KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET"

Transkript

1 KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r

2 Sovjes handesfoia Msberättese i vetenskapsgrenen Navigation och Sjöfart Av edamoten BENGT RASIN Amän översikt Under de senaste åren har den sov j etiska handesfottan byggts ut i en takt som både imponerar och förvånar. En kort återbick på Sovjets moderna sjöfartshistoria visar att iknande ansträngningar gjorts vid tidigare tifäen, dock icke i sådan omfattning och icke heer så framgångsrikt. Det ena tifäet var på 1930-taet. Sovjet sog då upp ett stort program för sin handesfotta med en omfattande nybyggnadspan och stora ambitioner att göra sig oberoende av den internationea sjöfarten. Den gången stannade det dock vid de ambitiösa avsikterna. En iknande aktivitet ägde rum efter andra värdskriget ti in på början av 1950-taet. Under denna expansionsperiod skedde en viss föryngring av handestonnaget, dock icke i sådan omfattning att den satte några märkbara spår i sjöfartsvärden. Den verkigt stora expansionsperioden börjar först omkring 1960 och pågår nu för fut. Enigt Loyds register var de 16 edande sjöfartsnationerna 1/ föjande. Se tabe 1. Det sovjetiska fartygsbeståndet har de senaste tio åren ökat 2,5 gånger och därmed ti största deen förnyats. Och utbyggnaden fonsätter och man siktar högt. Tabe 2 ger en uppfattning om ~ Ppb yggnadstakten hittis och mået för den fortsatta utveckhngen.

3 566 Tabe. Ledande sjöfartsnationer Land Anta fartyg BRT. USA Storbritannien Norge Liberia Japan Grekand Itaien 1 41) Sovjet Siffrorna torde taa för sig sjäva. Men de är ångt ifrån osannoika. Med den varvskapacitet som idag existerar synes programmet igga vä inom möj~g~eternas ram. Komn;,er detsamma a_tt föjas in- 1ebär detta, att sovjetiska handesfottan ar 1980 sannohkt kommer ~ et återfinnas som en a v de tre stora, vid sidan av USA :s och Storbritanmens. Det sovjetiska tonnaget är förddat ti huvudgrupper enigt föjande (okt 1963) Tabe 3. Fördening av Sovjets handesfotta ti fartygssag Ungefärigt anta 9. N ederänderna Frankrike Västtyskand Sverige Panama Danmark Spanien Kanada Tabe 2. Sovjets handestonnage och panerad utbyggnad År BRT (1 /7-63) Passagerarfartyg i\dre torrbstfartyg Yngre torrastfartyg Tank fartyg Sto ra fiskchrtyg Ov riga fartyg Summa (okt 63) Sovjets handesfotta har tack vare den kraftiga expansionen under senare år ti stor de kommit att bestå av moderna fartyg men atjämt är den mycket heterogen. Den har byggts upp av gama rysk a fartyg, av fartyg som byggts, köpts eer tagits från många oika änder. Man kan här nämna Liberty-fartygen från end-easeperioden, vika ännu icke återämnats, tagna tyska fartyg, inköpt gamm at utänskt tonnage, nybyggnader från många icke-ryska varv o s v. Biderna 1-4 visar några exempe på nuvarande fartyg. Fortfarande finns många ädre fartyg, något oika fördeade mean oika grupper. Såunda utgöres större deen av passagerarfartygen av ädre fart~ g, variband ett 1 O-ta före detta tyska passagerarfartyg. Anmärkningsvärt få nybyggnader har kunnat spåras inom denna fartygsgrupp under tiden efter VK 2. Däremot har omfattande moderniseringar genomförts på en stor de av det ädre tonnaget. Under de

4 Bid 1. Passagerarfartyget SOVETSKY SO]US. Byggt 1923 (ex Hamburg-A m erika Linjen HANSA) ombyggt Handsfottans faggskepp ERT, passagerare, 19 knop. senaste åren har dock serier av passagerarfartyg 1gangsatts, och nya medestora fartyg kommit fram. BASKIRIJA, som sommaren 1964 utnyttjades av Chrusthov för hans skandinaviska resa, är ett exempe härpå. I den stora gruppen av torrastfartyg varierar ådern avsevärt. Atjämt finns ett stort anta fartyg i storekar mean 1000 och 7 a 8000 BRT från 1910-, och 1930-taen. De är i amänhet koedade ångfartyg, som icke genomgått någon nämnvärd modernisering. Men torrastfottan inrymmer också moderna snabba motorfartyg, som under senare år tiförts i snabb takt. Linjefartyg och bukastfartyg ökar kraftigt i anta. A~v tankfartygen utgöres huvudparten av fartyg byggda efter VK 2. Tanktonnaget omfattar huvudsakigen enheter från ca ton och nedåt. Två sovjetiska supertankers har byggts i Japan. Mindre torrastfartyg för kustsjöfart finns av fera typer och årgångar. Aven inom denna tonnagetyp bidar f d tyska fartyg en stor grupp. Under VK 2 byggdes i Tyskand, b a för sjötransporter Bid 2. Trampfartyget KAMA, ett av de ädre torrastfartygen. Byggt i USA 1918, inköpt Bruttotonnage ton, fart 8 knop. ti de ockuperade områdena, ett stort anta 1900-tons motorastfartyg. Dessa kom att bida kärnan i den sovjetiska kustsjöfartens fotta i Ostersjön under åren efter kriget. Numera har de ersatts av sovjetbyggda fartyg i ungefär samma storekskass. I tabe 3 redovisade fiskefartyg är huvudsakigen de stora fiskefabriks-, fisketransport-, fiskestödfartygen m f. Den stora mängden mindre fiskefartyg, motortråare av fera typer m f fartyg ingår icke i angivna antaet. Sammanfattningsvis kan man konstatera att Sovjets handesfotta snabbt är på väg uppåt band de edande sjöfartsnationerna att fartygsbeståndet raskt föryngras att en stor de av torrastfartygen är reativt gama fartyg att man beträffande tankfartygens storek synes säpa efter i jämföres e med övriga sjöfartsänder att huvuddeen av passagerarfartygen är reativt gama.

5 di are utnyttjats för krigsfartygsbyggen, t e de stora serierna krys ~e och jagare, nu ska användas för handesfottan. sa Dessa siffror och bedömanden beträffande den sovjetiska varvskapaciteten gäer huvudsakigen byggandet av.ocean- och kustnnage. Kapaciteten för att bygga fod- och f1skefartyg har be- dömts komma att öka kraftgt under de omman e aren. OVJetvarvens beägenhet fr~mgår.av ad karta. to k d o S. Bid 3. Mndem bukcarricr /{T, 14 k nop. N y byggnader För att uppnå den storek på handesfottan, som fran1g:ir av tabe 2 ovan måste en mycket omfattande nybyggnadsverksam het ske. Denna kommer att omfatta fera oika typer av fartyg. Tankers och torrastfartyg, oceangående fartyg, kust- och fodtonn age, fiskefartyg, speciafartyg m f fartygssag ingår i det omfatt:wdc programmet. Det vore av intresse att veta hur mycket härav, so kommer att byggas på sovjetiska varv, men här saknar man tiräckigt underag för att kunna framägga exakta uppgifter. Den sovjetiska varvsverksamheten är mörkagd för insyn från u t!:i ndska intressenter och uppgifter pubiceras icke i den omfattning, att man får någon kar uppfattning om dc sovjetiska varvens verksa!1- het. Emeertid har den sovjetiska varvskapaciteten år uppskattats ti ton dw per år. Denna kapacitet har o cdi bedömts öka kraftigt. År 1965 har de sovjetiska varven bedömts kunna bygga ca ton dw årigen. Det har också framgå:t från sovjetiskt hå, att en stor de <V varvens kapacitet, som t-

6 Bid 4. Modern tanker BRT. Konsekvenserna härav har redan visat sig. Sovjet har gjort mycket stora bestäningar utomands, både inom öst- och västbocket. Om de festa av dessa bestäningar har uppgifter pubicerats och man har därom en god uppfattning. En summarisk sammanstäning av de bestäningar som är utagda vid icke-ryska varv år 1963 framgår av tabe 4. Tabe 4. Sovjetiska fartygsbestäningar vid icke-sovjetiska varv Bestät i Anta fartyg Ton dw Osttyskand Poen Japan Ovriga Summa 403 Band "övriga änder" återfinns b a föjande: Danmark Frankrike Finand Itaien Sverige N ederänderna Västtyskand Jugosavien Rumänien (1963) Bid 5. Finskbyggda k abefaryget! NGU L BRT, 14 knop. Några axpock ur de oika grupperna ovan visar mångsi~igh eten i bestäningarna, och omfattningen av desamma (avser 1cke bestäningar som gjorts efter 31/ )... F i n a n d har varit en stor everantör av fartyg u Sovjet. Efter VK 2 och fram ti 1961 ianspråktogs 95 /o av den finska varvskapaciteten för everanser ti Sovjet. Under 1963 pågick föjande skeppsbyggnad för Sovjet (endast de större fartygen medtagna). Chrichton- Vucan: 18 torrastfartyg, vardera ton dw Vamets varv: 10 träast,, 3 400, N ystads varv: 5,, 3 400, Sandvikens skeppsdocka: 2 kabefartyg,, 3 400, Fera a v e ess fartyg är redan evererade (se b a bid 5). Av särskit intresse är de sovjetiska bestäningarna i Sv e r i g e. De kom vid en ägig tidpunkt och fyde på orderböckerna i ansenig grad. Bestäningarna omfattade föjande: Götaverken: 6 kyfartyg, vareera ton dw (varav två byggs på Uddevaavarvet) 2 fytdockor, yftkapacitet ca ton Lindhomen: 4 kyfartyg, vardera ton dw

7 ~ ~- ~-~.. -- Bid 6. Danskbyggda torrastfartyget KOSMON A UT ERT, 17 knop. Det har dessutom framskymtat uppgifter om att ytterigare order kunde emotses. Huruvida några sådana kommit är i skrivande stund icke bekant. Bid 7 visar en fytdocka under färdigstäande vid Götaverken. I Vä s t t y s k a n d byggs b a åtta fiskefabriksfartyg ( ton dw) för everans åren I R u m ä n i e n har Sovjet bestät en serie astfartyg på ton dw och i J u g o s a v i e n en stor serie (25 st) tankfartyg. J a p a n har också erhåit mycket stora bestäningar: 5 torrastfartyg, vardera ton dw 13 tankfartyg, vardera ton dw 20 fiskefartyg, 1 O andra fartyg, b a gastankers A ven för J apan har ytterigare stora bestäningar antytts, men huruvida avta sutits har icke kunnat bekräftas. Ovanstående redogörese gör icke anspråk på att vara kompett utan ska endast exempifiera skeppsbyggeriet för Sovjets räkning runt om i värden. Utöver där redovisade fartygstyper pågick under 1963 byggnad av fiskefartyg, fiskefabriksfartyg, fisketransportfartyg m f, b a i stor utsträckning på varv inom Östbocket. Icke heer har ovan beröns nybyggnad av det mindre tonnaget, Bid 7. En sektion av en av dc två fytdncko ma, under byggnad v id Götaverken. då underau härför icke stått ti buds. Det torde dock k unn a förutsättas att kusttonnage, motsvarande paragrafbåtar, tiförts handesfottan i an sen ig mängd,. och att såedes äoven denna de dä:av utökats och föryngrats kraft1g.t under se~ur; ar. De nn. ~ utveckh::.g torde komma att fortsätta. L1knande forhaanden gaer fodsjofartens tonnage. Detta behandas ängre fram under särskid rubrik. Sjöfartens edning i Sov jet Sjöfarten i Sovjet är het statsdirigerad. Det finns inga privatägda rederier. Handesfottan (och fiskefottan) ar närmast att jämföra med e a "statens affärsdrivande verk". Centrat edes handessjöfarten från Handesfottans ministerium i Moskva. Från detta ämbetsverk edes och dirigeras verksamheten

