dem att ta ansvar för frågorna i den egna organisationen. Nu får de inte passa ti någon annan. Naturigtvis gäer det här även mig sjäv. Tiväxtrådet är en de av Kraftsamingsprocessen. Här fanns ett 50-ta personer som samades för att väja ut och arbeta vidare med de över 100 försag som kom in i samband med rundabordssamtaen i Kuturens Hus, Lueå, den 14 februari. För att komma åt utfyttningen konstaterades då att änet måste jobba med ungdomar, jämstädhet, mångfad och integration samt sjävbiden i änet. A och O är att komma igång med konkreta åtgärder. Den 4 september träffas tiväxtrådet igen och den 11 september sker nästa kraftsamings konferens i Haparanda. I Haparanda presenteras aa aktiviteter som nu är igång. Från ord ti handing Kraftsaming bir verkstad Går hand i hand med den regionaa utveckingstrategin Johan Antti, änsråd, änsstyresen i Norrbottens än Jag tror att den här processen kan har en möjighet att yck-as för den går hand i hand med den regionaa utveckingsstrategin. Nu finns det en bra kopping mean processerna viket gör att finns det mycket goda förutsättningar att frågorna når in i de högsta besutssammanhangen. Inte minst när det gäer tidening av resurser ti oika projekt, företag och aktiviteter. Hoten är att frågorna är svårgripbara. Det finns också en risk att det stäs upp oreaistiska må för befokningstiväxten. Det är kart att det är bra att uppmuntra mångfad, att väkomna aa och att ta vara på de möjigheter som det ger. Men urbaniseringen är ju massiv över hea värden. Ska vi sätta upp andra må, att inte ägga så stor energi på att bi fer utan istäet se ti att det här är värdens bästa stäe att bo och verka i för aa som vi även om det bara skue vara invånare? Jag är ite rädd för vår ständiga förmåga att ura oss sjäva i befokningstiväxtmåen. Risken finns att vi då ständigt måste konstatera våra tikortakommanden. Ta vara på att vi aa är ika oika En de förväntar sig att Kraftsaming ska ge en gemensam färdriktning för Norrbotten i framtiden. För min de så behöver vi inte komma fram ti några detajerade måskrivningar utan det är kreativiteten och attityden som är det viktiga, säger Björn Emmoth, rektor för Kuturskoan i Kaix. Det vore ju tråkigt om man googade på Norrbotten och fick fram en träff, en bid. Snacka om o-mångfad. Bättre är det om det kommer upp mijoner träffar, med mijoner oika bider, men mijoner oika Ti den 11 september i Haparanda ska det finnas tio mentorer i en erfarenhetsbank, i varje kommun. Det ovar Jonny Fak på Ung Företagsamhet i Norrbotten. Ja, jag vet att det är ett ite aggressivt öfte, men jag giar att sätta måen högt. Man måste börja någonstans. Och jag vi börja i det ia, i det som igger närmast min verkighet, band gymnasieungdomarna. Försaget som han redan nu börjat jobba tankar. Det är mångfad, säger Björn Emmoth. Han har i fera år jobbat otraditionet med mångfadsfrågorna. Mångfad handar inte bara om hudfärger, säger han. Han jobbar sedan många år för att ändra attityder och hjäpa framför at ungdomar att få bättre och naturigare kontakt med sig sjäva och sin omgivning. Det är egentigen inte ett probem att hundra människor fyttar ut från Kaix. Probemet är att inte hundra fyttar in. Vi är för få oika människor här. Han tycker om att jobba kreativt med med gäer att bygga upp en erfarenhetsbank med mentorer för unga företagare. Unga ska kunna vara mentorer ti varandra och ti ädre. Förutom en vanig meritista på vad man gjort så ska man i banken också kunna ägga in de kvaifikationer man har; jag är duktig på föreningsiv, jag är en positiv människa, jag kan företagsbiten osv. Tanken är att bygga upp en bank för UFföretagen, en bank i varje kommun, som kan fungera som bopank åt gymnasieungdomarna som startar företag. mångfad men är skeptisk ti ordet integration. Integration betyder ju att vi ska sammansmäta ti ett. Vi vi ens det? Ger inte det ett mindre attraktivt samhäe? Jag tycker inte as att vi behöver gå hava vägen var. Björn Emmoth har genomfört en rad samarbeten mean ungdomar i oika värdsdear. Jag tror på att vi måste möta varandra. Vi måste åta ungdomar höra varandras berätteser. Vi måste fysiskt förstå att vi är oika och att det är okej. Erfarenhetsbank för unga företagare i varje kommun Det gäer att hitta behoven och använda nätverk som redan finns. Vi ska inte jobba på var sin kammare utan yfta fram goda ambassadörer, som inte bara bir en massa namn på ett papper. Det är samma med Kraftsamingsprocessen, menar han. Den måste eda ti konkret handing. Det finns en mättnad på möten inom näringsivet och band vanigt fok. Det får inte bi ytterigare en träff där man pratar och så händer det ingenting. Fok är ess på att prata. - Vi ska inte ens sträva efter att ta på oss en ro att skapa en gemensam pattform i Kraftsamingsprocessen, säger Björn Emmoth, rektor för Kuturskoan i Kaix. Det är viktigt att processen eder ti att det bir verkstad på riktigt, säger Jonny Fak, Ung Företagsamhet.

