FRAMTIDENs BEFOLI(NING
|
|
- Martin Ivarsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FRAMTIDENs BEFOLI(NING I EUROPA OCH SOVJETUNIONEN Av professor CA RL-ERI/\. QUENSEL, Lund N ÄR kriget efter nära sex år nu sutat framträder ur spirorna ett nytt Europa med het ändrade förhåanden icke minst i befokningsavseende. I befokningsavseende ha krigsåren mestades inneburit en vådsam rubbning av den normaa utveckingen och ännu kan man icke överbicka stäningen för närvarande. De befokningsprobem, som före kriget voro aktuea i fera stater, s. s. farhågor för fokminskning, ha genom kriget måhända ytterigare försvårats och betydande förskjutningar i reationerna mean skida staters befokningsstorek ha skett. Vid krigsutbrottet, närmare bestämt vid årsskiftet , torde fokmängden i Europa ha uppgått ti 400 mijoner och fokmängden i Sovjetunionen ti något mer än 170 mijoner. (Enär man inom Sovjetunionen icke gör någon närmre åtskinad mean den europeiska deen och den asiatiska deen må det vara tiåtet i detta sammanhang att med»europa» avse Europa exkusive den europeiska deen av Sovjetunionen utan att därmed vija betona någon särskid motsättning mean Europa och Sovjetunionen.) Fokmängden i större områden och förändringarna däri under de sista fem förkrigsåren framgår av nedastående tabå. Område Fokmängd i mijoner Reativ fördening i 0 / i ~ordeuropa... 19,6 20, Storbrittanien med Irand 50,0 50, Västeuropa... 59,0 59, Meaneuropa..., 101,5 105, Sydeuropa ,1 77, Östeuropa med Bakan... 84,6 87, Sovjetunionen ,8 174, Summa 555,6 574,4 1,000 1,000 i...
2 Framtidens befokning i Europa och Sovjetunionen Ti N ordenropa har härvid hänförts de skandinaviska änderna samt Estand och Lettand, medan däremot Litauen räknats ti Östeuropa. Västeuropa inkuderar Frankrike, Begien, Nederänderna och Luxemburg, medan Meaneuropa omfattar Tyskand (med Österrike), Schweiz, Tjeckosovakien och Ungern. Sydeuropa omfattar Spanien, Portuga och Itaien. Under de fem åren torde fokökningen i Europa inkusive Sovjetunionen ha varit icke fut 19 mijoner eer cirka 3,4 %, varvid nära häften av ökningen kommer på Sovjetunionens vidkommande. Fördeningen på oika områden har också undergått en viss förskjutning och Västeuropas (ink. Engand) fokmängd har minskat något i förhåande ti den totaa befokningen, medan Sovjetunionen ökat i motsvarande grad. Beskaffenheten av och fokmängden i det Europa, som kommer att framträda efter krigets sut, te sig som synnerigen ovissa storheter. Huru stora de direkta och de indirekta krigsförusterna (civibefokningens föruster genom bombningar, sjukdomar, umbäranden m. m.) ha varit, kan näppeigen bedömas med någon större karhet men att de på sina hå varit koossaa torde icke vara överdrivet. Ti de indirekta krigsförusterna måste även räknas den minskning i de föddas anta, som bivit en föjd av kriget, ehuru minskningen i åtskiiga västeuropeiska änder icke varit av någon större omfattning och icke på något sätt kan jämföras med förhåandena under förra värdskriget. Under 1930-taet rådde fokökning i nästan varje europeiskt and. Österrike var härvidag ett undantag, där man dock kunde säga att exceptionea omständigheter rådde och att fokminskningen tedde sig som en anpassning från förgångna tiders förhåanden ti de nya. Ett annat än mer betydesefut undantag var Frankrike, där den sedan änge åga nativiteten under sutet av taet understeg antaet döda, ehuru den naturiga fokminskningen devis upphävdes av ett infyttningsöverskott. Men trots ett större eer mindre födeseöverskott i övriga stater hade samtiga stater i norra, västra och meersta Europa sina befokningsprobem. Om man i stäet för att angiva födeseöverskottet karakteriserar befokningssituationen med det s. k. reproduktionstaet, som efter eiminering av oikheter i ådersfördeningen bättre angiver den verkiga innebörden av fruktsamhetens och mortaitetens inbördes reation, erhåes i nyss nämnda dear av Europa ett ta under värdet, (viket värde svarar mot en i ängden konstant fokmängd). I Sverige har det som bekant under åren i -:.,;,-.-,;.;-:.- ;.,.' i' <&>.,.,.-..., '"'"'-'...:... :._.~ - _i' -1.-Å ;, < ' ". :,o!_.7 :e:....i. ;i...
3 Car-Erik Quense varit nere i 0,72, ehuru nativitetsökningen sedan dess inneburit en avsevärd förbättring. Sveriges ta torde hava varit det ägsta i Europa och icke ens Frankrike med sin fokminskning har uppvisat ett ägre reproduktionsta. I Norge har siffran varit obetydigt högre, medan äget däremot tett sig betydigt jusare.i Danmark och Finand med ett reproduktionsta mean O,n och,o. I Engand har befokningsäget varit ungefär detsamma som i Sverige, måhända något bättre och reproduktionstaet har där egat mean 0,7 och O,s. I Tyskand var det år 1933 ika ågt som i Sverige, ehuru utveckingen därstädes sedan gick i riktning mot betydigt ökade födeseta fram ti krigsutbrottet. (Jfr artiken»befokningsutveckingen i Tyskand efter år 1933» i denna tidskrift 1944.) I västra Europa är det endast Nederänderna, som uppvisat en gynnsam befokningsutvecking och reproduktionstaet har därstädes varit betydigt över, ehuru det icke uppnått sådana värden som i östra och södra Europa. I östra och södra Europa ha däremot farhågor för fokminskning varit synnerigen inaktuea. Vä har nativitetsnedgång även därstädes varit rege men nativiteten igger atjämt på en högre nivå. Visserigen har i det fascistiska Itaien en befokningspoitik förts för att förhindra ytterigare nativitetsnedgång (dock utan större effekt) men den har näppeigen varit föranedd av farhågor för snart kommande fokminskning. Att de regionaa oikheterna i nativitet och reproduktion föraneder en förskjutning av tyngdpunkten i Europa mot söder och öster är tydigt. I viken mån en sådan utvecking ska bedömas som gynnsam eer ogynnsam är en fråga, som ter sig väsentigt oika atefter utgångssynpunkterna, men man måste bedöma den såsom en reaitet och att utveckingen fortskrider sakta men säkert i den nu ins;tgna riktningen försåvitt inga enorma stadigvarande rubbningar i fruktsamheten inträffa. Man kan emeertid fråga sig huruvida utveckingen fortskrider med acceererad eer retarderad hastighet och huru stora förskjutningarna komma att biva. Detta probem har tagits upp inom Nationernas Förbunds ekonomiska och statistiska avdening och under edning av professor Frank Natestein vid Princetons Universitet i U. S. A. har en serie av befokningsprognoser för praktiskt taget varje europeisk stat och Sovjetunionen företagits för att iustrera fokmängdens förändringar inom de oika staterna och förskjut- 238 i ~~ ~
