ournalen Mat-Lina HJÄLP GRAVIDA TILL SJUKHUS SÅ SKA BARNEN DELA MED SIG TYGER BLIR FINA BRICKOR Italienska smaker på riktigt

Transkript

1 Svenska ournaen oktober 2013 årgång 89 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen HJÄLP GRAVIDA TILL SJUKHUS Många har inte råd att föda säkert SÅ SKA BARNEN DELA MED SIG Jukappar skickas ti Östeuropa TYGER BLIR FINA BRICKOR Så finansierades en vårdavdening Itaienska smaker på riktigt Mat-Lina Nikas och Linas matkasse når ända ti Kenya

2 Tranbärskuren har bivit Mains räddare i nöden Main Berghagen har syssat med häsa och träning i hea sitt iv. I dag är det framförat som yogaärare hon jobbar. Hon strävar efter att varje dag må så bra som möjigt och eva så sunt som det bara går. I det ingår att äta rätt och tisätta kostiskott om de så behövs. När hon växte upp i Järvsö deade hon sin mormors intresse för at i naturen som gynnade häsan. Mormor hade atid något för aas krämpor, säger Main och skrattar. Main har fina minnen av höstdagar när hon tisammans med sin moster trampade runt på myrarna i Järvsö för att pocka tranbär. Det gjorde vi saft och syt av. Tidigt i ivet ärde mig både mormor och moster att jag kunde bi av med mina besvär om jag drack av tranbärssaften. Och det fungerade verkigen. Dom visste vad dom pratade om. Men det var socker i tranbärsjuicen, viket Main så småningom insåg att hon kunde undvika. Så småningom bev även det här med att dricka fera iter tranbärsdryck i veckan adees för opraktisk. Hon ever ett intensivt iv med många tjänsteresor och oregebundna arbetstider och at som kan underätta i vardagen är bra. Nu har jag hittat något mycket bättre. Cran Cure fungerade från första stund mot mina besvär. Det är en tranbärsprodukt i tabettform. För många år sedan bev Main riktigt sjuk. För att bi bra krävdes en peniciinkur. Efter den dagen är hon mycket bättre på att yssna på kroppens signaer för att undvika obehag och besvär. Jag har atid med mig Cran Cure i handväskan och jag tar dem i förebyggande syfte så fort jag får känningar. Cran Cure känns som en modern kur och det är ett tiskott som jag verkigen kan rekommendera ti andra, säger Main. Besvär och känningar som uppstår är exempevis att det svider och tränger på när man ska kissa. Med Cran Cure har at bivit så enket. Produkten har underättat ivet för mig. Jag har håit på med häsa i hea mitt iv. Och ju ädre jag bir desto viktigare är det att bibehåa häsan. Jag har inte hittat något bättre än Cran Cure för mina besvär. Den här kuren har bivit en räddare i nöden, säger Main. 5-dagarskur Tranbär har traditionet använts inom fokmedicinen i fera hundra år. Det har i aboratorie- och djurförsök visat sig att specifika ämnen i tranbär men också ingon hindrar bakterier, framförat E-coibakterier, att fästa vid semhinnorna i urinvägarna och ge besvär. För den som har besvär med att det svider och tränger på när man ska kissa är det viktigt är att dricka mycket för att skapa större urinmängder, som kan spoa igenom urinröret för att minska risken för tiväxt av bakterier. Immunsystemet Cran Cure innehåer tranbärsoch ingonextrakt, ingonbadsextrakt, åkerfräken- och gurisextrakt och vitamin D3 som bidrar ti immunsystemets normaa funktion. I Cran Cure finns också 2 mijarder mjöksyrebakterier. Vä sammansatt Rekommendationen är att ta 4 tabetter Cran Cure i 5 dagar för att sedan fortsätta med 2 tabetter per dag. Cran Cure finns i häsokostbutiker och på apotek. Produkten går också att bestäas fraktfritt via teefon på: eer på: Det tar 1-2 arbetsdagar med postpaket. Pris, 269 kr för 48 tabetter. Att få ägna dagarna åt att göra värden ite bättre ger mig bra energi. Svenska Nikas Aronsson 4 ournaen Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen ges ut av Läkarmissionen och är en organisations- och medemstidning Direktor: Johan Lija ansvarig utgivare: Conny Sjöberg Information: Eva Nordenstam von Dewig Biståndsprojekt: Ove Gustafsson Medems- och givarservice: info@akarmissionen.se Postadress: Läkarmissionen, Väingby teefon: växe hemsida: Produktion: Swedmedia Redaktör: Kerstin Doye redigering: Peter Wickberg Kartor: Oa Gustafsson Omsagsfoto: Erika Stenund Postadress: Swedmedia/Svenska Journaen, Stockhom e-postadress: svenskajournaen@swedmedia.se teefon: Annonser: Dispay i Umeå Annonsbokning: gunia.johansson@dispay-umea.se Postadress: Dispay/Svenska Journaen, Box 3042, Umeå teefon: tryckeri: V-TAB, Vimmerby gåvor ti Läkarmissionen på Pusgiro foto: erika stenund oktober Säkrare förossningar Att föda på Nkingasjukhuset ger säkrare förossningar för kvinnor i Tanzania. Sjukvårdsteam åker därför ut i byar för att få kvinnor och män att förstå detta. 16 Här fys jukappssäcken Aktion Jukappen engagerar. Barngrupper, företag och famijer vi vara med och skicka jukappar ti barn i Modavien, Ukraina och Rumänien. 19 Artike startade upprop En artike i Läkartidningen om grymheterna i DR Kongo kontra godheten hos doktor Mukwege på Panzisjukhuset fick enormt genomsag i Sverige. Pötsigt insåg många att vi aa är medskydiga. Det startades upprop och insamingar. 20 Afrikanska mönster säjer Några kvinnor fick en idé hur de skue kunna stödja Nkingasjukhuset. Nu gör de brickor med tanzaniska mönster och säjer i Sverige. Vinsten går ti sjukhuset i Tanzania innehå Våra häsoinsatser engagerar Läkarmissionen stöder häsoinsatser på oika sätt: mindre häsomottagningar, utbidning av barfotaäkare eer den mobia kiniken i Modavien. Men två ite större sjukhus i Afrika får också stöd av Läkarmissionen: Nkingasjukhuset i Tanzania och Panzisjukhuset i DR Kongo. Och i detta nummer av Svenska Journaen bir det tydigt att det finns ett starkt engagemang för bägge dessa sjukhus. En friansjournaist, Magda Gad, skrev en artike från Panzi i Läkartidningen och den fick ett enormt gensvar som märktes tydigt hos oss här på Läkarmissionen. Många hörde av sig och vie hjäpa på oika sätt. Band annat fick Usha Deminger i Lia Edet idén om att göra ängar och säja ti förmån för Panzi. Denisängar Eva Nordenstam von Dewig Informationsansvarig på Läkarmissionen 14 kaar hon dem efter chefsäkare Denis Mukwege. I denna tidning kan du också äsa om Maggan Edin som är pensionerad sjuksköterska och har arbetat på Nkinga i omgångar. Maggan och några väninnor ti henne har engagerat sig för att göra brickor med tyger från Tanzania, som säjs ti förmån för Nkinga. Den stora artiken i det här numret kommer från en specie de av Nkingas verksamhet. Det är ett team av sjukvårdspersona som åker ut i byar och undersöker gravida kvinnor och vaccinerar barn. Det är viktigt för att bivande mammor ska övereva förossningen. foto: skynket foto: erika stenund foto: toreif svensson Kungshoms strand 179 Stockhom info@eexirpharma.se

3 Matkassen hjäper famijer i Kenya Ju mer du dear med dig, desto mer har du kvar. Den broderade bonaden fanns på väggen i syskonen Lina Gebäcks och Nikas Aronssons hem. Ideoogin som prägade deras barndom visade sig senare i ivet vara mycket gångbar även som goodwi i en stenhård företagsvärd. Text: Majen Öst-Söderund Foto: roberth björk Linas Matkasse är i dag ett väkänt begrepp. Företaget som grundades i iten skaa 2008 av de båda syskonen har i dag fem år senare 35 anstäda och en omsättning som uppskattas ti över 450 mijoner för innevarande år. Det senaste året har företaget också anserats i Tyskand och Engand, även om det utomands ännu är en mycket bygsam verksamhet. I våras utsågs företaget ti Årets komet. Priset deas ut av Svensk Hande och tidningen Dagens Hande. Innan dess har företaget bivit utsett ti Årets affärsmode Företagets vd Nikas Aronsson är mycket försiktig med orden, men han konsterar att det gått ganska bra. Något annat vore synd att säga. Företaget har en utvecking som kan få vem som hest att undra över vad som är troformen ti deras framgång. Lina Gebäck. Syskonen berättar att de, tisammans med sin ädre syster Lotta, växte upp i Huddinge. Men trots att förorten bara igger en dryg mi ifrån Stockhom åter det mer som Buerbyn då de berättar om sin barndom. Famijen hade en via där det också fanns en extra ägenhet, där farförädrarna först bodde och sedan morförädrarna. Farmor och farfar tog hand om barnen efter skoan. Nikas minns det som att det var farmor som hade bonaden på väggen, men Lina är ganska övertygad om att det var mormor som broderat orden med de svårtydda orden. Som barn funderade de mycket över hur orden skue tokas. Budskapet hemifrån och från pingstkyrkan i Huddinge, där barnen tibringade mycket tid, var entydigt. Att dea med sig och finnas ti för andra är en de av hemigheten ti ett bra iv samma kunskap som forskaren Bengt Brüde senare definierat på rent vetenskapig väg som formen för ycka. Våra förädrar åkte hem ti ensamma människor på juafton. >> 4 Svenska Journaen Svenska Journaen 5