8 576 i stort. Den direkta edningen av sjöfarten har decentraiserats k t d ' h. t!j 1 ett anta.? a a s!o artsm::-n Ig eter, geografiskt grupperade. Dessa kaas for statigj redener och är tov ti antaet. Principo nisationen är föjande. rga- Norra rederiet Murmansk-rederiet Ostersjö-rederiet Est ändska rederiet Lettändska rederiet Svartaha vs-rederiet H andesfottans n1inisteriun1 Moskva Meanasiatiska rederiet Donau-rederiet Kamtjatskas rederiet Sachai ns rederiet Fjärran Ostern rederiet Kaspiska rederiet A~_taet rederie~ är större än det anta havsområden, som Sovjet ~r SJofartsgeografisk synvinke är indeat i. Dessa områden är nämigen sex ~orrj området (Vita Havet, Norra Ishavet) Ostersjön SvartJ havet Kaspiska havet Fjärran Os tern Norra sjövägen (Nordostpassagen). Från de statiga rederierna (som atså t e i Ostersjöområdet är tre stycken) eds såvä den interna trafiken som den transoceana sjöfar:en _från respektive områden. Fodsjöfarten har egen edningsorgamsatwn. Den sovjetiska sjöfarten. Amänna synpunkter Med den. omfattande utbyggnad av Sovjets oceangående tonnage, som redov1sa_~s o~an, kommer den statsdirigerade sovjetiska handesfottan sakerigen att ha ett högst väsentigt infytande på 577 den internationea sjöfartsvärden. Sjöfartspo ~ t is~a oc!1 -e~ono- ska spekuationer eer anayser anses emeertid 1cke hgga mom ~:nna årsberätteses intressesfär och kommer därför icke att beröras. I korthet ska dock handesfottans utnyttjande i stort redovisas. De större passagerarfartygen, t e de extyska, som ursprungigen varit avsedda för passagerartrafik över Atanten, har icke synts ti i den verksamheten. Däremot pågår regujär passagerarfart mean Leningrad och London med anöpande av skan::inaviska hamnar. Lik nande injefart torde pågå i Fjärran Ostern. I Kaspiska och Svarta Haven är en ganska stor passagerjrfartygsfotta i verksamhet såvä i regujär fart som med kryssningar. Nyigen pubicerades dessutom en uppgift om att den tidigare nämnda BASJ KIRIA chartrats av en norsk resebyrå för kryssningar ti skandinaviska hamnar och ryskj östersjöhamnar, viket vä är ett nytt verksamhetsområde för sovjetiska passagerarfartyg. Man utnyttjar också dessa fartyg för transport av persona, företrädesvis teknisk persona, med utrustning och förråd ti områden, som ska expoateras. Där har nämnts den sovjetiska Stiahavskusten, och t e faggskeppet inom passagerarfartygsfottan, SOVETSKY SOYUZ, har utfört sådana transporter mean Viadivastok och Kamchatka. Liknande transporter har också förekommit ti Kuba, ti värdsutstäningar, i samband med vetenskapiga expeditioner m m. Någon regujär transocean passagerartrafik kan dock icke spåras. Torrastfartygens verksamhet inom den internationea sjöfarten är svår att få grepp om. Vad man har färska exempe på är trafiken ti Kuba med sovjetiska exportvaror, både råvaror, förädade produkter, utrustningar m m. Liknande transporter ti andra änder inom den sovjetiska intressesfären är sannoika. Spannmåstransporterna är också ett stort verksamhetsområde. En stor de av det mindre tonnaget är syssesatt i randhaven runt Sovjet och ti änderna där. (Den sovjetiska sjöfarten på Sverige behandas nedan under särskid rubrik). I den interna trafiken mean oika dear av Sovjet är också en stor de av torrastfartygen syssesatta. När fottan av torrastfartyg byggts ut enigt panerna kommer fartygen med hammaren och skäran i skorstensmärket att utgöra en betydigt större de av de fartyg som nu går i transocean fart. Och med de nya fartygen, drivna i statig regi och med kanske

9 578 hänsynsöst konkurrenskraftiga fraktpriser, kommer en n y och besvärig faktor in i den internationea sjöfartsvärden. Den kraftiga utbyggnaden av tankfartygsfottan är så gott s het motiverad av den snabba expansionen inom den sovjetiska o jeindustrien. Man har ett fåta supertankers, en mycket stor fotta av fartyg på ca 1 O 000 ton och bygger reativt stora serier på tons fartyg. Dessutom fi nns en mindre typ på ca ton. Tankfartygen transporterar utesutande so vjetisk oj a. Dc större fartygen går fdn Svartahavshamn ar ti Japan, Egypten Brasiien, Itaien m f änder. De mindre går t c i Ostersjöområdet' b a ti Finand, Sve ri ge och sateitstaterna. Med utbyggnab ; av pipeines kommer en de av de sjöburna transporterna icke ingre att erfordras, t e ti Poen, Osttysk and, ryska Ostersjöhamnar m f patser. Så fristät tonnage erfordras dock mer än vä för den sovjetiska ojeoffensiven mot väster, iksom för den ständigt ökande efterfrågan fdn änder som redan nu tar si n oja frå n Sovjet. Stora kvantiteter sovjetoja transporteras atjämt med ickesovjetiska fartyg. Utbyggnaden av Sovjets tankerfotta strävar givetv is också att undanröja detta förhåandet. Speciet tanktonnage finnes för Kaspiska havet och fod erna. Sovjets sjöfart på Sverige Den sovjetiska sjöfarten på Sverige och i oss omgivande havsområden har sitt speciea intresse. Nedan görs des vissa amänna sammanstäningar däröver, des har en speciastudie gjorts av sovjettrafiken på svenska västkusthamnar under år R esutaten av den studien torde vara principiet tiämpbar ;iven på övriga svenska kustområden. Sovjets sjöfart på Sverige kan b a utäsas ur Statistisk årsbok. Detta verk utkommer dock först ungefär havtannat år efter redovisningsåret, varför här ämnade uppgifter stannar vid år Det är framför at tendense r som är av intresse. D et faktum att de senaste två årens uppgifter icke ännu föreigger borde därvid ha mindre betydese. Med hjäp av ovan nämnt statistiskt verk har vissa siffror kunnat tas fram, som nedan redovisas och kommenteras i förekorn m ande fa. 'fabe 5. I direkt fart inkarerade sovjetiska fartyg..-- Ofo av betat anta in ) 1.8 År Anta fartyg karerade fartyg ) ) ) I denna tabe är passagera rfartyg inkuderade, vdket Icke ar faet framdees. I förhåande ti det totaa antaet inkarerade fartyg är siffrorna bygsamma, men tendensen är tydig. Det absouta antaet ~ar ökat med drygt 50 Ofo och den procentuea andeen med ca. 28 o. Av intresse är också hur den totaa sjöfarten meen Svenge och Sovjet är fördead mean oika sjöfarts~änder. I.~edanståe~.de ta~e (tabe 6) har gjorts en sammanstänmg av SJofartens fo~denmg mean svenska, sovjetiska och övriga fartyg för åren 1957 t Tabe 6. I sjöfart mean Sv erige och Sov jet använt tonnage:s nationaitet (Ofo) År Svenska Sovjetiska Ovriga ,7 64,3 13, ,2 64,0 19, ,0 54,8 32, ,4 64,8 20, ,9 70,8 15,3 Huvuddeen av denna trafik går såedes med sovjetiska fartyg. Svenska fartygs och "övrigas" ande var 1961 i stor~ sett. ika. Svenska fartygs ande har minskat med ca 7 /o under femarspenoden, tnedan de sovjetiska fartygen under samma tid ökat med ca 7 Ofo. Så gott som hea denna ökning igger mean åren 1960 och ''Ovrigas" ande är densamma 1957 och 1961, men har vanerat

10 580 kraftigt under meanåren. Dessvärre saknas uppgifter ännu för åren 1962 och 1963, men det är vä sannoikt att ovan antydda tendenser f orts ä t ter. Det har ovan konstaterats en markant ökning av antaet sovjetiska fartyg, som trafikerar svenska hamnar. Hur denna ökning fördear sig mean de båda grupperna torrastfartyg och tankers framgår av nedanstående tabe (tabe 7). Tabe 7. Ti Sverige inkarerade sovjetiska fartyg (anta) Är Torrastbrtyg Tankers J Det bör påpekas att tabeen anger anta fartyg och icke upptager tonnagets storek. Antasmässigt har ti växten varit reativt jämn beträffande torrastfartygen. Antaet tankfartyg har under de fem åren tiodubbats, varav den övervägande deen av ökningen kommer på åren Aven här finns anedning fö r moda att ökningen under 1962 och 1963 fortsatt med samma tendenser. Efter dessa summariska granskningar av den direkta sjöfarten mean Sverige och Sovjet kan det finnas anedning undersöka om den sovjetiska handesfottan i någon avsevärd de detager i sjöfarten mean Sverige och övriga änder. I tabeen nedan (tabe 8) anges antaet sovjetiska fartyg som avgått ti eer ankommit från annat and än Sovjet. Det behöver icke betyda, och har sä an betytt, att dessa sovjetiska fartyg skeppar gods mean Sverige och dessa änder, utan oftast har nog den svenska hamnen varit ett av anöpen på en resa från/ ti Sovjet. Tabeen hänför sig ti året Tabe 8. Sjöfart mean Sverige och utandet med sovjetiska tyg (summering av in- och utkarerade fartyg) år 1961 ~ Land varifrån fartygen kommit Sovjetiska fartyg (anta) eer varti de avgått Norge Danmark Finand Sovjetunionen Poen Östtyskand Västtyskand Nederänderna Begien Storbri tannien Från eer ti övriga änder ingen trafik på Sverige med sovjetiska fartyg 581 far- (1961) Det framgår att den het övervägande deen av trafiken är direkttrafik mean Sverige och Sovjet. Det kan vara på sin pats att ånyo p åpeka, att detta avsnitt av redogöresen endast avser sådan trafik som direkt berör Sverige. Den sovjetiska direkta sjöfarten på i tabe 8 nämnda änder, eer den transoceana sjöfarten från och ti Sovjet berörs icke i detta avsnitt. Det är också ett faktum, att de festa av i tabe 8 angivna sovjetfartyg för ast endast i en riktning, dvs från Sovjet. År 1961 var förhåandet mean astförande och barastade fartyg i trafik på Sverige föjande (tabe 9). För att ge en jämförese med en annan sjöfartsnation med ungefär samma anta i trafik på Sverige detta år. Storbritannien, har motsvarande siffror för brittiska fartyg medtagits (inom parentes). trafik på Sve Tabe 9. Lastade och barastade sovjetiska fartyg rige år 1961 Fartyg Lastförande I barast Inkarerade 610 ( 430) 13 (198) Utkarerade 52 (372) 574 (260)

