magdas liv Makrill på japanska Kloakbarnen 20 år senare Ett gilla på Facebook förändrar inte världen P-M och Ester startade egen Zlataninsamling

Transkript

1 SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 2 apri 2015 Årgång 91 Koakbarnen 20 år senare äkarmissionen var först på pats Vådtäkter som vapen Offren förenas av Mama London Ett gia på Facebook förändrar inte värden P-M och Ester startade egen Zataninsaming Makri på japanska och andra asiatiska smaker magdas iv mötet med eboadrabbade Pötsigt var jag inte bara en journaist goria, 5 år, satte djupa spår krönika: Danuta spear huvudroen i ett drama som några menar handar om att egitimera våd. annika hagström

2 innehå Möt Mpho Tutu dotter ti Desmond Tutu på hemmapan. Unik kursresa med retreat i Kapstaden november Tisammans med Mpho, författare och präst utforskar vi band annat Robben Isand och föråtesens kraft för att bygga fred. Resan eds av Afrikakorrespondent Marika Griehse och retreatedare Lisbeth Gustafsson TD h.c. Pris kr, at inkuderat förutom fygresa, reseförsäkring, avbestäningsskydd. För ytterigare information och anmäan senast den 15 maj, kontakta marika@afrikaseect.se Fyg kan bokas via TourAfrica/Tranås resebyrå kicki.hagervik@tourafrica.se tack! Lika många kronor har vi samat in ti Läkarmissionens viktiga arbete i Moçambique. Vi stöder Läkarmissionens arbete i Moçambique där utsatta barn får möjighet att rehabiitera sig i en trygg mijö. När vi såt din bostad skänker vi pengar i ditt namn ti detta projekt. Du hjäper andra när vi hjäper dig. makarringen.se/itebattre Magda Gad Det är svårt att ta in at som har hänt från det att jag mötte den där ia tjejen som satt och skrek jag vi dö ti att hon nu ska börja skoan. 4 foto: maria östin apri Upp ti ytan Före Svenska Journaens reportage var det ingen utanför Rumänien som visste om de ensamma barnen som bodde under jord i Bukarests koaksystem. 19 De samade in Efter att Zatan dragit av sig tröjan insåg Ester och P-M att ett gia på Facebook inte förändrar värden. I stäet drog de igång en egen Webaid-insaming ti barn i Afrika. 20 Kuturkrock och höns Äventyret ockade de tidigare missionärsbarnen Per-Martin och Gunne Hjort ti ett iv i Kina, där de ärde sig äta både hund och hönskor. 24 De vådtagnas änge Mama London i Bukavu ger stöd ti kvinnor och räddar trasiga äktenskap som sagits sönder av de brutaa vådtäkterna i östra DR Kongo foto: kerstin doye, toreif svensson, håkan fank ArMenien, etiopien, KenyA, JordAnien, israe, GeorGien, MAdeirA, MATA, santiago, rom-assisi, egypten och MånGA fer destinationer. pigrimsresor, Kutur & Uppeveseresor, historiska resor, Tidsresor, Kombinationsresor. Varmt väkommen ti King Tours! Mai info@kingtours.se eer (0) mobi +46 (0) Inte aa, men många har fått en ny chans Det måste gå dåigt för ganska många. Det tänker jag när jag äser om gatubarnsarbetet i Rumänien. Eer andra arbeten som Läkarmissionen stöder, som riktar sig mot de ara mest utsatta. Barn som har evt fera år på gatan, som har sniffat im och bär på förfäriga erfarenheter i sina tioåriga kroppar. De som adrig fick någon bra chans från början och där ivet inte har bjudit på så mycket kärek över huvud taget. Vi som har haft bättre förutsättningar vet hur svårt det kan vara ändå. Hur mycket ohäsa som kan rymmas trots att vi inte varit hemösa en enda natt. Vi som började skoan (som var gratis) när vi var sju år och har möjighet ti studiemede om vi vi äsa vidare. Läkarmissionen stöder många arbeten som riktar sig mot människor som ever under extrema förhåanden: barnsavar i Etiopien, soptippsbarn i Bangadesh, incestoffer i Honduras och gatubarn i många änder. Förutom stor fattigdom så finns brist på tiit och dåiga erfarenheter som gör att många inte kan ta vara på den chans som de får. Men samtidigt är det inte hea sanningen. Människor är atid mer än sina erfarenheter. Det finns många som det går vädigt bra för och som tar möjigheten ti ett nytt vägva! Några av de före detta gatubarnen i Rumänien som bivit vuxna möter du i den här tidningen. Du kan också äsa om Goria som reportern Magda Gad mötte i Liberia innan ju. Goria var en femåring Eva Nordenstam von Dewig Informationsansvarig på Läkarmissionen som hade förorat sin famij i eboa och bara vie dö. Några månader senare börjar hon skoan, tack vare en insaming som Magda initierade. Hur det går för Goria i framtiden är det ingen som vet. Men hon har fått den där chansen som vi aa förtjänar. Vi behöver människor som tror på oss och vi satsa på oss. Det är oavsett om vi bor i Rumänien, Liberia eer i Sverige.

3 Journaisten Magda Gad har intervjuat gängbossar mitt under knarkkrig i Honduras, hon har satt sig upp mot haickar på Monrovias bakgator och köpt oss deras prostituerade för att de ska få gå hem och sova. Adrig hade hon trott att en övergiven 5-åring skue få henne ur baans. Mötet med Goria, 5, förändrade Magda Gads iv Text: Therese Peterson Foto: privat s Magda Gad är även medgrundare ti Bank Spot Project, en ny äsarfinansierad sajt för kvaitativ utrikesjournaistik, som hon startat tisammans med, band andra, journaisten Martin Schibbye. 4 Svenska Journaen Apri 2015 apri 2015 Svenska Journaen 5

4 Bogginägg 24 februari: Tanken är både hisnande och skrämmande. Vad hade hänt om jag inte hade åkt tibaka ti Liberia? Om jag inte hade vat att gå utanför den redan upptrampade utrikesjournaistiska fåran. Vika händeser hade adrig berättats? Vika människor hade ni adrig fått äsa om? Vad hade hänt med aa barnen? Magda med aa barnen i det gubåa huset som går under namnet Svenska ambassaden. q Magda Gad Åder: 39 år. Bor: I Stockhom och i Monrovia Gör: Friansjournaist med värden som arbetspats samt boggar på magda. cafe.se Uppväxt: Magda växte upp i en famij där pappans arbete som äkare tog dem över hea värden, mest ti storstäder och änder bakom järnridån. Hon ärde sig tidigt att hon hade en möjighet att påverka. Om att hantera krig och trauman hon möter i jobbet: Det är ju inte så att man pötsigt kastar sig in i Kongo där en ung ficka berättar om fruktansvärda övergrepp, det handar om övning. Man måste vänja sig. Om att anda i Sverige efter resor i tuffa mijöer: När jag då hör någon kaga på att skummet i deras caffeatte är fe, eer ser barn som gråter för att de inte får något i affären eer möter såna som bara måste ha det senaste i modeväg, då kan jag börja tycka ia om fok, sådant kan väcka aggressioner i mig när jag vet att 6-8 timmars fygresa härifrån finns det barn som adrig kan e. Magda med en kie från Monrovia som är boss i en knarkarkvart och kaas Generaen. Magda Gad hittade Goria sittande i ett skju i Liberias huvudstad Monrovia. En övergiven, utsvuten 5-åring, märkt av eboaviruset hon hade överevt. Hennes förädrar, mormor och de fem syskonen hade inte karat sig. Efter att ha egat bredvid sin döda bror en he natt på eboakiniken, säpptes hon ut på gatan. Ensam. Goria yckades hitta hem ti deras i princip nerbrända hus, men ingen i byn kom ti hennes hjäp och barnen förbjöds eka med henne i tron att hon var smittad. Det enda hon sade där hon satt om och om igen var: Jag vi dö. Jag vi dö. Token gick därifrån, han bara grät och min fotograf orkade inte vara kvar så jag satt ensam med henne. Det är det värsta jag varit med om i hea mitt iv. I taxin på väg därifrån mådde jag så dåigt. Skue det vara så här? Mötet med 5-åriga Goria skakade om at hon dittis känt och Magda var tvungen att fatta ett besut. Skue hon åta mötet bi ytterigare ett i raden med sörjande barn hon mött på sina resor runt om i värden, eer skue hon riskera att förora framtida uppdragsgivare genom att göra vad hon kunde för att rädda ett iv? Som journaist ska du registrera det som händer, inte förändra det som händer, men jag började tänka på hur det skue åta när jag summerade mitt iv. Skue jag säga: Jag var minsann den där neutraa journaisten som hö på min kodex men ett barn dog!, eer skue jag gå ur roen och göra något? Magda Gad hade rest ti Liberia med fotografen Nicas Hammarström med uppdraget att skriva om eboaepidemin, om de sjuka och döda, men det var mötet med de överevande barnen som var värst. Innan vi reste tänkte jag att vi hade sett at som fanns att se av vita skyddskäder och döda människor, men när jag kom dit insåg jag att vi inte hade sett någonting av den verkiga katastrofen, av dem som drabbats men överevt och bivit kvar utan någon eer något. Det bev en uppsitande resa. De kom ti eboakiniker, begravningspatser och besökte patser där inte ens FN-persona säpps in. När de mötte Goria var det bara två dagar kvar innan de skue resa hem. Det hade varit så ätt att bara åka, men efter timmar av oroiga tankar visste Magda att hon måste försöka. Hon skue hitta ett sätt att hjäpa Goria. Hon kontaktade Amos, en iberiansk friviigarbetare som hon ärt känna, som sjäv växt upp på gatan och som Magda itade på. Hon bad honom håa ett öga på Goria, och ovade att sjäv snart komma tibaka. Hon skue skicka pengar ti honom så att han kunde se ti att hon mådde bra och fick ett nytt hus. Amos har berättat efteråt att han inte trodde på mig, att han tänkte att jag bara var ytterigare en vit kvinna som vie att han skue göra henne en tjänst. Men Magda hö sitt ord, och Amos med. Pengar samades in och skickades ner och tidningen Café som hon tidigare gjort uppdrag för erbjöd Magda en boggpattform varifrån hennes inägg om tiden i Liberia snabbt började spridas över sociaa medier. Uppmärksamheten edde ti att at fer vie bidra för att hjäpa Goria och de andra barnen i Liberia. Pötsigt var jag inte bara en journaist som reste runt i värden, utan en direkt änk som förmedade kontakt mean människor här och där, och som samade in pengar för att hjäpa på pats. När hon återvände ti Monrovia några månader senare åkte hon direkt för att besöka Goria i hennes nya hem som nu var kart. Den här gången kom hon knappt fram genom foksamingen utanför huset. Första gången vi mötte Goria vie ingen vara nära henne, nu var det säkert hundra ungar och vuxna vid hennes hus, och mitt i at stod Goria med rak rygg. När jag frågade hur det var svarade hon med ett stort eende Jag mår bra, berättar Magda och skrattar det stora skratt som hea tiden vi tränga igenom mitt i at avar. Huset är måat i gut och bått och kaas Svenska ambassaden. Det är det finaste i hea byn, och där bor nu Goria med en grupp barn i ådrarna 6-19 som aa är förädraösa. Hon hade bivit som en iten prinsessa band byns invånare och 6 Svenska Journaen Apri 2015 apri 2015 Svenska Journaen 7