5 maj 2012 [En biaga om projektet Kraftsaming En bred insaming av värdefua tankar och idéer] kraftsamaren 5 sidan 8 tio konkreta försag presenteras Det som är bra för Norrbotten är bra för Ävsbyn Pär Jonsson, Näringsivschef Ävsbyn. Vad krävs för att det ska bi verkstad? Det känns bra med ett möte där det är tydigt att 24 oika aktiviteter ska bi verkstad, vad som ska göras och vem som tar ansvar. Jag detar i konferenserna för att det som är bra för Norrbotten är bra för Ävsbyn och jag ser det också tvärtom, det som är bra för Ävsbyn är bra för Norrbotten. Det är faktiskt ett egoistiskt perspektiv jag ägger på det här, men ser samtidigt att det bir ättare och bättre om vi hjäps åt och drar, att vi samar kraften i änet och inser att det inte räcker med att ragga investeringar vi måste också jobba med de mjuka frågorna. Ledningsgrupperna måste vara med och ta ansvar Lena Godkuh, Lueå tekniska universitet. Vad krävs för att det ska bi verkstad av de fyra områdena som pekats ut i Kraftsamingsprocessen? Kraftsaming skijer sig från andra konferenser för att det så tydigt pekats ut vika områden som det behöver arbetas med, d v s det känns som att det har borrats i vika orsakerna är ti att unga fyttar, och ett konkret arbete med att komma ti rätta med orsakerna. För att arbetet ska yckas krävs ett personigt ansvar, att var och engagerar sig i de fyra oika ämnesområdena. För min egen de ser jag över att det studentrekryteringsmateria som vi tar fram för de ingenjörsprogram som jag ansvarar för verkigen riktar sig ti både tjejer och kiar, osv. Vi som väjer Norrbotten i konkurrens med resten av värden Heene Markström, 38, fyttade ti Norrbotten från Eskistuna: Jag är hit-tjatad. Min man är härifrån. Bra skoor, naturen samt Studio Acusticum och Kuturens hus gjorde det möjigt att fytta. Jag giar vatten och jag giar fjä. Då är det bra att bo här. Therese Gustafsson fyttade ti Norrbotten från Södertäje: Vi måste också våga prata om det obekväma, ti exempe att vår inhemska kutur inte tas tivara som den kraftresurs den är, säger Maja Mea, Svenska Tornedaingars Riksförbund-Tornionaaksoaiset. Våga sticka ut! Att jobba med änets attraktivitet är ett ångsiktigt attitydförändringsarbete. Det är Maja Mea medveten om. Hon har tidigare jobbat med iknande arbete när det gäer besöksnäringen i änet och nu arbetar hon med frågor kring mänskiga rättigheter vid Svenska Tornedaingars Riksförbund-Tornionaaksoaiset, STR-T. Men samtidigt vi hon få något att hända och vi engagera sig för att skapa priset Våga sticka ut. Men behövs det ytterigare ett pris? undrar hon och svarar sjäv: Jo, ett pris sätter mångfadsfrågan på agendan på ett annat sätt förutom att få in det i styrdokument. Priset, tycker hon, ska ges ti normkritiska personer, eer personer som genomför förändringar eer kommer på innovationer, som vågar säga ifrån, som inte är en i mängden. Det vi jobbar med nu är en ångsiktig attitydförändring, det tar ång tid och går inte på en dag. Det är en avarig fråga att vi inte bir fer trots våra stora investeringar och vår tiväxt. Vi måste jobba på kort och ång Hon brukar, i sitt jobb, tänka att hon är droppen som urhokar stenen. Åsa Sannerborg är poisens brottsoffersamordnare i Norrbotten. Och så tänker hon om den här kraftsamingsprocessen också. Det är ätt att man sätter sig ner och väntar på de stora besuten i ett sånt här sammanhang. Men det är viktigt att se sin egen ro och att tänka på vad jag sjäv kan göra i det ia, även när det gäer de stora frågorna. sikt. Priset skue kunna ge uppmärksamhet ti mångfadsfrågan som är så viktig för oss. Men mångfadsfrågan är så mycket mer, funderar hon vidare. Jag ska försöka ta med mig ite människor ti nästa kraftsaming. Människor som inte är som jag. För styrkan i den här grupperingen är ju att vi är oika och har oika referensramar. Hon säger att hon får kraft av att deta i tiväxtrådet. Och att hon ser samband mean jobbet i änet och det nationea uppdraget hon har i STR-T, där hon band annat arbetar med att yfta den inhemska kuturen. De samiska och tornedaska kuturerna har inte fått komma fram som de kraftresurser de är för Norrbotten. Vi måste också våga prata om det obekväma, om attityder. Att prata om det som sägs i bastun, på gatan, som skrivs i tidningarnas kommentarsfät och det vi säger tyst mean varandra. Jag möter många attityder som inte är speciet inkuderande, varje dag, i mitt jobb. Karar vi inte av vår egen historia och att visa respekt mot varandra, hur ska vi då kara av att ta emot fok utifrån? Hon tycker att det var en bra dag i Storforsen. Det är en bra ingångspunkt att människor med så oika kompetenser möts. Hon tror att det är bra om fer personer med hennes bakgrund detar i de kommande konferenserna. Mitt perspektiv här är att peka på att vi behöver erbjuda hjäp, skydd och stöd när det går dåigt för någon. Att få in trygghet för barn, vuxna och brottsutsatta. När man faer igenom ska vi ha ett Norrbotten där det finns bra hjäp att få. - Attitydförändringar tar tid. Svårigheten här är att vi måste jobba både på kort och ång sikt samtidigt, säger Anne Meriäinen, projektedare för En förening i varje by inom SISU Idrottsutbidarna och Norrbottens fotbosförbund. Uppdrag sjävbid Anne Meriäinen satt med i en av arbetsgrupperna som pratade om sjävbiden i änet. Det är en fråga som hon jobbar med i sin dagiga verksamhet som projektedare för En förening i varje by inom SISU Idrottsutbidarna och Norrbottens fotbosförbund. Huvuddeen i mitt jobb igger på att få igång fotboskubbar. Jag har en strikt projektpan, men i den ingår även att inspirera andra föreningar, det behöver inte bara vara idrott de jobbar med. Inte fe att de även ordnar andra saker, midsommarfirande mm. För om inte byarna är attraktiva med evande föreningar så fyttar ingen dit. Vid mötet i Storforsen tog hon på sig ansvaret för att i sin styrese yfta frågan om hur vi ska kunna använda våra idrottsutövare som norrbottensambassadörer i stäet. Det är en stor fråga, jag kan inte jobba ensam med den, styresen måste ta det. Sedan nyår har hennes projekt fått mera pengar från änsstyresen så att hon också ska jobba med integration. Där står hon i startgroparna och har tre kommuner som ska kontaktas Vi ska ha ett bra Norrbotten där det finns bra hjäp Ett attraktivt samhäe ser ti de sociaa stödfunktionerna fungerar. Åsa Sannerborg tog på sig edartröjan i att yfta frågan om en änsbrottsofferjour ti edningen för poismyndigheten i änet. En sådan skue kunna vara ti stöd för kommunerna när de behöver stödja brottsoffer i oika situationer. Brottsoffer i Lueå får fantastisk bra stöd och hjäp, men i andra kommuner får de kanske inget stöd as. Det ska inte vara ett geografiskt otteri om man får hjäp eer inte. för att hjäpa dem att jobba mera strukturerat med frågorna. När det gäer kraftsamingsprocessen ser hon att det är oerhört viktigt att komma från ord ti handing. Det kan vara svårt med sånt här arbete som ska ske både ångsiktigt och kortsiktigt på samma gång. Attitydförändringar ordnar man inte genom en knäpp med fingrarna. Det krävs tåamod. För att det ska bi verkstad av aa idéer som dykt upp idag och som oika personer nu tagit ett eget ansvar för så måste det ti uppföjningar. Iband måste det också ti pengar. Ti och med extra resurser i vissa fa! Medan vi samtaar om dagens möte kommer hon på att det kanske vore idé med meanuppföjning redan innan nästa träff. Tänk om någon kunde meja ti mig om några veckor; Anne, hur går det? Har du kommit igång? Behöver du hjäp? Ofta när jag kommer från en sån här konferens så tänker jag att nu ska jag rädda hea värden. Men så står jag där nästa dag med mina egna arbetsuppgifter. Och då finns risken att skjuter upp mina goda idéer ti nästa vecka. Vi behöver en brottsofferjour som kan bi ett stöd för hea änet, säger Åsa Sannerborg, vid poisen. När jag fyttade så fyttade jag ti Norrand. Jag fyttade inte från Södertäje. Det är viktigt att man fyttar ti något. Det här är hemma för mig nu, i sjä och hjärta. Jag har andat. Maria Vikund fyttade ti Norrbotten från Bonäs: Jag sa först att ett år, max, skue jag vara kvar. Det var Positivt att det är mysiga och sköna människor. Lättare att komma in och få vänner och bekanta. Georgy Mayorov fyttade ti Norrbotten från Murmansk: Jag vi inte fytta. Jag har hittat min nisch inom dansen och det finns möjigheter och perspektiv för mig att utveckas här. Martin Pambad fyttade ti Norrbotten från Lund: När man kommer upp hit känner man att det finns saker som inte finns någon annan stans, men mörkret, det tar ju på en. Jag har frågat fera norränningar om man vänjer sig, men de festa säger att det gör man inte. Håkan Jonsson fyttade ti Norrbotten från Örnsködsvik: Lueå är trots at en ganska iten stad, även mentat. Det kan vara tråkigt. Det utbud som ges är otroigt begränsat, men det föjer ju av hur stort det är.

