[ /:J(P. ~~~t FUSIONSARET t", STRUKTURFONDEN OCH. INnUSTRIFöRBUNnETS TInSKRIFT ex. ' lo/år

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "[ /:J(P. ~~~t FUSIONSARET t", STRUKTURFONDEN OCH. INnUSTRIFöRBUNnETS TInSKRIFT ex. ' lo/år"

Transkript

1 . [ :J(P FUSIONSARET t", OCH STRUKTURFONDEN. '.~v Bengt Ryden a \ INnUSTRIFöRBUNnETS TInSKRIFT 9.00 ex. ' Oår ~~~t 6 7 Konsekvenserna för arbetskraften av de senaste årens starka fusionsvåg har ännu så änge varit reativt begränsade i omfattning. De festa sam mansagningar av iar ännu inte mognat ut i praktiken, viket taar för att många ned äggningar i form av interna skoncentra tio ner kommer att ske under resten av 60-taet enbart som en föjd av hittis skedda fusioner. B a den sutsatsen drar civiekonom BENGT RY DEN, Industr.iensUtredningsinstitut, när han här redogör fö det rekordartade resutatet av indu- strins strukturrationaisering under ( I \ \ 0 Att 1966 bev ett nytt rekordår för skoncentration och strukturrationaisering kom knappast som någon överraskning. Men att fusionerna och samarbetsavtaen skue fortsätta att öka så snabbt att antaet inte ångt ifrån fördubbades på två år, dvs sedan 196, hade vä knappast någon räknat med på avar. När så nedäggningarna samtidigt kom upp på en högre nivå än någon gång tidigare under den tioårsperiod för viken statistik finns, är det inte förvånande att intresset för strukturfrågor nu är större än kanske någon gång tidigare. Totat uppgick antaet kända sköp, fusioner och ångsiktiga samarbetsavta inom industrin förra året ti nämare 00. Den exakta siffran bev 96, viket innebär en ökning med procent jämfört med föregående år, en fördubbing på tre år och en sjufadig ökning på sju år, dvs sedan 199. Utveckingen sedan det första år för viket uppgifter finns - re dovisas i diagrammet här bredvid. Som diagram. met visar är det köpen och sammansagningarna som ökat snabbt, framför at under de senaste åren. De svarar nu för 80 procent av det insam ade materiaet jämfört med mean häften och för några år sedan. Nu måste emeertid understrykas att sjäva insamingsmetoden - studium av dags. och fack

2 press, årsberätteser och iknande - med stor sannoikhet medför en systematisk underskattning av antaet samarbetsavta. I sjäva verket torde det sags samarbetsavta som ingår i materiaet - rörande exempevis speciaisering och byte av produkter, gemensam tiverkning ocheer marknadsföring, forskning, utveckingsarbete och utb(-'ing - och som ofta såunda har samma syfte<. eer verkningar som en fusion, i praktiken vara vanigare än dessa. Men denna systematiska underskattning ger naturigtvis inte förkaringen ti den reativa ökningen av antaet fusioner, äj -.i om pressens förmodigen i dag större intresse än tidigare för fusioner kan vara en de- Anta!öretagskoncentrationer inom industrin ~samarbetsavta DkÖP och ( 7 7 sammansagningar förkaring. En troigen viktigare orsak är att ett växande anta bivit på det kara med vika fördear som kan vinnas genom koncentration och samverkan och att dessa fördear ofta ger ett snabbare och stabiare resutat genom ett fuständigt samgående än genom ett partiet. Företagsköpen dominerar De ski:i( och sammansagninga~ - fusio- ner - som ingår i materiaet är uppdeade på fyra oika kategorier. Den största gruppen avser fusion mean svenska genom aktieförvärv varvid huvudkriteriet är att förvärvet gäer minst hava aktiekapitaet. Av totat 0 fusioner förra året svarar gruppen för 16 jämfört med 17 året dessförinnan och mean 0 och 80 tidi~ gare under 60-taet. Den andra gruppen består av sådana mera partiea fusioner, där ett övertar inte ett het annat. utan endast förvärvar vissa tigångar, t ex en fabrik, maskiner, ager m m för tiverkning aven viss produkt eer ets distributionskedja. Denna typ av fusion har ökat kraftigt under den nioårsperiod för viken uppgifter finns: från bara en handfu per år via ett tjugota ti hea 8 förra året. Ökningen antyder ett växande insag av produktbyte och speciaisering inom industrin. De båda sista grupperna är internationea fusioner i vika ett svenskt antingen har köpt eer bivit köpt av ett utändskt. De internationea fusionerna är naturigtvis få jämfört med de nationea men även de har ökat. Tidigare har de bara uppgått ti i genomsnitt ett tiota varje år med ungefär ika stor fördening på båda kategorierna. Men sedan 196 har en inte oväsentig ökning skett med föjande årssiffror: 8, 1, och.,förra året 9. Fördeningen var jämn även 1966; 1 svenska förvärvades av utändska och resterande 1 utändska av svenska. Nästan häften av de köpta svenska en var inte industri utan grossister och tidi- 1

