ournalen RESA PÅSKÄGG FÖRLÅTELSE 15 ÅR SENARE I RWANDA GE BORT ETT MED KYCKLINGAR TILL ÖVERGIVNA Medlems- och organisationstidning för Läkarmissionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ournalen RESA PÅSKÄGG FÖRLÅTELSE 15 ÅR SENARE I RWANDA GE BORT ETT MED KYCKLINGAR TILL ÖVERGIVNA Medlems- och organisationstidning för Läkarmissionen"

Transkript

1 Svenska ournaen apri 2014 årgång 90 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen ALLA BEHÖVER FÖRLÅTELSE Prästen Leif Eiasson vet hur sjäen fungerar 15 ÅR SENARE I RWANDA Så gick det för de fyra förädraösa syskonen Pee och Evie På turné i Sverige OscarS RESA TILL ÖVERGIVNA BARN i Sydafrika GE BORT ETT PÅSKÄGG MED KYCKLINGAR

2 SVERIGES SENIORSHOP Boka en gratis modevisning! Ring din okaa säjare eer och boka en GRATIS modevisning ti era träffar. Sveriges Senior Shop, butiken som kommer ti er. Francine Det gick inte bra i skoan. Jag mådde för dåigt. Jag kunde inte koncentrera mig. 4 foto:håkan fank apri Nioåring fick sitt ivs resa Jag äskar småbarn! säger Oscar Nunstedt, 9 år, som ekte med barnen på Pace of Restoration medan mamma gjorde reportage. 13 Han var Annikas sjäasörjare Leif Eiasson är prästen som bev känd som Annika Östbergs sjäasörjare under hennes fängesetid i USA. Numera stöttar han asysökande i Skara. 19 Påskägg med mer än godis Ge bort ett extra värdefut påskägg i år! Med ett gåvobevis från Läkarmissionen band godiset kan en famij i E Savador få kyckingar. 20 Hon är Mukweges inhoppare Svenska äkaren Einor Äderoth är Denis Mukweges stand-in på Panzisjukhuset när Mukwege är ute och reser. Utändska gäster bir besvikna att möta en okänd vit kvinna stäet för den berömde doktorn och tappar usten att fotografera, skrattar hon. 13 innehå foto: Ramón Sánchez Orense foto: emi nyström foto: Torbjörn Seander Två fängsande böcker om människan och ivet Det enda jag vet Majken Öst-Söderund Det är 1960-ta i en iten by i Österbotten. At är möjigt. Tbc:n är utrotad, kriget är bara historier som männen berättar sinsemean. Biarna har bivit var mans egendom och på andra sidan Bottenviken finns framtidsandet med Bob-saft och Gevaia-kaffe. Men resan ti Svärje stäs in, trons bön biter inte på mammas cancertumör och framtidstron hotas av ett evigt brinnande Gehenna. Majken Öst-Söderund är friansjournaist och bosatt i Stockhom. Varsamt, med gimten i ögat och med barnets bick för de små detajerna berättar hon om sin uppväxt. Boken har fått mycket fina recensioner. Danskt band 215 s, 293:- ErbjudandE 189:- Den empatiska människan Genn Hægerstam För att vårt samhäe ska fungera någorunda friktionsfritt krävs empati. Det ser man kanske tydigast när personer som saknar denna egenskap får möjighet att agera. Det som hände på Utøja skue inte ha varit möjigt om förövaren hade ägt förmågan ti inevese i andra människors känsor. I denna mycket väskrivna bok, som är den första samande studien om Empati på svenska, diskuterar Genn Hægerstam empati utifrån ett anta oika aspekter. Han försöker ge en bid av hur man kan definiera och förstå vad som menas med ordet och beyser detta sociat så viktiga fenomen ur både fiosofisk och naturvetenskapig synvinke. Danskt band 310 s, 351:- ErbjudandE 238:- Proväs dessa böcker och gör din bestäning på vår hemsida. Väkommen! Svenska ournaen Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen ges ut av Läkarmissionen och är en organisations- och medemstidning Direktor: Johan Lija ansvarig utgivare: Conny Sjöberg Information: Eva Nordenstam von Dewig Biståndsprojekt: Ove Gustafsson Medems- och givarservice: Postadress: Läkarmissionen, Väingby teefon: växe hemsida: Produktion: Swedmedia Redaktör: Kerstin Doye redigering: Peter Wickberg Kartor: Oa Gustafsson Omsagsfoto: Rickard L. Eriksson Postadress: Swedmedia/Svenska Journaen, Stockhom e-postadress: teefon: Annonser: Dispay i Umeå Annonsbokning: Postadress: Dispay/Svenska Journaen, Box 3042, Umeå teefon: tryckeri: V-TAB, Vimmerby gåvor ti Läkarmissionen på Pusgiro Deras iv har raserats av krig I Sverige har vi haft fred så änge. Det är nästan bara människor som fyttat hit från andra änder som bär på egna krigserfarenheter. På många sätt är vi yckigt ottade. Jag tänker på det när jag bäddrar i detta nummer av Svenska Journaen. För i det här numret möter vi många människor som uppevt krig. Syskonen i Rwanda kan du äsa om i det stora reportaget. Jag träffade dem igen i höstas. Första gången var några år efter fokmordet då deras förädrar och en stor de av säkten hade mördats. Då var de fyra ensamma barn som skue möta framtiden. Nu är de sjäva förädrar och tycker att frågorna från deras egna barn är svåra, när de undrar varför inte de har några mor- eer farförädrar. Eer Einor från Umeå som är pensionär men jobbar som sjukhuschef på Panzisjukhuset när inte doktor Mukwege är där. I konfikten i DR Kongo har vådtäkter varit en de av krigföringen och i vardagens Bukavu vet de festa vad ett krig innebär och många bär på stora trauman. Och när jag skriver detta rapporterar aa nyhetsmedia om situationen i Ukraina. Läkarmissionen stöder ett center för utsatta barn i Lviv, och det är kart att barnen där undrar vad som håer på att hända. Jag hoppas så att de inte ska behöva ha några erfarenheter av krig i sina iv. Snart är det påsk också och då brukar vi atid puffa för de kyckingprojekt vi har ute i värden. Att hjäpa en fattig famij i E Savador med kyckingar kan vara ett utmärkt sätt att fira påsk. Eva Nordenstam von Dewig Informationsansvarig på Läkarmissionen

3 DE Överevde Fokmordet Svenska Journaen återvänder ti de fyra övergivna syskonen Några år efter fokmordet i Rwanda mötte Eva Nordenstam en syskonskara som bara var barn när deras förädrar mördades. Den ädste var 13 år men de tvingades att kara sig sjäva. Nu har Eva etat upp syskonen igen, 15 år senare. Text: Eva nordenstam von Dewig Foto: Håkan fank, hans-jörgen ramstedt >>

4 Reportaget om syskonen som bivit förädraösa pubicerades i Svenska Journaen >> I apri är det 20 år sedan fokmordet i Rwanda. Under hundra dagar dödades rwandier, de festa med machete. Det finns så många grymma historier om vad som hände under de där hundra dagarna att jag kan drabbas av tvive på mänskigheten. Jag besökte Rwanda några år efter fokmordet. Kigai var fattigt och fängeserna överfua. Jag såg mängder av fångar i rosa käder som gjorde oika sags arbeten, och naturigtvis var många skydiga men jag minns en famij som var het förtvivade över pappan som bara bev inkastad i fängeset, utan någon som hest rättsig prövning. Förutom aa de döda efter fokmordet fanns hundratusentas förädraösa barn som ingen visste något om, och det åg pärmar med bider på ensamma barn. Det var ett stort detektivarbete att hitta överevande säktingar. Det fanns bara två Francine Det här var svåra tider. Varje dag var svår, säger Ernestine när hon ser biden på sig sjäv som barn. öppna hote i Kigai, ett av dem var Mie Coines, som är det hote som fimen Hote Rwanda handar om. Där drack jag en kopp kaffe. Min uppgift var att besöka ett arbete som Läkarmissionen gav stöd ti. Det hjäpte hushå som bara bestod av barn och jag mötte fyra syskon som hade bivit förädraösa av kriget. Bara avägsna säktingar återstod och det var ingen som tog hand om barnen. Thassien var ädst och 13 år när han fick ansvaret för småsyskonen Tharcisse, Ernestine och Francine. När jag besökte dem hade Thassien hunnit bi 16 och yngsta Francine var sex. Jag hade maaria en månad och då hade vi inte tiräckigt med mat. Då var jag oroig. Men annars är det okej. Det är ju bara tre stycken, förkarade Thassien då. Det var yngsta systern Francine jag mindes mest. Hon og inte en enda gång under de timmar jag var där fast jag ansträngde mig på aa tänkbara sätt som man brukar göra för att få kontakt med barn. Det gick inte. Dock stod Francine kistrad vid mitt ben och det bev tydigt att Thassien kunde försörja famijen, men inte känsomässigt möta behoven hos sina småsyskon. De berättade att de var rädda på kväen. Vi sitter i mörkret och hoppas att de inte vet att våra förädrar är döda och att det bara bor barn här, berättade Thassien. De detog i ett program som byggde på ett beöningssystem. Barnen fick ära sig hur man bygger en säng och när de hade gjort det fick de moskitnät och fit som beöning. Den som vie ha en get skue ära sig hur man sköter en get och bygga ett hus ti den. Då fick de en get och som tack ingick att ära ett annat barn hur man sköter en get. Det var ett bra program. Det hjäpte syskonen. Men det förändrade inte det faktum att en syskonskara växte upp med erfarenheter som inga barn ska behöva ha. När jag åkte därifrån undrade jag hur det skue gå för barnen. Framför at undrade jag över Francine. Om det var möjigt för henne att växa upp och kunna fungera som vuxen med den tuffa starten i ivet. Femton år senare besöker jag Rwanda igen. Det är ett förändrat and. Kigai har bivit en storstad med väskötta panteringar ängs vägarna. Det finns fina restauranger och asfat och neonjus. Hote och guesthouse finns i aa priskasser. Mie Coines står kvar. Jag tar en juice där. När jag säger att det var 15 år sedan jag var i Rwanda fackar fok med bicken. Kigai Om fokmordet taar man inte. Jag har dock fått hjäp att hitta syskonen igen och det ser jag verkigen fram emot. Mest undrar jag vad det har bivit av Francine. Vi ämnar Kigai och efter ett par timmars resa där vägarna succesivt försämras, kommer vi ti sut fram ti Ernestines famij. Thassien är död, men Tharcisse är där. Och en extremt stiig 21-årig Francine kommer och häsar med sin dotter Angea, fem månader, i famnen. Francine minns inte att hon har träffat mig förut, men jag berättar om vårt möte och hur jag missyckades med att få henne att e. Francine skrattar stort! Det visar sig att hon har nära ti skrattet. De ädre syskonen minns att jag kom och städe frågor. Syskonen får se biderna vi tog för 15 år sen. De bir ite sorgsna. Det här var svåra tider. Varje dag var svår, säger Ernestine när hon ser biden på sig sjäv som barn. Hon är den som pratar mest av syskonen. Vi saknar Thassien. Han var som en pappa och tog hand om oss. Vi var inte rädda så änge Thassien fanns. Thassien dog 21 år gamma i någon sjukdom. Han hann gifta sig och få en dotter. Syskonen säger att de nästan saknar honom mer än förädrarna. Francine har inga minnen as av sina förädrar. Hon var bara tre år när de dog. Tharcisse och Ernestine minns mer. Både på gott och ont. Periodvis har jag mycket mardrömmar om kriget, säger Tharcisse. Jag frågar hur de hanterar det >> 6 Svenska Journaen Svenska Journaen 7