6 6 kraftsamaren [En biaga om projektet Kraftsaming En bred insaming av värdefua tankar och idéer] maj 2012 Vi som väjer Norrbotten i konkurrens med resten av värden Heene Johansson fyttade ti Norrbotten från Mamö: De första åren var mörkret ett probem, men inte ängre. Jag kände ganska direkt att jag hörde hemma här. Röster från Kraftsaming i Kuturens hus, Lueå, 14 februari 2012 Om att få de unga att vija eva i Norrbotten Anna Tuomas, Hea Sverige ska eva, Pajaa: Jag söker pengar ti ett projekt för ungdomar i Tornedaen, för att skapa möjigheter för ungdomar att deta i samhäsutveckingen och påverka sin ivssituation. Anders Dahquist, vägvisare, Boden: Jag förespråkar 80-taister i aa sammanhang. De är en resurs som har ett gobat synsätt och är tekniskt kunniga. Linda Frohm, företagare, Kaix: Vi måste bi mer inkuderande. De unga måste få vara ite ejest och sig sjäva. Vi behöver ett nytt perspektiv. Man behöver inte väja Norrand, Stockhom eer New York. Här är det enket och nära. Man kan bo här och ända ta de av annat. Yvonne Stånacke, kommunaråd, Lueå: Vi har en garanti för feriejobb. Vi har också avsatt pengar för att de som inte har fuvärdiga betyg ska få möjighet att äsa upp dem. För att få jobb behöver man också nätverk. Vi ädre måste hjäpa dem med det. Lovisa Kemi fyttade ti Norrbotten från Stockhom: Det är bra ivskvaitet här, man har råd att bo större. Man kan umgås hemma hos varandra och man har ändå råd att resa. Vi man göra karriär förstår jag att man fyttar härifrån, men jag ser inget bättre stäe att bo. Karin Wobrand fyttade ti Norrbotten från Stockhom: När vi fyttade upp tänkte jag att vi kan vä bo här ett tag, men sedan ska vi fytta ned. Nu känner jag inte så ängre. Inger Wiggen fyttade ti Norrbotten från Trondheim: Luebor är svåra att komma inpå ivet. Det är enkare att få kontakt med andra infyttade. Main Kronhom fyttade ti Norrbotten från Finand: Som österbottning känner jag en samhörighet med norrbottningar, nästan mer än med Hesingforsbor eer Stockhomare. Robert Markström fyttade ti Norrbotten från Skeefteå: Shara Evert Johansson: Jag åter andra upptäcka Evert Shara Evert Johansson, du har tagit ett extra förnamn efter din farfar Evert. Vem var han? Farfar var en snickare och sågverksarbetare från Västerbottens inand som äskade att brodera och sy. Vad har han ärt dig om ivet? Förutom att han var en otroigt gad och vidsynt person har han ärt mig att könsroer kan vara vädigt fytande. Ingen i byn tyckte det var konstigt att han broderade tavor, gardiner och dukar i parti och minut, fast han var den enda mannen som gjorde det. Han visade mig att intresse, inte tradition och normer, avgör vad man ägnar tid och ust åt. Du ade ti Evert när uebon Jan- Oov Madeeine Ågren kämpade för att få heta Madeeine. Var det en sympatihanding? Ja, definitivt. Jag hade föjt debatten om könskonträra namn i medierna och format min åsikt under en ängre tid. När domarna kring Jan-Oov Madeeine var som mest i ropet hörde jag en he de unkna och fördömande kommentarer. Då vie jag för en gångs sku ta stäning i en viktig fråga. Att bara säga ifrån vid fikabordet räckte inte. Hur reagerar fok på ditt namn? De ara festa bir positivt nyfikna och vi veta mer om tanken bakom. Det bir ofta en givande diskussion om könsroer, genus och ivsrum. Jag propagerar inte högjutt för min åsikt utan åter andra upptäcka Evert på körkort, FAKTA Namn: Shara Christina Evert Johansson. Åder: 37 år. Gör: Arbetar som metodutveckare på Arbetsförmedingens huvudkontor i Stockhom. Famij: Pojkvän, mor, far, syster med man och tre barn. Motto: Come what may. pass och namnistor. Varför är det viktigt att människor får heta vad de vi, oavsett kön? Jag tror att en stor de av könsroerna, vad som anses som manigt respektive kvinnigt, formas av mijö och inte arv. Det påverkar i sin tur det ivsrum vi har som individer. Är könsroerna vädigt traditionea bir vamöjigheterna och Den 8 juni 2011 arrangerades den första av totat 8 Kraftsamingskonferenser. Dagen fydes med innovationer, entreprenörskap, kutur och framtidspaner med fokus på tiväxt och attraktivitet. svängrummet mindre. Om namn inte binds ti ett specifikt kön tror jag det bidrar ti att uckra upp det stereotypa tänket kring kvinnigt och manigt. Hur tycker du att det står ti med könsroerna i Norrbotten? Det är en svår fråga. Jag giar inte att generaisera at för mycket. Men överag ser jag det kassiska mönstret: kvinnor tar för sig mer och mer på männens områden, medan det omvända inte sker i samma utsträckning. Det är även en kassfråga, eftersom den reativt åga andeen akademiker i änet bidrar ti mer traditionea könsroer. Du föreäste på Kraftsaming. Då var du rädd att fok skue sucka och tänka Åh nej, en sån där queerfeminist. Varför är det fortfarande kontroversiet att kämpa för aa människors rätt att vara sig sjäva? Jag tror att mina och andra feministers åsikter beyser priviegier och invand trygghet hos både män och kvinnor. Många tycker att vi svenskar kommit mycket ångt i jämstädhetsarbetet, och att dagens diskussion mest handar om frågor på marginaen. En feminist som kämpar för aa människors rätt att vara sig sjäva evererar anayser som inte aa känner igen sig i och tassar in på den privata sfären. Nu har du fyttat från Lueå ti Stockhom. För käreken och för att jobba. Kommer du att återvända? Det skue vara enket att svara sjävkart! Men ivet har ärt mig att inte svara tvärsäkert på framtidsfrågor. Jag har format mycket av min identitet kring det norrändska och är ett sant naturbarn. Och jaktaget, skogen jag äger och min sommarstuga kommer att vara kvar som ivsviktiga noder ivet ut. Åsa Petersen Jag uppever att Norrbotten är öppnare rent yrkesmässigt än min hemort. Det är ättare med kontakter med myndigheter och andra. Het enket mer verkstad. Jag tänker stanna, eva och dö här. Röster från Kraftsaming i Kuturens hus, Lueå, 14 februari 2012 Om mångfad Phiip Kuo, företagare, Lueå: I mitt jobb är vi aa svenskar, men från oika nationer. Man har oika syn på saker och man håer inte atid med varann men det bir inte monotont. Fok måste ha mera förståese och tåamod med varann. Henrik Bind, poitiker, Jokkmokk: Mångfad är att aa räknas och aa behövs. Det är viktigt att tänka så i det än där vi bor, med oika kuturer som den tornedaska och den samiska. Det behövs mötespatser och samta om hur vi gemensamt kan bidra ti utvecking. Gustav Uusihannu, anstäd, Lueå kommun Fritid: Jag som individ kan påverka min organisation. Jag har ett ansvar för att mångfaden fungerar. Ett konkret tips är att åta minoriteter få edaruppdrag och ansvar och den vägen få referenser. En fin referens gör att de får jobb ganska enket. Anna Azcarate, kuturarbetare, Lueå: Jag försöker tänka: Vad är det som gör att jag bir nyfiken på människor och får ust fytta fram mig ti en position utanför det jag har? Det är brist på rädsa och trygg bir jag om jag kan någonting. Därför behövs skoan, bidning och möten.

