ournalen Afrikas röst Räddad av Lek som terapi Carmen fixar tortillan som en dans

Transkript

1 Svenska ournaen augusti 2012 årgång 88 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen Räddad av Dr Mukwege Tack vare operationen kunde Safi bi mamma Lek som terapi Så förbereds förädraösa för en ny famij Carmen fixar tortian som en dans Afrikas röst Radiokorrespondenten Maria Sjöqvist rapporterar från sin drömkontinent

2 foto: pernie tofte Bå bär ger bå ögon. Mina ögon har varit med om en he de genom åren. Och då pratar vi inte om vad jag råkat bi åsyn ti i showbizens märkiga värd. Som när jag var beroende av de där dropparna som får röda ögon att bi vita. Inför en fotografering hade jag brått och tog faskan med ösnagekister istäet. Borde inte kisterfaskor ha knaröd hatt? Nej, nu pratar vi om något annat. Något bått kanske? Båbären i min trädgård hemma i Järvsö brukar hamna i muffins, som konsumeras av turister som besöker mitt café en bit härifrån (tag vänster vid campingen). Men när jag köper båbär är de i extraktform med sexton tabetter per karta. Och de är svenska i grunden. Och de är vida. Extrakt från svenska båbär som vuxit i Norrand när soen skiner dygnet runt skijer sig från extrakt av inomhusodade Ljus Lins Gua fäcken Lutein amerikanska kusiner. Haten av antioxidanter bir betydigt högre, har jag fått ära mig. Och antioxidanter är för ögonen vad båbär är för muffins. Därför äter jag regebundet extrakt av svenska båbär. För mina ögons sku. Mitt favoritfabrikat innehåer fest båbär per tabett på marknaden. En he kopp ti och med. Och mest utein, fem gånger mer än något annat kosttiskott. Och resutatet? Jag är inte mer bevandrad än andra svenska kvinnor (eer män) rörande gua fäckens mysterier. Men så mycket vet jag att tabetterna bidrar ti min synförmåga. Mina ögon är kara, känns rent ut sagt unga. Om jag känner mig åderstigen i övrigt? Jag säger som en av mammas väninnor i Järvsö som bev 102 år: Nej, jag är inte gamma. Men jag har evat rätt änge. Vetenskapiga studier visar att ett tiskott av minst 6 14 mg utein/dag kan vara gynnsamt mot ådersförändringar i gua fäcken.* Genom kosten får vi endast i oss ca 2,2 mg utein/dag. Lutein finns i växter och bär och ansamas i gua fäcken. Gua fäckens funktion är att bevara synskärpan och skydda ögat mot datorns stråning och soens skadiga UV-stråar. Gua fäcken är avgörande för synförmågan, exempevis vid äsning. Med ådern avtar mängden utein och därmed synförmågan. Därmed kan ett tiskott av utein vara av nytta. FAKTA OM BLUE EYE Lutein bevarar synskärpan och skyddar ögats näthinna/gua fäcken mot skadig UV-stråning. Bue Eye innehåer båbärsextrakt, utein, zink, zeaxanthin och andra antioxidanter. Bue Eye är Sveriges mest köpta båbärs-/uteinprodukt för ansträngda och ådrande ögon. EN TABLETT PER DAG RÄCKER Motsvarar en he kopp färska svenska skogsbåbär. Innehåer 25 mg ekoogiskt utein. Innehåer 5 gånger mer utein än någon annan båbärs-/uteinprodukt. Innehåer 11 gånger mer utein än vad den dagiga kosten ger. Bue Eye tiverkas i Norden under stränga kvaitetskrav. Finns i häsobutiker samt vissa apotek, kan dessutom bestäas fraktfritt på teefon: eer på direkt hem i din brevåda inom 1 2 vardagar. Inga avgifter tikommer. Pris 239 kr för 32 tabetter, 329 kr för 64 tabetter. * På kan du äsa mer om de vetenskapiga studier som nämns ovan i texten (b.a. från Optometry, apri 2004). Har du frågor om Bue Eye, kontakta: Eexir pharma AB. Teefon Eexir pharma är ett svenskt företag som utveckar naturiga och ekoogiska egenvårdsprodukter för den nordiska marknaden. De högkvaitativa produkterna tiverkas utesutande i Norden och finns att köpa i Sverige, Finand och Norge. moderna kosttiskott för moderna människor