5 kortom... >> Francine minns ingenting av sin mamma och pappa. Men hennes storasyskon har brytt sig mycket om henne. De är som mina förädrar, säger hon. faktum att deras förädrar bev offer för ett fokmord. Och att de sjäva också bev det. Vad de gör av vreden och förtvivan. Ernestine sjunger och ber, Francine försöker få hopp genom att tänka på a hjäp hon ändå fått av organisationer som Läkarmissionen. Jag har börjat träna karate, berättar Tharcisse. Det visar sig att han har svart bäte. När Thassien dog fortsatte syskonen att bo tisammans ett år. Sen fyttade Tharcisse ti Kigai, Francine fick hjäp så hon kunde börja på en internatskoa, och Ernestine bodde kvar och försökte oda så gott hon kunde. Francine kom hem på oven. Men det gick inte bra i skoan. Jag mådde för dåigt. Jag kunde inte koncentera mig, berättar Francine. Det fungerade inte med studierna. Hon återvände hem och försökte hitta jobb. Aa syskonen är arbetsösa och har det tufft ekonomiskt. Ernestine har tre barn, Tharcisse och Francine en dotter var. Våra förädrar skue inte vara nöjda om de såg oss. De önskade ett bättre iv för oss och inte att vi skue behöva sita så mycket som vi gör, säger Ernestine. De bor fortfarande utan vatten och eektricitet. Ernestines barn har små sår och infektioner och skue må vädigt bra av ett äkarbesök och en tivaro med tigång ti rent vatten. Materiet är det inte bra, men annars mår vi okej. Vi var rädda som barn men vi är inte rädda ängre, säger Ernestine. Hon tänker ofta på förädrarna när hon har det tufft. Det är svårt när barnen frågar varför de inte har några mor- eer farförädrar. Iband bir jag arg på våra förädrar för att de inte finns här ängre, säger hon. Både Tharcisse och Ernestine tror att de har bivit bättre förädrar tack vare sina erfarenheter. De har hea tiden känt ett stort ansvar för sin iasyster och återkommer ofta ti omsorgen om henne. Det är viktigt att ta hand om varandra och respektera varandra i en famij. Vi var sjäviska som barn men vi försökte ta hand om varandra. Och vi känner oss som förädrar ti Francine, säger Tharcisse. De tar hand om mig, säger Francine nöjt. Hennes dotter Angea sitter i mitt knä och försöker dra mig i håret, fascinerad över att det är så mjukt. Francine vi ta bort henne, men Angea får vara kvar. Hon är inte ett dugg rädd för mig utan beter sig som viken fem månaders bebis som hest. Angea tittar storögt på mig, er och skrattar. Francines dotter har mötts av kärek i sitt iv. Hon verkar tro värden om gott. s Evie och Pee Karsson kommer ti Sverige i maj. Evie och Pee Karsson på turné i Sverige I maj kommer Pee och Evie Karsson ti Sverige för en turné. Minst tov konserter är det bi. Per-Oof Nis Carsson från Göteborg bev Pee Karsson med hea svenska foket när hans Han är min sång och min gädje kom ut på en LPskiva Än i dag är det många som tydigt minns biden av Pee på skivans omsag. Den bev en av de mest såda kristna skivorna någonsin i Sverige. Nu bor Pee Karsson sedan ång tid i USA med sin fru Evie, som är väkänd sångerska. Paret var ett begrepp i frikyrkosverige under och 1980-taen. I maj går deras turné ti Föjande patser får besök av Pee och Evie: Skeefteå 14/5, k Örnsködsvik 15/5, k Sundsva 16/5, k Uppsaa 17/5, k Täby, (Grindtorp) 18/5, k Stockhom (City) 18/5, k Aa konserter sker i ortens pingstkyrka. ett anta kyrkor i Sverige och at är arrangerat genom Läkarmissionen. Varför gör ni detta, Pee? Vi fick inbjudan från Läkarmissionen att resa för dem. Det har vi gjort förr och har även föjt det fina arbete de gör på många hå i värden, så det känns verkigen roigt! Hur ofta är ni här? Det är vädigt oika. Iband fera gånger på ett år och iband bir det med ängre meanrum. Kommer fok att få höra Han är min sång och min gädje? Det får de veta när de kommer. Vi ska ha ett rejät musikpaket med både gama och nya sånger, det bir ett brett spektrum av at möjigt. kerstin Doye Linköping 21/5, k Jönköping 22/5, k Faköping 23/5, k Värnamo 24/5, k Trohättan 25/5, k Göteborg (Smyrna) 25/5, k Många sparar med hjärtat s På Hjärtedagen den 14 februari deades gåvorna från fondspararna i Swedbank Robur Humanfond ut. Under 2013 har spararna bidragit ti kronor ti Läkarmissionen. - Ett stort TACK ti aa som är med i Humanfonden där en de av överskottet går ti Läkarmissionen. Det är mycket pengar som går ti de mest utsatta och behövande, säger Johan Lija, direktor för Läkarmissionen. Är du intresserad av att spara i en fond där du samtidigt bidrar ti Läkarmissionens arbete? Läs mer på Johan Lija mottog det fina dipomet. Cykesäsongen är här! s Den senaste produkten i Läkarmissionens Webaid är cykar ti Burundi. Där stöder Läkarmissionen ett stort arbete med spargrupper. De eds av friviiga som ger av sin tid och kompetens för att hjäpa de mest utsatta. Ledarna får inget betat, men de behöver cykar för att kunna ta sig mean byarna. En cyke kostar 900 kronor men i Webaid säjer vi dem i andear för 90 kronor. 8 Svenska Journaen Svenska Journaen 9

6 sydafrika Aa var gada, men fattiga Oscar Nunstedt mötte övergivna barn i Sydafrika Oscar Nunstedt är nio år och i höstas besökte han Pace of Restoration i Sydafrika tisammans med sin mamma Carina. Hon är chefredaktör för magasinet Books & Dreams och skue göra ett reportage. Oscar fick föja med. Text: eva nordenstam von dewig Foto: Rickard L Eriksson Det var en av de bästa resorna jag har varit på. Det var så mycket att se att en dag kändes som fem dagar, säger han. Det var inte första gången som Oscar var utomands. De reser mycket i famijen, både ångt bort och i Europa. Pappas syster bor i Itaien så dit reser vi ofta och jag har varit i Thaiand två gånger och i fera andra änder, berättar han. Resan ti Sydafrika innehö so och bad, spännande djur och semesteriknande saker. Men det som var annorunda mot Oscars andra resor var besöket på Pace of Restoration. Det är ett center som Läkarmissionen stöder som hjäper utsatta och övergivna barn. Monica Woodhouse förestår arbetet och det är grunden för Läkarmissionens Skyddsänge - satsning. De barn som kommer ti centret får omvårdnad och terapi och man etar efter nya famijer ti barnen. Programmet kaas Give a chid a famiy. Det var oika ådrar men ite fer kiar än tjejer. Vissa barn var ika gama som mig och många kunde engeska så vi kunde prata med varandra. Aa såg ut att ha vädigt roigt. Oscar går i trean på Kungshomens Friskoa i Stockhom, och där gjorde han en insaming inför resan. De städe ut kartonger där eeverna kunde ämna käder, skor, eksaker, fotboar och fotbosskor som Oscar och hans mamma sedan tog med sig för att dea ut. Oscar Nunstedt Monica hade hittat ett barn i soptunnan en gång. Vissa av barnen hade ingen uppfostran as. Lådan bev fu varje dag! Vi hade käder överat och hade en specie påse med dammsugare som sög ut a uft när vi skue packa. At fick pats i våra två väskor och de bev jättegada för käderna, berättar han. Oscar hade också roigt på centret. Speciet tog han sig an de yngre barnen. Jag äskar småbarn! Jag sprang mycket med dem och gjorde saker. Det fanns gungor och en kätterstäning och mindre gungor för små barn. Torbjörn Seander Torbjörn Seander Aa fick bra mat också! Men det fanns även baksidor som Oscar märkte. Monica hade hittat ett barn i soptunnan en gång. Vissa av barnen hade ingen uppfostran as. Deras förädrar hade inte ärt dem! Men Monica var vädigt snä och hon fick uppfostra barnen. Mået med Give a chid a famiy är att barnen ska få en ny famij och de nya fosterförädrarna går en kurs i förädraskap. Det är nästan som uppfostran för förädrarna, tycker Oscar. De ska bi bättre förädrar. De får adrig så barnen och det kan vara bra att de eker ku iband så att barnen får bra kondis. Oscar hann se några oika skoor och han var imponerad av förskoan på centret, att de ärde sig mycket bra saker där. De var tre år och kunde aa former! Fyrkant, cirke, trekant, hexagon. Det kunde inte jag när jag var tre år! Pace of Restoration gör hembesök hos barnen som har bott på centret och Oscar fick föja med när Monica åkte för att häsa på ett av barnen som nu bodde i sin nya famij. Aa var gada, men de hade en jättesmutsig toaett och ett dass också. De gick runt och visade mig vad de hade i huset och det fanns inte tak överat och de hängde tvätt på en pinne. Det går inte att jämföra med mig. Jag bor jättestort! säger han. Mest tagen bev ändå Oscar av middagsförberedeserna. De hade ett förråd med kyckingar. Sen skar de av huvudet på en kycking för att äta! berättar han. När Oscar berättar om Sydafrikaresan så berättar han om so och bad och en konstig insekt som han adrig hade sett förut. Men det finns också en annan jämförese mot Sverige. Jag förstår inte hur aa här kan ha en mamma och pappa när inte barnen där har det. s 10 Svenska Journaen Svenska Journaen 11

7 krönika Jag vie bi som Shirey och Aice Kan man sörja någon man inte sett i verkiga ivet, bara sett på fim, ja ti på köpet nästan bara på svartvit fim vid matinéförestäningar i en biograf med sammetskädda stoar? Jag tror det. Eer rättare sagt, jag vet det. För den dagen meddeandet nådde mig att två av min barndoms stora idoer tagit avsked av detta ivet spred sig en känsa av både vemod och tacksamhet i kroppen. Jag fick ust att be ängarna om att ta vä hand om Aice och Shirey när de nu var på väg upp ti den himmeska kören. Men det behövdes inte, insåg jag. Aice Babs och Shirey Tempe hade redan sina givna patser som soister. Att vara ungdomsido är ingen ätt uppgift. När jag tänker på vika idoer som dyker upp på skärmarna i dag och vika budskap de sprider får jag ofta en tankestäare. Med risk för att bi betraktad som en stenådersmänniska ska jag berätta hur det kom sig att just Aice och Shirey bev mina idoer. De var både söta och oydiga, en osagbar kombination. Det var just den kombinationen som gav oss småfickor i Sona på 1950-taet mod i barm. När jag och mina systrar smög in i mörkret på biografen Vingen var det Shirey Tempe vi vie se. Den busiga, ockiga ia fickan som i kraft av sin barnsiga charm tog aa med storm. Hon kunde sjunga och dansa och hon drog sig inte för att säga ett sanningens ord - även om det inte passade in. Fimen Lia mijonärskan minns jag särskit. Där var hon extra busig. Poor Litte Rich Gir hette fimen på engeska. Jag var adees vimmekantig av inspiration när jag ämnade biomörkret. Aice Babs hade samma egenskaper. Hon dansade in i vår tvårummare med Swing it magistern och inget bev sig ikt igen. Vi härmade henne, uppträdde i vardagsrummet med radiogrammofonen på högsta voym. Vi försökte oss på höga toner som hon, a upp håret på papijotter och krävde att vår pubik, mamma, pappa och vår bror, skue appådera. 12 Svenska Journaen På gasspisen i köket värmde mamma ocktången. Jag kan ännu minnas doften av bränt hår när vi fickor stod på parad för att bi ockade. Kombinationen oydig och söt. Det var sådana vi vie bi. Som Shirey och Aice. När jag nu yssnar på Swing it magistern med den unga Aice Babs inser jag att det var just oydigheten som ockade. Det var en gång en skoa med en ärare i sång han var så vådigt snä och skötsam. Och barnen de fick bara sjunga skaor dagen ång, ektionerna de bev ett tvång. Men en utan eeverna bev trött en vacker dag, tog mod ti sig och reste sig och sa: Swing it, magistern, swing it! Ja, det är tidens meodi... Sen brakar oydigheten igång. Det är inget dåigt arv mina barndomsidoer ämnat efter sig: Om du ska vara oydig är det bäst att ha ockarna i ordning! Just som jag skriver detta bir jag uppringd av en journaist som ber mig svara på några frågor. Jag tycker det skue vara spännande att intervjua dig om din ivsresa, säger hon. Om vändpunkter, ahauppeveser och sakta framväxta insikter. Vad är viktigt för dig och den du är och vad hade du önskat att du förstått tidigare i ivet? Jag ber att få betänketid. Den natten surrar frågorna i mitt huvud. Vad har jag ärt mig av mina erfarenheter? Så dyker Shirey och Aice åter upp i mitt sinne. De påminner mig om oydigheten. Om vikten av att vara sann mot sig sjäv. Säga nej ti uppdrag som strider mot din övertygese, även om det är chefen som ber. Det ska jag säga när journaisten ringer dagen därpå. Sen kan jag sova gott. Annika Hagström Journaist, programedare och författare. Hon har varit gästprofessor vid Institutionen för journaistik och masskommunikation, JMG, i Göteborg. biden Debanganas högsta önskan är att bi professione dansare s På Emmanue Schoo i Kokata, Cacutta, i Indien har eeverna en sak gemensamt: de kommer aa från extremt fattiga famijer men går på en skoa som ger dem en utbidning i toppkass. Deras förädrar är dagönare eer städerskor. Sjäva kommer de att bi exempevis ärare, sjuksköterskor eer poiser. Men skoans popuäraste extra-kurs band fickorna är kassisk indisk dans. Min högsta dröm är att bi professione dansare, säger Debangana Mukherjee, 13 år, och tiägger: Vår ärare är sträng och säger atid ti när jag gör fe. Men du måste vara noggrann om du ska bi riktigt duktig. Hans-Jörgen Ramstedt Svenska Journaen 13 foto: Hans-Jörgen Ramstedt