11 Sovjetfartygen går såunda ti största deen astade hit och to1, ma hem ti Sovjet. Speciastudie Västkusten 1963 En stor de av Sovjets sjöfart på Sverige går ti svenska västkusthamnar. Göteborg, Hamstad och Uddevaa tar emot huvudparten a v denna trafik. År 1963 inkarerades ti svenska västkusten 228 stycken sovjetiska fartyg fördeade enigt nedan (tabe 10). Tabe O. T i! svenska västkusthamnar inkarerade sovjetiska fartyg år 1963 Fartyg - ast Torrastfartyg 157 Anta därav med ko, koks 49 med spannmå 43 med järn, mam 14 med stg övrigt 38 med passagerare 1 ) Tankfartyg 71 Summa ) Passagerarinjen Leningrad - Moskva anöper Göteborg. Tabeen ovan visar också vika aster fartygen fört hit och proportionerna däremean. Vad tabeen inte säger, är storeken på fartyg, som använts i denna trafik. Den minsta typen är på 429 BR T, viket närmast motsvarar den västerändska paragrafbåten. Det största fartyget var på ca 4000 BR T. Man kan inte spåra någon specie gruppering av tonnagestorekar ti vissa aster. För samtiga ovan angivna asttyper används hea skaan av fartygsstorekar från 429 BR T och uppåt. Det mest använda fartyget i denna trafik var av den s k BEKEkassen, varav det nu torde finnas ett 60-ta. Drygt 20 av dessa var i trafik mean Ostersjön och svenska västkusthamnar under år Bid 8. Kustfartyg av BEKE-typ ERT, 10 knop. Fartyget, vars data framgår av bidunderskriften (se bid 8), har utnyttjats i stor utsträckning i Ostersjöfart. Det synes vara ett ämpigt, mångsidigt användbart och ättskött fartyg. Ti västkusthamnar gjordes 71 anöp av tankfartyg. D e kom med sovjetisk oja, som ju mer och mer konkurrerar med d ::n från västerändska ojeboag. T ankfartygen kom, viket är värt att observera från Ostersjöhamnen Kaipeda som är utbyggd ti Sovjets "oje-termina" i Ostersjön. Några fartyg (nio st) kom från Svartahavshamnar. D et är att förmoda, att då det sovjetiska rönransportedningssystemet bir än fuständigare utbyggt ti Ostersjöhamnar, så kommed transporterna av ryska ojor med tankfartyg ti norra Europa att ytterigare öka. Två typer av tankfartyg användes under år 1963 i trafiken på västkusthamnarna, en mindre och en större. Den mindre typen, ofta kaad KOKAND-kassen, är på ca 3300 BR T och byggd under åren från Kassen omfattar f n (oktober 1963) ett 25-ta fartyg, Varav en stor de är sysesatt i Ostersjö- och kustfart. Den större ty Pen, den s k LENINGRAD-kassen är på ca 8200 BR T och omfattar en betydigt större serie, i oktober 1963 räknades med ett 70-ta fartyg i denna kass. A v dessa var under år 1963 också ett stort

12 Bid 9. Tankfartyg typ KOKAN D BRT, 13 knop. anta i trafik i nordeuropeiska farvatten. Bara i Göteborg kunde under året inräknas 13 oika fartyg i denna kass. Vissa kompetterande data om dessa tankfartyg framgår av bidtexterna (bid 9 och 1 0). I detta sammanhang kan uppmärksammas, att den övervägande deen av Sovjets tankfartygsfotta utgöres av dessa fartyg på omkring 8000 BR T (viket motsvarar ca ton d w), och att större typer först under senaste åren börjat komma fram. De tidigare nämnda bestäningarna i Jugosavien (tov tankers a ton) tyder b a härpå. Sammanfattning Den sovjetiska sjöfarten på Sverige är pa mtet sätt det dominerande utändska insaget. Men vissa saker kan dock fastsås: sovjetiska varor avsedda för Sverige transporteras så gott som utesutande på sovjetiska köar trafiken är omfattande såvä med ojor som med torrgods Sovjet disponerar ämpiga fartyg för denna sjöfart betydigt fer sovjetiska fartyg anöper svenska hamnar än tvärto!i antaet inkommande fartyg ökar, mest beträffande tanktonnaget. Bid JO. Tankfartyg typ LENINGRAD, ca BRT, ton d w, fart 12 knop, Fodsjöfarten byggd 1953 och senare. Ca 70 fartyg av denna typ finnas. I begreppet "Sovjets handesfotta" ingår också det mycket stora antaet fartyg som trafikerar sovjetiska inre vattenväger: foder, sjöar, kanaer. En stor de av denna, den "inre sjöfarten", är en intern verksamhet, som övriga änder knappast kommer i beröring med. Det gör den inte mindre intressant. Men des har Sovjets inre vattenvägar m m tidigare behandats i artikar i Orogsmannasäskapets tidskrift, des en viss begränsning av ämnet för årsberättesen måste göras, behandas fodsjöfarten m m endast översiktigt. Där intressanta tendenser kan spåras, behandas dessa något mer detajerat. Inedningsvis några korta ord om de inre vattenvägarna. Många naturiga segeeder finnes i Sovjets rika fodsystem, som ti stor de är segebart. Det bör uppmärksammas, att detta gäer såvä det europeiska som asiatiska Sovjet. Det stora antaet vidsträckta insjöar och sjösystemet erbjuder ytterigare möjigheter ti sjöfart. Dessa naturiga segeeder kompetteras av kanaer och kanasystem, som framför at inom det industririkare europeiska Sovjet är vä Utbyggt och under utbyggnad. En begränsande faktor för utnyttjan-

13 det av de inre sjövägarna är isbeäggningen under de ånga VIntrarna, som exempevis för övre Voga-systemet begränsar segationsperioden ti sex a sj u månader om året. De viktigaste kanasystemen är: Vitahavskanaen Voga-Osters j ö eden Voga-Donkanaen Osters j ö-svarta havseden (N Ishavet - Ostersjön) (I första hand Leningrad-Moskva men även via Voga ti Ka spis k~ havet, och via Voga-Donkanaen ti Svarta havet) (Moskva, Vogasystemet via Don med Svarta havet) (projekterad, färdig 1975, från Ustersjön vid Kaipeda ti Svarta havet via Dnjepr). F~odsjöfarten eds på principiet samma sätt som övrig sjöfart i S?v;et. Ett c~r~trat.fo.dsjöfartsministerium, med fodsjöfartsavdenmgar som f1haer 1 VIssa repubiker, eder verksamheten i stort Under fodsjöfartsministeriet yder ett anta rederier som direkt e~ der s j ~~-arten. Rederierna är 22 stycken, och utspridda geografiskt efter s;o-, fod- och kanasystemens beägenhet. Det gods som transporteras av fodtonnage är b a trä spannmå ko och oja. Under år 1963 var den transporterade v~rum ä nad e~ öve~ 200 mij t?n, varav ca häften transporterades i fartyg ochbresten 1 pråmar, timmersäp etc. Men icke bott gods utan även passagerare transporteras i ansenig omfattning på de ryska inre sjövägarna. Fodtonnaget utgöres des av pråmar, des av maskindrivna fo d fartyg. Dessa senare uppnår understundom imponerande storekar. Så t e finns fodtankers, trafikerande b a Voga, med astförmåga 5000 ton. Lika stora torrastfartyg finnes för vissa rutter. Tonnagets storek begränsas b a av att djupgående och ängd måste håas inom vissa gränser, beroende på kanadjup och sussarnas dimensioner inom det område fartygen trafikerar. Å andra sidan stäer många av insjöarna krav på viss sjödugighet. Ett annat p robern är den omastning ti sjögående tonnage man varit tvungen att göra i fodmynningarna av sådant gods som ska vidaretransporteras ti s j ö ss. Bid 11. Kombinerat fod- och kustfartyg, astar ton på 3,4 m djupgående, fart ca JO knop. Dessa oika krav har ett fram ti en fartygstyp som kombinerar aa egenskaperna, itet nog för kanaer och sussar och stort nog för att ha tiräckig sjövärdighet för de stora insjöarna och för kustfarten. Några oika typer har hunnit fram och i bid 11 visas ett exempe på ett sådant fartyg. Med utbyggnaden av vattenvägarna och med dessa kombinerade fartyg synes det sannoikt att man ska kunna uppnå ett smidigt och ekonomiskt transportsystem från stora dear av det inre Sovjet ti kuststäder och grannänder vid randhaven. Det torde inte vara utesutet att dessa kombinerade fod- och kustfartyg snart bir syniga i svenska hamnar. Betydesen av detta sags tonnage för miitära transporter får heer inte underskattas. En annan de av fodsjöfarten är passagerartrafiken, som i Sovjet är av imponerande mått. År 1963 transporterades på fodpassagerarfartyg över en mijon resenärer. Utveckingen har gått mycket snabbt. För passagerartrafiken används i stor utsträckning bärpanbåtar, och beståndet därav ökar kraftigt. Fera oika typer har tagits i bruk inte bara för fodtrafik utan även för Svarta havet och för resor mean Ostersjö-hamnar. En av de större bärpansbåtarna för fod fart är METEOR, fart 40 knop, kapacitet upp ti 300 passagerare (se bid 12). Utveckingen går mot at större och sjövärdigare typer. Sovjet har också exporterat bärpanbåtar ti fera änder, b a ti Finand, Engand och Frankrike. Utbidning För den växande handesfottan krävs utbidning av både befä Och manskap. Utbidning bedrives såvä vid skoor som i korrespon-

14 stutord Bid 12. Bärpansbåten METEOR, passagerare, 40 knop. Denna årsberättese gör inga anspråk på att vara fuständig. tv{ånga områden har endast berörts het ytigt. Strävan har emeertid varit att ge en antydan om utveckingstendenserna och vad de kan föra med sig. Redogöresen har begränsats ti att avhanda endast handesfottan. Det sovjetiska fisket och Sovjets marina forskningsverksamhet har överhuvudtaget icke behandats, områden där Sovjet bedriver en kraftfu och metodisk expansion. Orogsfottan är redan en av vädens största. Den pågående utbyggnaden av Sovjets handesfotta och utveckingen av dess sjöfart bedrivs måmedvetet och kraftfut. Resutaten därav bir mer och mer märkbara inom sjöfartsvärden. Förvisso har man mycket att ta igen efter många år av ringa aktivitet. Men snart nog torde den tiden komma, då övriga sjöfartsänders försprång minskar atmer och Sovjet bir en stormakt även inom sjöfartens område. denskurser. Skoorna, som i amänhet ar internat, är av två sag: högre skoor och meanskoor. De högre skoorna motsvarar svenska sjöbefässkoor, meanskoorna ungefärigen svenska sjömansskoor med viss påbyggnad. Det totaa antaet eever var ca år 1958, men torde ha stigit avsevärt sedan dess. I de högre skoorna finns fyra oika avdeningar: nautiska, radio-, eektro- och maskinavdeningar. Utbidningen tar fem år, varav drygt ett år i praktisk tjänst ti sjöss. Sjöpraktiken omfattar även tjänst i segefartyg, men huvuddeen är givetvis föraad ti maskind. b nvna fartyg. För denna praktiska tjänst utnyttjas des ordinarie handesfartyg, des särskida eevfartyg. A v de senare har två varit syniga i svenska hamnar, ZENITH och EQUATOR. Eevbesättningarna är uniformerade i uniformer påminner om örogsfottans, och fartygen får b a därigenom en örogsmässig präge. Fartygen utnyttjas emeertid i affärsmässig drift iksom svenska rederiskofartyg. KALLOR John D Harbron: "Communist Ships and Shipping". 1962, Adard Coes Ltd, London Loyd's Register of Shipping, Annua Report, Svensk Sjöfartstidning, årgång Artikar i Sovjetisk fackpress Sveriges officiea statistik. Transport- och kommunikationsväsen. Sjöfart. Årsberätteser Artikar i brittisk fackpress.