3 innehå Maria Sjöqvist Tidigare fanns det många andra stäen i värden jag kunde tänka mig att jobba ifrån, men sen jag började resa ti Afrika är det här jag vi vara! Det här är det mest spännande jobb jag kan tänka mig. 4 foto:rickard L. Eriksson augusti Inga sura bröd Johanna Kratz får ära sig baka tortias av experten Carmen Canzinoa i Guatemaa. Ingredienserna är få, och det som skijer goda bröd från dåiga är i sutändan humöret. 14 Mamma tack vare Mukwege Safi Ngongo hade ett svårt skadat underiv efter brutaa övergrepp när hon kom ti Panzisjukhuset. Dr Mukwege opererade henne fera gånger, men tvivade sjäv på att resutatet skue bi så bra i dag har hon fött två fickor utan kompikationer. 20 Fattigdomen satte spår Mötet med den tiggande unga kvinnan och hennes barn i barndomens Teheran har för atid prägat författaren Barbara Voors. 22 Barnek rena terapin Genom eken får de förädraösa barnen på Pace of Restoration bearbeta sina uppeveser. Traumabearbetningen är avgörande för att barnen ska nå mået att bi medem i en ny famij foto: Hans-Jörgen Ramstedt foto: hans-jörgen ramstedt foto: toreif svensson Svenska ournaen Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen ges ut av Läkarmissionen och är en organisations- och medemstidning Direktor: Johan Lija ansvarig utgivare: Conny Sjöberg Information: Eva Nordenstam von Dewig Biståndsprojekt: Ove Gustafsson Medems- och givarservice: info@akarmissionen.se Postadress: Läkarmissionen, Väingby teefon: växe hemsida: Produktion: Swedmedia Redaktör: Marene W Antonson redigering: Peter Wickberg, Tobias Fischer Kartor: Oa Gustafsson Omsagsfoto: Rickard L. Eriksson Postadress: Swedmedia/Svenska Journaen, Stockhom e-postadress: svenskajournaen@swedmedia.se teefon: Annonser: Dispay i Umeå Annonsbokning: Gunia Johansson@dispay-umea.se Postadress: Dispay/Svenska Journaen, Box 3042, Umeå teefon: tryckeri: V-TAB, Vimmerby gåvor ti Läkarmissionen på Pusgiro Vådtäkter utövas i aa kuturer Iband när jag hör om sedvänjor i något avägset and kan det kännas som om vi människor är så oika. Det behöver inte handa om naturfok i en djunge, det kan räcka med faggorna på 17 maj i Norge, eer att Engands drottning firar jubieum för att det ska kännas ångt från min gata. Vissa saker verkar ändå vara ika över värden. Vådtäkter är en sådan sak. Detta brott tenderar att skudbeägga offret såvä i Stockhom som i Bukavu, Kongo, på ett sätt som jag har svårt att förstå. Omgivningen verkar också ha probem med att ge det hehjärtade stödet som kommer naturigt ti andra brottsoffer. Safi i Kongo är en av aa dessa kvinnor som bivit vådtagna i krigets Kongo. Svårt skadad opererades hon på Panzisjukhuset Eva Nordenstam von Dewig Informationsansvarig på Läkarmissionen av Denis Mukwege. När hon opererades trodde Denis inte att hon skue kunna bi mamma, hon hade så avariga skador. I dag är Safi mamma ti två barn. Det är en stark historia med vädigt fina bider. Denis Mukwege har nominerats ti Nobes fredspris för sitt arbete för kvinnorna i Kongo. Han gör mycket mer än opererar. Han arbetar för att upprätta de kvinnor som het oskydiga råkar ut för detta öde. Och den upprättesen behövs överat. Både hemma på vår gata och i otigängiga djungeområden: Den som har bivit vådtagen är ett oskydigt offer, som inte behöver känna skam.

4 När hon möter barn som inte får gå i skoan vi Ekots Afrikakorrespondent Maria Sjöqvist bara gråta. Men jobbet på den ofta så drabbade kontinenten ger henne ändå framtidstro. - Afrika är på gång! Text: Eva Nordenstam von Dewig Foto: Rickard L. Eriksson Journaist med Afrika i hjärtat Maria Sjöqvist rapporterar från såvä hydda som paats Afrika som kontinent är mytomspunnen. Vissa tänker direkt på svät, armod, bistånd och missionärer. Andra på exotiska djur som eefanter och giraffer. Maria Sjöqvist är Sveriges Radios utrikeskorrespondent i Afrika. Hon bor i Maputo i Moçambique och när hon tänker på Afrika är vänighet och gädje band det som kommer först. - Tidigare fanns det många andra stäen i värden jag kunde tänka mig att jobba ifrån, men sen jag började resa ti Afrika är det här jag vi vara! Det här är det mest spännande jobb jag kan tänka mig, säger hon. Då var början ändå ite svår. Första resan ti Afrika gick ti Burundi 1996, två år efter fokmordet i Rwanda. Hon träffade journaister som befarade att samma sak skue ske i grannandet Burundi. Lyckigtvis bev det inte så men Maria drömde mardrömmar och mådde vädigt dåigt. - Jag var förvånad över att det verkade ta så hårt på mig, men sen äste jag om biverkningarna av maariaprofyaxet ariam, och det var precis mina symptom. Sedan dess äter jag annan profyax. Maria har ett vidsträckt arbete, och rapporterar från 49 änder. Det bir många resor och ånga arbetsdagar, iband påkaade av statskupper och oroigheter. Som radiojournaist reser hon ensam, hemmaredaktionen finns ångt borta i Sverige. - Vid stora händeser träffar jag ju andra koegor på pats och annars jobbar jag ofta med en fixare, vanigtvis en oka journaist. Det här är ett vädigt sociat jobb och jag träffar ju fok hea tiden. Jag känner mig adrig ensam och är säan rädd på pats. De festa resorna panerar hon i förväg med redaktionen i Stockhom, men det gäer att atid ha en väska packad. - När Neson Mandea ti exempe hamnade på sjukhus åkte jag dit direkt. Som tur var så hände inget den gången. Med ett så stort arbetsfät finns det ständigt att göra. Maria prioriterar vika poitiska va som är intressanta, hon kan inte bevaka aa. Och även från de änder hon rapporterar mycket ifrån hinner hon inte med at hon vi. Som Sudan - ett dåigt samvete. - Men som korrespondent måste man vara bra på att vara nöjd med det man gör, för det går atid att göra mer, konstaterar hon. Maria tycker att intresset för Afrika är stort band svenskar, även om det finns en de fördomar och okunskap. Hon får ofta frågor om det finns mobier i Afrika och ti och med om det finns städer. - När det gäer mobier så går det att köpa smartphones med internet i en kåkstad utanför Maputo, ti ett» 4 Svenska Journaen

5 x Svenska Journaen 5

6 Maria Sjöqvist Bor: Maputo, Moçambique Yrke: Journaist Famij: Man, tre barn. Fritidsintressen: Hinner mest med jobbet just nu. Kuturtips från den afrikanska kontinenten: Läs en bok av Chimamanda Ngozi Adichie (Nigeria) eer Mia Couto (Moçambique), båda finns på svenska, se den sydafrikanska komedin White Wedding eer yssna på gungande, ständigt ika samhäskritisk, reagge med Tiken Jah Fakoy från Efenbenskusten. Bra turiständer: Moçambique: Om år kommer detta vara ett stort turistand med misånga sandstränder som än så änge inte har en enda sosto. Sydafrika: Det finns mycket att se mean Kapstaden och Krügerparken. God mat, spännande djur och vacker natur. Senega: Trevig atomsfär och jättebra shopping för den som giar hantverk. Länder på ekonomisk frammarsch: Moçambique, Ghana, Rwanda, Uganda, Kenya, Etiopien Goda mat-tips: Griade räkor i Moçambique Yassa pouet, (kycking som kokas med ök och citron) i Senega. A färsk frukt, mango- och ananasjuice, färsk avokado och bananer. 6 Svenska Journaen