4 Lina Gebäck Åder: 35 år. Famij: Maken Danie, barnen Petrus, 6 år, Hannes, 3 år, Fora, 1 år. Favoriträtt: Gnocchi med tomatsås och parmesan. Aktue: Dietist, deägare och ansiktet utåt i företaget Linas Matkasse som i våras utsågs av Svensk Hande och tidningen Dagens Hande ti Årets komet. Priset är bara ett i raden av aa de utmärkeser som det starkt växande företaget fått sedan starten Nikas Aronsson Åder: 43 år. Famij: Makan Main, barnen Doris, 10 år, Ture, 8 år, Majken, 4 år. Favoriträtt: Köttfärsimpa med soja, purjoök och honung. Aktue: Vd för Linas matkasse, ägare tisammans med systern Lina. Linas Matkasse är en företagskomet med 35 anstäda efter 5 år. foto: erika stenund Varje månad får 405 personer i Kenya en matkasse. En kvinna som fått hjäp av Linas Matkasse har en hasduk ti Nikas Aronsson. >> De har atid haft ett starkt sociat engagemang, säger Lina. När Nikas skue väja ivsinriktning började han med ekonomisk inje på gymnasiet och fortsatte sedan med att studera musik. Men ganska snart avbröt han studierna för att i stäet ägna sig åt den nya teknik som då var på aas äppar internet. Han säger bygsamt att han kodade ite. Han utmanades av ett probem som han stött på både i kyrkan och i samhäet. Unga människor var inte as skoade i soidaritetstanken och intresserade av att stödja biståndsprojekt i samma utsträckning som förädrarna och deras förädrars generation. Jag försökte hitta en metod för att få unga människor intresserade av bistånd. Det var inte så fiantropiskt som det åter, mer sjäviskt. Jag vie göra någonting meningsfut av mitt iv. Att få ägna dagarna åt att göra värden ite bättre ger mig bra energi. Han startade den ideea föreningen Webaid.se, som anserade en smstjänst där det enket gick att skänka pengar ti bistånd genom ett sms från mobien. En iknande funktion fanns för datorer, men där handade det inte om att skänka pengar utan om att kicka på en änk, och pengarna ti bistånd betaades då av annonsörer. Över unga människor vade via Webaid att skänka en mindre gåva ti bistånd innan Webaid bev en de av Läkarmissionen. Nikas bev då anstäd i Läkarmissionen och Webaid utveckades ti WebaidShop. Jag är entreprenör, jag giar att starta verksamheter, att vara anstäd passade mig vädigt dåigt. Jag etade hea tiden efter bra affärsidéer. Så föddes tanken som bev sjäva foto: erika stenund upprinnesen ti Linas Matkasse. Nikas hustru Main hade panerat att hämta barnen på dagis och samtidigt handa, men en ång seg bikö gjorde att hon bev starkt försenad och inte hann handa. När hon stressad och trött kom in genom dörren konstaterade hon: Tänk om man bara kunde sträcka ut armen vid ett rödjus och få en färdigpackad matkasse. Nikas insåg att här fanns ett behov, en affärsidé. Näthanden förutspåddes bi framtidens nya varuhus. Varför skue han inte kunna säja en färdigpackad middagskasse på nätet, särskit som han hade en syster som var dietist? Vädigt tidigt började han också fundera över hur han skue få in ett biståndsprojekt i företaget. Det finns bara positiva effekter med att väva in biståndsprojekt i ett företag. Aa mår bra av det, både den som ger och den som tar emot. Efter att ha detagit i ett kristet arrangemang för edare, Goba Leadership Summit i Örebro 2009, började han och hustrun fundera över hur Linas Matkasse kunde vara med och göra något för nödstäda människor. På konferensen hade de hört taas om en företagare som jobbade med mikroån och en annan som gav bort ett par skor ti bistånd för varje par skor han såde. Ganska snart bestämde vi oss för att vårt bistånd skue handa om matkassar. Men vi vie samarbeta med en organisation som kunde biståndsfrågor. Vi skue bidra med det vi kunde i det här faet pengar. Det sutade med ett koncept där i dagsäget 405 personer får en matkasse varje månad som finansieras av Linas Matkasse och företagets kunder som skänker pengar ti bistånd samtidigt som de betaar sin räkning. För att få kassen måste mottagarna i Kenya deta i en grupp där de tisammans sparar pengar, som de i sutändan kan använda ti att starta ett företag, köpa en bättre bostad eer exempevis köpa mark för att bygga en bostad. Nikas Aronsson Det finns bara positiva effekter med att väva in biståndsprojekt i ett företag. Aa mår bra av det. Om vi skänker mat får mottagarna rimigtvis ite pengar över, dessa ska de spara och använda ti något som förbättrar deras försörjningsmöjighet. Vi vi inte skapa beroende utan hjäp ti sjävhjäp. Nikas berättar att företaget har paner att på ett mer konkret sätt bidra med kunskap om företagande och kanske även kunna erbjuda mikroån, men at det är ännu bara på paneringsstadiet och ingenting han vi prata mer om. Att ha en stark grundvärdering tror Nikas är positivt för aa företag. Ti exempe har Linas Matkasse också konsekvent sagt nej ti aa vineverantörer som vi skicka med vin som varuprover i deras kassar. Vi är inte sjäva absoutister, men Linas Matkasse är vardagsmat som har barnfamijer som en stor mågrupp, förkarar Lina. Barnen ska vara med och packa upp matkassen, tanken är att de ska se vad som finns för mat och bi intresserade och inspirerade att vara med i matagningen. Vintips eer vinprover passar inte i det sammanhanget, där är vi vädigt tydiga. Det finns redan atför mycket akohorekam i samhäet. Nikas är entreprenör. Om tio år är han het övertygad om att han gör något het annat än eder Linas Matkasse. Kanske är det då han edsagar fattiga kvinnor i summen ti att bi företagare. Vem vet? Lina vet i aa fa att hon hittat sitt drömjobb. Hon tänker fortsätta utvecka vardagsmat för sina kunder i många, många år ti. Men hur är det då med den där bonaden. Beror deras enorma tiväxt på att de faktiskt kunnat förmeda en mijon kronor per år ti bistånd? Det är inte hea receptet men kanske en av många ingredienser. Med säkerhet har det i aa fa varit en bra investering såvä för oss, våra kunder och inte minst för mottagarna. s 6 Svenska Journaen Svenska Journaen 7

5 kortom... Haå där......jitu Kumar som är Program Manager på EFICOR, Läkarmissionens samarbetspartner i Koam-projektet för att för att hjäpa marginaiserad ursprungsbefokning. Vad är skinaden mean att vara fattig på andsbygd och i stadsmijö? Många av de fattigaste på andsbygden har inte ens egen mark att oda på. Därför söker de sig ti städerna i hopp om arbete. Probemet i en stad som Dehi är inte att få tag i arbete. Städerna växer och det har ett ti en byggboom. Men byggjobben är mycket riskfyda, på höga byggnadsstäningar och under marken. Levnadsförhåanden för fattiga i städerna bir mycket värre än på andsbygden. Sumområdena har dåig sanitet viket eder ti dåig häsa. Det är även en socia skinad. På andsbygden känner aa varandra och ever nära tisammans. I urbana mijöer bryr man sig inte om varandra på samma sätt. Vad är viktigt för att yckas ta sig ur fattigdom? Det viktiga för att yckas ta sig ur fattigdom är att vara medveten om sina rättigheter. Att vi som människor är ika mycket värda; att vi har rätt ti iv och rätt ti värdighet. Men rättigheterna bir ofta kränkta på grund av de omständigheter dessa människor ever i. Utbidning är därför en mycket viktig faktor. Hur har det gått med Koamprojektet? Många positiva förändringar har skett. Koamfoket, som är ett ursprungsfok, har tidigare varit mycket marginaiserat och eftersatt. En av de viktigaste förändringarna är att okasamhäet har organiserats, och Koamfoket nu har representanter inom de okaa myndigheterna. Ett 30-ta personer från Koamfoket innehar nu edarpositioner i dessa styrorgan. Kvinnorna som var iitterata och inte respekterade i famijen, har nu fått respekt av männen. Kvinnornas deaktighet har ökat, iksom deras sjävförtroende. En de har startat små inkomstbringande verksamheter och det finns många kvinnor som nu bidrar ti famijeinkomsterna genom sjävhjäpsgruppsystemet. Projektet har även påverkat fickors möjighet ti utbidning på ett positivt sätt. Det är nu en högre ande fickor som skrivs in i skoorna och som fortsätter sin utbidning. Ungdomarna som fått yrkesträning har nu fått arbeten. Monica Neuman Bergenwa Fotnot: Läkarmissionen har under fera år stött utveckingsprojekt för marginaiserad ursprungsbefokning. Koamfoket i den indiska destaten Maharashtra är ett sådant exempe. Fin utmärkese ti Doktor Mukwege s Doktor Mukwege har fått en av Frankrikes finaste utmärkeser: Officerare i Hedersegionen. Doktor Mukwege är chefsäkare på Panzisjukhuset och tiägnar utmärkesen aa kvinnor som överevt sexuet våd och som trots vad de har idit och gått igenom, ändå har stått kvar för sina barn, för sitt and och för mänskigheten. Nu i oktober kommer boken om Denis Mukweges iv. Arbetar för att befria barnsavar s Gizachew Ayka som eder arbetet för att befria barnsavar i Etiopien besökte Läkarmissionen och berättade Öppnar kontor i Kampaa s Läkarmissionens styrese har besutat att etabera ett nytt regionat resurscenter i Kampaa, Uganda. Syftet är att öka den okaa närvaron, och att kunna genomföra projektuppföjning med tätare kontakter och ägre resekostnader. Läkarmissionen stöder i dag 38 projekt i 15 afrikanska änder. Insatserna är omfattande i synnerhet i Öst- och Centraafrika. Etaberingen påbörjas under hösten och Läkarmissionen kommer att samarbeta med norska Bestä Denis Mukweges bok via Läkarmissionen. 100 kronor går ti Panzisjukhuset. Gizachew Ayka. 15 I att första havåret 2013 har 21 barnsavar, 19 fickor och 2 pojkar, befriats och återförenats med sina famijer. För de festa barnen var det många år sedan de såg sina förädrar. Arbetet mot barnsaveri innehåer också en förebyggande de där de arbetar för att famijer inte ska säppa iväg sina barn ti huvudstaden. Då är det viktigt att barnen sjäva får berätta vad de har varit med om. så många afrikanska änder bedriver Läkarmissionen i dag oika samarbetsprojekt. Strömmestiftesen som har ett regionat kontor i Kampaa. Läkarmissionen har redan ett projektsamarbete med Strömmestiftesen i Uganda. Kampaa foto: Nichas Haberg Tungt ansvar hemma får unga att bi vuxna i förtid biden s Det här var ett besök hemma hos fyra tonårspojkar som bodde sjäva i ett hus i Modaviens fattigaste område, Transnistrien. Roma fick ta mycket ansvar och jag tycker biden visar meantinget mean man/pojke. Han ser rätt vuxen ut och har ansvar som en vuxen men har krupit ihop på stoen som ett barn. Det var åt det hået jag tänkte när jag tog biden. Pojkarna har bott ensamma sedan de var barn eftersom mamman tvingats ämna dem för att arbeta i Ryssand. Hon kommer hem då och då men i praktiken har de fått kara sig sjäva. I början var det svårt att kunna håa i pengar, aga mat och ta ansvar för sig sjäva. Första gången gjorde Roma av med hea summan hans mamma skickat hem på tre dagar, och fick eva på vatten och bröd. Läkarmissionen stöder ett anti-traffickingarbete i Transnistrien. Nichas Haberg 8 Svenska Journaen