4 Framtidens befokning i Europa och Sovjetunionen ningen i storeksförhåandet dem emean\ at under förutsättning att den framtida befokningsutveckingen, särskit beträffande mortaitet och fruktsamhet ansöte sig ti de under och 1930-taen observerade tendenserna. Befokningsprognoser ha visserigen företagits tidigare i stort anta för oika stater och man har redan tidigare haft en god uppfattning om den framtida utveckingen, ehuru man för det mesta rört sig med skida utgångshypoteser för varje stat. Däremot torde näppeigen probemet i sådan utsträckning ha tagits upp ti behanding enigt enhetiga injer, viket nu har skett. En prognos har utförts för varje stat (med undantag av de numerärt små staterna såsom Luxemburg m. f. smärre stater) med utgångspunkt från fokmängdens storek vid årsskiftet och på grundva av vissa hypoteser om dödighetens och fruktsamhetens föropp fram ti år Sintresutatet har bivit en intressant framstäning, som dock ti föjd av kriget numera bott har ett mycket probematiskt 1ärde, då man het naturigt måst bortse från det andra värdskrigets förödande inverkan på befokningen. När krigsförusterna i stupade på sagfätet, genom bombanfa mot mijonstäderna, dödsfa i koncentrationsäger, genom sjukdomar och umbäranden kunna räknas i tiotas mijoner, måste beräkningar, som het bortse från dessa reaiteter te sig verkighetsfrämmande. Och dock hava sådana prognoser ett icke obetydigt värde, då de kunna visa huru befokningsförhåandena i ett fredigt Europa någotsånär skue ha tett sig under de närmaste årtiondena och förskjutningen i befokningsstorek mean oika dear av Europa. Beräkningarna hava emeertid därjämte ett värde, som något så när står sig för de dear, som fuständigt eer reativt indrigt suppit undan krigets fasor. Fokmängdens storek enigt beräkningarna i de nu nämnda dearna av Europa fram ti år 1970 framgår av här återgivna tabe. I samma tabe gives också den beräknade ådersfördeningen 1940 och 1970 i tre stora ådersgrupper. Den stora skinaden i barnanta i dessa områden framträder kart och tydigt. Medan i Europa (i inskränkt bemärkese) antaet under 15 år bott är omkring 27 % av totabefokningen, är rea- 1»La Popuation Future de L 'Europe.et ce L 'Union Sovjietique » Societe des X ations, Geneve : ' f - ' -, - '{!_ ~,...,s
5 1 Procentue : ::... '~....;...,.. ~ ~.. -.,....:.. J... '"'<-'' t>:)... o Tabe. ]i'okmängcen i mijoner i Europa samt åcersförceningen 1940 och Område H40 Nordeuropa , Brittiska öarna ,2 Västeuropa ,4 Meaneuropa , G Sydeuropa ,;; Östeuropa och Bakan... 87,7 ådersfördening Fokmängd i miioner 1 / 1,----~---~-- --~1 i L ~196~~65~~1970-~~ 0 -:-Li: ~~ [ ~ ~ :- 6 5 i ~5-111' ar~- ''11'_1 "" a_r ar_ 20,4 1 20,5 20,5 20,3 20,0 19,5 23,0 68,4 8,6 14,4 70,8 14,8 50,6 50,6 50, ,2 4(,8 21,9 69,1 9,o 14,0 71,1 4,u I 58,4 58,2 ii7,8 ii7, ii6, 54,7 23, i 66,7 9,6 15,7 69,7 14,6 06,r.07,8 108,2, 107,\!Ofi,n 104,3 23,6 68,6 7,8 15,6 70,1 14,3 80, 82,3 'i 84,. 85,;; 86, : 86, :) 29,4 63,6 7, o 18,7 70,8 O, 2! 91,6 9:),2 98,5 101,0 104,0 105,0 33,5 61,7 4,8 22,2 70,0 7,8 ' ~ ::, ::!. ~ ;j, ;:>:'.a.:: (1) ;::: "' ~ Sovjetunionen... J 74 18! Hi ,0 59,9 4, 26,2 67,6 6,2 Norra, Västra och Meaneuropa Syd- och Östeuropa i ! ,2 68,2 8,6 15,2 70,3 4,J 31,5 62,6 5,9 20,6 70,4 9,0 Europa (exc. Sovjetunionen) :) 4J! ,7 65,9 7,4 18,3 69, i 12,0
6 Framtidens befokning i Europa och Sovjetunionen tiva antaet barn i Sovjetunionen uppe i 36 % (inkusive den asiatiska deen). Medan 30 % av Europas och Sovjetunionens totaa fokmängd bor i Sovjetunionen, tihör närmre 38 % av generationerna under 15.år Sovjetunionen. Skinaden mean de oika dearna i»europa» är också väsentig med den ägsta siffran för de brittiska öarna, ehuru Skandinavien, Väst- och Meaneuropa icke komma ångt efter. Med dessa skinader i barnanta mean oika områden måste fokmängdsreationerna snart förändras. Befokningsprognoserna giva också vid handen att fokmängden i norra, västra och meersta Europa från 234 mijoner 1940 ökar ti 237 mijoner 1950 men därefter nedgår ti 234 mijoner 1960 och ti 225 mijoner I södra och östra Europa bir äget het annat. Fokmängden växer där stadigt under dessa trettio åren, från 165 mijoner 1940 ti 177 mijoner 1950, 187 mijoner 1960 och ti 192 mijoner Befokningstiväxten bir visserigen enigt prognoserna mindre för varje årtionde men det torde dröja ännu ytterigare några årtionden innan fokminskning därstädes uppträder. I Sovjetunionen prägas samtiga dessa trettio år av en stark befokningstiväxt, ehuru även härstädes den naturiga fokökningen, såvä i absouta mått som i proportion ti fokmängden, avtager under varje femårsperiod. Resutatet bir b. a. att Sovjetunionens fokmängd i reation ti den totaa fokmängden i Europa och Sovjetunionen stiger från 30 % 1940 ti 38 % Inom varje område förskjutes emeertid den reativa ådersfördeningen i riktning mot minskat barnanta och ökat anta ådringar. Fokmängden i ådrarna år bir inom varje område år 1970 av ungefär samma reativa storek, omkring 70 % av den totaa fokmängden, me~an de övriga 30% i norra, västra och meersta Europa fördea sig reativt jämnt på de båda andra åderskasserna. I Sovjetunionen har antaet barn beräknats nedgå ti 26 % mot 36 % år 1940, viken siffra ändock igger betydigt högre än den motsvarande siffran för norra, västra och meersta Europa år 1940 men under siffran för Sydeuropa. Ehuru det skue föra för ångt att i detaj redogöra för den beräknade framtida befokningsutveckingen i varje enskid stat må föjande framhåas. Endast Frankrike visar redan år 1945 en ägre fokmängdssiffra än år 1940, och företer såunda under hea perioden fokminskning. övriga stater uppvisa högre fokmängd 1945 än år Mean 1945 och 1950 framträder fokminskning i fö- 241
7 Car-Erik Quense jande stater: Sverige, Engand med Skottand, Begien samt stagnation i föjande stater: Estand, Lettand, Schweiz och österrike. 1 Under perioden fortsätter fokminskningen i samtiga nyss angivna stater och ti dem säar sig Tjeckosovakiet. Under perioden tikomma Finand, N or ge och Tyskand. Senare uppträder även fokminskning i Danmark och Ungern och stagnation framträder även undantagsvis i några stater i Syd- och Östeuropa. Huru födesetaet och dödstaet gestatar sig inom de oika områdena framgår icke fut kart av de pubicerade redogöreserna. Emeertid kan man från de yngsta åderskassernas storek bedöma födesetaet och man kan även häreda dödsfaens anta med undantag av dödsfaen band de nyfödda. Inom varje område visar födesetaen enigt beräkningarna en sjunkande tendens (jfr tabe 2) medan antaet dödsfa däremot regebundet stiger. Tabe 2. Område Födesetaet i Ofoo åren i Europas oika områden. i.... : : Nordeuropa... 14,0 12,5 11,3 10,2 9,3 8,5 Brittiska öarna... 13,3 12,0 10,8 9,8 9,0 8,3 V as.. t europa... 1' 13,1 12,5 11,\ 11,2 10,3 9,3 Meaneuropa... 14,7 1:,o 11,8 10,9 10,2 9,5 Sydeuropa... 17,4 16,0 14,\ 13,\ 12,8 11,6 Östeuropa och Bakan 20,4 19,0 18,0 16,! 15,0 14,2 Sovjetunionen ,9 24,1 22,0 20,1 19,1 18,2 Inom norra, västra och Meaneuropa beräknas för åren födesetaet och dödstaet ti resp. 13,! och,o %o och de förändras under femårsperioden ti resp. 8,! och 13,o %o. Inom Sovjetunionen beräknas födeseta och dödsta för åren ti 26,! och 10,o %o och för åren ti 18,2 resp. 9,7 %o. I denna kortfattade framstäning ha resutaten av beräkningarna återgivits, sådana de redovisas i den tryckta pubikationen. Då dessa befokningsprognoser och deras resutat utan tvive komma att citeras under kommande år, torde emeertid också en viss kritisk granskning därför vara berättigad. 1 Vid beräkningarna har den gama indeningen i Europa föjts oeh ieke den som var gäande vid krigsutbrottet , -:-... ~ z._1..,._
8 ~ --_..,.,.---:---~- Framtidens befokning i Europa och Sovjetunionen Varje befokningsprognos bygger på hypotetiska antaganden om storeken av den framtida dödigheten och den framtida fruktsamheten (inom och utom äktenskapet) i skida åderskasser. Den gångna tiden har överat i Europa karakteriserats av en sjunkande dödighet och en därmed stigande medeivsängd. Att utveckingen i områden med förhåandevis hög dödighet kommer att gå mot sjunkande siffror, atmer i paritet med gynnsammare städa områden, är sjävkart. Men kan man (under normaa förhåanden) vänta en kraftigt förbättrad dödighet i stater med åg dödigheu Sverige har härvid en av de gynnsammaste patserna i rangskaan, distanserad i Europa endast av Nederänderna samt i övrigt av Austraien och Nya Zeeand. Men trots den redan åga dödigheten märkes även i dessa områden en stadig ehuru ångsam förbättring av dödigheten, dock icke i högre ådrar. Vid bedömningen av den framtida dödigheten har man vid prognoserna antagit att dödigheten at framgent går ned i varje åderskass. För de stater, där dödigheten fortfarande är reativt hög, antages att förbättringen sker i ungefär den takt, man tidigare observerat i stater med nuförtiden åg dödighet. Mot det antagandet kan givetvis ingen större invändning göras men däremot kan tvive riktas mot den vid beräkningarna antagna icke obetydiga nedgången i änder med åg dödighet, såsom de skandinaviska änderna och i viss mån även Västeuropas änder. Särskit gäer detta dödigheten i de högre ådrarna. Den förutsatta dödighetsförbättringen i änder med åg dödighet eder troigen ti en mindre överskattning av den framtida fokmängden i medeådrarna och högre åderskasser. Som ett exempe härpå må nämnas föjande. Den svenska fokmängden i ådrarna över 20 år beräknas enigt prognoserna under de närmaste 20 åren öka med 404,000 och fokmängden i ådrarna över 65 år med 218,000. En av statistiska Centrabyrån i Sverige företagen beräkning över den framtida befokningsstoreken, varvid man tiämpat dödighetstaen för åren , har givit som siffermässigt resutat en fokökning av 284,000 och 191,000 i de resp. åderskasserna under samma period. Den hypotetiska dödighetsförbättringen skue såunda innebära en fokmängdsökning med 120,000 utöver den som skue ske med fortsatt konstant dödighet i enighet med åren Personigen är jag av den uppfattningen att man vid befokningsprognoserna något överskattat kommande dödighetsförbättring- 243 : ;, f ; '\
9 Car-Erik Quense arna utan att dock vija förneka att sådana kunna ske även i änder, som i ikhet med Sverige redan ha en åg dödighet. Man kan t. ex. icke förbise det faktum att dödigheten i städerna, åtminstone i Sverige, igger över dödigheten på andsbygden och att det atmer urbaniserade ivet med dess jäkt icke iir särskit ägnat att föränga ivsängden i högre ådrar. Men en större uppmärksamhet måste dock ägnas de grunder, som egat som underag för fruktsamhetens och födesetaets förändringar. Det är de hypotetiska antagandena härom, som i än högre grad bestämma prognosernas värden. Man har härvid amänt räknat med en fortsatt nedgång i samtiga änder av fruktsamheten i oika ådrar men att nedgången por år bir mindre ju ägre fruktsamheten är, ti dess man sutigen erhåer ett stabit sutvärde, betydigt ägre än värden nu observerade. Man har utgått från den observerade fruktsamhetsnedgången i åtskiiga europeiska och utomeuropeiska stater under och 1930-taen och satt nedgången i reation ti fruktsamhetens storek. Genom matematiska former har det sedan varit möjigt att bestämma en kurva, som skue angiva fruktsamhetens storek i framtiden för varje and efter en enhetig schabon. Ett sådant förfaringssätt synes emeertid vara atför enket och schabonmässigt. Att fruktsamheten sjunker i stater, där den ännu är förhåandevis hög må vara rimigt men att fruktsamhetsnedgången ska fortsätta i stater, där den under mitton av 1930-taet var synnerigen åg må betraktas som varande ett atför schabonmässigt betraktesesätt. För Sveriges vidkommande eder antagandet ti det resutatet att antaet födda årigen beräknas ti ,000, ,000, , och ,000 (approximativt). I de befokningsprognoser, som verkstädes av förra befokningskommissionen, ingick ett aternativ, som räknade med fortsatt fruktsamhetsnedgång, och där bev den beräknade födesesiffran ,000. Den prognosen företogs dock egentigen endast för att iustrera verkningarna av en fortsatt fruktsamhetsnedgång med åtföjande förändringar i befokningens åderssammansättning. De övriga samtiga prognoserna byggde däremot på antagandet av en konstant fruktsamhet (men oika giftermåsfrekvens) och födesetaet beräknades därvid variera mean 66,000 och 79,000, d. v. s. avgjort högre än den härovan angivna enigt Nationernas Förbund , '. &'
10 -._ Framtidens befokning i Europa och Sovjetunionen Uppenbart eder den företagna befokningsprognosen för Sveriges vidkommande ti at för åga värden på fruktsamheten. Detsamma måste gäa övriga änder där fruktsamheten under 1930-taet varit för åg. Den torde adrig kunna nedgå så ångt, som här är förutsatt. Sutsatsen måste därför biva den att prognoserna för ett ferta oika änder, främst de nordeuropeiska och västeuropeiska staterna giva en synnerigen skev bid av den framtida befokningsutvecking, som skue inträffat under bortseende av det andra värdskriget. Man har för dessa områden räknat med något för stor dödighetsförbättring och en verkighetsfrämmande fruktsamhetsnedgång. Ti detta kommer att hittis bekanta siffror över födesetaet i ett ferta stater (trots kriget) visa ett föropp, som markant bryter av från det förgångna och mot prognoserna. Sveriges födesesiffror enigt prognoserna ha varit som nyss nämnts, 90,000 åren och 82, De verkiga siffrorna för dessa perioder hava varit 91,000 och 113,000. Den sista siffran överstiger såedes med 31,000 prognossiffran. Man skue de facto kunnat bortse från 1944 års födesesiffra och enbart under de fyra åren fått ett högre födeseta än vad prognoserna räknat med för hea perioden Siffrorna för andra änder visa samma föropp som framgår av föjande tabå Verkig Ungefärig Stat födesesiffra prognossiffra Verkig födesesiffra1 efter år 1940 Sverige... 91,000 82, ,000 (5 år) i Danmark... 67,000 63,000 76,000 (4 år) 'Finand... 75,000 65,000 74,000 (3 år) Norge... 44,000 42,000 47,000 (2 år) Engand... ' 611, , ,000 (3 år) Begien , , ,000 (3 år) Nederänderna , , ,000 (3 år) Frankrike , , ,000 (3 år) Schweiz... 64,000 ;)9,000 72,000 (3 år) Spanien , , ,000 (2 år) Itaien..., 1,006, , ,000 (3 år) Siffran inom parentes angiver det anta år, för vika den verkiga födesesiffran är en medesiffra
11 Car-Erik Quense I nästan samtiga dessa änder, som med undantag av Sverige och Schweiz i högre eer mindre grad drabbats av krigets förödese, har ingen sänkning av födesesiffran skett i sti med den i prognoserna förutsatta. Tvärtom kan man ferstädes spåra en ökning av födesetaet trots kriget ehuru icke fut så markant som den viken skett i Sverige. A v de i tabeen angivna änderna uppvisar endast Finand, Frankrike, Begien och Itaien födeseminskning under åren efter I Finand var såvä under år 1940 som 1942 födesetaet mycket ågt men det var högt 1941 och 1942 års siffra är säkerigen ett exceptionet undantag. Nedgången må betraktas som en direkt föjd av kriget. I Danmark och i Norge spåras en födeseökning ehuru icke av samma storek som i Sverige. I Frankrike iksom i Begien visar födesetaet åga siffror men återgång ti»normaa» förhåanden antydes även här. I Nederänderna stiger däremot trots kriget och ockupationen födesetaet utöver den förut höga nivån. I Itaien framträder däremot även under senare år en fortsatt födeseminskning. I nästan samtiga här angivna änder igger trots kriget födesetaet avgjort över den nivå som man enigt befokningsprognoserna skue förväntat. Skinaden är icke obetydig. Endast de båda änderna Frankrike och Begien uppvisa födeseta under prognossiffran. Det anförda må vara tiräckigt för att visa att de utförda befokningsprognoserna i sina hypoteser om fortsatt fruktsamhetsnedgång röra sig med avgjort feaktiga förutsättningar och den bid de giva av utveckingen för norra och västra Europa stäer framtiden i en at för mörk dager. Man bör därför icke räkna med att fokminskning inträder så snart som här är antaget. V ad prognosen för Sovjetunionens vidkommande beträffar må anmärkas att man härvid i många avseenden måst röra sig med hypoteser om förhåandena under och 1930-taet och att utgångsäget och utgångsförhåandena för prognosen äro osäkra. Några data som ingående iustrera utveckingen därstädes under de senare åren givas icke. (Jag må i detta hänseende hänvisa ti ett par artikar i denna tidskrift 1943.) De anförda befokningsprognoserna avse att giva en bid av utveckingen, sådan den borde ha bivit om kriget icke hade förefunnits. Läget har emeertid avgjort förändrats. Huru utveckingen efter kriget ska stäa sig i Meaneuropa (Tyskand, Tjeckosovakiet, Österrike och Ungern) samt Östeuropa 246.:. :f.....,
12 Framtidens befokning i Europa och Sovjetunionen med Bakan och Sovjetunionen torde vara tämigen önöst att diskutera för närvarande. Endast synnerigen vaga siffror över befokningsförusterna ha givits, kanhända devis överdrivna men i stort innebära de att befokningsförusterna i dessa områden varit oerhörda och säkerigen betydigt större än de rubbningar, som åstadkommos under förra värdskriget. Endast för norra och västra Europas stater torde det vara möjigt att diskutera krigets infytande på befokningsutveckingen. Man kan beträffande dem konstatera att det andra värdskrigets inverkan på befokningsutveckingen icke bir av samma verkan som förra krigets. De direkta krigsförusterna hava varit avgjort mindre än under förra kriget och även de civia förusterna ha icke varit av atför förödande inverkan. Men denna fråga må måhända mera ingående diskuteras när en gång mera definitiva siffror föreigga. * Sedan ovanstående skrevs ha uppgifter varit syniga att det totaa antaet offer för kriget skue vara mean 30 och 40 mijoner, säkerigen med huvuddeen i Sovjetunionen, Östeuropa med Bakan och Tyskand. Från ryskt hå har siffran mijoner nämnts för Sovjetunionen. Huruvida dessa siffror inkudera den indirekta förusten genom en minskning av födesetaet är dock ovisst. Man skue därför kunna säga, att hea den beräknade ökningen i Sovjetunionen under de fem åren (se tabe ) gått förorad, men därjämte även förmoda att förusten av fera mijoner män i de för famijebidning ämpigaste ådrarna bir märkbar i den framtida utveckingen. För Östeuropa och Meaneuropa har mycket mer än den beräknade ökningen under åren gått förorat och man torde kunna räkna med att hea det sista fredsdecenniets fokökning ikaedes utpånats. 1 1 I serien»värdspoitikens dagsfrågor» har nyigen utkommit en broschyr»europas framtid och befokningsfrågan» av ie. Erand von Hofsten, behandande samma probem som denna artike Svensk Tidskrift ;. ;;_, :;;,..~;::;;;.~i...a~.. i ""'iiii; iioi,..., _...,...,._,...-..,.;,;,;,...;.._:.,_';;,;;... -:._..-:~ ~u..,.
BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN
.., '... ~ ~. ~-.. '... ~ - -!f>. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I SOVJETUNIONEN Av professor CARL-ERIK QUENSEL, Lund DE UPPGIFTER om samhäsutveckingen, som kommit utandet tihanda från Sovjetunionen, ha för det
Läs merMotion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande
7 Motion 1982/83: 697 Thorbjörn Fädin m. f. Ökat sparande Ett omfattande sparande inom den privata sektorn är av avgörande betydese för samhäets kapitabidning och därmed för den ekonomiska tiväxten. Genom
Läs merhela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs
hea rapporten: www.s.aand.fi/utbidning_kutur/utbidningsbehov.pbs Utbidningsbehov vem vad hur var Nuvarande utbidningsnivå Kort sammanfattning Hur ser åänningarnas framtida utbidningsbehov ut? Vika har
Läs merIDEOLOGI OCH VERKLIGHET
489 IDEOLOGI OCH VERKLIGHET Av jur. kand. GUSTAF DELIN Högerpartiets programkommie har nu uppösts. Detta betyder ångt ifrån att programarbetet inom partiet kommer att avstanna. Tvärtom kommer man nu på
Läs merGe bara ett svar på varje fråga. Välj det svar som passar in bäst. Det är viktigt att du svarar på samtliga frågor.
[Q159] Förskoeenkät Väkommen ti enkäten! Här kan du svara på frågor om hur du tycker att förskoan fungerar. Kicka på pien för att starta enkäten. Du kan också kicka dig tibaka med piarna om du vi kontroera
Läs merFrågeområde Funktionshinder
Frågeområde Funktionshinder Nationea fokhäsoenkäten 2018 Gäveborg I avsnittet redovisas andeen som har någon form av funktionsnedsättning i form av nedsatt röreseförmåga, synprobem eer hörseprobem. I änet,
Läs merMetodtest för elasticitetsberäkningar ur Sampers RAPPORT. Del 1 Tågelasticiteter enligt befintlig differentiering utifrån basprognos 2030.
RAPPORT Metodtest för easticitetsberäkningar ur Sampers De 1 Tågeasticiteter enigt befintig differentiering utifrån basprognos 2030. 2015-02-09 Anays & Strategi Anays & Strategi Konsuter inom samhäsutvecking
Läs mer~, ;, :~. \ 1 l i N ~ -:- ' ~ ANK 2011 -uz- 15. ~,. l VÄRDEUTLÅTANDE. för del av fastigheten. Tegelbruket 11. Ängelholms kommun
~, ;, :~. \ 1 i N ~ -:- ' ~ C, [ N ANGELhuLvii ANK 2011 -uz- 15 ~,. VÄRDEUTLÅTANDE - för de av fastigheten Tegebruket 11 Ängehoms kommun Det bedömda marknadsvärdet uppgår ti 15 000 000 kr Femton mijoner
Läs merVerksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning
Verksamhetsberättese 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Det ska vara skönt att eva Aa som har bestående och omfattande behov av vård och omsorg, har rätt ti gratis munhäso bedömning och tandvård
Läs merLEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika
LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika Utrikeskrönikan granskar i dag den brittiska tidningsbranschen, närmare bestämt utveckingen på och kring Londons ärevördiga tidningsgata Feet Street. Den nya tekniken gör
Läs merLåt ledarskap löna sig!
Låt edarskap öna sig! Ledarnas Chefsöner rapport 2010, om Ledarna chefsöner 2010 1 Innehå Låt önen spega edarskapets värde 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer
Läs merMot. 1982/83 1435-1444 Motion
Mot. 1982/83 1435-1444 Motion 1982183 : 1435 Lars Werner m. f. Inandsbanans upprustning Bakgrund Redan 1975 fattade riksdagen ett positivt besut om inandsbanans upprustning. Den första borgeriga regeringen
Läs merVerksamhetsberättelse 2009
1 Uppsökande Verksamhet 29 Verksamhetsberättese 29 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Innehå Särskit Tandvårdsstöd i Västra Götaandsregionen 4 Personer med omfattande funktionshinder ska ha samma
Läs merBerg och dal i bilhandeln. För närvarande rullar cirka 900000. i denna specialkommentar
VEM VAGADE för fem år.edan drömma om at vi 1958 skue yckas so ja 30 000 ov våra personbiar på utand" Berg och da i bihanden En starkt expanderande men annorunda och mer vågsam marknad väntar bibranschens
Läs merBostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018
Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Antagen av kommunfumäktige 2014-01-20 5 Besöksadress ya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunstyresen 685 80 Torsby direkt 0560-160 00 växe 0560-160
Läs merl l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås
Motion ti riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskoärarutbidning i Borås Bakgrund Riksdagen fattade under våren 1984 besut om avvecking av förskoäraroch fritidspedagoginjer
Läs merVägskäl i bostadspolitiken
GÖTHE KNUTSON: Vägskä i bostadspoitiken Visst går det att göra bostadsmarknaden rättvisare. Det hävdar riksdagsman Göthe Knutson (m) i denna artike, som des ger en bakgrund ti den sjunkande nyproduktionen
Läs merl l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l
Motion ti riksdagen 1988/89: av Bengt Westerberg m. f. (fp) Förbättrad omvårdnad Det kan tyckas att en utvecking av den medicinska vården skue medfora mindre krav på omvårdnaden. Så är det dock inte as.
Läs merMyndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson
Myndigheten för tiväxtpoitiska utvärderingar och anaysers författningssaming ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generadirektör Dan Hjamarsson Myndigheten för tiväxtpoitiska utvärderingar och anaysers föreskrifter
Läs merLedarnas rapport om chefslöner 2012
Så beönas edarskap Chefsöner 2012, Ledarna Ledarnas rapport om chefsöner 2012 1 Innehå Så beönas edarskap 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer önens storek?
Läs merjlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi
jsociastyresen 204-03-03 Reger och behörighet/kassifikationer Dnr: 4.2.-552/204 och terminoogi Termista samt svarsma Biaga Läkemedessäkerhet (6) Svar ämnat av (kommun, andsting, organisation etc.): Inspektionen
Läs merr+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr.
r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kaese/underrättese 2014-09-01 Sammanträde med: Barn- och utbidningsnämnden Datum: 2014-09-17 Tid: 13.30 Pats: Astermoskoan Ärende. Upprop Biaga 2. Va av justerare 3. Godkännande
Läs merV ÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING
K U N G L. S K O G S H Ö G S K O L A N S S K R I F T E R Nr 27 BULLETIN OF THE ROYAL SCHOOL OF FORESTRY STOCKHOLM, SWEDEN Redaktör: Professor LENNART NORDSTRÖM 1957 V ÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING
Läs merl iootterdotterdotterdotterbolag
Intresseboa Dotterboa et AB ÖviksHem Dotterdotterboa ootterdotterboaa 2008 Intresseboa Dotterdotterboa /kommun omsködsviks J Moderboag: Rodret i Örnsködsvik AB o otterföretaa Ovik Eneroi AB ootterdotterboaq
Läs merJORDBRUK OCH INDUSTRI EN BLICK TILLBAKA OCH EN BLICK FRAMÅT. 1/2 miljon människor (från 2,D till 2,4 milj.), medan gruppen
JORDBRUK OCH INDUSTRI EN BLICK TILLBAKA OCH EN BLICK FRAMÅT Av statsrådet FRITJOF DOMÖ TILL utgångspunkt för några amänna jämföreser mean jordbruket och industrien vi jag väja tiden omkring 1890. 1 J ordbruket,
Läs mer5. Roger Nordén, Ä:.' I
ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfuírnäktigo i Timrå kommuns besut den 24 augusti 2015, 112 _.í»-i,,0_. D0k.d 99749 Postadress Besöksadress Teeïon Teefax Expeditionstid Box 314 Backgränd 9 0611-46 06 00 0611-51
Läs merSvenska Spels GRI-profil 2013
Svenska Spes GRI-profi 2013 Svenska Spes Håbarhetsredovisning 2013 är en integrerad de av årsredovisningen och pubiceras även på svenskaspe.se. Redovisningen sker enigt GRI, nivå C+. Håbarhets redovisningen
Läs merSTAMMANSI(APET EN ELITGRUPP
t j~ -.. ~-. '-~ STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP EN UNDERSÖKNING RÖRANDE REKRYTERINGEN TILL ARMENS STAMSKOLOR Av fi. ic. TORSTEN HUSEN, Lund I SITT för två år sedan avgivna betänkande föresog»lantförsvarets
Läs merOPQ Beslutsfattarens Plus Rapport
OPQ Profi OPQ Besutsfattarens Pus Rapport Namn Sampe Candidate Datum 25 september 2013 www.ceb.sh.com INLEDNING Den här rapporten är avsedd för injechefer och de som arbetar inom HR. Den innehåer information
Läs merKUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET
KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 3 1963 Meddeande från Kung. Orogsmannasöskapet Nr 2!1963 Ordinarie sammanträde den 6 februari 1963. (Utdrag ur protoko). Meddeade ordföranden att sedan nästföregående sammanträde
Läs merDatum Regional modell för strategiprocess för film och rörlig bild Diarienummer
Lnr. 1 Kuturnämnden PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2013-12-11 1 (1) 77 Regiona mode för strategiprocess för fim och rörig bid Diarienummer 1302706 Kuturnämndens besut 1. Kuturnämnden ägger rapporten ti handingarna.
Läs merKUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET
KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 5 1965 KOMMENOCRKAPTENEN GUNNAR GRANDIN Kostnad och effekt hos marina vapensystem - några refexioner inför dagens tekniska och ekonomiska utvecking Föredrag hået av kommendörkapten
Läs merUtvecklingstendenser beträffande rotvärden och priser på skogsprodukter
K U N G L. S K O G S H Ö G S K O L A N S S K R I F T E R Nr 33 BULLETIN OF THE ROYAL SCHOOL OF FORESTRY STOCKHOLM, SWEDEN Redaktör: Professor LENNART NORDSTRÖM 1960 Utveckingstendenser beträffande rotvärden
Läs mermellan i grunden likartade partier.
NILS KARLSON: Postfestum En övergripande orsak ti att det gick som det gick i vaet är att en stor ande av väjarna, men även poitikerna sjäva, är på god väg att inse att den svenska väfärdsstaten nått vägs
Läs merByggforskning 68. statens råd för byggnadsforskning
Byggforskning 68 Byggforskning 68 statens råd för byggnadsforskning statens råd för byggnadsforskning AB Egneiska Boktryckeriet, Stockhom 1968 Innehå sid ~ro~ 7 ByggforskningeniS resurser och behov. Tekn
Läs mer[ /:J(P. ~~~t FUSIONSARET t", STRUKTURFONDEN OCH. INnUSTRIFöRBUNnETS TInSKRIFT ex. ' lo/år
. [ :J(P FUSIONSARET t", OCH STRUKTURFONDEN. '.~v Bengt Ryden a \ INnUSTRIFöRBUNnETS TInSKRIFT 9.00 ex. ' Oår ~~~t 6 7 Konsekvenserna för arbetskraften av de senaste årens starka fusionsvåg har ännu så
Läs merUTOMHUSFÄRGER för TRÄ
STATENS NÄMND FÖR BYGGNADSFORSKNING SNB Rapport42 UTOMHUSFÄRGER för TRÄ av Börje Andersson och Pau Nyin STOCKHOLM 1957 UTOMHU.SFÄRGER FÖR TRÄ Exterior House Paints BÖRJE ANDERSSON och PAUL NYLEN STATENS
Läs merNr 742. Mot. 1973:742 lo. av fru Eriksson i Stockholm m. fl. angående utfonnrtingen av planerad tenninalbyggnad på Arlanda flygplats.
Mot. 1973:742 O Nr 742 av fru Eriksson i Stockhom m. f. angående utfonnrtingen av panerad tenninabyggnad på Aranda fygpats. En ny utrikes terminabyggnad på Aranda är besutad. Det är i hög grad en fråga
Läs merLokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun
Lokaa föreskrifter för att skydda människors häsa och mijön för Lia Edets kommun besutade av kommunfumäktige den 14 december 2000 95. Med stöd av 9 kap. 7-8 och 10-13 mijöbaken (1998:808), 13, 17, 39-40
Läs merinformation förs in i prissystemets informationsmekanismer.
mokratins underskott budgetunderskott är en föjd av sätt att fungera, hävdar M Buchanan och Richard E i sin bok Democracy in Deficit. Rof Engund diskuterar sutsatser och betydese för förhåanden. Hur kommer
Läs merÖversyn och ändring av taxa för offentlig kontroll av livsmedel 2019 Dnr MBN2018/80/03. Miljö- och bygglovsnämndens beslut
SUNNE KOMMUN Mijö- och byggovsnämnden Mbn 92 PROTOKOLL Sammanträdesdaturr 2018-11-19 SUNNE.K_OMMUN' KOMMUNSmELSÉN'd Ink Avg 2018-11- 2 0 ^...^^.US _^^^.^i... Ida ^(16) ^ Översyn och ändring av taxa för
Läs merNr Mot. 1975: av herr Hermansson m. D. med anledning av propositionen 1975: 97 angående rörlig pensionsålder m. m.
Mot. 1975: 2129 6 Nr 2129 av herr Hermansson m. D. med anedning av propositionen 1975: 97 angående rörig pensionsåder m. m. Under hea den ånga tid opinionsyttringar förekommit och försag stäts om sänkt
Läs merFör G krävs minst 16p, för VG minst 24p. Miniräknare och utdelade tabeller
ÖRERO UNIVERSITET Handeshögskoan i Örebro Tentamen i Ekonomistyrning, Fö1018, 7,5 hp nta uppgifter: Max poäng: etyg: nsvariga ärare: Tiätna hjäpmede: 6 32 För G krävs minst 16p, för VG minst 24p Kerstin
Läs merSuperi mot välfårdssamhället
PER UNCKEL: Superi mot väfårdssamhäet Btror akohomissbruket på att det är for ätt att {a tag på sprit? Frågan stäs av riksdagsman Ptr Uncke. Han hävdar att det inte kjäper med atr /Orbud. Vi må~ te i stäet
Läs merÅterinför namnet Drevviksstrand i stället för Östra Skogås svar på medborgarförslag väckt av Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA 2014-11-03 KS-2012/260.109 1 (3) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng viktoria.thonang@huddinge.se Kommunstyresen Återinför namnet Drevviksstrand i stäet för Östra
Läs merVerksamhetsberättelse 2012 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning
Verksamhetsberättese 2012 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Innehå Särskit Tandvårdsstöd 4 Gratis Munhäsobedömning hemma 4 Smidigare samarbete fer uppsökta ja-tackare 5 Artike: Samverkansavvikeser
Läs mermellanställning var ofta svår, men på denna huvudpunkt kapitulerade den aldrig, och alla Axel Oxenstiernas bemödanden som direktor för det
meanstäning var ofta svår, men på denna huvudpunkt kapituerade den adrig, och aa Axe Oxenstiernas bemödanden som direktor för det evangeiska väsendet i Tyskand kunde icke rubba detta hinder. Ytterst märkigt
Läs mere l h a ll byb o 4-6 januari Cupen för hela föreningen +
1995 2020 m e n m o t k i ä V h a n e byb o 4-6 januari 2020 - Cupen för hea föreningen + Väkommen ti 2020 års jubieumsuppaga av Habyboen! För 25:e året i rad bjuder IF Haby HK in ti handbosfest i Jönköping
Läs merÖsteuropa och Sovjetunionen
CARL BILDT: Östeuropa och Sovjetunionen Fokdemokratierna som bidades i Östeuropa efter andra värdskriget har sin betydese både som skyddszon för Sovjetunionen och som en ideoogisk egitimering av den stainistiska
Läs merByggställning. Scaffold
Byggstäning För bruk i trappor Scaffod For use in staircases Björn Larsson Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008 Byggstäning Scaffod Björn Larsson mittibushen@hotmai.com
Läs mer[H.] BÅSTADS KOMMUN. Datum: Onsdagen den 28 juli 2013. Plats: Kommunledningskontoret. Kallelse till sammanträde med ekonomiutskottet. l (l) Sid.
[H.] BÅSTADS KOMMUN Kommunedningskontoret () Kaese ti sammanträde med ekonomiutskottet Datum: Onsdagen den 28 jui 2013 Tid: 08.30 Pats: Astrakanen, Kommunkontoret i Båstad Ärendemening Besuts- instans
Läs merMälarhöjdens ryttarsällskap
!ivenska RDSPORar STADGAR FöR Mäarhöjdens ryttarsäskap Bidat 1949 Stadgarna faststäda av årsmöte den 2016-02-23 enigt Svenska Ridsportförbundets typstadgar faststäda av Förbundsstyresen 2005-08-18 Stadgar
Läs merÖvning 7 Diffraktion och upplösning
Övning 7 Diffraktion och uppösning Diffraktionsbegränsade system Om man tittar på ett objekt genom ett perfekt (aberrationsfritt) optiskt system avgörs hur små saker man kan se av diffraktionen i insen.
Läs merBÖR VÅRT VALSYSTEM REFORMERAS? r f
BÖR VÅRT VALSYSTEM REFORMERAS? Bankdirektör H. Lauritzen skriver ti Svensk Tidskrift föjande: OM MAN närmare granskar de efter vaet den 19 september pubicerade röstsiffrorna, kan man icke undgå att frapperas
Läs merTentamen i SG1140 Mekanik II, Inga hjälpmedel. Lycka till! Problem
Institutionen för Mekanik Nichoas paidis te: 79 748 epost: nap@mech.kth.se hemsida: http://www.mech.kth.se/~nap/ Institutionen för Mekanik Erik Lindborg te: 79 7583 epost: erik@mech.kth.se Tentamen i SG4
Läs merIndexlån Ryssland och Östeuropa
Indexån Ryssand och Östeuropa Bas och Extra 9.3.2011 Rikta bicken mot öst och pacera i Indexån Ryssand och Östeuropa! Tiväxtutsikterna för Ryssand och de östeuropeiska änderna är ovande. Indexån Ryssand
Läs merl Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling
Biaga 1A Redovisning av fiberråvara Leverantör: Produkt: Tiverkare/everantör: För dokumentation av fiberråvara: Träsag/växt och geografiskt ursprung (and/destat och region/provins) Mängd (på årsbasis)
Läs merKongressguide. En guide för att du ska hitta rätt under ITFs 41:a kongress i Durban, Sydafrika
Kongressguide En guide för att du ska hitta rätt under ITFs 41:a kongress i Durban, Sydafrika innehå hur kongressen arbetar mötespats för kongressen poicy beträffande ömsesidig respekt tidpan för kongressen
Läs mer(f? SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1 1) ANSLAGIBEVIS. Se särskild förteckning. Magnus Pettersson. Åsa Rosemus KOMMUN. Åsa Rosenius
v 7/ /'7/ Ronneby I KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1 1) Sammanträdesdatum 2018-04-25 Pats och tid Besutande Övriga närvarande J ustera re Justeringens pats och tid Kaingesaen k. 10.00 Ledamöter Se särskid
Läs merSKÖTSELPLAN 2006-12-18 Dnr: 5114-19228-2006. Skötselplan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Hällefors kommun
1 (12) Marie Jonsson Direkt: 019-19 39 52 marie.jonsson@t.st.se Skötsepan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Häefors kommun Föregående skötsepan för Knuthöjdsmossen utarbetades inom Skogsvårdsstyresen
Läs merFöreläsning 9. Induktionslagen sammanfattning (Kap ) Elektromotorisk kraft (emk) n i Griffiths. E(r, t) = (differentiell form)
1 Föreäsning 9 7.2.1 7.2.4 i Griffiths nduktionsagen sammanfattning (Kap. 7.1.3) (r, t) E(r, t) = t (differentie form) För en stiastående singa gäer E(r, t) d = d S (r, t) ˆndS = dφ(t) (integraform) Eektromotorisk
Läs merMotion till riksdagen 1988/89: So307
Motion ti riksdagen 1988/89: av Göran Magnusson m. f. (s) Häsa får aa år 2000 WHO:s Europaregion presenterade 1984 sin pan for förbärad fokhäsa, Häsa for aa år 2000. Den ingår i e ångsiktigt arbete för
Läs merAngående utökat samarbete, enligt kriterier DUA "Unga till arbete". orgnr: orgnr:
Lia Edets Kommun samarbete med Arbetsförmedingen Ae ÖVERENSKOMMELSE Angående utökat samarbete, enigt kriterier DUA "Unga ti arbete". Parter Lia Edets kommun Arbetsförmedingen, ALE orgnr:212000-1496 orgnr:202100-2114
Läs merSTATENS SKOGS FORSKNINGSINSTITUT
MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGS FORSKNINGSINSTITUT BAND 36 1947 :rviitteilungen DER FORSTLICHEN FORSCHUNGSANST AL T SCHWEDENS Bd. 36 REPORTS OF THE FOREST RESEARCH INSTITUTE OF SWEDEN Vo. J6 BULLETIN DE
Läs merDagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem."
Dagens frågor Front mot vida strejker Det goda förhåandet mean parterna på den svenska arbetsmarknaden har varit en nästan egendarisk företeese. Respekten för givna utfästeser har gjort det möjigt att
Läs merUndersökningar över vattenhaltens betydelse för barrträdsfröets kvalitet vid förvaring
Undersökningar över vattenhatens betydese för barrträdsfröets kvaitet vid förvaring Studies oj the importance of water content for the quaity of con[fer seed during storage av EINAR HUSS MEDDELANDEN FRÅN
Läs merSex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län
LAFA 1:2005 Sex- och samevnadsundervisning i skoan En kartäggning av sex- och samevnadsundervisningen på sju högstadieskoor i Stockhoms än Landstinget förebygger aids (Lafa) är Stockhoms äns andstings
Läs merKUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET
KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 3 1950 117 Arsberättese i sjökrigskonst och sjökrigs:: historia 1949. Utdrag. Av edamoten Lijequist. De skandinaviska försvarsförbundsförhandingarna 1948-49. Xorge, Danmark
Läs merREDOGÖRELSE FÖR FLYGBEKÄMPNINGS= KAMPANJEN MOT TALLMÄTAREN. UNDER AREN 1944-1945
REDOGÖRELSE FÖR FLYGBEKÄMPNINGS= KAMPANJEN MOT TALLMÄTAREN. UNDER AREN 1944-1945 BERICHT OBER DIE FLUGZEUGBESTAUBUNG GEGEN DEN KIEFERNSPANNER IN DEN ]ARREN 1944-1945 AV VIKTOR BUTOVITSCH MEDDELANDEN FRÅN
Läs merTvå modeller, en SuperFeed rotorinmatare eller ett CropCutter skäraggregat.
New Hoand BR7000 BR7060 BR7070 brett urva Två modeer, många varianter. De två modeerna i New Hoand fexkammarserie kan utrustas för att passa oika förhåanden. BR7060 kan pressa baar som har upp ti 1,50
Läs merKBU Grundskolan Åk Friskolan Stellatus
KBU Grundskoan Åk 17 Syfte och bakgrund Syfte Syftet med undersökningen är: att ge information om kvaiteten i verksamheten att ge underag för va att ge underag för utveckingsarbete Mågrupp Mågruppen är
Läs merWindows. Kundstödskontakter världen över för ArcSoft Inc.
Windows Kundstödskontakter värden över för ArcSoft Inc. Nordamerika 46601 Fremont Bvd Fremont,CA 94538, USA Te:1.510.440.9901 Fax:1.510.440.1270 Webbpats:www.arcsoft.com E-post: support@arcsoft.com Europa
Läs mer/85:2927 Åke Gustavsson m. fl. Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85: 115) Mot. 1984/85. Motion
Motion Mot. 1984/85 2927-2929 1984/85:2927 Åke Gustavsson m. f. Regiona utvecking och utjämning (prop. 1984/85: 115) o Regionapoitikens genomförande bör ti stor de decentraiseras ti änsnivån, som föjd
Läs merBYQQNADSSÄTT OCH BYQQNADSI<OSTNADER. l STOCKHOLM 1883-1939. Hilmer J. Danielsson - Mej se Jacobsson
1883 1913 1926 1939 BYQQNADSSÄTT OCH BYQQNADSI
Läs merMotion 1986/87 :Skl75
Motion 1986/87 :Sk75 Jan Bergqvist m. f. (s) Försag ti sutig regering av statsbudgeten för budgetåret 1987/88, m. m. (kompetteringsprop.) ( 1986/87: 150) proposition 1986/87:150 (kompetteringsprop.) föreså
Läs merKBU Grundskolan Fritids Åk Friskolan Stellatus
KBU Grundskoan Fritids Åk 1 Syfte och bakgrund Syfte Syftet med undersökningen är: att ge information om kvaiteten inom verksamheten att ge underag för va att ge underag för utveckingsarbete Mågrupp Mågruppen
Läs merSvenska Spels GRI-profil 2012
Svenska Spes GRI-profi 2012 Svenska Spes GRI-profi 2012 Svenska Spes Håbarhetsredovisning 2012 återfinns som en de i den tryckta Årsredovisningen men pubiceras även på svenskaspe.se. Redovisningen sker
Läs merTillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång!
Tisammans kan vi göra skinad. Här är en guide som hjäper dig att komma igång! VAD ÄR NICKELODEONS TOGETHER FOR GOOD? VAD ÄR PLAN INTERNATIONAL? Nickeodeon tror att vi kan göra gott tisammans. Nickeodeons
Läs merLeaderområde VÄXTLUST VÄRMLAND. Utvecklingsstrategi
Leaderområde VÄXTLUST VÄRMLAND Utveckingsstrategi 2014-2020 Vad är Leader och vad är Växtust Värmand? Växtust Värmands prioriterade teman Leader är en metod för okat edd utvecking Projektet ska handa om
Läs merSamtal med Stig Malm
Samta med Stig Mam LO:s nyvade andre ordförande, Stig Mam, som amänt tippas efterträda Gunnar Nisson som LO-ordförande, intervjuas här av civiekonom Rof Engund. Fråga: Jag tänkte att vi skue börja med
Läs merKBU Förskolan Föräldrakooperativet Trollet
KBU Förskoan 17 Förädrakooperativet Troet Syfte och bakgrund Syfte Syftet med undersökningen är: att ge information om kvaiteten i verksamheten att ge underag för va att ge underag för utveckingsarbete
Läs merMonterings- och bruksanvisning
Katherm QK.4 Govkanavärme med EC-motströmsventi Spara denna bruksanvisning för kommande bruk! Kampmann.de/instaation_manuas I476/0/3/ SE I SAP-Nr. 7407 .4 Katherm QK - motströmsfäkt-konvektion med kompakt
Läs merUV RAPPORT 2012:101 ARKEOLOGISK PROSPEKTERINGSUNDERSÖKNING OCH FÖRUNDERSÖKNING. Västlänken
UV RAPPORT 2012:101 ARKEOLOGISK PROSPEKTERINGSUNDERSÖKNING OCH FÖRUNDERSÖKNING Västänken Arkeoogisk prospektering med georadar och arkeoogisk förundersökning i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken
Läs merKUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET
KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 4 1951 1:19 Meddeande från Kung. Örogsmanna:: säskapet nr 2/51. Ordinarie sammanträde den 7 februari 1951.. Förkarade ordföranden sammanträdet öppnat och meddeade att sedan
Läs merKBU Grundskolan Åk Kronoparksskolan
KBU Grundskoan Åk Syfte och bakgrund Syfte Syftet med undersökningen är: att ge information om kvaiteten i verksamheten att ge underag för va att ge underag för utveckingsarbete Mågrupp Mågruppen är eever
Läs merOm höjdutvecklingen i kulturbestånd
Om höjdutveckingen i kuturbestånd av ta och gran i Norrand On the height growth in cutivated stands of pine and spruce in Northern Sweden av BENGT LUNDQVIST MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT
Läs merDAGENS FRÅGOR. Den 25 oktober 1943. -. '- "-'... ~..,.!';
DAGENS FRÅGOR Den 25 oktober 1943. Finandssvenskarna I början av oktober började det band finandsoch de SS:s adress. svenskarna gå rykten om att man i de kretsar, som sutit upp kring den starkt tyskorienterade
Läs merVannaktiviteter. Torsby och Sunne
Vannaktiviteter Torsby och Sunne KANOT- OCH FLOTTFÄRD Kanottur Njut av en kanottur på Karäven - en fridfu uppevese för små och stora. Karäven är det perfekta vattendraget för turer på några timmar upp
Läs merTIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET MED FÖRSTÅND OCH STYRKA UTGESAV. N:r 2 1986
TIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET 1771 MED FÖRSTÅND OCH STYRKA UTGESAV KUNGL ÖRLOGSMANNAS~LLSKr'\PET N:r 2 1986 TIDSKRIFT I SJÖV ÅSENDET FÖRSTA UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET KARLSKRONA POSTGRO 125
Läs merl l l l l l l l l l l l l l l
VD-Förord. "En spännande start och ett spännande sut" Ja så kan man besiva verksamhetsåret 202, där vi i början av året påbörjade den sista deen i "Nordstreamprojektet". Ett arbete som varit mycket framgångsrikt
Läs merHur hanterar vi varandra i trygghetsnarkomanernas land
Hur hanterar vi varandra i trygghetsnarkomanernas and david@eberhard.se www.eberhard.se Twitter: @eberharddavid Om vi bara ever skyddat från början ti sut så kan vi nog eva hur änge som hest Vad är farigt?
Läs mer1936. 99:e årgången. Häfte N:r 6
1936. 99:e årgången. Häfte N:r 6 - 343- Årsberättese i förbindeseväsende. AvgiYen av edamoten Stiy H: son ETicson. een 5 iejruari 1936. (Forts. fr. häft. 5, sid. 292.) II. Det miitära förbindeseväsendet
Läs merKUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET
KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 3 1970 T RAPP OB och mannen under 1960-ta/et Föredrag av Överbefähavaren, hået vid Kung Örogsmannasäskapets sammanträde 1212 1970 1. nedning Min tid som OB är snart tiända.
Läs merSTATENS SKOGSFORSOKSANSTALT
MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT HÄFTE 24. 192728 MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHS ANST AL T SCHWEDENS 24. HEFT REPORTS OF THE SWEDISH INSTITUTE OF EXPERIMENT AL FORESTRY N:o 24 BULLETIN
Läs merTotalkväve. Transport av totalkväve 2004 2013. Kvävetransport. ton/år. Totalkväve, ton/år P12 P13.1
Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 213 Totakväve Totakvävekoncentrationen i vattnet ökar successivt ängs oppet från nivån 46 µg N/ i ti 84 µg N/ i.1. Jämfört med 2 har haterna i år ökat
Läs merKUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET
KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 8 1964 Sovjes handesfoia Msberättese i vetenskapsgrenen Navigation och Sjöfart Av edamoten BENGT RASIN Amän översikt Under de senaste åren har den sov j etiska handesfottan
Läs merKBU Grundskolan Fritids Åk Kronoparksskolan
KBU Grundskoan Fritids Åk 17 Kronoparksskoan Syfte och bakgrund Syfte Syftet med undersökningen är: att ge information om kvaiteten inom verksamheten att ge underag för va att ge underag för utveckingsarbete
Läs merSkola F 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Totalt Skapaskolan 38 44 26 20 6 8 142
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-20 GSN-2015/170.602 1 (3) HANDLÄGGARE Hjem, Per 08-535 360 71 Per.Hjem@huddinge.se Grundskoenämnden Ansökan från The Learning
Läs merFinland på egna vägar
THEDE PALM: Finand på egna vägar Ambassadören Max Jacobson har i en bok "Egna vägar" (1968) skrivit om finändsk poitik efter andra Järdskriget. I höstas gav han ut "Den finändska paradoxen. Linjer i Finands
Läs merTimkostnadsnorm för år 2015
DoMSTOLSVERKET SVERIGES DOMSTOLAR DATUM 2014-09-29 DIARIENR 1319-2014 1 (1) Regeringskansiet Justitiedepartenentet 103 33 Stocd10m Timkostnadsnorm för år 2015 Enigt 3 förordningen (2009:1237) om timkostnadsnofn
Läs mer