15 Pusset W asa Av öjtnant BENGT HAYARDs Hopmontering av det kompetta riksvapnet. W asas akter krön.. Sedan ~eg:ske~pet Wasa den 24 apri1961 bröt vattenytan efter sma ~_33 ar_ pa Stromm~ns botten har amänheten kunnat föja skep ~~ts oden 1 pr~ss, ~ adw och TV. I denna tidskrift har redogjorts for skeppe:_s h_stona (nov 1958), den spännande bärgningen (sept 1959), utgravmngen (dec 1962) och de svåra konserveringsprobemen (okt 1962). Givande W asa-dykningar En ~aj-dag 19?3 steg åter Marinens dykare ned ti Wasas vrakpats for att ur djupet bärga aa de dear som fait eer sitits bort från skeppet. Varje kubikmeter av det tre meter mäktiga ösa samoch eragret på meters djup måste systematiskt genometas efter skupturer, utrustning, rigg- och skrovdetajer. Dykningarna har under de två somrarna koncentrerats ti det område, där akterskeppet egat. Sammanagt har nu cirka 400 m 3 sam och era undersökts och 600 föremå bärgats. Naturigtvis har skupturerna väckt den största uppmärksamheten. Band de "stora" märks krönet ti akterskeppet och två stora sködhåande ejon ti riksvapnet. W asas riksvapen är ett tidigt och vackert exempe på den så kaade tyska broskverksornamentiken. Det är därför berättigat att anta att detta är en hitkaad tysk mästares verk. Kanske är han identisk med den i andra sammanhang omnämnde Mårten Redtmer. Ur heradisk synpunkt tidrar sig vapnet ett speciet intresse. Hjärt Vapnet med vasen har försetts med en särskid krona, en heradisk oegentighet, vars förkaring kan sökas i konstnärens önskan att

16 Wasas Riksvapen. Det heradiskt högra ejonet saknas. särskit framhäva den regerande dynastiens ättevapen, vasen. Denna har ju dessutom givit skeppet dess namn. Band skupturfynden märks också en serie små rustningskädda mansfigurer med båsinstrument och fackor i händerna. Dessa figurer går tibaka ti D?n:ar~okens sj.unde kapite, där det taas om Gideons seger över m1dpmterna. G1deon deade sina män i tre hopar och utrustade dem med basuner och med krukor, i vika de skue g5mma sina fackor. På ett givet tecken krossades krukorna och männen stötte i basunerna, varvid utbröt panik i fiendens äger. Gideon måste i det här faet vara Gustav II Adof sjäv, då han av sin samtid ofta iknades vid israeiten Gideon. Pusset Huvuddäck, akterkaste, gajon och riag är de förstörda och skadade partierna av Wasa. Restaureringen :v det en gång tre våningar , Rekonstruktionsritning 1: Tvärsnitt genom åringsgaeri rekonstruerat efter gjorda fynd. höga akterkasteet tihör ett av de svåraste probemen. Här gäer det att återföra hundratas ofta nötta och skadade dear ti sina ursprungiga ägen i vad som varit ett reativt kompicerat byggnadsverk. Många av de ösa, konstruktiva dearna och skupturerna har hå efter spikar och butar. De kan också ha anäggningsytor för de föremå som de burit upp eer burits upp av. Med hjäp av en specie uppmätningsmetod kan den konstruktiva karaktären såsom form, fästytor och bärande ytor definieras hos varje föremå. Med hjäp av denna konstruktionsanays kan man systematisera det svårhanteriga materiaet samtidigt som det konserveras. De oika före-

17 Rekonstruktion av babords åringsgaeri, uppgjord på grundva av gjorda fynd och samtida teckningar. Se även konstruktionsritning 1 och 2. Rekonstruktionsritning 2: Tvärsnitt genom åringsgaeri rekonstruerat efter gjorda fynd. måsgrupperna fogas succesivt samman som ussebitar. Metoden ger även möjigheter att dra sutsatser om oika aternativ före provmontering och sutig rekonstruktion. Sakta växer biden fram av det ståtiga regaskeppet. W asa i värden Att det gama 1600-tasskeppet väckt uppmärksamhet i värden återspegas des på besöksfrekvensen på Wasavarvet, des på för- frågningar om utstäningar. Sedan den 24 apri 1961 har skeppet kunnat exponeras i oika perioder. Den första var under bärgningstiden apri-maj 1961 på Skeppshomen, sedan under utgrävningstiden i Gustav V :s docka på Beckhomen juni-september 1961 och så sutigen på Wasavarvet. Visningarna har då och då fått avbrytas av arbetstekniska skä, speciet under de sista faserna av byggandet av det pontonhus, som skrovet nu viar i. Totat har under denna tid besökare sett W asa. Det utändska insaget har ökat år från år, så att idag kan man möta aa nationaiteter på Wasavarvets gård. Likt små pussebitar sprids utstäningar över iorden för att ocka sjöintresserade ti Sverige och Wasa. Från ångt bort i Fjärran Ostern kommer presskipp om en iten Wasa-utstäning som öppnats i ett skytfönster, i Amerika dånar då och då en saut från en av Wasas kanoner i samband med öppnandet av en Utstäning, från Centra- och sydarnerika kommer förfrågningar 0 rn ån av fimen "Wasas bärgning". Trots att regaskeppet Wasa ej fick skörda några agrar i sitt eget århundrade har hon i dag på

18 DYKNINGARNA SOMMAREN 1963 OCH 1964 C»F'ATTAR EN UP«>ERSÖKT YTA AV 120m 2 EtLER EN SA~VOtYot AV 400m 1 SI<ANSDÄCK KOBRYGGA ÖVRE BATTERIDiCK ett naturigt sätt intagit en pats i raden av märkiga skepp såsom Gokstadskeppet i Norge, Vietory i Engand, Constitution i Amerika rned fera. Wasa har väckt ett intresse för sjön, sjötraditioner och fartyg på ett sätt som inget annat skepp tidigare gjort. Det gäer att ta vara på detta - åtminstone här i andet - nymornade intresse. Akterkrönet på pats. 40

19 598 De små marinerna* av Captain C P Nixon, Roya Canadien Navy översättning kapten B Sjunnesson.. Väde~s små ~uriner är idag ute i hårt väder. Så gott som dagigen okar de 1 ~~1ta 1 takt med att nybidade stater skapar egna fottor. ~~n ~ra~for dem urar ett ekonomiskt oväder - vapensystemens standtgt okande kostnader - som hotar inte bara deras nuvarand användbarhet utan också de små marinernas existens. e.. V~_d mena_r vi med små? Som en arbetshypotes har jag ti " små" hanfort mar~ner med personastyrka uppgående ti omkring n;an e_e~. mmdre. Detta omfattar fottor - inkusive min egen _ v1ka ej ar och heer adrig har varit betraktade som någon större maktfaktor. En stor och bandad fångst fastnar i detta nät från den största :iii den minsta av de små; från historiskt betydes~fu a, via nyare tt de ara senaste; från högmoderna via gammamodiga ti fottor -~om 7eprese~terar drömmar mer än verkigt materieuppba?, en~r de 1 prakttk~n en_ d as t existerar på pappret. J ane's Fighting Sh1ps namner 93 manner 1 värden vid namn; av dessa faer aa utom ungefär ett dussin inom ramen för min definition av små. De1:na heterogena grupp kan indeas på andra sätt än enbart genom sm storek. Man kan exempevis betrakta marinerna som varande medemmar av åtminstone någon av föjande aianser: N ATO, Samvädet, Sovjets sateitstater, Latinamerika, Afrikas nybidade stater, SEA TO eer tihöra de neutraa. Fö:,r a!1sågs innehavet av ett eer fera sagskepp vara en absout n~dvand1ghet för en större eer åtminstone något så när betydande mmdre fotta. Nuförtiden har hangarfartyget axat denna värdighet. Inte mindre än sex små fottor - i Argentina Austraien Brasi- 1. ' ' 1en, Canada, Indien och Nederänderna - förfogar över ett ätt hangarfartyg av den brittiska Majestic/Coossus-kassen. * Reprinted from Proceedings by permission; 1964 by U. S. Nava institute. 599 }.{en det anmärkningsvärda i denna utvecking från sagskepp ti hangarfartyg är, att eftersom hangarfartyg och dess skyddsstyrkor kostar mer, änder som tidigare hade två sagskepp, exvis Argentina och Brasien, nu bara har ett hangarfartyg. Och ändå viktigare - en de änder som bara hade ett sagskepp, exvis Turkiet och Chie, har ej satsat as på hangarfartyg. De senare änderna har som andra nationer vika tidigare hade kustbundna sagskepp antingen övergått ti kryssare eer i vissa fa ti jagare och fregatter. Om vi antar, att nästa kännetecken på en modern fotta kommer att vara antingen innehav av en atomdriven ubåt - hest med kärnvapen - eer en robotbeväpnad kryssare, vika nationer kommer att faa bort i den omgången? Kommer ekonomiska skä att förhindra de nationer, som idag opererar med hangarfartyg, att skaffa sig atomdrivna ubåtar eer robotfartyg? Man kan med säkerhet förutsäga, att antaet små fottor utan förstainjens sagfartyg kommer att utökas inte bara med tiskott från de nyigen frigjorda staterna utan också med fyktingar undan de nya vapensystemens avskräckande kostnader. En annan kategori utgör de mariner, som även om de är små konstruerar och bygger sina egna eer en de av sina egna fartyg. Sverige, Nederänderna och Kanada är exempe härpå. Och aa de skandinaviska änderna, främst Norge, både bygger och vidmakthåer stora handesfottor. Det är intressant att notera, att några reativt små änder som Sydkorea och Jugosavien har ganska stora fottor, medan stora nationer som Indien och Mexico har reativt små. Andra värdskriget införde en ny faktor i biden - fottor, som ydde under exiregeringarna. De mest betydesefua vid sidan av Fria Frankrikes var Norges, Nederändernas och Poens. Fastän de var fö r sig var små, en de t o m obetydiga, bidrog dessa fottor - i samverkan med andra som t ex Austraiens och Kanadas - på ett anmärkningsvärt gott sätt ti de samade aierade krigsansträngningarna. Den ia fottan är atså inte en organisation som är saktfärdig, den utgör en faktor att räkna med under 1900-taet. Den stora frågan är därför inte om det ska finnas fer eer färre små fottor, utan fastmer på viket sätt de påverkas av priset på moderna vapen och den senaste utveckingen på det internationea panet. Låt oss först konstatera vad de små marinerna kan erbjuda de