6 jukappen Aktion Jukappen engagerar inte bara skokasser. Även barngrupper, företag och famijer är med och gör jukappar som sedan skickas ti barn i Modavien, Ukraina och Rumänien. En förädragrupp i Märsta detar för andra året. Det är ett jättebra sätt att visa de egna barnen att aa inte har det så bra som vi, säger Fredrika Berge, en av mammorna i gruppen. Text: Eva Nordenstam von Dewig Foto: erika stenund Förädragruppen i Märsta träffas med vänner och barn för att så in paket ti barn i öst. "Aktion Jukappen en fantastisk idé" Sommaren bjuder på en av sina ara sista dagar och det är egentigen adees för tidigt att tänka på jukappar. Men förädragruppen i Märsta har tidigareagt sin jukappsinsagning för att Svenska Journaen ska kunna vara med. Det bjuds på gögg och pepparkakor och sedan tittar de på en av Läkarmissionens fimer om hur Aktion Jukappen går ti, och där man får se var jukapparna hamnar. När man ser fimen, hur famijer knappt har någonting och tänker på skinaden, hur våra egna barn ever i överföd. Vi skämmer ju bort dem, bara för att vi kan, säger John-Ted Berge, en av papporna. Förutom förädragruppen är andra vänner inbjudna och totat görs 15 paket av barnen som är med, den här kväen. Det är en fantastisk idé! Man känner att man gör barn gada på juen. Det är verkigen en tankestäare, säger Sophia Roos, en av mammorna som detar i Aktion Jukappen för första gången. Famijerna i förädragruppen har hängt ihop änge. De träffades på mödravårdscentraen när de väntade sina första barn. En av mammorna, Jennifer, bjöd hem aa innan barnen kom och det var så trevigt. Sedan dess har vi träffats regebundet, berättar Fredrika. De ädsta döttrarna har hunnit bi 8 år nu och av de fyra famijerna har det bivit 18 personer. Det krävs ite organisation och pats när aa ska träffas och de har rationaiserat barnkaasen ti ett stort kaas på försommaren när aa barnen firas. Att anedningen att de håer ihop skue bero på att det är en ovanigt homogen grupp, tror de inte. Vi har aa haft småbarn och famij samma tid och tampats med samma saker. Men annars är det mycket oikheter, säger John-Ted. Men att Jennifer Ha är bra på att organisera återkommer fera ti. Att det är viktigt att ha en person som ser ti att de treviga sakerna verkigen bir av. När idén om Aktion Jukappen dök upp, hakade aa på. Den dag som man sjäv bir föräder får man en ny syn. Då tar detta med utsatta barn tag i en på ett het annat sätt, säger John-Ted. Det är skönt att ätta samvetet ite, säger Kristofer Ha. I år har en av mammorna ordnat innehået ti aa paket och sen dear aa på betaningen. Förra året köpte varje famij egna paket som de tog med sig och sog in tisammans. Jag tycker inte att det finns något krångigt med att ha Aktion Jukappen som en aktivitet i en förädragrupp. Ska man ändå handa är det inget svårt att köpa det som ska vara med i paketet. Det enda knepiga jag kan tänka mig är att få ti en dag som passar aa, säger Jennifer. Aa paket har samma innehå. Det är band annat kritor, ritbock, tandborste, två och en juhäsning från den som ger paketet. Döttrarna Thea, Esther och Juia tycker att innehået är både och. Jag hade inte bivit gad för tvåen, även om det är bra att tvätta händerna. Jag hade here veat ha en barbiedocka. Eer gass, säger Thea Ha. Esthers kass har varit med i Aktion Jukappen så hon gör två paket varje år. Men det har hon inget emot. Det är roigt att så in jukappar och vi tror barnen bir gada. Deras förädrar har inte råd och jag skue bi edsen om jag inte fick några jukappar, säger Esther. Att Aktion Jukappen är en bra aktivitet att göra tisammans med sina barn, tycker aa förädrarna. De är också yckigt ottade eftersom de har nära ti en av uppsamingsadresserna för Aktion Jukappen och inte behöver skicka paketet med post. Annars skue jag ta kontakt med någon skoa i närheten som är med och be att få skicka med våra paket och försöka ösa det så. Att vara med i Aktion Jukappen är ett bra sätt att så ihop nytta och nöje, säger Jennifer. John-Ted håer med. När man ändå träffas är det ett gyene tifäe att göra något bra. Det är en kassisk kyscha, men en person kan inte förändra hea värden, men aa kan förändra någons värd, säger han. s 10 Svenska Journaen Svenska Journaen 11

7 krönika Skönheten sitter inte på utsidan Det kaas Askungesaga. En serie i tv där en driven styist tar sig an ti synes hoppösa fa och får dem att se ut som riktiga stjärnor. Som en tornado går hon fram över sunkiga garderober och omöjiga kaufser. Ingenting av det gama duger. Här ska färgas och kippas och piffas upp så att ti sist den byga, ite muiga kvinnan ser ut som en omsagsbid på ett kvinnomagasin. Tårarna rinner över den omstyades kinder när hon ser sig i spegen. Är detta verkigen jag? Tv-serien både fascinerar och oroar mig. Det som fascinerar är att nästan aa omstyade kvinnor ti sist iknar varandra. De är omgjorda efter tidens sti och de ser ut att vara gjutna i samma form. Det som oroar mig är det bakomiggande budskapet att du inte duger som du är. Du måste konsumera för att nå mået. Det kostar, på aa tänkbara sätt. Den fattige göre sig icke besvär. Varifrån kommer våra värderingar? Vem har bestämt vad som är vackert och vad som är fut hos en ung kvinna i dag? Svaren igger förstås ti stor de i vår kommersiaiserade värd där det finns stora pengar att tjäna på vår osäkerhet och brist på sjävkänsa... men var finns motkrafterna i dag? Jag ser en bid på väggen framför mig. Det är min mamma med tjusarock i pannan och baskern på sned. Hon har sangkrøer som hon sjäv kaade det, på sitt modersmå danska. Korkskruvsockar, på svenska. Jag tror hon är runt 20 år på biden. Kokett och medveten om sitt utseende. För min inre syn ser jag mamma stå vid spegen fera decennier senare och forma ocken i pannan. Hon bor i Sverige nu och har fött fem barn. Mamma tar en skvätt ö och stänker i håret för att ockarna ska håas på pats. En burk Niveakräm och ett urgröpt äppstift det sista skrapade hon ur med baksidan av en tesked och en ståkam, det var hennes skönhetsmede. Du er ige ti pass var hennes ord ti mig och mina systrar. Det var hennes sätt att taa om för oss att vi dög som vi var. Skönheten kommer inifrån, förkunnade hon. Även om den iband behöver hjäpas upp av ite pisner. Barndomens prägingar är starka. Mammas ord har bitit sig fast. Så fast att jag gjorde bort mig riktigt ordentigt när jag fick uppdraget att utvärdera tv-programmet Go kvä häromåret. Jag framträdde inför redaktionen och berömde dem för reportagen och intervjuerna, men insaget Gör om mig! tyckte jag inte om. Människor måste få känna att de duger som de är, sa jag. Det var nog det dummaste redaktionen fått höra. Det visar sig nämigen att just avsnittet Gör om mig! är det ojämförigt mest betittade insaget i programmet och människor står i kö för att få vara med och bi omgjorda. När jag nu tittar på Askungesagan i tv ser jag hur unga kvinnor gråter av ycka för att de fått nya dyra käder, bivit sminkade och fått goda råd om hur man gör sig av med onödiga kion. Drömmen om att få bi en i gänget. Hur vad det nu med den riktiga Askungen? Henne som bröderna Grimm diktade om en gång för änge sen. Hon som gömde en sko på sottstrappan när hon iade iväg från baen. Den vars fot passade ti skon skue få gifta sig med prinsen, så var det bestämt. Febri jakt på den rätta. Askungens eaka styvdöttrar skär av sig tår och häar för att skon ska passa. Men de bir avsöjade av att bodet rinner. Askungen är den äkta. Kanske hade mamma ite rätt i aa fa, tänker jag. Skönheten fanns hos den ratade, hon som fick igga i askan, därav namnet Askungen, medan de utspökade styvdöttrarna avsöjades som faska. Annika Hagström Journaist, programedare och författare. Hon har varit gästprofessor vid Institutionen för journaistik och masskommunikation, JMG, i Göteborg. Detta ska varje jukapp innehåa: En byertspenna, en penn vässare, ett suddgummi, ett skrivhäfte, ett ritbock, en ask färgkritor, en två, en tandborste, en tub tandkräm, en tabettask och ett ju- eer vykort med personig häsning. Bi en jukappshjäte! Inbjudan ti Aktion Jukappen 2013 Väkommen ti Aktion Jukappen Tack vare er kan tusentas barn få en ite gadare ju i år. Bi en jukappshjäte genom att så in ett paket ti barn i Östeuropa med en personig jukappshäsning. Vi transporterar era paket vidare ti Rumänien, Ukraina och Modavien. akarmissionen.se, Te Läkarmissionen har drivit Aktion Jukappen sedan 1998 och sedan dess har tusentas skokasser, men även föreningar och famijer de tagit. En kapp förändrar inte ivet för någon, men gör tivaron ite roigare för barnen som får dem. Det skapar också förundran att någon ångt borta tänker just på dem. Aa ni jukappshjätar får en uppföjning och ett fint dipom som tack för er insats. Anmä din famij på: akarmissionen.se/aktionjukappen Där fi nns a information ni behöver. 12 Svenska Journaen