7 maj 2012 [En biaga om projektet Kraftsaming En bred insaming av värdefua tankar och idéer] kraftsamaren 7 Om jämstädhet Tony Järström, Progressum, Kiruna: Jag försöker atid yfta fram nödvändigheten av tjejer och kvinnor. Vi måste ge dem chansen att höras och synas och säppa in dem på arbetspatserna. Det finns vädigt mycket kompetens att ta vara på. Vi är adees för gubbiga i Norrbotten! Eisabet Berg, poitiker, Piteå: Man måste som edare visa att jämstädheten går att förändra. Signaera att det här tycker jag är viktigt. Det går att dea på barnedigheten i kvinniga branscher och då går det i traditionet maniga också. Birgitta Persson, kommunaråd, Överkaix: I min position som kommunaråd syns jag ite mera. Då kan jag atid vara en förebid. Agneta Granström, andstingsråd, Lueå: Vi ska ta fram ett försag ti aa stora arbetsgivare om att göra en önekartäggning och att ta besut om åtgärder när de ser skevheter. Norrbotten ska bi Sveriges första jämstäda än vad gäer önearbete. I Arvidsjaur har vi en persona warmer Pötsigt stod de norrbottniska kommunaråden i rad på Kraftsamings scen. Det var dags att prata om integration på ett positivt sätt. Varje kommunaråd fick två minuter på sig att berätta om sin kommuns goda exempe. Vi har anstät en kommuna handskakare, sa Jerry Johansson från Arvidsjaur. Den andra Kraftsamingskonferensen 14 februari 2012 samade över 500 personer. Temat för dagen var mångfad och integration, jämstädhet, stothet och sjävbid samt unga. Handskakaren har ti uppgift att möta varje person som bosätter sig i kommunen, oavsett om det är en fykting eer någon som har fyttat inom Sverige. Det gäer att visa att varje ny person är viktig, att det är en tiväxtfråga. I Stockhom har man en persona shopper. I Arvidsjaur har vi en persona warmer, sa Jerry och rev ner stora appåder. Även Haparanda satsar på personiga kontakter. Projektet Man ti man och kvinna ti kvinna är framgångsrikt. Fyktingar och ångvariga Haparandabor träffas för gruppsamta varannan vecka. Det kan handa om att ära sig mer om det svenska rättsväsendet eer isam. Det är inte bara fyktingar som ska ära sig om svenska förhåanden utan även vice versa, sa Gunne Simu. Pär Lärkeryd, Norra Skogsägarna: Jämstädhet är önsamt Indexator i Vinden, som tiverkar maskindear för skogsbruk, är ett av Västerbottens mest önsamma företag. På sex år har de tredubbat sin storek. Tacka jämstädheten för det. Jämstädhet handar inte om att vara poitiskt korrekt. Det handar om att tjäna pengar, säger Indexators förra chef Pär Lärkeryd. I dag är han vd för Norra Skogsägarna. Om biden av Norrbotten Indexator vie utvecka sin verksamhet och öka sin önsamhet, men ändå kunna stanna kvar i Vinden. Då gäde det att bredda rekryteringsbasen. Eftersom nio av tio anstäda var män behövde fer kvinnor ockas ti företaget. Indexator påbörjade ett ambitiöst jämstädhetsarbete. Först gjordes en önekartäggning enigt Jämos mode. Den visade att kvinnorna i snitt tjänade 800 kronor mindre än männen. Detta rättades ti. Sedan hyrdes kvinnor in via bemanningsföretag. Så småningom erbjöds kvinnorna fast jobb. De ara festa tackade ja. Nya rekryteringsrutiner och Ett ögonbick Eva Nordmark, TCO-ordförande. Vad känner du efter att ha varit med på Kraftsaming? Det har varit en fin dag. Det är en förmån att få vara med när ett än för första gången bjuder in ti en öppen utveckingsprocess. Många oika perspektiv får komma ti tas på Kraftsaming. Människor från oika hå i samhäet möts i diaog. Hur har stämningen varit? Jag märker ett avar kring många oika samhäsutmaningar. Det känns som om fok förstår viket arbete som behöver göras. Det handar om att öka mångfaden och att öka jämstädheten. Att biden av änet måste förändras. Det finns även en gädje och många goda exempe. Ge mig några goda exempe! Vid mitt unchbord fick jag höra om många spännande utveckingsprojekt som redan är på gång. Det handar ti exempe om att åta unga människor utvecka sig inom dans och skapande verksamhet. Att uppmuntra människor att starta eget och eer att bi mentorer. Mycket bra arbete görs redan! Vika tycker du är änets största utmaningar? Först att utvecka arbetsmarknaden med nya branscher och nya företag. Det gäer att kunna konkurrera på en goba marknad. Sedan att jobba mer genuint för okaa jämstädhetsutbidningar var andra viktiga åtgärder. Resutatet av jämstädhetssatsningen är genomgående positivt. Andeen kvinnor som jobbar på Indexator har ökat från 11 ti 23 procent. De anstäda är nöjdare med sin arbetsmijö och arbetssituation. Den totaa sjukfrånvaron har minskat med nästan en tredjede. Produktiviteten och kvaiteten har ökat. Medarbetarna håer i at högre grad med om att jämstädhet är viktigt. Andeen som tycker det är viktigt att dea på förädraedigheten ökade från 35 ti 73 procent på bara ett havår. Eva Nordmark, TCO: Norrbottensbiden måste förändras Gunnar Persson, andstingsdirektör, Lueå: Vi hänger med i den nationea och internationea utveckingen. Vi igger i framkant med investeringar i den tunga industrin och kunskapsutveckingen inom häsa och sjukvård. Vi tar in kunskap i verksamheten från den internationea arenan. Anita Gustavsson, poitiker, Piteå: Jag pratar om vad vi kan erbjuda. Des ganska mycket jobb, des vår vackra natur. Viktigt att förmeda är också att vi INTE ever av bidrag ängre. jämstädhet. Taang har inget kön, som föreäsaren Saana Azzam sa här idag. Sist men inte minst att stärka utbidningsmöjigheterna. Både när det gäer universitetsstudier, yrkeshögskoa och vidareutbidning. Varför är utbidning så viktigt? I Norrbotten är möjigheterna på arbetsmarknaden begränsade. Åtminstone om man är TCO-medem. Har du vä fått ett personachefsjobb finns det inte så många iknande jobb att gå vidare ti. Då är det viktigt att kunna omskoa sig och söka nya vägar i arbetsivet. Du är uppvuxen i Lueå och bor i Nacka. Har du hemängtan någon gång? På vårvintern, när isarna är Tomas Vedestig, poitiker, Övertorneå: Jag är atid noga med att yfta fram att jag är Övertorneå, Norrbotten och Tornedaen. Norrbotten är viktigt för hea Skandinavien och värt ett besök, även om man inte fyttar hit. Vi har at fast mycket bättre än på aa andra stäen. Många säger ti mig: Det är ju ätt för Indexator att jobba med jämstädhet som tjänar så mycket pengar. Då svarar jag: Och varför tror ni att Indexator tjänar pengar? berättar Pär Lärkeryd. Indexator jobbade systematiskt med edningsstyrt jämstädhetsarbete. Det innebar band annat att edningsgruppen och andra arbetsedare fick sätta sig på skobänken i jämstädhetsfrågor. Hea företagets sätt att arbeta sågs över. Om det ska bi någon verkig jämstädhet måste den högsta chefen visa att jämstädhet är viktigt. Att dumpa jämstädhetsarbetet på en personachef ger het fe signaer, avsutar Pär. fantastiska i Norrbotten och det börjat bi saskigt i Stockhom, ängtar jag ofta hem. Jag saknar ständigt min famij och mina vänner här uppe. Även om jag äskar att bo i Nacka är det underbart att komma hem och möta aa bekanta på Storgatan i Lueå. Åsa Petersen FAKTA Namn: Eva Nordmark. Åder: 41. Gör: Ordförande för tjänstemännens fackiga centraorganisation TCO. Famij: Maken Tommy. En son, 15 år, och en dotter, 13 år. Motto: Det är bara i motvind som draken yfter. Lena Stier, företagare, Lueå: Jag är stot över naturen, vår industri, vår kunskap, våra resurser. Stot över aa som väjer att stanna kvar och över aa på andra sidan gränsen som tänker: Jag vi fytta hem. Då säger jag: Gör det. Kom hem! Man har ingenting att förora på att komma hit, bara att vinna. Kommunaråden från Jokkmokk, Överkaix och Gäivare sa att friviigorganisationerna är viktiga för att yckas med integrationen. Det gäer att knyta samman oika aktörer i samhäet. Både myndigheter, näringsiv och föreningsiv. Framgångsfaktorn är att man jobbar prestigeöst. Tar bort revirtänk och har den anändes bästa för ögonen, sa Stefan Andersson från Jokkmokk. I Övertorneå gör idrottsföreningarna ett fantastiskt jobb. Fyktingbarn spear fotbo, hockey och basket. De festa idrottsutövarna är fickor, berättade Roand Kemppainen. Kaix är på väg att sjösätta en mode som innebär att fyktingar får praktisera i kommunens företag och pröva på tre oika arbeten under 16 veckor. Boden är en av Sveriges största migrationskommuner och yckas at bättre med etaberingen i arbetsivet. I Boden har vi fantastisk persona som jobbar med integrationen, sa Torbjörn Lidberg. Lueå och Kiruna arbetar med integration i vården och omsorgen. I Lueå koppas SFI samman med utbidning. Det gör att undersköterskor kan få praktik direkt. De är sig språket och får ett viktigt nätverk, sa Yvonne Stånacke. I Kiruna föjs praktiken i omsorgen av en förängd kurs i omvårdnad för de som inte har svenska som förstaspråk. Det gör att vi kan få persona och sommarvikarier, sa Kristina Zakrisson. I Piteå har kommun, näringsiv och föreningar i Piteå skrivit en avsiktsförkaring för att möta den kommande generationsväxingen. Där poängteras att integration är en viktig fråga. Vi arbetar med språkkaféer och en mötespats för unga människor. Varje år genomförs en mångfadsdag, sa Heena Stenberg. Fera kommunaråd poängterade hur viktigt det är att ha ett hehetstänk i integrationsarbetet. Man måste skapa en hehet med både jobb, bostad, skoa, kutur och fritid, sa Kurt Wennberg från Pajaa. Britta Finkfedt Jansson från Arjepog kunde först bara komma på kiar när hon funderade på goda integrationsexempe. Men så sog det henne att Arjepogs kommunchef Caudia Zamorano är född i Chie och uppvuxen i Ungern. Nu ska jag åka hem och ta vara på hennes erfarenheter på ett het annat sätt, sa Britta Finkfedt Jansson.