7 Foto: Maria Sjöqvist/SR På jobbet. Maria Sjöqvist på uppdrag i Abidjan, den största staden i Efenbenskusten ett av 49 änder Maria bevakar.» bra pris. Skue de ha behövt vänta på utbyggda teenät hade de ju fått vänta i 50 år, säger Maria. Över huvud taget är det Afrika som Maria vi yfta fram mer vämående än den gängse biden. - Afrika är på gång och har en chans nu. Det går bra ekonomiskt för många änder och pengar strömmar in. Kineserna bygger vägar och det händer saker, säger hon. När det gäer hiv/aids-epidemin ser hon också att mycket har förbättrats, och dessutom finns bromsmediciner. - Men aids är naturigtvis fortfarande ett stort probem för att det finns en vädig massa förädraösa barn och man måste tänka på att medvetandegöra människor om hiv. Men jag tror ändå att kumen är nådd, säger hon. De frågor som Maria ser som viktiga är vad de afrikanska änderna ska göra med rikedomarna som strömmar in - och om det ska komma en ny generation med goda edare. Korruptionen förstör på fera sätt. - Om någon har en stor, fin bi så tycker jag inte att det är hea värden. Det vi stora edare i aa änder ha. Men det värsta med korruption är det förorade perspektivet. Att människor inte tar ansvar för det som de är satta att göra. Det kan göra mig heigt vred. Ett dåigt edarskap kan få ödesdigra konsekvenser. Såvä Afrikas Horn som Västafrika är hårt drabbade av torka och svät. En av anedningarna Maria ser är dåigt edarskap. - Att ett så rikt and som Kenya får svät i en andsände tycker jag är skamigt. Det ska inte behöva hända! Ett mer ivskraftigt jordbruk är en annan faktor som skue kunna förändra förhåandena på sikt. - Länderna behöver utvecka ett Maria Sjöqvist Afrika är på gång och har en chans nu. jordbruk som genererar överskott. Men tittar man på den ande av biståndet som går ti jordbruksstöd så är det minimat. För även om ekonomin går framåt så är Afrika en kontinent som tar emot mycket bistånd och Maria har sett både dåiga och bra exempe. - På sikt hoppas jag att biståndet kommer att minska i betydese och det hoppas vä aa som jobbar med bistånd också. Men vi har groteskt mycket pengar i västvärden och jag tycker ingen ska ge mindre pengar, och det finns ju atid goda projekt att stödja. Maria har inte någon ösning på hur biståndet bäst används men efteryser en mer finstämd debatt. - Jag tror inte att man kan taa om för människor ångt borta hur de ska bete sig utan i stäet ge verktyg för utvecking. Det är atid ättare att se vika fe andra gör. Kanske är det bästa biståndet att titta på sig sjäv och vad vi gör som inte fungerar. För vi kan bara ta ansvar för oss sjäva. Många människor i Afrika är i en situation där de behöver hjäp. De saknar fortfarande det ara nödvändigaste som rent vatten, mediciner och möjigheter ti skoa. Kongo är ett and där Maria iband kan känna av hoppöshet. - Kongo är ett fantastiskt spännande and och samtidigt mycket deprimerande. Jag besökte en famij som i princip bodde ovanpå en kopparåder, men de hade inte råd att skicka sina barn ti skoan. - Jag bir upprörd och arg. Barn som inte får gå i skoa gör något med mig. Jag vi bara gå ut och gråta bakom husknuten, säger hon. Men i Kongo har Maria också träffat Denis Mukwege som vi skriver om ängre fram i den här tidningen. - Det han gör på Panzisjukhuset är het enormt. Han tar sig an kvinnor som ingen annan bryr sig om. Han är ett hopp i mörkret, säger hon. Och även om Maria får möta extrem fattigdom och orättvisor i sitt jobb är hon en utveckingsoptimist som tror på Afrika. - Sjävkart kommer det att gå bra för Afrika men det kommer att ta tid och det finns mycket att göra. Vi vi gärna se snabba ösningar men man får komma ihåg att demokrati inte är ett sprintopp utan ett maratonopp. Snart har Maria arbetat två år från Afrika och hon har precis förängt kontraktet ett år ti. - Varje insag jag gör känns meningsfut. Jag kan tänka att om inte jag berättar det här så kanske faktiskt ingen annan gör det, säger Maria Sjöqvist. s Svenska Journaen 7