8 tanzania Haå, finns det någon där inne? At fer gravida väjer att uppsöka Nkingasjukhuset för att föda Läkarmissionen stöder Nkingasjukhuset i Tanzania och deras arbete för säkra förossningar. Det var många svenskar som köpte en förossning där som morsdagspresent i våras. Johanna Kratz från Läkarmissionen föjde med ett sjukvårdsteam på ett bybesök där de vaccinerar barn och undersöker gravida kvinnor. text: Johanna Kratz Foto: Hans-Jörgen Ramstedt det viktigaste är att få de gravida kvinnorna att komma ti ett sjukhus för att föda, förkarar sjuksköterskestudenten Mary. Läkarteamet från Nkingasjukhuset, som Läkarmissionen stöder, besöker nio utvada byar och varje by får besök en gång i månaden. Byarna igger otigängigt och det är här många av de famijer bor som bir statistik i FN:s och andra organisationers rapporter om mödradödighet. Enigt FN:s senaste siffror dog 460 mödrar per evande födda barn i Tanzania, mer än hundra gånger fer än i Sverige. Den ara största anedningen att man inte söker hjäp är okunskap, säger Tito Chaua, som är teamets äkare i dag. Efter 1,5 timme på skumpande sandvägar är vi framme i byn Uswaya. Skåpbien passerar bygatan med 14 Svenska Journaen försäjningsstånd och svänger av för att parkera vid bykiniken, ett vitt itet stenhus med en stor sandpan runtomkring. På trappan sitter bara några få och väntar. En ung kvinna i gu känning kommer cykande med sitt barn fastspänt på pakethåaren. Men medan teamet packar upp kommer fer gravida och mammor med småbarn. Efter någon havtimme har det bivit en stor saming människor och byns enda sjuksyster berättar att så här många människor är det inte atid. Famijerna här är inte vana Asha Rajabu att söka vård och när jag kom hit för Där på sjukhuset kände tre år sedan gick jag mig omhändertagen jag runt i byarna och informerade och trygg. om teamets besök. Först var det svårt men sen spred sig ryktet och fer och fer började komma. En av dem som förstått vikten av kontroer är gravida 17-åriga Asha Rajabu. Hon har bara en månad kvar ti beräknad förossning. Sitt första barn förorade hon under födsen. Något bev fe under förossningen och barnet fastnade. I nio timmar åg jag med starka smärtor innan systern skickade mig ti Nkingasjukhuset. Det tog 3-4 timmar innan min make fick tag i en bi och vi kom fram. Under tiden hade barnet hunnit dö i magen. >> Dodoma q Nkingasjukhuset s Mödra- och barnavård är en viktig de i Läkarmissionens stöd ti Nkingasjukhuset i Tanzania. Stödet möjiggör förossningar på sjukhuset såvä som den mobia kinikens arbete i byarna för att nå ut ti de mest utsatta. Sjukhuset har dock en patientavgift på ungefär 160 svenska kronor. Detta för att så många mammor som möjigt ska få en chans att föda sina barn på sjukhus. Avgiften är satt så att aa ska kunna betaa, även om det krävs panering och sparande för famijerna. Sjukhuset utför ca förossningar per år. 17-åriga Asha Rajabus bebis har fina hjärtjud där inne i magen. Kvinnor i Tanzania uppmanas att gå fyra obigatoriska kontroer under sin graviditet. Största utmaningen är att få dem att faktiskt förösas på ett sjukhus.

9 tanzania Asha med sin make. Margareta Edvard har sin fem-månaders bebis på ryggen och är gravid med sitt fjärde barn. Aa hennes tidigare förossningar har varit kompicerade och tagit tid. Därför har hon bestämt sig för att barnet hon nu har i magen ska förösas på ett sjukhus. Sjuksköterskan Mary tar bodtrycket på Asha. Vaccinationer ges ti mammor och gravida. Sjukhusets chaufför får hjäpa mammorna. >> Asha berättar ågmät men sakigt. Det var en pojke på två kio. Jag fick håa honom en stund efteråt, det var jobbigt och jag minns att jag grät, säger hon. Nkingasjukhuset råder famijerna i byarna att panera förossningen i god tid. Att spara pengar ti transport och avgift. Kanske fytta in hos en säkting som bor nära Ninkingasjukhuset sista deen av graviditeten. De små sjukkiniker som finns ute i byarna har ite och dåigt utbidad persona och ingen utrustning att ingripa om något går fe. Vi försöker råda kinikerna att skicka mammorna ti oss innan de hunnit bi för svaga, säger Tito. Asha Rajabu berättar att hon övertygat sin man om att spara ihop pengar, genom att säja en de av sin egen skörd, så att de kan ta sig ti Nkingasjukhuset när det är dags för den här förossningen. Där på sjukhuset kände jag mig omhändertagen och trygg, säger hon. Männen har hand om hea ekonomin, så även om kvinnorna vet att vård är viktigt, måste även männen förstå. Utan deras medhå har kvinnorna ingen chans att söka vård. Vi försöker få männen att föja med på kontroerna och få höra om bra kost, via, och vikten att söka vård, även att vara närvarande vid förossningen. Det är en vädigt viktig men svår förändring, säger Tito. De festa mammorna är tysta, eer skrattar, på frågan om papporna är med under förossningen eer hjäper ti att ta hand om barnen efteråt. Vi dear på arbetet. Min man tar hand om försörjningen och jag om barnen, säger en kvinna. Svaren har fera bottnar. Famijerna här är småjordbrukare, sjävförsörjande. De måste arbeta, framförat männen, för att famijen ska få mat, de ser inte att de har någon möjighet att ta edigt. Ofta är det svärmor eer mamma som fyttar in hos famijen för att Devotha Jag har varit vädigt oroig men att komma hit och träffa äkaren har ugnat mig. hjäpa ti med hushået kring och efter förossningen. Det är av den anedningen många kvinnor också utför tungt jobb ångt in i graviditeten, som kan eda ti bödningar och för tidig födse. På verandan tar sjuksysterstudenten Mary bodtryck på de gravida kvinnorna. Lågt bodtryck och stor järnbrist är vanigt band kvinnorna. Det är inte het ätt att småprata med kvinnorna om barnafödande här. På frågan om hur de hanterar smärta och oro kring graviditeten bir det tyst. Sjukhuspersonaen menar att det igger i kuturen att inte oja sig över en graviditet varken innan eer efter. Då anses man inte som en riktig kvinna och framstår som att man inte är gad över sitt barn, säger Tito. Några av kvinnorna berättar efter ett tag om fogossning och trötthet. Bi man trött eer får ont kan man ägga sig ner och via eer ta ett varmt bad, säger en av kvinnorna och några av de andra nickar. Fera av kvinnorna berättar också att de kan bi sugna på ris, och äta mer av det under graviditeten. Jag kan också bi sugen på sodavatten, coa eer fanta, säger en av dem. Teamet har också börjat väga de mindre barnen och chauffören hjäper barnen upp på vågen som hänger från ett träd. Varje barn har sin egen journa med vaccinationsanteckningar och viktkurva. Grönt är bra, grått oroväckande och rött är riktigt dåigt. Devotha, hon med den gua känningen, är inte het nöjd. Sonen har haft kraftig diarré och hon hade hoppats att han skue gått upp mer i vikt. Iband kan vi använda traditione medicin i byn på speciea öv och örter men nu har jag fått råd om att ge honom bättre mat och ite sat, säger hon. Läkaren förkarar att hon inte ska oroa sig. Vikten är stabi, men hade hon inte sökt hjäp kunde det gått ia. En annan mamma får rådet att banda en gröt på majsmjö, jordnötter, oja och ite socker, och att verkigen försöka få tag i ite färskmjök och banda ut den med vatten och ge sin son. Han har haft feber i veckor och fått en infektion, men mamman har haft för ite bröstmjök och inte haft råd att köpa någon ersättning. De har heer ingen ko som kan ge mjök. Jag har varit vädigt oroig men att komma hit och träffa äkaren har ugnat mig, säger hon. Feber hos barn här handar ofta om maaria och är en av de vanigaste dödsorsakerna hos barn i Tanzania. När jag frågar runt visar det sig att de festa mammor känner någon, eer några famijer, som förorat ett barn i mycket ung åder. Mot sutet av dagen föjer vi med gravida Asha in ti det sista undersökningsrummet. Hon får ägga sig på en brits och systern sätter en tratt på magen. Under tiden stäer hon frågor ti Asha kring hur hon mår. På väggen hänger ett avrivet papper från ett bädderbock. Där står de viktigaste symtomen att ha ko på: feber, kraftiga fytningar, bod i urinen osv. Vi vi att de ska ära sig dessa och söka vård om något inträffar, säger systern. Ashas barn har stabia hjärtsag. Jag är gad och nöjd säger hon, jag drömmer om att ha tre barn i framtiden och att vi atid ska eva nära varandra. Utanför börjar sjukhusteamet packa ihop. I dag har de vaccinerat 213 barn och undersökt 38 gravida kvinnor. Vägningen av barnen gick bra, för de ara festa. Det här var en bra dag, säger sjuksköterskestudenten Mary. s 16 Svenska Journaen Svenska Journaen 17