5 biden foto: Hans-Jörgen Ramstedt I förra numret av Svenska Journaen kunde ni äsa Magda Gads gripande reportage från Liberia som hon besökte med fotografen Nicas Hammarström. i dag säpper hon mig inte för en sekund när jag kommer. Hon ska vara med hea tiden, sitta i knäet och håa min hand. När vi ses har Magda varit hemma i en dryg månad och ett par dagar senare ska hon tibaka ti barnen i Monrovia igen. Denna gång på obestämd tid. Hon andar samma dag som skoorna öppnar och det är inte utan stothet i rösten hon berättar att tack vare aa äsare har hon kunnat betaa skoavgiften för trettio förädraösa barn som annars inte hade haft en chans. Barn som fått sina iv förvandade utan att de sjäva fattar hur det gått ti. Och nu ska de börja skoan i nya käder. Ett av dem är Goria. Det är svårt att ta in at som har hänt från det att jag mötte den där ia tjejen som satt och skrek jag vi dö ti att hon nu ska börja skoan, säger Magda och det stråar om henne när hon er. Magda har fått massor av brev och respons från människor hon inte känner, som kvinnan som skrev att hon i juas hade printat ut aa hennes inägg på boggen som hon sedan häftat ihop och gett bort i stäet för jukappar. Jag får även brev från mammor som har äst min bogg för sina barn, som i sin tur har veat skicka at de har ti Liberia. 8 Svenska Journaen Apri 2015 Magda Gad De som drabbades av eboa i Liberia var de ara fattigaste, och de här barnen har bivit fråntagna at. Med på resan kommer hon ha tre hockeytrunkar fyda med mediciner, eksaker, käder och skor samt en mängd gittrande smycken och diadem. Saker som skänkts av människor som vi hjäpa ti. Hon som normat fyger med en ätt ryggsäck hon kan ta med ombord kommer få betaa övervikt för 107 kg bagage. Jag ängtar tis jag får visa dem vad som finns i väskorna, säger hon. De som drabbades av eboa i Liberia var de ara fattigaste, och de här barnen som har bivit fråntagna at, det är de som nu får ta emot aa fina saker från Sverige. De kommer att få känna sig finare än de rikaste barnen i andet. Det är vackert på något sätt. Magda Gads fokus har atid egat utanför henne sjäv. Vijan att avsöja orättvisorna i värden har hea tiden vunnit över rädsan att råka ia ut. Men efter att hon vade att göra något så här drastiskt, har Magda fått frågan om hon gått från att vara journaist ti humanist nu, men sjäv känner hon att at det här gör henne ti en bättre journaist. Och när man får föra fram historier som inte bara bir konsumering utan eder ti förändring så är det som journaistik ska vara. Magda är sjäv inte troende men berättar hur en kie skrev ett inägg på hennes bogg som hon vade att ta ti sig. Han drog paraeer med det hon gör och hur Biben uppmanar oss att eva: För det Magda gör att hon vänder sig ti de svagaste, ti barnen som inte har förädrar, ti knarkarna, ti hororna, och det gör något med oss som sitter här hemma. Det handar om hur vi behandar andra, att man ser aa som människor med samma värde. Jag är inte bättre än en 17-årig tjej som röker heroin och säjer sex i Monrovia. Och att det faktiskt går att förändra värden är Magda ett bevis för. Och det var inte speciet svårt heer, säger hon och skrattar. Men det första du kan göra om du vi göra skinad är att se de människor som finns runt omkring dig. Det är många i Sverige som behöver hjäp också. s Fotnot: Skoorna i Liberia skue öppnat 2 februari, men många ärare kom inte tibaka efter eboaepidemin eftersom de inte fått betat för arbetet de gjort innan. Många skoor har även behövt desinfekteras då de använts som isoeringscentra för misstänkta eboapatienter. Det kommer att ta tid tis aa skoor kan öppna igen. Kyckingarna ger Sivias famij en chans ti ett bättre iv s Kvinnan på biden heter Sivia. Hon bor i E Savador och är ett bra exempe på hur famijer kan bi sjävförsörjande genom att ära sig föda upp kyckingar. Sivia och hennes man har fött upp kyckingar i två omgångar och bar stota in burarna för att visa upp dem för oss när vi kom på besök. Att ta hand om kyckingar kan vara krävande. Det behövs omsorg och noggrannhet, något Sivia och hennes famij har ärt sig och aa är med och hjäper ti i arbetet. Sivia berättar att kyckingarna är deras chans, ett genombrott för dem ti att kunna skapa sig ett bättre iv, framförat för barnen. Jag vi ge mina barn det jag sjäv inte har kunnat få och hoppas att de ska få en möjighet ti en bra utbidning, säger Sivia. Men först vi hon få ihop ett sparkapita i fa något av barnen skue bi sjukt och de snabbt skue behöva pengar. Hittis har vi inte haft råd att betaa för sjukvård, säger hon. Johanna Kratz