8 Vi behöver ständigt föråtese Iband uppstår benådade ögonbick i ivet då Guds nåd och kärek bir tydig i mötet mean människor. Prästen Leif Eiasson har haft ett anta sådana möten, mest känd är han som Annika Östbergs sjäasörjare. Text: Majken Öst-Söderund Foto: Emi Nyström Annika Östberg dömdes för dubbemord på en restaurangägare och en pois i USA Efter att ha avtjänat 28 år av sitt straff i Kaifornien, USA, överfördes hon den 8 apri 2009 ti Sverige. Det dröjer inte många sekunder efter att jag skakat hand med Leif Eiasson vid resecentrum i Skara i Västergötand innan han brister ut i Leif Eiasson. ett gapskratt. Det märks att han har jobbat med människor i hea sitt iv. Han är enke och naturig, utovar genast både kaffe och unch. Han vet att väsentigheterna har ättare att sinka fram om de får säskap av mat eer dryck. En stor de av tiden som han tibringade tisammans med Annika Östberg i fängeset handade just om att äta popcorn och dricka Pepsi. Numera dricker han ganska mycket kaffe med nyanända asysökanden. Över en kopp kaffe växer berätteserna fram, om fasor och umbäranden som fört människor från Syrien ti Skarasätten. Han konstaterar att de festa människor är ganska ika, oberoende varifrån de kommer och vem de är. Han har arbetat i Närke, Värmand, Småand, Göteborg, San Fransisco, Los Angees och nu i Skaratrakten. Behoven har i stort sett varit desamma trots att det är ångt mean Hoywood och Munkfors. Leifs iv har inte prägats av någon karriärpanering, även om det ganska tidigt stod kart att han skue bi baptistpastor som sin far. Han hade en personig tro, var musikaisk och kunde stämma upp en psam om det behövdes. Sin första tjänst fick han i Askersund, men några år senare fyt- >> 14 Svenska Journaen Svenska Journaen 15

9 >> tade tvåbarnsfamijen ti San Francisco där det behövdes förstärkning på den Skandinaviska Sjömansmissionen. Det är så han berättar om sitt iv han har behövts. Han vi tro att han varit edd av Gud. Riktigt hur kan han inte förkara. Tro handar om att förita sig på någon som vi vä och som har överbick. Då gäer det att vara på pats, när man behövs. Han är med andra ord en präst med fast tro. Den har kunnat sprida hopp i åtskiiga samta. Många har vittnat om att det i sorgens svartaste stund har känts skönt att träffa en präst som är övertygad om att ivet fortsätter. Det var hopp som Annika Östberg ängtade efter. I en intervju i tidningen Dagen berättar hon: När man kommer ti den punkten då at verkar hoppöst kan man hamna i ett totat mörker. Om det då inte finns någon eer någonting som hjäper en att hitta framåt, åt ett annat hå än in i mörkret, då är det kört. Man måste hitta en orsak ti att eva vidare. Jag tror att det var just där som Leif var så viktig. När jag äste det medan jag förberedde intervjun, bev jag otroigt nyfiken. Vem är Leif? Vad var det som gjorde att han en ganska ordinär trebarnspappa kunde övertyga en ivstidsdömd fånge att det fanns hopp, att Gud kunde föråta det som hon inte ens förät sig sjäv? Jag tror att det är en kombination av egen övertygese, personighet och gudomig nåd. Det har under mitt prästiv funnits ögonbick av gudomig nåd, det är inget jag sjäv kunnat skapa, jag har bara fått vara ett redskap. När jag var ung trodde jag att jag hade svar på at. Det har jag inte nu. Iband finns inga ord. Det är bättre att vänta ut, att yssna, se vad som kommer. Han berättar om när han nyigen var i Stora Ekeberg, fyktingföräggningen som Bert Karsson startat. Han Prästen Leif Eiasson När jag var ung trodde jag att jag hade svar på at. Det har jag inte nu. Iband finns inga ord. Det är bättre att vänta ut, att yssna, se vad som kommer. brukar åka dit, gå runt i korridorerna och se om det finns någon som vi prata med honom. Det är också skinad mot då han var ung. Då sa han: Jesus är svaret. Nu frågar han: Vad är ditt behov? Sist jag var där var det en fykting från Syrien som visade mig bider, band annat fick jag se en iten, iten kie som stod fankerad av två FNtjänstemän. Pojken hade sett båda sina förädrar bi dödade, därefter hade han ensam gått genom öknen. Det är dessa människor som söker skydd hos oss i Sverige nu. Leif är het övertygad om att Sverige måste ta emot asysökanden, men han har också ansetts kontroversie då han så hehjärtat gett sitt stöd ti Bert Karssons fyktingföräggningar. Bert Karsson är högjudd och frispråkig. Men en människa som vågar göra fe, kan också göra rätt. Vi ska ta emot fyktingar i Sverige. Men det är ett vanigt missförstånd att fok tror att aa som kommer får stanna. Det är ångt ifrån så. Det är bara asysökande från Syrien som genom ett regeringsbesut har garanti att få stanna. Oavsett vika de är måste vi ha bra fyktingföräggningar och när de har fått uppehåstistånd måste kommunerna ta större ansvar för att bereda dem bostad och arbete. Just nu byggs det adees för ite bostäder i Sverige. Att främingsfientigheten ökar tror Leif des beror på missförståndet att många tror att aa som kommer q Leif Eiasson Bor: I Skara Åder: 69 år. Famij: Fru och tre vuxna söner, tre barnbarn, två i USA och det yngsta, 7 månader i Lerdaa sjäva anedningen ti att Leif bor i Skara just nu. Läser: Biben gärna på oika språk som exempevis svenska, engeska, tyska och grekiska. I övrigt äser jag at möjigt. Just nu igger både Oiver Twist och Tage Eranders memoarer på nattduksbordet. Intressen: Joggar gärna, har sprungit ett maratonopp. Reser, äser och tittar gärna på sport på tv. Kuriosa: Är het handfaen i köket. Motto: Det bästa i ivet är gratis. får stanna och des att det finns ett syndabockstänkande. Många skyer arbetsösheten på asysökanden, tror att de tar svenskarnas pats. Fast det egentigen är den gobaa ekonomiska krisen som skapat arbetsöshet. Det tredje skäet är het enket enke psykoogiskt. Människor är rädda för det främmande, det annorunda. Men är det inte bättre att hjäpa människor på pats? Vi ska göra både och. Båda behövs. Bara för att vi hjäper människor i Syrien ska vi inte förvägra dem asy i Sverige. Vem vi ämna sitt and och sin famij friviigt? Just nu är situationen ohåbar i Syrien. Tänk om människor i stäet för att vara rädda, bjöd hem invandrare, ärde känna dem och deras kutur. I kyrkan finns ett stråande tifäe att be människor med andra språk än svenska att äsa dagens bibetext på sitt språk. Det ger känsan av samhörighet och ger biden av kyrkan som universe. Var Leif sjäv hamnar framöver är ännu höjt i dunke. Det skue inte förvåna någon om han gör ännu en utandstjänstgöring. Han tycker om att ha fut upp. Så pass att frun vädigt tydigt taat om för honom att hon hest ser att han får ett nytt vikariat, nu när hans anstäning här i Axva tar sut om någon månad. En kort tids edighet kan han ha, men hon är inte beredd att ha honom hemma på hetid, fast det snart är fyra år sedan han fyde pension. Han verkar ha ett inre driv som fick honom att periodvis offra nattsömnen för att äsa in en teoogie kandidatexamen i Uppsaa, trots att han redan hade en baptistpastorsutbidning. Att Annika Östberg kunde byta ut hoppöshet mot nåd är inte hans förtjänst, men det är det största en människa kan få vara med om. Både för den som upptäcker nåden och den som får förmeda nåden. s 16 Svenska Journaen Svenska Journaen 17