8 kortom... Haå Marene Agemo, som tisammans med Henric Östman, ansvarar för Läkarmissionens mobia second-handturné den 13 augusti - 2 september. Vad är det som händer? Vi åker ut på gator och torg i Sverige. Vi har ett tät med försäjning och ett itet café. Vi vi vi visa vårt nya koncept för second-hand och göra Läkarmissionen känd. Nytt är att människor kan bi skyddsängar för övergivna barn i värden. Vad kan man fynda? Vi satsar på käder: dam, herr och barn. Men inga möber, det bir för tungt. Var kommer ni att finnas? Vi börjar i Borås, sedan Göteborg, Karstad, Hamstad och Linköping. För exakta tider och patser gå ti Arbete som ger frukt s Jerry och Gina Siva förser skoor med fruktträd och andra ätbara växter i ett projekt som Läkarmissionen stöder i Moçambique. Projektet har bivit så popuärt att regeringen nu uppmanar aa skoor att pantera träd på sina skogårdar. Träden och växterna ger frukt och nötter ti eevernas skomat, men inbringar även ett överskott som säjs. Intäkterna används ti skomateria och renovering av byggnader. Under 2012 kommer de att pantera cirka fruktträd runt om i andet. Läkarmissionen stöder en månadsång insats i östra Kongo där av de mest utsatta människorna får ris, bönor, sat och även muggar, fat och två. Katastrofhjäp ti fyktingar i Kongo s Sedan januari har strider rasat mean kongoesiska armén och ugandiska rebeer viket medfört att tusentas människor drivits på fykt från andsbygden ti de större samhäena kring staden Beni i östra Kongo. Många av de drabbade tihör ursprungsbefokningen Mbuti, som redan innan miitärinsatsen evde under svåra förhåanden. Läkarmissionen gör nu en humanitär insats med just ursprungsbefokningen som må. Textireturen s Precis innan sommaren öppnade Textireturen, en bemannad återvinningsstation vid det popuära varuhuset Gekås i Uared. At som ämnas ti Textireturen tas om hand av Human Bridge, som är ett samarbete mean Läkarmissionen och Erikshjäpen. Human Bridge sorterar och väjer ut vad som ska säjas i deras secondhand-butiker i Sverige, och vad som ska skänkas ti bistånd. Textireturen - en återvinningsstation vid kädjätten Gekås. Eeverna fick vatten i betygen! s I stäet för det traditionea stipendiet ti ett fåta utvada eever vade Lorensbergaskoan i Ludvika att ge samtiga 141 niondekassare varsin ande av en vattenbrunn i Uganda. Vi kände att detta var en vädigt fin årskurs med fantastiska eever och vi göra något fint för aa. Brunnsborrning för rent vatten i Uganda bev vädigt uppskattat, säger arbetsedare Karin Nisson. Vi söker friviiga ti årets insaming s Läkarmissionen är med i årets insaming för Värdens barn och söker dig som vi vara med och sama in pengar på din ort. Insamingen pågår som mest intensivt under veckorna och som friviig bir du inbjuden ti en träff med Värdens barn för att spåna idéer och se vad just du har möjighet att bidra med på din ort. Hör av dig med teefonnummer, adress och viken kommun du tihör så bir du kontaktad av Värdens barn när det närmar sig. Meja: johanna.kratz@ akarmissionen.se eer ring Svenska Journaen

9 biden foto: toreif svensson Bananundret i Burundi s Biden är tagen i Burundi hösten Tisammans med journaisten Berthi Åkerund hade vi besökt en så kaad spargrupp. Vi var nu på en oka marknad för att träffa några kvinnor som startat egen business med hjäp av små ån från spargruppen. Den här kvinnan handade med bananer. Jag hade gått runt och fotograferat och skämtat med försäjarna på marknaden som jag ofta gör på mina resor i värden. På en de av marknaden åg hundratas bananstockar stapade. När det var dags för biden som skue iustrera den här kvinnans bananbusiness var det sjävkart att vi gick dit. Som ni ser bev det ite uppståndese. Verksamheten stannade upp och det bev många åskådare som undrade varför jag inte nöjde mig med bara en bid och vad det var för konstig refekterande tygskärm som Berthi bändade kvinnan med. Jag är mycket nöjd med biden. Toreif Svensson Svenska Journaen 9

10 Nedsaget Carmens tortia är Majsmjö, vatten och kak är råvarorna ti en vanig tortia. Men för att den ska bi riktigt god krävs det dessutom kärek! Johanna Kratz fick en tortiaektion av experten Carmen Canzinoa i Guatemaa. Text: Johanna Kratz Foto: HAns-Jörgen Ramstedt Carmen Canzinoa har jobbat änge när vi möts utanför hennes unchservering. At är förberett för dagens unchbjudning då Carmen ska visa hur man gör riktiga tacos. Från köket doftar det kryddor och så snart vi kiver in på gårdspanen, beägen mean ett cementhus med knabå vägg och en 10 S venska Journaen skjuiknande byggnad som är Carmens kök, får vi ett gas iska majsemonad i handen. Drycken kaas Fresco de masa de maiz och är en bandning av majs, socker, vatten och is. Den ska tydigen drickas innan unchen och vara bra för matsmätningen och har man ont i magen ska den drickas jummen som en ugnande medicin - på inrådan från aa äkare i Guatemaa, säger någon i samingen. Det är något speciet med intimiteten som uppstår när människor gör något och är sig något tisammans. Då spear det ingen ro att jag är en svensk journaist, ännu inte 30 år, och Carmen en kvinna med rötter från ursprungsbefokningen som arbetar minst 13 timmar om dagen för att hennes barn ska få gå i skoan. I det praktiska utbytet är vi bara människor som möts i skratt eer i djup koncentration i utförandet. Avväpnande och befriande. Carmens svägerska Lvisa ger mig ett bårutigt förkäde och tar mig med ti den stora gripannan för att grädda tortia. Tortia är runda mjuka bröd som vi senare ska fya med kött och tibehör. Tortia är en konst att göra, och kvinnorna här är sig hantverket från barnsben. Degen består Guatemaa av majsmjö, vatten och ite kak för att sippa oja på gripannan och bröden bir mjuka i stäet för knapriga. Lvisa knådar, ruar och bankar degen änge. Sedan böter hon händerna med ite vatten, tar en kump deg som just passar i handfatan, ruar den ti