10 webaid Stöd Mukweges arbete Webaid är Läkarmissionens biståndsbutik på nätet. Här går det att köpa saker som räddar iv, hjäper fattiga ti en värdig tivaro eer ger vård ti den som annars inte skue få möjigheten. Aa gåvor är på riktigt och därför kan produkter ta sut. Det är Läkarmissionens partner ute i fät som bestämmer antaet. Det baserar sig på viken kapacitet som finns. Ti exempe hur många skopatser en skoa har eer hur många sjukhussängar som finns på ett sjukhus. Den som har köpt en produkt kan skriva ut ett gåvobevis på sin skrivare hemma, eer bestäa en utskrift från Läkarmissionens kontor. Många använder Webaid som presentbutik och uppvaktar vänner och famij med en verkigt meningsfu present. Andra handar konkret bistånd på nätet som ett sätt att hjäpa ti. I början av augusti pubicerades en artike i Läkartidningen som handade om kvinnornas situation i DR Kongo, om de brutaa vådtäkter som används i kriget. Panzisjukhuset och doktor Mukweges arbete yftes fram och gensvaret bev enormt. Vi frågade några av de som använde Webaid för att ge, varför de vi stödja just detta. s Artiken från Läkartidningen om dr Denis Mukwege och hans arbete på Panzisjukhuset. Magda Gad, var du beredd på a uppmärksamhet? Nej, inte as! Läkartidningen går inte ens att köpa. När jag skrev artiken utgick jag ifrån att äsarna skue vara äkare och anpassade tonen efter det. Friansjournaisten Magda Gad. Varför tror du att den berörde så starkt? För att den inte ryggar för sanningen. Den förskönar inget, den döjer inget. Jag tyckte att värden hade rätt att få veta precis hur det är utan kunskap kan vi inte agera. Den kommer också nära de drabbade foto: Maria Östin människorna kvinnor och barn som har precis samma tankar, känsor och drömmar som vi. Det gjorde att Kongo kom nära. Mänskighetens absout grymmaste ansikte visades upp, men också mänskighetens godaste: doktor Mukwege och Mama London. Genom att stödja deras arbete kan även vi göra skinad. Du yfte även den här frågan på Facebook och uppmanade ti aktion. Brukar du göra det när du har gjort reportageresor? Inte på det här sättet. Det som skide den här reportageresan från Vi du stödja arbetet på Panzisjukhuset? Gå in på webaid.se andra var insikten om att vi i väst är högst medskydiga ti de här grymheterna, samtidigt som internationea samfundet tittar bort. Mineraerna i våra mobiteefoner kommer från gruvorna i Kongo. Gruvor som har anagts efter att man har fördrivit människorna från marken med vådtäkt som vapen. Jag har gett försag på vad man kan göra för att påverka, och jag har även sjäv skänkt pengar ti Kongo. Sedan fick min artike ben, det har startats upprop och insamingar, viket visar att omvärden faktiskt inte vi bunda för det här vådet. Eva Nordenstam von Dewig foto: Toreif Svensson Varför har du vat att stödja Dr Mukweges arbete på Panzisjukhuset? Denis Mukwege har gett en röst ti utsatta kvinnor och arbetet på Panzi har bivit känt över hea värden. Adam Wide Vanigen håer man av ren sjävbevaresedrift hemskheter värden över på visst avstånd, men den här berättesen var för stark för att åtas passera. Att jag gav stöd via Läkarmissionen var het enket för att Magda Gad berättade i sociaa medier att det var så man enkast kunde stödja sjukhuset. Magdas väskrivna artike och den verkighet hon beskriver gjorde att den fick spridning i sociaa medier, annars hade jag nog fortsatt vara yckigt ovetande om att Panzisjukhuset existerar. Christina Berntzon Jag grät när jag äste artiken och mådde fruktansvärt dåigt efteråt. Kände direkt att jag måste göra något för att hjäpa ti. Jag skrev ti Magda och hon berättade hur jag via Läkarmissionen kunde styra pengarna just ti Panzisjukhuset. Den insatsen som dr Mukwege gör för de här människorna är fantastisk. Björn Jerin Jag äste artiken om dr Mukwege och hans arbete i Läkartidningen. Jag har nog adrig mått så dåigt efter att ha äst en skriven text, men jag kände mig så tacksam att det faktiskt finns riktiga hjätar som dr Mukwege. Jag skäms över att FN inte har nått ängre på aa dessa år. Att det är farigare att vara civi kvinna än sodat i Kongo är het sjukt, och måste få ett omedebart sut! Jag har atid respekterat Läkarmissionens arbete, och jag itar fut på att pengarna används där det behövs som mest. Eva Soarz Jag vade Panzisjukhuset efter att en vän änkade ti en vädigt berörande artike om kvinnorna och barnen där, hon skapade även ett event (insaming) på facebook om att donera pengar ti Panzisjukhuset. Jag mådde psykiskt och fysiskt ia efter att ha äst artiken. Sjävkart vi jag stötta aa otroiga äkare och övriga som är på pats och tar hand om dessa kvinnor och barn. De får en att ha hopp om mänskigheten trots at som händer. Jag hoppas fer kommer att donera. Charotta Härus Jag bev vädigt ia berörd av artiken om Panzisjukhuset och rördes ti tårar. Tyckte att kvinnornas situation var ett hevete på jorden. Jag hade inte samvete att bara ägga artiken ifrån mig utan att agera. Kände medidande och nästan en skydighet att hjäpa ti och såg att det fanns möjighet att ge ett bidrag via Läkarmissionens hemsida. Jag har adrig gett stöd ti något iknande projekt tidigare. 18 Svenska Journaen Svenska Journaen 19

11 utbick Ett behov föder ofta goda idéer. När Maggan Edin, sjuksköterska på Nkingasjukhuset i Tanzania, uttryckte viss frustration över hur sjukhusets resurser inte räckte ti god vård vid prematura förossningar, började tankarna spinna hos ett par av hennes väninnor. Resutatet bev brickor med afrikanska tyger. En färdig neonataavdening har brickförsäjningen i Sverige gett sjukhuset i Tanzania hittis. Text: Kerstin Kason foto: Skynket Brickorna spear en viktig ro Margareta Brandt och Inger Edén tiverkar brickor med mönster från Tanzania. De skäms inte för sig, brickorna som bandar bond, svensk björk med traditionea, tanzaniska färger och mönster. De produceras i Småand och intäkterna går oavkortat ti Nkinga Referra Hospita som en gång startades av svenska missionärer men i dag drivs av tanzanier med understöd av band andra Läkarmissionen. Vänskapsbanden ti Sverige är starka. Maggan Edin, en svensk, numera pensionerad, sjuksköterska har under trettio års tid periodvis arbetat i oika funktioner på sjukhuset. När hon uttryckte sin frustration över att sjukhusets resurser inte räckte ti för att ge godtagbar vård för mödrar och barn vid prematura förossningar började väninnorna Margareta Brandt och Inger Edén fundera. På en utfykt ti Öand upptäckte de en bricka med ett mönster som påminde om Afrika och där åg idén serverad: Brickor med mönster från Tanzania skue det bi. När tanken vä sagit rot köptes tyger in på pats i Tanzania och forsades ti Sverige av hjäpsamma resenärer. Dessutom togs kontakter med en bricktiverkare i Småand för samarbete i projektet. Arbetsinsatsen gör Margareta och Inger sjäva, iband med hjäp av goda vänner, och at sker ideet. I Brandts kök studeras tygernas mönster som sedan får avgöra viken form brickan får och så kipper de ti. Efter noggrann behanding på strykbrädan går tygbitarna vidare ti brickfabriken som färdigstäer det hea. Användningen av just de här tygerna eer skynkena är den bärande tanken. De är starkt förknippade med tanzaniska kvinnor som har >> 20 Svenska Journaen Svenska Journaen 21