10 kortom... webaid De ska hjäpa Läkarmissionen Webaid är Läkarmissionens biståndsbutik på nätet. Här går det att köpa saker som räddar iv, hjäper fattiga ti en värdig tivaro eer ger vård ti den som annars inte skue få den möjigheten. Gemensamt för aa gåvorna i Webaid är att de hjäper utsatta människor att förändra sina ivsvikor, oftast genom hjäp ti sjävhjäp. Under 2014 får Läkarmissionen hjäp av tre ambassadörer i satsningen på Skyddsängar. Så här svarar de på frågan om varför de vi bi en Skyddsänge. Jag har atid varit en stor beundrare av Läkarmissionens arbete. Jag har dessutom fått se det på nära hå under min uppväxt i Afrika min pappa var dipomat. Jag hoppas på att det bir ett ivsångt samarbete. D doreen Månsson, reporter, debattör och programedare foto:jesper Anhede Jag tycker att det är en skydighet att hjäpa människor som inte har det ika bra som vi har det. Vi tar för givet att vi har mat för dagen, tak över huvudet, äkarvård, en mamma och en pappa, kärek och trygghet. Tyvärr ser det inte ut så överat i värden men aa har rätt ti det. Jag vi vara med och hjäpa ti att förändra värden ti en bättre pats. A andreas Lundstedt, sångare och artist Foto: Jörgen Brennicke Jag är så trött på att inte göra någonting åt at som händer i värden, så det här känns som ett bra första steg för mig. Jag känner ett sådant otroigt hat mot vuxna som behandar barn ia. Jag hoppas att det här arbetet gör mig starkare samtidigt som det stärker barnen. Eaine Eksvärd, författare Foto: Henrik Hagren Höj värdet på ditt påskägg! Haå där......heen Karström som arbetar på Läkarmissionen och håer i projektet höj värdet på ditt påskägg. Vad handar det om? Den som vi ge mer än godis i påskägget kan passa på att hjäpa en famij i E Savador med kyckingar och få ett Gåvobevis att ägga i påskägget eer ett Gåvosigi att kistra på. Hur kan en påskpresent hjäpa famijer i E Savador? Jo, det här arbetet bekostar kyckingar, gödning och verktyg ti famijer i E Savador. De får också utbidning i djurhåning och hur man driver ett mindre företag. De är mycket fattiga och att ära sig en enke verksamhet kan innebära het nya möjigheter att kunna försörja sig. Vad är det för skinad på ett Gåvobevis och ett Gåvosigi? Ett Gåvobevis kostar 100 kronor och är som ett fint kort att ägga i påskägget, eer ge bort tisammans med ti exempe en bombukett. Och 100 kronor är också vad 25 kyckingar, gödning, verktyg och utbidning ti en famij kostar. Så man får mycket för pengarna! Gåvosigien kostar 20 kronor styck och köps i ark om 12 stycken. De är som ett kistermärke att fästa utanpå sitt påskägg. Vi tänker att Sigiet framför at är en möjighet för företag som vi göra något extra av påskpresenten ti sina anstäda. Men sjävkart kan man också som privatperson bestäa ett eer fera ark med Gåvosigi för att addera extra omtanke ti sitt påskägg och ge bort något betydesefut. Varför ska man ge gåvor just vid påsk? Påsken kan vara ett bra tifäe att passa på att ge ti andra. Här i Sverige har påsken bivit en av våra stora matheger då man kanske unnar sig något extra gott. Då kan det vara skönt att känna att man också är med och hjäper andra med sämre förutsättningar. Var handar man Gåvobevis och Gåvosigi? Man handar via vår hemsida akarmissionen.se eer direkt via vår Givarservice på Vi man ringa är teefonnumret foto: David Forsberg foto: FREDRIK SANDBERG,TT Samarbete med Books & Dreams s Läkarmissionen har nu ett samarbete med magasinet Books & Dreams som är mer än bara ett magasin. De arrangerar också popuära event då chefredaktören Carina Nunstedt intervjuar författare och andra bokaktuea personer från scen. Dessa kväar brukar vara mycket väbesökta och uppskattade. Carina Nunstedt Vi du bi en Skyddsänge? s Den som är Skyddsänge ger sitt stöd via autogiro, men bestämmer sjäv summan och frekvensen. Stödet går ti utsatta barn i värden. Gå in på akarmissionen.se eer ring Givarservice på Intresserad av Books & Dreams? Tisdagen 13 maj, på Skandiabiografen i Stockhom är nästa inspirationskvä. På scenen: Annika Lantz, Sigge Ekund, Staffan Heimerson, Isabe Adrian, Dogge Doggeito, Kara Zimmergren, Ann Rosman och Monica Woodhouse. Pris: 345 kr, bijetter via ticnet.se eer Info: Syskonen Cristian och Jenifer hjäper ti att byta vatten, mata och pyssa om kyckingarna. Famijen Fores är några av de som fått het nya möjigheter genom att föda upp kyckingar. De säjer dem på marknaden och pappa Emer har även ärt sig att vaccinera och tjänar extra pengar genom att vaccinera andras kyckingar. Ett gåvobevis att ägga i påskägget! Gåvosigi som kistrar igen ditt påskägg. 18 Svenska Journaen Svenska Journaen 19

11 utbick foto: toreif svensson Einor är Mukweges stand-in Som nybiven pensionär reste Einor Äderoth ti östra DR Kongo för att voontärarbeta på Panzisjukhuset i Bukavu. Hon hade inte mer än hunnit instaera sig när sjukhusets kände chefsäkare utsattes för mordförsök och tvingades fy. Och professorn från Umeå fick träda in som stand-in. Text: Berthi Åkerund Foto: Ramón Sánchez Orense På eftermiddagen torsdagen den 25 oktober 2012 satt Einor Äderoth i en bi tisammans med Panzisjkhusets chefsäkare Denis Mukwege. Arbetsdagen var sut, de var på väg hem och samåkte på den vindande och mycket dåiga väg som öpte ner ti de centraa dearna av Bukavu. Konversationen i bien var ivig och handade om vad som kunde förändras och förbättras på sjukhuset. Einor med sin ånga och gedigna erfarenhet från svensk sjukvård ansåg att det fanns ett och annat att åtgärda, något doktorn inte hade något att säga om. Pretoria Men han manade henne ti uthåighet och påpekade viket hon ju så vä visste att sjukvård i ett konfiktdrabbat område i centraa Afrika knappast tåde att jämföras med den i Sverige. Efter 20 minuters färd stannade chauffören för att säppa av doktorn. Han hade just återvänt från en veckoång vistese i Europa och skue göra ett kortare besök hos sin mor. Einor steg ur för att byta pats i bien och doktorn ade vänskapigt händerna på hennes skudror. Han sa tåamod fera gånger och kämde simutant ti över axarna för att ge ordet rättmätig tyngd, sedan försvann han nedför stentrappan som edde ti moderns bostad. Fyra timmar senare nåddes Einor av det skakande beskedet att dr Mukwege hade bivit utsatt för ett mordförsök, det hade inträffat på hans gård strax efter skymningen och han hade mirakuöst karat sig undan utan en skråma. Då risken för ett nytt attentat var överhängande besöt doktorn och hans famij att ämna Bukavu och Kongo för en tid. Han utsåg en kvartett på fyra äkare att eda arbetet på sjukhuset under exien och en av dem var Einor, ungäkaren och professorn från Umeå. Nu har ett och ett havt år gått sedan kuorna strök över Denis Mukweges huvud och attentatet sätter fortfarande stark präge på arbetet på sjukhuset. Doktorn och hans famij bor i ett inhägnat hus på sjukhusområdet och uniformerade vakter föjer honom under arbetet på dagarna. Han känner sig atjämt hotad ti ivet och varje gång han reser utomands eskorteras han av FN ut ti fygpatsen. I höstas gjorde han en tio veckor ång resa i USA och Europa och den gången anförtroddes Einor att ensam axa roen som sjukhuschef. Hon medger att det var tufft. Hon är visserigen vä hemmastadd i sjukhusadministration men vårdbyråkratin i Kongo har betydigt fer ed än den svenska och hon fick mer än en gång fundera över varför man gjorde som man gjorde. Som stäföreträdande chef fick hon också ta emot de utändska gäster som kommer i en jämn ström ti sjukhuset. Hon är en rättfram person med ett jordnära, västerbottniskt kynne och hon väkomnade gästerna med orden för tifäet är det jag som är dr Mukwege. Hur mycket de än ansträngde sig för att håa god min, så yste deras förvåning och besvikese igenom. Jag kan tänka mig att fertaet hoppades att få åka därifrån med en trevig bid på sig sjäv och doktorn, men där stod jag en okänd, vit kvinna och något fotografi bev det ju inte, säger hon en smua muntert. Mot sutet av förordnandet insjuknade Einor i maaria och hon kände en ättnad när doktorn återvände från sin ånga resa; då han hade mött en rad infyteserika västpoitiker och tagit emot fina utmärkeser i både Frankrike och Sverige. För Einor har vägen ti Kongo gått via Pingstkyrkan i Umeå. Hon var i Bukavu 2008 för att titta på ett arbete som församingen gav stöd ti och besökte även äkarutbidningen i staden. Universitetets medicinska fakutet åg i ansutning ti Panzisjukhuset, där också sistaårseeverna fick praktisk undervisning. Hon var snart tibaka för att gästundervisa och hon och dr Mukwege utveckade snabbt en vänskap. Hon >> 20 Svenska Journaen Svenska Journaen 21

12 utbick kortom... Boken om Mukwege nu även på franska q Kaendern Läkarmissionens event och konserter. >> På Umeå universitet har DR Denis Mukwege promoverats ti hedersdoktor. Här tisammans med Einor Äderoth. bjöd honom ti Umeå för att föreäsa på universitetet och han berättade om vad han och koegerna hade fått ägna sig åt i över tio år: att operera och återstäa kvinnor som utsatts för grovt sexuet våd. Och han redogjorde för sin mission att göra amänhet och makthavare i värden medvetna om det hemska som hände i östra DR Kongo med förhoppning om en förändring. Knappt ett år senare promoverades Denis Mukwege ti hedersdoktor i Umeå och nästa gång Einor gästspeade i Bukavu undrade han när hon skue komma och stanna för en ängre tid för det ska du vä? Då väcktes tanken hos henne att efter pensioneringen arbeta som voontär i Kongo. Nu är hon inne på andra Einor Äderoth Om jag är rädd? Nej, då kan man inte vara här, men det är kokt att ha passet ti hands. året som pensionär och kan knappast betraktas som voontär ängre. Sedan januari 2014 är hon anstäd av PMU som också är en stor understödjare av Panzi-sjukhuset. Einor är administrativt ansvarig för arbetet som gjort sjukhuset känt i värden den speciea enhet där kvinnor som vådtagits eer ider av förossningsskador får vård och rehabiitering. Det här är ett fantastiskt sjukhus på många sätt, i synnerhet med tanke på var i värden det igger, säger Einor. Men visst frestas tåamodet när foto: mattias pettersson vattnet kommer och går och eektriciteten bara försvinner. Och värst av at är vägen som går från staden upp ti sjukhuset, det är en riksväg men den är så odugig och trafikfarig att det knappt går att beskriva. Det händer vid regn att biar fastnar i eran och bockerar vägen under en he dag. Och någon annan väg ti sjukhuset finns inte. Jag ser bara ett rimigt skä ti att myndigheterna inte gör något åt vägen, och det är att de inte vi ha sjukhuset och dr Mukwege här. Han är för frispråkig! Och det är i det spänningsfätet man får eva. Om jag är rädd? Nej, då kan man inte vara här, men det är kokt att ha passet ti hands ifa det hettar ti och man måste ämna andet kvickt viket jag också hunnit vara med om. s s Boken Denis Mukwege En evnadsberättese har bivit en succé. Bara genom Svenska Journaen sådes böcker om den värdsberömde äkaren i DR Kongo. Nu har det också tryckts en speciauppaga av boken på franska som författaren Berthi Åkerund deade ut ti personaen på Panzi-sjukhuset. Det var naturigtvis ett fint ögonbick, de festa av intervjuerna för boken gjordes i doktorns kontorsrum på sjukhuset och på det här sättet kom ju boken hem. Har du ännu inte bestät boken kan du göra det genom att betaa in 275 kr ti konto och skriva bok Mukwege, så kommer boken på posten (göm inte att ange namn och adress). Av dina 275 kronor går 100 kronor ti arbetet på Panzisjukhuset. foto: Berthi Åkerund 30 mars, Västerås, Korskyrkan, 11.00, Vocasis och Nisse Bergman. 5 apri, Örebro, Pingstkyrkan, 18.00, Soistkvartetten och Nisse Bergman. 27 apri, Hisings-Kärra, Göteborg, Kärra församingshem, 17.00, Richard Nikasson och Nisse Bergman 13 maj, Stockhom, Författarkvä med Books & Dreams, Skandiabiografen. Kryssösning februari 2014 Här det rätta svaret på korsordet i februari. Vinnarna hittar du på sidan 28 i detta nummer. Roand Lundgren och Johan Lija 9 apri, Finnerödja, Tastigskyrkan, apri, Ägarås, Töreboda, Fiadefia, Ingemar Osson och Nisse Bergman 12 apri, Värnamo, Missionskyrkan, apri, Bredaryd, Pingstkyrkan, Dagsaming med Nisse Bergman 14 apri, Gnesta, Frustuna församingshem, apri, Tystberga kyrka, Nyköping, apri, Täby, Grindtorpskyrkan, apri, Nyköping, St Nikoai församingshem, Roand Lundgren och Nisse Bergman 30 apri, Ytterån, Krokom, Pingstkyrkan, maj, Östersund, Odensundskyrkan, maj, Östersund, Heiga jusets kyrka, maj, Östersund, Fräsningsarmén, maj, Undersåker, Åre, Nyands missionshus, maj, Kövra, Oviken, Bete, maj, Sveg, Pingstkyrkan, Övrigt För Läkarmissionens konserter med Evie och Pee Karsson, se sidan 9. För uppdaterad kaender: akarmissionen.se och annonsering 22 Svenska Journaen Svenska Journaen 23

