ournalen Miriam änglar svenska EMELIES TVÅ VÄRLDAR LAGA INDISK FESTMIDDAG Stöttar föräldralösa barn i Sydafrika Sexoffrens språkrör i Honduras

Transkript

1 Svenska ournaen oktober 2012 årgång 88 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen svenska ängar Stöttar förädraösa barn i Sydafrika EMELIES TVÅ VÄRLDAR Hemma i Örebro och Afrika LAGA INDISK FESTMIDDAG Våga pröva nya smaker i ditt kök Miriam Sexoffrens språkrör i Honduras

2 innehå Uppev Finnåker 2.0 Finnåkers Kursgård. Läger- och konferensgård i södra Bergsagen Vi kan erbjuda ett varierat utbud av både äger och konferens. Maria Mondragon En av våra medarbetare har mördats på grund av sitt arbete för oss. 4 foto: Rickard L. Eriksson oktober Kuturkrockar En gamma missionsstation bjuder på ätta echocker i duschvattnet. Probemet anses obefintigt då det hjäper att duscha med gummiskorna på. 14 Fosterförädrar sökes Centret för förädraösa barn i Margate utanför Durban i Sydafrika vi bi av med barnen trots att de trivs. De behöver nämigen en ivsång gemenskap i en famij. Nu kan svenskar bi deras skyddsängar. 24 Nöden tog struptag Pera Bjurenstedt, känd från många skokonserter med teman om aa människors ika värde, har besökt Läkarmissionens projekt band unga tjejer i Uganda. 30 Indisk festmiddag Från Indien kommer receptet på en suverän bjudrätt som atid gör succé. Ingrediensistan är ång, men det mesta är tibehör som hamnar i oika skåar foto: Hans-Jörgen Ramstedt foto: susanne hamann foto: jörgen bodesand Nytt innehå - Samma sköna mijö! Nytt kök - Samma goda mat! Ny mobimast - Samma givanade samta! Ny AV utrustning - Samma rika innehå! Nya rum - Samma fina hus! Mycket nytt - Samma åga priser! Mobi och datatrafik Sedan årsskiftet har vi fu mobi- och datatäckning via egen 3G mast Väkommen ti oss! Kontakt: te e-post. info@finnaker.se Hemsida: Facebook: Svenska ournaen Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen ges ut av Läkarmissionen och är en organisations- och medemstidning Direktor: Johan Lija ansvarig utgivare: Conny Sjöberg Information: Eva Nordenstam von Dewig Biståndsprojekt: Ove Gustafsson Medems- och givarservice: info@akarmissionen.se Postadress: Läkarmissionen, Väingby teefon: växe hemsida: Produktion: Swedmedia Redaktör: Kerstin Doye redigering: Peter Wickberg Kartor: Oa Gustafsson Omsagsfoto: Rickard L. Eriksson Postadress: Swedmedia/Svenska Journaen, Stockhom e-postadress: svenskajournaen@swedmedia.se teefon: Annonser: Dispay i Umeå Annonsbokning: gunia.johansson@dispay-umea.se Postadress: Dispay/Svenska Journaen, Box 3042, Umeå teefon: tryckeri: V-TAB, Vimmerby gåvor ti Läkarmissionen på Pusgiro Föj med på en annorunda resa Jag är gift med en man som tycker att vädret i P är en höjdpunkt på dagen. Han tycker om att höra om vädersystem, fronter, ågtryck från brittiska öarna och att få en ite mer översiktig bid av vad som är på gång. Sjäv tycker jag att radions väder bir vä meditativt. Tankarna far så ätt bort och vips är de förbi östra Sveaand och pratar Norrand och jag missade mitt väder! Svenskar är intresserade av väder och det är ju inte så konstigt. Vi har fyra årstider och vädret kan verkigen variera. Ska vi göra en utfykt, viken årstid det än gäer, så är vädret en avgörande faktor. Oavsett vad man säger om bra och dåiga käder. Jag kan fortfarande tänka på i somras när jag var i norrand och temperaturen Eva Nordenstam von Dewig Informationsansvarig på Läkarmissionen inte gick upp ti tvåsiffrigt. Nio grader mitt på dagen i mitten av jui! Det var inte det väder jag önskade mig. På Läkarmissionen har det pratats om het andra väder. Stormen Isaac drabbade Haiti i början av hösten och det bev en test för de enka bostäder som Läkarmissionens givare var med och bekostade efter jordbävningen. Husen karade stormen och stod kvar. Dessutom kom besked från Burkina Faso om stabia regn och utsikter om en bra skörd av årets majs. Det innebär att de som fick mat och utsäde av Läkarmissionen nu ser ut att kara sig sjäva igen. Ruggigt väder kan vara goda nyheter!

3 Jag vie bi ika modig som farmor Miriam Mondragon, som sedan fera år är bosatt och verksam i en av värdens farigaste regioner, Honduras i Centraamerika, nämner både farmor och pappa när hon ska förkara bakgrunden ti sitt ivsva. - Farmor i Kiruna var en orädd kvinna som giade att bestiga fjä och vada över forsar. Hon var min ido, säger Miriam. Text: Kerstin Kason Foto: Rickard L. Eriksson - Och min pappa drevs av ett starkt rättvisepatos och fick utopp för det i ett poitiskt engagemang. Kan det vara så enket att det rör sig om arv och mijö? Sjävkart påverkas värderingar och ivsinstäning genom en uppväxt i en sådan mijö, även om hindren för Miriam Mondragons de är av annat sag än fjä och forsar. Med rättvisa och mänskiga rättigheter som grundvärderingar går det adrig att bunda för andra människors evnadsvikor. Men det krävs inte särskit många minuter av samta med Miriam för att inse att det också finns något än mer avgörande. Något som har sin grund i hennes kristna tro. Hon koppar samman sitt medmänskiga rättspatos med Bibens budskap och påpekar att rättvisa och rätt är ofta återkommande och högt håna begrepp genom hea Biben. - Dessutom är det viktigt för mig att vara i den uppgift och på den pats där Gud vi ha mig, säger hon med sjävkarhet och tiit i tonfaet. Just nu är den patsen atså Honduras, närmare bestämt huvudstaden Tegucigapa. Miriam arbetar inom en organisation Asociación para una Sociedad más Justa (ASJ). Organisationen, vars arbete stöds av band andra Läkarmissionen, startades som ett svar på den bibiska utmaningen att arbeta för rättvisa band de mest utsatta i samhäet. - Man hade agt märke ti hur statiga och okaa organisationer Miriam Mondragon En av våra medarbetare har mördats på grund av sitt arbete för oss. Miriam jobbar med att ge fattiga rättshjäp i Honduras ofta missyckades i sina hjäpprojekt eftersom rättviseperspektivet saknades. ASJ menar att detta är en avgörande faktor i kampen mot fattigdomen. Att arbeta med den ambitionen i ett and som Honduras är ingaunda riskfritt. Kriminaiteten är utbredd, korruptionen omfattande. - En av våra medarbetare har mördats på grund av sitt arbete för oss, berättar Miriam. Mördaren som greps fick 21 års fängese, men nyi- >> Miriam Mondragon Bor: I Honduras huvudstad Tegucigapa där hon och famijen hyr ett hus. Kom ti Honduras för första gången för 20 år sen, har sedan bott 13 år i Honduras och Centraamerika. Uppväxt i: Piteå. Yrke: Projektedare och kapan inom ASJ. Famij: Gift med Aexis, barnen Hjamar 12 år, Gideon, 8 år. Aexis tre yngre syskon som studerar på Universitetet bor också hos Miriam och Aexis. Utbidning: Tokexamen (spanska), Mediepedagog, Master i Pedagogik och Ledarskap, 7 års erfarenhet av MR-arbete. Fritidsintressen: Spea gitarr. Laddar ner/upp med: En kopp starkt kaffe. 4 Svenska Journaen Svenska Journaen 5