3 gare huvudagenter ti köp ar boaget. Det antyder att de utändska köparna vi satsa hårdare än förut på den svenska marknaden. De utändska som köptes av svenska var däremot med ett undantag renodade tiverknings. Sex av dem igger inom EEC (Tyskand, Frankrike, Hoand ), ikaedes sex inom EFTA (Danmark, Norge, Finand, Storbritannien, Österrike vardera ) och övriga två i Spanien och Peru. Av de utändska köparboagen var 6 amerikanska, 6 från EFT A (Storbritannien, Danmark, Norge, Finand vardera ) samt från EEC (Tyskand, Itaien) _ Biden är mycket ik tidigare års. Stordriftsfördear med fördröjd effekt Fusionerna kan naturigtvis kassificeras på många andra sätt. En uppgift av intresse är att av dem kan betecknas som horisontea, dvs de skedde mean med i stort sett samma produktionsinriktning. Andeen var ika stor även 196 men dessförinnan bara omkring häften. Det antyder en ökad press på en att utnyttja de stordriftsfördear inom produktion, marknadsföring, forskning m m som fortfarande finns i många branscher. Fusionsvågens viktigaste eement är därför storeksrationaiseringen och de stordriftsfördear inom en rad sfusioner som den möjiggör. En de av de många nedäggningar som skett under det senaste året- 0 stycken under är het enket uttryck för att de genom fusionerna möjiggjorda stordriftsfördearna börjat utnyttjas i praktiken och att storeksrationaiseringen genomförs på fätet. Men eftersom sådana åtgärder av många skä är både känsiga och besväriga att genomföra tar det minst ett eer ett par år, ofta ännu ängre, innan den horisontea fusionen resuterar i en eer fera nedäggningar av produktionsstäen. Det pekar på att konsekvenserna för arbetskraften av de senaste årens starka fusionsvåg ännu så änge varit reativt begränsade i omfattning. De festa sammansag- ningarna har inte hunnit mogna ut i praktiken, viket taar för att många nedäggningar i form av interna skoncentrationer kommer att ske under resten av 6O-taet enbart som en föjd av hittis skedda fusioner. Lägg därti ytterigare kommande fusioner samt nedäggningar av andra skä och sutsatsen kan endast bi en totat sett fortsatt, hög nedäggningsfrekvens und ~ " " - e. \ närmaste åren. Det kaar på ökade resurser '1:ör arbets'~arknadspoitiska insatser av skida st " iksom på en skärpt paneringsberedskap hos berörda myndigheter. Här finns onekigen pats för ökat samråd mean en och samhäe ~ ' " ' Den resterande tredjedeen av fusionerna för dear sig på föjande sätt: tio procent, dvs ec_ drygt tjugota, var diversifieringar och kompetteringar, något färre var vertikaa fusioner och omkring femton procent ( stycken) bestod av investmentboagsköp. Det innebär att investmentboagen som väntat nu tycks ha börjat komma in i en konsoideringsperiod då reativt sett större intresse ägnas åt utvecking och samordning av redan förvärvade än åt att förvärva ytterigare nya. Däremot torde knappast utbudet av mindre och medestora ha minskat. Långsiktig syssesättningsgaranti Den typ av strukturförändring som sfusi ner innebär sker fortfarande i at väsentigt med små.men desto fera steg. Endast ett fåta sammansagningar skedde förra året iksom tidj -e mean fer än två åt gången. Fem fh"10- ner omfattade tre och två fusioner ytte. igare några. Men det betyder inte att fusionerna har haft obetydiga verkningar på strukturen inom oika branscher. Inom en rad branscher har under de senaste åren skett fusioner och andra samarbetsarrangemang som haft eer snart kommer att få genomgripande verkningar på branschens uppbyggnad och konkurrensförutsättningar. Många gånger har förändringarna skett stegvis och på initiativ av något av de större före-

4 tagen inom branschen. Som exempe på industrigrenar där genomgripande förändringar skett under det senaste året kan nämnas: tiverkningen av buss- och astbis karosser, värmepannor, additionsmaskiner, utrustning för interna och externa transporter, batterier, tuber, bärkassar, yevaror, tapeter, gasoutr;,'- ing, gass, im och stenprodukter. Inom.\ samtiga dessa branscher kan koncentrationsåtgärder bara under den ara senaste tiden uppskattas ti att ha omfattat minst häften av branschens totaa tiverkning. I fera fa har täckning (I,' i och med varit fuständig. Att toka dessa förändringar, och de nedäggningar som några av dem redan resuterat i, som krissymptom är na turigtvis fe. Med givna förutsättningar skue det snarare vara ödesdigert om de inte skedde, eftersom många av dem antagigen torde vara absouta vikor för branschens ångsiktiga fortevnad. Dessa fusioner är därför snarare en garanti för en på sikt tryggad syssesättning än ett hot mot den. Storen täten Viken typ av detog i 1966 års fusioner? Liksom tidigare var det i stor utsträckning stora som köpte medestora eer små. Samgående mean ika stora är fortfarande reativt säsynta. Av köparboagen kan drygt häften betecknas som stora med mer än 00 anstäda, medan resten i huvudsak var medestora. Majoriteten av de köpta en (60 procent) var medestora (0-00 syssesatta), 1 var mindre och såunda endast ett fåta större. Av de bqrsnoterade en var över häften engagerad~ i fusioner och nästan ika många av de c80 storen i OO-mijonerkubben. Räknar man med även andra typer av samgåenden stiger andeen ti för börsen och knappt 60 procent för de 80 största industrien. Många av de större en återfinns fera gånger i materiaet. Åkerund & Rausing var exempevis engagerat i hea 7 förvärv och samarbetsavta. Husqvarna Vapenfabrik förekommer i 6 oika fa, Papyrus i och ett tiota andra stor i oika fa. På koncentrationsåtgärdernas branschfördening ska inget större utrymme spias. Den framgår av tabeen och torde inte kräva några omfattande kommentarer. Meta och verkstadsindustrin svarar som vanigt för nästan häften av faen och inte heer för övrigt kan man notera några större överraskningar. Måhända förtjänar (I Förctagskoncentrationer inom industrin 1966 Anta sammansagningar och samarbetsavta enigt uppgifter i pressen ",strip'en Köp och eer sam, mansagningar i Sverige Köp av dear av i Sverige Samarbets avta i Sverige Svenska köp av utändska Utändska köp av svenska Samarbets avta över gränserna Summa Meta och verkstadsindustri J ord och stenindustri Träindustri Massa och pappersindustri Grafisk industri Livsmedesindustri Dryckesvaruindustri Texti och sömnadsindustri Läder-, hår- och gummivaruind Kemisk och kemisk teknisk ind E-, gas- och vattenverk Byggnadsindustri Ida industrin