8 8 kraftsamaren [En biaga om projektet Kraftsaming En bred insaming av värdefua tankar och idéer] maj 2012 Tio konkreta försag 24 konkreta försag på hur utfyttningssiffrorna 3 7 unga i musikbranschen. Starta ett i änet kan vända. Det bev resutatet när Tiväxtrådet samades i Storforsen 7 maj. Här pre- Norrbotten. branschråd för unga i musikbranschen i senteras tio av dem. För mer information, kontakta: Pär Soini, vd BD Pop AB, Tiväxtrådet är en de av Kraftsamingsprocessen. Nu var ett 50-ta personer samade för att väja ut och arbeta vidare med de över 100 försag som kom in i samband med rundabordssamta på Kraftsaming i Kuturens Hus, Lueå, den 14 februari. För att komma åt utfyttningen konstaterades då att änet måste jobba med unga, jämstädhet, mångfad och integration samt sjävbiden i änet. A och O är att komma igång med konkreta åtgärder. Här ger några av detagarnas synpunkter på dagen, på vad som behöver göras i änet, hot och möjigheter i den fortsatta processen och hur de ser på vad det är som måste ti för att det nu verkigen ska bi handing och verkstad av orden. Nedan redovisas ett urva av konkreta försag och deras kontaktpersoner: 1 Bygga upp en erfarenhetsbank med mentorer för unga företagare. Mået är tio mentorer i varje kommun ti den 11 september unga ska kunna vara mentorer ti varandra och ti ädre. För mer information, kontakta: Jonny Fak, regionchef för Ung Företagsamhet, 2 teefon: Företagare och mentorer i skoan. Fadderföretag ti varje kass. För mer information, kontakta: Linda Frohm deägare i Hote Vaha i Kaix Den 5 oktober 2011 träffades Tiväxtrådet för första gången, viket edde ti att: Landstinget avsatte regionaa utveckingsmede, 2 mijoner kronor, ti projekt som fokuserar på unga, mångfad och integration. Bevijade projekt presenteras på Kraftsaming den 11 september Ida Karkiainen, Norrbottens äns andsting 100 infyttade norrbottningar har intervjuats för att ta reda på vad som fått dem att väja Norrbotten i konkurrens med resten av vär-den. Svaret bev kärek, jobb, utbidning och naturen. Ingea Lekfak, Norrbottens äns andsting Mångfad och integration beskrivs nu som en tiväxtfaktor i den Regionaa utveckingsstrategin för håbar framtid i Norrbotten 2020, RUS:en. Anna Lindberg, Norrbottens äns andsting En ungdomsfond med kapita för nya företag undersöks om det går att skapa. Johan Sjökvist, Norrbottens äns andsting Ett ångsiktigt arbete med unga om bemötande är under arbete. Verksamheten heter Tur och Retur och omfattar åtta kommuner samtiga unga i ådern år. Ingea Lekfak, Norrbottens äns andsting aa är vi oika månfadsvecka. Kaix arbetar med mångfads och integrationsfrågor 52 veckor per år. Men under en vecka varje höst arbetar man mer intensivt och utåtriktat ti amänheten med musik och berätteser av etaberade svenskar och ensamkommande fyktigbarn. Veckan är en fortbidning för pedagogerna. En utåtriktad mångfadsvecka i varje kommun är ett sätt att yfta frågan och når ut ti många. För mer information, kontakta: Björn Emmoth, Kaix kommun, 4 Workshop sama unga och vuxna i besutsfattande postiioner. Vika frågor vi unga fatta besut om? I vika frågor behöver ädre ungas kunskap? För mer information, kontakta: Anna Toumas 5 Ungas infytande poitkerakademien. Det behövs fer unga i poitiken. En poitikerakademi i Norrbotten skue ge pats åt fem unga från varje parti. Utbidningen skue ge bred samhäskunskap och en god inbick i poitikens ro. För mer information, kontakta: Anna Lindberg, Regionaa enheten, Norrbottens äns andsting 6 fer unga ti kratsaming en bi från varje kommun. Kraftsaming är en mötespats som tar upp brännande frågorna kring änets utvecking. Fer unga behövs för att få rätt riktning på frågestäningarna som växer fram. För mer information, kontakta: Emma Gustafsson, Teknikens hus På Tiväxtrådets möte 7 maj utkristaiserades 24 konkreta försag: Några är påbörjade medan andra är på idéstadiet. grupper 1.Bygga upp en erfarenhetsbank med mentorer 2. Aa är vi oika Mångfadsvecka 3. Företagare och mentorer i skoan 4. Workshop sama unga och vuxna i besutsfattande positioner 5. Ungas infytande poitikerakademi 6. Fer unga ti Kraftsaming en bi från varje kommun 7. Branschråd för unga i musikbranschen 8. Vi är vädigt ika vi ever i ett än som rör sig i homogena 8 vi är vädigt ika vi ever i ett än som rör sig i homogena grupper. David Sundström och Anna Azcarate startar ett möte där aas uppgift är att ta med någon som är oika oss sjäva. De nya krafterna ska sedan bjudas in ti Kraftsaming för att vi ska dra oss mer och mer utanför boxen. Vi samar kraft för att skapa kraft. För mer information, kontakta: David Sundström, Piteå kommun, 9 övergripande åtgärder för ett mer homogent än. CEMR europastrategi utifrån ett edningsperspektiv. Tisammans med kommunförbundet ska vi få aa kommuner att ansuta sig ti CEMR. Jämstädhetskriterier för regionaa utveckingsmede hur många ti män och kvinnor Goda exempe på jämstäda boagsstyreser i kommun och andstingsgemensamma boag. Utmana kommunerna att de också ska jobba med jämstäda boagsstyreser För mer information, kontakta: Gunnar Persson, direktör Norrbottens äns andsting 10 ung teater i norr. Norrbottens teatern startar Ung scen i Norr som en kataysator för att få igång okaa grupper. Dramaek för 6-åringar exempevis. Unga som eder unga. För mer information, kontakta: Urica Åström, marknadschef Norrbottensteatern Nu bir idéerna verkighet så här ångt har vi kommit 9. Övergripande åtgärder för ett mer homogent än 10. Ung teater i norr 11. Regionat öppet bredband för ökad tigängighet. 12. Våga sticka ut ett mångfadspris. 13. Mottagning av infyttade hur bemöter vi våra nyinfyttade? 14. Praktikbank hur kan de offentiga arbeta för att ta in praktikanter. 15. Förbättra utbudet av LTUutbidningar som attraherar tjejer. 16. Jämstädhetskriterier för regionaa utveckingsmede. 17. Offentigt ägda boag ska vara föregångare med jämstäda boagsstyreser. 18. Kartägga äget i Norrbotten för jämstädhet regionaa åtgärdspaner. 19. Skapa förutsättningar för en mer jämn fördening av projektmede så att merparten inte går ti traditionet maniga näringar. 20. Använda sig av idrotten och idrottsmän som ambassadörer för Norrbotten. 21. Praktikpatser- göra en behovsinventering inom de gröna näringarna. 22. En förening i varje by att jobba med verksamhet som skapar stothet. 23. Lyfta fram hur roigt det är med poitiskt engagemang och att ta ansvar för utveckingen. 24. En ny bid av Norrbotten ta fram ett materia som beskriver Norrbotten utifrån ett tiväxtperspektiv. Nästa KRAFTSAMLING: Haparanda 11 september 2012 Utgiven av Norrbottens äns andsting Ansvarig utgivare: Kurt-Åke Hammarstedt Redaktör: Åsa Snäfot Skribenter: Patrik Lindén, Åsa Petersen, Eivor Bryngesson, Ingea Lekfak Fotografer: Anders Am och Erik Homstedt Grafisk form: Tor-Arne Moe Teknisk produktion och tryck: Daiy Print, Umeå 2012

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs hea rapporten: www.s.aand.fi/utbidning_kutur/utbidningsbehov.pbs Utbidningsbehov vem vad hur var Nuvarande utbidningsnivå Kort sammanfattning Hur ser åänningarnas framtida utbidningsbehov ut? Vika har

Läs mer

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr.

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr. r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kaese/underrättese 2014-09-01 Sammanträde med: Barn- och utbidningsnämnden Datum: 2014-09-17 Tid: 13.30 Pats: Astermoskoan Ärende. Upprop Biaga 2. Va av justerare 3. Godkännande

Läs mer

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län LAFA 1:2005 Sex- och samevnadsundervisning i skoan En kartäggning av sex- och samevnadsundervisningen på sju högstadieskoor i Stockhoms än Landstinget förebygger aids (Lafa) är Stockhoms äns andstings

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning Verksamhetsberättese 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Det ska vara skönt att eva Aa som har bestående och omfattande behov av vård och omsorg, har rätt ti gratis munhäso bedömning och tandvård

Läs mer

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter.

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter. Nya svenska råvaror på skånsk mark. Häsosammare ivsmedesprodukter. Väkommen att investera i utveckingen av en råvara med aa förutsättningar att vinna en häsosam pats i ivsmedeshyorna. Europas bästa jordbruksmark

Läs mer

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Besöksadress: Stadshuset, Hjamar Lundbohmsvägen 31 Teefon: 0980-70 000 Organisationsnr: 21 20 00-2783 Webb: www.kommun.kiruna.se

Läs mer

------------------------- -------------------- ---------------------------------

------------------------- -------------------- --------------------------------- A.RaVBXBMPLAR Sida: 1 Anm.upptagande p -mynd : STOCKHOLMS LÄN Dnr: Bnhet: 80NC/H Myndighetskod: 0201 Dnr annan p-mynd: AnmAningsdatum: 2010-09-02 k: 20.30 Amnäningssitt: se fritext upptagen av: Pa Thomas

Läs mer

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande 7 Motion 1982/83: 697 Thorbjörn Fädin m. f. Ökat sparande Ett omfattande sparande inom den privata sektorn är av avgörande betydese för samhäets kapitabidning och därmed för den ekonomiska tiväxten. Genom

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång!

Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång! Tisammans kan vi göra skinad. Här är en guide som hjäper dig att komma igång! VAD ÄR NICKELODEONS TOGETHER FOR GOOD? VAD ÄR PLAN INTERNATIONAL? Nickeodeon tror att vi kan göra gott tisammans. Nickeodeons

Läs mer

HandledarGuiden. - till dig som tar emot en praktikant år från PraktikService Malmö stad

HandledarGuiden. - till dig som tar emot en praktikant år från PraktikService Malmö stad HandedarGuiden - ti dig som tar emot en praktikant 16-20 år från PraktikService Mamö stad PraktikService är en servicefunktion inom Utbidningsförvatningen Mamö stad som arbetar med att samordna och administrera

Läs mer

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion Mot. 1982/83 1435-1444 Motion 1982183 : 1435 Lars Werner m. f. Inandsbanans upprustning Bakgrund Redan 1975 fattade riksdagen ett positivt besut om inandsbanans upprustning. Den första borgeriga regeringen

Läs mer

Chefen & Arbetsmiljön

Chefen & Arbetsmiljön Chefen & Arbetsmijön INNEHÅLL Arbetsmijö vad är det? 4 Varför satsa på arbetsmijön? 5 Arbetsmijö ständigt pågående 7 Måste eer möjighet? 8 När mår vi bra på jobbet? 9 Ledarskapet som arbetsmijöfaktor 10

Läs mer

5. Roger Nordén, Ä:.' I

5. Roger Nordén, Ä:.' I ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfuírnäktigo i Timrå kommuns besut den 24 augusti 2015, 112 _.í»-i,,0_. D0k.d 99749 Postadress Besöksadress Teeïon Teefax Expeditionstid Box 314 Backgränd 9 0611-46 06 00 0611-51

Läs mer

Ett viktigt ansvar. Anders Berg, VD och koncernchef. Lindabs arbete med socialt ansvarstagande, CSR, bygger på följande riktlinjer och styrinstrument:

Ett viktigt ansvar. Anders Berg, VD och koncernchef. Lindabs arbete med socialt ansvarstagande, CSR, bygger på följande riktlinjer och styrinstrument: GRI-index 2015 Utöver ett fuständigt GRI-index för 2015 innehåer denna skrift VD-kommentar, information om Lindabs mijöarbete samt väsentighetsanays och intressentdiaog 1 Ett viktigt ansvar På Lindab tar

Läs mer

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET 489 IDEOLOGI OCH VERKLIGHET Av jur. kand. GUSTAF DELIN Högerpartiets programkommie har nu uppösts. Detta betyder ångt ifrån att programarbetet inom partiet kommer att avstanna. Tvärtom kommer man nu på

Läs mer

l l l l l l l l l l l l l l l

l l l l l l l l l l l l l l l VD-Förord. "En spännande start och ett spännande sut" Ja så kan man besiva verksamhetsåret 202, där vi i början av året påbörjade den sista deen i "Nordstreamprojektet". Ett arbete som varit mycket framgångsrikt

Läs mer

Lägg konstgräs på grusplanen (kaninburen) vid Dagsvärmarens förskola - medborgarförslag

Lägg konstgräs på grusplanen (kaninburen) vid Dagsvärmarens förskola - medborgarförslag BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-26 FSN-2015/32.389 1 (2) HANDLÄGGARE Lundin, Tina tina.undin@huddinge.se Förskoenämnden Lägg konstgräs på gruspanen (kaninburen)

Läs mer

l iootterdotterdotterdotterbolag

l iootterdotterdotterdotterbolag Intresseboa Dotterboa et AB ÖviksHem Dotterdotterboa ootterdotterboaa 2008 Intresseboa Dotterdotterboa /kommun omsködsviks J Moderboag: Rodret i Örnsködsvik AB o otterföretaa Ovik Eneroi AB ootterdotterboaq

Läs mer

Svenska Spels GRI-profil 2013

Svenska Spels GRI-profil 2013 Svenska Spes GRI-profi 2013 Svenska Spes Håbarhetsredovisning 2013 är en integrerad de av årsredovisningen och pubiceras även på svenskaspe.se. Redovisningen sker enigt GRI, nivå C+. Håbarhets redovisningen

Läs mer

Låt ledarskap löna sig!

Låt ledarskap löna sig! Låt edarskap öna sig! Ledarnas Chefsöner rapport 2010, om Ledarna chefsöner 2010 1 Innehå Låt önen spega edarskapets värde 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer

Läs mer

Innehåll. Inledning 3

Innehåll. Inledning 3 Innehå Inedning 3 VAD ÄR ROKS? 3 Roks värdegrund och kvinno- och tjejjourernas unika stäning 4 Vad gör kvinnojourer och tjejjourer? 4 Medemskap i Roks 5 VARFÖR STARTA EN JOUR? 7 Hur ska ni nå ut ti bivande

Läs mer

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Utbidningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Hogia PA-kompetens AB Kompetens är färskvara. Inte minst inom det personaadministrativa området. Ständig uppdatering är en förutsättning för din framgång

Läs mer

Dagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem."

Dagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem. Dagens frågor Front mot vida strejker Det goda förhåandet mean parterna på den svenska arbetsmarknaden har varit en nästan egendarisk företeese. Respekten för givna utfästeser har gjort det möjigt att

Läs mer

SJ 11. Hållbarhets redovisning

SJ 11. Hållbarhets redovisning SJ 11 Håbarhets redovisning Innehå Ordföranden har ordet 2 Strategi och vision 3 Intressentdiaogen 6 Möjigheter och utmaningar 9 SJs sociaa ansvar 10 SJs mijöansvar 18 SJs ekonomiska ansvar 24 Redovisningsprinciper

Läs mer

Ledarnas rapport om chefslöner 2012

Ledarnas rapport om chefslöner 2012 Så beönas edarskap Chefsöner 2012, Ledarna Ledarnas rapport om chefsöner 2012 1 Innehå Så beönas edarskap 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer önens storek?

Läs mer

LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika

LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika Utrikeskrönikan granskar i dag den brittiska tidningsbranschen, närmare bestämt utveckingen på och kring Londons ärevördiga tidningsgata Feet Street. Den nya tekniken gör

Läs mer

Zick Zack årskurs 4 finns för användning detta läsår. Årskurs 5 utkommer till höstterminen 2012 och årskurs 6 till höstterminen 2013.

Zick Zack årskurs 4 finns för användning detta läsår. Årskurs 5 utkommer till höstterminen 2012 och årskurs 6 till höstterminen 2013. STEG 1 Zick Zack består a Läsrummet och Skrirummet och är Bonnier Utbidnings nya basäromede i senska och senska som andraspråk för årskurs 4 6. De båda rummen kompetterar arandra, men kan äen anändas ar

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Antagen av kommunfumäktige 2014-01-20 5 Besöksadress ya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunstyresen 685 80 Torsby direkt 0560-160 00 växe 0560-160

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Bilaga B Uppdragsmodell

Bilaga B Uppdragsmodell Biaga B Uppdragsmode Genere uppdragsmode Uppdragsföde Faser P R O J E K T L E D N I N G Förberedese Genomförande Effekthemtagning Besutspunkter Initiera uppdraget Starta genomförande Överämna resutat och

Läs mer

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN .., '... ~ ~. ~-.. '... ~ - -!f>. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I SOVJETUNIONEN Av professor CARL-ERIK QUENSEL, Lund DE UPPGIFTER om samhäsutveckingen, som kommit utandet tihanda från Sovjetunionen, ha för det

Läs mer

Övning 7 Diffraktion och upplösning

Övning 7 Diffraktion och upplösning Övning 7 Diffraktion och uppösning Diffraktionsbegränsade system Om man tittar på ett objekt genom ett perfekt (aberrationsfritt) optiskt system avgörs hur små saker man kan se av diffraktionen i insen.

Läs mer

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi jsociastyresen 204-03-03 Reger och behörighet/kassifikationer Dnr: 4.2.-552/204 och terminoogi Termista samt svarsma Biaga Läkemedessäkerhet (6) Svar ämnat av (kommun, andsting, organisation etc.): Inspektionen

Läs mer

l. Upprop 2. Val av justerare 3. Introduktion till föreningsliv/fritidsverksamhet för nyanlända

l. Upprop 2. Val av justerare 3. Introduktion till föreningsliv/fritidsverksamhet för nyanlända KOMMUNSTYRELSEN Kutur- och fritidsutskottet KALLELSE/ UNDERRÄTTELSE Tid: Onsdagen den 16 december 2015 2015, k. 13.30 Pats: Sammanträdesrummet Mien, Torggatan 12, Tingsryd Ärende Föredragande tjänsteman

Läs mer

IDÉERNA BLIR VERKLIGHET SÅ HÄR LÅNGT HAR VI KOMMIT:

IDÉERNA BLIR VERKLIGHET SÅ HÄR LÅNGT HAR VI KOMMIT: IDÉERNA BLIR VERKLIGHET SÅ HÄR LÅNGT HAR VI KOMMIT: Kraftsamling är en mötesplats som samlar in värdefulla tankar och idéer från andra idégivare än de traditionella och med en uttalad ambition att göra

Läs mer

Er Nattvandrarpärm. Nu är den klar!

Er Nattvandrarpärm. Nu är den klar! Er Nattvandrarpärm Nu är den kar! Här är den nya Nattvandrarpärmen som vi hoppas ska vara ti hjäp i ert arbete med nattvandringen. Vissa uppgifter kommer Ni sjäva få fya i, så som teefonnummer ti akutmottagningar

Läs mer

OPQ Beslutsfattarens Plus Rapport

OPQ Beslutsfattarens Plus Rapport OPQ Profi OPQ Besutsfattarens Pus Rapport Namn Sampe Candidate Datum 25 september 2013 www.ceb.sh.com INLEDNING Den här rapporten är avsedd för injechefer och de som arbetar inom HR. Den innehåer information

Läs mer

Cybercom i ord FÖRETAGSPRESENTATION OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

Cybercom i ord FÖRETAGSPRESENTATION OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 Cybercom i ord FÖRETAGSPRESENTATION OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 Innehå 1 Kort om 2013 2 Cybercom på 3 minuter 4 Vd har ordet 7 Här finns vi 8 Kort om marknaden 10 Strategi 12 Må och utfa 14 Erbjudande

Läs mer

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l Motion ti riksdagen 1988/89: av Bengt Westerberg m. f. (fp) Förbättrad omvårdnad Det kan tyckas att en utvecking av den medicinska vården skue medfora mindre krav på omvårdnaden. Så är det dock inte as.