4 foto: Héène Boëthius >> gen fick vi veta att han redan är ute, efter bara två år. Det är de fattigas och utsattas vikor och rättssäkerhet det handar om. Förutom psykooger som arbetar med rehabiitering av brottsoffer har ASJ detektiver och advokater knutna ti sig, Detta för att få riktiga utredningar ti stånd, eta upp förövare och, tisammans med pois och åkagare, stäa dem inför rätta och på detta sätt påvisa att brott får konsekvenser. Det gäer också i det projekt inom ASJ Rescate som Miriam sjäv huvudsakigen är engagerad i, nämigen sexuea övergrepp på barn och unga. - Sjävkart handar det om att ge stöd och hjäp åt de utsatta barnen, men ika mycket om att finna förövaren. Vi vet ju att om de går fria så fortsätter ofta övergreppen. I år har vi, efter ett havt års arbete, medverkat ti att en serievådtäktsman, som kunnat bindas ti 40 vådtäkter på Miriam Mondragon Vi är jätterädda om pojkarna oavsett om vi befinner oss i Honduras eer Sverige. fickor, har arresterats. Strax därefter kunde en barnhemsföreståndare arresteras. Han hade regemässigt, i ett par decennier, förgripit sig på fickor som han hade haft i sin vård. Det faet har vårt team arbetat med i tre år. Detta betraktas som en stor framgång i ett and där bara två procent av aa rapporterade brott karas upp. När det gäer barnen handar det om att ge psykoogisk och rättsigt stöd, men också om att skapa förutsättningar för att de ska våga dea sin berättese. Då handar det mycket om att utbida poiser och andra inbandade i hur man hanterar dessa brottsoffer. Dessutom informerar man mycket ute på skoor för att göra barnen medvetna om hur de ska agera när de bivit, eer riskerar att bi, utsatta för övergrepp. Påverkansarbete är också en högt prioriterad uppgift inom ASJ. Det riktar sig mot poitiker och besutsfattare och givetvis rättsväsendet. Man försöker också arbeta för en amän attitydförändring. Ett viktigt redskap är den webbtidning som organisationen pubicerar. Där arbetar man med grävande journaistik i syfte att skapa offentighet åt rättsövergrepp av oika sag. Påverkan, om än på en annan nivå, handar det också om i ett annat av de projekt Miriam är deaktig i. Det heter Gideon och handar om förebyggande arbete, riktat ti ungdomar som befinner sig i kriminaitetens gränszon. Kriminea ungdomsgäng är inte bara en iten irritation i Honduras och änderna runt omkring. Ungdomsgängen, så kaade Maras, är en vådsam maktfaktor som igger i krig med varandra och mot samhäet. I en sådan verkighet kan det Miriam berättar te sig som en ganska bygsam insats, nästan naiv. Men epitetet naiv är knappast vad som dyker upp när man möter Miriam, och väjer man att se Gideon som formandet av ett vägskä för ett ivsviktigt vägva så visar initiativet snarare på en genomtänkt och stark måmedvetenhet. Vi driver en form av kubbar för barn och ungdomar i ådern år, berättar Miriam. En de som detar i våra program har redan hunnit få en form av vikorig dom, andra ever mycket nära gränsen ti kriminaitet. Vi försöker ge dem andra intressen, men också insikt i att ett kriminet iv får konsekvenser. Därför händer det, ti exempe, att de får gå tibaka ti skoan de har förstört, måa väggar och reparera skador, förkarar Miriam. När hon taar om Gideon gittrar det ti i hennes ögon och det finns en ton av stothet i rösten. Hon vet att detta är en meningsfu verksamhet som också kan visa goda resutat. Och på frågan Tegucigapa om vad hon brinner mest för i sitt arbete så är det barn och ungdomars ivsvikor som kommer högst. Hur ser hon då på sin egen tivaro i den riskfyda omgivning där hon nu åter sina egna barn växa upp. Hon svarar med en motfråga: Kan man någonsin garantera sina barns säkerhet? Vad som hest kan hända, också i Sverige. Men, tiägger hon, vi är jätterädda om pojkarna oavsett om vi befinner oss i Honduras eer Sverige, och skue reagera direkt om en hotsituation skue uppkomma Men vi vi bekämpa ondska som våd och sexuea övergrepp mot barn, kan inte aa göra det på distans, några måste stå i bräschen för arbetet i fät. Men det är mina koegor: advokater, psykooger och detektiver som tar de största riskerna. Vad är det då som skue få henne att ämna ivet och uppdraget i Honduras. Om vi behövs bättre någon annanstans, om någon i famijen utsätts för direkt hot eer fara eer om pojkarnas studier så kräver, svarar hon. Men det är i Tegucigapa hon ever och verkar nu och det är där hon möter utmaningarna. Farmors exempe igger där i bakgrunden, så också pappas rättvisepatos. Men i förgrunden finns inget annat än utsatta och förfördeade medmänniskor i det nya hemandet. Och mitt i at som Miriam berättar anar man den kanske starkaste drivkraften: Tron på att en förändring är möjig. s För mer information om Asociación para una Sociedad más Justa (ASJ): Se hemsidan (engeskspråkig) eer (spanskspråkig). 6 Svenska Journaen Svenska Journaen 7

5 kortom... biden Haå där Ann-Britt Andersson som är at i Uared- Mjöbäcks kyrkokör och kontaktperson för kören när det handar om Sånger för ivet som Läkarmissionen arrangerar. Du är ingen nybörjare i Sånger för Livet-sammanhang? Nej, jag har varit med åtta gånger när Sånger för Livet var i Goben och sen de tre år som det har varit ute i andet. Varför är det så bra med Sånger för Livet? Det är så mycket gädje och gemenskap. Man gömmer aa bekymmer och addar sina batterier. Sen gör man även en hjärtesak och stöder Läkarmissionen och vägörande ändamå. Är det något särskit du ser fram mot i år? I år är vi med i Vinberg kyrka tisammans med Rigmor Gustafsson och det ska bi roigt. Jag har adrig hört henne ive. Vi har redan börjat träna på sångerna. Är ni med i några andra stora körevenemang under året? Nej, annars sjunger vi i kyrkan under stora högtider men när vi ändå har tränat in det här materiaet brukar vi göra konserter med det på andra orter här omkring. När det gäer Sånger för Livet vi inte bara vår kör vara med utan det ringer fok från andra körer och vi att jag ska anmäa dem ihop med oss. Fotnot: Sånger för Livet är ett tifäe för körer att sjunga tisammans under gemensam edning och med oika gästartister. Behåningen från konserterna går ti Läkarmissionens arbete för utsatta barn i Sydafrika. sför mer information om Sånger för Livet: Mijödag för barn i Mocambique s Mocambique har en specie mijödag då aa hjäps åt att röja i sitt närområde. Läkarmissionen detog i en satsning där eever var med och visade stor entusiasm. Läkarmissionen stöder en skoa vars eever detog i satsningen. Barnen och ungdomarna röjde en ång strandsträcka och fick också undervisning om mijön: Hur såvä djur som fiskar far ia när människor sänger skräp hur som hest. Sen bev det frågesport med priser. Efter detta fick aa eever en smörgås och ite dricka. Leprasjuka i Nepa får hjäp s Läkarmissionen stöder ett epracenter i Nepa som band annat jobbar för att hjäpa tb-och eprasjuka. Chaui är en kvinna Chaui har som fått hjäp tack fått hjäp. vare detta. När hennes första symptom på Fynda epra visade sig så ämnade Chauis man henne. Nu har hon fått behanding på centret och där ger de även hjäp ti sjävförsörjning. Chaui har fått fyra getter och nu också sin första kiing. På sjukhuset har hon träffat en man som också är patient och de har fattat tycke för varandra. Nyöppnad secondhand-butik i Väingby s Den 27:e oktober bir det invigning av Läkarmissionens nya Secondhand-butik i Väingby. Väkommen ti en stor fest med både underhåning och information om Läkarmissionens projekt. Men framför at väkommen att fynda! Den nya butiken är på 2500 kvm2 och där kommer käder, skor, möber, böcker, ampor, eksaker, tavor att säjas ti bra priser och ti bra ändamå. At överskott går ti Läkarmissionens arbete. Nu närmar sig Värdens Barn! s De två första veckorna i oktober kuminerar insamingen Värdens Barn. Den 13:e oktober är den stora bössdagen då tusentas friviiga skramar bössor för att hjäpa utsatta barn i värden och på SVT kommer fer program att uppmärksamma insamingen och det bir som vanigt en stor gaa med artister. Läkarmissionen är en av fera organisationer som är med i årets insaming för Värdens Barn. Skue du vija vara med och skrama bössa? Hör av dig ti oss med teefonnummer, adress och viken kommun du tihör. Meja: eer ring Gia Läkarmissionen på facebook! Någons mormor i Honduras s När jag var i Honduras tisammans med Läkarmissionens Conny Sjöberg besökte vi ett arbete som hjäper unga tjejer som bivit utsatta för övergrepp. De jobbar förebyggande ute på skoor men hjäper också de som drabbats både med terapier och rättsigt med att stäa förövaren inför rätta. En svenska, Miriam Mondragon, arbetar i det projektet. Damen på biden var säkt med en av tjejerna, jag tror hon var någons mormor, och jag kunde inte åta bi att ta en bid av henne. Hans-Jörgen Ramstedt Du kan äsa mer om Miriam Mondragon på sidan 4 i den här tidningen. foto: Hans-Jörgen Ramstedt 8 Svenska Journaen

