REDOGÖRELSE FÖR FLYGBEKÄMPNINGS= KAMPANJEN MOT TALLMÄTAREN. UNDER AREN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "REDOGÖRELSE FÖR FLYGBEKÄMPNINGS= KAMPANJEN MOT TALLMÄTAREN. UNDER AREN 1944-1945"

Transkript

1 REDOGÖRELSE FÖR FLYGBEKÄMPNINGS= KAMPANJEN MOT TALLMÄTAREN. UNDER AREN BERICHT OBER DIE FLUGZEUGBESTAUBUNG GEGEN DEN KIEFERNSPANNER IN DEN ]ARREN AV VIKTOR BUTOVITSCH MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT BAND 35 Nr 9 Centrarr., Essete, Sthm 46 (142747

2 =V=I =(=T=O=R=B=U=T=O=V=I=T=S=C=I-=I =(J REDOGÖRELSE FÖR FL ):"GBEKÄMP NINGSKAMPANJEN MOT TALL MÄrr AREN UNDER ÅREN Förord. D et föreiggande arbetet är en redogörese för en bekämpningskampanj mot tamätaren, som genomfördes under somrarna på Hökensås (Skaraborgs än), samt under sommaren 1944 på Vissbod~ mo (Örebro än) och vid Tuinge (Stockhoms än). Under åren hemsöktes vidsträckta taskogsområden i meersta och södra Sverige av tamätaren. Dessa härjningar voro betydigt mera omfattande än någon tidigare känd massförökning av denna insekt i Sverige. skadegöresen efter avsutat arvgnag hösten 1943 var mycket avarig, och man hade med stöd av verkstäda prognosundersökningar a anedning att befara en omfattande ödeäggese inom de härjade skogsområdena. Både skogsforskningsinstitutet och de berörda skogsägarna voro ense om, att omfattande och energiska åtgärder voro påkaade för att avvärja den hotande faran. Under givna förhåanden kunde endast en metod väntas ämna goda resutat, nämigen giftbepudring från fygpan. Vid denna tidpunkt hade vi emeertid inga erfarenheter på den maskinea bekämpningens område och saknade den erforderiga utrustningen. Tidigare har professor I. TRÄGÅRDH framhåit denna brist, men hans upprepade framstäningar i syfte att åvägabringa en försvarsberedskap mot våra farigaste skogsinsekter hade bekagigt nog ej ämnat positiva resutat. Skogsforskningsinstitutet, som av K. Maj:t fått i uppdrag att eda och övervaka bekämpningskampanjen, städes därför inför en svår uppgift att under dessa förutsättningar förbereda och genomföra de nödvändiga åtgärderna. Denna uppgift underättades emeertid i väsentig grad genom måmedvetet samarbete mean institutet och de berörda parterna: skogsförvatarna resp. skogsvårdsstyreserna, som organiserade och utförde markarbetena, fygboaget Svensk Fygtjänst i Stockhom, viket åtog sig konstruktionen av utpudringsaggregatet och bepudringens genomförande, samt firman Geigy AB i Norrköping, viken bistod edningen med rådgivning i kemisk-toxiska frågor. I. Medde. från Safens Skogstorskningsinstitut. Band 35: g.

3 2 VIKTOR BUTOVITSCH 35: 9 Trots mångahanda svårigheter har den nedan reaterade bekämpningskampanjen mot tamätaren ämnat fut tifredsstäande resutat. Dessutom fingo såvä biooger som tekniker och kemister ett tifäe att sama värdefua erfarenheter för framtida aktioner. För att kunna genomföra fygbepudringskampanjen erfordrades stora penningbeopp, vika skue ha varit synnerigen betungande för de drabbade skogsägarna. Tack vare statsmakternas förståese för situationens avar anvisade K. Maj:t betydande ansag för ändamået. Även från privat hå inkommo bidrag ti bekämpningskostnadernas bestridande. Innan jag övergår ti redogöresen för denna bekämpningskampanj, vi jag betyga min tacksamhet ti aa dem, som understött mina undersökningar eer aktivt detagit i fätarbetena. I första hand vänder jag mig då ti min chef, professor M. NÄsLUND, som åt mig anförtrott den intressanta och ansvarsfua uppgiften, att eda bekämpningsarbetena och som föjt undersökningarnas gång och med mig diskuterat arbetets oika faser. Stor tack är jag skydig änsjägmästarna i de berörda änen C. G. CHÖLER, N. EcKERBOM och E. HEDEMANN-GADE, vika beredviigt ämnat sitt bistånd för att underätta arbetenas genomförande. Under första {ygbepudringen på Hökensås har jag haft oumbärig hjäp av en he de personer, vika skötte arbetets oika deoperationer. Främst vi jag då nämna forstmästare A. VON EssEN, vikens outtröttiga energi och framstående organisationsförmåga i väsentig grad bidragit ti bekämpningens panmässiga genomförande. Baron T. von EssEN, skogvaktarna S. och N. BERGGREN samt stud. C. TROREN ha hjäpt edningen med oika arbetsuppgifter. Assistenten vid statens Växtskyddsanstat fi. kand. B. SCHWAN har utfört en undersökning över DDT-giftets inverkan på bin samt även beredviigt detagit i bekämpningsarbetena. I detta sammanhang vi jag även frambära mitt tack ti föreståndaren för Växtskyddsanstatens zooogiska avdening, fi. ic. O. AHLBERG för hans vävija att åta assistenten ScHWAN detaga i undersökningarna. Min tacksamhet vi jag även betyga direktör N. BERNSTRÖM vid AB Svensk Fygtjänst, som hade den otacksamma och mycket krävande uppgiften att såsom radioteegrafist vara förbindeseman mean edningen och fygpanet. Ett särskit tack vi jag rikta ti herr P. Vr SCHER vid Geigy AB, Norrköping, som bistått mig med värdefua uppysningar och råd rörande toxiska frågor och därjämte aktivt detagit i bekämpningsarbetena. Under andra fygbepudringen på Hökensås (1945) hade jag förmånen att få samarbeta med förvataren för Hökensås häradsamännings skogar jägmästare M. THEES, som ämnat värdefu hjäp vid panerandet och organiserandet av bepudringsåtgärderna, samt bioogen vid J. R. Geigy A.-G. i Base d:r H. SPEICH, som väviigt stät sin sakkunskap ti förfogande.

4 35:9 FLYGBEKÄMPNINGsKAMPANJEN MOT TALLMÄTAREN 3 I mitt tack innesuter jag även professorn vid Landbohöjskae i Köpenhamn M. THOMSEN för många och givande diskussioner vid hans besök på Hökensås under andra bepudringen. Ett stort tack är jag skydig t. f. chefen för Livregementets husarer i Skövde, överste H. WREDE för hans väviiga timötesgående att stäa 65 rekryter ti förfogande för signaeringstjänst inom Hökensås härjningsområde. Förberedande arbeten på Vissboda mo i Skybergs bruks skogar samt kontroarbeten efter bepudringen ha organiserats och med mönstergi precision genomförts av skogschef H. ERIKSSON, ti viken jag står i stor tacksamhetsskud. Vid bekämpningsaktionen på Hamra och Påa mam har värdefu hjäp ämnats av änsskogvaktare A. SANDIN. Märgborreundersökningarna efter tamätarhärjningen inom dessa trakter ha utförts av skogseeverna P. ANDRE och H. LUNDBERG. För synnerigen god och värdefu hjäp på det fygtekniska området ber jag att få tacka AB Svensk Fygtjänst i Stockhom och främst då dess direktör T. ELIASSON, viken nedagt ett stort arbete för att tekniskt sett kunna reaisera bepudringsåtgärderna. Utpudringsaggregatet konstruerades, av ingenjör K. GRAUERS i Stockhom och förbättrades sedan av smedsmästare F. FALK i Hjo. Sjäva bepudringsfygningarna utfördes med utomordentig skickighet av fygförarna R. OssBARR (Hökensås 1944, Skyberg och Tuinge) och E. ]ANSSON (Hökensås 1945). A v zooogiska avdeningens persona har herr K.-J. HEQVIST detagit i samtiga undersökningar och devis ett bepudringsarbetena; försöksedaren fi. dr K.-H. FoRssLUND har utfört puppundersökningen på Hamra och Påa mam. Samtiga ritningar ha utförts av fröken G. THORDEMAN.

5 35: 9 INNEHÅLL. Sid. I. Inedning II. Prognosundersökning I IZ I. Undersökningens metodik... IZ z. Undersökningens resutat... I5 a. Hökensås I5 b. Vissboda mo c. Hamra och Påa mam III. Amänna synpunkter vid fygbepudring av skog I. Bepudringsgifter Fygpan för bepudring Markorganisation Effektivitetskontro I IV. Förberedande försök med Gesaro mot tamätare Fätförsök med nykäckta fjäriar z. Fätförsök med svärmande fjäriar Laboratorieförsök med arver V. Bekämpningskampanj I I. Bepudringstekniska anordningar z. Fygbepudring på Hökensås a. Förberedande åtgärder b. Bepudringens utförande c. Bepudringens resutat d. Bepudringskostnader e. Försök med bin Fygbepudring på Vissboda mo a. Förberedande åtgärder b. Bepudringens utförande c. Bepudringens resutat Fygbepudring på Hamra och Påa mam a. Förberedande åtgärder b. Bepudringens utförande c. Bepudringens resutat VI. Prognosundersökning I I. Hökensås z. Vissboda mo I VII. Fygbepudring på Hökensås I Förberedande åtgärder z. Bepudringens utförande Bepudringens resutat VIII. U n dersökningar över märgborrens uppträdande... : I. Märgborreskador på Hökensås z. Märgborreskador på Vissboda mo Märgborreskador på Hamra mam Märgborreskador på Påa mam IX. Sammanfattning... IOI X. Använd itteratur I04 XI. Z usammenfassung I o 5