Läs mer

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 VINJETTER HÖGT UPP I GRÅ SJ I KORTHET SJ på två minuter 1 SJ i korthet 5 Vd har ordet 7 Ordförande har ordet 8 Väsentighetsanays 9 Intressentdiaog 10 Håbart

Läs mer

Rent vatten skapar hopp i slummen

Rent vatten skapar hopp i slummen NICLAS LINDGREN: Aa barn är aas ansvar VILL DU HJÄLPA! SKÄNK 50 KR TILL PMU. SMS:A PMU 50 TILL 72 930 2011 #3 En tidning från PMU Rent vatten skapar hopp i summen 700 barn föramade efter poioepidemi 12

Läs mer

UTVECKLING AV HANDEN: LILLCENTRUM 2015 VISIONSMANUAL

UTVECKLING AV HANDEN: LILLCENTRUM 2015 VISIONSMANUAL UTVECKLING AV HANDEN: LILLCENTRUM 2015 VISIONSMANUAL 3 Stadsutveckingsarbete bedrivs ofta över ång tid där vissa steg spear en avgörande ro i utveckingsarbetet. Visionen av en stadsutvecking är ett sådant

Läs mer

Lexmark Print Management

Lexmark Print Management Lexmark Print Management Optimera nätverksutskrift och skapa informationsfördear med en utskriftshanteringsösning som du kan impementera på pats eer via monet. Säker och praktisk utskriftsversion Fexibet.

Läs mer

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text 1 Har du köpt tillräckligt med saker? 2 Tja... Jag vet inte. Vad tycker du? Borde jag handla mer saker? 3 Är det nån på ön som du inte har köpt nåt åt? 4 -Ja, en. -En? 5 -Dig. -Men jag bor inte på ön...

Läs mer

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 23 VINJETTER HÖGT UPP I GRÅ SJ i korthet 5 Vd har ordet 7 Ordförande har ordet 8 Väsentighetsanays 9 Intressentdiaog Håbart företagande 5 Strategi 6 SJ och kunderna

Läs mer

Nominering av ledamöter till Intresseföreningen Bergslagets styrelse mm

Nominering av ledamöter till Intresseföreningen Bergslagets styrelse mm Biaga KS 2014/38/1 INTRESSEFÖRENINGEN KOMMUNER OCH REG10NER1 SAMVERKAN Ti Intresseföreningen Bergsagets medemmar SALA KOMMUN Kommunstyresens förvatning Ink. Diarienr..20 4 j Dpb: 2014-01- 2 g ' ~ :-:.JAktbiaga

Läs mer

Fjällen i Fokus 2006

Fjällen i Fokus 2006 FjäMistra-rapport nr. 25 Fjäen i Fokus 2006 En konferens om fjäens möjigheter och begränsningar Konferensrapport FjäMistrarapport Rapport nr: 25 ISSN 1652-3822 december 2006, Umeå Redaktör: Anders Essein

Läs mer

REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR

REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR SAMARBETE - VAD INSPEKTERAS - HUR FRAMSKRIDER INSPEKTIONEN OCH - HUR FRAMSKRIDER FORTSÄTTNINGSÅTGÄRDERNA Häsoinspektörernas svenskspråkiga skoningsdagar 8.-9.10.2014 Tammerfors

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen (Extra sammanträde) 2014-01-08 Sida 1 (9) Kulturens Hus, Luleå

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen (Extra sammanträde) 2014-01-08 Sida 1 (9) Kulturens Hus, Luleå Styrelsen (Extra sammanträde) 2014-01-08 Sida 1 (9) Plats Kulturens Hus, Luleå Beslutande kommunrepresentanter Britta Flinkfeldt Jansson, (s), Arjeplog Lotta Åman, (s), Arvidsjaur Torbjörn Lidberg, (s),

Läs mer

Metodtest för elasticitetsberäkningar ur Sampers RAPPORT. Del 1 Tågelasticiteter enligt befintlig differentiering utifrån basprognos 2030.

Metodtest för elasticitetsberäkningar ur Sampers RAPPORT. Del 1 Tågelasticiteter enligt befintlig differentiering utifrån basprognos 2030. RAPPORT Metodtest för easticitetsberäkningar ur Sampers De 1 Tågeasticiteter enigt befintig differentiering utifrån basprognos 2030. 2015-02-09 Anays & Strategi Anays & Strategi Konsuter inom samhäsutvecking

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Vi finns i M-huset Onk. kinik mottagning Hissar Hissar Hissar Kassa Entré Information Bomsteraffär Huvudentré Brachybehanding vid prostatacancer Apotek www.orebro.se/uso/onk Postadress: Onkoogiska kiniken

Läs mer

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng REMISS 1 (1) Länsstyresen Skåne 2014-09-19 Dnr 211-23206-2014 Kontaktperson Förvatningsavdeningen Axe Starck 010-2241000 Ängehoms kmjm,~n 2014-09- 2 2 Angående ansökan om tistånd ti kameraövervak n i ng

Läs mer

Superi mot välfårdssamhället

Superi mot välfårdssamhället PER UNCKEL: Superi mot väfårdssamhäet Btror akohomissbruket på att det är for ätt att {a tag på sprit? Frågan stäs av riksdagsman Ptr Uncke. Han hävdar att det inte kjäper med atr /Orbud. Vi må~ te i stäet

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN

KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN 1 (1) KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN 2014-06-16 VÄLKOMMEN Kommunstyresen i Höganäs kommun kaas ti sammanträde. Datum och tid: 2014-06-16, k 16:00 Pats: Stadshuset, gruvsaen Ledamot som är förhindrad att närvara

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

BEN Säg inte inte. Jag tycker inte om när man säger inte. Hör här då. Hej Elin

BEN Säg inte inte. Jag tycker inte om när man säger inte. Hör här då. Hej Elin Utdrag ur Väderflickans milda makt Scen 5 Sid 27-31 I sommarhuset. Ute på verandan sitter Ben. Därinne har brodern Erik första träffen med jämnåriga Gudrun, som inte vet att Ben sitter på verandan. Alla

Läs mer

information förs in i prissystemets informationsmekanismer.

information förs in i prissystemets informationsmekanismer. mokratins underskott budgetunderskott är en föjd av sätt att fungera, hävdar M Buchanan och Richard E i sin bok Democracy in Deficit. Rof Engund diskuterar sutsatser och betydese för förhåanden. Hur kommer

Läs mer

NIMESH FÅR KOMMA HEM TILL MAMMA Barnens rätt- KAMPANJ. MÅNGA GODA resultat 2009-2011. Projekt i Sri Lanka stärker familjer

NIMESH FÅR KOMMA HEM TILL MAMMA Barnens rätt- KAMPANJ. MÅNGA GODA resultat 2009-2011. Projekt i Sri Lanka stärker familjer 2012 NUMMER 3 EN TIDNING FRÅN PMU MÅNGA GODA resutat 2009-2011 NYA INSATSER I TORKANS AFRKA NIMESH FÅR KOMMA HEM TILL MAMMA Barnens rätt- KAMPANJ Projekt i Sri Lanka stärker famijer TIMBuKTU SJÖNG FÖR

Läs mer

Landsbygd 2.0. Vad är det?

Landsbygd 2.0. Vad är det? Landsbygd 2.0 Vad är det? 1 Historien bakom Blir landsbygdens invånare äldre, färre och dummare? Nej, men tyvärr är det många som tror det. På landsbygden bor vi längre ifrån varandra och de stora avstånden

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020.

Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020. Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020. Tillsammans. Ju fler som drar åt samma håll, desto större är chansen att lyckas. Så enkel är den grundläggande idén bakom

Läs mer

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM?

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? Sida 1/7 BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? I detta avsnitt kommer du upptäcka bland annat: Hur du sparar halva reklamfilmskostnaden Vad det är som kostar i en film Vad du måste berätta

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 32 Fredag 29 oktober 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 32 Fredag 29 oktober 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 32 Fredag 29 oktober 2010 NORRBOTTEN Poliser grep utpressare Många maskerade poliser stoppade en bil i centrala Piteå i lördags. Poliserna hade vapen i händerna när dom drog ut två

Läs mer

l Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling

l Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling Biaga 1A Redovisning av fiberråvara Leverantör: Produkt: Tiverkare/everantör: För dokumentation av fiberråvara: Träsag/växt och geografiskt ursprung (and/destat och region/provins) Mängd (på årsbasis)

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Personligt varumärke. Jag vill till toppen, hur ska jag nå dit?