5 1 J det kanske framhåas att fusionsaktiviteten under 1966 jämfört med tidigare år var ovanigt stor inom texti- och konfektion-, trä-, jord- och stensamt gummivaruindustrierna. Inom den kemiska branschen samt ivsmedesindustrin var aktiviteten märkbart ägre än tidigare, både absout och reativt sett. Behövs speciet branschstöd t Frågan om takten i industrins strukturrationaisering har som bekant åter bivit aktue, b a genom försaget om att inrätta en särskid näri,gspoitisk fond. Mot bakgrund av den här redovisade mycket snabba ökningen av antaet fusioner och andra samarbetsarrangemang iksom av antaet nedäggningar, viket sammantaget innebär en hastig koncentration av både s- och anäggningsstrukturen inom industrin, kunde ett sådant stöd ti fortsatt strukturomvanding som fonden väviigt kan bedömas åsyfta tyckas vara överfödigt. Men det här presenterade materiaet kan inte ge direkt stöd för en sådan sutsats. För det första är branschfördeningen inte tiräckigt nedbruten för att tiåta några sutsatser om behov av ytterigare koncentration och strukturrationaisering inom enskida branscher. Dessutom tycks kapitabristen och den dåigt fungerande kapitamarknaden inte nämnvärt ägga hinder i vägen för en strukturomvanding i form av fusioner m m utan tvärtom kanske bristen i stäet stimuerar den. Men kapitabehovet uppstår ofta i ett senare ed, dvs när stordriftsfördearna ska utnyttjas genom ti- eer nybyggnad och andra foi~er av stundtas mycket kapitakrävande investeringar. Därti kommer att strukturomvanding naturigtvis sker i fera andra och minst ika väsentiga former som ssamgående, t ex internt inom och genom nyetaberingar. i stäet i vika former och på vika vikor kapitaet ska stäas ti ens förfogande. Det är svårt att inse att kapitaförsörjningen i hittisvarande former fungerat så ia att extraordinära insatser skue vara påkaade av det skäet. Inte heer har man kunnat (eer försökt) visa att nuvarande former, med eer utan modifikationer, inte skue kunna sörja för en tifredsstä( -" fördening av kapitaresurserna även i framtiden. Det är därför' svårt att betrakta fonden som ett försag gruhdat på renodade effektivitetsbedömningar. Om så vore faet är det i hög grad förvånansvätt att ett så viktigt försag i motsats ti(. praxis inte görs ti föremå för en asidig bedömning och debatt. För ingen kan vä på avar hävda att förutsättningarna för industrie verksamhet i vårt and skue ha förändrats så snabbt och drastiskt att det motiverar försag och åtgärder av den karaktär som nu diskuteras. Men om fonden trots at har syssesättningspoitiska skä och syften bir bedömningsgrunden en het annan. Som redan nämnts är en successiv och kraftig utbyggnad av syssesättningspoitikens oika mede både önskyärd och nödvändig. Men detta kräver en het annan diskussion än den vi hittis haft om fonden. Det är bekagigt att fondutspeet skett på sådant sätt att en ratione bedömning och vettig diskussion inte V?-:t möjig. Det verkar som om tikomsten av L_, näringspoitiska fonden av framtidens historieskrivare kommer att skidras som ett monumentat undant.ag från traditione svensk rationaitet och ( grundighet. ( - Ett monumentat försag Den stora frågan gäer därför inte kapitabehovet som sådant. Det är ovedersägigt. Kruxet är

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN .., '... ~ ~. ~-.. '... ~ - -!f>. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I SOVJETUNIONEN Av professor CARL-ERIK QUENSEL, Lund DE UPPGIFTER om samhäsutveckingen, som kommit utandet tihanda från Sovjetunionen, ha för det

Läs mer

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs hea rapporten: www.s.aand.fi/utbidning_kutur/utbidningsbehov.pbs Utbidningsbehov vem vad hur var Nuvarande utbidningsnivå Kort sammanfattning Hur ser åänningarnas framtida utbidningsbehov ut? Vika har

Läs mer

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande 7 Motion 1982/83: 697 Thorbjörn Fädin m. f. Ökat sparande Ett omfattande sparande inom den privata sektorn är av avgörande betydese för samhäets kapitabidning och därmed för den ekonomiska tiväxten. Genom

Läs mer

Frågeområde Funktionshinder

Frågeområde Funktionshinder Frågeområde Funktionshinder Nationea fokhäsoenkäten 2018 Gäveborg I avsnittet redovisas andeen som har någon form av funktionsnedsättning i form av nedsatt röreseförmåga, synprobem eer hörseprobem. I änet,

Läs mer

l iootterdotterdotterdotterbolag

l iootterdotterdotterdotterbolag Intresseboa Dotterboa et AB ÖviksHem Dotterdotterboa ootterdotterboaa 2008 Intresseboa Dotterdotterboa /kommun omsködsviks J Moderboag: Rodret i Örnsködsvik AB o otterföretaa Ovik Eneroi AB ootterdotterboaq

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning Verksamhetsberättese 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Det ska vara skönt att eva Aa som har bestående och omfattande behov av vård och omsorg, har rätt ti gratis munhäso bedömning och tandvård

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2009

Verksamhetsberättelse 2009 1 Uppsökande Verksamhet 29 Verksamhetsberättese 29 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Innehå Särskit Tandvårdsstöd i Västra Götaandsregionen 4 Personer med omfattande funktionshinder ska ha samma

Läs mer

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion Mot. 1982/83 1435-1444 Motion 1982183 : 1435 Lars Werner m. f. Inandsbanans upprustning Bakgrund Redan 1975 fattade riksdagen ett positivt besut om inandsbanans upprustning. Den första borgeriga regeringen

Läs mer

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET 489 IDEOLOGI OCH VERKLIGHET Av jur. kand. GUSTAF DELIN Högerpartiets programkommie har nu uppösts. Detta betyder ångt ifrån att programarbetet inom partiet kommer att avstanna. Tvärtom kommer man nu på

Läs mer

Låt ledarskap löna sig!

Låt ledarskap löna sig! Låt edarskap öna sig! Ledarnas Chefsöner rapport 2010, om Ledarna chefsöner 2010 1 Innehå Låt önen spega edarskapets värde 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Antagen av kommunfumäktige 2014-01-20 5 Besöksadress ya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunstyresen 685 80 Torsby direkt 0560-160 00 växe 0560-160

Läs mer

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson Myndigheten för tiväxtpoitiska utvärderingar och anaysers författningssaming ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generadirektör Dan Hjamarsson Myndigheten för tiväxtpoitiska utvärderingar och anaysers föreskrifter

Läs mer

Tentamen i matematisk statistik för MI/EPI/DI/MEI den 19 dec 2012

Tentamen i matematisk statistik för MI/EPI/DI/MEI den 19 dec 2012 Tentamen i matematisk statistik för MI/EPI/DI/MEI den 19 dec 01 Uppgift 1: Ett företag tiverkar säkerhetsutrustningar ti biar. Tiverkningen är föragd ti fyra oika änder, A, B C och D. I and A finns 0%

Läs mer

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län LAFA 1:2005 Sex- och samevnadsundervisning i skoan En kartäggning av sex- och samevnadsundervisningen på sju högstadieskoor i Stockhoms än Landstinget förebygger aids (Lafa) är Stockhoms äns andstings

Läs mer

Berg och dal i bilhandeln. För närvarande rullar cirka 900000. i denna specialkommentar

Berg och dal i bilhandeln. För närvarande rullar cirka 900000. i denna specialkommentar VEM VAGADE för fem år.edan drömma om at vi 1958 skue yckas so ja 30 000 ov våra personbiar på utand" Berg och da i bihanden En starkt expanderande men annorunda och mer vågsam marknad väntar bibranschens

Läs mer

Ge bara ett svar på varje fråga. Välj det svar som passar in bäst. Det är viktigt att du svarar på samtliga frågor.