6 krönika Länge eve tanten En bid kan säga mer än tusen ord, heter det. En bid kan fastna i medvetandet och förbi där trots att åren går och tiotusentas andra bider passerar förbi. En sådan bid är Hans Runessons bid av tanten som i vredesmod höjer sin handväska mot en marscherande nazist på torget i Växjö Biden väcker starka känsor i varje människa som sett den. Nu visar det sig att de decennier som har passerat sedan biden togs ger utrymme för het oika tokningar. Det som sjävkart var en tants spontana protest mot något hon hatade, nazismen, kan i dag tokas som en vådshanding och därmed något som måste fördömas. Det var just den biden som förde min koega Göran Rosenberg och mig ti Växjö i apri månad Vi var båda programedare i SVT:s program Magasinet och vi hade bestämt att sända vårt program direkt från Växjö. Det skue band annat handa om civikurage. Jag minns att vi försökte få med kvinnan med väskan i programmet, men hon vie inte deta. Det visade sig att hon hade goda skä. Hon hade hemska minnen av hur hennes mor satts i koncentrationsäger under andra värdskriget, något som prägat henne på djupet och som inte gick att taa om, än mindre utpåna. Hur vårt program ti sist kom att gestata sig minns jag inte riktigt, men jag minns att vi hade ivvakter som föjde oss vart vi gick och jag minns också att vi fick hotfua brev med tvåbitar och hårtester som skue påminna oss om vad nazisterna gjorde med judarna under andra värdskriget. Det var för exakt trettio år sen vi direktsände vårt program om civikurage från Växjö. Inte mycket finns kvar av vad som sades eer visades den gången det var före datorernas intåg och minnet är ett bräckigt arkiv, men biden av tanten med handväskan gömmer vi inte. Den ever starkt i våra sinnen och trots att Danuta har ämnat oss, ja hon hette så tanten med väskan, så ever hennes mod kvar. I Hans Runessons bid finns hea vår samtidshistoria. Även din och min och det igger i betraktarens öga vad han eer hon vi äsa in i biden. Sedan en tid tibaka har biden av Danuta med handväskan börjat eva sitt eget iv, trettio år senare. En konstnär vid namn Susanna Arwin har, som bekant, avbidat Danuta i brons och meningen var att den skue stå på torget i Växjö där at utspeade sig Men det har kommit in protester. Tanten uppmanar ju ti våd! Centerpartisten Eva Johansson skriver i en debattartike i Småandsposten att jag vi inte att vi reser en staty som vi om några år kanske får ångra... Och fotografen som var utsänd av Dagens Nyheter för att bevaka nazisternas marscherande i Växjö, han som fångade Danuta när hon höjer sin handväska mot ett renrakat huvud, han säger att en skuptur som bara visar Danuta med väskan ger fe signaer. Man måste visa sammanhanget och mot vika hennes protest riktar sig. Annars bir handväskan bara ett sag i uften. Samtidigt pågår ett upprop runt om i Sverige där man uppmanar människor att, i protest mot besutet att inte åta Danuta stå staty på torget i Växjö, hänga handväskor på andra statyer som står stadigt i brons på andra öppna patser. Kar XII, krigarkungen, kunde vara ett ämpigt objekt, påpekas det. Sista ordet är inte sagt i denna fråga. Men även om Danuta inte vie vara med i vår sändning för trettio år sen tror jag hon er i sin himme åt att hon spear huvudroen i ett drama som några menar handar om att egitimera våd, medan andra uppfattar det som en handing av stort mod och civikurage. Länge eve tanten! vi jag utropa, eer som det heter nuförtiden: Je suis tant! Annika Hagström Journaist, programedare och författare. Hon har varit gästprofessor vid Institutionen för journaistik och masskommunikation, JMG, i Göteborg. mijö katastrof fotbo djur skoa mikroån häsa Webaid är Läkarmissionens biståndsbutik på nätet. Här går det att köpa saker som räddar iv. Ashamoni och hennes kompisar har fått en chans ti ett bättre iv. På Läkarmissionens hjäpcenter i Mymensingh i Bangadesh får gatubarn ära sig skriva, äsa och räkna. De får också ett efterängtat må mat om dagen och omtanke. Många av barnen Så handar du 1. Gå ti 2. Väj din gåva och ägg i gåvokorgen. 3. Betaa med kort, inbetaningskort eer via bank. 4. Skapa ditt gåvobevis. 5. Skriv ut eer skicka ditt gåvobevis. som kommer ti centret stiger upp före soen varje morgon för att komma i tid ti de bästa sophögarna utanför staden. Med vana bickar söker de efter at som går att säja ti återvinning. Pastfaskor, papper och metabitar åker snabbt ner i de medhavda säckarna. De festa, men inte aa, har yckigtvis sandaer på 10 i topp-istan s Här är de mest popuära produkterna på Webaid just nu. akarmissionen.se fötterna, för sophörarna är fua av vassa och fariga föremå. Fickan Ashamoni (andra fickan från vänster) är en av dem som fått hjäp på centret. Hennes pappa körde tidigare cyketaxi, men bev påkörd av en astbi, så aa de pengar Ashamoni yckas få ihop genom att sama skräp går 1 Stöd ti Panzisjukhuset 2 Föda barn på sjukhus, Kongo 3 Trädpantering, Sudan 4 Oxe, Uganda 5 Hjäp ti Syrien 6 Får, Burkina Faso 7 Fruktträd, Moçambique 8 Kyckingar, E Savador 9 Mat ti gatubarn, Rwanda 10 Stöd ti Tigers cub, Uganda webaid Skostöd ti Bangadesh. För kronor kan ett barn gå på Läkarmissionens hjäpcenter i ett het år. Varje dag. En ande i det här projektet kostar 100 kronor. Läs mer på akarmissionen.se eer ring Givarservice på Gatubarn i Bangadesh får ära sig skriva och äsa ti pappans mediciner. Hon går i vanig skoa nu dit hon karade inträdesprovet med gans, men kommer fortfarande då och då ti centret där hon får stöd och hjäp med sina äxor. Ashamoni är bara ett av många barn som ever iknande iv. Hon drömmer om att sjäv få bi ärare en dag. Fråga Mats s Har du frågor om Webaid stä dem ti Mats Danson, Svenska Journaen Apri 2015 Apri 2015 Svenska Journaen 11

7 rumänien Foto: jens assur Biderna från Rumänien med barnen som evde i koakerna gav genomsag i svensk dagspress. Th uppsag från Expressen Två uppsag från Svenska Journaen 28 jui Koakbarnens iv gav eko i värden Ett reportage i Svenska Journaen 1995 kom att ge ett enormt genomsag i svenska och norska dagstidningar. Biderna från Rumänien som syntes på öpsedar och förstasidor, visade koakbarnen i Bukarest. Ingen av Läkarmissionens hjäpinsatser har varit i närheten av den uppmärksamhet det arbetet fick. Text: conny sjöberg foto: hans-jörgen ramstedt Historien om gatubarnen i Bukarests koaksystem växte snabbt ti en värdsnyhet. Utanför Rumänien var det tidigare inte känt att det fanns tusentas gatubarn som vintertid bodde i den rumänska huvudstadens underjordiska avoppssystem för att inte frysa ihjä. På många sätt hade den unika situationen koppingar tibaka ti den rumänske diktatorn Nicoae Ceausescu. Visserigen störtades och dödades han redan juen 1989, men som en konsekvens av hans närmast fanatiska ambition att öka andets befokningsmängd hade tusentas oönskade barn fötts och ämnats på barnhem varje år, då det var förbjudet och straffbart att göra abort. Strax efter Ceausescus fa bev det genom oika tv-reportage känt Forin Ianovici. hur fruktansvärd situationen var på dessa barnhem, viket kom som en chock för hea värdssamfundet. I den närmast kaotiska situation som sedan rådde i Rumänien i början på 1990-taet, vade tusentas barn att fy från denna misär. Mängder av barn som utsatts för våd och övergrepp i sina hemmijöer vade samtidigt att rymma hemifrån. Många av dem hamnade ti sut som gatubarn i Bukarest bodde barn på oika statiga institutioner i Rumänien. I dag är det bara 5 000, konstaterar Forin Ianovici, som i stort sett varit edare för organisationen Liv&Ljus sedan den bidades på initiativ från Läkarmissionen. Forin var på den tiden en ung jurist och anitades för att hjäpa ti med registreringen av Liv&Ljus. Han bev starkt berörd av det arbete som påbörjats och engagerade sig som Forin Ianovici 1989 bodde barn på oika statiga institutioner i Rumänien. I dag är det bara voontär. När de 1998 sökte efter en ny edare för arbetet, vade han att ägga sin advokatkarriär åt sidan för att ta jobbet. Den numera 47-årige Ioan Ionita bev, under smeknamnet Neu, ansiktet utåt för Liv&Ljus arbete band gatubarnen i Bukarest. Aa som evde på gatan kände ti den storvuxne, snäe men mycket bestämde chefen för utdeningen av mat och käder. Det räckte med en bick och några få ord för att även de tuffaste gängedarna skue tystna och stäa sig i edet. Jag anstädes egentigen som chaufför ti den speciea buss, ombyggd ti ett sags ruande restaurang, som vi körde runt med ti de oika områden där gatubarnen bodde, berättar han och tiägger: Jag hade adrig träffat gatubarn förut och tyckte först att det var skrämmande och hemskt när barn kom 12 Svenska Journaen Apri 2015 Apri 2015 Svenska Journaen 13