Personligt varumärke. Jag vill till toppen, hur ska jag nå dit? Personligt varumärke Jag vill till toppen, hur ska jag nå dit? CV Korrekturläs! Framhäv dina kunskaper och din kompetens, men utan att skryta Ta med relevant erfarenhet för jobbet du söker Var ödmjuk Använd

Läs mer

Vet du varför de norska hundarna har så platta nosar? Nej. Dom har jagat parkerade bilar.

Vet du varför de norska hundarna har så platta nosar? Nej. Dom har jagat parkerade bilar. Vet du varför de norska hundarna har så patta nosar? Dom har jagat parkerade biar. Har du hört om den senaste norska uppfinningen? En vattentät tepåse. Vet du när norrmännen bränner fötterna? När dom stryker

Läs mer

De anställda tillhörande Ystad Energi AB har varit kallade till hälsokontroller vid

De anställda tillhörande Ystad Energi AB har varit kallade till hälsokontroller vid FLIK 1 Företagshäsa N- Sidan () RAPPORT år 0 för Energi AB av Nvakiniken Företagshäsa AB De anstäda tihörande Energi AB har varit kaade ti häskntrer vid Nya kiniken Företagshäsa AB centra i. Tjänsten ingår

Läs mer

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 12 342 (371) Närvarande: (markerade med x, tjänstgörande ersättare i ledamots ställe markerade med xx):

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 12 342 (371) Närvarande: (markerade med x, tjänstgörande ersättare i ledamots ställe markerade med xx): KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 12 342 (371) Kommstyresen 2012-11-20 PROTOKOLL FRÅN SAMMANTRÄDE MED KOMMUNSTYRELSEN Pats och tid: Asarumssaen, k7.00-18.30 Närvarande: (markerade med x, tjänstgörande ersättare

Läs mer

Thomas i Elvsted Kap 3.

Thomas i Elvsted Kap 3. Kap 3 Nu börjar träningen Imre, inte Ymre När kommer din pappa, frågar jag Lappen, vi kanske ska dela upp innan. Han är redan hemma, han jobbar på Metallen med datorer, säger Lappen, så vi ska nog strax

Läs mer

2011 års. specialfastigheter. redovisning

2011 års. specialfastigheter. redovisning 2011 års speciafastigheter redovisning 2011 års redovisning speciafastigheter MED INTEGRERAD HÅLLBARHETSREDOVISNING 1 verksamheten Vd har ordet...5 Uppdrag, vision och affärsidé... 6 Våra kärnvärden...

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Vägskäl i bostadspolitiken

Vägskäl i bostadspolitiken GÖTHE KNUTSON: Vägskä i bostadspoitiken Visst går det att göra bostadsmarknaden rättvisare. Det hävdar riksdagsman Göthe Knutson (m) i denna artike, som des ger en bakgrund ti den sjunkande nyproduktionen

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-04-16. Astrakanen, tisdag 2013-04-16, kl 13:30-17:40

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-04-16. Astrakanen, tisdag 2013-04-16, kl 13:30-17:40 rnj BÅSTADS Sammanträdesdatum 2013-04-16 1(15) Pats och tid: Besutande: Astrakanen, tisdag 2013-04-16, k 13:30-17:40 Åsa Ragnarsson (M), ordförande Uno Johansson (C) Eddie Grankvist (BP) Ingea Stefansson

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP

STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP t j~ -.. ~-. '-~ STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP EN UNDERSÖKNING RÖRANDE REKRYTERINGEN TILL ARMENS STAMSKOLOR Av fi. ic. TORSTEN HUSEN, Lund I SITT för två år sedan avgivna betänkande föresog»lantförsvarets

Läs mer

Skola F 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Totalt Skapaskolan 38 44 26 20 6 8 142

Skola F 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Totalt Skapaskolan 38 44 26 20 6 8 142 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-20 GSN-2015/170.602 1 (3) HANDLÄGGARE Hjem, Per 08-535 360 71 Per.Hjem@huddinge.se Grundskoenämnden Ansökan från The Learning

Läs mer

Kapitel 1 - Hej Hej! Jag heter Lola. Och jag är 10 år och går på vinbärsskolan som ligger på Gotland. Jag går i skytte och fotboll. Jag älskar min bästa vän som heter Moa. Jag är rädd för våran mattant

Läs mer

Äntligen har jag fått livskraften tillbaka!

Äntligen har jag fått livskraften tillbaka! för individuell utveckling Äntligen har jag fått livskraften tillbaka! Följ Stinas väg till nytt jobb och Pelles resa till praktik Vägknuten är ett nytt projekt och en väg till individuell utveckling för

Läs mer

Åländska Studentlaget vid Åbo Akademi r.f.

Åländska Studentlaget vid Åbo Akademi r.f. Åändska Studentaget vid Åbo Akademi r.f. Årsberättese 2015 Styresen I styresen 2015 har föjande personer suttit på föreningens förtroendeposter (nämnda i den ordning de nämns i stadgarna): Lucas Mattsson,

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Svanenmärkning av Kopierings- och tryckpapper

Svanenmärkning av Kopierings- och tryckpapper Svanenmärkning av Kopierings- och tryckpapper Version 4.1 22 juni 2011 30 juni 2016 Nordisk Mijömärkning Innehå Innehå 2 Vad är ett Svanenmärkt kopierings- och tryckpapper? 3 Varför väja Svanenmärkning?

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Processledarmanual. Landsbygd 2.0

Processledarmanual. Landsbygd 2.0 Processledarmanual Landsbygd 2.0 Historien bakom Landsbygd 2.0 Landsbygdens invånare blir äldre, färre och dummare... Knappast! Men vi måste bli bättre på att ta vara på alla lantisars tankar och ideér.

Läs mer

Väldigt låga siffror. Genomsnittet för landet ligger på 2,0.

Väldigt låga siffror. Genomsnittet för landet ligger på 2,0. BAKGRUND OCH SYFTE Sedan sutet av 1990-taet genomför Poisen okaa trygghetsundersökningar. Undersökningarna riktar sig ti amänheten och fångar den okaa trygghetsbiden i form av uppevda probem, utsatthet

Läs mer

Välkommen till YFUs värdfamiljrekrytering 2012

Välkommen till YFUs värdfamiljrekrytering 2012 Välkommen till YFUs värdfamiljrekrytering 2012 Sverige är ett populärt land! 2012 kommer YFU Sverige att ta emot totalt 76 utbytesstudenter varav 4 är sommarstudenter, 5 är halvårsstudenter och 67 är helårsstudenter.

Läs mer

Trendspaning i Stockholm

Trendspaning i Stockholm ANNORDIA NEWSLETTER #3 TEMA Trendspaning i Stockhom VD HAR ORDET TEMA HOTELLMARKNAD Med Annordia som rådgivare har Kövern tecknat ett hyresavta med Nordic Choi Hotes för ett nytt hote i Västerås. Hur och

Läs mer

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne Vannaktiviteter Torsby och Sunne KANOT- OCH FLOTTFÄRD Kanottur Njut av en kanottur på Karäven - en fridfu uppevese för små och stora. Karäven är det perfekta vattendraget för turer på några timmar upp

Läs mer

Att följa dina drömmar och förbättra världen LINA EGGEMAR

Att följa dina drömmar och förbättra världen LINA EGGEMAR Att följa dina drömmar och förbättra världen LINA EGGEMAR INNEHÅLL Inledning 5 ATT FÖLJA DINA DRÖMMAR 7 Framtiden 8 Hur jag ser på framtiden Hur jag inte vill att min framtid ska se ut Min mardrömsframtid

Läs mer

DATUM 2015-05-08 KFN-2015/154.387

DATUM 2015-05-08 KFN-2015/154.387 HUDDINGE KOMMUN KUL TUR- OCH FRITIDSNAMNDEN TJÄNSTEUTLATANDE DATUM DIARIENR 2015-05-08 KFN-2015/154.387 SIDA 1 (2) HANDLÄGGARE Wessem, Mats 08-535 317 37 Mats. Wessen@huddinge.se Kutur- och fritidsnämnden

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014 GRUMS KOMMUN

ÅRSREDOVISNING 2014 GRUMS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 GRUMS KOMMUN Innehå 3 2014 i sammandrag 4 Grums kommun 4 Koncernen 6 Förvatningsberättese 11 Förvatningsorganisation 12 Medborgarkontor 15 Gemensam service 18 Verksamhet 26 Personaanays

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 20 Fredag 11 juni 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 20 Fredag 11 juni 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 20 Fredag 11 juni 2010 NORRBOTTEN Kvinnor i Arjeplog protesterar Många kvinnor i Arjeplog är arga. Dom tycker det är fel att mammografi-bussen ska sluta komma till Arjeplog. I söndags

Läs mer