Ge bara ett svar på varje fråga. Välj det svar som passar in bäst. Det är viktigt att du svarar på samtliga frågor. [Q159] Förskoeenkät Väkommen ti enkäten! Här kan du svara på frågor om hur du tycker att förskoan fungerar. Kicka på pien för att starta enkäten. Du kan också kicka dig tibaka med piarna om du vi kontroera

Läs mer

Nr Mot. 1975: av herr Hermansson m. D. med anledning av propositionen 1975: 97 angående rörlig pensionsålder m. m.

Nr Mot. 1975: av herr Hermansson m. D. med anledning av propositionen 1975: 97 angående rörlig pensionsålder m. m. Mot. 1975: 2129 6 Nr 2129 av herr Hermansson m. D. med anedning av propositionen 1975: 97 angående rörig pensionsåder m. m. Under hea den ånga tid opinionsyttringar förekommit och försag stäts om sänkt

Läs mer

Vägskäl i bostadspolitiken

Vägskäl i bostadspolitiken GÖTHE KNUTSON: Vägskä i bostadspoitiken Visst går det att göra bostadsmarknaden rättvisare. Det hävdar riksdagsman Göthe Knutson (m) i denna artike, som des ger en bakgrund ti den sjunkande nyproduktionen

Läs mer

Nr 742. Mot. 1973:742 lo. av fru Eriksson i Stockholm m. fl. angående utfonnrtingen av planerad tenninalbyggnad på Arlanda flygplats.

Nr 742. Mot. 1973:742 lo. av fru Eriksson i Stockholm m. fl. angående utfonnrtingen av planerad tenninalbyggnad på Arlanda flygplats. Mot. 1973:742 O Nr 742 av fru Eriksson i Stockhom m. f. angående utfonnrtingen av panerad tenninabyggnad på Aranda fygpats. En ny utrikes terminabyggnad på Aranda är besutad. Det är i hög grad en fråga

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Verksamhetsberättelse 2012 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning Verksamhetsberättese 2012 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Innehå Särskit Tandvårdsstöd 4 Gratis Munhäsobedömning hemma 4 Smidigare samarbete fer uppsökta ja-tackare 5 Artike: Samverkansavvikeser

Läs mer

Svenska Spels GRI-profil 2013

Svenska Spels GRI-profil 2013 Svenska Spes GRI-profi 2013 Svenska Spes Håbarhetsredovisning 2013 är en integrerad de av årsredovisningen och pubiceras även på svenskaspe.se. Redovisningen sker enigt GRI, nivå C+. Håbarhets redovisningen

Läs mer

~, ;, :~. \ 1 l i N ~ -:- ' ~ ANK 2011 -uz- 15. ~,. l VÄRDEUTLÅTANDE. för del av fastigheten. Tegelbruket 11. Ängelholms kommun

~, ;, :~. \ 1 l i N ~ -:- ' ~ ANK 2011 -uz- 15. ~,. l VÄRDEUTLÅTANDE. för del av fastigheten. Tegelbruket 11. Ängelholms kommun ~, ;, :~. \ 1 i N ~ -:- ' ~ C, [ N ANGELhuLvii ANK 2011 -uz- 15 ~,. VÄRDEUTLÅTANDE - för de av fastigheten Tegebruket 11 Ängehoms kommun Det bedömda marknadsvärdet uppgår ti 15 000 000 kr Femton mijoner

Läs mer

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr.

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr. r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kaese/underrättese 2014-09-01 Sammanträde med: Barn- och utbidningsnämnden Datum: 2014-09-17 Tid: 13.30 Pats: Astermoskoan Ärende. Upprop Biaga 2. Va av justerare 3. Godkännande

Läs mer

/85:2927 Åke Gustavsson m. fl. Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85: 115) Mot. 1984/85. Motion

/85:2927 Åke Gustavsson m. fl. Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85: 115) Mot. 1984/85. Motion Motion Mot. 1984/85 2927-2929 1984/85:2927 Åke Gustavsson m. f. Regiona utvecking och utjämning (prop. 1984/85: 115) o Regionapoitikens genomförande bör ti stor de decentraiseras ti änsnivån, som föjd

Läs mer

Superi mot välfårdssamhället

Superi mot välfårdssamhället PER UNCKEL: Superi mot väfårdssamhäet Btror akohomissbruket på att det är for ätt att {a tag på sprit? Frågan stäs av riksdagsman Ptr Uncke. Han hävdar att det inte kjäper med atr /Orbud. Vi må~ te i stäet

Läs mer

Trendspaning i Stockholm

Trendspaning i Stockholm ANNORDIA NEWSLETTER #3 TEMA Trendspaning i Stockhom VD HAR ORDET TEMA HOTELLMARKNAD Med Annordia som rådgivare har Kövern tecknat ett hyresavta med Nordic Choi Hotes för ett nytt hote i Västerås. Hur och

Läs mer

Metodtest för elasticitetsberäkningar ur Sampers RAPPORT. Del 1 Tågelasticiteter enligt befintlig differentiering utifrån basprognos 2030.

Metodtest för elasticitetsberäkningar ur Sampers RAPPORT. Del 1 Tågelasticiteter enligt befintlig differentiering utifrån basprognos 2030. RAPPORT Metodtest för easticitetsberäkningar ur Sampers De 1 Tågeasticiteter enigt befintig differentiering utifrån basprognos 2030. 2015-02-09 Anays & Strategi Anays & Strategi Konsuter inom samhäsutvecking

Läs mer

l Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling

l Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling Biaga 1A Redovisning av fiberråvara Leverantör: Produkt: Tiverkare/everantör: För dokumentation av fiberråvara: Träsag/växt och geografiskt ursprung (and/destat och region/provins) Mängd (på årsbasis)

Läs mer

l l l l l l l l l l l l l l l

l l l l l l l l l l l l l l l VD-Förord. "En spännande start och ett spännande sut" Ja så kan man besiva verksamhetsåret 202, där vi i början av året påbörjade den sista deen i "Nordstreamprojektet". Ett arbete som varit mycket framgångsrikt

Läs mer

Övning 7 Diffraktion och upplösning

Övning 7 Diffraktion och upplösning Övning 7 Diffraktion och uppösning Diffraktionsbegränsade system Om man tittar på ett objekt genom ett perfekt (aberrationsfritt) optiskt system avgörs hur små saker man kan se av diffraktionen i insen.

Läs mer

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter.