20 600 större makterna. Min förteckning bir utan tvive kontroversie, med säkerhet ej uttömmande och gäer naturigtvis inte generet för aa De små marinerna kan erbjuda: P~rsonaf.. O~fice~are och övr~.ga kategorier är ofta.av mycket hög kvahtet, sarskit gaer detta ander med gama manna traditioner. Mo~aiskt stöd. Aven om deras fartyg är fåtaiga på gränsen ti mgentmg, betyder närvaron av andra nationer i exvis en huvudsakigen amerikansk fottstyrka en he de för den totaa stridsbiden. Fottstyrkan bir nämigen härigenom aierad baserad på oberoende staters fria besut. Baser. Den ia marinen försvarar ofta ånga, strategiskt viktiga kuster (som ofta är het utan proportion ti andets befokningssiffra och nationainkomst). Ett v_idare fät för forskning och nya ideer, som ofta tvingas fram av fattigdomens och knapphetens nödvändighet. NATO-officerare har sett exempe på detta inom b a ubåtsjaktens område. Erfarenhet /rån handesfottan. I de skandinaviska änderna t ex där nästan a persona under någon tid tjänstgör på handesfartyg' finns stor tigång på erfaret handesfartygsfok ' Tänkbar FN-poisstyrka. Persona från små mariner är vä ämpade för att kara ut FN internationea poisfunktioner. Eftersom de ej är utsatta för det kaa krigets påtryckningar eer - i vissa fa - ej är knutna ti vare sig den ena eer den andra sidan, betraktas deras motiv i rege såsom varande mer neutraa än de större makternas.. Miitära uppdrag vid de nybidade staternas fottor. De nya natwnerna mottar here råd och hjäp från de mindre staternas mariner, då dessa ofta har probem av samma typ som deras egna - P.robem som kanske är av reativt iten betydese för de större mannerna. Det är ett poitiskt faktum, att ju mindre ett and är, desto mindre är dess miitära styrka reativt sett. Men paradoxat nog gäer också, att ju mindre den miitära styrkan är, desto dyrare är den att under håa. Att operera med tio miitära fordon kostar mindre per enhet än att operera med ett enda. Med dessa ekonomiska skä som bak grund, ekte det brittiska amiraitetet för en generation sedan med ken att sama aa samvädets fottor ti en enda, som skue un ~;håas av samvädet proportionet ~ot fokmäng~en. ~ti?t s~tt r detta en kok, organisatoriskt vettig och ekonomiskt nkug os ~tng. Men i praktiken skue den ur fera synpunkter vara oreaisti.sk, främ st beroende på att systemet utgjorde en form av beskattnmg tan motsvarande kontro över utnyttjandet av meden. Vem skufe ha kontroerat denna styrka, mobiiserat den, beordrat den ti trid besutat om dess sammansättning; kort sagt - vems fotta ~ade ' det varit? Man inser därför ätt varför detta försag adrig kom att ämna det första drömstadiet. Troigen utgörs grunden ti nödvändigheten av att aa fottor måste organiseras på natione och ej övernatione basis av regen, att en friviig är bättre än tio tvångsmönstrade. Under andra värdskriget sogs det brittiska samvädets oika fottor framgångsrikt av egen fri vija grundad på det faktum att deras respektive parament hade förkarat krig. Om dessa fottor hade representerat sateitstater hade deras verksamhet bivit mycket mindre effektiv. Av praktiska skä måste de miitära styrkorna understödjas direkt av sin egen regering och fok, om de ska kunna såss ti den yttersta gränsen av sin förmåga. Logiskt, ekonomiskt och rationet tänkande kan synas peka mot en sammansagning av angränsande änders fottor eer rent av mot skapande av en västsidans gemensamma fotta. Men detta vore att undertrycka suveräniteten i en tid då - på gott eer ont - nationaismen befinner sig i värdshistoriens vidaste yra; en epok under viken antaet oberoende stater mer än fördubbats under ett årtionde. Natione separatism är en ree faktor och at ta om uppgivande av sjävstyresen i en era av geografisk spittring är ika fruktöst som teoretiskt. Därför kommer marinerna, som ju utgör ett av de nationea ambitionernas yttre kännetecken, att tendera mot att bevara sin individuaitet och att öka - ej minska - i anta. På så vis kommer- oavsett om det i en beskäftig iakttagares ögon ter sig teoretiskt oekonomiskt, kumpigt och bortkastat - systemet att ha ika många mariner som det finns änder viiga att underhåa dem i ängden förbi det enda gångbara. Aven om man vi angripa denna uppfattning eer kritisera aa de aianser och geografiskt betingade grupperingar som växt fram Under de senaste åren, måste man atid komma ihåg denna bakgrund ti de marina strävandena, viken - i de fa dessa nationer 601

21 602 är gynnsamt instäda mot oss - bör betraktas, inte som ett besv"_ rande påhäng, utan som en stor tigång därigenom att den skij:r sig f rån vår egen. Efter att nu ha uppehåit oss vid vad som uppdear marinerna i oik enheter ska vi nu re?ovisa de band som knyter samman de festa a~ dem. Många av västs1dans fottor tihör någon av Atantinska, Cent:a- eer sydostasiatiska försvarsorganisationerna. sateitstaterna i s m tur skue med säkerhet få svårigheter att dra sig ur Warszawapakten. Organisationen av Amerikanska Stater (OAS) omfattar de festa av Latinamerikas änder. Också betydesefua neutraa änder s?m Indien_ och Sverige har stark anknytning ti Samvädet respektive de övnga nordiska änderna. Medemskapet i dessa aianser är dubberiktat. Som vi sett har de större marinerna fördear av att detaga, men det finns förvisso även fördear för de mindre. För det första medger medemskapet att de operativa erfarenheterna och därmed också intresset hos officerare oc~ manskap tihörande de mindre marinerna ökas väsentigt. Detta mnebär b a möjigheter ti att detaga i övningar, som är av betydigt större omfattning än de som skue kunna håas i hemandet, dessutom ger det titräde ti en mängd befattningar inom de internationea staberna. Aied Commands Atantic högkvarter i Norfok, Virginia, är ett utmärkt exempe på det senare. Amerikanska sjöofficerare har upptäckt, att arbetskapaciteten är hög hos fera av de mindre marinernas representanter i de kombinerade staberna; att ett yrke med - som det synes - så begränsade befordringsmöjigheter kan dra ti sig så många högkassiga individer är verkigen imponerande. En förkaring kan vara, att just på grund av den begränsade storeken kan dessa mariner erbjuda fördear, som man ej kan finna i de större; detta innebär b a tidigt chefsskap och stora variationer i arbetet även inom ramen för en viss befattning- med andra ord fördearna av att vara "en stor groda i en iten damm". den danska fottan utförs exvis aa maritima tjänster inkusive underhået av navigatoriska bojar av fottan, viket medför att de unga officerarna erhåer värdefu erfarenhet av sjävständig tjänst på små fartyg. Det förekommer en he de utbyte mean och inom de oika aianserna. New Zeeand utbidar kadetter i Austraien Danmark utnyttjar norska marinens högskoa, och gemensamt utn;ttjande av övningsanäggningar förekommer ofta mean de atinamerikanska än- derna. Detta friviiga okaa samarbete har nuförtiden bivit berydigt vanigare än de tidigare "privata" krigen mean de små sraterna - i sjäva verket är numera okaa konfikter mycket säsynta. Nederändernas kamp mot Indonesien efter andra värdskri <ret var ett kooniat krig. Exempe på ett strängt begränsat krig ~mfart ande även sjöoperationer gavs i kriget mean Israe o:h Egypten år Det har redan nämnts, att hundraåriga marina traditioner, s::>m finns exvis i Nederänderna och de skandinaviska änderna, är en oskattbar tigång som det är svårt att göra sig av m:d. Men när kommer de små marinerna att nå den tidpunkt, där de ständigt ste g rade kostnaderna för vapenmaterie gör det omöjigt at;: fornä;;ta, hur mycket man än speciaiserar och begränsar sina ansträn ~ nin ~ a r inom det marina försvaret? 603 Det probem de möter bir då hur man ska kunna fortsätta att sjävständigt bibehåa expertis inom åtminstone någon sektor och dessutom vidmakthåa någorunda sagkraft inom de andra. Detta gäer exvis möjigheterna att kunna upprätthåa sjöfartsskyddet med ett begränsat skydd mot uftanfa. De fottor som innehåer endast ett hangarfartyg måste snart besuta huruvida de har råd att håa sina fygpan i uften. Att ersätta dessa hangarfartyg kommer definitivt att vara ekonomiskt ogörigt för somiga änder, eftersom moderna fygpan kräver nya större hangarfartyg och de därför troigen enbart av underhåsskä bir för dyrbara, även om man fick dem som ån eer som regerätt gåva från Storbritannien eer USA. Sett i stort har de gama ex-amerikanska, brittiska och kanadensiska jagarna och fregatterna från VK II nått den sutgitiga gränsen för sin existens som nyckefartyg i fottor över hea värden - tidpunkten för deras ersättning är egentigen redan passerad. Hur många av de ca 20 fottorna med konventionea ubåtar kommer, när ti den är inne, att ha råd att skaffa sig atomdrivna fartyg? Genom diverse överenskommeser och miitära hjäpprogram erhåer f n många mariner finansie hjäp från USA i mycket hög grad. I vissa fa uppgår denna ti hava byggnadskostnaderna för nya fartyg. Atför frikostigt understöd ti små nationer fdtn de större borde undvikas av båda parter, eftersom regeringen bakom den aktuea marinen ätt kommer i sådan beroendestäning att den bir oförmö gen (eer misstänks vara oförmögen) ti sjävständigt handande. Begreppet "friviig aians utan påtryckning" går därmed överbord.

22 604 I konsekvens härmed måste änder, som ej har råd att håa försvar styrkor med egna mede, åta reducera dem. Detta i sin tur kan ed' ti att Sovjet inbjuds träda in och ämna den erforderiga miitä a ~jäper:. Därför är en kok kompromiss mean någorunda h a n ~~ hngsfnhet och fuständigt beroende nödvändig. Vika andra vägar finns för att överbrygga denna penningkr 1 Inom NATO har mycket vunnits genom att införa standard i ser i~ a~ radiotr.~fik, underhå. ti sjöss och t~kti:kt upptr~dand e. M e~ nar det gaer ren matene har standardtsenngen vant atför begränsad och detta måste därför räknas som ett förstahandsobjekt fö att spara mede vid konstruktion och tiverkning. Exvis skue e~ fartygsburen korthås- eer mededistans- v-robot kunna fya en ~ycket viktig ucka vid uftförsvaret av västsidans fartyg. Medan mnehav av atomvapen är en fråga som måste föregås av kompexa poitiska överväganden vika adrig bir aktuea för mindre mariner, så är frågan om atomdrift något som många har intresse av. Här skue återigen ett atommaskineri, som gjorts biigare genom standardiserade specifikationer, kunna bidra ti att göra det möjigt för många änder att modernisera sina fottor. Vad mer kan göras för att hjäpa de mindre nationerna att otsa sina mariner in i nästa generation? - För att hjäpa ti att ösa det at överskuggande probemet om de höga kostnaderna borde vi söka reducera priset på fartygsbaserade fygpan och vapensystem genom en ökad standardiseringstakt inom NATO och SEA TO. Dessutom måste det ges möjighet för de afrikanska och OAS-stater, som så önskar, att detaga i dessa aianser. - Bättre samverkan och ekonomi kan uppnås genom ett utökat utnyttjande av varandras övningsanäggningar och underhåsresurser. Förutom de officerare som ingår i de aierade staberna borde det finnas fer tifäen för växetjänstgöring mean de oika marinerna. - En internatione sjöstyrka borde skapas ti att börja med på NATO-basis, eftersom NATO är den mest avancerade organisationen. För att undvika konfikter, borde denna styrka ej utrustas med kärnvapen. Men för att göra den så effektiv som möjigt måste aa de bidragande staterna godkänna, att den får insättas omedebart av NATO inom NA TO:s hea intressesfär. - När sjöstyrkorna utnyttjas i FN-operationer där de representerar såvä stora som små makter, borde de större änderna betaa de a v opera tianskostnaderna ( exvis de vanigaste driftskostnaet 605 de:ai. stäet för att sjäva ämna direkt hjäp vid utbidningen av de nya oberoende ändernas fottor, borde de större sjömakterna överväga att inbjuda en iten, väövad marin, som är mer insatt i de aktuea probemstäningarna, att hjäpa ti vid utbidningen, medan de sjäva stod för en de av kostnaderna. sådana förändringar fordrar att många änder överger sin normaa individuaistiska håning och försöker ösa sina försvarsprobem i samförstånd. Detta kan endast uppnås om det yttre trycket från utveckingen övertygar dem om fördearna med att handa i samförstånd, kanske inte nödvändigtvis i fuständig enighet, men i aa fa så ångt att man kan göra framsteg. Kombinationen av kostnader och moderna vapensystems kompexitet går redan som en röd tråd genom denna utvecking och kommer sakta men säkert att ge den at högre fart. Om såedes de mindre änderna, i denna tid då natione suveränitet måste respekteras och garanteras, önskar håa sina mariner moderna i takt med vetenskapens framsteg i atomtidevarvet, måste de arbeta för både en ängre driven samverkan och standardisering.

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN .., '... ~ ~. ~-.. '... ~ - -!f>. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I SOVJETUNIONEN Av professor CARL-ERIK QUENSEL, Lund DE UPPGIFTER om samhäsutveckingen, som kommit utandet tihanda från Sovjetunionen, ha för det

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning Verksamhetsberättese 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Det ska vara skönt att eva Aa som har bestående och omfattande behov av vård och omsorg, har rätt ti gratis munhäso bedömning och tandvård

Läs mer

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion Mot. 1982/83 1435-1444 Motion 1982183 : 1435 Lars Werner m. f. Inandsbanans upprustning Bakgrund Redan 1975 fattade riksdagen ett positivt besut om inandsbanans upprustning. Den första borgeriga regeringen

Läs mer

Svenska Spels GRI-profil 2013

Svenska Spels GRI-profil 2013 Svenska Spes GRI-profi 2013 Svenska Spes Håbarhetsredovisning 2013 är en integrerad de av årsredovisningen och pubiceras även på svenskaspe.se. Redovisningen sker enigt GRI, nivå C+. Håbarhets redovisningen

Läs mer

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande 7 Motion 1982/83: 697 Thorbjörn Fädin m. f. Ökat sparande Ett omfattande sparande inom den privata sektorn är av avgörande betydese för samhäets kapitabidning och därmed för den ekonomiska tiväxten. Genom

Läs mer

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr.

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr. r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kaese/underrättese 2014-09-01 Sammanträde med: Barn- och utbidningsnämnden Datum: 2014-09-17 Tid: 13.30 Pats: Astermoskoan Ärende. Upprop Biaga 2. Va av justerare 3. Godkännande

Läs mer

l l l l l l l l l l l l l l l

l l l l l l l l l l l l l l l VD-Förord. "En spännande start och ett spännande sut" Ja så kan man besiva verksamhetsåret 202, där vi i början av året påbörjade den sista deen i "Nordstreamprojektet". Ett arbete som varit mycket framgångsrikt

Läs mer

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs hea rapporten: www.s.aand.fi/utbidning_kutur/utbidningsbehov.pbs Utbidningsbehov vem vad hur var Nuvarande utbidningsnivå Kort sammanfattning Hur ser åänningarnas framtida utbidningsbehov ut? Vika har

Läs mer

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län LAFA 1:2005 Sex- och samevnadsundervisning i skoan En kartäggning av sex- och samevnadsundervisningen på sju högstadieskoor i Stockhoms än Landstinget förebygger aids (Lafa) är Stockhoms äns andstings

Läs mer

5. Roger Nordén, Ä:.' I

5. Roger Nordén, Ä:.' I ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfuírnäktigo i Timrå kommuns besut den 24 augusti 2015, 112 _.í»-i,,0_. D0k.d 99749 Postadress Besöksadress Teeïon Teefax Expeditionstid Box 314 Backgränd 9 0611-46 06 00 0611-51

Läs mer

OPQ Beslutsfattarens Plus Rapport

OPQ Beslutsfattarens Plus Rapport OPQ Profi OPQ Besutsfattarens Pus Rapport Namn Sampe Candidate Datum 25 september 2013 www.ceb.sh.com INLEDNING Den här rapporten är avsedd för injechefer och de som arbetar inom HR. Den innehåer information

Läs mer

Återinför namnet Drevviksstrand i stället för Östra Skogås svar på medborgarförslag väckt av Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking

Återinför namnet Drevviksstrand i stället för Östra Skogås svar på medborgarförslag väckt av Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA 2014-11-03 KS-2012/260.109 1 (3) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng viktoria.thonang@huddinge.se Kommunstyresen Återinför namnet Drevviksstrand i stäet för Östra

Läs mer

Dagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem."

Dagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem. Dagens frågor Front mot vida strejker Det goda förhåandet mean parterna på den svenska arbetsmarknaden har varit en nästan egendarisk företeese. Respekten för givna utfästeser har gjort det möjigt att

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen IF1330 Eära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strökretsära Mätinstruent Batterier Likströsnät Tvåposatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpo ät och si F/Ö8

Läs mer

Lathund. för programmet TeamViewer. Deltagare/elever

Lathund. för programmet TeamViewer. Deltagare/elever Lathund för prograet TeaViewer Detagare/eever Detagare/eev Detta är en athund för dig so använder prograet TeaViewer (version 9). Det finns också videoanuaer att tigå. Dessa hittar du på www.svkapanj.se/videoanuaer.

Läs mer

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng REMISS 1 (1) Länsstyresen Skåne 2014-09-19 Dnr 211-23206-2014 Kontaktperson Förvatningsavdeningen Axe Starck 010-2241000 Ängehoms kmjm,~n 2014-09- 2 2 Angående ansökan om tistånd ti kameraövervak n i ng

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Antagen av kommunfumäktige 2014-01-20 5 Besöksadress ya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunstyresen 685 80 Torsby direkt 0560-160 00 växe 0560-160

Läs mer

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l Motion ti riksdagen 1988/89: av Bengt Westerberg m. f. (fp) Förbättrad omvårdnad Det kan tyckas att en utvecking av den medicinska vården skue medfora mindre krav på omvårdnaden. Så är det dock inte as.

Läs mer

V ÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING

V ÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING K U N G L. S K O G S H Ö G S K O L A N S S K R I F T E R Nr 27 BULLETIN OF THE ROYAL SCHOOL OF FORESTRY STOCKHOLM, SWEDEN Redaktör: Professor LENNART NORDSTRÖM 1957 V ÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen IF1330 Eära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strökretsära Mätinstruent Batterier Likströsnät Tvåposatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpo ät och si F/Ö8

Läs mer

Ett viktigt ansvar. Anders Berg, VD och koncernchef. Lindabs arbete med socialt ansvarstagande, CSR, bygger på följande riktlinjer och styrinstrument:

Ett viktigt ansvar. Anders Berg, VD och koncernchef. Lindabs arbete med socialt ansvarstagande, CSR, bygger på följande riktlinjer och styrinstrument: GRI-index 2015 Utöver ett fuständigt GRI-index för 2015 innehåer denna skrift VD-kommentar, information om Lindabs mijöarbete samt väsentighetsanays och intressentdiaog 1 Ett viktigt ansvar På Lindab tar

Läs mer

Lägg konstgräs på grusplanen (kaninburen) vid Dagsvärmarens förskola - medborgarförslag

Lägg konstgräs på grusplanen (kaninburen) vid Dagsvärmarens förskola - medborgarförslag BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-26 FSN-2015/32.389 1 (2) HANDLÄGGARE Lundin, Tina tina.undin@huddinge.se Förskoenämnden Lägg konstgräs på gruspanen (kaninburen)

Läs mer

~, ;, :~. \ 1 l i N ~ -:- ' ~ ANK 2011 -uz- 15. ~,. l VÄRDEUTLÅTANDE. för del av fastigheten. Tegelbruket 11. Ängelholms kommun

~, ;, :~. \ 1 l i N ~ -:- ' ~ ANK 2011 -uz- 15. ~,. l VÄRDEUTLÅTANDE. för del av fastigheten. Tegelbruket 11. Ängelholms kommun ~, ;, :~. \ 1 i N ~ -:- ' ~ C, [ N ANGELhuLvii ANK 2011 -uz- 15 ~,. VÄRDEUTLÅTANDE - för de av fastigheten Tegebruket 11 Ängehoms kommun Det bedömda marknadsvärdet uppgår ti 15 000 000 kr Femton mijoner

Läs mer

Svenska ytstridsfartyg i internationell belysning

Svenska ytstridsfartyg i internationell belysning Svenska ytstridsfartyg i internationell belysning av Helge Löfstedt ANALYS & PERSPEKTIV inför ett seminarium under hösten hade jag anledning att ta fram några faktabetonade upp gifter rörande den svenska

Läs mer

Ulf Sundberg. Kriget i Finland

Ulf Sundberg. Kriget i Finland Att bygga en skärgårdseskader - En saming brev i Riksarkivet från översteöjtnant Car Oof Cronstedt ti Gustav III under sutet av år 1789 och början av 1790 Kriget i Finand Uf Sundberg Sedan år 1788 pågick

Läs mer

100 %, 50 %, 25 % och 75 %

100 %, 50 %, 25 % och 75 % arbetsbad 8:1 100 %, 50 %, 25 % och 75 % > > Måa 100 % av figuren. > > Måa 50 % av figuren. > > Måa 25 % av figuren. > > Måa 75 % av figuren. > > Måa 50 % av figuren. Måa 25 % av figuren. Hur många procent

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 3 1963 Meddeande från Kung. Orogsmannasöskapet Nr 2!1963 Ordinarie sammanträde den 6 februari 1963. (Utdrag ur protoko). Meddeade ordföranden att sedan nästföregående sammanträde

Läs mer

ETT NORDISKT LUFTFÖRSVAR

ETT NORDISKT LUFTFÖRSVAR ETT NORDISKT LUFTFÖRSVAR - NÅGRA SYNPUNKTER Av överste G. A. WESTRING, Västerås PoLITISKT sett kanske det kan synas naivt att i nuvarande läge spekulera över ett gemensamt nordiskt försvarsproblem och

Läs mer

SKÖTSELPLAN 2006-12-18 Dnr: 5114-19228-2006. Skötselplan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Hällefors kommun

SKÖTSELPLAN 2006-12-18 Dnr: 5114-19228-2006. Skötselplan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Hällefors kommun 1 (12) Marie Jonsson Direkt: 019-19 39 52 marie.jonsson@t.st.se Skötsepan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Häefors kommun Föregående skötsepan för Knuthöjdsmossen utarbetades inom Skogsvårdsstyresen

Läs mer

LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika

LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika Utrikeskrönikan granskar i dag den brittiska tidningsbranschen, närmare bestämt utveckingen på och kring Londons ärevördiga tidningsgata Feet Street. Den nya tekniken gör

Läs mer

Kustförsvaret i Östra Blekinge 1939 till 2000.