12 Inger Edén Den ia insatsen vi gör med brickorna har sin pats i ett större sammanhang. En oförgömig bok! Att beskriva Dr Denis Mukweges iv som dramatiskt är en underdrift. Gång på gång har han karat ivhanken med en hårsmån. Men han säpper adrig sin övertygese: Min uppgift i ivet är att hjäpa människor som ider. Hans berättese är ett exempe på när verkigheten är större än dikten. Och det är det som gör denna bok så inspirerande och stark. Köp den nu. >> massor av sätt att använda dem, och därmed påminner de om kvinnors situation. Skynket skyddar både från värme och köd och i det bär hon sina barn och at som hämtas på åkern eer marknaden. Inger Edén som sjäv arbetat i Tanzania ett par år är engagerad i ett nätverk mean kvinnor i Tanzania och Sverige, och ser brickinitiativet som en iten de i det mer ångsiktiga arbetet att informera om, och förbättra kvinnors evnadsvikor och därmed skapa möjigheter för dem att sjäva påverka sin situation. Den ia insatsen vi gör med brickorna har sin pats i ett större sammanhang, påpekar hon. Brickorna finns inte i den öppna handen utan informationen har gått från person ti person. Sedan en tid kan man också bestäa via hemsida, Vi tar hjäp av kvinnor som stöder idén. De får köpa sina egna brickor för att sedan säja dem vidare i sin vänkrets, ti koeger, arbetskamrater och andra kontakter. På det sättet hoppas vi att brickans ärende god barn- och mödravård Margareta Edin sitter på stoen med barn i famnen. hås evande på ett personigt sätt. Det finns även en kortfattad, tryckt text på undersidan av brickan och ett informationsbad. Försäjarna köper brickorna ti fupris och säjer dem vidare för samma pris. När kostnaderna för materiaet, tiverkningen och nödvändig ekonomisk administration är betada, så går at överskott tibaka ti sjukhuset i Tanzania. Hittis har det atså, specifikt, handat om uppbyggnad av en neonataavdening på sjukhuset i Nkinga genom sjukhusets svenska vänförening, Nkingas vänner. Men också i fortsättningen kommer det att handa om ändamå som rör god häso- och sjukvård för mödrar och barn i Afrika, förkarar Margareta. At i enighet med FN:s mienniemå 4 och 5. Så har det afrikanska skynket fått ännu ett användningsområde. De festa barn i Tanzania har tibringat sin första tid i ett sådant skynke, sinnrikt knutet som en bärsee. Genom brickorna yfts nu också de som annars inte skue få chansen, konkret och bokstavigt in i ivet. s Boken Denis Mukwege En evnadsberättese ges ut av Weyer förag. 100 kronor från varje bok som säjs via Läkarmissionen går ti Dr Mukweges arbete för utsatta kvinnor på Panzisjukhuset, DR Kongo. BESTÄLLNING: Betaa in 275 kronor på Svenska Journaens pusgiro Ange ditt namn och adress + Denis Mukwege en evnadsberättese. Boken skickas fraktfritt hem ti dig. Samtidigt öronmärks 100 kr av beoppet som en gåva ti Panzi sjukhuset i Bukavu. Vägörenhetskonserter Att förora sina förädrar är nog den värsta tragedi ett barn kan råka ut för. Frågorna bir många: Var ska jag bo? Hur får jag mat? Vem bryr sig om mig? Läkarmissionen har arbetat med att hjäpa utsatta barn i över 50 år. Förr var det vanigt med barnhem. Men med åren har insikten växt fram att det bästa för ett barn är att få växa upp i en famij. Sånger För Livet är en konsertserie som vi hjäpa övergivna barn att få en trygg uppväxt. Bijettpriset är 170 kr och at överskott går ti Läkarmissionens Skyddsängearbete. Sunne 19 oktober k Sunne kyrka Grangärde 20 oktober k Grangärde kyrka Nyköping 16 november k Missionskyrkan Juita 17 november k Juita kyrka Bijetter säjs via ticnet.se samt i respektive konsertoka 2 timmar före konserten. akarmissionen.se Janne Schaffer Nyköping och Juita Mats Backund Köredare under hea konsertserien Uno Svenningsson Sunne och Grangärde 275 kr ink. moms Svj-annons 167x118 Mukwegeboken 2013.indd :05 22 Svenska Journaen

13 värdens barn Det här händer under hösten Fim när Pera besöker Värdens Barnprojekt hittar ni på akarmissionen.se foto: jörgen bodesand foto: håkan fank foto: jörgen bodesand Hjäp gatubarn i Uganda! Insamingen från Värdens Barn i år kommer genom Läkarmissionen band annat gå ti att hjäpa gatubarn i Kampaas huvudstad Uganda att återförenas med sina famijer. Genom hjäpcentret Hafway Home får barnen en skogång och möjighet att vänja sig vid ett vanigt iv igen. Fotbo är en centra de i barnens utvecking. Läkarmissionens Secondhand-butiker hjäper Värdens Barn! Under festiga omständigheter den 10 oktober kommer band annat vår second hand-butik i Väingby skänka hea sin dagskassa ti Värdens Barn. Medföjande barn bjuds på gass och baonger. För info om fer av våra butiker som arrangerar festigheter denna dag, se vår hemsida: akarmissionen.se Konsert med Pera Bjurenstedt och Bandet! För andra året i rad arrangerar Läkarmissionen konserter med Pera och Bandet och en stor barnkör. Konserterna är popuära och behåningen går oavkortat ti Värdens Barn. Bijetter köps direkt på pats och kostar 100 kronor för vuxna och 50 för barn. I en värd som ser ut som den gör med så mycket orättvisa kan det iband kännas hoppöst. Jag vet att vi ifrån Sverige inte kan hjäpa aa men när vi hjäper någon gör vi faktiskt den här värden ite bättre. Pera musiker och åtskrivare Här kan du träffa Pera: 25 sep k 18:30 Centrumkyrkan, Sundbyberg 28 sep k 17:00 Pingstkyrkan, Kristinehamn 2 okt k Pingstkyrkan, Tumba 5 okt k 17:00 Pingstkyrkan, Soentuna 9 okt k 18:30 Pingstkyrkan, Södertäje 12 okt k 17:00 Messingen, Uppands Väsby 200 skofickor tackar Värdens Barn I år är Läkarmissionen en av organisationerna som detar i Radiohjäpens stora kampanj Värdens Barn. Med pengar från fjoårets kampanj har Läkarmissionen band annat hjäpt svårt utsatta fickor i norra Uganda med skogång, yrkesutbidning och möjighet att ta hand om sina egna famijer. text: Johanna Kratz Foto: Jörgen Bodesand I norra Uganda har Läkarmissionen varit med och startat en fickskoa för att hjäpa fickor som kidnappades som hustrur åt rebeerna under Aice Achan. inbördeskriget. De festa överevde inte och de som kunde återvända hem accepterades inte i byarna. Aice Achan insåg att dessa fickor behövde skogång och hjäp att försörja sina små famijer. Tisammans med Läkarmissionen och vår partner IAS startade hon Pader Girs Academy i norra Uganda. Det har gått fem år sedan freden men behovet av hjäp är fortfarande stort och i dag bor unga mammor som utsatts för våd, övergrepp och utsatthet på skoan. Stödet från Värdens Barn har inneburit att Så många mijoner kronor samades in ti Värdens Barn i fjo. fickor har fått påbörja eer fortsätta sina grundskoestudier. 30 mammor har fått yrkesträning som ger dem möjighet att försörja sina famijer och 133 småbarn har fått mat, medicin och dagisvård medan deras mammor studerat på skoan. Så här säger skoans initiativtagare Aice Achan om stödet från Sverige: foto: jörgen bodesand Jag vi tacka så vädigt mycket för ert stöd och engagemang för att fickor får möjighet att deta i utbidning och att deras barn får hjäp. Det är vädigt viktigt. Tack. Vad är det ara viktigaste med skoan tycker du? Utbidning är en nycke för att kunna förändra ivet, få bort fattigdom, men också vad som behövs för att minska antaet mammor som dör i barnsäng. Hur ser du på framtiden för fickor i Uganda? Uganda har ång tid kvar innan vi ger fickor samma rättigheter och möjigheter som pojkar. Därför är det viktigt att fickorna får möta människor med bra edarskapsförmågor. Vi ser tydigt hur de utveckas från första dagen de kommer hit ti då de ämnar centret. Det har bivit en stor förändring i deras iv. De har byggt upp ett sjävförtroende, och kan ta egna besut. s Vi du engagera dig för Värdens Barn! s Anmä dig ti friviig@vardensbarn.se och deta i insamingen den 5 och 12 oktober. Vi berättar vad som händer i just din kommun. Försök få med koegerna på din arbetspats och ge er ut och skrama. Kanske kan ni få tiåtese att göra det på arbetstid. Titta på den popuära insamingsgaan den 11 oktober då SVT visar reportage samt ottar ut fina vinster ti den som ringer in. Eer köp boken "Noveer för Värdens Barn"! Den perfekta jukappen! och ett kvitto på att du vi hjäpa Noveer för Värdens Barn är en bra möjighet att köpa en fin jukapp ti någon du tycker om, och samtidigt göra gott för utsatta barn runt om i värden. Möt texter från ett tjugota av våra mest äskade författare och kuturpersonigheter från oika genrer. Pär Lagerkvist, Kerstin Ekman, Jens Lapidus, Astrid Lindgren, Viveca Lärn, Leif GW Persson, Arne Dah, Nour E-Refai, Sara Kadefors och många fer. Med varje bok föjer en cd i Mp3-format. Detta är den tionde novesamingen som säjs ti förmån för Radiohjäpens insaming Värdens Barn. För varje bok går 100 kronor oavkortat ti Värdens Barn. I år bestäer du boken via hemsidan och får den evererad ti dig. Se den medföjande Biagan i denna tidning! 24 Svenska Journaen Svj-annons Värdens Barn 2013.indd 1 Svenska Journaen :40 25