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter. Nya svenska råvaror på skånsk mark. Häsosammare ivsmedesprodukter. Väkommen att investera i utveckingen av en råvara med aa förutsättningar att vinna en häsosam pats i ivsmedeshyorna. Europas bästa jordbruksmark

Läs mer

LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika

LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika Utrikeskrönikan granskar i dag den brittiska tidningsbranschen, närmare bestämt utveckingen på och kring Londons ärevördiga tidningsgata Feet Street. Den nya tekniken gör

Läs mer

------=-= Att bryta tystnaden DENNIS BRINKEBACK:

------=-= Att bryta tystnaden DENNIS BRINKEBACK: DENNIS BRINKEBACK: Att bryta tystnaden Denna artike försöker spega debattkimatet på ett statigt verk. Trots att många anstäda är väutbidade akademiker vågar de inte deta i samhäsdebatten med tanke på sin

Läs mer

mellan i grunden likartade partier.

mellan i grunden likartade partier. NILS KARLSON: Postfestum En övergripande orsak ti att det gick som det gick i vaet är att en stor ande av väjarna, men även poitikerna sjäva, är på god väg att inse att den svenska väfärdsstaten nått vägs

Läs mer

Ledarnas rapport om chefslöner 2012

Ledarnas rapport om chefslöner 2012 Så beönas edarskap Chefsöner 2012, Ledarna Ledarnas rapport om chefsöner 2012 1 Innehå Så beönas edarskap 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer önens storek?

Läs mer

Datum Regional modell för strategiprocess för film och rörlig bild Diarienummer

Datum Regional modell för strategiprocess för film och rörlig bild Diarienummer Lnr. 1 Kuturnämnden PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2013-12-11 1 (1) 77 Regiona mode för strategiprocess för fim och rörig bid Diarienummer 1302706 Kuturnämndens besut 1. Kuturnämnden ägger rapporten ti handingarna.

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen IF1330 Eära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strökretsära Mätinstruent Batterier Likströsnät Tvåposatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpo ät och si F/Ö8

Läs mer

Angående utökat samarbete, enligt kriterier DUA "Unga till arbete". orgnr: orgnr:

Angående utökat samarbete, enligt kriterier DUA Unga till arbete. orgnr: orgnr: Lia Edets Kommun samarbete med Arbetsförmedingen Ae ÖVERENSKOMMELSE Angående utökat samarbete, enigt kriterier DUA "Unga ti arbete". Parter Lia Edets kommun Arbetsförmedingen, ALE orgnr:212000-1496 orgnr:202100-2114

Läs mer

5. Roger Nordén, Ä:.' I

5. Roger Nordén, Ä:.' I ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfuírnäktigo i Timrå kommuns besut den 24 augusti 2015, 112 _.í»-i,,0_. D0k.d 99749 Postadress Besöksadress Teeïon Teefax Expeditionstid Box 314 Backgränd 9 0611-46 06 00 0611-51

Läs mer

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l Motion ti riksdagen 1988/89: av Bengt Westerberg m. f. (fp) Förbättrad omvårdnad Det kan tyckas att en utvecking av den medicinska vården skue medfora mindre krav på omvårdnaden. Så är det dock inte as.

Läs mer

JORDBRUK OCH INDUSTRI EN BLICK TILLBAKA OCH EN BLICK FRAMÅT. 1/2 miljon människor (från 2,D till 2,4 milj.), medan gruppen

JORDBRUK OCH INDUSTRI EN BLICK TILLBAKA OCH EN BLICK FRAMÅT. 1/2 miljon människor (från 2,D till 2,4 milj.), medan gruppen JORDBRUK OCH INDUSTRI EN BLICK TILLBAKA OCH EN BLICK FRAMÅT Av statsrådet FRITJOF DOMÖ TILL utgångspunkt för några amänna jämföreser mean jordbruket och industrien vi jag väja tiden omkring 1890. 1 J ordbruket,

Läs mer

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås Motion ti riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskoärarutbidning i Borås Bakgrund Riksdagen fattade under våren 1984 besut om avvecking av förskoäraroch fritidspedagoginjer

Läs mer

information förs in i prissystemets informationsmekanismer.

information förs in i prissystemets informationsmekanismer. mokratins underskott budgetunderskott är en föjd av sätt att fungera, hävdar M Buchanan och Richard E i sin bok Democracy in Deficit. Rof Engund diskuterar sutsatser och betydese för förhåanden. Hur kommer

Läs mer

V ÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING

V ÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING K U N G L. S K O G S H Ö G S K O L A N S S K R I F T E R Nr 27 BULLETIN OF THE ROYAL SCHOOL OF FORESTRY STOCKHOLM, SWEDEN Redaktör: Professor LENNART NORDSTRÖM 1957 V ÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING

Läs mer

Byggställning. Scaffold

Byggställning. Scaffold Byggstäning För bruk i trappor Scaffod For use in staircases Björn Larsson Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008 Byggstäning Scaffod Björn Larsson mittibushen@hotmai.com

Läs mer

Dagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem."

Dagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem. Dagens frågor Front mot vida strejker Det goda förhåandet mean parterna på den svenska arbetsmarknaden har varit en nästan egendarisk företeese. Respekten för givna utfästeser har gjort det möjigt att

Läs mer

Svanenmärkning av Kopierings- och tryckpapper

Svanenmärkning av Kopierings- och tryckpapper Svanenmärkning av Kopierings- och tryckpapper Version 4.1 22 juni 2011 30 juni 2016 Nordisk Mijömärkning Innehå Innehå 2 Vad är ett Svanenmärkt kopierings- och tryckpapper? 3 Varför väja Svanenmärkning?

Läs mer

Umeå C Utveckling AB, 556867-8279. Byggnaden Lokstallarna pa Umea 7:4

Umeå C Utveckling AB, 556867-8279. Byggnaden Lokstallarna pa Umea 7:4 Hyresavta 2014-10-20 Hyresvärd Hyresgäst Hyresbjekt Tifart m.m. Umeå C Utvecking AB, 556867-8279. Umea Kuturhus Byggnaden Lkstaarna pa Umea 7:4 Ti hyresbjektet hör tifart för i ch urastning med frdn, se

Läs mer

i61 's?~ t/af fur si~ /?!:i{. O f-31 ~ ~52; LffO

i61 's?~ t/af fur si~ /?!:i{. O f-31 ~ ~52; LffO 'UJ Lt - 1 'Z-- o; Tekniska kontoret Ängehoms kommun Tekn. chef Mikae Fritzon den 9/12 2014 Hej! Fortsättning på mitt Medborgarförsag. Jag utnyttjar tiden ti att undersöka marknaden och träboagen och skickar

Läs mer

ÅTGÄRDER MOT VARDAGSBROTT

ÅTGÄRDER MOT VARDAGSBROTT ÅTGÄRDER MOT VARDAGSBROTT FÖR TRYGGA HANDELSPLATSER 2 ETT RÄTTSSÄKERT SAMHÄLLE Vardagsbrott är brott som drabbar medborgaren i vardagen. Det kan handa om en stuen cyke, skadegörese av bien på en parkering,

Läs mer

Byggforskning 68. statens råd för byggnadsforskning

Byggforskning 68. statens råd för byggnadsforskning Byggforskning 68 Byggforskning 68 statens råd för byggnadsforskning statens råd för byggnadsforskning AB Egneiska Boktryckeriet, Stockhom 1968 Innehå sid ~ro~ 7 ByggforskningeniS resurser och behov. Tekn

Läs mer

Mälarhöjdens ryttarsällskap

Mälarhöjdens ryttarsällskap !ivenska RDSPORar STADGAR FöR Mäarhöjdens ryttarsäskap Bidat 1949 Stadgarna faststäda av årsmöte den 2016-02-23 enigt Svenska Ridsportförbundets typstadgar faststäda av Förbundsstyresen 2005-08-18 Stadgar

Läs mer

Energiläget i Åmål Sammanställt våren 2004

Energiläget i Åmål Sammanställt våren 2004 Energiäget i Åmå Sammanstät våren 2004 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 BAKGRUND & SYFTE... 5 MÅL & FRÅGESTÄLLNING... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR & METOD... 5 ENERGIANVÄNDNING

Läs mer

l l l l Motion till riksdagen 1988/89:Jo803 av El ving Andersson och Rune Thoren (båda c) Havsmiljön i Skagerrak och Kattegatt, m.m.

l l l l Motion till riksdagen 1988/89:Jo803 av El ving Andersson och Rune Thoren (båda c) Havsmiljön i Skagerrak och Kattegatt, m.m. Motion ti riksdagen 1988/89: av E ving Andersson och Rune Thoren (båda c) Havsmijön i Skagerrak och Kattegatt, m.m. Mot. 1988/89-807 Den aktuea mijösituationen i hea Nordsjön och framför at i Skagerrak

Läs mer

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne Vannaktiviteter Torsby och Sunne KANOT- OCH FLOTTFÄRD Kanottur Njut av en kanottur på Karäven - en fridfu uppevese för små och stora. Karäven är det perfekta vattendraget för turer på några timmar upp

Läs mer

Samtal med Stig Malm

Samtal med Stig Malm Samta med Stig Mam LO:s nyvade andre ordförande, Stig Mam, som amänt tippas efterträda Gunnar Nisson som LO-ordförande, intervjuas här av civiekonom Rof Engund. Fråga: Jag tänkte att vi skue börja med

Läs mer

KBU Grundskolan Fritids Åk Friskolan Stellatus

KBU Grundskolan Fritids Åk Friskolan Stellatus KBU Grundskoan Fritids Åk 1 Syfte och bakgrund Syfte Syftet med undersökningen är: att ge information om kvaiteten inom verksamheten att ge underag för va att ge underag för utveckingsarbete Mågrupp Mågruppen

Läs mer

REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR

REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR SAMARBETE - VAD INSPEKTERAS - HUR FRAMSKRIDER INSPEKTIONEN OCH - HUR FRAMSKRIDER FORTSÄTTNINGSÅTGÄRDERNA Häsoinspektörernas svenskspråkiga skoningsdagar 8.-9.10.2014 Tammerfors

Läs mer

Att vara m ultinationell

Att vara m ultinationell MARIANNE ENGDAHL: Att vara m utinatione Mutinationea företag utsätts ofta för kritik, i Sverige inte minst från fackets sida. Marianne Engdah är anstäd i Svenska She, ett av de företag som under ojekrisen

Läs mer

Support Vector Machines. Johannes Ulén Handledare: Petter Strandmark

Support Vector Machines. Johannes Ulén Handledare: Petter Strandmark Support Vector Machines Johannes Uén 86015-1450 tf05ju1@student.th.se Handedare: Petter Strandmark Introduktion I projektet har teorin för Support Vector Machines (SVM) gåtts igenom och impementerats i

Läs mer

Motion 1986/87 :Skl75

Motion 1986/87 :Skl75 Motion 1986/87 :Sk75 Jan Bergqvist m. f. (s) Försag ti sutig regering av statsbudgeten för budgetåret 1987/88, m. m. (kompetteringsprop.) ( 1986/87: 150) proposition 1986/87:150 (kompetteringsprop.) föreså

Läs mer

DATUM 2015-05-08 KFN-2015/154.387

DATUM 2015-05-08 KFN-2015/154.387 HUDDINGE KOMMUN KUL TUR- OCH FRITIDSNAMNDEN TJÄNSTEUTLATANDE DATUM DIARIENR 2015-05-08 KFN-2015/154.387 SIDA 1 (2) HANDLÄGGARE Wessem, Mats 08-535 317 37 Mats. Wessen@huddinge.se Kutur- och fritidsnämnden

Läs mer

Östeuropa och Sovjetunionen

Östeuropa och Sovjetunionen CARL BILDT: Östeuropa och Sovjetunionen Fokdemokratierna som bidades i Östeuropa efter andra värdskriget har sin betydese både som skyddszon för Sovjetunionen och som en ideoogisk egitimering av den stainistiska

Läs mer

För G krävs minst 16p, för VG minst 24p. Miniräknare och utdelade tabeller

För G krävs minst 16p, för VG minst 24p. Miniräknare och utdelade tabeller ÖRERO UNIVERSITET Handeshögskoan i Örebro Tentamen i Ekonomistyrning, Fö1018, 7,5 hp nta uppgifter: Max poäng: etyg: nsvariga ärare: Tiätna hjäpmede: 6 32 För G krävs minst 16p, för VG minst 24p Kerstin

Läs mer

Cybercom i ord FÖRETAGSPRESENTATION OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

Cybercom i ord FÖRETAGSPRESENTATION OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 Cybercom i ord FÖRETAGSPRESENTATION OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 Innehå 1 Kort om 2013 2 Cybercom på 3 minuter 4 Vd har ordet 7 Här finns vi 8 Kort om marknaden 10 Strategi 12 Må och utfa 14 Erbjudande

Läs mer

Leaderområde VÄXTLUST VÄRMLAND. Utvecklingsstrategi

Leaderområde VÄXTLUST VÄRMLAND. Utvecklingsstrategi Leaderområde VÄXTLUST VÄRMLAND Utveckingsstrategi 2014-2020 Vad är Leader och vad är Växtust Värmand? Växtust Värmands prioriterade teman Leader är en metod för okat edd utvecking Projektet ska handa om