13 kortom... Det var överraskande och vädigt roigt att så många uppmärksammade Väniga Veckan och vår återansering av den, säger Johan Lija, direktor på Läkarmissionen. Efter femton år i träda väckte Läkarmissionen nytt iv i den gama kassikern Väniga Veckan. Ledorden har varit vänighet i trafiken, på arbetspatsen och i hemmet nu ade man ti vänighet på nätet. Här är några av de initiativ som togs under Väniga Veckan, februari i år. Intervjuer i radio&tv s Runt tvåhundra tidningsartikar från Piteå i norr ti Mamö i söder och ett stort anta intervjuer i radio och tv. Ti Sveriges Radio P4 kunde man skicka in sin egen väniga häsning, edarskribenter uppmanade ti vänighet och Metro Skåne gjorde viktiga reportage om nätmobbning. Dessutom var en mängd okatidningar över andet ute på stan och pratade vänighet med sina invånare. Eva Nordenstam von Dewig från Läkarmissionen intervjuades i SVT:s Gomorron. s Vänighet är att hjäpa ti med matagning och tvätten hemma. säger några fickor som just har haft dansuppvisning på Cacutta Emmanue Schoo som hjäper barn från stadens fattiga sumområden. Succé för I butiken i Västerås tog man hand om stora mängder käder. Årets kädinämnardag anseras s I samband med Väniga Veckan utnämnde Läkarmissionen ördag den 15 februari ti Årets Kädinämnardag. En möjighet att visa vänighet mot mijön och andra genom att ämna in käder ti en second hand-butik. I Väingby och Västerås bjöd Läkarmissionens second hand-butiker på ite extra festigheter, som kaffe och kaka och ivemusik i Västerås. Där fick man in ti runt 35 säckar med käder och i Väingby fydes fyra insamingsboxar samt 45 säckar av käder. Något mer än en vanig ördag! Vi frågade några av våra partner i värden om hur de ser på vänighet s I Paraguay syns vänighet när det bir köbidning. Då är människor otroigt vänskapiga och tåmodiga. Man häsar på varandra, dear erfarenheter och bryr sig inte om i fa väntan bir ännu ite ängre. säger Leo Janz som arbetar med afabetisering. Två skokasser gav väniga tips s Förstakassarna på Västerhaninge Montessoriskoa fick ge försag på hur man kan vara vänig, förutom att ge bort presenter... Väniga twittrare s På Instagram och Twitter tog användare egna initiativ under Väniga Veckan. Aftonbadet skapade hashtagen Smiefie och en annan twittrare uppmanade ti att föja andra väniga personer på genom hashtagen #vvff...och en skoa i Spånga i Stockhom gjorde hjärtan och satte upp i kassrumsfönstret. q Så började det Väniga Veckan anserades första gången 1946 med önskan sju yckiga dagar som kan bi fera. Läkarmissionens grundare Harry Lindquist, då ansvarig utgivare ti den tidning som senare bev Svenska Journaen, hade äst en artike om hur surmuna människor såg ut i trafiken - och vie göra något Läkarmissionens för att förändra. grundare Harry Ledorden bev Lindquist anserade Väniga Vänighet i trafiken, i Veckan famijen och på arbetspatsen, Läkarmissionen har 2014 även agt ti Vänighet på nätet. Tidigare åg veckan under hösten men är nu fyttad ti vecka 7, i år februari. Nomineringar på fb s Ett hundrata nomineringar av väniga personer kom in ti Läkarmissionens facebook-appikation där man kunde uppmärksamma de som gjort fina saker i vardagen. Några av de som var med och nominerade fick ett värdefut pris : sjaar vävda av befriade barnsavar i Etiopien och korgar fätade av kvinnor som vårdats på Panzi-sjukhuset i Kongo. Korgfätning ingår som en de i terapin för de kvinnor som har vårdats på Panzisjukhuset. Kädinämnardag är en jättebra sak! Speciet med tanke på mijöaspekten. Aa borde bi bättre på att ämna in istäet för att sänga. Johanna Bogårdh 24 Svenska Journaen Svenska Journaen 25

14 kortom... din sida foto: Susanne Öberg Jag fick ett trevigt mej från Inger! Inger Thörn Som önskade ge Svenska Journaen ti sina tre vuxna söner. Här kan du stäa frågor eer kommentera det som du har äst i Jour- Väkommen! naen eer annat som rör Läkarmissionens arbete. Skriv ti: eer ti Svenska Journaen/Läkarmissionen, Eva Nordenstam, Väingby. Haå där......annei, som är projektedare på Mäkarringen Bir centret fint? - Ja det bir jättefint. Jag var ite spänd inför resan på vad jag skue få se men vä på pats kändes at så bra och genomtänkt. Det var så fint ordnat för barnen och de vuxna som är tisammans med barnen var genuint väniga och omtänksamma både mot oss men främst mot barnen. Vika är dina starkaste intryck från resan? Under resan fick vi ta de av många hemska ivsöden som drabbat dessa barn och det är ett starkt minne. Men mitt Annei Siwer Mitt starkaste minne är ändå den framtidstro som jag såg hos dessa barn, deras gädje gick rakt in i mitt hjärta. starkaste minne är ändå den framtidstro som jag såg hos dessa barn, deras gädje gick rakt in i mitt hjärta. Oj, nu börjar jag gråta. Det är gada tårar, jag ängtar tibaka ti aa barn, det var så roigt att eka och busa med dom. Vad tycker du om samarbetet mean Varje såd bostad ger pengar ti utsatta barn Av varje såd bostad går en viss summa pengar ti att bygga ett center för utsatta barn i Moçambique. I februari fick några representanter från Mäkarringen föja med och se arbetet på pats. Mäkarringen och Läkarmissionen? För mig är det viktigt att det finns en tanke bakom samarbeten och det finns det naturigt i samarbetet med Läkarmissionen. Mäkarringen jobbar med att förmeda bostäder, vi hjäper människor i oika situationer att hitta nya hem. Genom att stötta Läkarmissionen och Give a chid a famiy så hjäper vi barn att få ett nytt hem och dessutom en ny käreksfu famij. Dubbe gädje! Jag tycker Svenska Journaen är så fantastiskt intressant och skue gärna inspirera dem att börja ge en månadsgåva. De är så sjävständiga och häriga men jag vi ju påverka dem fortfarande, för sånt som är viktigt. s Om du har någon i din närhet som du vi att vi ska skicka Svenska Journaen ti, skriv ti mig på akarmissionen.se eer Eva Nordenstam von Dewig, Läkarmissionen, Väingby, så ordnar vi det. Tack Inger för tipset! Margit Eriksson skrev också ett brev. Hon är 90 år men hade sin första kontakt med Svenska Journaen som 15-åring. Då kunde ungdomar vara ombud för tidningen och säja den och få oika premier, baserat på försäjning. Nu 75 år senare är Svenska Journaen en medemstidning för Läkarmissionens givare och Inga hör ti dem och får tidningen även i dag. Gädjen bir stor när man får hjäpa någon, eer hur? Häsa aa som hjäper ti skriver hon. Och jag häsar både här på kontoret och ti aa er äsare som ju också är med och hjäper! Hänt sedan sist... Barnhem håer öppet trots oro Ukraina. Läkarmissionen stöder CCC (Chidren Care Center) ett center för utsatta barn i Lviv, Ukraina. Människor har kastats mean hopp och förtvivan men på CCC har de haft öppet som vanigt även om barnen inte har fått gå hem ensamma när det är mörkt. De tackar för a support och föreståndare Yurij hoppas på ett Ukraina där nya kompetenta edare ska eda vårt and i en riktning som foket sjäva vi. foto: Henrik Östman Kongo. Sveriges biståndsminister Hievi Engström besökte Panzisjukhuset i sutet av februari. Efter besöket twittrade hon: Dagens besök på Panzisjukhuset är något jag adrig kommer att gömma. Dr Mukwege/fantastisk Sånger För Livet sut för säsongen s Nu har årets Sånger För Livet avsutats för säsongen. Det är en popuär körturné där körer får sjunga under Mats Backunds edning, tisammans med en gästartist. I år har artisterna varit Uno Sveningsson, Janne Schaffer, Sonja Adén och Peter Lundbad. Projektedare Henrik Östman på Läkarmissionen är nöjd. När det är stora körer som i Växjö bir det extra persona. och senare I dag taade jag med de som överevt sexuet våd i Kongo Kinshasa, inte ätt att somna, massor av tankar. Betoko som är projektkoordinator med ansvar för kommunikation och rapportering för bra. Sen var konserten i Skövde med Sonja Adén magisk. Vädigt roigt också med Janne Schaffers repertoar. Han körde at från Abba ti Trazan och Banarne och egna åtar. Det uppskattades mycket av körerna. Sånger För Livet drar igång igen i höst. Vi din kör vara med? Gå in på akarmissionen.se för mer information. Hievi Engström Sveriges biståndsminister. Dagens besök på Panzisjukhuset är något jag adrig kommer att gömma. Svensk biståndsminister besökte Panzisjukhuset foto: pmu Läkarmissionens projekt på Panzisjukhuset, berättade att biståndsministern ovade att hon skue vara en röst för Kongo i oika sammanhang. Betoko hoppas att det bir så och att situationen i DR Kongo förändras i grunden. 26 Svenska Journaen Svenska Journaen 27

15 kryss De här barnens famij fick för ett par år sedan ett kyckingpaket med 25 kyckingar, ite foder och redskap. Samtidigt fick de också en kurs i uppfödning och hur man ska göra för att tjäna pengar på det. Ge bort ite kyckingar i påsk! Ett startpaket kostar bara 100 kronor. På Läkarmissionens webaid.se kan du köpa paket och skriva ut gåvobevis. Men du kan också sätta in din gåva på och skriva kyckingpaket. God Påsk. Din testamentsgåva gör skinad! I byn Marimangaam i södra Indien har femtio kvinnor startat en stor bomoding. Inkomsten från bommorna bekostar barnens skogång ända upp på högskoenivå. Så fungerar hjäp ti sjävhjäp. Grattis! Leena Eveind, Göteborg, Carin Guin, Kvisseby och Gunne Robertsson, Hesingborg får Annika Östbergs bok Se juset i det svarta. Vinn en bok! s De tre först öppnade rätta ösningarna vinner Soheia Fors bok Käreken bev mitt vapen. 28 S venska Journaen Namn: Adress: Postadress: Kipp ut tävings kupongen! set! Fy bara i tävingskupongen här bredvid eer skriv svaren på ett vykort. Skicka ti Journaenkrysset apri 2014, Swedmedia, Stockhom. Senast den 2 maj vi vi ha ditt svar. 1.! Aprikrysset. Du behöver inte skicka in hea krys- Har du funderingar kring testamente, kontakta oss så skickar vi vår mapp. I den finns information om hur man skriver sitt testamente och vika reger som gäer om man vi ge dear av sina tigångar ti vägörande ändamå. Det kan räcka med ite för att skinaden ska bi stor. Bestä testamentsmappen på: eer ring: Förändrar framtiden för utsatta människor