8 rumänien Christian Tocaci: Jag var 15 år, när jag rymde hemifrån och hamnade på gatan När vi möts får jag ett visitkort som visar att Christian Tocaci är produktchef för en ungersk firma och marknadsför säkerhetsutrustning ti företag i Rumänien. Han känns som en typisk säjare. Energisk, entusiastisk och trevig. Ingenting skvarar om att han skue ha evt som gatubarn. Jag var ganska gamma, 15 år, när jag rymde hemifrån och hamnade på gatan. Orsaken var att min far drack och sog mig så ofta att jag inte stod ut. Räddningen för Christian bev några möten med Liv&Ljus gatuteam, som övertygade honom att föja med ti deras hjäpcenter, där han fick äta och duscha, fick rena käder och en riktig säng att sova i. Efter några dagar bev jag inkaad ti Forins kontor och han städe en fråga som jag adrig gömmer: Vad är din dröm?. Hemma fick jag en örfi om jag bara öppnade munnen, och hade jag uttryckt en önskan om att få studera, hade jag bivit utskrattad och sedan fått stryk för det med. Här stod pötsigt hea värden öppen. Det var fantastiskt. Christian satsade stenhårt på sina gymnasiestudier, samtidigt som han började träna friidrott. Jag var faktiskt en mycket ovande öpare, med 200 och 400 meter som speciadistanser, säger han och er. Ti sin tränares besvikese sutade han tvärt med friidrotten. Han är upprörd över det fortfarande. Och jag måste nog medge att jag numera ångrar mig, för jag får adrig veta hur bra jag hade kunnat bi. Christian fick sitt första jobb som biträde i en butik. Ägaren såg hans potentia och gjorde honom ansvarig för avdeningen som såde tvättmede och andra kemiska produkter. Butiken som ingick i en stor kedja skickade honom på internutbidning, för att sedan åta honom bi ansvarig för aa inköp av kemiska produkter ti kedjans samtiga butiker i Rumänien. Pötsigt satt jag i förhandingar med storföretag som Proctor & Gambe. Det var svindande, men otroigt ärorikt, säger han. 26 år gamma erbjöds Christian att bi ansvarig för en ny butik som kedjan vie öppna i Bukarest. Christian Tocaci: Min far drack och sog mig så ofta att jag inte stod ut. Jag skue atså vara chef för en stor grupp människor, där merparten var mycket ädre än jag, men jag yckades få aa med mig och butiken fungerade snart vädigt bra. Efter tre år som butiksföreståndare vie Christian gå vidare, så han sade upp sig och har sedan dess haft oika säjjobb. Vad har Liv&Ljus betytt för dig? At, säger Christian. Precis at. Jag hade adrig varit där jag är nu utan dem. Jag bev räddad av Liv&Ljus. I dag är Christian Tocaci 33 år, gift och har två barn, på 5 och 3 år. På sin fritid har han engagerat sig i en grupp som jobbar ideet med missanpassade ungdomar. Vi spear fotbo och ordnar oika aktiviteter för dem, med syftet att utvecka dem som människor. Det känns bra att ge ite tibaka, när man som jag har fått så mycket. s springande och vie ha mat, så fort jag hade stannat bussen. Men han insåg snart vad som var hemigheten, om man vie få deras förtroende. Jag ärde mig att yssna på dem. De har aa sin egen historia och sina egna känsor, men uppever att ingen yssnar på dem. Neu är fortfarande ute på gatorna fera dagar i veckan. Men även om det fortfarande finns gatubarn så är situationen annorunda. Redan för tio år sedan började antaet barn minska, speciet band de yngsta barnen. När vi kom med i EU 2007 bev myndigheternas instäning mer human och i dag vi de faktiskt försöka hjäpa dem bort från gatan. Därför håer sig många gatubarn gömda för om poisen ser dem bir de omhändertagna direkt. Jag frågar Neu om han saknar tiden då han nästan varje dag tog med nya barn ti Liv&Ljus center, som vie börja ett nytt iv. Nej, jag saknar den inte, det var adees för många som evde på gatan. Och även om jag kan räkna upp en ång rad av sådana som verkigen har yckats få ett bra iv, så sörjer jag samtidigt aa dem som det inte gick bra för. Många av dem är döda nu. Inte heer Forin saknar den tiden när en ständig ström av nya barn kom Forin Ianovici Vi kaade oss skämtsamt för trampoinen, eftersom de festa barnen bara bev kvar hos oss en kort tid. ti centret direkt från gatan. Det var så många akuta behov att vi inte riktigt hann tänka. Vi kaade oss ite skämtsamt för trampoinen, eftersom de festa barnen bara bev kvar hos oss en kort tid. När vi hade hittat någon ämpig säkting, återförenades de med dem. Totat var det över barn som passerade Liv&Ljus under de åren. Ganska snart insåg vi att vissa barn inte kunde skickas vidare om vi verkigen vie hjäpa dem. Varje år bev därför barn kvar hos oss och vi bev i praktiken deras föräd- 14 Svenska Journaen Apri 2015 Ioan Neu Ionita. Apri 2015 Svenska Journaen 15

9 rumänien Emanue Baaciu: I dag är jag en norma människa som ever ett normat iv Emanue Baaciu var bara sju år gamma, när en ädre kusin tog med honom ner i koakerna, där kusinen redan bodde. Under ett anta år bodde sedan Emanue antingen på gatan eer i oika rivningshus. När han 1996 träffade Neu för första gången, vie han inte ändra sitt iv. Det går inte att beskriva hur hårt ivet på gatan är. Samtidigt bir det som en drog, en sags konstig frihet och dagig rutin, förkarar han. Men Neu visade att han förstod oss och han visste hur han skue prata med oss, så ti sut besöt jag mig för att försöka ämna gatan. Emanue hade då precis träffat Irina, som han nu är gift med. Tisammans har de sonen David, 10 år. Sedan sex år arbetar Emanue som diskare på det berömda yxhoteet Intercontinenta i centraa Bukarest. För två år sedan fick han ett dipom som kvartaets anstäde, och i fjo fick han utnämningen Årets anstäd. Först efter den ceremonin vågade jag berätta för chefer och arbetskamrater om min uppväxt på gatan. Jag hade varit rädd att förora deras förtroende om de skue veta min bakgrund. Kärt återseende. Tisammans med Irina och David bor han sedan åtta år i vad som nu är deras egen ägenhet, en iten etta med kokvrå. Irina jobbar i köket på en av snabbmatkedjan Kentucky Fried Chickens restauranger i Bukarest, och David går i en skoa i närheten. Eftersom både jag och Irina har evt på gatan så förstår vi varandra. Det har hjäpt oss att kara våra kriser, säger Emanue och Irina nickar instämmande. Emanue Baaciu: Eftersom både jag och Irina har evt på gatan så förstår vi varandra. Det har hjäpt oss att kara våra kriser. Men stödet från Liv&Ljus har också varit avgörande. Inte bara för att de hjäpte oss att få hyra den här ägenheten. Utan för aa goda råd vi har fått. De fick oss att förstå att vi måste hjäpa oss sjäva att stå på egna ben. Inte eva på andras stöd, säger Emanue. Neu är med när vi häsar på hos famijen. När de möts ute på gården, omfamnar de varandra med stor entusiasm. Neu är som en far för mig. Han är en av mina bästa vänner, säger Emanue, som på sin fritid stäer upp som voontär hos Liv&Ljus, genom att vara med och dea ut hjäp ti dem som ever på gatan i dag. I dag är jag en norma människa som ever ett normat iv. Det har jag Liv&Ljus att tacka för, säger Emanue. s rar. De barnen bev så småningom ungdomar och vi har, steg för steg, föjt dem hea vägen ut i vuxenivet. Än i dag håer vi kontakten, för på många sätt är vi deras famij, konstaterar Forin. Att arbeta ångsiktigt och ta med barnens fysiska, sociaa och känsomässiga behov bev det framgångsrecept som gjort att Liv&Ljus har yckats så vä. Nästan 90 procent av de ungdomar som har fått hjäp hea vägen, ever i dag ett normat och fungerande vuxeniv. Som jämförese nämner Forin det ambitiösa program med sociaa bostäder för tidigare barnhemsbarn, som den rumänska staten har genomfört på senare år. De får en nycke ti en iten ägenhet, men inget mer. För många av dem bir det en katastrof. Rent statistiskt bor de inte på gatan, men i praktiken har du bara fyttat probemet. Marihea Dimu som är sociachef i Bukarest med särskit ansvar för sociat utsatta barn och ungdomar, håer devis med. Vi har nog varit för fokuserade på ti exempe boende, men inte tiräckigt sett ti heheten. Liv&Ljus har med sin ånga erfarenhet utveckat arbetsmetoder som vi har mycket att ära av. Därför är de en av mycket få organisationer, som vi aktivt stöder och samarbetar med. Liv&Ljus är ju ute på fätet varje dag och sitter inte bara som jag, på ett kontor, säger hon och er. Neu uttrycker det på sitt sätt. Jag jobbar med människor, inte maskiner. Det viktiga är att hjäpa i rätt tid och på rätt sätt. Men vad det är varierar från person ti person. Därför måste det finnas många nyckar på vår nyckeknippa. s q Liv&Ljus Läkarmissionen var med och startade den rumänska organisationen Liv&Ljus (L&L) och är huvudfinansiär av verksamheten. På senare år har oika rumänska myndigheter kraftigt ökat sitt ekonomiska och praktiska stöd. L&L har i dag tre huvudsakiga arbetsområden; prevention, återintegrering och stöd ti tidigare barnhemsbarn. s Preventiva arbetet riktar sig mot famijer som riskerar att hamna i sönderfa, ofta tidigare gatubarn som sjäva bidat famij. s Återintegrering gäer de omhändertagna barn som bor på L&L:s eget center, eftersom deras egna famijer inte kan ge dem en fungerande tivaro. s Integreringsdeen handar om att assistera unga från barnhemsbakgrund ti ett sjävständigt iv. L&L särskijer inte människor de arbetar med men uppskattar att drygt häften av dem som detar i deras program tihör romska minoritetsbefokningen. 16 Svenska Journaen Apri 2015 Apri 2015 Svenska Journaen 17

10 rumänien Robert Tici: Jag jobbar med fera av de mest kända romska artisterna 28-årige Robert Tici är musikproducent. Vi träffar honom i hans studio i en förort ti Bukarest, där han spear in och producerar oika artister och deras åtar. A utrustning är min egen, men okaen hyr jag, berättar han. Med sina romska rötter har zigensk musik bivit hans speciaitet. Jag jobbar med fera av de mest kända romska artisterna här i Rumänien. En förde med det är att den pubik som giar den musiken, fortfarande köper en he de cd-skivor. Annars är det internet som gäer i hans bransch nuförtiden. Fördeen är att du kan få en hit nästan var som hest i värden, säger han och spear upp ett fantastiskt exempe på det. En popåt han sjäv har skrivit och producerat med en rumänsk artist, och som har gjort Robert Tici: På centret hade vi en egen musikgrupp som speade i oika sammanhang. Det var vädigt ärorikt. succé i Frankrike! Det var på Liv&Ljus Robert ärde sig spea oika instrument. På centret hade vi en egen musikgrupp som speade i oika sammanhang. Det var vädigt ärorikt. Så småningom började han jobba som musiker och kontakterna han fick använde han ti att ära sig at om hur man spear in musik. Jag var otroigt nyfiken och frågvis, så många uppevde mig nog som ite jobbig, säger han med ett eende. Med stöd och hjäp från Liv&Ljus yckades han få ett bankån och kunde sedan köpa sin egen utrustning. Det är en tuff bransch, men jag kan försörja mig på det här, konstaterar han. Vad minns du från tiden på Liv&Ljus? Jag har hea min barndom där, men sommarägren när vi fick åka ti Svarta havet eer upp i bergen är vädigt positiva minnen, säger han och bir pötsigt avarig. Men hur bra det än var och trots aa fina människor som fanns där, så kan det ändå adrig bi som att växa upp i en vanig famij. Men det finns en sak som fortfarande betyder vädigt mycket. Jag har fera vänner från den tiden som är som syskon för mig. Vi träffas nästan varje heg och vänskapen med dem är vädigt stark. s Ester Sundström och P-M Nordkvist vie göra mer än att bara trycka på giaknappen efter Zatans prkupp för att yfta fram barn som far ia av fattigdom. De besöt att rida på vågen och startade en insaming via Webaid. Text OCH FOTO: Therese Peterson Efter sitt må i matchen mot Caen drog Zatan av sig tröjan så att de tifäiga tatueringarna syntes, namnen på barn som ider av fattigdomens grymheter. Ljuset riktades mot FN:s Word Food Programme, som arbetar mot fattigdom och svät, viket var en de av en smart PR-kupp som snabbt spred sig på sociaa medier. Zatan hyades, så även FN samt de som tagit fram kampanjen. Jag stod på tunnebanan dagen efter att Zatan hade dragit av sig tröjan och såg hur Facebook var fu av människor som giat kampanjen och som tyckte att det var en bra grej för att öka medvetenheten kring fattigdom, säger Ester Sundström. Och det är bra. Det är precis så FN ska arbeta, men jag tröttnade. För det spear ingen ro om vi giar det här på Facebook. Barnen är fortfarande ika utsatta, viket är den stora baksidan av den tyckonomin som finns på sociaa medier, där vi kickar på gia när vi ser något vi tycker är bra. Ester såg att hennes kompis P-M Nordkvist också skrivit om kampanjen på Facebook och någonstans mean hennes frustration och hans då gör vi nå t då kom idén att starta en egen Zataninsaming. De fastnade för Webaid och Tigers Cub, som med fotboen som hjäp ger gatubarn i band annat Uganda, en ny chans. De tog kontakt med Mats Danson på Läkarmissionen som hjäpte dem igång och de satte kronor som ett må att nå innan 31 mars. Sedan skickade de ut en förfrågan om hjäp ti vänner och koegor, där de var kortom... Ester och P-M startade egen Zataninsaming Ester Sundström och P-M Nordkvist. tydiga med vart pengarna skue gå. Aa i Esters och mitt nätverk har råd att ge 100 kronor om man tänker på att många kan ägga kronor på en bi, eer 1 mijon på ett hus, eer kronor på en jacka, säger P-M. Men att kunna och att göra är inte samma sak, så det bev ite av ett experiment. Skue de få sina vänner att haka på och inte bara gia deras initiativ? Svaret bev ja. Redan första veckan fick de in och mået nåddes den 4 mars. Men vi har gått fram som ångvätar, och det orkar fok bara med under en kort tid, så för den som vi göra något iknande gäer det att håa igång insamingen under en avgränsad period, säger Ester. Nu kommer kronor gå ti att stötta fotbosaget Tigers Cub i arbetet med att fånga upp barn som ever på gatan. Precis som Ester och P-M vie. Insamingen bev en viktig markering. Det räcker inte att du dear ett bra initiativ på sociaa medier om du inte gör något konkret, säger Ester. Ett gia på facebook förändrar inte värden, ägger P-M ti. s I matchen mot Caen drog Zatan av sig tröjan så att de tifäiga tatueringarna syntes, namnen på barn som ider av fattigdomens grymheter. foto: Christophe Ena, tt 18 Svenska Journaen Apri 2015 Apri 2015 Svenska Journaen 19

11 kina När Per-Martin Hjort såg annonsen om en tjänst som engeskärare i Kina vaknade äventyrsusten i honom. Hans fru Gunne var inte svårövertaad. De åkte för att stanna i två år, men bev kvar i tov. Text: kerstin doye, therese peterson Foto: kerstin doye Kina bev deras hem Jag trivdes med mitt ärarjobb i Kristianstad men började tröttna på reformer som skue göra skoan bättre men snarare gjorde att eevernas kunskaper försämrades, säger Per-Martin. I augusti 2001 ämnade de skånska Vinsöv för Kina, utsända av Svenska kyrkan. Uppdraget var att undervisa i engeska och västerändsk kuturkunskap, och de hann bo på fyra patser i tre oika provinser at medan de tänkta två åren växte ti tov. Det tog tid att ära känna andet och dess seder, men de bev snabbt förtjusta i maten även om de hamnade på middagar där de åt både hund och marsvin utan att veta om det. Gunne och Per-Martin är båda födda i Etiopien där deras förädrar var missionärer. Som barn bodde Per-Martin och hans syskon hos Gunnes famij i huvudstaden Addis Abeba, eftersom det inte fanns någon skoa ute i andet där hans förädrar var stationerade. Famijerna återvände ti Sverige första gången när de var runt fem år, först Per-Martins och några år senare Gunnes. Båda kan vittna om den märkiga känsan att komma ti ett and som var deras men ändå inte, kuturet var de svenskar men sociat något annat. Det skapade en kuvenhet i dem, och en ängtan. Ti något annat. Kanske var det därför de vågade säga ja ti ett uppdrag i Kenya inom Evangeisk-utherska kyrkan, när deras barn var små. Där jobbade de med varsitt Sida-projekt inom undervisningsområdet. De återvände hem efter tre år och det var inte förrän yngste sonen tagit studenten som äventyrsgenen tog tag igen när Per-Martin såg annonsen om jobbet i Kina. Det var en kuturkrock, varken som Afrika eer Sverige, men vi bev föräskade i andet och ärde oss uppskatta det mesta. Överat finns spår av Kinas gama kutur. Hea andet är som ett enda stort museum, säger Gunne, som q Gunne och Per-Martin Hjort Bor: Hässehom Famij: Tre barn och barnbarn Det märkigaste när de kom ti Sverige första gången som små: Snön, säger Per-Martin. Ja, och att ära sig cyka med en gamma damcyke, säger Gunne. Läs mer: hjortikina.dinstudio.se Per-Martin Hjort I Kina är det koektivet som gäer och i Sverige individuaismen. ämnade sin tjänst som informatör på Regionmuseet i Kristianstad. De hade fått en bra förberedese inför resan, både av Svenska kyrkan och den kinesiska systerorganisationen Amity Foundation som de arbetade för. Det var svårt att få kontakt med kineserna, men när man vä fått det håer kontakten i vått och torrt. Vi träffade andra svenskar som bodde i enkaver och knappt hade kontakt med okabefokningen. De bev fascinerade av att vi kände så många andra, säger Per-Martin. Hjorts bodde nära högskoans campus under samma förhåanden som sina kinesiska koeger. Är man beredd på att det inte finns tvättstuga och att duschen inte atid har vatten, så är det inte så konstigt, säger Gunne. Eeverna som kom från enka förhåanden på andsbygden bodde fera stycken i varje studentrum. Per-Martin iknar deras famijer vid pappersösa kineser. Myndigheterna håer inte stenko på den stora befokningen. En av deras eever hade åtta syskon, så ettbarnspoitiken fungerar inte överat, men de mötte även en ficka som uppfostrats av sin mormor för att mamman vie rädda hennes iv. Hon hade fötts som barn nummer två. Regimen har dock bra ko på webb och sociaa medier och när eeverna gick ti internetcaféer var vissa webbsidor stängda för dem. Men inte för paret Hjort som bara behövde kaga på att det inte gick att komma ut för att det skue ordnas på ett kick. De sade bara Då ska vi se vad det är för fe, och så fixade de det. Viken är den stora skinaden mean svenska och kinesiska studenter? I Kina är det koektivet som gäer och i Sverige individuaismen. Här bryr man sig mest om sig sjäv och möjigen sina närmaste vänner, men i Kina finns bara ett vi, famijen och nationen. Det senare har det positiva med sig att det atid finns någon som bryr sig. Det finns en socia kontro som gör att man förvisso inte är riktigt fri, men det är samtidigt något positivt, säger Per-Martin. Han skue hest se en gyene medeväg, som det svenska fokhemmet, där var och en får vara sig sjäv men är sig att ta ansvar. Som troende var det svårt för Gunne och Per-Martin att få kontakt med husförsamingar. De eever som gick ti en sådan, var oviiga att ta dem med. Troigen för att inte väcka uppmärksamhet. En kyrka som däremot syns offentigt i Kina är som ett isberg, det finns massor under vattnet och de som går ti de hemigare husförsamingarna går även på gudstjänster i den syniga kyrkan. Men kyrkorna kan se vädigt oika ut, och det är inte uppdeat i oika samfund som i Sverige, säger Per-Martin. Och trots reigionsförtryck från den kommunistiska regimen ever foktron kvar band många kineser. Det är vanigt med fyrverkeriet för att skrämma bort onda andar. Gunne och Per-Martin sutade sina tjänster i Kina för två år sedan, det kändes som om det var dags med tanke på barn och barnbarn i Sverige. Men deras engagemang för Kina har inte upphört, och inte för Afrika heer. Men i dag är basen Hässehom. s 20 Svenska Journaen Apri 2015 Apri 2015 Svenska Journaen 21

12 väniga veckan Väniga Veckan är en konstig vecka på Läkarmissionen. Vardagen för oss handar ju annars om bistånd, att förändra framtiden för utsatta människor. Men Läkarmissionens grundare Harry Lindquist hittade också på Väniga Veckan och därför hänger vi ihop. Och det gör vi i och för sig gärna! En vecka av extra mycket vänighet s Det finns ingen motsättning mot att vara vänig i sin vardag och att bry sig om människor ängre bort. I år hade vi en vänighetsutmaning på nätet som över 600 personer detog i. Radio, tv och tidningar över hea andet uppmärksammade Väniga Veckan och vi hoppas att du som äser det här fick känna av extra vänighet. Annars är det inte försent. Vänighet kräver ju ingen specie vecka utan fungerar utmärkt året om. Engeska skoan i Uppands Väsby skickade ett stort kuvert med teckningar om vänighet som vi bev extra gada för. TACK! s Emi Gunnarsson från Österskog i Småand, bev tisammans med Bosse Svensson vada ti Landets bästa grannar 2014 för att de fick igång hea byn ti att hjäpa en famij att färdigstäa sitt hus efter att de drabbats av svår sjukdom. Vad är en god granne för dig, Emi? Goda grannar hejar på varandra och hjäper varandra med stort och smått, at från det vi gjorde ti att dra ut soptunnan om det är soptömning. Jag giar att göra grejer och då kan man inte bara tycka att någon annan ska göra det utan man måste ta i sjäv också. Min fiosofi är att om man ska bo och trivas får man hjäpas att utvecka samhäet och det gör vi i Österskog. 664 Så många antog i år Läkarmissionens vänighetsutmaning. Svenskarnas instäning ti vänighet Två av tre, 66 procent, önskar att människor i omgivningen vore vänigare i vardagen. Mer än häften, 51 procent, önskar att de sjäva vore vänigare i vardagen. Nästan häften, 47 procent, anser att Väniga Veckan skue kunna få dem att göra väniga handingar. Vänner och famijemedemmar är de som svenskarna i högst utsträckning anser att de är väniga mot i vardagen. Fakta: Undersökningen genomfördes av marknadsundersökningsföretaget YouGov. Mean 5-7 december 2014 genomfördes intervjuer med män och kvinnor år. Emi engagerade byn för att hjäpa grannen Emis bästa granntips: Hjäp varandra, nästa gång är det du som behöver hjäp. Bidra ti det gemensamma, efter dina förutsättningar. Dead gädje är dubbe gädje. Säpp at gammat gro och se framåt. Lyssna in och var fexiba. Här kan du stäa frågor eer kommentera det som du har äst i Jour- Väkommen! naen eer annat som rör Läkarmissionens arbete. Skriv ti: eva.nordenstam@akarmissionen.se eer ti Svenska Journaen/Läkarmissionen, Eva Nordenstam, Väingby. Bättre tandhäsa med mobi kinik s I Modavien stöder Läkarmissionen en mobi kinik med äkare som på ördagar stäer upp och ordnar en tifäig kinik någonstans på den modaviska andsbygden. Här är de i byn Poganesti, och sociaarbetaren Anna Cretsu undervisar barnen om Personaen på Foyasjukhuset i Liberia. Svenska ournaen Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen ges ut av Läkarmissionen och är en organisations- och medemstidning Direktor: Johan Lija ansvarig utgivare: Conny Sjöberg Information: Eva Nordenstam von Dewig varför och hur man ska sköta sina tänder. Fattigdomen är så stor på den modaviska andsbygden att många prioriterar bort tandhygien med resutat att många bir tandösa i ganska tidig åder. Efteråt fick barnen var sin tandborste och en tub tandkräm. Biståndsprojekt: Ove Gustafsson Medems- och givarservice: info@akarmissionen.se Postadress: Läkarmissionen, Väingby teefon: växe hemsida: Annas genomgång väcker stort intresse. Hänt sedan sist... Många av Läkarmissionens givare var med och hjäpte Foyasjukhuset i Liberia när de drabbades av eboa i sutet av sommaren. Johanna Pearson från Läkarmissionen var där i februari och hade med sig denna häsning hem: Det visar sig att de första pengarna vi skickade i augusti var het avgörande för att personaen inte skue ge upp. Pengarna användes band annat ti att köpa in handskar och korin. Innan hade personaen undersökt eboasmittade patienter, utfört Produktion: Swedmedia Redaktör: Therese Peterson redigering: Peter Wickberg Kartor: Oa Gustafsson Omsagsfoto: Maria Östin Postadress: Swedmedia/Svenska Journaen, Stockhom e-postadress: svenskajournaen@swedmedia.se din sida kejsarsnitt och föröst gravida kvinnor utan skydd. Sjuksköterskorna stod på avstånd och bad patienterna spärra upp ögonen, gapa och ta tempen på sig sjäva för att bedöma om de var smittade eer inte. Personaen häsar och tackar för den uppmuntran vårt stöd gav dem. Annonser: Dispay i Umeå Annonsbokning: gunia.johansson@dispay-umea.se Postadress: Dispay/Svenska Journaen, Box 3042, Umeå teefon: tryckeri: V-TAB, Vimmerby gåvor ti Läkarmissionen på Pusgiro Svenska Journaen Apri 2015 Apri 2015 Svenska Journaen 23

13 dr kongo I östra DR Kongo används vådtäkt som vapen. Men även om det givetvis är kvinnorna som drabbas hårdast så är vådtäkterna ett massförstöresevapen, som sår mot hea famijen och säkten. Därför ägger Mama London i Bukavu ner oerhörd möda på att återförena många av de famijer som har krossats. Och hon yckas mot aa odds! Text: Conny Sjöberg Foto: Toreif Svensson Sodaterna vådtog hans hustru Sodaterna kom ti byn Kaangera tidigt en morgon och sparkade in dörren ti hyddan där Mandeeo David, hans hustru Vemiia Saome och deras två barn, fyra och sju år gama, befann sig. De tvingade ner mig på en sto, band fast mig med ett rep, tog aa våra käder och djur och gav sig av, berättar Mandeeo. Han nämner inte det värsta som hände för han vet att jag känner ti det och för att det är ett så smärtsamt minne. Han kommer adrig kunna prata om det utan att återuppeva fasan. Sodaterna vådtog hans hustru inför ögonen på honom och barnen. Minsta försök att ingripa hade inneburit en ögonbickig död. En av sodaterna stod hea tiden med ett skjutkart gevär riktat mot honom, medan det pågick. Och det sutade inte där. Sodaterna tvingade hans hustru Vemiia att föja med dem när de ämnade byn. Sjutton dagar senare yckades hon fy och tog sig sedan svårt sjuk tibaka hem ti byn. Men då kom nästa chock. Famijens säktingar samades och tvingade henne att ämna byn. De menade att hon var förhäxad på grund av det hon har varit med om och att hon skue komma att dra en förbannese över famijen, om hon tiäts vara kvar där. I desperation tog sig Vemiia ti storstaden Bukavu där hon yckades få kontakt med en kvinna som kaas Mama London, som ti att börja med såg ti att hon fick tak över huvudet. Det var ingen sump att Vemiia sökte sig ti just henne. Ryktet om Mama Londons arbete ti hjäp för vådtagna kvinnor är spritt över hea östra Kongo. Det kommer ständigt nya kvinnor ti henne, som ofta har vandrat i dagar för att få skydd och hjäp. Numera karar jag att höra deras förskräckiga historier utan att sjäv bryta ihop, eftersom jag nu vet att det 24 Svenska Journaen Apri 2015 Apri 2015 Svenska Journaen 25