11 Övning ger färdighet. Påhejad av äromästaren Carmen Canzinoas får Läkarmissionens Johanna Kratz, efter några försök, ti en okej tortia. Carmen Canzinoas tacos s För mått och tivägagångssätt rekommenderar vi att du etar efter ett iknande recept att härma. Kort om tacos Tortias: majsmjö, vatten och ite kak (i stäet för oja) Kött: Griat kött som skärs i bitar och äggs på tortian. Carmen marinerade köttet i vitök, margarin, soja, sat och currypasta. Chismo: Lök, tomat, citron, koriander/persija och seeri mixas ti en röra. Bönröra: svarta bönor kokas mjuka med sat och mixas tisammans med ök. Värms sedan upp igen med oja innan servering. Kåsaad: riven kå bandas med hackad seeri och persija eer koriander. s Tacos är benämningen för en rätt där hård eer mjuk tortia, bröd gjort av vete eer majs, serveras med oika fyningar. Fyningen kan vara kött eer grönsaker och äts med tibehör som sasa (sås) och grönsaker som avokado, tomat eer, som i detta faet, kå. En tacos äts nästan atid med händerna där tortian används som redskap. gjord på kärek en bo, pattar ut boen genom att så den mean händerna, trycker ut kanterna med tummarna, och så vips har hon en perfekt rund brödpätt hon ägger på pannan. Lika enket går det inte för mig. Första försöket missyckas fatat. Andra försöket ger visserigen en pätt men den är at annat än rund. På tredje försöket får jag godkänt och kan ägga min kumpiga tortia bredvid Lvisas vackra verk. Av skrattet att döma väcker jag i aa fa gädje hos min ärarinna och gästerna. Enka bröd kan tyckas - men vad är hemigheten? - Man måste göra tortias med kärek. Är man på dåigt humör bir bröden dåiga, svarar Carmen enket. Jag konstaterar att Carmens tortias då måste bi bra för det mesta. Hea Carmen Canzinoa Nu drömmer jag om att kunna öppna en större restaurang. tiden har hon ett stort varmt eende på äpparna, styr sina medhjäpare och gäster med uppmuntran och bjuder in oss med entusiasm och omsorg. Men så är hon också en överevare. Carmen Canzinoa växte upp i ett fattigt hem och medan hon drömde om att studera ti advokat sa pappan att utbidning inte var för kvinnor, de skue gifta sig i stäet. I dag är Carmen gift men har också fått grundäggande utbidning, tack vare tre års studier som hennes syster bekostade med en enke pigön. Lunchrestaurangen har hon kunnat starta tack vare ett itet ån genom Läkarmissionens partnerorganisation i Guatemaa. - Mitt jobb är mitt iv. Jag giar verkigen att driva min egen rörese och nu drömmer jag om att kunna öppna en större restaurang, säger hon. Bröden är kara, agom gubruna med några mindre mörka prickar, just som jag ärt mig att de ska vara. Köttet, marinerat i vitök och currypasta, är griat och från köket kommer byttor i rad med färggatt innehå. Det är frijoes fritos (en svartbrun bönröra), chismo (tomatsasa med koriander och persija), och saad på kå, seeri och persija. Snart sitter vi aa ner och äter. Med mjö kvar i ansiktet konstaterar jag att detta varit den bästa dagen hittis på resan i Guatemaa. s Svenska Journaen 11

12 krönika Vi kan inte döja våra iv för barnen Vad ska man som föräder berätta för sina barn för att de ska förstå vem man är och vad man genomevt innan barnen kom ti värden? Vika svårigheter och mörka hemigheter ska man dea med sig av? Och när är tiden kommen då det är rätt att berätta? Det är sådana frågor man stäer sig när man äser Göran Rosenbergs bok Ett kort uppehå på vägen från Auschwitz och Jens Orbacks bok Medan segern firades. Min mammas historia. Båda böckerna utspear sig i andra värdskrigets sutskede, men de har het oika perspektiv. Den ena boken är en mardrömsskidring av nazisternas grymheter i Poen och den andra skidrar befriarnas, de ryska sodaternas, härjningar i samma Poen medan segern firades Av en händese har jag kommit att samarbeta med båda författarna. Göran Rosenberg och jag var båda programedare i ett program som kaades Magasinet i TV2 under tidigt åttiota och Jens Orback och jag samarbetade i början av nittiotaet på SVT:s samhäsredaktion. Jens Orbacks bok gavs ut för snart fem år sen efter en ång tids vånda och djupdykningar i det förfutna. Hans mamma Katja hade burit på något tungt och svårt som hon inte vie beasta sina barn med. Men på något märkigt sätt förstod barnen ändå. Inte exakt vad som hänt, men att det var ett trauma som prägat hea hennes iv, det visste de. Jag fick föja sonens utforskningar ite på avstånd medan hans skrivarbete pågick. En omtumande resa i tid och rum. Med Göran Rosenberg var det ite annorunda. Hans ånga utforskning av pappans väg från Auschwitz ti nybyggarsamhäet Södertäje pågick i fera decennier. Ett ivsprojekt. Bitvis är berättesen om pappan så mörk att den är svår att ta ti sig. Skidringen av vad som hände i september 1942 i ghettot i Lodz är nästan outhärdig. Det är berättesen om hur judarna uppmanas att uteverera gama, sjuka och barn under tio år för att de ännu friska ska få eva. Inom oppet av två veckor utevereras människor för att adrig mer höras av. Jag äser en hav sida i taget för att hinna smäta vad jag äser. Insikten om att detta utspear sig ungefär samtidigt som min mamma bär på mig, hennes tredje barn, och snart ska föda fram mig på Amänna BB i Stockhom tar tag i mig. Jag ska födas i ett and dit kriget inte nått men där krigets grymheter pågår utanför våra gränser och där min mammas hemand är ockuperat av tyskarna. När jag sår upp Göran Rosenbergs bok och äser dedikationen står det: Denna bok föddes i ert säskap. Jag tror jag minns upprinnesen. En soig dag vid Taxingebadet, barnen ekte i strandkanten och vi vuxna taade om vikten av att berätta den egna historien. Vikten av att skriva. I dedikationen på försättsbadet i Jens Orbacks bok står det: en iten skärva av historien som gör sig bra av att ses från ite oika hå. När jag nu ägger de båda böckerna inti varandra sås jag av vika djupa ärdomar de förmedar. I båda faen vie förädrarna skona sina barn från de tunga bördor som den egna famijehistorien förmedade. Barnen skue skriva historien på nytt. Men historien hann så småningom ikapp dem. Det är en ärorik resa att färdas genom samtidshistorien tisammans med mina vänner och arbetskamrater. Genom att berätta förmedar de trots at jus och hopp. Och en insikt om att det kanske ändå atid är bättre att få veta. För, som Jens skriver, med vija kan man döja - men med vija kan man inte gömma. Annika Hagström Journaist, programedare och författare. Hon har varit gästprofessor vid Institutionen för journaistik och masskommunikation, JMG, i Göteborg. 12 Svenska Journaen