Kustförsvaret i Östra Blekinge 1939 till 2000. 1 KA2 Muldivision Intressenter 2009-09- 10 Kustförsvaret i Östra Blekinge 1939 till 2000. Utdrag ur Kustförsvar från kustbefästningar till amfibiekår. Utdrag ur befästningspark Karlskrona 2 1939 När andra

Läs mer

Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler

Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler Särskilda trafikförfattningar m.m./skeppsmätning 1 Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler Artikel 1 Allmänna förpliktelser enligt

Läs mer

VENNGARN 1:17. Bjerking AB. Uppdrag nr 13U22912 Sida 1 (1 O) Aridtelder Ingenjörer. Uppdragsnamn Venngarn 1:17. Caterina Kullman.

VENNGARN 1:17. Bjerking AB. Uppdrag nr 13U22912 Sida 1 (1 O) Aridtelder Ingenjörer. Uppdragsnamn Venngarn 1:17. Caterina Kullman. Sida 1 (1 O) Aridteder Ingenjörer Uppdragsnamn Venngarn 1:17 Sigtuna kommun Vanngarn 1:17 Caterina Kuman Heimdasgatan 20 19550 Märsta Uppdragsgivare Katarina Kuman Heimdasgatan 20 Vår handäggare Oa Justin

Läs mer

Territorialhavet breddas

Territorialhavet breddas --------------------.------ - - ----- CAY HOLMBERG: Territorialhavet breddas Förmodligen är det inte många som vet att den l juli i år ökas Sveriges yta med tio procent. Då breddas nämligen Sveriges territorialhav

Läs mer

l. Upprop 2. Val av justerare 3. Introduktion till föreningsliv/fritidsverksamhet för nyanlända

l. Upprop 2. Val av justerare 3. Introduktion till föreningsliv/fritidsverksamhet för nyanlända KOMMUNSTYRELSEN Kutur- och fritidsutskottet KALLELSE/ UNDERRÄTTELSE Tid: Onsdagen den 16 december 2015 2015, k. 13.30 Pats: Sammanträdesrummet Mien, Torggatan 12, Tingsryd Ärende Föredragande tjänsteman

Läs mer

Svanenmärkning av Kopierings- och tryckpapper

Svanenmärkning av Kopierings- och tryckpapper Svanenmärkning av Kopierings- och tryckpapper Version 4.1 22 juni 2011 30 juni 2016 Nordisk Mijömärkning Innehå Innehå 2 Vad är ett Svanenmärkt kopierings- och tryckpapper? 3 Varför väja Svanenmärkning?

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

Superi mot välfårdssamhället

Superi mot välfårdssamhället PER UNCKEL: Superi mot väfårdssamhäet Btror akohomissbruket på att det är for ätt att {a tag på sprit? Frågan stäs av riksdagsman Ptr Uncke. Han hävdar att det inte kjäper med atr /Orbud. Vi må~ te i stäet

Läs mer

Er Nattvandrarpärm. Nu är den klar!

Er Nattvandrarpärm. Nu är den klar! Er Nattvandrarpärm Nu är den kar! Här är den nya Nattvandrarpärmen som vi hoppas ska vara ti hjäp i ert arbete med nattvandringen. Vissa uppgifter kommer Ni sjäva få fya i, så som teefonnummer ti akutmottagningar

Läs mer

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET 489 IDEOLOGI OCH VERKLIGHET Av jur. kand. GUSTAF DELIN Högerpartiets programkommie har nu uppösts. Detta betyder ångt ifrån att programarbetet inom partiet kommer att avstanna. Tvärtom kommer man nu på

Läs mer

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson Myndigheten för tiväxtpoitiska utvärderingar och anaysers författningssaming ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generadirektör Dan Hjamarsson Myndigheten för tiväxtpoitiska utvärderingar och anaysers föreskrifter

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

information förs in i prissystemets informationsmekanismer.

information förs in i prissystemets informationsmekanismer. mokratins underskott budgetunderskott är en föjd av sätt att fungera, hävdar M Buchanan och Richard E i sin bok Democracy in Deficit. Rof Engund diskuterar sutsatser och betydese för förhåanden. Hur kommer

Läs mer

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 INLEDNING Denna rapport utgör den slutliga årsstatistiken för den åländska inkvarteringsverksamheten år 2000. Publikationen följer i stort samma uppläggning

Läs mer

Bilaga A, Terminalprogram

Bilaga A, Terminalprogram Biaga A, Terminaprogram Väkommen ti D Det finns en mängd oika kommunikationsprogram. Det är här tyvärr omöjigt att beskriva dem aa. I vissa fa har det skrivits om dessa program i ABC-Badet. Du kan bestäa

Läs mer

IMPRESSA C5 det viktigaste i korthet

IMPRESSA C5 det viktigaste i korthet IMPRESSA C5 det viktigaste i krthet»bken m IMPRESSA«har tisammans med denna krtfattade bruksanvisning»impressa C5 det viktigaste i krthet«av den berende tyska prvningsanstaten TÜV SÜD försetts med anstatens

Läs mer

STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP

STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP t j~ -.. ~-. '-~ STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP EN UNDERSÖKNING RÖRANDE REKRYTERINGEN TILL ARMENS STAMSKOLOR Av fi. ic. TORSTEN HUSEN, Lund I SITT för två år sedan avgivna betänkande föresog»lantförsvarets

Läs mer

Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens

Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens TV-tittarnas programpreferenser och den 11 september TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH DEN 11 SEPTEMBER KENT ASP Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens med

Läs mer

DET MILITÄRA LÄGET I NORDEUROPA

DET MILITÄRA LÄGET I NORDEUROPA l DET MILITÄRA LÄGET I NORDEUROPA Av major LENNART LÖPGREN l ALLA TIDER har det militärpolitiska läget karakteriserats av skiftningar, som verkat under längre tid eller som kommit som snabba, stundom oväntade

Läs mer

Detaljplan för Evelund

Detaljplan för Evelund ~ SJ\LJ\ Biaga KS 20131741 ~KOMMUN SALA KOMMUN 1 (4) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Detajpan för Eveund Saa kommun, Västmanands än.. ANSOKAN OM DETALJPLANEUPPDRAG Programområdets äge - -L 1 13 2 -- 5.7 2..

Läs mer

Båten. Våran båt modell

Båten. Våran båt modell Båten Våran båt modell Vassbåten är bland dom äldsta båtarna som funnit tillsammans med flottar och kanoter. Båtar är inte den första farkost som människan konstruerat för att färdas över vatten. Det var

Läs mer

Tillgänglighetsåtgärder i Tomtbergaskolan

Tillgänglighetsåtgärder i Tomtbergaskolan BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 20140316 GSN2014/145.252 1 (2) HANDLÄGGARE Hammarund, Bengt 08535 360 29 Bengt.Hammarund@huddinge.se Grundskenämnden Tigängighetsåtgärder

Läs mer

Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945

Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945 Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945 Sammanfattning av Sverige under det andra världskriget 1939-1945 1939 bildades en samlingsregering (ministrarna kom från nästan alla partier)

Läs mer

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi jsociastyresen 204-03-03 Reger och behörighet/kassifikationer Dnr: 4.2.-552/204 och terminoogi Termista samt svarsma Biaga Läkemedessäkerhet (6) Svar ämnat av (kommun, andsting, organisation etc.): Inspektionen

Läs mer

Tentamen i matematisk statistik för MI/EPI/DI/MEI den 19 dec 2012

Tentamen i matematisk statistik för MI/EPI/DI/MEI den 19 dec 2012 Tentamen i matematisk statistik för MI/EPI/DI/MEI den 19 dec 01 Uppgift 1: Ett företag tiverkar säkerhetsutrustningar ti biar. Tiverkningen är föragd ti fyra oika änder, A, B C och D. I and A finns 0%

Läs mer

l iootterdotterdotterdotterbolag

l iootterdotterdotterdotterbolag Intresseboa Dotterboa et AB ÖviksHem Dotterdotterboa ootterdotterboaa 2008 Intresseboa Dotterdotterboa /kommun omsködsviks J Moderboag: Rodret i Örnsködsvik AB o otterföretaa Ovik Eneroi AB ootterdotterboaq

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång!

Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång! Tisammans kan vi göra skinad. Här är en guide som hjäper dig att komma igång! VAD ÄR NICKELODEONS TOGETHER FOR GOOD? VAD ÄR PLAN INTERNATIONAL? Nickeodeon tror att vi kan göra gott tisammans. Nickeodeons

Läs mer

Ångbåtstrafik till södra skärgården genom åren Utdrag ur tidningen: Skärgårdsbåten nr 2-1975 Stiftelsen Skärgårdsbåten

Ångbåtstrafik till södra skärgården genom åren Utdrag ur tidningen: Skärgårdsbåten nr 2-1975 Stiftelsen Skärgårdsbåten Ångbåtstrafik till södra skärgården genom åren Utdrag ur tidningen: Skärgårdsbåten nr 2-1975 Stiftelsen Skärgårdsbåten Sedan år 1970 trafikerar Waxholmsbolaget som bekant en passbåtslinje mellan Saltsjöbaden

Läs mer

Livräddningsutrustning och livräddningsanordningar på fartyg

Livräddningsutrustning och livräddningsanordningar på fartyg 1 (32) Utfärdad: 27.2.2014 Träder i kraft: 1.3.2014 Giltighetstid: tills vidare Rättsgrund: Lag om fartygs tekniska säkerhet och säker drift av fartyg (1686/2009), 23 1 mom. och 83 Upphäver: Trafiksäkerhetsverkets

Läs mer

BRA LUFT ÄVEN INNE 096MV 145 MV 110 MV. Användarvänlig avancerad ventilationsteknologi. Vallox. Vallox. Vallox

BRA LUFT ÄVEN INNE 096MV 145 MV 110 MV. Användarvänlig avancerad ventilationsteknologi. Vallox. Vallox. Vallox BRA LUFT ÄVEN INNE Användarvänig avancerad ventiationsteknoogi 09MV 110 MV 1 MV VALLOX VENTILATIONSSYSTEM VALLOX VENTILATIONSSYSTEM Ditt hem är en stor och viktig investering det är sjävkart. Med ett ventiationssystem

Läs mer

Signalspaningssamarbetet mellan Sverige och USA i början av kalla kriget SM5CKI - Göran Jansson 2010

Signalspaningssamarbetet mellan Sverige och USA i början av kalla kriget SM5CKI - Göran Jansson 2010 Signalspaningssamarbetet mellan Sverige och USA i början av kalla kriget SM5CKI - Göran Jansson 2010 Det skeende under början av det kalla kriget som jag här kortfattat beskriver är bara "toppen på ett

Läs mer

Vägledning för läsaren

Vägledning för läsaren OECD Regions at a Glance Summary in Swedish OECD:s regionsöversikt Sammanfattning på svenska Varför regionsöversikt? Vägledning för läsaren På senare år har regionala utvecklingsfrågor återvänt till många