14 q kortom... Kaendern Läkarmissionens event och konserter. Kje Lönnå & Sundsvas Kammarkör foto: äkarmissionen Här kan du stäa frågor eer kommentera det Väkommen! som du har äst i Journaen eer annat som rör Läkarmissionens arbete. Skriv ti: eva.nordenstam@akarmissionen.se eer ti Svenska Journaen/Läkarmissionen, Eva Nordenstam, Väingby din sida 12/10 Skönda, Stockhom, Stora Sköndas kyrka k /10 Sigtuna, Maria kyrka k /11 Leksands kyrka k /11 Hudiksva, Rogsta kyrka k Sånger För Livet & Uno Svenningsson 19/10 Sunne kyrka k /10 Grangärde, Ludvika, Grangärde kyrka k Vocasis och Nisse Bergman 25/10 Jönköping, KFUM/Ungdomens hus k /10 Norrtäje, Pingstkyrkan k /10 Aunda, Östhammar, Furuhöjdskyrkan k /11 Bida, Pingstkyrkan k Sånger För Livet & Janne Schaffer 16/11 Nyköping, Missionskyrkan k /11 Juita, Katrinehom, Juita kyrka k Richard Nikasson och Nisse Bergman 23/11 Saa, Missionskyrkan k /11 Kuma, Pingstkyrkan k Övriga konserter och samingar 11/10 Bråanda, Vänersborg, dagsaming med Nisse Bergman i Smyrnakyrkan k /11 Hastahammar cafémöte med Roand Lundgren och Nisse Bergman i Baptistkyrkan k För uppdaterad kaender: foto: anna håams, scanpix Tack vare Mavis ia företag karar sig hennes famij bra. En oycka gjorde Mavis ti egen företagare s Mavis Mthembu i Margate, Sydafrika arbetade som hushåerska men skadade sin högra hand i en bussoycka och förorade sitt jobb. Hon hade ingen utbidning men fyra barn att försörja. Hennes man arbetade visserigen, men famijen var beroende av hennes inkomst. När Mavis hörde taas om odingskursen som Läkarmissionen stöder, tänkte hon att hon inte hade något att förora. Mavis anmäde sig och fick ära sig ekoogisk oding och trots att hennes högra hand var obrukbar så fungerade det. Hon började med en mindre oding av morötter och saad och hon fick avsättning för skörden. Det kändes så bra att kunna tjäna ite pengar igen och jag märkte att det fanns en framtid i det här, berättar hon. Förutom den första kursen ingår även stöd och hjäp med odingen och Mavis har fått hjäp, både med att expandera sin trädgård, och att bygga staket och en damm. Nu ett par år senare, odar hon avokado, gröna bönor, morötter, chii, grön peppar, sötpotatis, spenat med mera. Hon har även panterat fruktträd och bivit en person att räkna med i byn. Tack vare hennes ia företag karar sig famijen bra. Kryssösning augusti 2013 Det har kommit önskemå från äsare att få facit på korsordet. Så här kommer det rätta svaret på korsordet i augusti Vinnarna hittar du på sidan 28 i detta nummer. Korsordsmiss i förra numret s Jag vi börja med att be om ursäkt för förra numrets korsord! Det saknades datum för när korsordet skue vara inämnat och därför har vi varit extra generösa detta nummer och dragit vinnarna så sent det bara går. Sen saknades också vinnarna från junikrysset och det var sarv från vår sida. Vinnarna har fått sina böcker på posten. Se detta nummers korsordssida för uppgifter om vinnarna! Bi vän med Läkarmissionen på Facebook! s Vi har drygt vänner just nu, men bir hea tiden fer. Butikspersona samad på kickoff s En måndag i början av september hös en stor kickoff för persona och friviiga i Läkarmissionens aa second hand-butiker. Tanken med dagen var att åta persona från de oika butikerna möta varandra och utbyta erfarenheter, men framförat att presentera den nya manuaen. Där finns at från butiksdesign ti brandsäkerhet och kundbemötande nedtecknat för att underätta arbetet och se ti att kunderna trivs. Ett nittiota voontärer och anstäda detog från butikerna i Väingby, Västerås, Aranda stad och Södertäje. Det har varit en bra dag som visar att Läkarmissionen arbetar måmedvetet med sina butiker, säger Gen Östund, friviigarbetare i butiken i Väingby. Här hittar du armbanden: i vimet... s Vi har fått en he de teefonsamta från människor som vi köpa armbanden som Vaeria och hennes barnbarn Ida gör. Det finns en affär i Hesingborg som Ida ämnar in ti när hon har armband över. Vaeria häsar Det är inte ofta som vi har vimmebider i Svenska Journaen men den här biden på Lennart Karsson och hans fru vi vi ändå uppmärksamma. Den är ifrån en av Läkarmissionens konserter med kören Da Capo i Missionskyrkan i Bankeryd i våras. Lennart var äkare på Thembasjukhuset i Sydafrika i sutet av 1950-taet och Themba var Läkarmissionens ara första projekt. Pengarna från Läkarmissionen betydde mycket för sjukhuset som hade startat i en hydda men nu hade två rum. På några år kunde en mödravårdsavdening, två kirurgavdeningar, en ny operationssa och en röntgenavdening öppnas. Dessutom fick sjukhuset en ambuans! Lennart Karsson med sin fru. Vi du köpa armband? att det går bra att meja henne på: vaeria_vando@hotmai. com. De gör armbanden när de har tid, och Ida går ju i skoan, men vid tid och intresse pärar de gärna. foto: nisse bergman 26 Svenska Journaen Svenska Journaen 27

15 Besök oss på Seniormässan oktober 2013 Stockhomsmässan i Ävsjö Mässan för aktiva seniorer Resor & Turism, Boende & Tjänster, Vård & Omsorg, Häsa & Skönhet Scen och seminarieprogram gå in på Öppettider: tis ons tors STOCKHOLMS STÖRSTA RESEMÄSSA! Ett arrangemang av Ring E-posta info@atremi.se Läs mer på Vi ge Du u en t bok? Mässrabatt 40:Seniormässan 2013 Stockhomsmässan oktober Kipp ur kupongen och ämna i kassan så betaar du endast 40:(Ord. pris pensionär 80:-) kryss Mässrabatt 40:Seniormässan 2013 Stockhomsmässan oktober Kipp ur kupongen och ämna i kassan så betaar du endast 40:(Ord. pris pensionär 80:-).duvr es.se es.se Föj med ti Boka onine www Eer skriv * Vi skräddarsyr tjänster utifrån Dina önskemå! * Vi hjäper Dig från manus ti färdig bok! * Även små uppagor! Axstad Södergård, Mjöby ISRAEL 25/10-3/11 Israe från norr ti söder med Danie Vikund & Göran Duveskog Gaiéen - Jerusaem - Döda Havet - Eiat K-G Larsson: 5-15 okt. / Mikae Järestrand & Göran Duveskog febr. STORA ST ORA AFRIKARESAN Tid 2-16 febr med David & Toni Duveskog, Tanzania-Kenya, Nationaparken Ngorogorokratern, mission & bistånd, vidmark, äventyr Duv esk ogs Reseser vice AB o@duvr es.se Duvesk eskogs Reseservice AB,, Te inf info@duvr o@duvres es.se Köredare, programedare, ärare och konstnär. Det finns många epitet på Kje Lönnå som sjungit med hea svenska foket och som turnerar värden runt med sina körer. Grattis! Vinnare av På fygande matta ti Chiva från junikrysset bev: Signe Mattsson, Näråker, Sven Andersson, Mamö och Ingrid Wabom, Eskistuna. Vinnare av Ett kort uppehå på vägen ti Auschwitz från augustikrysset bev: Marie Wafridsson, Läckeby, Inger Svedberg, Örebro och Birgitta Pamertz, Strängnäs. s De tre först öppnade rätta ösningarna vinner Gustav Fridoins bok Morfar skrev inga memoarer. 28 S venska Journaen Namn: Adress: Postadress: Kipp ut tävings kupongen! Vinn en bok!! Oktoberkrysset. Du behöver inte skicka in hea krysset! Fy bara i tävingskupongen här bredvid eer skriv svaren på ett vykort. Skicka ti Journaenkrysset oktober 2013, Swedmedia, Stockhom. Senast den 28 oktober vi vi ha ditt svar. KJELL berättar måande om ivet, om succéer men också motgångar. Här finns profier han samarbetat med, möten med påven, Hugo Afvén m.f. och artister som kingat i programmen. De 300 sidorna är rikt iustrerade. 249 kr ink. moms Accitryck Förag 2013 Bestä här: Betaa in 249 kronor på Svenska Journaens pusgiro Ange ditt namn och adress + Sången är min. Boken skickas fraktfritt hem ti dig. Då har du också bidragit med 80 kronor ti att ge förädraösa barn i Sydafrika en ny famij, via Läkarmissionen. Svj-annons 167x118 Lönnåboken 2013.indd :23