6 I. INLEDNING. Hösten 1943 erhö skogsforskningsinstitutet från Stockhoms äns skogsvårdsstyrese ett meddeande om omfattande skador av tamätaren inom tvenne oika områden, beägna des å Hamra mam nära Tuinge station, des å Påa mam, en skogstrakt mean Tuinge och Riksten. Härjningsområdet å Hamra mam omfattade en sammanhängande yta av c:a 20 ha 6o-8o-årig taskog på mager sandmark. Efter avsutat arvgnag var större deen av området kaäten, men vissa partier uppvisade atjämt någon grönska. Barrförusten kunde vid denna tidpunkt uppskattas ti c:a %, räknat för hea området. Det skadade området å Påa mam omfattade betydigt större area och utgjorde ågt räknat 100 ha skog, som var praktiskt taget fuständigt kaäten. Taarnavoro i åder av omkring 100 år och växte på en näringsfattig sandmark. Några iakttageser rörande tamätarens skadegörese under hösten 1942 ha icke gjorts, men av at att döma har massförökningen börjat redan då. På grund av arvernas reativt ringa numerär har skadegöresen ej kunnat upptäckas förrän föjande år, då tamätarstammen titog exposionsartat. På våren 1944 inkommo ytterigare aarmerande meddeanden om tamätarens massuppträdanden i Skaraborgs och Örebro än. Härjningsområdet i Skaraborgs än var beäget i norra deen av Hökensås och omfattade vidsträckta sammanhängande taskogsmarker söder om sjön Avasjön. Det skadade området sträckte sig c:a 6 km i nordsydig och c:a 3 km i ostvästig riktning och innesöt omkring 2 ooo ha taskog av oika åder. Tamätarhärjningen på Hökensås måste räknas som den mest omfattande, som- av itteraturen att döma - förorsakats av denna insekt i vårt and. Även på Hökensås utgjordes marken företrädesvis av näringsfattig sand med tunt humustäcke. Torr Vaccinium-typ och junghedtyp voro dominerande. skadegöresens intensitet varierade mean }:i och fuständig barrförust. Även på Hökensås torde härjningen tagit sin början sommaren 1942, ehuru några påtagiga skador i kronorna ej observerats detta år. Anmärkningsvärt är att Hökensås-skogarna redan tidigare vid två oika tifäen varit utsatta för kraftiga härjningar av tamätararver, och just inom gränsen av det 1943 hemsökta området. Det första massuppträdandet ägde rum år 1886 och var okaiserat ti två okaer, des (45 ha) i södra deen av bepudringskvarteret A (se karta, fig. 22),

7 6 VIKTOR BUTOVITSCH 35:9 Fig. r. Ett kaätet tabestånd på Hökensås. Ein Kahgefressener Kiefernbestand auf Hökensås. Foto förf. des (35 ha) i meersta deen av bepudringskvarteret D (se d:o). Svärmningen sommaren I886 var synnerigen omfattande och vissa dagar så intensiv att hästar, som passerade svärmningsområdet, bivit vettskrämda av de otaiga, faddrande fjäriarna. Båda områdena härjades så starkt, att man var tvungen att kaavverka skogen. Hyggena föryngrades sedan genom sådd. Uppgifterna om denna härjning ämnades av skogvaktarna S. och N. BERG GREN, vika återgåva iakttageser av sin far, som vid denna tid tjänstgjorde som Hökensås-amänningens skogvaktare. I924 hemsöktes c:a IOO ha taskog i norra deen av det nuvarande härjningsområdet sydöst om Avasjön. skadegöresen var mycket omfattande och större deen av skogen bev kaäten. Emeertid inträffade den II oktober

8 35:9 FLYGBEKÄMPNINGSKAMPANJEN MOT TALLMÄTAREN 7 Fig. 2. Ett parti kaäten skog vid Vissboda. Kahgefressener Kiefernbestand bei Vissboda. Foto förf. ett kraftigt temperaturfa med åtföjande ymnigt snöfa. Marken täcktes med ett 20 a 30 cm tjockt snötäcke, som snart i sin tur övertäcktes av mängder av nedfana och ihjäfrusna arver. Tack vare det tog kaamiteten tvärt sut. Någon skadegörese i kronorna har ej observerats under påföjande år och de skadade bestånden tifrisknade reativt snabbt. Det förhåandet, att Hökensås-skogen under en tid av 57 år 3 gånger utsattes för omfattande härjningar av tamätaren, tyder på särskit gynnsamma utveckingsbetingeser för denna art inom dessa trakter. Massförökningsområdet i Skybergs bruk var beäget i Viss boda-skogen nära Vissboda herrgård och järnvägsstationen Åsbro och omfattade c:a 350 ha, varav emeertid endast c:a 200 ha kunde betraktas som det egentiga härj-

9 8 VIKTOR BUTOVITSCH 35: 9 ningsområdet med en barrförust från J:4 ti % Den hemsökta skogen utgjordes av företrädesvis yngre ti medeåders tabestånd med på vissa stäen inbandning av gran, som växte på sandig mark, men av något bättre och friskare typ än på Hökensås. I markvegetationen ingingo huvudsakigen ingon, båbär och husmossor med här och där något jung och renav. Samma trakt i Vissbada-skogen hemsöktes även tidigare av tamätaren, nämigen r88g-go, då även angränsande skogar härjades. Skadorna voro så omfattande och av så avarig art, att de angripna bestånden måste avverkas. C. G. HoLMERZ (r8gz) ämnar härom en redogörese, som är av särskit intresse för föreiggande arbete. Några utdrag ur hans berättese citeras därför nedan; >>De angripna skogsbestånden, medeåders och ädre taskog med insprängda granar, växa på torr, mager sandjord, täc'kt av Hypnum-arter, renaf och badmossor. Första året visade sig fjäriarna i sutet af maj månad och fortsatte svärmningen, som var ifigast vid midsommartiden, ti in i jui månad. Larverna iakttogos först i medet af september månad, efter hviken tid den egentiga härjningen började, och utbredde sig sedan omkring roo fot per dag, först i sydig och västig riktning samt ängre fram på hösten åt norr och öster, på det sätt, att de kröpo ned ängst stammarue på träden eer säppte sig ned från kronorna från de affrätna träden, hvarefter de i den förut nämnda riktningen begåfvo sig ti friska träd. Under dessa vandringar angrepos arverna ifigt af myrorna. Å taame uppåtos såvä de yngre som ädre barren nästan inti badsidan, så att träden syntes vara adees nakna, kaätna; på gran och en angrepos i amänhet endast barren å de nya skotten. Mot myraggarne, der tabeståndet var mer bandadt med gran, eronades träden i fred. Åfven den rs-zo-åriga ungskogen eronades orörd, t. o. m. der den var omgifven af ädre skog, som bifvit kaäten. skogsbestånden å fuktig eer ågändt mark förbigingas af fjäriarue vid äggäggningen och angrepos ej heer af arverna under deras vandringar. När höstfrosterna inträdde, kröpo arverna ned under mossan och förpuppade sig endast kring träden, så ångt kronhvafven sträckte sig. När mossa borttogs, kunde man i den sist angripna trakten finna 40 a 6o puppor per qv-f., under det att sådana förekommo i obetydig mängd i den tidigare på hösten härjade deen af skogen. Andra året började fjäriarue amänt svärma den 7 juni såedes en vecka senare än förra året. De under förra året angripna träden hade så ti vida repat sig, att nya barrknippen börjat så ut. Dessa voro dock ännu små, svaga och borstika samt befvo ej utvuxna förr än i sutet af jui månad. Vid sistnämnda tid hade en de svaga, undertryckta träd torkat, hvaremot den öfriga skogen syntes kunna repa sig, såvida den förskonades från vidare angrepp, hviket dock icke bef faet. Larverna visade sig omkring den 9 sept., men voro ej då mer än hafvuxna. Först ängre fram på hösten kunde man å de gesnade trädkronorna märka deras förödande verksamhet, som utsträcktes såvä öfver den förra året härjade trakten som öfver angränsande skog ti en sammanagd area af omkring zoo hektar. De angripna bestånden å Vissboda skog voro i höstas så hårt medfarna, att man ansåg det rådigast att afverka dem under vintern.>> Av denna redogörese iksom även meddeandet om r886 års härjning på Hökensås framgår med önskvärd tydighet, att tamätarens massuppträdanden kunna ha ödesdigra föjder för skogen och medföra mycket kännbara föruster. Även ett års skadegörese (kagnag) kan resutera i en tota ödeäggese. Ett beägg härför ämnar R. HARTIG i sitt arbete om taens reaktion efter tamätarens kaätning (HARTIG r8g6). År r8g4 kaåt tamätaren i Niirnberger Reichswad icke mindre än II ooo

10 35 : 9 FLYGBEKÄMPNINGSKAMPANJEN MOT TALLMÄTAREN 9 ha, varav endast 270 ha varit kaätna föregående år. Den största deen av skogen kaåts såedes för första gången >>men dukade, det oaktat, mot a förmodan, under». HARTIG anser att taen i stort sett karar sig efter ett års skadegörese. >>Erfarenheten är ju även att, efter en härjning av tamätaren, i rege endast de svagaste träden duka under, och detta visserigen mera på grund av efterföjande angrepp av märgborren o. s. v., än av trädens oförmåga att så ut nya barr.>> >>Annorunda>> - säger HARTIG vidare - >>gestata sig förhåandena om ett bestånd kafrätes två år i rad, eer om det, efter ett indrigare angrepp, föjer kafrätning. I dessa fa biva barren å de nya skotten och överhuden å skottaxarna så tidigt angripna, att de kvarämnade barrstumparna redan börja torka i sutet av jui eer början av augusti. De nya, ännu späda skotten vissna och torka och äga icke en gång kraft att genom korkbidning avstötta de döda barrknippena, varför dessa bi kvarsittande å de döda skotten ti nästa vår.>> Att största deen av den ovannämnda, av tamätaren hemsökta skogen i Nurnberger Reichswad, det oaktat, dödades efter bott ett års gnag, anser HARTIG vara resutat av tre ogynnsamma omständigheter. >>Först den kavåta sommaren I894, genom viken taens utvecking på abnormt sätt tibakahös. Den andra ogynnsamma omständigheten åg däri, att den fuständiga avbarrningen ägde rum ovanigt tidigt, så att redan mot sutet av september omkring 8 ooo ha voro kafrätna. Den tidiga avbarrningen berodde på tvenne orsaker, nämigen först därpå att bestånden redan I893 voro starkt avfrätna, så att arvernabevotidigt färdiga, och för det andra därpå att tigången på arver var särdees stor. Att den fuständiga avbarrningen ägde rum ovanigt tidigt, huvudsakigen under september, är för vår fråga av stor vikt, ty därigenom bev utbidningen av savbarken, som fortgår ända in ti hösten, fördröjd. En tredje mycket viktig omständighet åg i den hårda och ångvariga vintern. Om vintern varit mid, skue de festa träden åter sagit ut och repat sig. Köden sjönk ti- 30 C, och vintern räckte ovanigt änge.>> För bedömande av situationen inom de I943 av tamätaren härjade områdena på Hökensås i Skyberg och vid Tuinge var HARTIGs arbete av stor betydese. Med edning av hans här citerade iakttageser kunde man med stor sannoikhet förutsäga, att taarna inom de ifrågavarande områdena efter höstgnaget I943 ej voro utsatta för en omedebar fara, emedan kimatiska förhåanden under och efter I943 års härjning voro i stort sett gynnsamma för de skadade bestånden och arvgnaget avsutades först sent på hösten. Detta antagande besannades ti fuo, i det att de skadade och även het kaätna bestånden på samtiga hemsökta patser astrade nya barr i efter förhåandena förvånansvärt stor utsträckning. Denna återhämtningsprocess gynnades i hög grad av ovanigt rikig nederbörd, som fö under försommaren