14 dr kongo kortom... Det går verkigen att hjäpa, trots at som de har varit med om, säger Mama London (mitten), omgiven av några av aa de mammor och småbarn som funnit en fristad på hennes center. är möjigt att hitta tibaka ti ivet, trots at de har varit med om, säger Mama London, eer Pauine Njabuka, som hon egentigen heter. Med stöd från Läkarmissionen driver hon ett dagcenter med pats för sextio barn, som aa har kommit ti genom vådtäkt. Där får barnen mat, ek och undervisning medan deras mammor går i skoa eer arbetar. Samtidigt har Mama London byggt upp ett nätverk genom viket hon hjäper drabbade kvinnor att hitta bostad, jobb och socia gemenskap. Jag tog kontakt med Vemiias man, men när jag frågade om han kunde tänka sig att ta henne tibaka var han benhård och sade absout nej. Lite senare tog jag kontakt igen och försökte argumentera, genom att säga att barnen behöver sin mamma och att de ju hade haft ett bra iv innan det som hände. Han gick med på att försöka prata med sina säktingar om saken. Men de sade Du kommer att dö om du åter henne återvända. Så Mandeeo sade nej igen. Vemiia hade smittats med en avarig infektion under tiden hon hös fången av sodaterna. Mama London såg därför ti att hon fick komma ti Panzisjukhuset för vård. Där kunde de konstatera att det inte var aids, men att infektionen innebar att hon adrig mer skue kunna bi gravid. När det hade gått tre månader sedan Vemiia först hindrats att återvända ti sin famij och hembyn, tog Mama London åter kontakt med Vemiias make Mandeeo och berättade att de hade friskförkarat hans hustru på Panzi, men att hon inte skue kunna få fer barn. Hon hade nämigen känt på sig att Mandeeo innerst inne vie återförenas med sin fru. Beskedet från sjukhuset var vädigt viktigt för mig. Om de ansåg att hon var frisk, så betydde det mer än mina säktingars åsikter. Därför bad jag Mama London att ordna så att jag kunde träffa min hustru och prata med henne, förkarar Mandeeo. Vemiia er när hon hör vad maken säger. Det syns att det väcker fina minnen. Jag bev så gad när Mama London hörde av sig, för jag hade förorat at hopp om att få återse min man och mina barn igen, säger hon och tiägger. Den dagen vi möttes och när han sa Jag äskar dig igen, är en dag jag adrig gömmer. Det är min stora mirakedag. Även om hennes man nu hade ändrat sig och vie att hon skue fytta hem, så vägrade säkten att acceptera besutet. De har brutit a kontakt med oss, konstaterar Mandeeo. Med kongoesiska mått är den utfrysning de har drabbats av en oerhört avarig sak, men Mandeeo viker sig inte. Jag bryr mig inte, för jag äskar min hustru och mina barn, säger han bestämt och tiägger: Och Gud har gett oss en ny famij. Detta center och Mama London är vår nya famij! Vemiia har suttit tyst en stund, men så vänder hon sig direkt ti mig och säger med ett stort eende: Häsa aa på Läkarmissionen att det var ert stöd ti Mama London, som gjorde att han ändrade sig och att vi sitter här nu. Det tacket ska nog i rättvisans namn riktas ti Mama London, och hennes framgångar kan även bekräftas genom imponerande statistik. Sammanagt har jag yckats återförena 42 gifta par och i ytterigare 15 fa hjäper mannen sin hustru rent ekonomiskt, även om de inte ever ihop ängre. Dessutom har 37 fickor, som var ogifta när de drabbades, gift sig och bidat famij. Det är också små underverk med tanke på den kutur och tradition vi ever i, säger Mama London med stothet i rösten. Och det är en stothet hon verkigen har a anedning att känna. Evie och Pee Karsson gör ny Sverigeturné i sommar s Förra året gjorde sångarparet Evie och Pee Karsson en bejubad Sverigeturné efter många år i USA. Nu är de tibaka för att under maj och juni besöka 15 kyrkor tisammans med Läkarmissionen och Nisse Bergman. Vi tror att det kommer bir riktiga festkväar, säger Pee Karsson när vi når honom hemma i Forida. Vår bön är att vi ska få höra Guds röst genom sångerna, orden och at som händer i mötena, och dem som inte förstår mycket av det, utan bara vi höra gad sång, är också väkomna. För Pee Karsson och hans hustru Evie känns det bra att resa med Läkarmissionen, som de atid respekterat för måsättningen att möta människors behov i värden. Det igger även nära den verksamhet de sjäva arbetar med i USA, The China Mercy project, som hjäper ti med sjukvårdskiniker i de fattiga områdena i Kina. Och genom China Mercy jobbar vi i direktkontakt med Mao Zedongs dotterson, viket är ganska unikt. Pee ser fram emot att även hinna möta upp gama vänner ängs vägen. Och vissa av stäena på konsertistan får hjärtat att kappa ite extra. Ja, som Göteborg och Smyrnakyrkan där jag växte upp och Sundsva ska också bi intressant att besöka, dit kom jag som 16-åring för att jobba som ungdomspastor. Och sjävkart Fiadefia i Stockhom där jag var pastor i fera år och där Evie hann vara pastorsfru under ett år efter att vi hade gift oss. Hon har många vänner kvar både där och i Göteborg, dit hon kom för att sjunga som tonåring. Kryssösning februari 2015 Här är det rätta svaret på korsordet i Svenska Journaen, februari. Vinnarna hittar du på sidan 28 i detta nummer. q Kaendern Läkarmissionens event och konserter. Se även Nisse Bergman Färentuna, Ekerö, 7 apr, Församingshemmet, Kuma, 12 apr, Pingstkyrkan, Stenhamra, Ekerö, 30 apr, Församingsgården, Sånger För Livet med Uno Sveningsson Hundratas körsångare under edning av Mats Backund Mamö, 11 apr, S:t Johannes kyrka, Karskrona, 12 apr, Amiraitetskyrkan, Hasse Haström och Nisse Bergman Nyköping, 15 apr, Hjortensbergskyrkan, Lars Lind Jaktund och Nisse Bergman Åmå, 18 apr, Kungsbergskyrkans Second Hand, Åmå, 18 apr, Kungsbergskyrkan, Vocasis och Nisse Bergman Kamar, 25 apr, Lorensbergsk, Karskrona, 26 apr, Pingstk, Soistkvartetten och Nisse Bergman Vänersborg, 9 maj, Missionskyrkan, Götene, 10 maj, Korskyrkan, Skövde, 10 maj, Eimkyrkan, Evie & Pee Karsson med Nisse Bergman Lycksee, 23 maj, Pingstkyrkan, Umeå, 24 maj, Pingstkyrkan, Sundsva, 24 maj, Pingstkyrkan, Stockhom, 27 maj, Fiadefia, Gäve, 28 maj, Pingstkyrkan, Eskistuna, 29 maj, Pingstkyrkan, Örebro, 30 maj, Pingstkyrkan, Mariestad, 31 maj, Pingstkyrkan, Göteborg, 31 maj, Smyrna, Foto: toreif svensson Foto: pressbid 26 Svenska Journaen Apri 2015 Apri 2015 Svenska Journaen 27

15 kryss Läkarmissionen har 90 konto och kontroeras av Svensk Insamingskontro Vi du bi min Skyddsänge? Ge de övergivna barnen ett hem, en famij och en framtid. Det är atid en tragedi när barn förorar sina förädrar. Och kan ingen anhörig ta över ansvaret, bir det en enorm kris. Förr var ösningen oika barnhem. Men tack vare Läkarmissionen får barnet nu istäet f ytta ti en het vanig famij som bir deras för resten av ivet. Bi Skyddsänge och var med att stötta hea resan från kris tis barnen har fått en ny famij. Tack för din insats. Grattis! Gunia Thore, Örebro, Gunnar Thorén, Ydre, Astrid Strömberg, Larv som får Konsten att vara snä av Stefan Einhorn. Aprikrysset. Du behöver inte skicka in hea krysset! Fy bara i tävingskupongen här bredvid eer skriv svaren på ett vykort. Skicka ti Journaenkrysset apri 2015, Swedmedia, Stockhom. Senast den 24 apri vi vi ha ditt svar. Vinn en bok! s De tre först öppnade rätta ösningarna vinner Tomas Sjödins bok Det händer när du viar Namn: Adress: Postadress:! Kipp ut tävingskupongen! Som Skyddsänge ger du 100 kr i månaden via autogiro. Bi Skyddsänge på akarmissionen.se/skyddsange, eer ring och anmä dig ti vår Givarservice teefon Svenska Journaen Apri 2015

16 recept Recepten är hämtade ur boken asiatiska smaker, bonnier fakta. foto: Magnus Skogöf Det är enket att aga asiatisk mat. Det menar kokboksförfattaren Jennie Wadén och de krångiga ingredienserna kan bi ens bästa vänner i köket så fort man vågat bekanta sig med dem. Och när du vä bekantat dig med vad de asiatiska smakerna kan göra med en vanig ök eer morot kommer du vija använda dem igen. Och igen. Makri Teriyaki med spenat och japanska pickes Tid: 20 min 4 port Makri är en av mina favoritfiskar. En fet fisk med massor av smak och nyttigheter. Biig är den dessutom. När det finns riktigt färsk makri hos fiskhandaren är det få saker som kan så denna rätt. Så här gör du: s Pocka ut aa ben i mitten på makrifiéerna, gärna med en pincett. Sköj fiéerna i kat vatten och torka av med hushåspapper. s Hetta upp en panna och fräs vitöken i ite oja. Tisätt spenaten och åt fräsa med i några minuter tisammans med sojan tis den börjar bi mjuk. Ta bort pattan så att spenaten in bir överstekt. s Värm upp en stor stekpanna ti medevärme. Hä i ite oja och stek fisken först skinnsidan cirka 1 minut. Vänd och stek den skinnösa sidan också i 1 minut. Pensa skinnsidan med teriyakisås och stek den i ytterigare 30 sekunder. Pensa den andra sidan med teriyakisås och stek sedan den i 30 sekunder. Lägg upp på fat och strössa rostade sesamfrön på. Servera genast den nystekta fisken med ångande varmt ris, spenat och pickes. Det här behöver du: 800 g färska makrifiéer (be gärna fiskhandaren fiea dem åt dig). 1 vitökskyfta, skaad och finhackad. Rapsoja att steka i 400 g färsk spenat 1 msk jus soja 1 d teriyakisås Rostade vita sesamfrön Ti servering: 1 d chiipickad rödök 1 d snabbpickad rättika och morot (Makrien kan bytas ut mot ax eer fore) Chiipickad rödök det här behöver du: 1 stor rödök Pad thai med kycking 40 min 4 port Pad thai kan vara en av dem mest popuära hämträtterna i Sverige, efter Capricciosa då kanske. Och det är inte konstigt att denna mida, fina nuderätt bivit så omtyckt av oss svenskar. Så här gör du: s Bötägg nudarna enigt instruktioner på förpackningen men dra av ite från bötäggningstiden så att nudarna är något a dente. Hä av vattnet. s Banda tamarindkoncentrat, sirap och fisksås. s Sata kyckingen något och 4 cm ingefära, vädigt tunt skivad 1 ½ d risvinsvinäger 4 msk strösocker en nypa sat 1/2-1/4 färsk röd chiifrukt Så här gör du: s Koka upp vinäger, socker, sat och chii. Dra av från pattan och ägg ner ök och ingefära. Låt stå i kyen så att smakerna sätter sig, minst över natten. Snabbpickad rättika och morot Det här behöver du: 1 morot 10 cm rättika 1 d risvinsvinäger 3 msk strösocker ½ tsk sat så här gör du: s Skär morötter och rättika i tändstickstunna stavar och ägg i varsin skå. Banda risvinsvinäger, sat och socker, tis sockret östs upp. Hä häften av agen i vardera skåen. Låt stå och dra i 30 minuter före servering. bryn den i en rykande het wok eer stor stekpanna tis den har fått fin färg. Lägg på en tarik och ägg åt sidan. s I samma wok eer stora stekpanna som kyckingen stektes i, hä på ny oja och vänta tis det börjar ryka. Fräs rödök, vitkå, morot, saadsök, vitök, korianderstjäkar och ingefära på hög värme i 2-3 minuter. Hä över på en tarik och stä åt sidan. s Stek nudarna på medevärme i woken (hä i mer oja om pannan är torr). Hä över tamarindsåsen och eventuet ite vatten och rör om vä tis aa nudar har mjuknat något och är täckta av såsen. s Fös nudarna ti sidan av woken och hä ner de uppvispade äggen i hået. Låt steka i 2 minuter och rör om ordentigt så att nudarna täcks av ägg. Lägg ner den stekta kyckingen och grönsakerna och åt at fräsa upp tisammans i någon minut. Lägg ner böngroddarna. Smaka av med fisksås och sat och servera genast, toppat med korianderbad och hackade jordnötter. Det här behöver du: 400 g kyckingårfié i stora tärningar 300 g patta risnudar 4 msk tamarindkoncentrat (eer pressad ime) 4 msk jus sirap 3 msk fisksås 1 rödök, i tunna båtar 1 iten kyfta vitkå i munsbitar 1 morot i santar 4 saadsökar i 3 cm bitar 3 vitökskyftor, skaade och finhackade 1 kruka koriander, finhackade bad och stjäkar 1 tsk hackad ingefära 2 ägg, uppvispade 150 g böngroddar 2 ime, kyftade 100 g sata rostade jordnötter, grovhackade Rapsoja ti stekning Sat Kuturförstörare jajamen Omöjigt. Ofattbart. Trots högsta betyg måste hon väja. Hennes förädrar viker sig inte en tum. De vi det bästa för sitt barn säger de. Jana har just sutfört det tredje av fyra år på gymnasiet och har något så ovanigt i hennes famij, och i byn, som A i genomsnittsbetyg. Men förädrarna stäer ett utimatum. Omskär dig som aa andra i vår säkt, eer avsuta dina studier. En natt fyr hon. När hon ska hämtas ti den fasansfua rituaen har hon fytt ti ett fickcenter där oomskurna tjejer vistas tis perioden för omskärese är över. Traditionens makt är stor, och trots att agen sedan en tid tibaka har förbjudit kvinnig omskärese, fortsätter många att håa traditionen vid iv. Ofta omskärs barnen medan de är små, så unga som åtta, nio år. För Jana är det inte över. Vad händer när hon återvänder hem? Läkarmissionen stödjer ADRA Kenya som skyddar dessa eever, försöker ge dem hjäp ti skoavgifter för att de ska kunna sutföra sina studier. När jag sitter ner för att samtaa med Jana om hennes framtid, och vad hon skue vija göra i framtiden, kommer svaret direkt. Jag vi bi journaist och reporter på CNN, säger hon. Jag vi att hea värden ska få reda på vad man gör med unga fickor här. Det måste få ett sut, och jag vi bi en person som berättar om orättvisor så att det kan bi skinad för oss. Jag imponeras av hennes kraft, hennes mod och hennes besutsamhet. Kan det vara en framtida president för andet jag har framför mig. Vem vet? En sak är säker att förändra traditioner och destruktiva vanor kräver at det Jana har i sig. Det mesta av traditioner och kutur är värda att bevara och vårda, men inte detta. Här stäer jag mig gärna upp och kaar mig kuturförstörare utan att skämmas. Vad gör du? Johan Lija Direktor på Läkarmissionen Sedan 1958 har Läkarmissionen arbetat för att förändra framtiden för utsatta människor. Vi förmedar cirka hundra mijoner kronor ti hjäpinsatser i fyra värdsdear med tyngdpunkt på Afrika. Vi samarbetar med okaa partner inom tre områden: socia omsorg, utbidning och sjävförsörjning. Vår vision är att genom effektiva metoder stödja utsatta människors vija och förmåga att förändra sina ivsvikor. Vårt uppdrag är att utifrån ett rättighetsperspektiv bekämpa fattigdom och bidra ti håbar utvecking inom våra huvudområden. Vi vi med information engagera fer för Läkarmissionens vision. 30 Svenska Journaen Apri 2015 Apri 2015 Svenska Journaen 31

17 B-posttidning företagsreportage / annons Våra kunder tjänar pengar oavsett om börsen går upp eer ner! Ger finansie rådgivning & Garanterar din förtjänst De vet hur dina pengar kan paceras för maxima avkastning: jan erik johansson, Micaea och Aexander Hutgren. två exempe På AktueA RÄNTESTRATEGI EXEMPEL PÅ AKTUELL MED UPPHANDLING upphandingar, SOM som 90% KAPITALSKYDD, GER ger Hög HÖG årig ÅRLIG ränta RÄNTA BERÄKNAD TILL ti åg LÅG risk RISK AVKASTocH OCH Fut FULLT NING KAPITALSKYDD: kapitaskydd. PER ÅR: CA 6% FRÅN KR 6,5% ÅRLIG RÄNTA, KVARTALSVIS Danske Bank: 4 år öptid RÄNTEPLACERING UTBETALNING 100% av uppgången i omx MED LÅG MINIMUM + RISK stibor+ SOM ,65% GER i årig ränta 6,2-6,3% ÅRS AVKASTNING. MINIMUM KR Barcay: 4 år öptid 120% av uppgången i omx + 5,2% i årig ränta Var och hur ska man pacera sitt sparkapita i dessa finansiet oroiga tider? Det vet vi. Nu är det ett utmärkt tifäe att tryggt förvata sina pengar, och göra bra förtjänst på dem, med åga risker, säger Aexander Hutgren på Nfp (Nordisk Finansie Panering). AexANDer VAr tidigare finansie rådgivare på stora företag som Handesbanken, Nordea och Skandia. Probemet då var att jag ju inte kunde rekommendera en konkurrent, även om jag visste att de hade bättre paceringsaternativ. Jag vie bi oberoende. Jag brinner för att hitta vägar ti maxima avkastning för mina kunder, och nu förhandar jag med bankerna för att få bästa möjiga avta, säger han. Han berättar engagerat om hur bankerna nu är i behov av pengar, och att han som representant för sina kunder har bra ägen att förhanda. Som oberoende rådgivare har han avta med de stora bankerna, både svenska och utändska. Han och hans koegor på Nfp vet hur de ska optimera sina kunders paceringar och sparande. Banker som säjer obigationer har svårt att hitta köpare det är köparens marknad och därför kan vi göra riktigt bra affärer för våra kunder just nu. DerAs stora kunder är pensionskassor, ideea organisationer, kyrkor och företag. Men de har också fera mindre kunder. Javisst, små kunder får också tigång ti de instrument som annars är förbehået de stora investerarna. Och för aa har vi en grundfiosofi: aa risker ska tas bort. Kunderna ska inte kunna förora pengar. Och det är det hittis ingen som har gjort, förkarar Aexander, inte utan en viss stothet. Nfp har fera fina referenser från sina kunder. Det har att göra med företagets andra fiosofi: kunderna ska bi så nöjda att de återkommer. Det gör man naturigtvis när man får bra avkastning på sina pengar. MeN VAD tjänar NFP På AFFärerNA? Vi har kostnadsfri rådgivning. Sedan får vi våra intäkter från everantörer som vi anitar. Exempevis courtaget på värdepapperspaceringar. För kunden innebär det ingen merkostnad att anita oss jämfört med att vända sig direkt ti bank, säger Aexander. stockhom: Lueå: info@finansie-panering.se