6 aktuet Sedan 1975 har Pera Bjurenstedt turnerat med sin gitarr och gjort skokonserter med eeverna. Temat för många av hans sånger är aa människors ika värde och hur vi ska vara mot varandra. I höst kommer han att vara ute för Läkarmissionen och Värdens Barn och berätta om ett arbete som Läkarmissionen stöder för unga tjejer i Pader, Uganda. Text: eva nordenstam von dewig Foto: jörgen bodesand Lyssna på Pera: 29 september Soentuna Centrum 29 september Pingstkyrkan Soentuna oktober Västerås 6 oktober Uppsaa 10 oktober Tumba Pingstkyrka oktober Uppands Väsby Med musiken hjäper Pera utsatta barn När man ser a nöd kan det nästan ta strypgrepp på en. Men vi kan hea tiden göra värden ite bättre, säger Pera. I augusti besökte han centret som hjäper unga tjejer som utnyttjats av sodaterna i Joseph Konys LRA (Lord Resistance Army). Jag hade med en gitarr och en kvä sjöng vi tisammans, tjejer som får hjäp på centret. Den styrkan som de tjejerna visar mitt i at det tuffa som de har varit med om. Jag kommer adrig att gömma den stunden, säger han. LRA kidnappar både pojkar och fickor. Pojkarna bir barnsodater och fickorna utnyttjas sexuet. Arbetet i Pader fokuserar på fickorna. De har ofta varit ängre eer kortare tid i sodaternas äger. Många bir gravida och får barn under tiden. Fast fickorna är oskydiga offer är de inte väkomna hem ti sina byar när de evt med fienden och ti och med har barn med fienden. De hamnar i en Jennifer, 21, tar hand om sina två döttrar på fem och tre år. mycket svår situation. På Läkarmissionens center får de boende, grundäggande utbidning, yrkesträning och fickornas barn får gå på dagis. Man arbetar också för att de unga mammorna ska accepteras av sina famijer. Jag tänker iband på vad som hade hänt om inte centret hade funnits och vart tjejerna hade tagit vägen då! Det hade varit betydigt tuffare. Jennifer var en av tjejerna som han träffade. Hon är 21 år och ensam med sina två döttrar på fem och tre år. Jennifer hade dock kontakt med sin famij hemma i byn, men var på centret för att hon skue få gå i skoan. Det är möjigt tack vare att de kan ämna sina barn på dagis. Skoan på centret var dock mycket oik den svenska skoan. I aa fa Pera föjde med Jennifer och hennes dotter ti byn där Jennifer växte upp. när det kom ti pedagogiken. Där stod en ärare och pratade och aa satt tysta. Men tjejerna var ändå så övervädigande tacksamma. De hade fått sjävförtroende och hopp för framtiden och vie bi sjuksköterska och ärare och at möjigt, berättar Pera. Sjäv har Pera ett barnbarn som är adopterat från Afrika och under resan gick många tankar ti Kevin hemma i Sverige. Det var en massa kevin-pojkar överat och jag tänkte på vad som skue ha kunnat hända med Kevin om han inte hade kommit ti oss. Pera känner sig omtumad av aa intryck och hade ett stort behov av att prata om resan när han kom hem. Jag vi inte att det ska gå över och att at ska bi som vanigt igen. Jag vi behåa tacksamheten och fånga dagen. Det är nu som gäer, säger han. Nu ska Pera göra fera skokonserter för Värdens Barn och även göra en fim om resan. Men ämnet är inte het enket att förkara för barn. Det ska fungera för 6-åringar så jag har jobbat mycket för att hitta rätt ton. Jag säger adrig att tjejerna varit sexsavar, utan pratar om att de bev mammor adees för tidigt. Jag pratar också mycket om att aga saker. Vi agar iband saker som går sönder. Men människor kan också gå sönder och behöva agas. Och det gör de på centret i Pader, säger Pera Bjurenstedt. s q Centret Pader Läkarmissionen är en av organisationerna som ingår i Radiohjäpens insaming Värdens Barn och yfter där fram arbetet i Pader. Centret i Pader drivs av Läkarmissionens samarbetspartner IAS (Internationa Aid Services). 10 Svenska Journaen Svenska Journaen 11

7 krönika Menta och praktisk medkänsa Det är en varm sensommardag i Stockhom. Sobrända ben trippar omkring med shoppingkassar och sogasögonen åker av och på. Stadens invånare verkar ha återvänt från semestern. Humegårdens grönska är fortfarande djup. På en gata nära Sturepan stannar jag för rött jus. En kort stund bir at stia. Det är då jag ser dem. I ögonvrån först, det ser nästan overkigt ut. Som i en fim. För där, på fina gatan, sitter de med sina smutsiga byten framför sig. Ett tiota människor med mörka aneten och sitna käder sitter eer står på trottoaren. Sitter och bara väntar. På bråkdeen av en sekund förstår jag att något är på tok. Det sår om ti grönt, jag kör vidare, men biden av människorna på gatan säpper mig inte. Vika var de? Senare samma kvä förstår jag att det är bugariska bärpockare jag sett. Fattiga bugarer som urats ti vårt and under förespeging att här fanns arbete och inkomst. Men de har varken fått arbete eer pengar. Nu är deras enda utväg att vädja ti den egna ambassaden om hjäp. Det var därför jag såg dem på den fina gatan där ambassaden finns. 12 Svenska Journaen Biden av de grundurade fattiga människorna ämnar mig inte. Kunde jag ha gjort något? Kan jag göra något i efterhand? Så kom det sig att jag några dagar senare fick syn på en tiggerska, en kvinna i fyrtiårsådern som satt med benen i kors och en utsträckt hand i ett köpcenter en bit utanför stan. Nu hade min tur kommit. Jag etade i väskan efter mynt och småsedar. Stot kiver jag fram och ägger mina santar i kvinnans hand. Då händer något oväntat. Hon ser mig rakt in i ögonen, reser sig, tar tag i mig och vi ha kontakt. På ett språk jag inte förstår vädjar hon ti mig att stanna. Hon drar i min jacka. Mitt hjärta sår snabbare. Jag känner obehag. Vi bara iväg. Kvinnan ger sig inte, hon ropar efter mig - och jag försöker bara försvinna. Några veckor senare äser jag i tidningen att äkaren och författaren Stefan Einhorn tisammans med en psykoogstuderande, Christina Andersson, är i färd med att starta ett center för medkänsa. De taar om compassion. Det engeska ordet för medkänsa. Med stort intresse tar jag de av deras synpunkter. Så här säger de: Compassion kan översättas med att se och känna in en annan människa, att inse och förstå vad han eer hon behöver, och en motivation att indra deras sorg och smärta så gott det går. Jag bir atmer intresserad av deras teorier. Compassion brukar beskrivas som ett mentat tistånd som aktiverar känsosystem i hjärnan viket minskar stressen. Då känner man sig trygg, viket gör det ättare att vara socia och nyfiken på omgivningen. Vad var det för fe på mitt uppträdande i förhåande ti tiggerskan som vie ha kontakt? Var min medkänsa, min compassion för dåig? Stefan Einhorn och Christina Andersson berättar i tidningsartiken om ett center för forskning kring medkänsa, atruism och socia håbarhet. Förebiden finns på Stanforduniversitet i USA. Teori och praktik, tänker jag. Det är inte atid ätt att förena det ena med det andra. Av en händese får jag fint besök hemma på torpet någon tid efter mötet med tiggerskan. Det är Caroa som kommer farande i sin stora husbi på turné band vänner och bekanta i Sommar-Sverige. Innan hon far iväg ber hon mig yssna på en åt som hon håer på att spea in. Den är inte kar, men hon vi ändå att jag yssnar. När musiken dånar ut genom fönstret i min jungfrukammare känner jag mig starkt berörd. Musik som kan förvanda människors sinnen, tänker jag. Vad åten heter? Tro det eer ej, den heter Wings of compassion. Annika Hagström Journaist, programedare och författare. Hon har varit gästprofessor vid Institutionen för journaistik och masskommunikation, JMG, i Göteborg. Hon söker svaren på Universums stora frågor. Ti exempe hur man håer urinvägarna i skick. Hennes mor kaar henne för säktens renevnadsprofessor. Men Main Berghagen protesterar. Inte mer än 80%-ig i så fa. Hon skyr fanatism, såvä när det gäer reigion som vården av det egna tempet. (Hon er vid minnet av att ha tjatat ti sig en vecka på häsohem vid 13 års åder.) Fråga ti en renevnadsprofessor: Varför uppever häften av aa svenska kvinnor obehag i urinvägarna någon gång i ivet, men inte andra häften? Finns det något man kan äta för att bevara häsan? Inom foktron har tranbär varit ett sjävkart tiskott i kosten de senaste femhundra åren. Main Berghagen åt tranbär på sin mormors inrådan Njurar Övre urinvägar Urinbåsa Nedre urinvägar när hon var gravid första gången. Då, för tjugo år sedan, när sommaren var sut, fanns tranbären tigängiga endast i form av sockrad saft och juice. Hon grimaserar. Idag kan man undvika det söta, inte minst genom tranbärsextrakt i form av tabetter. Som en modern huskur (som man kan ha i handväskan). Cranberry Cure innehåer tranbärsoch ingonbärsextrakt, ingonbad, åkerfräken och guris. Därti rymmer varje tabett två mijarder probiotiska bakterier, som bidrar ti immunsystemets normaa funktion. I möjigaste mån är ingredienserna ekoogiska. Även det senare får en renevnadsprofessor att niga och tacka. Positiva vetenskapiga studier på tranbärsextrakt: Tranbär har använts i generationer som ett naturigt stöd för de nedre urinvägarna. En studie, pubicerad i Current Bioactive Compounds 2011, visar att ett intag av doser på 500 mg och 1000 mg tran bärsextrakt per dag bidrar ti de nedre urinvägarnas häsa. Läs mer på Har du frågor om Cranberry Cure, kontakta: Eexir pharma AB. Teefon Eexir pharma är ett svenskt företag som utveckar naturiga och ekoogiska egenvårdsprodukter för den nordiska marknaden. De högkvaitativa produkterna tiverkas utesutande i Norden och finns att köpa i Sverige, Finand och Norge. FAKTA OM CRANBERRY CURE Ekoogiskt tranbärs- och ingonextrakt för de nedre urinvägarnas normaa funktion. Mjöksyrebakterier och vitamin D-3 främjar immunsystemets funktion. Innehåer även åkerfräken- och gurisextrakt. VÄL SAMMANSATT 5-DAGARSKUR 4 tabetter per dag i 5 dagar, därefter 2 tabetter per dag. Intas med rikig mängd vätska. Cranberry Cure tiverkas i Norden under stränga kvaitetskrav. Finns i häsobutiker samt vissa apotek. Kan dessutom bestäas fraktfritt på teefon: eer på direkt hem i din brevåda inom 1 2 vardagar. Pris 269 kr för 48 tabetter. Inga avgifter tikommer. moderna kosttiskott för moderna människor foto: pernie tofte