11 O VIKTOR BUTOVITSCH 35 : och som var synnerigen väbehövig för dessa vattenfattiga skogsmarker. Ferstädes voro de nya skotten och barren visserigen mycket korta och svaga, men även här hade man anedning att antaga, att träden- åtminstone större deen av dem- skue repa sig. Trots detta snabba tifrisknande tedde sig situationen med hänsyn ti den skadegörese, som var att vänta under sensommaren-hösten 1944, mycket mörk för de 1943 härjade trakterna. De undersökningar, som våren 1944 verkstäts i och för faststäande av frekvensen övervintrande tamätarpupper i marken (se härom nedan), ha nämigen visat att man hade att räkna med en synnerigen omfattande skadegörese under vegetationsperiodens senare de och en fuständig ödeäggese av stora dear av de ifrågavarande skogsområdena. Det var därför en given sak att genom omfattande effektiva bekämpningsåtgärder söka rädda de hotade bestånden. Redan på ett tidigt stadium föresog skogsforskningsinstitutets zooogiska avdening för de berörda skogsägarna och skogsvårdsstyreserna att tiämpa den moderna fygbepudringsmetoden resp. giftbepudring från marken med hjäp av motorbepudrare, vika metoder givit goda resutat i kampen mot tamätaren i meersta och östra Europa. statsmakterna visade stor förståese för den föresagna bekämpningsaktionen och anvisade betydande beopp för åtgärdernas genomförande på Hökensås samt Hamra och Påa mam. Senare har även Skybergs bruk erhåit Kung. Maj:ts ansag, avsett att täcka en de kostnader för fygbepudringen. Ä ven häradsamänningen på Hökensås och kommunen i Brandstorp ha ämnat sina bidrag ti bekämpningskampanjen. Samtidigt med bevijande av dessa ansag har Kung. Maj:t åt skogsforskningsinstitutet givit i uppdrag att genomföra bekämpningsåtgärderna samt att eda och övervaka de i samband härmed erforderiga arbetena. Vid panerandet av bekämpningskampanjen stötte man snart på betydande svårigheter, vika berodde på det förhåandet, att fygbepudringen ej tidigare använts i Sverige och man föjaktigen saknade a erfarenhet på detta område. Även i fråga om utrustning hade man att kämpa med stora svårigheter, emedan utändsk apparatur på grund av kriget ej var tigängig och man därför var tvungen att sjäv konstruera de nödvändiga tekniska anordningarna. Redan år 1935 gjorde dåvarande föreståndaren för skogsentomoogiska avdeningen, professor I. TRÄGÅRDH, energiska försök att få statsansag för att kunna pröva de moderna bekämpningsmetoderna och på detta sätt åvägabringa ett sags försvarsberedskap mot insektshärjningar av svårare art (se TRÄGÅRD H 1936). Bekagigt nog föranedde ej TRÄGÅRDHS framstäningar någon åtgärd från statsmakternas sida. Med tanke på härjningsområdenas stora omfattning besöt man att använda

12 35 : 9 FL YGBEKÄMPNINGSKAMP AN JEN MOT TALL\L~ T AREN 11 fygpan i stäet för motorbepudrare, vika för övrigt ej kunde erhåas. Inom andet fanns det endast en dyik maskin, viken med framgång användes vid den av professor TRÄGÅRDH år I943 genomförda arsenikbepudringen mot granspinnarsteken i S:t Oof. Vid panäggningen av bepudringsåtgärderna på de hemsökta patserna har man från början tänkt använda arseniksater i puderform, vika med goda resutat prövats mot tamätaren i såvä Centra- som Osteuropa. I Tyskand och andra meaneuropeiska änder har man använt arsenater i mängder av 5o-6o kg/ha och däröver. I Ryssand kommo huvudsakigen arseniter ti användning, vika på grund av större toxicitet kunde utströs i betydigt mindre kvantitet, nämigen 8-IZ kg/ha. Med hänsyn ti de höga kostnader, som voro förenade med det första aternativet - endast giftkostnaderna skue uppgå ti omkring Ioo kronor per ha- besöt man att använda arseniter, huvudsakigen kaciumarsenit. Denna metod städe sig betydigt biigare (materiakostnader omkring zo kronor per ha) och var även ur teknisk synpunkt ättare att genomföra. Emeertid visade sig under fortsatta förberedande arbeten en he de betydande svårigheter, vika sutigen tvungo arbetsedningen att överge arsenikpanen och väja ut ett annat, under givna förhåanden ämpigare giftämne. Band dessa svårigheter bör särskit framhåas den omständigheten, att en bepudring med arsenik, såsom den panerades på Hökensås och andra patser, ej var tiåten enigt gäande giftstadga. En utväg i denna situation var att hos Kung. Maj:t anhåa om dispens. Då man emeertid ej med fu säkerhet kunde räkna med ett positivt svar i denna fråga och ett eventuet avsag skue äventyra hea bekämpningsaktionen, besöt man i sista stund att i stäet för arsenik använda kontaktgiftet Gesaro, som yckigt nog fanns i tiräckiga mängder i andet. Detta besut medförde en viss ökning av materiakostnader men samtidigt även en he de fördear. Eftersom Gesaro ej är giftigt, vare sig för människan eer varmbodiga djur, behövdes inga speciea säkerhetseer försiktighetsåtgärder, varför bepudringens utförande kunde- väsentigt underättas. Den mest vägande fördeen med Gesaro, iksom för övrigt med aa kontaktgifter, är att dess verkan är omedebar och att man såedes ej är beroende av vädereksförhåandena strax efter bepudringen. Arseniksaterna iksom även andra maggifter verka nämigen ej omedebart, utan först efter det arverna förtärt de bepudrade barren. Ett kraftigare regn efter bepudringen med maggifter kan tvätta bort det påströdda pudret och göra det nödvändigt, att åtgärden utföres på nytt. Senare under åren I944 och I945 inkommo ti avdeningen ytterigare meddeanden om mer eer mindre omfattande tamätarskador.

13 12 VIKTOR BUTOVITSCH Reviret Grön bo utsattes 1944 för mycket kraftiga angrepp inom två områden med sammanagt omkring 400 ha, varav en stor de kaåts. En undersökning av områdena i maj 1945 visade, att puppornas frekvens atjämt var omfattande, men att samtidigt även parasiternas anta kraftigt ökats. Synnerigen påfaande var äggparasiternas utökning. Tack vare dessa förhåanden var tamätarens skadegörese under sommaren-hösten 1945 av mycket ringa omfattning. Stor skadegörese har orsakats av märgborrarna, vika på vissa hå enigt preiminära rapporter dödat % av träden. Redogörese om tamätar-och märgborrhärjningens föropp i Grönbo revir kommer att pubiceras, så snart hithörande undersökningar äro avsutade. Även reviret skinnskatteberg hemsöktes 1944 på ett ferta patser av tamätaren, ehuru skadegöresen där var av indrigare art än i Grönbo. Den sammanagda areaen angripen skog uppskattades ti c:a 350 ha, varav största deen uppvisade bott ätta skador. Även här gav pupp- och äggundersökningen som resutat, att parasiteringsprocenten var mycket hög och att man därför ej behövde befara en förnyad större skadegörese. Något arvgnag av nämnvärd omfattning observerades ej heer i skinnskattebergs revir under sommaren Rapporter om tamätarhärjningar ingingo även från häradsamänningarna Hardemo och Grimstens Öa. inom Örebro än. Liksom på Hökensås och i Vissboda, hade även dessa trakter tidigare varit utsatta för tamätarens angrepp, nämigen under åren (jfr MEVES 1896). Hardemo häradsamänning angreps år 1944, men skogarna i Grimsten hemsöktes redan 1942; 1943 upprepades attackerna nästan inom samma område som spred sig skadegöresen avsevärt. De angripna bestånden växa på mager sandmark med renav som dominerande karaktärsväxt. Sammanagt angrepos inom dessa amänningar c:a 6o ha taskog i ådern mean 50 och 6o år. Undersökningen av puppor, som utfördes försommaren 1945, gav vid handen, att härjningen var på kraftig tibakagång: frekvensen puppor var reativt ringa och parasiteringsprocenten mycket hög. Någon märkig skadegörese var därför ej att vänta under sommaren 1945, viket även bekräftades senare av skogsförvataren, jägmästare G. HANSON. II. PROGNOSUNDERSÖKNING!944 I. Undersökningens metodik. För att kunna stäa en prognos rörande omfattningen av det förestående massgnaget av tamätaren ämpar sig bäst en undersökning av puppornas fördening, frekvens och häsotistånd. Teoretiskt sett finns det visserigen en annan möjighet för prognosstäning, nämigen en uppskattning av äggens

14 35:9 FLYGBEKÄMPNINGsKAMPANJEN MOT TALLMÄTAREN 13 numerär, men i praktiken är denna metod- i synnerhet när det gäer större områden - ej genomförbar. Orsaken härti är framför at det förhåandet, att beräkningen av äggantaet är mycket tidsödande och erfordrar tränad arbetskraft. För att utföra en dyik anays på en ta med större krona åtgå för två provtagare fera timmar, iband en he dag. En sådan anays säger emeertid ytterst itet, emedan antaet ägg per träd varierar mycket kraftigt, även inom mindre, ikformiga bestånd. En annan oägenhet vid äggräkningsmetoden är den sena tidpunkten för provtagningen. De med hjäp av äggräkningar erhåna resutaten - hur noggrant och representativt de än utföras - kunna dessutom ej ge ett fut korrekt uttryck om skadegöresens väntade omfattning, emedan en de ägg, härstammande från sent svärmande fjäriar, ej kunna komma med vid beräkningen. För att kunna medhinna förberedandet och genomförandet av bekämpningsåtgärder måste nämigen äggräkningarna utföras omedebart efter avsutad huvudsvärmning. I praktiken visar det sig emeertid att förberedeserna för en bekämpningskampanj måste göras i mycket god tid, hest några veckor före huvudsvärmningen. Då det gäer tamätarhärjningar, är såunda äggregistreringsmetoden ur bekämpningsteknisk synpunkt het oämpig. Våra undersökningar över frekvensen tamätarpuppor på Hökensås och i Skybergs bruk utfördes under maj månad. På båda patserna tiämpades i stort sett samma metodik. Det angripna området undersöktes ängs paraea kompassinjer och proven togos inom dessa injer på ett visst avstånd från varandra. Provens storek var so X so cm för Hökensås och so X 40 cm för Skyberg. Vid provtagningen användes en träram av motsvarande storek. Markbetäckningen skars med hjäp av en kniv ängs ramens kanter, varvid humusen och en de av minerajorden omsorgsfut genometades efter tamätarpuppor. Puppornas anta antecknades för varje prov särskit i ett protoko och pupporna samades i en behåare för senare undersökning med avseende på deras häsotistånd. I samband med puppinsamingen utfördes även en uppskattning av 1943 års skadegöresers omfattning i taarnas kronor. Denna bedömdes okuärt i fjärdedear av kronans barrmassa enigt föjande skaa: barren avätna ti c:a Y4 av kronans totaa barrmassa Y2.... >) )) )) )) >) >) >) )) Y2 )) )) >) >) >) >) >) >) %- % j.... träden het kaätna. Resutaten av denna uppskattning, viken ti skinad från pupptaxeringen omfattade hea angreppsområdet, inritades på en karta.