16 Recepten är hämtade ur boken veggivore, ica bokförag. recept foto: ceciia vikbadh Bugursaad Apesin- och fänkåssaad 4 portioner Det här behöver du: 2 d hassenötskärnor 50 g smör 1 d fast honung 4 stora saftiga apesiner 1 rödök eer 4 saadsökar 1 fänkå 2 morötter 2 pokabetor 4 stjäkar badseeri 300 g fetaost av god kvaitet 1 d gröna eer svarta oiver ½ d oivoja riktigt med färsk mynta granatäppekärnor fingsat och svartpeppar Sä här gör du: s Rosta nötterna i en torr stekpanna tis det börjar dofta och skaen börjar bi bruna med inte brända. s Skaka pannan med jämna meanrum. Hä nötterna i en ren kökshandduk. Gnugga nötterna i handduken så att det mesta av skaet gnids av. Låt svana. s Värm upp smöret tis det precis börjar bubban, tisätt då honung och nötter. Låt småputtra i 5-10 minuter eer tis honungen börjar bi seg och bärnstensfärgad. Hä sedan upp nötterna på ett ojat bakpåtspapper, åt kana. Bryt sedan sönder i mindre bitar. Stoppa gärna in arket med nötkarameen i frysen så stenar den snabbare. s Skaa apesinerna med kniv så att den vita hinnan försvinner. Skär ut fiéer eer skiva apesinerna reativt tjockt. Lägg i en skå. s Ansa och skiva öken tunt. Ansa fänkåsdien fint. Skaa och skär morätterna i tunna skivor. Skaa och skär eer hyva betorna på en mandoin. Lägg i iskat vatten. s Ansa och skär med hjäp av en potatisskaare tunna remsor av seerin. Lägg de tunna fänkåsskivorna och seeriremsorna i kat vatten, gärna med ite isbitar. Låt stå i kyen tis seerin bidat skruvar. s Arrangera apesinfiéer, fänkå, morötter, pokabetor och seeri på tarikar. Toppa med fetaost skuren i bitar, ök, oiver, sat och peppar. Lägg på nötkarameen precis före serveringen. 4 portioner Det här behöver du: Patta potatisbröd 4 portioner Det här behöver du: 16 skivor rökt ax Inagd gurka: 2 msk farinsocker 2 msk ättikssprit (12 procent) ½ d hackad di en nypa sat 1 gurka Ägg- och ansjovissmör: 4 hårdkokta ägg 2 ansjovisar 1 msk kapris 4 msk gräsök 1 d rumstempererat smör sat och svartpeppar Potatisbröd: 400 g potatis 2 msk smör ½ d vispgrädde 1 tsk farinsocker 1 tsk mad anis ½ tsk sat 120 g vetemjö smör ti stekning Pastasaad 4 portioner Det här behöver du: Saad: 200 g ugnsbakade eer kokta rödbetor 1 stort syrigt äppe 3 saadsökar 100 g fetaost 5 d kokt ka pasta 100 g vanötter ca 200 g bandad babysaad en iten kruka mynta 3 msk oivoja sat och peppar Apesinsås: 2 d mörkt muscovadosocker 1 d äppecidervinäger finrivet ska och juice av 3 apesiner 1 msk Maizena oivoja Så här gör du: s Skaa rödbetor och äppe och skär i mindre bitar. Strima öken fint. Tärna fetaosten. Banda samman ingredienserna ti saaden. Sata och peppra. s Banda socker och vinäger i en kastru. Sjud vätskan i 5 Så här gör du: s Banda farinsocker, ättikssprit, di och sat i skå. Rör tis sockret har östs upp. Skiva gurkan tunt och banda ner. Stä kat. s Hacka ägg, ansjovis, kapris och gräsök. Rör ner i smöret och smaka av med sat och peppar. Stä det kat, men åt det bi rumstempererat innan det serveras. s Koka potatisen med skaet på i cirka 20 minuter eer tis den är färdig. Skaa den. Mosa potatis med smör och grädde. Rör ner farinsocker, anis, sat och mjö. Degen bir kaddig och mjuk. Dea degen i 8 bitar. s Mjöa arbetsbordet och kava ut degen så tunt som möjigt, cirka 3 mm. Lägg en iten kick smör i en stekpanna. Grädda brödet i ett par minuter på varje sida. Gör ikadant med resten av degen. Lägg bröden på en uppvärmd tarik under en ren handduk. s Servera de jumma bröden med ägg- och ansjovissmöret, ax och den inagda gurkan. minuter och rör om då och då. s Banda häften av apesinjuicen med maizenan. Hä resten av apesinjuicen och skaet i kastruen, sjud i ytterigare ett par minuter. s Rör ner maizenabandningen. Låt koka upp medan du rör i kastruen. Dra kastruen från värmen när dressingen tjocknat något. Låt svana innan du bandar dressingen med saaden. s Riv eventuet ite extra apesinska över saaden och ringa över oivoja. 3 d bugur ½ vatten 1 msk finrivet apesinska 1 d apesinjuice 1 msk oivoja 2-3 tsk mad spiskummin 1 tsk fingsat 10 cocktaitomater 1 grön paprika 1 röd paprika 1-2 röda chiifrukter 1 rödök 3 vitökskyftor 1 msk oivoja 75 g dadar (urkärnad vikt) färsk koriander sat och peppar 25 g mandespån, ätt rostade Så här gör du: s Hetta upp en torr stekpanna, rosta bugurkornen i 2-3 minuter eer tis det börjar dofta nötigt. Låt dem svana i 5 minuter. s Koka upp vattnet och hä i bugurkornen. Sjud i cirka 10 minuter eer tis de är a dente. Låt dem rinna av vä i ett durksag. Lägg bugurkornen i en skå. Banda apesinska och juice, oivoja, spiskummin och sat. Hä det över bugurkornen. Banda och åt det stå och dra. s Tärna tomater och paprika fint. Havera, kärna ur och finhacka chiin. Hacka öken fint. Pressa vitöken. s Hetta upp ojan i en stekpanna och tisätt grönsakerna. Stek i 2-3 minuter. Banda varma grönsaker med bugur. Dea dadarna i mindre bitar. Hacka koriandern. Banda ned dadar och koriander. Smaka av med sat och peppar. Servera med den rostade manden. Saaden kan ätas både jummen och ka. Dagen då at förändrades P istoskott. Skrik. Det smutsiga govet fys av bod. Hennes mamma igger skjuten på govet. Hennes pappa är förövaren. Camia minns händesen som igår. Skottet ekar fortfarande i hennes inre. Det var dagen då at förändrades. Camia förorade på ett ögonbick både sin mamma och pappa. Livet i Rios Faveas var redan tufft, och oddsen för att kara sig bev om möjigt ännu sämre. Camia kom ti ett fosterhem. De ät henne gå i skoan, och hon fick en bra grundutbidning. Det har nu gått mer än femton år sedan den tragiska händesen. Camia är tacksam för sin uppväxt. Hennes fosterförädrar har varit snäa mot henne, men de är fattiga. Så det finns ingen som kan sponsra hennes ingenjörsstudier. I dag har Camia genom Läkarmissionens arbete tisammans med oka partner i Rio fått en möjighet ti utbidning i teemarketing. Utbidningen har redan gett henne jobb. Jobbet är med och finansierar hennes dröm. Camia sparar ti sin universitetsutbidning. Detta är hennes väg ut ur hoppösheten. Drömmen är att få arbeta som civiingenjör och få ett iv utanför Rios sum. Ett iv där hennes två små barn kan växa upp i trygghet. Läkarmissionens vision är att ge människor enka redskap, små verktyg som kan förfytta ifrån det värsta av misär och eände, ti en pats där man kan förverkiga några av sina ivsdrömmar. Varje gång jag möter dessa unga kvinnor som ingen trodde eer satsade på, så bir jag tacksam ti aa er som ger en gåva för att se ti att fer ungdomar får en ny chans.varje gång vi räddar en människa, så är vi med och gör den här paneten ti en bättre pats. För mig är det att förverkiga påskens budskap. Att offra något för att rädda någon annan. Gad Påsk! Johan Lija Direktor på Läkarmissionen Sedan 1958 har Läkarmissionen arbetat för att förändra framtiden för utsatta människor. Vi förmedar cirka hundra mijoner kronor ti hjäpinsatser i fyra värdsdear med tyngdpunkt på Afrika. Vi samarbetar med okaa partner inom tre områden: Socia omsorg, utbidning och sjävförsörjning. Vår vision är att genom effektiva metoder stödja utsatta människors vija och förmåga att förändra sina ivsvikor. Vårt uppdrag är att utifrån ett rättighetsperspektiv bekämpa fattigdom och bidra ti håbar utvecking inom våra huvudområden. Vi vi med information engagera fer för Läkarmissionens vision. 31 Svenska Journaen

17 B-posttidning Knepet mot kådan Med Buckthorn bev semhinnorna friska Carina Johansson ed av kåda i underivet i fera år. Extra jobbigt bev det när hon hö simektioner. Vattnet i bassängen gjorde kådan outhärdig. Jag var på väg att ge upp jobbet, men när jag hittade Buckthorn förändras at. Nu har jag varit besvärsfri i fem år, säger Carina, 58 år. När Carina Johansson började närma sig 50 fick hon probem med känsiga semhinnor i underivet. Det drabbar aa kvinnor när de bir ädre, men aa behöver inte känna besvär. För Carina kom probemen smygande. Det bev extra påtagigt eftersom hon jobbade som instruktör i babysim. Jag var i bassängen fera dagar i veckan och hö ektioner. Jag ed så oerhört mycket av kådan efter att jag kivit upp ur i vattnet. Och inte heer hjäpte de produkter jag provade. Carina övervägde att byta jobb men i samma veva fick hon höra taas om havtornsprodukten Buckthorn. Det var det bästa som kunde ha hänt. Efter några veckor var kådan borta. Det var en underbar känsa när det sutade att kia, säger Carina som ätit Buckthorn i fem år och hon har inte haft besvär en enda dag sedan dess. Buckthorn är ett kosttiskott som band annat innehåer extrakt av ekoogisk havtorn och biotin som bidrar ti att bibehåa normaa semhinnor i ögon, mun och underiv. Och just effekten på hennes sköra semhinnor bev uppen- bar när hon provade att smörja in händerna och märkte hur en huden bev med en gång. Det känns som ett mirake varje dag. Buckthorn är också prisvärd. Ett paket räcker i två månader. Tänk vad så ite kan förändra så mycket. Buckthorn innehåer: Ekoogiskt havtornsextrakt, fettsyrorna Omega-3, 6, 7 och 9, quercetin och rutin från bovete, rosmarinextrakt samt biotin som bidrar ti att bibehåa normaa semhinnor. Pris: 339 kr för 60 kapsar som räcker i 2 månader. Finns: I häsokostbutiker samt vissa apotek. Kan bestäas fraktfritt på eer på te: och få den direkt hem i din brevåda inom 2 3 vardagar. Kungshoms strand 179 Stockhom

Indiskt på menyn. Kanapékurs i rios slum. Här lärde jag mig vad riktig kärlek är Sophia om sin tid på barncentret i Ukraina

Indiskt på menyn. Kanapékurs i rios slum. Här lärde jag mig vad riktig kärlek är Sophia om sin tid på barncentret i Ukraina SvJ Indiskt på menyn recept av komikern david batra svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 1 februari 2015 Årgång 91 Här ärde jag mig vad riktig kärek är Sophia om sin tid

Läs mer

magdas liv Makrill på japanska Kloakbarnen 20 år senare Ett gilla på Facebook förändrar inte världen P-M och Ester startade egen Zlataninsamling

magdas liv Makrill på japanska Kloakbarnen 20 år senare Ett gilla på Facebook förändrar inte världen P-M och Ester startade egen Zlataninsamling SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 2 apri 2015 Årgång 91 Koakbarnen 20 år senare äkarmissionen var först på pats Vådtäkter som vapen Offren förenas av Mama London Ett