8 sydafrika Här börjar resan ti ett eget hem >> Trots att de förädraösa och övergivna barnen stortrivs och har det jättebra, vi de inte vara kvar på Pace of Restoration. De väntar och hoppas på något ännu bättre: en vanig famij som de får höra ti för resten av ivet. Text: Conny Sjöberg Foto: Hans-Jörgen Ramstedt - Ti 80 procent har det faktiskt bivit precis som jag tänkte och drömde, när idén med Ge ett barn en famij föddes. Och resten har bivit ännu bättre, säger Monica Woodhouse och skrattar. Vi sitter vid ekpatsen på Pace of Restoration (PoR), centret för förädraösa och övergivna barn i Margate, drygt tio mi söder om storstaden Durban på Sydafrikas östkust. Det som började som några husvagnar hemma på gården hos Monica och hennes man Basi är i dag en imponerande anäggning där det bor ett sextiota barn, som har en egen skoa och fina okaer för aehanda aktiviteter. Merparten av PoRs numera sjuttio anstäda har också sin bas här. Den stora skinaden mot ett traditionet barnhem eer en barnby är att från dag ett är mået att barnen INTE ska bi kvar här. Hur bra ett barnhem än är, så kan de anstäda där atid säga upp sig och fytta, påpekar Monica och tiägger: En fosterfamij är för resten av ivet Monica Woodhouse Ti 80 procent har det faktiskt bivit precis som jag tänkte och drömde, när idén med Ge ett barn en famij föddes. och fungerar även när barnen ska ut i vuxenivet. Trots att hon är noga med att betona att mået är att barnen inte ska bi kvar här, är den vardagiga tivaron på PoR precis så varm, trygg och ombonad som dessa barn behöver, för att kunna börja äka sina sjäsiga sår. Det märks redan på morgonen, när de som är i skoådern springer ikapp ner ti skohuset. Deras iver att få komma igång med dagens ektioner är verkigen påtagig. För vissa av dem är det första gången någonsin i en skoa. Andra tar igen sådant de har missat eer gömt. Theresa Mkhize har hand om förskoebarnen. Deras förkunskaper varierar men de är sig fort, berättar hon. Barn som ti en början bara taar zuu, kan de viktigaste orden även på engeska efter någon månad. Precis som för andra förskoebarn handar det mycket om att ära sig räkna, skriva sitt namn, vad oika kroppsdear heter, hur man håer en penna och annat som kan vara bra att kunna. Men det finns vissa saker som är känsiga här. Vi undviker att använda orden mamma/pappa. I stäet säger vi ti exempe Aunties (som betyder moster eer tant), när vi pratar om vuxna kvinnor i en famij, förkarar Theresa. Hennes koega Thembi, som har de ite ädre barnen, tiägger att de inte 14 Svenska Journaen Svenska Journaen 15

9 1 sydafrika >> 1 Vi är så tacksamma för vår nya, 2 Vi är ganska mycket mamma och 3 Vissa av barnen måste varje kvä stora spädbarnsavdening, som kunde sjuksköterska också på dagarna, ta sin bromsmedicin. 4 invigas ifjo tack vare Läkarmissionens givare, säger Monica konstaterar Thembi, som är ärare för de större barnen. Woodhouse. Mycket av skoarbetet görs i form av grupparbeten och de snabbare får hjäpa sina ångsammare kamrater. Monica Woodhouse Drygt häften av barnen kommer ti famijer som de på något sätt är säkt med. Vi prioriterar atid detta. >> bara kan se sig som ärare. Vi är ganska mycket mamma eer sjuksköterska också på dagarna, genom att yssna, trösta och pyssa om dem som behöver känna sig sedda. Mycket av skoarbetet görs i form av grupparbeten och de snabbare får hjäpa sina ångsammare kamrater. Från fjärde kass och uppåt går barnen ti en vanig skoa strax i närheten, men får då särskid stödundervisning på centret. På kväarna, efter att barnen har ekt, tittat på tv eer gjort något speciet tisammans, går pojkarna och fickorna ti sina respektive sovsaar. Där föjs samma ritua: När aa har borstat tänderna och fått på sig sina pyjamasar, sätter barnen sig tätt tisammans och en voontär, någon av nattskötarna eer de ädre barnen äser en kort berättese eer ett avsnitt Pretoria ur en bok. När aa sedan har krupit ner i sina sängar, går personaen runt och ger varje barn ite personig uppmärksamhet och en gonattkram. Efter ett tag bir givetvis banden mean persona och barn starka och personiga. Därför är det mycket känsoaddat varje gång som ett barn ska fytta ti sin fosterfamij. Thobeka har arbetat som barnskötare på PoR i fyra år. Jag vi inte vara med när de ska åka iväg ti fosterfamijen, för jag kan inte åta bi att gråta då. Men jag har givetvis sagt adjö ti dem tidigare och jag vet ju att det är det bästa för dem, säger hon. Hennes koeger håer med och Thembiza, barnskötare. konstaterar att barnen ofta har ättare att hantera avskedet. Visst fäer de en tår, men de är samtidigt så yckiga över att få fytta ti en vanig famij, att det går bra, säger Thembiza, som har jobbat här i sju år. Vad är det då för famijer som barnen kommer ti? Drygt häften kommer ti famijer som de på något sätt är säkt med. Vi prioriterar atid detta, när det är möjigt, förkarar Monica Woodhouse och tiägger: Över 80 procent av fosterfamijerna bor på andsbygden och är åginkomsttagare, men det betyder inte nödvändigtvis att de är jordbrukare. Endast i några enstaka fa är famijerna vita och inga är rika. I början av Ge ett barn en famij - projektet fick fosterfamijerna ett ekonomiskt stöd från PoR, i form av matpaket. Men det har man sutat med. Det måste vara käreken och omtanken om barnen som motiverar dem inget annat, betonar Monica. Däremot ingår aa fosterfamijer i okaa stödgrupper som möts en gång i månaden, och om de får probem kan de när som hest ringa en särskid kontaktperson. Dessutom erbjuds de oika kurser i at från ekoogisk oding (för att förbättra sina inkomster) ti sorgebearbetning, På grund av aids, det utbredda vådet i samhäet och djupa sociaa probem, drabbas nästan aa famijer av smärtsamma händeser. Därför är behovet enormt att kunna hantera den sorg som det eder ti, förkarar Monica. Fosterförädrarnas åder varierar stort, men numera pacerar man adrig 16 Svenska Journaen Svenska Journaen 17

10 1 sydafrika xxxxxxx Gåvor som räddar iv webaidshop foto: Hans-Jörgen Ramstedt >> 1 Jag kan inte vara här när de ska åka 2 85-åriga Bettie Bedcer är friviigarbetare på PoR. Hon är barnen iväg ti fosterfamijen, för då börjar 3 jag gråta, erkänner barnskötaren Thobeka. att sticka, viket är mycket popuärt. 12-årige Mfundu visar en mössa och en hasduk som han sjäv har gjort. 2 3 Innan de somnar får varje barn ite personig uppmärksamhet. Webaidshop är Läkarmissionens biståndsbutik på nätet. Här går det att köpa saker som räddar iv, hjäper fattiga ti en värdig tivaro eer ger vård ti den som annars inte skue få den möjigheten. Aa gåvor är på riktigt och därför kan produkter ta sut. Det är Läkarmissionens partner ute i fät som bestämmer antaet. Det baserar sig på viken kapacitet som finns. Ti exempe hur många skopatser en skoa har, hur många sjukhussängar som finns på ett sjukhus eer hur många grisar som går att distribuera på ett bra sätt. Den som har köpt en produkt kan skriva ut ett gåvobevis på sin skrivare hemma, eer bestäa en utskrift från Läkarmissionens kontor. Många använder Webaidshop som presentbutik och uppvaktar vänner och famij med en verkigt meningsfu present. Andra handar konkret bistånd på nätet som ett sätt att hjäpa ti. webaidshop.se s Den här gången fokuserar vi på fotbossupportrar ti Tigers Cub i Uganda. Ett projekt som vi särskit uppmärksammade ti fars dag förra året, men som naturigtvis går att stödja viken de av året som hest. bebisar eer tonåringar hos ädre personer. Det kan bi för jobbigt för dem, het enket, säger Monica. Matchningen mean barnet och famijen är oerhört viktig om man ska undvika ett missyckande. Här taar statistiken sitt tydiga språk. Medan över sextio procent av aa statiga fosterhemspaceringar avbryts inom fem år, är motsvarande siffra bara sex procent för PoR. Och det rör sig främst om paceringar av tonåringar hos ensamstående ädre kvinnor, viket vi inte gör ängre, betonar Monica Woodhouse. s Bi en Skyddsänge s Var med och hjäp utsatta barn genom Läkarmissionen. Bi en Skyddsänge. Enda kravet är att man gör sin insats via autogiro. Beoppet man ger är vafritt iksom hur ofta gåvan ska dras. Just nu går Skyddsängarnas stöd ti Pace of Restoration och deras Ge ett barn en famij -arbete, som du kan äsa om här inti. Men i framtiden kommer iknande insatser i andra änder att stöttas med hjäp av Skyddsängarna. Som Skyddsänge öronmärker man atså sina gåvor ti insatser för särskit utsatta barn men man får inte ett eget fadderbarn, utan hjäper många oika barn ti ett bra iv. Som Skyddsänge får man en iten docka gjord i Sydafrika som symbo för att man är med och stäer upp för barnen. Den kan användas som brosch. Vi bi Skyddsänge: Kontakta Läkarmissionens Givarservice på eer gå in på se. Där finns a information + anmäningsformuär. Hur kom det sig att du köpte stöd ti fotboskubben Tigers Cub? s Fotbossupportskapet var en present ti sonen på hans 18-årsdag. Han är sjäv en hängiven fotbos- och innebandyspeare så vaet var enket. Heena Martinsson s Jag vade fotbosprojektet därför att jag tror att det ger många goda konsekvenser. Det verkar ge möjighet ti ek, utbidning, empowerment och därmed utvecking. Fotbo spegar i stor utsträckning hur jag tänker att ett gott samhäe fungerar: Om aa strävar efter att göra sitt bästa på sin position, inser att de är viktiga, samarbetar mot mået och gör det inom ramen för regerna, bir aa vinnare. Josefin Osson s Jag har en son som spear fotbo, så ett fotbosag igger mig varmt om hjärtat. Det känns roigt att bidra ite ti dessa fotbosspeare som inte har så bra förutsättningar. Dessutom har gåvobeviset med bid på fotbosaget varit en mycket uppskattad present ti både små och stora vänner. Carin Lundström s Utan att vara fotbossupporter, hittade jag gåvan ti en ung kie vi vie fira. Det var under fotbos-em, så det kändes både aktuet och angeäget att få stötta ett sånt här projekt. Jag uppskattar möjigheten att på ett så här enket sätt kunna ge en gåva från oss som redan har at vad vi behöver. Marie-Heene Myrin 18 Svenska Journaen Svenska Journaen 19

11 mina rötter Emeie Mararv är ika hemma i ägenheten i Örebro som i djungeägret i Centraafrikanska repubiken, RCA. - Tidvis har jag undrat om jag är afrikan eer svensk, men jag har andat i att jag är båda, säger hon. Text: Kerstin Doye Foto: Charotte Mararv Lever i två värdsdear Hon är 27 år och har två små barn samt en make som har suttit i fängese och husarrest i RCA:s huvudstad Bangui. Hon skjutsar barn ti dagis som viken svensk småbarnsmamma som hest och sköter företagsadministrationen från ägenheten i Örebro, men har också håit noga ko på utveckingen i Bangui. Två värdar. Det började med att hennes Emeie Mararv Jag har ärt mig hantera kuturkrockarna. förädrar antog en utmaning att bi missionsarbetare. Då var Emeie fem år och tyckte det var jättespännande. Och sorgigt. Det var jobbigt att ämna mormor och morfar, farmor och farfar, men också vädigt, vädigt spännande! Hennes mamma hjäpte henne att skriva dagbok. Där kan hon äsa hur hon grät när hon fick gå i fransk förskoa medan förädrarna puggade franska ett havår. Jag förstod inte vad de sa i början, men trots det har jag goda minnen därifrån. Mamma och pappa hanterade det bra, säger hon. Det bev två treårsperioder i RCA med meanår i Sverige innan famijen bev svenskar för gott när Emeie var tretton år och behövde gå i svensk skoa. Då hade hon fått Afrika i bodet och nu är hon hemma på bägge hå. Jag har ärt mig hantera kuturkrockarna, detta att inte veta vika käder man ska ha eer vika tvprogram som är viktiga. Förresten har jag adrig fått upp intresset för tv och musik som andra svenskar Hon har hea tiden håit kontakt åt båda hå. Under gymnasietiden kändes afrikanska vänner ädre, de gifte sig och fick barn medan Emeie var gymnasist, men nu är de ifatt varandra. Hon funderade om hon var svensk eer afrikan under tonåren. Det var skönt att se ut som aa andra, men samtidigt var det så tydigt att hon inte var riktig som andra. Hon hade erfarenheter och kunskaper och därmed intresse för sådant som ingen annan svensk skänkte en tanke. I dag är hon gift med Erik som också är missionärsbarn. De gick i >> 20 Svenska Journaen Svenska Journaen 21

12 mina rötter Ring E-posta Läs mer på Eer skriv Vi Du ge ut en bok? * Vi skräddarsyr tjänster utifrån Dina önskemå! * Vi hjäper Dig från manus ti färdig bok! * Även små uppagor! Axstad Södergård, Mjöby På den här ytan kan DU nå ut med ditt budskap! Kontakta Gunia Johansson te: , gunia.johansson@dispay-umea.se >> Emeie Mararv med sin afrikanska väninna Principia som håer Theo, 3 år. samma skoa i RCA och redan som barn fantiserade de om de östra dearna av RCA där det finns stora områden där ingen vit människa varit, knappt ens någon infödd. Där är bara orörd natur. Nu har de ett safariföretag just där. De hyddor och primitiva vägar som finns på deras två mijoner hektar jaktmark har de sett ti att få byggda. Centra African Widife Adventures har bivit ett av RCA:s största företag. Som företagsedare bev Erik fängsad när han rapporterade att 13 personer hittats mördade i utkanten av det otigängiga området. Morden bar tydiga tecken av rebeedaren Konys fruktade The Lord s Army, LRA. Men de kan inte pressas på pengar som edaren för ett stort företag, suckar Emeie. - Jag bir arg över att den inhemska Emeie Mararv Jag ever med två identiteter. Jag kommer atid att ängta hem ite grann. befokningen inte reagerar över a korruption. Det är som det är, säger de, inte mycket att göra åt, men RCA är formet en demokrati och man foto: Erik Mararv behöver inte acceptera att 90 procent av andets fångar sitter inåsta på ösa grunder och utan rättegång! säger hon och visar tydigt att hon också är svensk. Den sista tiden satt Erik i husarrest i förädrarnas hem. Han hös fången 165 dagar medan ärendet förhaades och Mararvs vägrade betaa mutor. Den 8 september var Erik äntigen fri. Ingen vie förora ansiktet och erkänna att man gjort fe, men vi fick ofta försäkringar ite i tysthet att han ska säppas. Sonen Theo, 3 år, behöver behanding för njurprobem så famijen har ett hem i Sverige. Emeie bor än där, än i RCA, beroende på sonens situation men just nu också för att företaget igger ite i träda. Jag ever med två identiteter. Jag kommer atid att ängta hem ite grann, var jag än är. s fritt evererad i hea andet Fåtöj i tyg PRISVÄRT ERBJUDANDE ti aa pensionärer! Fåtöj i skinn Öppet Mån-Fredag Lör-Söndag Avägen Sadovägen 11, 2, Bromsten Veddesta SPÅNGA JÄRFÄLLA Te: butik@mobemagasinet.se Ny CD med 12 av Tomas Hagenfors sånger inspead av hans barn Pa i tyg Gottfrid Sittriktig fåtöj med hög rygg. Sitthöjd Sitthöjd 47 cm. 47 cm. Stäbar Stäbar utning utning i rygg-i ryggdeen utan extra kostnad. Mahognybets, körsbärsbets, ekbets, mörk naturackad ekbets, eer naturackad ojad ek. eer ojad ek. Väj mean många Väj mean oika kädsar. många oika kädsar. Pa i skinn 5.450: : : :- info@tomsing.se AFRIKA cause this is Africa Möte med det vida & äkta Vi har pockat ut det bästa av Afrika. Vi vi att ni ska få en totauppevese av det bästa Afrika har att erbjuda. Är ni ute efter unika patser som få turister satt sin fot i, eer söker ni efter trygga och väbesökta resmå? Vi kan erbjuda er precis det ni söker. Våra största satsningar är just ti Tanzania, Zanzibar, Kenya, Sydafrika, Uganda, Botswana, Madagaskar och Seycheerna. Äventyrsresor, safariresor, bröopsresor, famijeresor, so & badresor, budgetresor: Vi erbjuder er en enorm vafrihet på researrangemang som passar aa! Hos oss får ni en enorm frihet: vi syr ihop er resa så den passar just er! 0771-KENZAN Teefon: KENZAN TOURS Här finns kataogen på nätet: tomsing.se/pdf/kataog.pdf 22 Svenska Journaen

13 afrika Strömförande morgondusch Något var konstigt med duschen, eer så hade något hänt med min hud. Jag kunde inte riktigt säga vad. Men när vattnet striade över armarna kände jag en iten darrning och möjigen hade jag fått något utsag som reagerade på vattnet. Jag stängde av duschen och granskade armarna noga. Men jag såg ingen avvikese. Huden var som den skue. Jag öppnade kranen igen, hö ut armen och det var ikadant igen. En ätt darrning i armen. Jag vie inte tro det, men kunde inte se någon annan förkaring än att vattnet var strömförande. Panik! Jag stängde av kranen och drog ett djupt andetag. Det hade man ju äst om, att människor dog av strömförande vatten utomands. Jag tog vattnet i den väfyda tunnan inti mig och sutförde tvagningen på samma sätt som vid ett äkta finskt bastubad. Det var ika kat som i en svensk sjö i maj men det gjorde ingenting, det var fritt från ström. Jag befann mig Bukavu i östra Kongo - Kinshasa och bodde på pingstvännernas gama missionsstation. Det var inget större fe på den, trädgården var bändande vacker och damerna i köket skrattade oavbrutet och var stota över att kunna säga att de bakade booarr. Men visst hade stationen sett jusare dagar, bider i en bok från 1960-taet visade på en station i toppskick och jag är övertygad om de eektriska systemen fungerade kanderfritt på den tiden. Då fanns ti och med ett tryckeri på stationen. At förändras, dock inte atid ti det bättre. Jag berättade om min uppevese i duschen för aa i min omgivning och fick höra att det inte as var ovanigt. Det hade varit knas med strömmen från och ti under fyra års tid. Men någon såg mitt yviga vittnesmå som en anedning att tikaa fastighetsskötaren så att det kanske, kanske skue bi ett sut på eändet med den nyckfua strömmen. Fastighetsskötaren steg in i mitt rum, gick in i duschen och fäste bicken på duschmunstycket som om feet stod att finna där. Han bad mig redogöra för min uppevese i detaj och då ringde jag min vän Ai Bitenga. Han var min Ett par fipfop fungerar bra att duscha med om vattnet är strömförande. Berthi Åkerund berättar hur det är att vara på resande fot i Afrika som tok under min två månader ånga vistese och under fem minuter boades teefonen mean mig sjäv och fastighetsskötaren. Jag förkarade för Ai i uren, sedan förkarade Ai för fastighetsskötaren som i sin tur förkarade för mig. Vad är det han vi säga? frågade jag Ai. Att du ska ha fipfop på fötterna nästa gång du duschar. Gummisandaerna atså, de finns ju i rummet. Då behöver du inte oroa dig för strömmen. Det är atså ösningen? Ja, för stunden, tis vi har fått ordning på systemen, svarade fastighetsskötaren. Jag visste att det var teater. Om nu det hea kunde ösas med ett par biiga gummisandaer, som ju redan var inköpta, så varför ägga ut en massa kostnader på att byta ut och dra om de eektriska edningarna. Det var nog vad fastighetsköraren svarade, men i en vä tirättaagd version. Nästa dag kom Ai ti mig och var mycket road av historien. Jag undrade först hur det stod ti med dig, skrattade han. Ström i duschen, det hör man inte om varje dag Men egentigen var han inte as så förvånad. Det här var något han evde i. För femtio år sedan bodde trettio tusen människor i Bukavu, i dag är det över en mijon. Vattnet kommer och går, ikaså strömmen och vägarna är fyda av kraterhå som är så många och stora att de när han duschade i strömförande vatten och fick hjäp av token Ai Bitenga (biden i mitten). Detta hände i Bukavu som igger i östra Kongo. inte går att undvika. Här väjer man inte för håen, man väjer dem. Ai taar swahii och franska och fera okaa språk. Men han taar också engeska och gör det så vä och eegant att britter på besök undrar hur änge han har bott i London. Men nej, Ai har adrig varit i Engand. Han har praktiskt taget adrig var utomands eer ångt bort från sin Berthi Åkerund Jag vie inte tro det, men kunde inte se någon annan förkaring än att vattnet var strömförande. egen stad. Han har varit i Rwanda massvis med gånger, men det räknas inte, det igger bara över gränsen en kiometer bort. Ändå ger han intrycket av att ha sett värden eer dear av den. Han är i fa mycket uppdaterad och har en god uppfattning om västeränningens ivssti och värderingar. Har han studerat på distans? Nej, inte det heer, han har yssnat på BBC. Det är svaret, han ärde sig engeska genom att yssna på radio på kväarna under tonårstiden. Nu äser han ingvistik på universitetet och hoppas få anstäning hos någon av de många utändska organisationer som finns i Bukavu. Och kanske bo utomands ett tag. För den som befinner sig i Bukavu för att skriva en bok är Ai ti ovärderig hjäp. Han har ti synes kompetta kunskaper om stadens historia och har en farfar foto: Toreif Svensson som kan berätta om hur ivet var på begarnas tid. Då var det pryge direkt om inte sådden sattes i en perfekt rät inje ute på åkern. Ai är ett utomordentigt underhåande säskap. Han skrattar gärna åt sitt eget and och gödsar med dråpiga historier som han hört i radion eer som någon berättat. Favoriten är när regeringen i huvudstaden Kinshasa in bjöd ti internatione konferens och strömmen gick i paramentet. Det fanns ingen diese i generatorn och det innebar att tamannen fick smyga i väg i mörkret för att söka en ösning. Han kom tibaka med famnen fu av stearinjus, som han införskaffat på marknadspatsen i närheten. Där satt höjdare från hea värden och hö konferens i jusens sken, og Ai Viken rekam för vårt and! Och jag tifogade att den som tiverkat jusen förmodigen var tamannens kusin. Ai nickade instämmande och vi skrattade gott tisammans. s Berthi Åkerund Journaist och författare 24 Svenska Journaen Svenska Journaen 25

14 din sida Väkommen! Här kan du stäa frågor eer kommentera det som du har äst i Journaen eer annat som rör Läkarmissionens arbete. Skriv ti: eva.nordenstam@akarmissionen.se eer ti Svenska Journaen/Läkarmissionen, Eva Nordenstam, Väingby Det kom ett brev......från Inger som undrade om hon kunde sticka fitar och ägga i någon av Läkarmissionens insamingsboxar för att skickas ti behövande. s Erikshjäpen och Läkarmissionen arbetar tisammans med materiabistånd under namnet Human Bridge. Robert Bergman som ansvarar för den verksamheten häsar att de inte kan garantera att enskida pagg/kassar från insamingsboxarna går ti materiabistånd. De saker som kommer in i boxarna sorteras för försäjning i Sverige, försäjning Hej! s Juen står ju inte för dörren, men den närmar sig. Läkarmissionen anordnar Aktion Jukappen för 16:e gången. Vi får en de frågor om vika som får vara med. I början vände sig Aktion Jukappen ti skokasser, scoutförbund och föreningar men vi märker att at fer privatpersoner vi vara med och det går jättebra! Aa paket har ett bestämt innehå som man packar och skickar ti någon av våra depåer. Jukapparna deas sedan ut ti barn i Modavien, Ukraina och Rumänien. Gå in på akarmissionen.se för att se önskeistan! utomands och ti materiabistånd. Det är så stora kvantiteter som de hanterar och därför vågar de inte ova var enskida kassar eer pagg hamnar. Däremot kan Inger skicka fitarna som hon stickar direkt ti någon av Human Bridges depåer, och skriva att hon önskar att det ska gå ti materiabistånd. Adresserna dit är: Human Bridge Bergmossevägen Hosbybrunn Human Bridge Rosersbergsvägen ROSERSBERG Human Bridge Risavägen GENARP Foto: Jörgen Bodesand Borde även din make/sambo få skattereduktion? s I många hushå är gåvor som skänks ti hjäpinsatser ett gemensamt engagemang, men det är en och samma person som skickar in gåvorna. När Skattemyndigheten nu har godkänt att gåvor ti Läkarmissionens hjäparbete berättigar privatpersoner att få sin inkomstskatt minskad med upp ti kronor om året, kan det finnas anedning att fundera på om inte båda två borde finnas registrerade som givare hos Läkarmissionen och att fördea inskickandet av gåvor så att båda kan få en skattereduktion. Däremot tycker man kanske att det är onödigt att båda regebundet skue få Läkarmissionens informationsbrev och tidningen Svenska Journaen. Vi har tagit fram en specie foder som gör det enket att ordna detta. Du kan bestäa den via vår Givarservice på eer meja ti info@akarmissionen.se Grundvikoren för skattereduktion är föjande: Personen måste under året sammanagt skänka minst tvåtusen kronor och varje enskid gåva måste vara på minst 200 kronor. Läkarmissionen ser ti att Skattemyndigheten får kontrouppgift på aa gåvor under det gångna året på 200 kronor eer mer från privatpersoner som vi har namn, adress och personnummer på. Dessa gåvor ingår sedan i underaget för skatterabatten och kommer att finnas förtryckta i dekarationsbanketten. Skattereduktionen är inte koppad ti årsinkomsten utan är atid 25 procent av sammanagda åriga gåvobeopp mean kronor och kronor ti godkända organisationer. 26 Svenska Journaen

15 kryss Kipp ut tävingskupongen! RESE- TIPSET Sugen på SPA? Besök då vår hemsida. Te: e-post: Boka oka onine es.se.se Föj med ti ISRAEL 23 dec. - 1 jan Fira ju i Jerusaem & Betehem med Maryann & Birger Skogund. Gaiéen - Jerusaem - Döda Havet - Eiat Vinterresa ti värmen: 21 febr. - 1 mars Mikae Järestrand & Göran Duveskog Jerusaem 2 dg, Eiat 1 vecka (extra utfykter ti Sinai berg, kippstaden Petra Övriga resor: 4/2, 7/3, 3/4, 8/4, 26/4, 30/4 för program se Duvesk eskogs Reseservice AB, Te info@duvr o@duvres es.se SVENSKA HÄLSORESOR För info: Njut av so och äventyr, boka en resa i höst! Grattis! Vinnare av Jonas Hegessons senaste bok är Heén Niese-Tufvesson, Gärsnäs, Britt och Dan Nisson, Boränge och Lennart Sandin, Boränge. Oktoberkrysset. Du behöver inte skicka in hea krysset! Fy bara i tävingskupongen här bredvid eer skriv svaren på ett vykort. Skicka ti Journaen-krysset oktober 2012, Swedmedia, Stockhom. Senast den 5 november vi vi ha ditt svar. Vinn en bok! De tre först öppnade rätta ösningarna vinner Faet Thomas Quick av Hannes Råstam Namn: Adress: Postadress:! 28 Svenska Journaen

16 recept Recepten är hämtade ur boken Kycking från vardag ti yx, norstedts förag. Indisk festmiddag DET HÄR BEHÖVER DU: 1 griad eer ugnsstekt kycking (ca 1,8 kg) 4 gua ökar 4 tomater 2 3 msk matoja ti stekning 2 msk smör ti stekning 2 4 msk currypuver eer currypasta beroende på hur starkt det ska vara 1 iter kyckingbujong 1 msk arrowrot + 1 d vatten 4 hårdkokta ägg 6 portioner ris Tibehör: 2 d riven kokos 2 d hassenötter 2 d mande 2 bananer 2 d russin 1 gu ök 2 tomater 4 hårdkokta ägg 1 2 papadums per person 2 3 d rapsoja eer frityroja 1 burk het mango chutney 1 burk mid mango chutney SÅ HÄR GÖR DU: s Skaa och grovhacka öken. Dea tomaterna. s Hetta upp en stor tjockbottnad kastru med oja och smör. s Bryn öken utan att den tar färg, tisätt curryn och ite av bujongen. s Låt fräsa tis öken är mjuk. Lägg i tomaterna. s Banda arrowrot och vatten, hä i redningen och resten av bujongen. s Koka upp och åt koka några minuter. s Dea äggen och ägg ner dem i kastruen. Rensa kyckingköttet och ägg i kastruen. Låt atihop småkoka cirka 30 minuter på mycket åg värme. Såsen ska vara ganska tjockfytande, så rör i mer arrowrot om den är för tunn. Smaka av. s Koka under tiden riset enigt anvisningarna på paketet. s Ta fram små skåar som tibehören serveras i. Hä upp kokos, finhacka hassenötterna. Sätt ugnen på 200. Skåa och skaa manden, rosta den sedan på en påt i ugnen några minuter. Passa så de inte bir brända. s Skiva bananerna tunt och täck dem med past så de inte bir bruna. Lägg upp russinen. Skaa och finhacka öken. Finhacka också tomaterna och banda med öken. Skaa och kyfta äggen. Papadums: s Hetta upp ojan i en kastru. Kontroera gärna temperaturen, ojan ska vara 180, eer ägg i en iten bit papadum. Om ojan är tiräckigt het bubbar brödet upp. s Lägg i ett bröd i taget, åt det friteras ungefär 5 sekunder. Ta upp brödet med gritång och ägg det på hushåspapper så att det mesta av fettet får rinna av. Servering: s Lägg först ris på tariken, 4 portioner. DET HÄR BEHÖVER DU: 500 g skinnfritt kokt kyckingkött 30 g smör 1 msk majsoja ½ d mjök ½ d vetemjö ½ paket bacon, gärna ekoogiskt 1 2 gua ökar 2 bekseeristjäkar 2 vitökskyftor 1 burk hea tomater ½ iter kyckingbujong 300 g skaade stora räkor 1 tsk samba oeek sat och svartpeppar SÅ HÄR GÖR DU: s Hetta upp smör och oja i en sedan kyckingsås och därefter aa tibehör i en stor hög. Smua sedan över ett papadum-bröd. Kom ihåg chutneyn! Tips: s Kyckingsåsen kan med förde göras dagen före och bara värmas på, då bir den ännu godare. Var inte rädd att göra den stark då tibehören är mida. Kreosk kyckinggryta med bacon och räkor tjockbottnad kastru. Tisätt mjök och mjö under omrörning, värm upp försiktigt tis redningen fått en brun färg. Den får inte brännas. Stä åt sidan. s Skiva baconet i mindre bitar. Skaa och hacka öken, finhacka seerin. Skaa och pressa vitöken. s Stek baconbitarna, ägg i ök och seeri och stek cirka 5 minuter. Rör i tomaterna och peta sönder dem. Tisätt vitöken. s Tisätt bujong och redning och sjud under ock cirka 20 minuter. s Lägg i räkor och kyckingkött och rör i samba oeek. Låt at bi varmt. Ta ite mer samba oeek om du vi ha mer hetta. Smaka av med sat och peppar. Servera ris ti. q Kaendern Läkarmissionens events och konserter: Dagsaming med Nisse Bergman 1/10 k Gideonsbergskyrkan, Västerås One Way Brothers och Nisse Bergman 6/10 k Konsert med One Way Brothers i Pingstkyrkan, Västra Fröunda 7/10 k Konsert med One Way Brothers i Opakyrkan, Västra Fröunda Soistkvartetten och Nisse Bergman 20/10 k Konsert med Soistkvartetten i Askersunds kyrkan 21/10 k Konsert med Soistkvartetten i Pingstkyrkan, Mjöby Vocasis och Nisse Bergman 27/10 k Konsert med Vocasis i Linnékyrkan i Kisa 28/10 k Konsert med Vocasis i Pingstkyrkan, Mariestad Soistkvartetten 17/11 k Konsert med Soistkvartetten i Ansgarskyrkan, Västerås 18/11 k Konsert med Soistkvartetten i Lidakyrkan, Västerhaninge För en fuständig kaender, se När hopp bir ti gädje Dripp. Dropp. Ett vått märke i sanden. Det dammar om vattendropparna som träffar marken. Det känns som om naturen formigen omfamnar det efterängtade vattnet. Det regnar. Doften av regn är så påtagig att man inte kan åta bi att dra på smibanden. För den som adrig har stäts inför svät och borttorkade skördar kan någonsin förstå den gädje som Timothy känner nu när regnet skapar förutsättningar för att kunna oda marken igen. Det var inte änge sedan han såg hotet om den annakande sväten. Boskap och människor dog. Mammor rapporterade att de bara kunde aga mat ti famijen på måndagar och torsdagar för att hushåa med den ia mat de hade kvar. Resten av dagarna fick de gå hungriga. Läget var kritiskt. Det som är otroigt är att mitt i at så har inte hoppet om regn svikit. Nu har hoppet förvandat ti gädje. I Burkina Faso skördar man bara en gång om året, så regnen är het ivsnödvändiga. Det som är otroigt är att mitt i at så har inte hoppet om regn svikit. Nu har hoppet förvandats ti gädje Läkarmissionen har genom sina fantastiska givares försorg des avhjäpt sväten, des köpt in majs för utsäde. Läkarmissionens vision är att stödja utsatta människor vija och förmåga. Hjäpen i form av utsäde gör just precis detta. Den enskida personen får möjigheten att bruka sin jord och skapa ivsmöjigheter för sin famij. Maten finns igen på bordet. Lika viktigt är att pengar finns efter försäjning av grödor, som gör att man kan köpa ny boskap och skapa en bättre framtid. Det är sådana som du som gör att den här värden bir en bättre pats att eva på. Johan Lija Direktor på Läkarmissionen Sedan 1958 har Läkarmissionen arbetat för att förändra framtiden för utsatta människor. Vi förmedar över hundra mijoner kronor ti hjäpinsatser i fyra värdsdear med tyngdpunkt på Afrika. Vi samarbetar med okaa partners inom tre områden: Socia omsorg, utbidning och sjävförsörjning. Vår vision är att genom effektiva metoder stödja utsatta människors vija och förmåga att förändra sina ivsvikor. Vårt uppdrag är att utifrån ett rättighetsperspektiv bekämpa fattigdom och bidra ti håbar utvecking inom våra huvudområden. Vi vi med information engagera fer för Läkarmissionens vision. 30 Svenska Journaen Svenska Journaen 31

17 Underbart att jag kan göra det jag tycker om mest! Annons Ruth Engestad har uppevt hur många år med tunga arbetsdagar kan sita på kroppen och krafterna. I perioder så mycket att hon inte hade energi kvar att göra det hon giar bäst, nämigen att umgås med barnbarnen. Ruth har arbetat som undersköterska i många år, ett arbete som innebär många tunga yft, hög aktivitet och obekväma arbetsstäningar. Iband kände Ruth att hon hade stea och ömma musker i sutet av arbetsdagen, viket medförde att hon kunde känna sig orkesös på kväen. Med VitaePro behåer jag min smidighet och styrka så att jag har energi kvar ti kvaitetstid med barnbarnen. Utan via på soffan efteråt! Därför kommer jag fortsätta med VitaePro! Ruth Engestad, VitaePro-kund Ett av Nordens mest använda kosttiskott vid muskebesvär VitaePro är ett grundäggande kosttiskott med naturigt starka antioxidanter och vitaminer samt omega 3 rik på den viktiga fettsyran DHA. Ingredienserna i VitaePro har dokumenterad effekt på: Ring Du betaar endast okasamta Genom att äta VitaePro varje dag som en de av en sund kost kan jag bevara smidigheten i kroppen och känna att orken fi nns på pats i vardagen. Stig Strand, värdscupsegrare i saom BESTÄLL HÄR! SMS: Skriv LIV 134, sänd ti Du betaar endast eventue operatörsavgift Bestä onine på: Musker och edbrosk Hjärta och bodomopp Minne och syn HALVA PRISET! VitaeLab AB Norra Drottninggatan 5-7, Uddevaa Postadress: VitaeLab AB, Box 526, Uddevaa VitaeLab AB Västgötavägen 30, Uddevaa te: Kundservice tf: Mån fre: 07 8:30-16:30 00 Mån fre: 8:30-16:30 Medem i branschorganisationen Svensk Egenvård Medem i branschorganisationen Svensk Egenvård NAMN: ADRESS: POSTNUMMER OCH ORT: TEL: Ja tack! Jag vi bestäa VitaePro för hava priset: 149kr Därefter får jag en förpackning VitaePro direkt hem i brevådan varannan månad för 299 kr. Förpackningen täcker dagsbehovet för två månader. Ingen bindningstid eer uppsägningstid. Erbjudandet gäer endast nya kunder. Porto på 39 kr tikommer. Ja tack, jag vi ha en månads förbrukning av SpiruMax med spiruina som väkomstgåva. Gåvan kommer i min andra försändese. Ja tack, jag önskar information och erbjudanden från VitaeLab och nära samarbetspartners per post, teefon, e-post och sms. Jag kan enket avsäga mig framtida utskick genom att kontakta kundservice. TEXTA TYDLIGT UNDERSKRIFT: E-POST: (För person under 18 år behövs måsmans underskrift) 134 Dina konsumenträttigheter skyddas av Distans- och hemförsäjningsagen. Med förbehå för eventuea prisjusteringar. Frankeras ej. VitaeLab AB betaar portot VitaeLab AB Svarspost Uddevaa