15 14 VIKTOR BUTOVITSCH Foto förf. Fig. 3 Kraitigt ätna takronor med en barrförust av c:a %- Hökensås I944 stark befressene Kiefernkronen mit einem Nadeverust von ca :y.. Hökensås Vid en undersökning av puppfrekvensen efter kompassinjer började man med provtagningen på något avstånd från härjningsområdets ena gräns, föjde sedan kompassinjen och avsutade undersökningen först då pupporna ej mera förekomma i marken, vanigen på ett reativt kort avstånd från härjningsområdets motsatta gräns. Inom härjningsområdet på Hökensås häradsamännings marker drogas. kompassinjer för puppinsaming från norr ti söder med ett avstånd av 500 m från varandra. Deras ängd växade mean 4,8 och 7,8 km (i genomsnitt 6,4 km). Proven togos på var hundrade meter, varvid för varje prov, förutom antaet påträffade puppor,. antecknades: beståndets åder och sutenhet, träd-

16 3s:g FLYGBEKÄMPNINGsKAMPANJEN MOT TALLMÄTAREN 15 sagsbandning, takronornas barrförust, markvegetation samt provytans avstånd från närmaste träd. Sammanagt undersöktes 446 prov. De insamade pupporna undersöktes med avseende på förekomst av parasiter och sjukdomar. Härvid förfor man på föjande sätt: en sma bit av puppans huvudända kipptes av med en vass sax, varefter puppans innehå trycktes ut på en gasskiva. I de festa fa kunde parasiteringen konstateras med botta ögat, endast säan användes upp med ro~zo gg:s förstoring. Inom den härjade skogen å Vissboda mo, tihörande Skybergs bruk, har förundersökningen utförts i stort sett enigt samma riktinjer som på Hökensås. Kompassinjerna drogas emeertid på ett inbördes avstånd av roo m. På var hundrade meter togs en 40 X so cm stor provyta för beräkning och insaming av tamätarpuppor. På detta sätt uppstod ett nät av kvadrater, som omfattade såvä sjäva härjningsområdet som även ett bäte omkring detta. För att öka undersökningens noggrannhet togs dessutom ytterigare en provyta i diagonaernas korsningspunkt inom varje kvadrat. Det sammanagda antaet provytor i Vissboda utgjorde 873, motsvarande något mer än z ytor per ha taxerat område, en mycket beaktansvärd noggrannhet för dyika undersökningar. Samtiga puppor, som påträffades vid provtagningen, undersöktes på samma sätt som ovan beskrivits för Hökensås. Vid beräkningen av puppfrekvensen å Påa mam och Hamra mam nära Tuinge undersöktes des 3 särskit utvada större provytor med vardera ro st. so x so cm stora rutor, des stickprov i oika dear av härjningsområdena. Sammanagt undersöktes 39 st. so X so cm stora provytor. Vid provtagningen antecknades förutom antaet tamätarpuppor: markvegetationens sammansättning, förnans och humusens tjockek, avståndet ti närmaste träd samt dessutom antaet påträffade knäppararver och fjoårets puppska av tamätaren. Någon närmare undersökning av puppornas parasitering utfördes ej, i stäet räknades antaet oröriga puppor, som enigt gama erfarenheter bruka vara parasiterade eer sjuka, samt puppor angripna av svampmyce. a. Hökensås. 2. Undersökningens resutat. Den i samband med pupptaxeringen utförda okuära uppskattningen av barrförusten på grund av tamätararvernas gnag har givit föjande resutat: 40 havoro het eer i det närmaste het kaätna. Skadegrad IV. 237 ha voro mycket starkt skadade med en genomsnittig barrmasseförust av %. Skadegrad III. 68z ha voro starkt skadade med en genomsnittig barrmasseförust av Y:! Skadegrad II.

17 16 VIKTOR BUTOVITSCH Barren het avätna. Kah/0ass. ~Anta puppor per m 2. I2&J Zah/ der Puppen je m~ meter Fig. 4 Karta, utvisande det av tamätaren 1943 angripna området på Hökensås, upprättad efter förundersökningen våren Das vom Kiefernspanner 1943 befaene Gebiet auf Hökensås nach den Ergebnissen der Vorunter~ suchung I 944 I 097 ha voro indrigt skadade med en genomsnittig barrmasseförust av ~ Skadegrad I. Läget av de oika zonerna inom härjningsområdet framgår av kartan (fig. 4). Siffrorna å kartan angiva antaet puppor per kvadratmeter.

18 35 : 9 FLYGBEKÄMPNINGSKAMPANJEN MOT TALLMÄTAREN 17 Vid denna uppskattning av barrmasseförusten har framkommit, att åriga, företrädesvis rena tabestånd på mager sandmark idit mest av gnaget. Markvegetationen i sådana bestånd utgjordes framför at av bärris, avar och jung. I övrigt ha kraftiga skador konstaterats i oikådriga bestånd, huvudsakigen i åder mean 35 och rso år. Yngre bestånd däremot visade sig vara i det närmaste fria från angrepp. Endast i några enstaka fa iakttogs tamätargnag i 15-åriga tapanteringar. I dyika fa var det emeertid atid fråga om beståndskanter, som gränsade ti kraftigt angripna medeåders eer ädre bestånd. Något påtagigt samband mean skadegöresens intensitetsgrad och beståndens sutenhet har ej konstaterats vid undersökningen, viket framgår av föjande sammanstäning. Tab. I. Förekomst av tamätarskador av oika intensitet i gesa och sutna bestånd. Skadegrad Anta observationer i % gesa bestånd sutna bestånd Q I II III IV II Mycket svagt angripna bestånd utan nämnvärd utgesning av kronan. Ej heer i fråga om trädsagsbandning har tamätaren visat någon påfaande förkärek för en bestämd typ. Kraftig skadegörese kunde iakttagas i ika stor utsträckning i såvä rena ta- som barrbandbestånd. Det bör emeertid påpekas, att en mycket stor de av de angripna bestånden utgjordes av ren ta och att granen förekom i rege bott insprängd eer som eri inbandning av någon eer några få tiondear. Ett mera påtagigt samband observerades däremot mean skadegöresens intensitetsgrad och markens bonitet i så måtto nämigen, att bestånd på sämre marker skadades mer än sådana på bättre marker. Särskit framträdande var denna skinad mean bestånd i höjdägen på mager och torr sand och bestånd i sänkor på bättre och fuktigare mark. Detta förhåande behöver emeertid ej utesutande bero på större anta tamätare per ytenhet på sämre marker utan i viss mån även på barrmassans mindre omfattning hos taar på magra marker. Bergtaen, som förekommer på vissa stäen på Hökensås, bev i stort sett förskonad från arvernas gnag, ehuru mindre gnagskador iakttogos även på detta trädsag. 2 M ed de. från Safens Skogsforskningsinstitut. Band 35: 9

19 18 VIKTOR BUTOVITSCH Taxeringen av puppfrekvensen på Hökensås har givit föjande resutat: Tab. 2. Resutat av pupptaxeringen på Hökensås. Maj 1944!Trakter med skadegrad Anta puppor per m' Q I II III IV I, 2 g, 2 z6, I 42,0 I29,2 I genomsnitt I g, 6 1 Trakter, gränsande ti de egentiga härjningsområdena, med mycket svag eer ingen kronskadegörese. För att få ett mera korrekt uttryck för tamätarens numerär under svärmningstiden erfordras emeertid en reduktion av ovan angivna siffror. Ett bedömande av bivande skador kan endast baseras på antaet friska, atså ivsdugiga puppor. En undersökning av de insamade pupporna enigt tidigare beskriven metod har ämnat nedanstående resutat (siffrorna i tabeen. a v se h e a härjningsområdet). Tab. J. Undersökning av puppornas häsotistånd. Hökensås, maj 1944 Puppornas häsotistånd Anta under- sökta puppor[ % Friska... I 603 So, 2 Parasiterade I7,o Svampsjuka ,4 Bakteriesjuka ,3 Urätna2 o o 42 2, I 2 Förmodigen ti större de av knäppararver. Summa I 998 IOO,o Reducerar man nu de i tab. z angivna siffrorna med c:a zo %, erhåer man föjande värden för friska tamätarpuppor: Tab. 4 Antaet friska puppor per m 2 inom oika trakter av härjningsområdet på Hökensås. Trakter med Anta friska skadegrad puppor per m 2 o I, o I 7.4 II 20,9 III 33.6 IV I03,4 I genomsnitt I.'), 7

20 35 : 9 FLYGBEKÄMPNINGsKAMPANJEN MOT TALLMÄTAREN 19 Vi man få ett värde för den genomsnittiga frekvensen puppor inom det egentiga härjningsområdet, måste siffran för skadegrad o, som avser angränsande trakter, ej medtagas vid beräkningen. Gör man en dyik ändring, erhåer man i genomsnitt i stäet för r s, 7 rg,o friska puppor per kvadratmeter. Vad betyder nu denna siffra ur skogig synpunkt? I vårt and saknas erfarenheter, som beysa sambandet mean å ena sidan frekvensen tamätarpuppor i marken och å andra sidan den skadegörese, som är att vänta efter puppornas käckning och fjäriamas äggäggning. I Tyskand, där tamätaren uppträder mera amänt, har man i detta avseende med stöd av gjorda erfarenheter kommit ti vissa konkreta resutat. ScHWERDTFEGER (1930), som närmare undersökt detta probem, faststäer föjande reger: >>Die kritische Zah 6 ist as Wamungssigna fiir den Wirtschafter wertvo, sie kindet einen wahrscheinichen Nadeverust von mehr as so % der Nademasse an.>> >>In Beständen, die der Spanner im Vorjahr kah gefressen hat und die jetzt wieder grtin geworden sind, aber nur die Häfte oder ein Dritte der normaen Menge besitzen, ist die kritische Zah entsprechend der Benadeungsdichte zu reduzieren, etwa auf 3 oder 2.>> Om såunda 6 puppor per kvadratmeter äro tiräckiga för att åstadkomma en barrförust på minst so %av den totaa barrmassan, innebär en frekvens av 12 puppor per kvadratmeter att träden i fråga komma att kaätas. Om man ägger denna senare siffra ti grund för en beräkning av de puppmängder, som erfordras för att åstadkomma en kaätning i bestånd med oika barrförust, erhåer man föjande tabe. Tab. s. Frekvensen friska tamätarpuppor per kvadratmeter och risken för kaätning i bestånd med oika barrför ust. Skadegrad Risk för kaätning Barrförust i % vid (friska puppor per m 2 ) I II III IV !00 Jämför man dessa siffror med de puppanta, som angivits i tab. 4, måste man räkna med en barrförust av minst so % i trakter med skadegrad I samt en kaätning i trakter med skadegrader II-IV. Med hjäp av dyika siffror kan man med en viss säkerhet förutsäga omfattningen av det väntade arvgnaget. Den andra frågan vid prognosstäningen är: vad innebär ett arvgnag av tamätaren för skogens fortsatta existens? Även härvid måste vi främst bygga på de erfarenheter, som gjorts utomands. Dessa erfarenheter äro i stort sett överensstämmande och kunna sammanfattas såunda:

21 20 VIKTOR BUTOVITSCH 35 : 9 En genom tamätaren orsakad kaätning resuterar i en kraftig tiväxtminskning, betydande nedsättning av de hemsökta trädens motståndskraft samt en successiv torkning av en de av den härjade skogen, bestående huvudsakigen av mindre ivskraftiga träd. Under ogynnsamma förhåanden kan emeertid även en ettårs kaätning medföra en mycket omfattande ödeäggese (jfr Inedningen). Två efter varandra föjande kaätningar betyda i rege en säker död för den hemsökta skogen, i synnerhet om andra årets kagnag avsutas reativt tidigt på hösten. I vissa gynnsamma fa, t. ex. vid mycket sent på hösten avsutad skadegörese, kunna emeertid träden kara sig, men deras framtida existens bir dock ångt ifrån säkrad. I stor utsträckning faa de nämigen offer för angrepp av sekundära skadegörare, framför at märgborrarna. Med edning av vad som ovan sagts om puppfrekvensen samt den sannoika föjden av en tvåårig skadegörese kunde man för Hökensås-skogens vidkommande stäa föjande prognos. I de trakter, där bestånden senhösten 1943 het avbarrades (skadegrad IV), var för sommaren-hösten 1944 en förnyad kaätning med säkerhet att vänta. Med stor sannoikhet kunde man dessutom räkna med en tota ödeäggese av dessa bestånd under år 1945 och de påföjande åren. För trakter med skadegrader II-III kunde man ikaedes förutsäga en kaätning under hösten 1944 och en betydande barrförust för trakter med skadegrad I. Beträffande skogens framtid var en visserigen partie, men ikvä kraftig ödeäggese att vänta för de förra, men däremot endast tiväxtföruster för de senare, detta emeertid under förutsättning att tamätarhärjningen skue upphöra under år På grundva av denna prognos besöts att giftbepudra samtiga trakter med skadegrader II-IV, d. v. s. de områden, där barrförusten utgjorde 50% och däröver. Närmare uppgifter härom återfinnas nedan i kapitet rörande bepudringens utförande. b. Vissboda mo. Den okuära uppskattningen av barrmasseförusten inom det härjade området har givit föjande resutat (jfr även fig. 5): Tab. 6. Kronskadegöresens intensitet och omfattning efter arvgnaget 1943 å Vissboda mo. Skadegrad Barrförust i Y4 Area ha o mycket obetydiga skador 227 I ca Y4 130 II >) Y2 42 III )) % ZI o~ III 420

22 3s: 9 FLYGBEKÄMPNINGsKAMPANJEN MOT TALLMÄTAREN ,... I7J Barren avätna ti c:a Y4, t'l:j Nadeverust ca.!4, Y2, " 3J4, o soo meter Fig. 5 Karta utvisande det av tamätaren angripna området vid Vissboda, upprättad efter förundersökningen våren 1944 Das vom Kiefernspanner befaene Gebiet bei Vissboda nach den Ergebnissen der Voruntersuchung im Fruhjahr De starkare angripna områdena utgjordes huvudsakigen av rena yngre och medeåders tabestånd på sandmark, viken emeertid - att döma efter trädens tiväxt och markforans sammansättning- var mycket mera närings-

23 22 VIKTOR BUTOVITSCH 35 : 9 rik än sandmarkerna på Hökensås. Även ädre, över roo-anga taar voro ofta angripna och på vissa stäen praktiskt taget kaätna. Däremot kunde man ingenstans observera tamätarangrepp på kuturer och ungskog. Härjningsområdet var bestockat med oikådrig ta, på fera stäen reativt starkt bandat med gran. Skadegöresen i de bandade bestånden var i stort sett av samma omfattning som i de rena, dock med undantag av partier med högre markfuktig het. Taxeringen av puppornas förekomst på Vissboda mo, viken företogs i början av maj 1944, har ämnat föjande resutat: Tab. 7 Resutatet av puppinsamingen på Vissboda mo. Maj 1944 Trakter med skadegrad Anta puppor per m 2 o I II III I genomsnitt De under taxeringen insamade pupporna undersöktes därefter med avseende på parasiter o. dy. enigt samma metodik som på Hökensås. Tab. 8. Undersökning av puppornas häsotistånd. Vissboda mo, maj 1944 Puppornas häsotistånd Anta % Friska... r ,8 Parasiterade ,8 Svampsjuka... r8 0,7 Bakteriesjuka ,7 Urätna I,o Summa IOO,o Procenten friska puppor var. i Vissboda något mindre än på Hökensås. I övrigt var någon större skinad endast att konstatera i fråga om bakteriesjuka puppor, vika voro mera amänna i Vissboda-skogen. Om man nu ändrar de i tab. 7 angivna siffrorna i proportion med den erhåna procenten friska puppor, får man föjande värden för de oika skadegraderna:

24 35: 9 FLYGBEKÄMPNINGsKAMPANJEN MOT TALLMÄTAREN 23 Tab. 9 Antaet friska puppor per m 2 inom oika trakter av härjningsområdet på Vissboda mo. Trakter med Anta friska skadegrad puppor per m 2 o 2, 3 I II, 3 II 37,5 III SI, 5 I genomsnitt IO, 5 Vi man få ett medevärde för det egentiga härjningsområdet (skadegrader I-III), erhåer man efter eiminering av trakter med skadegrad o 20,3 friska puppor. Då denna siffra var avsevärt högre än det anta puppor, som erfordras för att förorsaka kaätning (jfr ta b. S), kunde man anse samtiga bestånd, tihörande ovannämnda skadegrader, hotade av kaätning. Utsikternavoro atså här desamma, som i fråga om bestånden med skadegrader II-IV på Hökensås. Beträffande de angripna beståndens fortsatta existens voro däremot utsikterna för Vissboda något jusare än för Hökensåsskogen. Under gnaget r943 har nämigen ingen tota kaätning i större utsträckning iakttagits inom Vissboda mo skogar. Förutsättningen för en tota ödeäggese, trots den väntade kaätningen under hösten r944, var därför (jfr ovan under Hökensås) ej given. Emeertid kunde man med stor säkerhet vänta, förutom mycket betydande tiväxtföruster, en partie ödeäggese inom de hårdare angripna trakterna under år r94s och senare. Skue tamätargnaget fortsätta även under år r94s, skue skadegöresen sjävfaet bivit betydigt större. c. Hamra mam och Påa mam. Som ovan omnämnts, har förundersökningen inom de härjade bestånden å Hamra och Påa mam utförts på ett avvikande sätt, nämigen så att proven togos des inom större provytor (so X so m stora med ro prov i varje), des på oika stäen inom härjningsområdet. Någon taxering av de skadade bestånden med indening i oika skadegrader har ej företagits. I stäet ha de områden, där skadegöresen var påfaande eer tydigt synig, inritats å kartan (fig ). Inom Hamra mam med dess 20 ha tamätarhärjad skog togos 22 prov. Inom härjningsområdet å Påa mam (c:a r2o ha skadad skog) togos r7 prov. Vid provtagningen indeades pupporna i tre grupper: röriga, oröriga och svampangripna. Den första gruppen skue ge en förestäning om de friska puppornas numerär. Resutatet av puppundersökningen å Hamra och Påa mam framgår av tab. ro. Om man jämför siffrorna i denna tabe med motsvarande sådana för Hö-

25 24 VIKTOR BUTOVITSCH Tab. ro. Resutat av puppinsamingen inom härjningsområdena å Hamra mam och Påa mam. Röriga puppor Oröriga puppor Svampsjuka Anta puppor puppor per m 2 anta % anta % anta % rör. samt. Hamra mam , I 46,4 Påa mam , o 59 8,I 28 3, 9 150, I 170, ,9 o, 8 kensås och Vissboda, framträda påfaande skinader, framför at med avseende på det genomsnittiga antaet puppor per m 2 samt på procenten friska resp. röriga puppor. Vad beträffar antaet puppor per kvadratmeter, äro värdena för Hamra och Påa mam med stor sannoikhet för höga. Detta gäer i synnerhet Påa mam, där den utvada provytan representerade den starkast angripna skogen. Med hänsyn ti den reativt höga procenten röriga puppor bör föjande framhåas. Den tidigare ofta praktiserade metoden att undersöka puppornas häsotistånd med edning av deras rörighet, varvid de röriga pupporna ansågos vara ivsdugiga, är ångt ifrån påitig. För det törsta är rörigheten hos pupporna ej as något säkert tecken på att pupporna äro friska. En mer eer mindre stor procent av parasiterade puppor brukar, i synnerhet om undersökningen företages tidigare på våren, utföra samma iviga röreser som de friska pupporna. Detta gäer framför at puppor, angripna av parasiter, som käckas senare på sommaren, såsom- i fråga om tamätaren~ Anornaon biguttatum och tachinider. Dessa parasiter bruka vid undersökningstifäet vara mycket små och hindra därför ej puppornas röreser. De oröriga pupporna utgöras ti stor de av puppor, angripna av parasiter, som utveckas tidigt, ofta samtidigt med första exemparen av värddjuret. För det andra förekommer det ej säan att friska puppor ej göra några röreser, när man tar dem mean fingrarna. Av ovanstående framgår, att indeningen av puppor i röriga och oröriga är oämpig som grundva för bedömande av friska och sjuka puppor. För detta ändamåämpar sig bäst den tidigare beskrivna och för pupporna från Hökensås och Skyberg tiämpade metoden. Hur stora fe >>rörighetsundersökningen» kan medföra, visar käckningsresutaten av tamätarpuppor, som insamats vid provtagningen å Påa mam. Av 8r8 puppor, som inades i käckningsburar den 23 maj omedebart efter insamingen, käcktes endast 378 st. eer 46,2% fjäriar; 244 st. eer 29,8 % voro parasiterade och ur de övriga rg6 pupporna eer 24,o % käcktes varken fjäriar eer parasiter. Denna senare grupp utgjordes ti stor de av svamp- eer bakteriesjuka puppor samt troigen även sådana, som skadats vid provtagningen.

26 35:9 FLYGBEKÄMPNINGsKAMPANJEN MOT TALLMÄTAREN 25 Om man nu jämför procenten oröriga puppor från Påa mam med procenten parasiterade puppor efter käckningen, får man resp. 8,I% och 29,8 %, en skinad, som med önskvärd tydighet visar >>rörighetsmetodens>> opåitighet. För prognosändamå bör för Påa mams vidkommande procenten normat käckta puppor höjas, emedan en de friska puppor hade med stor sannoikhet funnits inom gruppen ej käckta (förtorkade) puppor. På grund av käckningsresutaten torde procenten friska puppor för Påa mams räkning kunna uppskattas ti 5o-6o % För Hamra mam föreigga inga käckningssiffror, men med edning av vida högre siffror för oröriga puppor (se tab. ro) torde procenten friska puppor där ha varit betydigt under 50 %, sannoikt mean 30 och 40 %. Om man nu på basis av ovannämnda käckningsresutat och uppskattningar gör en korrektion av de tidigare för Tuinge-trakten angivna frekvensvärdena per kvadratmeter (jfr tab. ro), erhåer man i stäet för 39, I (Hamra mam) och rso, I röriga puppor (Påa mam) omkring rz-r6 (Hamra mam) samt friska puppor per kvadratmeter (Påa mam). Dessa siffror äro, åtminstone för Påa mams de, som medeta säkerigen för höga (jfr ovan rörande provtagningen), men även om man gör en ytterigare kraftig reduktion av puppfrekvenssiffrorna, komma de dock att överträffa det anta puppor, som erfordras för kaätning. Situationen för de båda härjningsområdena nära Tuinge tedde sig, trots kraftig parasitering av pupporna, mycket hotande. Med tanke på r943 års synnerigen intensiva gnag, som på fera stäen kunde betraktas som kaätning, och med hänsyn ti det gnag (kaätning), som var att vänta under r944, kunde man befara en om inte tota så dock mycket omfattande ödeäggese av de angripna bestånden. Dessutom ha märgborrarna redan våren r944 i rätt stor utsträckning angripit och dödat en de av de hårdast skadade taarna. Liksom på Hökensås och Vissboda mo var en radika bekämpning av tamätaren att förorda. Vid upprepade besök på Hamra mam sommaren r944 kunde emeertid iakttagas att arvernas anta i kronorna var förvånansvärt itet i förhåande ti de höga puppfrekvenssiffror, som erhåits vid pupptaxeringen våren r944. III. ALLMÄNNA SYNPUNKTER VID FLYG BEPUDRING AV SKQG. I. Bepudringsgifter. Den kemiskt-toxiska forskningen inom insektsbekämpningsområdet har under den senaste tiden gjort synnerigen betydesefua framsteg, som kunna betecknas som revoutionerande inom aa grenar av tiämpad entomoogi.

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN .., '... ~ ~. ~-.. '... ~ - -!f>. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I SOVJETUNIONEN Av professor CARL-ERIK QUENSEL, Lund DE UPPGIFTER om samhäsutveckingen, som kommit utandet tihanda från Sovjetunionen, ha för det

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning Verksamhetsberättese 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Det ska vara skönt att eva Aa som har bestående och omfattande behov av vård och omsorg, har rätt ti gratis munhäso bedömning och tandvård

Läs mer

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande 7 Motion 1982/83: 697 Thorbjörn Fädin m. f. Ökat sparande Ett omfattande sparande inom den privata sektorn är av avgörande betydese för samhäets kapitabidning och därmed för den ekonomiska tiväxten. Genom

Läs mer

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion Mot. 1982/83 1435-1444 Motion 1982183 : 1435 Lars Werner m. f. Inandsbanans upprustning Bakgrund Redan 1975 fattade riksdagen ett positivt besut om inandsbanans upprustning. Den första borgeriga regeringen

Läs mer

SKÖTSELPLAN 2006-12-18 Dnr: 5114-19228-2006. Skötselplan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Hällefors kommun

SKÖTSELPLAN 2006-12-18 Dnr: 5114-19228-2006. Skötselplan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Hällefors kommun 1 (12) Marie Jonsson Direkt: 019-19 39 52 marie.jonsson@t.st.se Skötsepan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Häefors kommun Föregående skötsepan för Knuthöjdsmossen utarbetades inom Skogsvårdsstyresen

Läs mer

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr.

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr. r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kaese/underrättese 2014-09-01 Sammanträde med: Barn- och utbidningsnämnden Datum: 2014-09-17 Tid: 13.30 Pats: Astermoskoan Ärende. Upprop Biaga 2. Va av justerare 3. Godkännande

Läs mer

5. Roger Nordén, Ä:.' I

5. Roger Nordén, Ä:.' I ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfuírnäktigo i Timrå kommuns besut den 24 augusti 2015, 112 _.í»-i,,0_. D0k.d 99749 Postadress Besöksadress Teeïon Teefax Expeditionstid Box 314 Backgränd 9 0611-46 06 00 0611-51

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Antagen av kommunfumäktige 2014-01-20 5 Besöksadress ya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunstyresen 685 80 Torsby direkt 0560-160 00 växe 0560-160

Läs mer

l l l l l l l l l l l l l l l

l l l l l l l l l l l l l l l VD-Förord. "En spännande start och ett spännande sut" Ja så kan man besiva verksamhetsåret 202, där vi i början av året påbörjade den sista deen i "Nordstreamprojektet". Ett arbete som varit mycket framgångsrikt

Läs mer

MEDDELANDEN. F RÅ :"i. STRTEfiS. S~OGSfÖRSö~SRNSTRhT. HÄFTET l. MITTElL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS. t.

MEDDELANDEN. F RÅ :i. STRTEfiS. S~OGSfÖRSö~SRNSTRhT. HÄFTET l. MITTElL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS. t. MEDDELANDEN F RÅ :"i STRTEfiS S~OGSfÖRSö~SRNSTRhT HÄFTET 1904 MITTEL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS t. HEFT' ---- - ----~----- CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1904. INNEHÅLLsFÖRTECKNING.

Läs mer

Svenska Spels GRI-profil 2013

Svenska Spels GRI-profil 2013 Svenska Spes GRI-profi 2013 Svenska Spes Håbarhetsredovisning 2013 är en integrerad de av årsredovisningen och pubiceras även på svenskaspe.se. Redovisningen sker enigt GRI, nivå C+. Håbarhets redovisningen

Läs mer

någon skulle föreslå, att ur våra räkningar utesluta tecknet "j/, så att man t. ex. skulle skriva lösningen av

någon skulle föreslå, att ur våra räkningar utesluta tecknet j/, så att man t. ex. skulle skriva lösningen av Om någon skulle föreslå, att ur våra räkningar utesluta tecknet "j/, så att man t. ex. skulle skriva lösningen av andragradsekvationen.1 -f 2 där y' 2 = b, eller i st. f. x=y$-\-yj

Läs mer

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l Motion ti riksdagen 1988/89: av Bengt Westerberg m. f. (fp) Förbättrad omvårdnad Det kan tyckas att en utvecking av den medicinska vården skue medfora mindre krav på omvårdnaden. Så är det dock inte as.

Läs mer

Dagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem."

Dagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem. Dagens frågor Front mot vida strejker Det goda förhåandet mean parterna på den svenska arbetsmarknaden har varit en nästan egendarisk företeese. Respekten för givna utfästeser har gjort det möjigt att

Läs mer

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Naturtypsinventering av område Garpkölen med omnejd Området norr om Garpkölen domineras av produktionsskog med stora ytor med contortatall (Pinus contorta).

Läs mer

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord

Läs mer

OPQ Beslutsfattarens Plus Rapport

OPQ Beslutsfattarens Plus Rapport OPQ Profi OPQ Besutsfattarens Pus Rapport Namn Sampe Candidate Datum 25 september 2013 www.ceb.sh.com INLEDNING Den här rapporten är avsedd för injechefer och de som arbetar inom HR. Den innehåer information

Läs mer

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng REMISS 1 (1) Länsstyresen Skåne 2014-09-19 Dnr 211-23206-2014 Kontaktperson Förvatningsavdeningen Axe Starck 010-2241000 Ängehoms kmjm,~n 2014-09- 2 2 Angående ansökan om tistånd ti kameraövervak n i ng

Läs mer

~, ;, :~. \ 1 l i N ~ -:- ' ~ ANK 2011 -uz- 15. ~,. l VÄRDEUTLÅTANDE. för del av fastigheten. Tegelbruket 11. Ängelholms kommun

~, ;, :~. \ 1 l i N ~ -:- ' ~ ANK 2011 -uz- 15. ~,. l VÄRDEUTLÅTANDE. för del av fastigheten. Tegelbruket 11. Ängelholms kommun ~, ;, :~. \ 1 i N ~ -:- ' ~ C, [ N ANGELhuLvii ANK 2011 -uz- 15 ~,. VÄRDEUTLÅTANDE - för de av fastigheten Tegebruket 11 Ängehoms kommun Det bedömda marknadsvärdet uppgår ti 15 000 000 kr Femton mijoner

Läs mer

MEDDELANDEN FRÅN. STRTEfiS. S~OGSfÖRSö~SBfiSTR~T HÄFTET 4. MITTElLUNGEN AUS DER FORsTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 4. HEFT

MEDDELANDEN FRÅN. STRTEfiS. S~OGSfÖRSö~SBfiSTR~T HÄFTET 4. MITTElLUNGEN AUS DER FORsTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 4. HEFT MEDDELANDEN FRÅN STRTEfiS S~OGSfÖRSö~SBfiSTR~T HÄFTET 4 1907 MITTELUNGEN AUS DER FORsTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 4. HEFT CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM, 1908 INNEHÅLLSFÖR TECKNING. INHALT. ALEX. MAASS:

Läs mer

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län LAFA 1:2005 Sex- och samevnadsundervisning i skoan En kartäggning av sex- och samevnadsundervisningen på sju högstadieskoor i Stockhoms än Landstinget förebygger aids (Lafa) är Stockhoms äns andstings

Läs mer

Lägg konstgräs på grusplanen (kaninburen) vid Dagsvärmarens förskola - medborgarförslag

Lägg konstgräs på grusplanen (kaninburen) vid Dagsvärmarens förskola - medborgarförslag BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-26 FSN-2015/32.389 1 (2) HANDLÄGGARE Lundin, Tina tina.undin@huddinge.se Förskoenämnden Lägg konstgräs på gruspanen (kaninburen)

Läs mer

information förs in i prissystemets informationsmekanismer.

information förs in i prissystemets informationsmekanismer. mokratins underskott budgetunderskott är en föjd av sätt att fungera, hävdar M Buchanan och Richard E i sin bok Democracy in Deficit. Rof Engund diskuterar sutsatser och betydese för förhåanden. Hur kommer

Läs mer

V ÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING

V ÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING K U N G L. S K O G S H Ö G S K O L A N S S K R I F T E R Nr 27 BULLETIN OF THE ROYAL SCHOOL OF FORESTRY STOCKHOLM, SWEDEN Redaktör: Professor LENNART NORDSTRÖM 1957 V ÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING

Läs mer

100 %, 50 %, 25 % och 75 %

100 %, 50 %, 25 % och 75 % arbetsbad 8:1 100 %, 50 %, 25 % och 75 % > > Måa 100 % av figuren. > > Måa 50 % av figuren. > > Måa 25 % av figuren. > > Måa 75 % av figuren. > > Måa 50 % av figuren. Måa 25 % av figuren. Hur många procent

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen IF1330 Eära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strökretsära Mätinstruent Batterier Likströsnät Tvåposatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpo ät och si F/Ö8

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen IF1330 Eära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strökretsära Mätinstruent Batterier Likströsnät Tvåposatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpo ät och si F/Ö8

Läs mer

AVNÖTNINGSMÄTNINGAR PÅ SMÅGATSTENSBELÄGGNINGAR

AVNÖTNINGSMÄTNINGAR PÅ SMÅGATSTENSBELÄGGNINGAR S T A T E N S V Ä G I N S T I T U T STOCKHOLM R A P P O R T 1 6 AVNÖTNINGSMÄTNINGAR PÅ SMÅGATSTENSBELÄGGNINGAR i 94 i F Ö R T E C K N IN G Ö V E R RAPPORTER FRÅN SVENSKA VÄGINSTITUTET O C H STATENS VÄGINSTITUT

Läs mer

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2011-02-25 Dnr Sven-Olof Johansson Samhällsföreningen i Nitta Drabantvägen 4 523 99 HÖKERUM Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2010-05-28 träffades K-G Fridén, Sven-Olof Johansson samt Peter

Läs mer

Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport

Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport Niklas Björklund & Bo Långström Institutionen för Ekologi, SLU. Bakgrund En pilotstudie år 2008 visade att misslyckade angrepp av granbarkborre förekommer

Läs mer

Återinför namnet Drevviksstrand i stället för Östra Skogås svar på medborgarförslag väckt av Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking

Återinför namnet Drevviksstrand i stället för Östra Skogås svar på medborgarförslag väckt av Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA 2014-11-03 KS-2012/260.109 1 (3) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng viktoria.thonang@huddinge.se Kommunstyresen Återinför namnet Drevviksstrand i stäet för Östra

Läs mer

(gg ~~-~-e en tšafr cto 2016-04-29

(gg ~~-~-e en tšafr cto 2016-04-29 Parterna träffar detta koektivavta, Bestämmeser för arbetstagare i utbidningsoch introduktionsanstäning - BUI 16. Ti avtaet hör även bestämmeser enigt föjande biagor a) Bestämmeser för arbetstagare i utbidnings-

Läs mer

l. Upprop 2. Val av justerare 3. Introduktion till föreningsliv/fritidsverksamhet för nyanlända

l. Upprop 2. Val av justerare 3. Introduktion till föreningsliv/fritidsverksamhet för nyanlända KOMMUNSTYRELSEN Kutur- och fritidsutskottet KALLELSE/ UNDERRÄTTELSE Tid: Onsdagen den 16 december 2015 2015, k. 13.30 Pats: Sammanträdesrummet Mien, Torggatan 12, Tingsryd Ärende Föredragande tjänsteman

Läs mer

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus

Läs mer

Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012

Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012 Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012 Karl-Olof Bergman och Nicklas Jansson Inventeringsinstruktionen

Läs mer

Lathund. för programmet TeamViewer. Deltagare/elever

Lathund. för programmet TeamViewer. Deltagare/elever Lathund för prograet TeaViewer Detagare/eever Detagare/eev Detta är en athund för dig so använder prograet TeaViewer (version 9). Det finns också videoanuaer att tigå. Dessa hittar du på www.svkapanj.se/videoanuaer.

Läs mer

Gäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning

Gäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning Gäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning MS Naturfakta Mikael Svensson Box 107 283 22 Osby 0479-10536, 0705-910536 Gäddan i Hammarsjön Enligt uppgifter från vissa håll är gäddorna

Läs mer

LOKALA ORDNINGSFORESKRIFTER FOR. VALDEMARSVIKs KOMMUN

LOKALA ORDNINGSFORESKRIFTER FOR. VALDEMARSVIKs KOMMUN LOKALA ORDNINGSFORESKRIFTER FOR VALDEMARSVIKs KOMMUN Antagna av kommunfumäktige29mars 2004 10 Reviderade av kommunfumäktige 31 mars 2008 15 VALDEMARSVIKs KOMMUN 2004-03-12 2008-05-22 030001 03 1 00 20084

Läs mer

Kontrollås. 81. Medelst kontrollås. göras beroende av varandra,

Kontrollås. 81. Medelst kontrollås. göras beroende av varandra, Kontrollås. 81. Medelst kontrollås kunna växlar, spårspärrar och fasta signaler göras beroende av varandra, utan att särskilda ledningar erfordras mellan dem. Kontrollås är i allmänhet så beskaffat, att,

Läs mer

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39

Läs mer

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län

Läs mer

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers Pacing i praktiken: Att leva med ME/CFS STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers (Ur den amerikanska tidskriften CFIDS Chronicle, winter 2009. Översatt till svenska och publicerad på RME:s hemsida med

Läs mer

Ungdomslyftet. svensk konståkning lyfter ungdomar mot framtida världsklass. År 5 12-13

Ungdomslyftet. svensk konståkning lyfter ungdomar mot framtida världsklass. År 5 12-13 Ungdomsyftet svensk konståkning yfter ungdomar mot framtida värdskass År 5 12-13 Eitkommitten singe & par SVENSKA KONSTÅKNINGSFÖRBUNDET Regina Jensen Jui 2008 Rev. Juni -12 Bakgrund Svenska konståkningsförbundet

Läs mer

55% Û 5 Förhandlingsprotokoll

55% Û 5 Förhandlingsprotokoll tagare i arbetsmarknadspoitiska insatser - BEA Parterna träffar detta koektivavta Bestämmeser för arbetstagare i arbetsmarknadspoitiska insatser, BEA. Ti avtaet hör även bestämmeser enigt föjande biagor

Läs mer

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län arbetsmaterial naturvärden och 2009 metodik Rikkärr för uppföljning av biologisk Älvkarleby mångfald kommun Pär Eriksson Jan-Olov och Frida Björklund, Hermanson

Läs mer

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2009

Verksamhetsberättelse 2009 1 Uppsökande Verksamhet 29 Verksamhetsberättese 29 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Innehå Särskit Tandvårdsstöd i Västra Götaandsregionen 4 Personer med omfattande funktionshinder ska ha samma

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Bokhult 1:3. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2013-09-15. Planläggningsmetod

Skogsbruksplan. Planens namn Bokhult 1:3. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2013-09-15. Planläggningsmetod Skogsbruksplan Planens namn Bokhult 1:3 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod 2015-2024 2013-09-15 Skogsguiden Sverige AB Lars A Okuläruppskattning Uppgifter

Läs mer

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012 ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands

Läs mer

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08 BANBESÖKSRAPPORT 2015-09-08 Närvarande: Tomas Svahn Karl-Åke Johansson Boel Sandström Bankonsulent SGF Syfte med besöket Banbesök där vi resonerade kring gjorda skötselåtgärder under säsongen, samt undertecknad

Läs mer

FINLAND OCH PUNDKURSEN

FINLAND OCH PUNDKURSEN FINLAND OCH PUNDKURSEN Av bankdirektör R. VON FIEANDT, Helsingfors I ANSLUTNING till den i Sverige pågående diskussionen i valutafrågan har Svensk Tidskrift anhållit om en redogörelse för huru vi i Finland

Läs mer

Hur påverkar träd och skugga våra greener?

Hur påverkar träd och skugga våra greener? Hur påverkar träd och skugga våra greener? HGU arbete 2008-2010 av Daniel Pantzar Landeryds GK Sammanfattning Tanken till arbetet var att hitta argument för att kunna ge äldre greener nya förutsättningar

Läs mer

Tranvårarna 2000-2012 i sammanfattad form (bygger på kortrapporter från hemsidan (fr a Karin M) kompletterat av Hans Cronert)

Tranvårarna 2000-2012 i sammanfattad form (bygger på kortrapporter från hemsidan (fr a Karin M) kompletterat av Hans Cronert) 1 Tranvårarna 2000-2012 i sammanfattad form (bygger på kortrapporter från hemsidan (fr a Karin M) kompletterat av Hans Cronert) 2000 Under våren 2000 sågs rikligt med tranor i Vattenriket från mitten av

Läs mer

BUSSBOLAG TAR l ADE I

BUSSBOLAG TAR l ADE I s., i, t m, G3 e. w,. f.se gagnar -,.- i -- ---=-" _M_f,,/-/" T 7 i....n. En av de nya Scania 112, Foto: Maria 0' f BUSSBOLAG TAR _ _ADE GDG Bitrafik AB, som är moderboag i GDG-koncernen, bidades år 1932,

Läs mer

MEDDELANDEN FRÅN. STRTEfiS. S~OGSfÖRSö~SRNSTA~T HÄFTET 3. MITTElL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 3. HEFT

MEDDELANDEN FRÅN. STRTEfiS. S~OGSfÖRSö~SRNSTA~T HÄFTET 3. MITTElL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 3. HEFT MEDDELANDEN FRÅN STRTEfiS S~OGSfÖRSö~SRNSTA~T HÄFTET 3 1906 MITTEL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 3. HEFT CEN'I'RAL'I'RYCKERIE'I', S'I'OCKHOLM, 1907. INNEHÅLLSFÖRTECKNING. INHALT.

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Korsbyn 1:119. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-01

Skogsbruksplan. Planens namn Korsbyn 1:119. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-01 Skogsbruksplan Planens namn Korsbyn 1:119 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-01 Göran Klarström Lat: 59 40' 23.58" N Long: 12 12' 18.38"

Läs mer

Inventeringar av långbensgroda i skånska dammar 2008-10

Inventeringar av långbensgroda i skånska dammar 2008-10 Inventeringar av långbensgroda i skånska dammar 2008-10 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se Bakgrund Under år 2004 gjorde Boris Berglund en omfattande inventering av långbensgrodan för Länstyrelsen i Skåne.

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

VENNGARN 1:17. Bjerking AB. Uppdrag nr 13U22912 Sida 1 (1 O) Aridtelder Ingenjörer. Uppdragsnamn Venngarn 1:17. Caterina Kullman.

VENNGARN 1:17. Bjerking AB. Uppdrag nr 13U22912 Sida 1 (1 O) Aridtelder Ingenjörer. Uppdragsnamn Venngarn 1:17. Caterina Kullman. Sida 1 (1 O) Aridteder Ingenjörer Uppdragsnamn Venngarn 1:17 Sigtuna kommun Vanngarn 1:17 Caterina Kuman Heimdasgatan 20 19550 Märsta Uppdragsgivare Katarina Kuman Heimdasgatan 20 Vår handäggare Oa Justin

Läs mer

Skogen lågor vid Bergsjön

Skogen lågor vid Bergsjön 1 9 7 2-05- 0 7 G P Skogen lågor vid Bergsjön En stor skogsbrand utbröt på lördagseftermiddagen i Bergsjöns fritidsområde i Göteborg. Samtidigt som larmet kom från Bergsjön fick brandkåren ytterligare

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

MEDDELANDEN FRÅN. STRTEfiS. S~OGSfÖRSö~SRNSTA~T HÄFTET 3. MITTElL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 3. HEFT

MEDDELANDEN FRÅN. STRTEfiS. S~OGSfÖRSö~SRNSTA~T HÄFTET 3. MITTElL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 3. HEFT MEDDELANDEN FRÅN STRTEfiS S~OGSfÖRSö~SRNSTA~T HÄFTET 3 1906 MITTEL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 3. HEFT CEN'I'RAL'I'RYCKERIE'I', S'I'OCKHOLM, 1907. INNEHÅLLSFÖRTECKNING. INHALT.

Läs mer

Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun

Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun Ljungby Skärseryd 1:40 Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun Skärseryd 1:40 om ca 53 ha, med bra jakt. Pris: 1 900 000 kr Skog och Lantbruk i Sverige AB, www.skogochlantbruk.nu Ingvar Elmehag,

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 3 1963 Meddeande från Kung. Orogsmannasöskapet Nr 2!1963 Ordinarie sammanträde den 6 februari 1963. (Utdrag ur protoko). Meddeade ordföranden att sedan nästföregående sammanträde

Läs mer

Detaljplan för Evelund

Detaljplan för Evelund ~ SJ\LJ\ Biaga KS 20131741 ~KOMMUN SALA KOMMUN 1 (4) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Detajpan för Eveund Saa kommun, Västmanands än.. ANSOKAN OM DETALJPLANEUPPDRAG Programområdets äge - -L 1 13 2 -- 5.7 2..

Läs mer

Karta över inventeringsområdet

Karta över inventeringsområdet HL Taigabas Henrik Liliedahl Sörbäcken 6 780 64 LIMA 073-830 51 91 taigabas@algonet.se 9 1 8 7 2 5 4 6 3 Karta över inventeringsområdet Naturvärdesinventering för presumtiv fortsatt utbyggnad i Stöten

Läs mer

Ulf Sundberg. Kriget i Finland

Ulf Sundberg. Kriget i Finland Att bygga en skärgårdseskader - En saming brev i Riksarkivet från översteöjtnant Car Oof Cronstedt ti Gustav III under sutet av år 1789 och början av 1790 Kriget i Finand Uf Sundberg Sedan år 1788 pågick

Läs mer

Fågelproblematiken kring var vindkraftverk kan placeras - olika sätt att nå ett bra resultat. JP Fågelvind. JP Fågelvind

Fågelproblematiken kring var vindkraftverk kan placeras - olika sätt att nå ett bra resultat. JP Fågelvind. JP Fågelvind Fågelproblematiken kring var vindkraftverk kan placeras - olika sätt att nå ett bra resultat Jan Pettersson/ Färjestaden på Öland --- Hela mitt arbetsverksamma liv har jag sysslat med fåglar --- Chef vid

Läs mer

LANTBRUKSENHET - TORSBY - JÄRPLIDEN - PRIS: 4 000 000 KR ELLER HÖGSTBJUDANDE

LANTBRUKSENHET - TORSBY - JÄRPLIDEN - PRIS: 4 000 000 KR ELLER HÖGSTBJUDANDE LANTBRUKSENHET - TORSBY - JÄRPLIDEN - PRIS: 4 000 000 KR ELLER HÖGSTBJUDANDE Fastighet Fastigheten Torsby Järpliden 1:144 Adress Skogsfastighet i Järpliden, Torsby kommun Arealer Rangsjön, 680 61 Bograngen.

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

FÄRNEBOFJÄRDEN. Nyhetsbrev från Färnebofjärdens Nationalpark 2015. www.sverigesnationalparker.se/farnebofjarden. Fiskgjuse. Foto: Tomas Ärlemo.

FÄRNEBOFJÄRDEN. Nyhetsbrev från Färnebofjärdens Nationalpark 2015. www.sverigesnationalparker.se/farnebofjarden. Fiskgjuse. Foto: Tomas Ärlemo. FÄRNEBOFJÄRDEN Nyhetsbrev från Färnebofjärdens Nationalpark 2015 www.sverigesnationalparker.se/farnebofjarden Välkommen tillfärnebofjärdens nationalpark Färnebofjärdens nationalpark är ett unikt älvlandskap.

Läs mer

Övergiven gård i Uggledal, Askim

Övergiven gård i Uggledal, Askim UV VÄST RAPPORT 2001:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Övergiven gård i Uggledal, Askim Västergötland, Askim socken, RAÄ 239 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Övergiven gård

Läs mer

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet Bibliografiska uppgifter för Kålfluga - ett viktigt skadedjur i höstraps? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 57 Författare Nilsson C.

Läs mer

RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén

RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär Petter Haldén FÖRFATTARE Petter Haldén FOTO FRAMSIDA Ängsnätfjäril, Petter Haldén KARTOR Pers Stolpe Lantmäteriet 2008,

Läs mer

Jordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås

Jordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås Jordbruksinformation 1-2015 Så anlägger du en skalbaggsås Många lantbrukare undrar hur de med enkla medel kan gynna de naturliga fienderna på slätten samtidigt som de bedriver en rationell produktion.

Läs mer

Några anmårkningar om en egendomlig utbildning av kalkspat

Några anmårkningar om en egendomlig utbildning av kalkspat Några anmårkningar om en egendomlig utbildning av kalkspat av Gustaf T. Troedsson. *^_ Meddelelser fra Dansk geologisk Forening. Bd. 5. Nr. 18. ^ ^ - -, ; X^ 1920 Vid en geologisk exkursion till SO Skåne

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Förvaltningen för samhällsplanering Alvesta kommun 342 80 Alvesta Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Ett program för planering av bebyggelse på vissa delar av Horgenäs 1:6

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Däningsholm 1:16. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av. 2014-2023 Aug 2014.

Skogsbruksplan. Planens namn Däningsholm 1:16. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av. 2014-2023 Aug 2014. Skogsbruksplan Planens namn Däningsholm 1:16 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2014-2023 Aug 2014 Tomas Lindqvist Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84) Magdalena

Läs mer

2009-09-09 Laila Eliasson. Rapport över arkeologisk inventering på fastighet Saxnäs 1:37, Vilhelmina sn

2009-09-09 Laila Eliasson. Rapport över arkeologisk inventering på fastighet Saxnäs 1:37, Vilhelmina sn 2009-09-09 Laila Eliasson Rapport över arkeologisk inventering på fastighet Saxnäs 1:37, Vilhelmina sn Inledning Med anledning av planerad ny- och utbyggnation på fastigheten Saxnäs 1:37 på Fårnäset i

Läs mer

Nachrichten auf Deutsch

Nachrichten auf Deutsch Nachrichten auf Deutsch 21. Mai 2011 Fragen zu den Nachrichten Fußball 1. Wie oft ist die Deutsche Damenmannschaft schon Weltmeister geworden? a) Einmal b) Zweimal c) Dreimal 2. Wie heißt die Trainerin?

Läs mer

LANTBRUKSENHET - TORSBY - JÄRPLIDEN - PRIS: 1 100 000:- ELLER HÖGSTBJUDANDE

LANTBRUKSENHET - TORSBY - JÄRPLIDEN - PRIS: 1 100 000:- ELLER HÖGSTBJUDANDE LANTBRUKSENHET - TORSBY - JÄRPLIDEN - PRIS: 1 100 000:- ELLER HÖGSTBJUDANDE Fastighet Fastigheten Torsby Järpliden 1:153 Adress Skogsfastighet i Järpliden, Torsby Kommun. Hajgosmyren, 680 61 Bograngen.

Läs mer

Superi mot välfårdssamhället

Superi mot välfårdssamhället PER UNCKEL: Superi mot väfårdssamhäet Btror akohomissbruket på att det är for ätt att {a tag på sprit? Frågan stäs av riksdagsman Ptr Uncke. Han hävdar att det inte kjäper med atr /Orbud. Vi må~ te i stäet

Läs mer

Förslag till nytt naturreservat

Förslag till nytt naturreservat Sidan 1 Förslag till nytt naturreservat Ransby-Gillersberg - ett naturskogsområde i norra Värmland - Sidan 2 Ransby-Gillersberg är ett område som ligger öster om Sysslebäck, vid gränsen mot Dalarna i Torsby

Läs mer

Övervakning av Öländsk tegellav

Övervakning av Öländsk tegellav Övervakning av Öländsk tegellav Övervakning av Öländsk tegellav Meddelandeserien nr 2012:12 ISSN-nummer 0348-8748 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Författare Ulf Arup, AREK Biokonsult HB Omslagsbild

Läs mer

E18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka

E18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka E18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka Upplands-Bro kommun, Stockholms län UNDERLAG FÖR SAMRÅD: generella biotopskydd, artskydd och strandskydd, 2013-10-09 Projektnummer: 884258 Bakgrund om projektet Befintlig

Läs mer

3. Avståndstavlor, lutningsvisare, kurvtavlor, hastighetstavlor,

3. Avståndstavlor, lutningsvisare, kurvtavlor, hastighetstavlor, under vilket klockorna i varje fall ringt, automatiskt registreras med vertikala streck å en för varje dygn ombytt pappersremsa med timindelning. Överallt uppställas framför vägövergångarna till de vägfarandes

Läs mer

Undersökningar över virkesförstörande insekters spridning och ska~egörelse. i boningshus i Blekinge län och Kalmar läns södra landstingsområde

Undersökningar över virkesförstörande insekters spridning och ska~egörelse. i boningshus i Blekinge län och Kalmar läns södra landstingsområde Undersökningar över virkesförstörande insekters spridning och ska~egörese i boningshus i Bekinge än och Kamar äns södra andstingsområde Untersuchungen aber die Ausbreitung und den Schaden der hozzerstörenden

Läs mer

Sagt & gjort. House of Alvik

Sagt & gjort. House of Alvik House of Alvik För drygt två år sedan fick eleverna i årskurs 5 och 6 på Alviksskolan i Luleå egna datorer. I samband med det började jag, som undervisar i matematik, no och bild, och min kollega, som

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Elfiske i Jönköpings kommun 2012 Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna

Läs mer

Din första kärlek. Värnamo 2006-01-08. Kort inledning och bakgrund

Din första kärlek. Värnamo 2006-01-08. Kort inledning och bakgrund Din första kärlek Kort inledning och bakgrund Värnamo 2006-01-08 I början av Uppenbarelseboken, kap 2-3, hittar vi sju brev från Jesus Kristus, förmedlade genom Johannes till sju församlingar i Mindre

Läs mer

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid Författare Jansson J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2008

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET >r >r EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION "A- * "A" Bryssel den 15.9.25 KOM(25) 43 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM MEDLEMSSTATERNAS TILLÄMPNING AV RÅDETS DIREKTIV

Läs mer

Restaureringsplan Värmlandsskärgården

Restaureringsplan Värmlandsskärgården RESTAURERINGSPLAN Datum 2016-02-12 Referens 512-255-2016 Sida 1(6) Restaureringsplan Värmlandsskärgården Natura 200-kod och namn: SE0610006 Värmlandsskärgården Projektområde: 3 Kommun: Grums kommun & Säffle

Läs mer