Läs mer

hotadhjälte och framtiden på panzisjukhuset Hazze blev en av massajerna stannade kvar i barndomens tanzania Penny & Lennox tomtade i öst

hotadhjälte och framtiden på panzisjukhuset Hazze blev en av massajerna stannade kvar i barndomens tanzania Penny & Lennox tomtade i öst SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 5 oktober 2015 Årgång 91 Hazze bev en av massajerna stannade kvar i barndomens tanzania Penny & Lennox tomtade i öst kappar från

Läs mer

ournalen Jenny GÅNGER OM ÅRET TRÄFFAR LIOULA BARNEN gör svåra saker enkla recept på kakor skriver om flickor i Afghanistan

ournalen Jenny GÅNGER OM ÅRET TRÄFFAR LIOULA BARNEN gör svåra saker enkla recept på kakor skriver om flickor i Afghanistan Svenska ournaen juni 2013 årgång 89 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen 2 GÅNGER OM ÅRET TRÄFFAR LIOULA BARNEN gör svåra saker enka Hans Rosing äskar siffror Pappa ti nio pojkar Thabie

Läs mer

Rent vatten skapar hopp i slummen

Rent vatten skapar hopp i slummen NICLAS LINDGREN: Aa barn är aas ansvar VILL DU HJÄLPA! SKÄNK 50 KR TILL PMU. SMS:A PMU 50 TILL 72 930 2011 #3 En tidning från PMU Rent vatten skapar hopp i summen 700 barn föramade efter poioepidemi 12

Läs mer

ger.. ord åt kanslan Glutenfritt på menyn het soppa i kallt himalaya studier ger nytt liv johanna besöker byar i bergen

ger.. ord åt kanslan Glutenfritt på menyn het soppa i kallt himalaya studier ger nytt liv johanna besöker byar i bergen SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 5 oktober 2014 Årgång 90 het soppa i kat himaaya johanna besöker byar i bergen Jag bev rädd när de dog Prince Musa vårdade de första

Läs mer

kunskap för en ny tidkvinnor

kunskap för en ny tidkvinnor SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 3 juni 2015 Årgång 91 Gott med vegetariskt utvada Recept från Green Kitchen traves kunskap för en ny tidkvinnor ujaa: Att inte vara

Läs mer

ournalen margot JORKAS MC-CAFÉ FIXAR PENGAR TILL BEHÖVANDE MATTIAS BESÖKTE BARNSLAVARNA HAN BOR PÅ SJUKHUSET pröva nya smaker i sommar

ournalen margot JORKAS MC-CAFÉ FIXAR PENGAR TILL BEHÖVANDE MATTIAS BESÖKTE BARNSLAVARNA HAN BOR PÅ SJUKHUSET pröva nya smaker i sommar Och bidra ti att fattiga och vådtagna kvinnor får hjäp Svenska ournaen augusti 2013 årgång 89 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen JORKAS MC-CAFÉ FIXAR PENGAR TILL BEHÖVANDE MATTIAS BESÖKTE

Läs mer

------------------------- -------------------- ---------------------------------

------------------------- -------------------- --------------------------------- A.RaVBXBMPLAR Sida: 1 Anm.upptagande p -mynd : STOCKHOLMS LÄN Dnr: Bnhet: 80NC/H Myndighetskod: 0201 Dnr annan p-mynd: AnmAningsdatum: 2010-09-02 k: 20.30 Amnäningssitt: se fritext upptagen av: Pa Thomas

Läs mer

NU SKA HON FÖRBÄTTRA VÄRLDEN

NU SKA HON FÖRBÄTTRA VÄRLDEN Svenska ournaen december 2012 årgång 88 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen SPRID KLAPPAR ÖVER JORDEN GE EN GÅVA TILL ETT BARN I ETIOPIEN VÅLDTAGNAS BARN PÅ MAMA LONDONS DAGIS GRISARNAS

Läs mer

ournalen claras jul Underbara MINNET AV EN JULSÅNG RENA RAMA PANNKAKAN PYGMÉERNAS NYA LIV TRENDSKAPAREN ÄR HUSET FULLT AV MAT OCH DOFTER

ournalen claras jul Underbara MINNET AV EN JULSÅNG RENA RAMA PANNKAKAN PYGMÉERNAS NYA LIV TRENDSKAPAREN ÄR HUSET FULLT AV MAT OCH DOFTER Svenska ournaen december 2013 årgång 89 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen MINNET AV EN JULSÅNG Annika Hagström om traditioner som sätter spår RENA RAMA PANNKAKAN Johanna testagar etiopisk

Läs mer

ournalen stadling 4Afternoon SASCHA, 10, FLYDDE FRÅN FÖRÄLDRARNA Om adoption, solokarriär och att bli äldre

ournalen stadling 4Afternoon SASCHA, 10, FLYDDE FRÅN FÖRÄLDRARNA Om adoption, solokarriär och att bli äldre Svenska ournaen februari 2013 årgång 89 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen SASCHA, 10, FLYDDE FRÅN FÖRÄLDRARNA Levde på gatan som tjuv i dag studerar hon JOEL, 8, SKÅDIS I BISTÅNDSFILM

Läs mer

starka åsikter Somriga maträtter Krigar mot omskärelse hjälpen ger resultat

starka åsikter Somriga maträtter Krigar mot omskärelse hjälpen ger resultat SvJ svenska journaens Medems och organisationstidning, Läkarmissionen augusti 2014 Årgång 90 Krigar mot omskärese Mary räddar kvinnor i Kenya jag vie se med egna ögon Per Åkerström föjde med ti Uganda

Läs mer

ournalen Afrikas röst Räddad av Lek som terapi Carmen fixar tortillan som en dans

ournalen Afrikas röst Räddad av Lek som terapi Carmen fixar tortillan som en dans Svenska ournaen augusti 2012 årgång 88 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen Räddad av Dr Mukwege Tack vare operationen kunde Safi bi mamma Lek som terapi Så förbereds förädraösa för en ny

Läs mer

ournalen turist nöden bukarest sykursen gav kavesi Fokus: övergivna barn i afrika drömjobbet stolt HJälte bor i fattiga följde med farfar

ournalen turist nöden bukarest sykursen gav kavesi Fokus: övergivna barn i afrika drömjobbet stolt HJälte bor i fattiga följde med farfar Svenska ournaen d Årgång 87 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen nöden bor i fattiga bukarest sykursen gav kavesi drömjobbet OFFER ELLER stot HJäte Karin Afredsson om gästarbetare biståndsrebecca

Läs mer

tillbaka igen Julens söta saker SUCCÉ FÖR

tillbaka igen Julens söta saker SUCCÉ FÖR SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 6 december 2014 Årgång 90 HYLLAR SIN DOKTOR Denis Mukwege har fått pris igen Först sås tänderna ut, sedan könsstympas man Lanoi fick

Läs mer

ournalen Miriam änglar svenska EMELIES TVÅ VÄRLDAR LAGA INDISK FESTMIDDAG Stöttar föräldralösa barn i Sydafrika Sexoffrens språkrör i Honduras

ournalen Miriam änglar svenska EMELIES TVÅ VÄRLDAR LAGA INDISK FESTMIDDAG Stöttar föräldralösa barn i Sydafrika Sexoffrens språkrör i Honduras Svenska ournaen oktober 2012 årgång 88 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen svenska ängar Stöttar förädraösa barn i Sydafrika EMELIES TVÅ VÄRLDAR Hemma i Örebro och Afrika LAGA INDISK FESTMIDDAG

Läs mer

ournalen Mat-Lina HJÄLP GRAVIDA TILL SJUKHUS SÅ SKA BARNEN DELA MED SIG TYGER BLIR FINA BRICKOR Italienska smaker på riktigt

ournalen Mat-Lina HJÄLP GRAVIDA TILL SJUKHUS SÅ SKA BARNEN DELA MED SIG TYGER BLIR FINA BRICKOR Italienska smaker på riktigt Svenska ournaen oktober 2013 årgång 89 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen HJÄLP GRAVIDA TILL SJUKHUS Många har inte råd att föda säkert SÅ SKA BARNEN DELA MED SIG Jukappar skickas ti Östeuropa

Läs mer

livet rasade Laga mat med Doreen räddade liv i ebolans spår Francis offrade allt för att rädda andra sparar både fötter och tid

livet rasade Laga mat med Doreen räddade liv i ebolans spår Francis offrade allt för att rädda andra sparar både fötter och tid SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 4 augusti 2015 Årgång 91 räddade iv i eboans spår Francis offrade at för att rädda andra sparar både fötter och tid byborna i Pogodji

Läs mer

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Utbidningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Hogia PA-kompetens AB Kompetens är färskvara. Inte minst inom det personaadministrativa området. Ständig uppdatering är en förutsättning för din framgång

Läs mer

ournalen vimmel mamman HANS FOTAR HELST BISTÅND ROSA, 70, LÄR ANDRA LÄSA TVINGAD ATT SÄLJA SEX

ournalen vimmel mamman HANS FOTAR HELST BISTÅND ROSA, 70, LÄR ANDRA LÄSA TVINGAD ATT SÄLJA SEX Svenska ournaen februari 2014 årgång 90 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen HANS FOTAR HELST BISTÅND Så orkar Journaens fotograf se a nöd ROSA, 70, LÄR ANDRA LÄSA Det handar om att övereva

Läs mer

NIMESH FÅR KOMMA HEM TILL MAMMA Barnens rätt- KAMPANJ. MÅNGA GODA resultat 2009-2011. Projekt i Sri Lanka stärker familjer

NIMESH FÅR KOMMA HEM TILL MAMMA Barnens rätt- KAMPANJ. MÅNGA GODA resultat 2009-2011. Projekt i Sri Lanka stärker familjer 2012 NUMMER 3 EN TIDNING FRÅN PMU MÅNGA GODA resutat 2009-2011 NYA INSATSER I TORKANS AFRKA NIMESH FÅR KOMMA HEM TILL MAMMA Barnens rätt- KAMPANJ Projekt i Sri Lanka stärker famijer TIMBuKTU SJÖNG FÖR

Läs mer

KEA FIRAR LIVET D et var en spänd stämning i skolan den där dagen när resgruppen skulle utses. De hade jobbat så länge med projektet, och nu skulle till slut resan bli av. Fyra elever i fyran och två lärare,

Läs mer

gitarrkungen Insamling till barn malarialäkaren RISET SKAVER OCH ÄR TUNGT Slavflickan Askalesh, 8, bär 40 kilo på sin rygg

gitarrkungen Insamling till barn malarialäkaren RISET SKAVER OCH ÄR TUNGT Slavflickan Askalesh, 8, bär 40 kilo på sin rygg SvJ svenska journaens Medems och organisationstidning, Läkarmissionen juni 2014 Årgång 90 MER AFRIKAN ÄN SVENSK maariaäkaren ÅNGRAR INGET KAN JAG ÄLSKA MITT BARN? HENRIETTE BLEV VÅLDTAGEN PÅ ÅKERN RISET

Läs mer

ournalen Lindfors DE SJUNGER IN PENGAR TILL bistånd RUWAIDA FLYDDE FRÅN HOMS SOHEILAS CAFÉ Om kampen mot orättvisa plura

ournalen Lindfors DE SJUNGER IN PENGAR TILL bistånd RUWAIDA FLYDDE FRÅN HOMS SOHEILAS CAFÉ Om kampen mot orättvisa plura Svenska ournaen Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen xxxxx apri 2013 årgång 89 DE SJUNGER IN PENGAR TILL bistånd RUWAIDA FLYDDE FRÅN HOMS

Läs mer

Vet du varför de norska hundarna har så platta nosar? Nej. Dom har jagat parkerade bilar.