Läs mer

q Smedgesäl en i Norge a

q Smedgesäl en i Norge a q Smedgesällen i Norge a Sagan är satt med typsnittet Ad Hoc kursiv, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på

Läs mer

l Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling

l Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling Biaga 1A Redovisning av fiberråvara Leverantör: Produkt: Tiverkare/everantör: För dokumentation av fiberråvara: Träsag/växt och geografiskt ursprung (and/destat och region/provins) Mängd (på årsbasis)

Läs mer

Den 28 juni 1914 mördas Ärkehertig Franz Ferdinand och hans fru Sophie

Den 28 juni 1914 mördas Ärkehertig Franz Ferdinand och hans fru Sophie Den 28 juni 1914 mördas Ärkehertig Franz Ferdinand och hans fru Sophie Anti-Serbisk propaganda i Österrike efter mordet på Franz Ferdinand. Texten lyder Serbien måste dö! Efter några veckor så trappades

Läs mer

BETONGRÖR - EN PRISVÄRD OCH LÅNGSIKTIG LÖSNING

BETONGRÖR - EN PRISVÄRD OCH LÅNGSIKTIG LÖSNING LAGT RÖR LIGGER S: Eriks rörsysem är en både prisvärd och ångsikig ösning och rörsysem i beong är dessuom överägse bäs ur mijösynpunk. Beong besår nämigen huvudsakigen av väkända naurmaeria som kaksen,

Läs mer

Ledarnas rapport om chefslöner 2012

Ledarnas rapport om chefslöner 2012 Så beönas edarskap Chefsöner 2012, Ledarna Ledarnas rapport om chefsöner 2012 1 Innehå Så beönas edarskap 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer önens storek?

Läs mer

Veckobrev från Isbrytaren Oden 2014-07-14.

Veckobrev från Isbrytaren Oden 2014-07-14. Veckobrev från Isbrytaren Oden 2014-07-14. Hej alla, Navigation Då var vi ute på nya äventyr eller rättare sagt, vi har varit i Arktis lite drygt en vecka nu. Än så länge har ingen forskning påbörjats,

Läs mer

Nordiska språk i svenskundervisningen

Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan

Läs mer

Det handlar om ljus. Hur ser man erfarenhet?

Det handlar om ljus. Hur ser man erfarenhet? 10 11 Det handlar om ljus T. v. Ett ansikte, torrnålsgravyr T. h. Alltså avgjort?, torrnålsgravyr Torrnål. Tonerna och övergångarna längs graderna som färgen ger när plåten pressas mot pappret. Bilderna

Läs mer

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter.

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter. Nya svenska råvaror på skånsk mark. Häsosammare ivsmedesprodukter. Väkommen att investera i utveckingen av en råvara med aa förutsättningar att vinna en häsosam pats i ivsmedeshyorna. Europas bästa jordbruksmark

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2013:8 17.9.2013 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2013 Lite färre hotellgästnätter i augusti Totala antalet övernattningar på

Läs mer

Motion till riksdagen. 1989/90:T635 av Gunhild Bolander (c) Färjetrafiken till och från Gotland. Mot. 1989/90 T635-641. Avtalet

Motion till riksdagen. 1989/90:T635 av Gunhild Bolander (c) Färjetrafiken till och från Gotland. Mot. 1989/90 T635-641. Avtalet Motion till riksdagen 1989/90: av Gunhild Bolander (c) Färjetrafiken till och från Gotland Mot. 1989/90-641 Avtalet Koncessionen på Gotlandstrafiken övergick den l januari 1988 till rederiet Nordström

Läs mer

Rörsystem från Dustcontrol

Rörsystem från Dustcontrol Rörsystem Rörsystem från Dustcontro Rörsystemet transporterar damm och materia från arbetspatserna ti centraenheten. Dammet är vanigtvis sitande varför standardrören är av 1,5 mm stå. I samband med rök

Läs mer

De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte

De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte NFT 3/1995 av Leif Rehnström, sektionschef vid Finska Försäkringsbolagens Centralförbund I det följande presenteras några tankar kring de nordiska

Läs mer

Lev inte under Lagen!

Lev inte under Lagen! "Följande text är en ordagrann översättning av videoundervisningen Don t Be Under the Law. Avsikten är att göra det lättare för dig att förstå sammanhanget mellan tal, text, bilder, media och diagram och

Läs mer

Låt ledarskap löna sig!

Låt ledarskap löna sig! Låt edarskap öna sig! Ledarnas Chefsöner rapport 2010, om Ledarna chefsöner 2010 1 Innehå Låt önen spega edarskapets värde 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer

Läs mer

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens.

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens. q = 72 & bb 4 4 1. Vatt 2. Mol net rörs nen gli & bb der vin lätt dagio m den spe lar, vind som vi ta sva nar vat ö ten tar ver him F B b Text: Bo Bergman Musik: Lasse ahlberg var 1ens ann. sjö, Bak men

Läs mer

På grund igen. Ny olycka Även Vale på grund!

På grund igen. Ny olycka Även Vale på grund! 1980 På grund igen OJ, Oj, OJ... När marinen övar så går dom grundligt till väga. Bokstavligt talat, alltså. För gårdagens övningar hann knappt börja förrän patrullbåten P 154 Mode rände upp på grund.

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige 2015-2025

Yttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige 2015-2025 2015-09-14 Er ref: trafikverket@trafikverket.se, ertms@trafikverket.se Karolina Boholm Diarienr: TRV 2015/63202 Remissvar ERTMS 2015-2025 karolina.boholm@skogsindustrierna.org Trafikverket 08-762 72 30

Läs mer

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande

Läs mer

Anmälningsrutiner enligt EU Kodex om Schengengränserna och bestämmelserna angående Sjöfartsskydd.

Anmälningsrutiner enligt EU Kodex om Schengengränserna och bestämmelserna angående Sjöfartsskydd. Senaste ändring 2008-04-03 Anmälningsrutiner enligt EU Kodex om Schengengränserna och bestämmelserna angående Sjöfartsskydd. Anmälan - Schengen och Sjöfartsskydd Både Kodexen om Schengengränserna och reglerna

Läs mer

DAGENS FRÅGOR. Den 25 oktober 1943. -. '- "-'... ~..,.!';

DAGENS FRÅGOR. Den 25 oktober 1943. -. '- -'... ~..,.!'; DAGENS FRÅGOR Den 25 oktober 1943. Finandssvenskarna I början av oktober började det band finandsoch de SS:s adress. svenskarna gå rykten om att man i de kretsar, som sutit upp kring den starkt tyskorienterade

Läs mer

FAMILJEBÅT MED BUSTER CABIN TEXT ANNA SANDGREN FOTO PÄR OLSSON

FAMILJEBÅT MED BUSTER CABIN TEXT ANNA SANDGREN FOTO PÄR OLSSON FAMILJEBÅT MED TEXT ANNA SANDGREN FOTO PÄR OLSSON Busters senaste kabinbåt delar skrov med nya Magnum E och bjuder på både sov- och busmöjligheter. Vi har testat den grundligt i Kvarkens skärgård. 18 FARTRESURSER

Läs mer

Turism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

Turism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:8 17.9.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2015 Gästnätterna på hotellen ökade igen i augusti Totala antalet övernattningar

Läs mer

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN DEN TYSK / RYSKA PAKTEN o Flera var rädda för kommunismen som härskade i Sovjetunionen. o Kanske kunde den stora tyska armén vara ett bra försvar mot Sovjetunionen? o Ett avtal eller snarare en pakt mellan

Läs mer

Vi finns i M-huset Onk. kinik mottagning Hissar Hissar Hissar Kassa Entré Information Bomsteraffär Huvudentré Brachybehanding vid prostatacancer Apotek www.orebro.se/uso/onk Postadress: Onkoogiska kiniken

Läs mer

Ungdomslyftet. svensk konståkning lyfter ungdomar mot framtida världsklass. År 5 12-13

Ungdomslyftet. svensk konståkning lyfter ungdomar mot framtida världsklass. År 5 12-13 Ungdomsyftet svensk konståkning yfter ungdomar mot framtida värdskass År 5 12-13 Eitkommitten singe & par SVENSKA KONSTÅKNINGSFÖRBUNDET Regina Jensen Jui 2008 Rev. Juni -12 Bakgrund Svenska konståkningsförbundet

Läs mer

Östersjöfiske 2020. Sedan konferensen ÖF2020 i Simrishamn i november, har vi ägnat oss åt två saker.

Östersjöfiske 2020. Sedan konferensen ÖF2020 i Simrishamn i november, har vi ägnat oss åt två saker. Östersjöfiske 2020 Hej! Fisk är en fantastisk råvara. Helst skall den vara riktigt färsk och dessutom fångad på ett ansvarsfullt och ekologiskt sätt. Fisk finns nära oss i Östersjön. Vi har kunniga fiskare

Läs mer

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 12 342 (371) Närvarande: (markerade med x, tjänstgörande ersättare i ledamots ställe markerade med xx):

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 12 342 (371) Närvarande: (markerade med x, tjänstgörande ersättare i ledamots ställe markerade med xx): KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 12 342 (371) Kommstyresen 2012-11-20 PROTOKOLL FRÅN SAMMANTRÄDE MED KOMMUNSTYRELSEN Pats och tid: Asarumssaen, k7.00-18.30 Närvarande: (markerade med x, tjänstgörande ersättare

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET >r >r EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION "A- * "A" Bryssel den 15.9.25 KOM(25) 43 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM MEDLEMSSTATERNAS TILLÄMPNING AV RÅDETS DIREKTIV

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

FINLAND OCH PUNDKURSEN

FINLAND OCH PUNDKURSEN FINLAND OCH PUNDKURSEN Av bankdirektör R. VON FIEANDT, Helsingfors I ANSLUTNING till den i Sverige pågående diskussionen i valutafrågan har Svensk Tidskrift anhållit om en redogörelse för huru vi i Finland

Läs mer

Svensk sjöfart: nyckeltal 2015*

Svensk sjöfart: nyckeltal 2015* Svensk sjöfart: nyckeltal 2015* Tabell 1a. Svenska handelsflottan ( 300 GT). 2005-2015 Handelsflottan totalt Svensk flagg Utländsk flagg År (1 jan) fartyg GT fartyg GT fartyg GT 2005 456 6 433 101 252

Läs mer

VÄRDESTEGRINGSINDRAGNING OCH BOSTADSBYGGANDE

VÄRDESTEGRINGSINDRAGNING OCH BOSTADSBYGGANDE VÄRDESTEGRINGSINDRAGNING OCH BOSTADSBYGGANDE A.v prof. CARSTEN WELINDER A v DE synpunkter man kan lägga på markvärdeutredningens förslag i SOU 1957: 43 till total eller partiell indragning av oförtjänt

Läs mer

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. Första jobbet Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. En av sju befinner sig i utanförskap i Sverige. För utrikes

Läs mer

Implementeras via TSFS 2009:44

Implementeras via TSFS 2009:44 Sjövägsregler för FBVIII Navigering och sjömanskap Sid 139-152 Ansvar Utkik Säker fart Risk för kollision Åtgärd för att undvika kollision Fartyg som ska hålla undan Fartyg som skall hålla kurs och fart

Läs mer