13 : Lasse Åberg + Mathantverk + Griat ETt MatMagasin från krav scanna qr-koden! Teckna prenumeration direkt på webben. PRenUMeReRa PÅ reko MaT! Posttidning B Magasin REKO MAT c/o KRAV Box 1037, Uppsaa 4 NUMMER FÖR BARA Ett matmagasin från krav reko mat håbar matgädje Nr KR reko mat håbar matgädje Nr krav.se/reko-mat tag med det goda! sommarfeeing ti middag mat Vårt KRAV- och Fairtradekaffe kostar bara några ören extra per kopp småpengar för dig som bir ti en väbehövd sant för många andra. I getternas härjeda Tack för att du gör ett godare va du också nästa gång du handar i butiken: bryggkaffe, kokkaffe och snabbkaffe. mycket mera mangod Pris 39 kr Vijans kraft Visionären strävar vidare PRenUMeReRa på reko MaT Och få 4 nummer direkt hem i brevådan Proväs och teckna prenumeration på vår webb: krav.se/reko-mat VaD är Reko Mat? REKO MAT är KRAVs eget magasin om ekoogisk, modern matkutur och matgädje. I REKO MAT får du recept där aa ingredienser finns som ekoogiska, tips på nya KRAV-märkta produkter och inspiration ti patser att besöka. Väkommen som prenumerant!

14 kongokinshasa två döttrar. Dr Denis Mukwege trodde nog inte att patienten Safi Ngongo skue bi så återstäd att hon skue kunna föda barn utan att det döttrarna Bea och Heuri och har fött dem utan att ens göra kejsarsnitt 14 Svenska Journaen

15 Han har opererat sex tusen kvinnor som utsatts för övergrepp. Två gånger har han nominerats ti Nobes fredspris. Svenska Journaen var med när den numera värdsberömde Dr Denis Mukwege mötte en av sina tidigare patienter på Panzisjukhuset. Text: Berthi Åkerund Foto: Toreif Svensson Tack dr Mukwege Safi Ngongo opererades fick ivet tibaka uppstod kompikationer. Men i dag har hon Det är ett soigt möte som äger rum på gården ti Panzisjukhuset i Bukavu i östra Kongo. Det igger i Bukavu i östra Kongo och byggdes band annat med pengar från Läkarmissionen. Sjukhusets chefsäkare, gynekoogen Denis Mukwege, tar tvååriga Bea i sin famn och ger henne en puss på kinden. Mamma Safi Ngongo står bredvid med nio månader gama Heuri i armarna och stråar med hea sitt ansikte. Det har gått några år sedan Safi var patient på sjukhuset. Då var hon i mycket dåigt skick och dr Mukwege tvingades operera henne ett ferta gånger. När de möts på nytt berättar Safi att hon fött sina båda fickor utan kompikationer. Hon har inte ens behövt göra kejsarsnitt. Dr Mukwege ser en smua förvånad ut. Jag minns hur svåra dina skador var och det du berättar visar att resutatet faktiskt är bättre än det jag kunde hoppas på. Jag är mycket gad för din sku. Safi har ett bra iv i dag. Det finns bättre och sämre dagar, det ska jag erkänna, men när jag tänker på hur hoppöst ating en gång var, så kan jag inte riktigt fatta att jag har en famij nu. Dr Mukwege och Panzisjuhuset är i dag kända namn över värden. Tretton år har gått sedan arbetet på sjukhuset startade. Då bestod det av två gama kooniahus som hade rustats upp i hast och de nya dearna fick byggas medan ringande köer av patienter togs om hand. Panzisjukhuset i Bukavu Den första patienten var en kvinna med avarig skottskada. Hon hade bivit skjuten i sitt hem och kuan hade träffat året och orsakat fyra frakturer. Vi var fera äkare som undersökte kvinnan och jag skue så småningom i samta med henne få veta vad som hade hänt, säger Denis Mukwege. Det kom med tvekan, hon berättade inte gärna. Hon hade bivit vådtagen och sedan skjuten. Jag hade arbetat som gynekoog i tio år men hade inte mött» Svenska Journaen 15