Läs mer

KBU Grundskolan Fritids Åk Kronoparksskolan

KBU Grundskolan Fritids Åk Kronoparksskolan KBU Grundskoan Fritids Åk 17 Kronoparksskoan Syfte och bakgrund Syfte Syftet med undersökningen är: att ge information om kvaiteten inom verksamheten att ge underag för va att ge underag för utveckingsarbete

Läs mer

ÅTGÄRDER MOT VARDAGSBROTT

ÅTGÄRDER MOT VARDAGSBROTT ÅTGÄRDER MOT VARDAGSBROTT PROGRAM FÖR TRYGGA HANDELSPLATSER 2019 2 ETT RÄTTSSÄKERT SAMHÄLLE Vardagsbrott är brott som drabbar medborgaren i vardagen. Det kan handa om en stuen cyke, skadegörese av bien

Läs mer

------------------------- -------------------- ---------------------------------

------------------------- -------------------- --------------------------------- A.RaVBXBMPLAR Sida: 1 Anm.upptagande p -mynd : STOCKHOLMS LÄN Dnr: Bnhet: 80NC/H Myndighetskod: 0201 Dnr annan p-mynd: AnmAningsdatum: 2010-09-02 k: 20.30 Amnäningssitt: se fritext upptagen av: Pa Thomas

Läs mer

BUSSBOLAG TAR l ADE I

BUSSBOLAG TAR l ADE I s., i, t m, G3 e. w,. f.se gagnar -,.- i -- ---=-" _M_f,,/-/" T 7 i....n. En av de nya Scania 112, Foto: Maria 0' f BUSSBOLAG TAR _ _ADE GDG Bitrafik AB, som är moderboag i GDG-koncernen, bidades år 1932,

Läs mer

Motion till riksdagen 1987/88: T73. av Ove Karlsson m. fl. (s) om trafikpolitiken inför 1990-talet (pro p /88:50)

Motion till riksdagen 1987/88: T73. av Ove Karlsson m. fl. (s) om trafikpolitiken inför 1990-talet (pro p /88:50) Motion ti riksdagen 1987/88: av Ove Karsson m. f. (s) om trafikpoitiken inför 1990-taet (pro p. 1987 /88:50) I proposition 1987/88:50 anger regeringen måen för trafikpoitiken. De är mycket bra. Den nya

Läs mer

Övning 8 Diffraktion och upplösning

Övning 8 Diffraktion och upplösning Övning 8 Diraktion och uppösning Diraktionsbegränsade system Om man tittar på ett objekt genom ett perekt (aberrationsritt) optiskt system avgörs hur små saker man kan se av diraktionen i insen. n θ mi

Läs mer

Chefen & Arbetsmiljön

Chefen & Arbetsmiljön Chefen & Arbetsmijön INNEHÅLL Arbetsmijö vad är det? 4 Varför satsa på arbetsmijön? 5 Arbetsmijö ständigt pågående 7 Måste eer möjighet? 8 När mår vi bra på jobbet? 9 Ledarskapet som arbetsmijöfaktor 10

Läs mer

Indexlån Ryssland och Östeuropa

Indexlån Ryssland och Östeuropa Indexån Ryssand och Östeuropa Bas och Extra 9.3.2011 Rikta bicken mot öst och pacera i Indexån Ryssand och Östeuropa! Tiväxtutsikterna för Ryssand och de östeuropeiska änderna är ovande. Indexån Ryssand

Läs mer

Dagens frågor. Kjell-Olof Feldt understryker att det gäller att öka produktiviteten i kommunerna, att omprioritera och effektivisera

Dagens frågor. Kjell-Olof Feldt understryker att det gäller att öka produktiviteten i kommunerna, att omprioritera och effektivisera Dagens frågor Svångrem om kommunerna I fjoårets varörese ovade sociademokraterna en årig tvåprocentig voymökning i kommunerna. Det var ett ohåbart öfte. Skue det infrias bev det ofrånkomigt med kommunaskattehöjningar

Läs mer

2011 års. specialfastigheter. redovisning

2011 års. specialfastigheter. redovisning 2011 års speciafastigheter redovisning 2011 års redovisning speciafastigheter MED INTEGRERAD HÅLLBARHETSREDOVISNING 1 verksamheten Vd har ordet...5 Uppdrag, vision och affärsidé... 6 Våra kärnvärden...

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 8 1964 Sovjes handesfoia Msberättese i vetenskapsgrenen Navigation och Sjöfart Av edamoten BENGT RASIN Amän översikt Under de senaste åren har den sov j etiska handesfottan

Läs mer

KBU Grundskolan Åk Friskolan Stellatus

KBU Grundskolan Åk Friskolan Stellatus KBU Grundskoan Åk 17 Syfte och bakgrund Syfte Syftet med undersökningen är: att ge information om kvaiteten i verksamheten att ge underag för va att ge underag för utveckingsarbete Mågrupp Mågruppen är

Läs mer

e l h a ll byb o 4-6 januari Cupen för hela föreningen +

e l h a ll byb o 4-6 januari Cupen för hela föreningen + 1995 2020 m e n m o t k i ä V h a n e byb o 4-6 januari 2020 - Cupen för hea föreningen + Väkommen ti 2020 års jubieumsuppaga av Habyboen! För 25:e året i rad bjuder IF Haby HK in ti handbosfest i Jönköping

Läs mer

mellanställning var ofta svår, men på denna huvudpunkt kapitulerade den aldrig, och alla Axel Oxenstiernas bemödanden som direktor för det

mellanställning var ofta svår, men på denna huvudpunkt kapitulerade den aldrig, och alla Axel Oxenstiernas bemödanden som direktor för det meanstäning var ofta svår, men på denna huvudpunkt kapituerade den adrig, och aa Axe Oxenstiernas bemödanden som direktor för det evangeiska väsendet i Tyskand kunde icke rubba detta hinder. Ytterst märkigt

Läs mer

11. Enligt plan- och. 11. Konsekvenser

11. Enligt plan- och. 11. Konsekvenser 11. Konsekvenser 11. Enigt pan- och byggagen ska översiktspanens konsekvenser kunna utäsas på ett ättfattigt sätt. En mijökonsekvensbeskrivning ska upprättas i syfte att integrera mijöaspekterna i paneringen.