16 recept Recepten är hämtade ur a dente itaiensk mat på riktigt, norstedts. Foto: patrik cederman, fredrik jonshut Ugnsbakad zucchini Paj med ricotta och ägg 4 små pajer Det här behöver du: Deg: 2 ½ d vetemjö 50 g kat smör 1 nypa sat 1 ägg Ev 1 msk vatten Fyning: 4 msk riven parmesan 250 g ricotta 2 msk vispgrädde 4 gräsöksstrån 4 gröna eer vita sparrisar Sat och peppar av topparna och spara dem. Skiva resten av sparrisen i cirka 2 mm tunna skivor och banda ner i ricottasmeten. Fy pajskaen med ricottasmeten. Grädda mitt i ugnen cirka 12 minuter. Kanterna ska bi gyenbruna. s Lägg på en äggua per form medan pajerna fortfarande är varma. Guorna kommer att stena ite grann med hjäp av värmen. Vi man ha guorna mer tiagade kan man stäa in pajerna i ugnen i ytterigare 30 sekunder. Dekorera med sparristopparna. Garnering: 4 ägguor Så här gör du: 6 portioner som tibehör, 3-4 portioner som huvudrätt Det här behöver du: 3 zuccinier 1 d ångkornigt ris 1 gu ök 2 msk + 1 msk oivoja 1 d vatten 1 vitökskyfta 1 tsk hackad mynta 1 msk hackad badpersija Ev ½ röd chii 500 gr nötfärs 2 msk riven parmesan Sat och peppar Tips: Byt ut strömmingen mot 2 burkar sardiner i oja à 160 g. Hä av ojan, utesut ojan när du steker sardinerna och gör i övrigt på samma sätt som med strömmingen. Pasta med stekt strömming s Sätt ugnen på 200 grader. Hacka samman mjö, smör och sat ti pajskaet. Banda i ägget och arbeta samman ti en deg. Är den för torr, hä i 1 msk kat vatten. s Tryck ut degen i fyra små pajformar som är cm i diameter. Formarna bör ha tunn botten, gärna i tefon eer auminium i porsinsformar bir degen inte genomgräddad ordentigt. Täck med pastfoie och stä kat. s Banda parmesanosten med ricotta, grädde, finhackad gräsök samt sat och peppar. Smaka av. s Skär bort den nedersta trådiga deen av sparrisen. Grön sparris kan användas he, särksit den djupfrysta. Skär 4 portioner Det här behöver du: 350 g pasta 400 g strömmingsfié Cirka 3 msk + 2 msk oivoja ½ citron 1 vitökskyfta 20 kärnfria svarta oiver 1 msk kapris 1 msk hackad badpersija ½ d ströbröd eer gammat vitt bröd i smuor Ev körsbärstomater ti garnering Sat och peppar Så här gör du: s Koka pastan enigt förpackningens anvisningar. s Stek strömmingsfiéerna Inagd svamp Det här behöver du: 2 kg bandad svamp, t ex kantareer, karjohan eer portabeo ½ iter vatten ½ iter vitvinsvinäger 1 msk sat 2 vitökskyftor 1 msk hackad badpersija 1 msk hackad timjan 20 svartpepparkorn Så här gör du: s Steriisera konserveringsburkar genom att åta dem stå i ugnen på 100 grader i 40 minuter. s Rensa och dea svampen i mindre bitar. Koka upp vatten, vinäger och sat. Lägg i svampen och koka i 4 minuter. Det går bra att göra det i fera omgångar om a svamp inte får pats. Koka då i samma vatten- och vinägerbandning. s Ta upp svampen ur vätskan och åt den torka 2 timmar på en kökshandduk. i cirka 3 msk av ojan. Stek strömmingen bara på köttsidan, den bir genomstekt fast du inte steker båda sidorna. Lägg fisken i en serveringsskå. Sata, peppra och hä över pressad citronsaft. s Skaa vitöken. Hacka vitök, oiver och kapris och banda med persijan. Strö hacket över strömmingen. s Stek ströbröd eer brödsmuor i resten av ojan i en iten stekpanna tis det bivit gyenbrunt. s Ringa ite oivoja över den avrunna pastan och banda med strömmingen. Strö över ströbrödet. Garnera gärna med ite mer oiver, kapris, persija och ett par körsbärstomater i kyftor. s Skaa och hacka vitöken. Varva svampen med vitök, örter och pepparkorn. Fy på med oivoja ut ti kanten på burken. s Konservera genom att ägga en kökshandduk i botten av en gryta och stä burkarna tätt bredvid varandra på handduken. Fy grytan med vatten så det täcker burkarna. Koka upp vattnet och åt det småkoka i 40 minuter, vattnet ska vara 100 grader. Låt burkarna svana i vattnet. Så här gör du: s Koka riset enigt förpackningens anvisningar. Sätt ugnen på 220 grader. Skaa och finhacka öken. Fräs den i 2 msk oja tis den bir mjuk. Hä på vattnet och åt det koka bort. Låt öken svana. s Skaa och finhacka vitöken och banda med örterna. Tisätt eventuet finhackad chii, det bir starkare smak om du behåer kärnorna. s Banda nötfärs, ris, ök, vitöks- och örtbandningen, parmesan, sat och peppar. s Dea zucchinin på ängden och skrapa ur kärnhusen med en sked. Sata och peppra zucchinin, pensa med 1 msk oja. Fy zucchinihavorna med kött- och risbandningen. s Grädda i ugnen i minuter. Ett skrik i natten D et butar på min dörr. Höga upprörda röster tränger in i mitt sovrum. Kockan är ett på natten och enbart månen yser upp den svarta afrikanska natten. Jag befinner mig ångt ifrån det som kaas civiisation. Utanför min dörr möter jag äkaren Senso. Han vi att jag ska köra honom och en kvinna ti regionsjukhuset i området. Fem mi på dåiga vägar är inget att se fram emot. Speciet inte mitt i natten där agöshet och vidmark kan kräva ditt iv. Kvinnan kan inte föda fram sitt barn. Det är en svår kompikation. Genom den förfäriga traditionen av kvinnig könsstympning är hennes underiv vanstät efter en infektion efter det smutsiga ingreppet. Jag kär mig snabbt och tar med mig min vakt som skyddar mig med sin pibåge. Senso tar försiktigt in kvinnan i bien och den ånga färden mot sjukhuset börjar.varje gupp får kvinnan att stöna kraftigt av smärta. Senso vi att jag ska köra snabbare. Bien studsar fram på den dåiga vägen. Det viktigaste nu är att se ti att kvinnan inte förorar medvetandet. Senso stäer många frågor. Han vi att kvinnan ska berätta om sitt iv. Pötsigt ropar Senso att jag ska stanna. Han genomför det ena uppivningsförsöket efter det andra. Han gråter och ropar ut sin ångest.vi är så nära men ändå så ångt ifrån. Efter den ängsta havtimmen i mitt iv, så ger Senso upp. Livet är sut. Mor och barn förorade. Det finns bara tomhet kvar. Det bir knäpptyst i bien. Läkarmissionen arbetar idag i samma område med att ge unga fickor en möjighet att undkomma den hemska traditionen med könsstympning. Det är ett beundransvärt arbete som genomförs av vår okaa partner i Kenya. Du är med och åstadkommer en ångsiktigt positiv förändring, där framtida kvinnor inte behöver riskera sina iv, utan kan växa upp i trygghet och respekt. Johan Lija Direktor på Läkarmissionen Sedan 1958 har Läkarmissionen arbetat för att förändra framtiden för utsatta människor. Vi förmedar över hundra mijoner kronor ti våra oika ändamå, främst hjäpinsatser i fyra värdsdear med tyngdpunkt på Afrika. Vi samarbetar med okaa partner inom tre områden: Socia omsorg, utbidning och sjävförsörjning. Vår vision är att genom effektiva metoder stödja utsatta människors vija och förmåga att förändra sina ivsvikor. Vårt uppdrag är att utifrån ett rättighetsperspektiv bekämpa fattigdom och bidra ti håbar utvecking inom våra huvudområden. Vi vi med information engagera fer för Läkarmissionens vision. 31 Svenska Journaen

17 Jag känner mig inte ste i kroppen! Heena Wihborg ever ett aktivt iv men kunde iband känna sig ste och orörig efter ånga dagar på jobbet som undersköterska, viket bidrog ti att hon inte hade energi kvar ti sina intressen. Heena Wihborg bor i Oofström och arbetar som undersköterska på ett ädreboende. På fritiden uppskattar hon ett aktivt iv och håer sig i form genom cyking och ånga promenader. Som undersköterska bir det en de arbete i obekväma arbetsstäningar, viket gjorde att Heena iband kunde känna sig ste och siten i kroppen. - Eftersom det är viktigt för mig att behåa min rörighet i både arbete och privativ provade jag VitaePro. I perioder hade jag inte den ork eer energi kvar på kväen som jag önskade. Med VitaePro bevarar jag den smidighet och styrka som jag behöver, det gör min vardag så mycket ättare. ETT AV NORDENS MEST ANVÄNDA KOSTTILLSKOTT VitaePro innehåer växtextrakterna Astaxanthin, Lutein och Zeaxanthin, C-, D- och E-vitamin samt viktiga omega 3-fettsyror. Samtiga ingredienser är från 100 % naturiga käor. MUSKELFUNKTION VitaePro innehåer D-vitamin som bidrar ti att bibehåa norma muskefunktion. Genom att äta VitaePro varje dag som en de av en sund kost kan jag bevara smidigheten i kroppen och känna att orken fi nns på pats i vardagen! Stig Strand, Värdscupsegrare i saom Ja tack! Jag vi prova VitaePro i två månader för hava priset: 149 kr Därefter får jag en förpackning VitaePro direkt hem i brevådan varannan månad för 299 kr. Förpackningen täcker dagsbehovet för två månader. Ingen bindningstid eer uppsägningstid. Erbjudandet gäer endast nya kunder. Porto på 39 kr tikommer. TEXTA TYDLIGT Namn: Adress: Postnummer och ort: Teefonnr: Underskrift (av person över 18 år): E-post: 134 Ja tack, jag önskar information och erbjudanden från VitaeLab och nära samarbetspartner per post, teefon, e-post och SMS. Jag kan enket avsäga mig framtida utskick genom att kontakta kundservice BROSK C-vitamin bidrar ti norma koagenbidning som har betydese för broskets normaa funktion, i ti exempe eder. SMS: LIV 134, sänd ti Du betaar endast eventue operatörsavgift -50% 149 kr / 2 mån RING: VitaeLab AB Västgötavägen 30, Uddevaa Kundservice tf: Mån fre: 8:30-16:30 Medem i branschorganisationen Svensk Egenvård Norra Drottninggatan 5-7, Uddevaa, Postadress: VitaeLab AB, Box 526, Uddevaa. Kundeservice te: Mån-fre: Bestä onine på: Svarspost Uddevaa VitaeLab AB Frankeras ej. VitaeLab AB betaar portot