16 kongokinshasa» något iknande. Kombinationen av vådtäkt och grovt yttre våd med avsikt att stympa var ny för mig. Tre månader senare hade sjukhuset tagit emot nästan femtio kvinnor med skador efter sexuet våd och dr Mukwege och hans persona undrade vad det var som hö på att hända I dag har Panzisjukhuset behandat cirka kvinnor som har utsatts för sexuea övergrepp, och dr Mukwege har fått fera stora internationea priser för sitt arbete och för att oförtröttigt gett röst åt kvinnorna i östra Kongo. Efter att ha taat för FN:s ambassadörer, vittnat i den amerikanska kongressen och framträtt i åtskiiga stora internationea media, så har han yckats skapa uppmärksamhet åt det fruktansvärda som har hänt och fortfarande händer i det hörn av Kongo som gränsar ti Rwanda. De värsta formerna av övergrepp, gruppvådtäkter där kvinnornas underiv förstörs med skjutvapen eer tihyggen, har minskat. De är inte ängre ika frekventa som tidigare. Men å andra sidan har övergrepp som utförs av civipersoner, i städer och i Denis Mukwege med Safis drygt tvååriga dotter Bea. byar, bivit vanigare. Det är tydigt att beteendet spridits från miitär och miisgrupper ut i samhäet. Värden verkar ha förstått vad som händer här, det är en framgång, säger dr Mukwege. Men det räcker inte, det måste ju bi ett sut på det oerhörda och det har egentigen inte skett. I genomsnitt får vi varje dag in sex nya patienter som har varit med om ett övergrepp. Min bestämda uppfattning är att vådet mot kvinnorna kunde ha stoppats för fera år sedan, bara det hade funnits poitisk vija från de stora edarna i värden. Men av någon anedning har den vijan inte funnits. 6 tusen Vi är ett fattigt and men ändå ett av de rikaste när det gäer naturresurser. Vi har mineraer som hea värden vi komma åt. Så många operationer har dr Denis Mukwege utfört på kvinnor med skador efter vådtäkter. Var och en av kvinnorna som behandats på sjukhuset har sin egen hemska historia. De påminner om varandra men skijer sig ändå åt. För Safi Ngongos de inträffade övergreppet när hon var på besök hos sina morförädrar i en by söder om Bukavu. Pötsigt stod en grupp sodater framför henne och hon hade ingen chans att komma undan. Hon sogs ti marken och minns att hon såg sex män, sedan förorade hon medvetandet. Men Safis mormor, som tvingades vara vittne ti övergreppet, vet att de var åtta. Safi fördes ti en kinik i en by i närheten. Men de kunde inte göra så mycket, skadorna i underivet var så grava. Hon fick åka med en iten astbi ti Bukavu och där tog säktingar ti hennes styvmor hand om henne, någon dag senare fick hon hjäp med att komma ti sjukhuset. Paraet med att hon genomgick operationerna gick hon i terapi för att bearbeta sina uppeveser. Hon förbereddes på att det skue vara svårt att finna en man som vie gifta sig med henne när de fick veta vad som hade hänt. Men döj ingenting, säg som det är, sa terapeuterna. De två första männen försvann kvickt när Safi berättade, men den tredje stannade och det är han som är hennes make och far ti fickorna. Dr Mukwege tror att han med egna händer har opererat sex tusen kvinnor med skador som uppkommit vid vådtäkter och totat sett har omkring operationer av det saget utförts på sjukhuset. Jag har fått ivet tibaka och jag vet inte riktigt hur jag ska tacka, säger Safi när de möts där på sjukhusgården. Du behöver inte tacka, svarar dr Mukwege åmät. Varje gång jag ser att någon av våra patienter har kunnat gå vidare i ivet känner jag att jag har fått min beöning, det är den enda jag egentigen behöver. Och då orkar jag stiga upp nästa morgon och fortsätta arbetet. s Panzisjukhuset byggdes mitt under kriget s byggdes sjukhuset, mitt under krig och med en omvärd som undrade hur någon vågade sätta upp ett sjukhus när risken var stor att det skue attackeras och förstöras. Men äkaren Denis Mukwege var enveten i sin uppfattning om att sjukhuset skue byggas och med pengar från Sida och Läkarmissionen kunde visionen bi möjig. Sjukhuset har i dag 450 bäddar och är ett amänsjukhus med 50 äkare anstäda. Vården av kvinnor som varit utsatta för sexuet våd sker inom ramen för ett särskit projekt som betaas av EU och administreras av pingströresens biståndsorgan PMU. Sjukhusets måsättning är att så småningom bi het sjävförsörjande, men ännu behövs stöd utifrån och varje år bidrar Läkarmissionen med mede ti driften av sjukhuset. 16 Svenska Journaen

17 Safi Ngongo När jag tänker på hur hoppöst ating var, så kan jag inte riktigt fatta att jag har en famij nu. Svenska Journaen 17

18 webaidshop Gåvor som räddar iv Webaidshop är Läkarmissionens biståndsbutik på nätet. Här går det att köpa saker som räddar iv, hjäper fattiga ti en värdig tivaro eer ger vård ti den som annars inte skue få den möjigheten. Aa gåvor är på riktigt och därför kan produkter ta sut. Det är Läkarmissionens partner ute i fät som bestämmer antaet och det baserar sig på viken kapacitet som finns. Ti exempe hur många skopatser en skoa har, hur många sjukhussängar som finns på ett sjukhus eer hur många grisar som går att distribuera på ett bra sätt. Den som har köpt en produkt kan skriva ut ett gåvobevis på sin skrivare hemma, eer bestäa en utskrift från Läkarmissionens kontor. Många använder Webaidshop som presentbutik och uppvaktar vänner och famij med en verkigt meningsfu present. Andra handar konkret bistånd på nätet som ett sätt att hjäpa ti. s skostart. Bänkpapper, nya böcker, att träffa kompisar, nya ärare, scheman istan kan göras ång och chansen berätta mycket om. Varför vade du utbidningsreaterade produkter? Jag vi hjäpa andra - Det beror på att jag har fått gå i skoa viket har varit bra för mig och jag vi hjäpa andra människor att få gå i skoa. Jörgen Gradin Mamma var ärare - Jag köpte en tipspromenadvinst ti mammas 70-årsfest. Hon är pensionerad ärare, och tipspromenaden handar om henne. Karin Thörnbad 18 Svenska Journaen

19 Efterängtat regn i Burkina Faso Antoine Ouedraogo har ansvarat för Läkarmissionens matutdeningar i Burkina Faso under våren. I juni var han i Sverige och berättade om äget. Nu har det börjat regna men många är för svaga för att orka jobba på sina fät. De har varit hungriga för änge. Med regnen kommer också maarian och den drabbar de svagaste värst. Barn kommer att dö av maaria den här sommaren. Hur har hjäpen från Läkarmissionen fungerat? Den har fungerat bra men inte varit tiräckigt. Fer människor hade behövt mer hjäp. Kan vi göra något för att hjäpa nu? Jag hoppas verkigen att ni vi hjäpa oss, för vi behöver verkigen det. Vi har bara en regnperiod om året i Burkina Faso och därför är det så mycket som gäer nu. HJÄLP! skotiden är verkigen på gott och ont. Men att få gå i skoa är fantastiskt. Det kan den som adrig har fått s Läkarmissionen har gett pengar ti matutdening och nytt utsäde av en sorts majs som ska stå emot torka bättre, det är dock inte genmanipuerat. Gå in på: stoppahungern.nu om du vi hjäpa människorna i Burkina Faso med en gåva. Mika fick en get!? - Vi vie köpa en present ti Emeie och Mika, våra ungdomars konfirmationsedare och tyckte då att en hjäpande gåva var ett bra va, som gick hand i hand med det gångna årets undervisning. Vi försökt, i den mån det gick, hitta gåvor som passade. Emeie som fick skomateria äser ti ärare. Det var dock svårt att hitta personmatchande gåvor ti aa Mika fick en get! Louise Forsund Öka deaktigheten - För mig är det viktigt att öppna mina barns ögon för att se värden i stort. Att aa barn inte ika naturigt har tigång ti skoa, materia eer ens mat som vi har i Sverige. När jag köper skoreaterade produkter via Webaidshop kan jag föra en diaog med mina barn om hur och vad pengarna går ti och på det sättet göra dem deaktiga och öka deras medvetenhet om den brist på deaktighet som finns för barn i värden. Erica Johansson Svenska Journaen 19

20 mina rötter Ett koakdike och en bidörr skide dem åt. En fattig tiggande kvinna med sitt barn och Barbara Voors som satt i baksätet på förädrarnas bi på hemväg från en trevig hegpicknick. Biden brände sig fast i evaåringen och kommer för atid att präga hennes iv. Text: Majken öst-söderund Foto: Sandra Qvist Som de festa barn hade Barbara ett starkt rättspatos. Hon reagerade starkt mot orättvisorna hon såg i sin hemstad Teheran. Varför satt hon, visserigen svettig och varm, i baksätet på en Mercedes medan en kvinna som bara var några år ädre än hon sjäv satt vid sidan om gatan och tiggde pengar ti sig och sitt barn? När Barbara var nyfödd fick hennes pappa jobb som affärsman och senare svensk handessekreterare. Hea famijen fyttade från Stockhom ti norra Teheran. Det var före revoutionen och Sverige hade ivig hande med andet. En de av andet bomstrade, men kasskyftorna var enorma. Barbara såg och reagerade. På barns vis började hon med djuren. Hon tyckte synd om de hungriga och hemösa hundarna som strök omkring, på nätterna tog hon in dem i famijens trädgård och gav dem mat. - Det kan tyckas cyniskt att jag tyckte mest synd om djuren, men jag var ett barn. Min erfarenhet från Iran handar också om ett barns erfarenhet, jag åkte därifrån för 33 år sedan, jag har adrig varit tibaka. Jag vet ingenting om hur det är i Iran nu. Min bid av Iran är värdiga, humoristiska människor med enormt starka famije- och säktband. Som vuxen förstår jag att det sista också kan var Barbara Voors Jag vi ge konstruktiva bider från Afrika. Det är kränkande att bara ge dystra rapporter. probematiskt, som barn såg jag mest fördearna. Biden av den tiggande kvinnan kan Barbara fortfarande frammana när som hest. - Jag har dåigt minne, gömmer ansikten och namn men känsor och mijöer kan jag minnas exakt. Jag insåg att det var bara en bidörr som skide mig ifrån kvinnan som satt på andra sidan koakdiket. Vä hemma fick hennes pappa utstå en mängd frågor. Varför fanns det orättvisor? Vad skue de göra? Kort därefter tvingades hea famijen ämna Iran vädigt skyndsamt, revoutionen som skue utjämna orättvisorna kom Barbaras tre bästa Med Sverige: 1 Demokrati. 2 Jämikhet. 3 Frihet. Vi tar dessa mänskiga rättigheter som sjävkara, att ha reigions-, yttrande- och mötesfrihet ti exempe. I Syrien och Egypten dör människor i kampen för människors ika värde. Iband ska vi kanske påminna oss om att vara tacksamma för det som vi finner sjävkart. Med Iran: 1 Det kontroerade kaos som råder där. Det finns struktur och ordning i grunden fast det på ytan råder kaos. 2 Nykterheten. Som barn såg jag adrig en berusad person på gatan. 3 Kimatet. Vintern är kort och den varma årstiden ång. I bergen finns härig skidåkning, att kunna kombinera skidor på dagen med värme på kväen var osagbart. av sig och sex mijoner iranier fydde undan tortyr och död. - Även om vår fykt var yxig på aa sätt i jämförese med hur fyktingar tvingas ämna sina hemänder, tror jag att min erfarenhet gör att jag har stor förståese för dem som måste ämna sitt hemand. Att komma ti Sverige var inget som Barbara ängtat efter. Hon tyckte att det var kat, tyst och dystert. I gymnasiet kom hon i kontakt med Isak - Isoera Sydafrika kommittén och fick utopp för sitt engagemang genom att kämpa mot apartheid i Sydafrika och Namibia. Sitt ara första erkännande som författare fick hon genom en nove hon skickat in ti en novetäving arrangerad av Afrikagrupperna. - Jag vann tävingen och bev vädigt engagerad mot orättvisorna och förtrycket i Afrika. Senare bev det också en bok om Afrika - en reseberättese - När eefanter dansar. - Jag vi skriva fer böcker av den typen. Jag vi ge konstruktiva bider från Afrika. Det är kränkande att bara ge dystra rapporter, att inte skriva om at det positiva som också finns och aa värdiga människor. Jag försöker atid tänka mig in i hur jag skue skriva om det var mitt hemand jag skrev om. Hur skue jag vija bi beskriven? - Jag är så tacksam för min uppväxt. Den har gett mig andra perspektiv. Barn som växer upp i Sverige i dag får het andra inspirationer och intryck än vad svenska barn fick på 1970-taet. Gobaiseringen har värmt upp Sverige. s 20 Svenska Journaen