Läs mer

KBU Grundskolan Åk Friskolan Stellatus

KBU Grundskolan Åk Friskolan Stellatus KBU Grundskoan Åk 5 17 Friskoan Steatus Syfte och bakgrund Syfte Syftet med undersökningen är: att ge information om kvaiteten i verksamheten att ge underag för va att ge underag för utveckingsarbete Mågrupp

Läs mer

Datum Rapportering ej verkställda beslut samt verkställda beslut- kvartal 4 år 2014

Datum Rapportering ej verkställda beslut samt verkställda beslut- kvartal 4 år 2014 Kristinehamns kommun Socianämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 015-0-19 s n Sida 7() )aaj.s-! tö/d{ ~nr.ao's-: JJ( SN 37 SNau 5 Rapportering ej verkstäda besut samt verkstäda besut- kvarta 4 år 014 Besut

Läs mer

Hårdhet & Avhärdning -Luftning & Oxidation

Hårdhet & Avhärdning -Luftning & Oxidation Hårdhet & Avhärdning -Luftning & Oxidation Hårdhet Ca & Mg Hårdheten på ett vatten mäts som bekant med Tyska hårdhetsgrader. Det är summan av Magnesium och Kaciumjoner i vattnet där Kacium är den dominerande

Läs mer

Översyn och ändring av taxa för offentlig kontroll av livsmedel 2019 Dnr MBN2018/80/03. Miljö- och bygglovsnämndens beslut

Översyn och ändring av taxa för offentlig kontroll av livsmedel 2019 Dnr MBN2018/80/03. Miljö- och bygglovsnämndens beslut SUNNE KOMMUN Mijö- och byggovsnämnden Mbn 92 PROTOKOLL Sammanträdesdaturr 2018-11-19 SUNNE.K_OMMUN' KOMMUNSmELSÉN'd Ink Avg 2018-11- 2 0 ^...^^.US _^^^.^i... Ida ^(16) ^ Översyn och ändring av taxa för

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen IF1330 Eära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strökretsära Mätinstruent Batterier Likströsnät Tvåposatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpo ät och si F/Ö8

Läs mer

Återinför namnet Drevviksstrand i stället för Östra Skogås svar på medborgarförslag väckt av Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking

Återinför namnet Drevviksstrand i stället för Östra Skogås svar på medborgarförslag väckt av Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA 2014-11-03 KS-2012/260.109 1 (3) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng viktoria.thonang@huddinge.se Kommunstyresen Återinför namnet Drevviksstrand i stäet för Östra

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 5 1965 KOMMENOCRKAPTENEN GUNNAR GRANDIN Kostnad och effekt hos marina vapensystem - några refexioner inför dagens tekniska och ekonomiska utvecking Föredrag hået av kommendörkapten

Läs mer

(f? SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1 1) ANSLAGIBEVIS. Se särskild förteckning. Magnus Pettersson. Åsa Rosemus KOMMUN. Åsa Rosenius

(f? SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1 1) ANSLAGIBEVIS. Se särskild förteckning. Magnus Pettersson. Åsa Rosemus KOMMUN. Åsa Rosenius v 7/ /'7/ Ronneby I KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1 1) Sammanträdesdatum 2018-04-25 Pats och tid Besutande Övriga närvarande J ustera re Justeringens pats och tid Kaingesaen k. 10.00 Ledamöter Se särskid

Läs mer

KBU Grundskolan Åk Kronoparksskolan

KBU Grundskolan Åk Kronoparksskolan KBU Grundskoan Åk Syfte och bakgrund Syfte Syftet med undersökningen är: att ge information om kvaiteten i verksamheten att ge underag för va att ge underag för utveckingsarbete Mågrupp Mågruppen är eever

Läs mer

Motion till riksdagen 1988/89: So307

Motion till riksdagen 1988/89: So307 Motion ti riksdagen 1988/89: av Göran Magnusson m. f. (s) Häsa får aa år 2000 WHO:s Europaregion presenterade 1984 sin pan for förbärad fokhäsa, Häsa for aa år 2000. Den ingår i e ångsiktigt arbete för

Läs mer

Er Nattvandrarpärm. Nu är den klar!

Er Nattvandrarpärm. Nu är den klar! Er Nattvandrarpärm Nu är den kar! Här är den nya Nattvandrarpärmen som vi hoppas ska vara ti hjäp i ert arbete med nattvandringen. Vissa uppgifter kommer Ni sjäva få fya i, så som teefonnummer ti akutmottagningar

Läs mer

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng REMISS 1 (1) Länsstyresen Skåne 2014-09-19 Dnr 211-23206-2014 Kontaktperson Förvatningsavdeningen Axe Starck 010-2241000 Ängehoms kmjm,~n 2014-09- 2 2 Angående ansökan om tistånd ti kameraövervak n i ng

Läs mer

KBU Förskolan Föräldrakooperativet Trollet

KBU Förskolan Föräldrakooperativet Trollet KBU Förskoan 17 Förädrakooperativet Troet Syfte och bakgrund Syfte Syftet med undersökningen är: att ge information om kvaiteten i verksamheten att ge underag för va att ge underag för utveckingsarbete

Läs mer

UV RAPPORT 2012:101 ARKEOLOGISK PROSPEKTERINGSUNDERSÖKNING OCH FÖRUNDERSÖKNING. Västlänken

UV RAPPORT 2012:101 ARKEOLOGISK PROSPEKTERINGSUNDERSÖKNING OCH FÖRUNDERSÖKNING. Västlänken UV RAPPORT 2012:101 ARKEOLOGISK PROSPEKTERINGSUNDERSÖKNING OCH FÖRUNDERSÖKNING Västänken Arkeoogisk prospektering med georadar och arkeoogisk förundersökning i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken

Läs mer

[Författare. %F miner[lin. Bakgrund Vid Klintebys stenbrott, ca. 1,6km rakt öster om Klinte kyrka och en km söder om Klintebys gård, är

[Författare. %F miner[lin. Bakgrund Vid Klintebys stenbrott, ca. 1,6km rakt öster om Klinte kyrka och en km söder om Klintebys gård, är [ 2018-06-01 1 (7) Smi %F miner[in [ Bakgrund Vid stenbrott, ca. 1,6km rakt öster om Kinte kyrka och en km söder om gård, är ett riksintresse natur inritat över en de av nuvarande täkt- och uppagsområde.

Läs mer

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Besöksadress: Stadshuset, Hjamar Lundbohmsvägen 31 Teefon: 0980-70 000 Organisationsnr: 21 20 00-2783 Webb: www.kommun.kiruna.se

Läs mer

Skola F 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Totalt Skapaskolan 38 44 26 20 6 8 142

Skola F 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Totalt Skapaskolan 38 44 26 20 6 8 142 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-20 GSN-2015/170.602 1 (3) HANDLÄGGARE Hjem, Per 08-535 360 71 Per.Hjem@huddinge.se Grundskoenämnden Ansökan från The Learning

Läs mer