Vet du varför de norska hundarna har så platta nosar? Nej. Dom har jagat parkerade bilar. Vet du varför de norska hundarna har så patta nosar? Dom har jagat parkerade biar. Har du hört om den senaste norska uppfinningen? En vattentät tepåse. Vet du när norrmännen bränner fötterna? När dom stryker

Läs mer

När min pappa dog försvann tryggheten Barnens rätt- Emilie utmanar sig själv i Indien. Dynamic Vocal på Barnens rätt-turné

När min pappa dog försvann tryggheten Barnens rätt- Emilie utmanar sig själv i Indien. Dynamic Vocal på Barnens rätt-turné 2012 NUMMER 4 EN TIDNING FRÅN PMU Emiie utmanar sig sjäv i Indien Dynamic Voca på Barnens rätt-turné När min pappa dog försvann tryggheten Barnens rätt- KAMPANJ Nu får Thiwankas famij hjäp ur fattigdom

Läs mer

ournalen rongedal hit gick percy barneviks miljoner Fokus: MIKROKREDITER förändrar världen reser hem Ny symbol Majas dröm

ournalen rongedal hit gick percy barneviks miljoner Fokus: MIKROKREDITER förändrar världen reser hem Ny symbol Majas dröm Svenska NYA ournaen februari nr 1 d 2011 d Årgång 87 Läkarmissionens organisations- och medemstidning hit gick percy barneviks mijoner reser hem Fyktingarna i Sudan återvänder Ny symbo Läkarmissionens

Läs mer

ournalen kattis vilsna pojkar lindas familj Fokus: barn som tvingas kriga barbro i gnarp räddade dem Så blev hon sveriges insamlingsdrottning

ournalen kattis vilsna pojkar lindas familj Fokus: barn som tvingas kriga barbro i gnarp räddade dem Så blev hon sveriges insamlingsdrottning Svenska ournaen d Årgång 87 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen visna pojkar barbro i gnarp räddade dem indas famij har barn från hea värden annika hagström ny krönikör i Journaen kattis

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET 489 IDEOLOGI OCH VERKLIGHET Av jur. kand. GUSTAF DELIN Högerpartiets programkommie har nu uppösts. Detta betyder ångt ifrån att programarbetet inom partiet kommer att avstanna. Tvärtom kommer man nu på

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN HEM OM FILMEN VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN "Jag ville vara med i filmen för att jag vill visa, hjälpa och förändra läget kring barn och ungdomar

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne Vannaktiviteter Torsby och Sunne KANOT- OCH FLOTTFÄRD Kanottur Njut av en kanottur på Karäven - en fridfu uppevese för små och stora. Karäven är det perfekta vattendraget för turer på några timmar upp

Läs mer

Chefen & Arbetsmiljön

Chefen & Arbetsmiljön Chefen & Arbetsmijön INNEHÅLL Arbetsmijö vad är det? 4 Varför satsa på arbetsmijön? 5 Arbetsmijö ständigt pågående 7 Måste eer möjighet? 8 När mår vi bra på jobbet? 9 Ledarskapet som arbetsmijöfaktor 10

Läs mer

ournalen babben SOPTIPPEN BARNEN PÅ RÄDDAR LIV kjell LöNNÅ Fokus: kampen mot omskärelse FÅR NYTT HOPP GENOM SKOLAN

ournalen babben SOPTIPPEN BARNEN PÅ RÄDDAR LIV kjell LöNNÅ Fokus: kampen mot omskärelse FÅR NYTT HOPP GENOM SKOLAN SvenSka juni 2011 ournaen d ÅrgÅng 87 MedeMs- och organisationstidning för äkarmissionen BARNEN PÅ SOPTIPPEN FÅR NYTT HOPP GENOM SKOLAN RÄDDAR LIV Barfotaäkarna ger fattiga bättre vård kjell LöNNÅ Läkarmissionens

Läs mer

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter.

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter. Nya svenska råvaror på skånsk mark. Häsosammare ivsmedesprodukter. Väkommen att investera i utveckingen av en råvara med aa förutsättningar att vinna en häsosam pats i ivsmedeshyorna. Europas bästa jordbruksmark

Läs mer

Fiske og jakt. Torsby och Sunne

Fiske og jakt. Torsby och Sunne Fiske og jakt Torsby och Sunne FISKA I SJÖ, ÄLV OCH BÄCK Kväsfiske med guide - ca 4 timmar Prova på fiske efter t.ex gädda, gös eer abborre. Enke förtäring ingår. Utrustning finns att hyra - ingår ej.

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Innehåll. Inledning 3

Innehåll. Inledning 3 Innehå Inedning 3 VAD ÄR ROKS? 3 Roks värdegrund och kvinno- och tjejjourernas unika stäning 4 Vad gör kvinnojourer och tjejjourer? 4 Medemskap i Roks 5 VARFÖR STARTA EN JOUR? 7 Hur ska ni nå ut ti bivande

Läs mer

barnhemmet i muang mai tisdag 5 december - torsdag 4 januari

barnhemmet i muang mai tisdag 5 december - torsdag 4 januari barnhemmet i muang mai tisdag 5 december - torsdag 4 januari tdet har varit full rulle sedan sist. Därför har detta brev dröjt och nu vet vi knappt hur vi ska få plats med allt som har hänt. Vi ska ju

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Utvärdering 2014 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2014 deltagare Voice Camp 214 Voice Camp Utvärdering 214 deltagare Voice Camp 55 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 2 Ja Nej Varför eller varför inte? För att jag har fått uppleva min dröm Lägret har varit roligt,

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Dr.Hauschka. Hudvård från naturen för speciella behov. Med. För en behaglig känsla

Dr.Hauschka. Hudvård från naturen för speciella behov. Med. För en behaglig känsla Dr.Hauschka Med Hudvård från naturen för speciea behov För en behagig känsa Aa produkter är fria från syntetiska doft-, färg- och konserveringsämnen Med Teeth Med Skin Med Lips Dr.Hauschka Med har tagit

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k Nu, då och sen m i n e g e n b o k Innehåll Hur mår du idag? Rita ansikten i den gula ringen! Hej! Det här är din egen bok 3 Det här är jag idag 4 5 Min resa 6 Mitt nya hem 7 Så här såg det ut där jag

Läs mer

Låt ledarskap löna sig!

Låt ledarskap löna sig! Låt edarskap öna sig! Ledarnas Chefsöner rapport 2010, om Ledarna chefsöner 2010 1 Innehå Låt önen spega edarskapets värde 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

mycket prat mycket verkstad 18 inflyttare berättar Vi samlar kraft för att skapa kraft därför flyttar vi till norrbotten

mycket prat mycket verkstad 18 inflyttare berättar Vi samlar kraft för att skapa kraft därför flyttar vi till norrbotten [En biaga om projektet Kraftsaming 2011-2015 En bred insaming av värdefua tankar och idéer] maj 2012 Vi samar kraft för att skapa kraft Kraftsaming är en mötespats för en bred insaming värdefua tankar

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN olycklig: - Oj oj oj, var bar min egen lilla snalla bjornpojke tagit vagen, sa

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

Nyhetsbrev oktober/november 2012

Nyhetsbrev oktober/november 2012 Nyhetsbrev oktober/november 2012 Detta nyhetsbrev skickas regelbundet till partners och andra vänner till helpforchildren.se Utökat nyhetsbrev med senaste nytt från Indien! 17 24 oktober besökte Linus

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe.

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe. Måndag den 9 november 2009 Hej kära dagbok. Jag började min resa tidigt den här dagen. Redan klockan 5.30 blev jag hämtad av Birger och damerna. Birger körde oss så lugnt och säkert till Arlanda. På Arlanda

Läs mer

ISLAMISTEN SOM BLEV KRISTEN TV-PROGRAMLEDARE

ISLAMISTEN SOM BLEV KRISTEN TV-PROGRAMLEDARE ISLAMISTEN SOM BLEV KRISTEN TV-PROGRAMLEDARE Sid 4-7 Nr 5 juni 2012 JAG VILLE SLÅ IHJÄL PAPPA Sid 8-9 TILLBAKA TILL JERUSALEM Sid 10-11 LETA EFTER ETT HUS MED ETT KORS PÅ Sid 12 1 edare Vi förkunnar Kristus

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet Ny Gästfrihet 1 En del tycker att det är bra när alla i församlingen känner alla. Vi har en så bra gemeskap. Alla känner alla. Men egentligen är ju det en brist. Församlingens uppdrag handlar ju om att

Läs mer

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Julvandring 1. Julvandring 1 ur Jul- och påskvandringar Lotta Sundberg och Argument Förlag, 2010

Julvandring 1. Julvandring 1 ur Jul- och påskvandringar Lotta Sundberg och Argument Förlag, 2010 Julvandring 1 8 Roller Guide... Station 1: Maria... Ängel... Station 2: Josef... INTRODUKTION Guiden kan introducera vandringen ungefär så här: Välkomna! Nu ska vi göra en speciell resa en tidsresa! Vi

Läs mer

Uppfinning av skor. Rabindra Nath Tagore. Svensk bearbetning till pjäs Khaleda Beena Gunnel Björkström S M Babulana

Uppfinning av skor. Rabindra Nath Tagore. Svensk bearbetning till pjäs Khaleda Beena Gunnel Björkström S M Babulana Uppfinning av skor Rabindra Nath Tagore Svensk bearbetning till pjäs Khaleda Beena Gunnel Björkström S M Babulana Utgivare Internationella Kojan, Göteborg i.kojan@hotmail.com Uppfinning av skor ROLLER

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013 kapitel 1 I morgon börjar sommarlovet och vi ska åka till Gröna Lund. Om sommaren fortsätter på det här sättet kommer det att bli den bästa i mitt liv. Jag sitter hemma på rummet och har just berättat

Läs mer

Nu bor du på en annan plats.

Nu bor du på en annan plats. 1. Nu bor du på en annan plats. Ibland tycker jag det känns lite svårt borta är det som en gång varit vårt Aldrig mer får jag hålla din hand Mor, döden fört dig till ett annat land refr: Så du tappade

Läs mer

barnhemmet i muang mai fredag 6 maj - tisdag 17 maj

barnhemmet i muang mai fredag 6 maj - tisdag 17 maj barnhemmet i muang mai fredag 6 maj - tisdag 17 maj Nu händer det så mycket hos oss på barnhemmet att vi knappt själva hänger med. Det har kommit många nya barn. Det har varit skolstart och sjukdomsfall.

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär 1.Hej! Hej jag heter Jakob. Jag är 9 år och går på Havsundaskolan. Jag gillar att spela fotboll och hockey. Jag älskar min t-shirt och mina jeanshorts. Vår lärare heter Kerstin, hon är så snäll. Min allra

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö Min egen ö Tror du på gud? Han svarade inte genast. Fortsatte bara framåt i den djupa snön. Den var tung och blöt, som om den legat där i flera år och bara blivit tjockare. Säkert skulle det ta lång tid

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se

Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se Igår fick jag ett samtal från SVT Debatt för de ska idag ha ett program om Yoga. Skälet är att Östermalmsskolan har

Läs mer

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv Utbildningshalvdag för VLL mars 2012 Charlott Eriksson, BRIS-ombud Anna Löfhede, BRIS-ombud Jag hatar min mamma, jag hatar min pappa och jag hatar

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

1. Låt mej bli riktigt bra

1. Låt mej bli riktigt bra 1. Låt mej bli riktigt bra Rosa, hur ser en vanlig dag i ditt liv ut? Det är många som är nyfikna på hur en världsstjärna har det i vardagen. Det börjar med att min betjänt kommer in med frukost på sängen.

Läs mer

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

En prinsessa möter sin Skyddsängel

En prinsessa möter sin Skyddsängel En prinsessa möter sin Skyddsängel rinsessan Ileana föddes 1909 i Bukarest i Rumänien och var den yngsta dottern till Kung Ferdinand och drottning Marie. När hon var liten hade hon ett möte med änglar

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer