TIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET MED FÖRSTÅND OCH STYRKA UTGESAV. N:r

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET MED FÖRSTÅND OCH STYRKA UTGESAV. N:r 2 1986"

Transkript

1 TIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET 1771 MED FÖRSTÅND OCH STYRKA UTGESAV KUNGL ÖRLOGSMANNAS~LLSKr'\PET N:r

2 TIDSKRIFT I SJÖV ÅSENDET FÖRSTA UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET KARLSKRONA POSTGRO BANKGIRO Redaktör och ansvarig utgivare: Kommendör B. GRANA TH, Womar Yxkusgatan 40, Stockhom, teefon 08/ Tidskrift i Sjöväsendes och Kung. Örogsmannasäskapets postadress: Box Stockhom. Annonser: ÅKE T:SON LOVEN, Djurgårdssätten 92, Stockhom, teefon 08/ Tidskrift i Sjöväsendet utkommer i rege med 4 häften per år. Prenumera tionspris 25 kronor per år, i utandet 35 kronor. Prenumeration sker enkast genom att avgiften insätts på postgirokonto Inbetaningskort utsänds med första häftet årigen. Införda artikar, recensioner, o dy honoreras med c:a 50 kronor per sida. För införd artike, som av KÖS anses särskit förtjänt, kan författaren beönas med säskapets medaj och/eer penningpris. Bestämmeser för Kung. Örogsmannasäskapets tävingsskrifter återfinns i häftena nr och 4. TIDSKRIFT SJÖVÄSENDET 149 årgången 2 häftet INNEHÅLL Meddeanden.... Organisationsutvecking i Karskrona.... Av STEFAN FURENIUS Nya stridsuppgifter ti Ka-förband; semantisk ordek eer verkigt behov?.... Av NILS EKLUND Om nyttan av offentig kritik Av GUNNAR BERG Meddeanden från Kung Örogsmannasäskapet Nr 4/1986. Ordinarie sammanträde i Stockhom den 11 februari 1986 (Utdrag ur protoko). Sammanträdet hös i miitärstabsbyggnadens (Bastionen) fimsa i närvaro av 46 edamöter och 20 inbjudna gäster. 2. Hedersedamoten Bengt Schuback hö i sin egenskap av chef för marinen ett anförande med rubriken "Antaets betydese". Därefter föjde en ivig frågestund som i korthet refererats i protokoet. Stockhom den 20 mars 1986 Per nsuander sekreterare 97!SSN Särtryck av införda artikar kan bestäas hos huvudredaktören inom en månad efter utgivningsdagen. Axe Abrahamsons Tryckeri

3 Nr Ordinarie sammanträde i Stockhom den 11 mars 1986 (Utdrag ur protoko) PHILIPS. Sammanträdet hös i SOSS okaer, Långa Raden 8, Skeppshomen i närvaro av 25 edamöter. 2. Meddeades att sedan föregående sammanträde edamöterna Hans Gottfridsson och Jens Stefenson samt korresponderande edamoten Kar-Erik Westerund avidit. 3. Meddeades att Säskapet av korresponderande edamoten Kar-Erik Westerund, kort före hans bortgång, förvärvat ett bibiotek av marinitteratur och ett kipparkiv, vika införivas med fiiabibioteket. 4. Meddeades att organisationskommitten Ymer 80 avsutat sitt arbete. 5. Vades edamoten Hans Gösta Skogund att vara föredragande i vetenskapsgrenen "Underhåstjänst och förvatning. Häso- och sjukvård med navamedicin" för år Ledamoten Lars Hoff hö sitt inträdesanförande med rubriken "Vapensagsinspektion och ändrade förutsättningar för dess verksamhet". 7. Ledamoten Gunnar Karsson föredrog utdrag ur sin årsberättese i vetenskapsgrenen "Krigsfartygs konstruktion. Maskin- och eektroteknik. Teeteknik" med rubriken "Modern heikopterteknoogi i miitära heikoptrar. Dimensionerande krav och tekniska ösningar". Stockhom den 9 apri 1986 Per Insuander sekreterare 98 The nobe art of sef-defence Inbyggd inteigens och mutisensorteknik har snabbt ökat sjömåsrobotarnas effektivitet. Dessutom har det bivit at vanigare att man avfyrar fera robotar samtidigt för att mätta fartygens ed edningssystem. Dags att kasta in handduken, atså? Nej, ångt därifrån. Det bästa och biigaste sättet att skaffa sig ett fugott egenskydd är att kompettera artierisystemet med ett bra passivt motmedessystem. Ett system som automatiskt kan avfyra både remsammunition och IR-skenmå enigt inteigenta mönster, och som ger rorgängaren information om ämpigaste kurs under robotanfaet Men systemet måste ha kort reaktionstid; många gånger har man mindre än 20 sekunder på sig för att vidta åtgärder från det att roboten har åst på mået. En kort tid kan det tyckas, men det är mer än tiräckigt, åtminstone med våra 9CM-system. En serie passiva motmede som förvandar ett avarigt hot ti ett sag i uften. Phiips Eektronikindustrier AB Defence Eectronics, Järfäa. Teefon

4 Med en kombination av måsökning och tråd rning Ledamoten STEFAN FURENIUS Organisationsutvecking i Karskrona Stefan Furenius är överste. gr och chef för Bekinge kustartieriförsvar. Årsberättese i vetenskapsgrenen "organisation och persona. Utbidning." för år har man fu kontro ända ti dess torpeden träffar mået Två moderna torpedtyper är under utvecking, både med avanceradetrådstyrnings-och av Sveriges största industrikoncerner med FFV Försvarsmaterie är en sektor inom en måsökningssystem. Den tunga TP 617 har över anstäda. Vårt nya företags-märke unik precision och ång räckvidd vid hög fart. är en symbo för hur hög teknoogisk kompetens och moderna produktionsanäggningar Den ätta TP 427 är en universatorped, både då det gäer vapenpattformar :. och mål har samverkat ti den positiva utvecking som FFV uppever VVV Försv_a_r_s_m_a-te-r-ie--I E_s_K_is_t_u_n_a Inedning, avgränsningar m m Organisationsfrågorna i marinen har under de senaste åren givits stort utrymme och medfört omfattande arbetsinsatser. Ytigt sett kan det därför synas som om den organisatoriska utveckingen i det närmaste stått stia under 50-, 60- och 70-taen. Så är dock ingaunda faet. Under förarbetet med denna utredning har jag sökt efter ett ämpigt utgångsäge för att kunna redovisa uppnådda resutat av det genomförda arbetet. Jag har härvid kunnat konstatera att den marina organisationen successivt har anpassats ti rådande förhåanden bestämda av b a uppgifter och resurser. Organisationsförändringar är såunda ingen nyhet som uppfanns i och med att man yfte fram decentraiseringstankarna under sutet av 1970-taet eer genom att ÖB presenterade en fredsorganisationspan i början av 1980-taet. I det svåra vaet av startpunkt har jag sutigen fastnat för att gå tibaka ända ti Detta inte minst av nostagiska skä eftersom jag detta år påbörjade min anstäning som fänrik vid kustartieriet. Materiaet och dokumentationen av genomförda organisationsförändringar under denna nästan 30-åriga period är omfattande. Det har därför inte varit möjigt att här presentera en tota bid av den marina utveckingen även om studierna begränsas ti Karskrona. En mängd materia är överämnat ti Krigsarkivet och svåråtkomigt eftersom det förvaras ute i Sovaa. Så gäer t ex organisationsbeskrivningar och bemanningsistor för Min redovisning kommer därför att koncentreras ti kustartieriförsvarets och kustartieriregementets förändrade organisation i Karskrona. Devis berörs även nuvarande örogsbas och örogsskoa då ju vissa utredningsuppdrag och därmed också vissa utredningsresutat varit gemensamma eer samordnade. Historik, utvecking Den organisation som mötte de unga fänrikarna i årskurs 1956 hade faststäts med "nådigt besut" 15/ och presenterades som Go nr 2449 Okt 17, i TSB nr okt 25. För stabs- och förvatningstjänsten m m vid Karskrona försvarsområde och Bekinge kustartieriförsvar samt Karskrona kustartieriregemente angavs föjande organisation att tiämpas i fred fr o m eer senare (dock senast 1/7 1957). 101

5 Förvatningar för Tyg Regementsstab Fartyg och verkstad A m avd Persona avd Intendentur Fort och byggnader Sjukvärd 5. omp Chefen för Centraavdeningen var tiika stabschef. Centraavdeningen motsvarade i stort vad som i dag deas upp i sektion 1-3 i Kafstaden. Ärenden rörande marinottor avseende försvarsområdet och kustartieriförsvaret handades dock av assistenten för friviigfrågor i dåvarande marinkommandots stab, som i dessa frågor var föredragande för bef fo 15/CBK. Denna senare passus tifördes som ett tiägg ti organisationsbestämmeserna genom TSB Vi kan såunda konstatera att garnisonssamordning ingaunda är några nya tankar i Karskrona. Kustartieriregementet (KA 2), understät CBK, var sedan 1949 organiserat enigt biden på sid 103. Regementsstabschefen var tiika chef för den amänna avdeningen. Vissa funktioner var samordnade mean kust- artieriförsvaret och regementet, t ex persone mobredovisning, bokförråd mm. Regementets utbidningsbatajoner omorganiserades under 1957 ti den struktur som nedan redovisas för Fo 15/BK resp KA 2 var dock i grunden två skida myndigheter av vika den förra hade att understödja utbidningsverksamheten vid KA 2 b a avseende materie, utspisning, kasernärenden och sjukvård. Det som kanske för den moderne betraktaren väcker mest intresse är vad som inte står omtaat i ovannämnda annars mycket detajerade go. Organisationsbestämmeserna nämner inte ett ord om hur ekonomi och panering ska skötas. A v detta kan man frestas dra den djärva sutsatsen att marinen under 1950-taet utnyttjade en utrerad form av måstyrning. Nödvändiga resurser fanns och ekonomiska ramar var inte begränsade. Måhända kan man dra het andra och kanske riktigare sutsatser också, men det skue nog kasta en skugga över "den gama goda tiden". Det fanns dock en kassaförvatning, viket framgår av TSD nr okt 25. Organisationen omfattade totat ca 600 ordinarie, extra ordinarie samt exfra tjänster fördeade på miitär ca 340 civimiitär ca 10 civia ca 250 (Här ingår ej persona för okavård samt arbetare, hantverkare m m vika avönats på sakansag. Ej heer ingår vp vika tjänstgjorde i stabs- och förvatningstjänst.) Vi gör därför ett raskt hopp, drygt 15 år framåt i tiden, ti jui 1973, då nya organisationsförändringar i marinen kungjordes på TKG Att tiden inte stått stia i marinen under dessa år framgår av att nämnda TKG upphäver organisationsbesut från 15 juni 1956, 6 feb 1959, apri1960, 26 maj 1961, 30mars 1962, 23 apri 1964, 4 juni 1964 (avser ändringar inom b a BK/KA 2), 3 juni 1966 (avser ändringar inom b a BKIKA 2 och Ör!B S), 6 juni Enigt besutet i jui 1973 skue Bekinge kustartieriförsvar/karskrana försvarsområde organiseras enigt biden på nästa sida: Mean här redovisade organisationsstrukturer igger b a OLLI-utredningen som i hög grad påverkade kustartieriförsvarets utformning samt befäsförhåandet CK- Regch. Regementet förbev fortfarande en sjävständig myndighet understäd kustartieriförsvarschefen. I utbidningsfrågor och i vissa personafrågor ydde regementschefen direkt under CM. Re

6 Stab 1) Regementets organisation oförändrad sedan besut 1957 gementschefen var också fortfarande personakårschef för vid de båda myndigheterna tjänstgörande och ruförda putonsbefäen. Man kan också ägga märke ti att myndighetsbenämningen kuperats, Fo 15/BK hade bivit BK/fo 15. Den nya organisationen kom att omfatta totat ca 800 tjänster fördeade på: miitär 330 civimiitär civia 460 De inedande åren av 1970-taet karakteriserades för försvaret som hehet av s~ccessivt ökande ekonomiska probem. Personakostnaderna steg i en oroväckande takt och utrymmet för materie förnyese minskade i motsvarande grad. 104 Kung Maj :t uppdrog därför åt ÖB såvä i december 1971 som december 1973 att i samråd med FRI ämna försag ti åtgärder så att antaet anstäda inom försvarsmakten kunde minskas. Under perioden sept -72 ti sept -76 reducerades antaet anstäda inom försvaret med närmare personer. I prop 1976/77:74 accepterar föredragande departementschef ÖB försag om en fortsatt minskning med ytterigare personer under perioden Departemenschefen anger vidare att han anser det nödvändigt med en fortöpande rationaisering och vissa strukturea förändringar. B a omtaas att F 11 i Nyköping, F 12 i Kamar samt P i Enköping ska äggas ned. Härutöver anges att reduceringar motsvarande 3-4 regementsenheter samt en reducering av vissa förvatningsenheter inom armen och marinen bör ske. Propositionen som är dagtecknad 3 mars 1977 kan därmed anses utgöra startskottet för de omfattande organisationsförändringar som vi nu tycks kunna se sutet på. Under några år i föjd under mitten av 70-taet visade marinens årsredovisningar ett besvärande överutnyttjande. Budgetåret 75/76 avsutades med ett underskott på ca 60 mkr. I detta äge bestämde sig CM för att agera. I ett handbrev dagtecknat 2 dec 1977 ti C Ör!B S, med kopior ti miitärbefähavaren i Södra miitärområdet, chefen för huvudavdeningen för marinmaterie, huvudavdeningen i Karstad, generadirektören i FRI samt CBK, skriver amira Lundva b a: "Det ekonomiska äget tvingar ti att vi snarast möjigt griper oss an med översyn av vår organisation över hea det marina fätet. Karskronaorganisationen står nu i förgrunden. Jag vi atså ha en Ag Karskrona med C Ör!B S som edare (ordf). I gruppen vi jag att CBK ska ingå." Därmed hade också CM anammat de signaer departementschefen givit uttryck för i början av år Arbetet kunde börja. Datorutvecking - organisationsteorier Möjigen kommer någon i framtiden att karakterisera 70-taet som datorteknikens genombrottsperiod. Det var under dessa tio år som datorerna förvandades från att vara enstaka exkusiva maskiner för regeringars och storföretags stöd ti att bi en hjäpreda för nästan varje människa som syssar med ekonomi, förvatning eer administration. Föroppet gick mycket snabbt och avspegas kanske bäst i OB successivt förändrade pan för datorstöd. I början och mitten av 70-taet arbetade panen i huvudsak med enstaka stordatorer som skue förse myndigheter med nödvändiga fakta. Det är därför naturigt att organisationsteorierna föjde samma väg. En samordning av resurser och stordrift i aa former bev ösenordet. I den amänna hänföresen över datasystemens möjigheter tänkte man kanske mindre på människans arbetsmijö och man refekterade kanske inte heer så mycket över att den centraiseringstendens som stordatorerna medförda gick stick i stäv mot det tidigare införda FPE-systemet. I mitten av 70-taet hade den pågående miniatyriseringen av datorernas hårdvara gjort det möjigt att framstäa mindre datorer med hög kapacitet och med överkomiga kostnader för de tänkbara användarna. Paraet med denna utvecking pågick ett intensivt arbete med datorernas mjukvara. Det tidigare kompiceade språket kunde förenkas och programmen kunde ges en sådan utformning att man inte behövde vara professor i matematik för att kunna umgås med datorer. Datorerna bev inte ängre konkurrenter ti människorna om arbetstifäen. Datorn bev istäet en rumsren arbetskamrat. Ungefär samtidgt förändras organisationsteorierna och begrepp som "decentraisering" och " deegering" bir honnörsord även inom den offentiga sektorn. Man kan naturigtvis spekuera i om det finns något samband mean dessa båda utveckingstrender. Men detta är 105

7 inte rätta patsen och tifäet - men nog kan man undra. Jag har önskat presentera den här ytiga anaysen därför att jag anser det nödvändigt att känna bakgrunden för de människor som nu skue påbörja det omfattande och ansvarsfua arbetet med att skapa en ny organisation för myndigheterna i Karskrona. Man befann sig i en brytningstid. En stor de var utbidade i den ädre skoan med fasta normer, centraisering och stordrift som grundstenar, andra åter hade degivits kunskaper om fördearna med deegerat ansvar "organisationstät", maktfördening och fexbiitet. FRI utgav under 1979 en skriftserie om decentraiseringens fördear. Amira Rudberg startade sin chefsperiod 1978 med ett kart ståndpunktstagande för decentraisering och deegering. Det är stät utom aa tvive att såvä FRI skrifter som CM agerande i hög grad påverkat organisationsutformningen i Karskrona, men dessa nya strömningar har fitrerats genom de ståndpunkter och den erfarenhet den ädre skoan stått för. Den ti synes oyckiga omständigheten att organisationsarbetet startade i en brytningstid kanske därför i stäet ska uppfattas som en förde. Man kunde härigenom skapa en asidig beysning av behandade probem. Framtiden får vä utvisa huruvida ett sådant antagande är riktigt eer ej. Utredningar på oika nivåer Om man föjer upp det genomförda organisationsarbetet i marinen under åren kanske man bibringas den uppfattningen att styrningen från centrat hå i marinstaben varit vackande. Ett bevis på detta skue kunna vara den 106 mängd direktiv som under pågående arbete successivt utgivits. Tvivesutan är antaet anvisningar mycket stort och i många fa har nya inriktningar utgivits som inte atid varit paraea med tidigare utstakade handingsinjer. Orsaken ti detta förhåande bör dock knappast sökas i en obestämd marinstab, utan mera i det förhåandet att antaet under denna tid pågående eer just avsutade organisationsutredningar på skida nivåer varit omfattande. Som exempe kan nämnas: Regeringsnivå: Försvarsutredningar -74 och -78, FLU, FFU, U 80, FK 78/FRO ( dödspatruen) ÖB-nivå: Perspektiv- och programpaner, ÖB FOP, DEPROLförsök, IRL (inköp), FÖFu (förpägnad) URG (godstp), PAV (av CM-nivå: vecking fastigheter) Ag mtruh, Ag utb, Ag edning, marina verkstadsutredningar, CM FOP Lägre regiona nivå: Ag Karskrona, PG Karskrona 82, Ag Omorg. Förbandsanays -84 Det är naturigt att denna mängd utredningar kommer att behanda ämnesområden som i många fa är gemensamma. Det är ika naturigt att utnyttja redovisade resutat från en utredning i en annan ännu pågående, eer för att förändra direktiven ti en just uppstartad utredning. Sammanfattningsvis kan konstateras att antaet samtidigt pågående utredningar varit mycket stort och att det i vissa fa kan ha varit svårt att överföra information snabbt mean oika utredningsuppdrag under pågående arbete. Men just därför att antaet utredningar har varit stort och därför att utredningsarbetet bedrivits intensivt under en reativt ång period har det totat sett varit möjigt att skapa en iterativ process som gjort det möjigt att återkoppa väsentiga resutat mean oika utredningar. Resutatredovisning CM tidigare citerade handbrev från 2 dec 1977 föjdes snabbt av mera detajerade anvisningar i "Direktiv för Ag Karskrona". (CM , A m 302) Av dessa framgår b a - Att två aternativ för fredsorg ska studeras des ett med fyra myndigheter i Karskrona och med ökad samordning mean myndigheterna inom fottan resp kustartieriet, des ett med sammansagning av Ör!B S och KÖS ti en myndighet samt BK och KA 2 ti en myndighet och med en ökad samordning avseende främst verkstäande förvatningsfunktioner mean de sammansagna myndigheterna. Myndighet Mi + civmi OrB S 222 KOS 264 S:a Fottan 486 BK/Fo KA2 283 S:a KA 375 S:a Marinen Ett anta okaiseringsaternativ ska studeras b a koncentration av BK/Fo 15 med KA 2 ti Rosenhom, en tota eer partie avvecking av Gräsvik och Stumhomen, en begränsning i utnyttjandet av Kungshomen. möjigheter ti samokaisering av utbidningsfunktioner (främst inom uhtjänst) resp verkstäande förvatning (ex vis verkstadsdrift), möjigheter att förägga den utb som sker vid KA 4 - utom radarskoa och Marinens sjukvårdsskoa - het eer devis ti KA 2. - Härutöver anges ett anta detajorganisationsfrågor (som inte redovisas här). - r den översiktiga studien ska en personaminskning på minst 150 befattningshavare ti 1985 eftersträvas inom Karskrona garnison. Så ångt huvuddragen av CM direktiv. Utgångsäget vad gäer organisationsstrukturen jämte personainnehå för BK/Fo 15 och KA 2 har tidigare redovisats. Under perioden -73 ti-76 hade vissa personaförändringar gjorts och CM fredsbesättningsista för 76/77 omfattar föjande anta tjänster. Civi Totat 104 1/ / / / / /2 g / /

8 Hea 70-taets utredningsarbete har prägats av svårigheter att faststäa ett ensartat utgångsäge. Diskussioner har förts om antaet tjänster eer antaet människor ska vara grunden. Sutresutatet bev dock att man enades om att 1V1yndighet Mi + civrni1 Civi Or B s KOS Totat BK/Fo KA Totat r-- Marinen totat ~. L_ beräkningarna ska utgå från "personår". Det kan därför vara naturigt att redovisa antaet anstäda enigt CM personaförteckning 76/77 som en jämförese med ovanstående tabe. Totat Jämförese =d anta tjänster en tab ovan / / / o / DO Myndighet Tjänster Personår Mi Civmi Civi S:a Mi Civmi Civi S:a OrB S KDS / / / /2 S:a F / / /2 52 g 889 1/2 BK/Fo 1 s 83 g 383 1/ / sg KA / /2 S:a KA / /2 3sg g 3g1 1/2 7sg 1/2 S:a marinen g / /2 164g En jämförese mean av marinstaben angivna utgångsvärden och av Ag Kars- Tjänster Mi + civmi Civi MS Ag Karskrona krona ger föjande totabid. Personår Mi + civrni Civi / /2 skinad / /2 I denna redovisning ingår ej AST R-tjm, dessutom tikommer ekonomibiträden en! normer. Den nu genomförda redovisningen spegar på ett mycket kart sätt främsta stötestenen i hea utredningsarbetet. Det vakansäge som framgår av tabeerna ovan på totat 100 personer kunde såedes inte inräknas i besparingsmået. Av naturiga skä kom vidare ekonomibiträdena att senare inräknas i tigängig personakader. En mera omstridd fråga, som vä ännu inte är het avsutad, är frågan om AST R-tjm ska ingå i personaramarna eer inte. Främst gäer det verkstadspersona, vars öner är inräknade i verkstadsimpriserna. I denna fråga har diskussionens vågor gått höga. Ag Karskrona En enig arbetsgrupp redovisar med skrivese Ör!B S nr 302 sitt resutat. Som utgångsäge för personaberäkningarna har Ag Karskrona använt något skijaktiga värden från de som tidigare redovisats. Utnyttjade värden framgår av föjande tabe. Ag Karskrona har såedes ansett sig ha betydigt fer tjänster ti förfogande men en väsentigt sämre personatäckning än vd MS anger (större vakansäge). Skinaden på den civia sidan är ti stor de hänförbar ti beräkningsnormerna för ekonomibiträden och AST R-tjm. Det säger sig sjävt att här redovisade skijaktigheter varit ett besvärande moment under organisationsarbetet. Tyvärr har förhåandet återkommit under de festa av de fortsatta redovisningarna. Här ska vä också tiäggas att det även fanns skinader mean ÖB och CM utgångsvärden. I Ag Karskrona rapport konstateras b a: Ett bibehåande av fyra myndigheter i Karskrona förordas. Härvid beräknas

9 personaminskningen fram ti 1985 efter genomförda rationaiseringar bi ca 185 personår. En sammansagning av ÖrB S och KÖS skue kunna ge en minskning på ytterigare två personår. Ag finner dock att en sammansagning skue innebära att två myndigheter med oika uppgifter och i fera avseenden väsenskid verksamhet sammanförs. Ag anser att fördearna av en sammansagning inte uppväger nackdearna. Något hinder föreigger egentigen inte för att sammanså BK/fo 15 med KA 2 ti en myndighet. Ag beräknar den möjiga ytterigare personaminskningen ti tre personår, men finner i övrigt fördearna med en sammansagning små. Det finns kara fördear med att sama aa ednings- och administrativa funktioner för BK/fo 15 och KA 2 ti Rosenhom, men att ett bibehåande av Bå Port, som uppfyer rimiga krav på okautrymmen och arbetsmij ö, innebär att investeringar på ca 10 mkr kan undvikas. Atgärd Utbidningsverksamheten för spärrbat stab, 2.batt och mudiv permanent bör föräggas ti Kungshomen. Härigenom kan annars nödvändiga investeringar, beräknade ti ca 15 mkr, på Rosenhom undvikas. Gräsvik föjdriktigt bör avveckas i den takt verksamheten kan föräggas ti Rosenhom och Kungshomen sumt att Gräsvik på sikt ämnas het. stumhomen bör bibehå as. Som skä anför Ag att en avvecking medför investeringskrävande åtgärder på andra patser samt att en avvecking kommer att få negativa konsekvenser för utbidningen vid batajon Sparre. Ag bedämmer heer inte att någon personabesparing är möjig i samband med en avvecking. Föräggningskapaciteten under jui- aug är otiräckig för ett fu ständigt överförande av "KA 4-vp" ti KA 2. Ag föresår att GKU-perioden vid en eventue överföring för här aktuea vp genomförs vid KA 4. Möjiga personabesparingar beräknas och okaiseras enigt fö j ande OrB S och KOS BK/Fo 15 och KA 2 Mi+civmi' Civi Mi+civmi civi Rationaiseringar i nom ett a t med fyra myndigheter Overgäng ti två 2 3 enrnyndigheter Nedäggning Gräsvik 7 15 Nedäggnings ivs- 30 medesind Su!1na Förstärkt personafunktion Summa Summa totat ca 190 Ag Karskrona förordar vidare en viss organisationsförändring inom KA 2. Underhåskoan, tidigare FörpS, och Mekanikerskoan föresås sammansagna ti en mot batajon svarande enhet benämnd KA Underhåsskoa (KA UhS). - Bå Port - RH (b a) en generapan kansihus ny kasern nybyggnad KA UhS ny skobyggnad med fimsa m m förråd utbyggnad mirest säskapsokaer vägar m m - Kungshomen fyttningskostnader - Avvecking Gräsvik Kostnaderna ska dock jämföras med vad ett bibehåande av Gräsvik hade inneburit. Ag beräknar för detta aternativ nödvändiga investeringar ti ca 77 mkr. Den egentiga merkostnaden för en avvecking av Gräsvik beräknas såunda ti 18 mkr. Ag beräknar dock att amän- Aternativ Driftvinster ink persona Utredningen konstaterar vidare att ett permanentande av Kungshomen som föräggning och en nedäggning av Gräsvik kommer att medföra ett betydande investeringsbehov. Kostnaderna beräknas enigt föjande ca 1 mkr 26 " 56,3 " 10 mkr 2 " S :a ca 95 mkr na rationaiseringsåtgärder samt personabesparingar ska ge kostnadsreduceringar på,9 mkr/år. Ti detta ska äggas vissa andra driftvinster på ca 0,6 mkr/år eer totat 2,5 mkr/år. Ag redovisar också kostnaderna för övriga studerade aternativ avseende BK/fo 15 och KA 2. Investeringar Bibehåen org och 0)3 mkr/år 77 mkr gruppering Koncentration RH z 7 7 mkr/år 119 mkr

10 Ag Karskrona genomförde en omfattande genomysning av förvatningsorganisation inom garnisonen. Granskningen genomfördes i tre steg. Steg Bibehåen organisation. Steg 2 Samordning inom fottan resp KA. Steg 3 Samordning mean fottan och KA. Av Ag försag framgår b a att provskjutnings- och amdet vid ÖriB S bör överföras ti BK/fo 15, samordning av hea garnisonens restaurangdrift ej bör ske, BK/fo 15 bör hänvisas ti ÖrB S för materieunderhå av fartyg och båtar, ÖriB S bör hänvisas ti BK/fo 15 för fordonsunderhå, samokaisering sker av viss röd verksamhet (minunderhå), verkstäderna vid ÖriB S/T resp BK/fo 15 kvarbir okat och administrativt enigt tidigare organisation, gemensam godstransporttermina organiseras inom garnisonen. Myndighet Mi + civmi OrB S 165 KOS 259 S:a fottan 424 BK/fo KA2 299 S:a KA 392 S:a mari nen 816 Efter stabs- och remissbehanding av Ag Karskrona försag samt med hänsyn ti FFU sutbetänkande de 3 ämnar CM med skrivese Am 302:2 nya direktiv för fortsatta försök och utredningar. CM fastägger i detta sammanhang organisationsstrukturer och personaramar för det fortsatta arbetet. Vad gäer myndigheternas organisationsstruktur accepterar CM Ag Karskrona försag avseende ÖrB S och KÖS. CM, i ikhet med FFU, anser att BK/fo 15 och KA 2 bör sås samman ti en myndighet. CM godtar er. sammansagning inom KA 2 av UhS och MekS. Vidare föreskriver CM att provskjutnings- och apteringsdetajen överförs från ÖrB S ti BK/fo 15. Kamera-, materie- och fortenheterna ges en något förändrad struktur. I okaiseringsfrågorna går CM het på Ag Karskrona huvudförsag. Av CM angivna persoanramar (personår) framgår av föjande tabe (avser sutäge efter genomförd omorg) Civia S:a För det fortsatta arbetet ger CM dessutom föjande direktiv avseende BK/fo 15 med KA 2. - Personasektionens och stabsavdeningens dimensionering och okaisering ska prövas. - Verkstadssektionens organisatoriska stäning ska särskit prövas. Försök med en inpacering i materieenheten ska därför genomföras. - Förpägnadsfunktionens detajorganisation och framtida dimensionering ska prövas i samverkan med FöFu. - Sjukvården ska inriktas mot en garnisonsvis samordning. C ÖrB S ska i samråd med CBK utreda de förändringar beträffande sjukvårdsenheternas personauppsättning som åtgärden medför. - Fortenheten ska organiseras en FortF utredningsförsag (FortF dnr 2486/77 C), viket innebär att BK/fo 15 ska understödja ÖrB S resp KÖS. Persona ur BK/fo 15 fortenhet tjänstgöringspaceras härvid vid ÖriB S. CM kräver avsutningsvis myndigheterna i Karskrona en rapport över försöken senast Ag Omorg BK, etapp Som en föjd av CM direktiv beordrade CBK med Kaf/foorder nr tisättande av en särskid arbetsgrupp benämnd Ag Omorg BK. Arbetsgruppen kom att fungera som myndighetens beredningsorgan ända fram ti juni I arbetsgruppen ingick representanter för personaorganisationerna. CM utökade givna anvisningar med skrivese " Kompetterande direktiv för fredsorganisationsarbetet i Karskrona" Am 302. Kompetteringarna var föranedda av riksdagens besut med anedning av proposition 1978/79:96, där det b a fastades att Gräsvik skue avveckas. CM begär i de nya direktiven b a: - En avveckingspan för Gräsvik. - Pan för omokaisering av fottans Basförsvarssko a. - Organisatoriska åtgärder samt behovsunderag för att fytta apteringsverkstaden från Basarehomen ti Tving samt för att åstadkomma en för garnisonen gemensam " röd verkstad". - En redovisning av genom organisationsförändringar uppkommen övertaighet. - Ett aternativ ti gäande organisation av ÖrB S pjäsverkstad och BK verkstad. Aternativet ska förutsätta att de förbandsbundna verkstäderna avveckas och ersätts med i myndigheterna ingående servicegrupper. - En redovisning av hur det fredsmässiga sambandet inom garnisonen ska anordnas. När CBK med skrivese "Marinens fredsorganisation i Karskrona - Rapport över genomförda försök vid BK/fo 15 med KA 2" nr 302 redovisar resutatet konstaterar han att försöksorganisationen prövats under ett år. Försöken har omfattat hea myndigheten utom fortenheten, vars organisation utreds samt kameraenheten vars organisation då fortfarande var under utredning av FCF. CBK anger vidare att erfarenheterna från försöken avseende den gjorda sammansagningen av BK/fo 15 och KA 2 är övervägande positiva. CBK föresår att materieenheten, i ikhet med inom MKV, benämns materieförvatning. I rapporten ämnas försag ti aternativ organisation för BK verkstad, men CBK anmäer att en omorganisation bör anstå i avvaktan på pågående

11 centraa utredningar. Sambandet inom Karskronaområdet föresås ösas genom en garnisonsväxe på Rosenhom. CBK konstaterar vidare att ytterigare personaminskningar inte kunnat föresås. Den organisationsstruktur som CBK förordar framgår av föjande skiss. En jämförese med organisationen i stort från 1973 uppvisar endast få skinader. Den tidigare verkstadsenheten CBK/fo 15 har bivit en verkstads- och servicesektion och ingår i materieförvatningen. En stabsavd har tikommit. KA 2 har fått ändrade ydnadsförhåanden. Regementsstaben har het inriktats mot utbidning och en särskid KA UhS har skapats. Detajorganisationen har dock ändrats i fera fa. Ag Omorg BK, etapp 2 ÖB fredsorganosationspan för det miitära försvaret (ÖB FOP 82-92) utgavs med skrivese Pan 302. Panen påverkade i hög grad det pågående arbetet i Karskrona. B a krävdes i panen ytterigare personaminskning inom den marina sektorn. I panen fastsås vidare att kvarteret Sparre ska ämnas samt att Bå Port ska avveckas. Ör!B S och KÖS ska sammansås ti en myndighet och handingsfrihet ska skapas för en organisation i Karskrona (MKS) motsvarande den i Göteborg. ÖB FOP resuterade i nya och kompetterande direktiv ti CBK, vika utgavs , och B a medförde direktiven krav på en reducering av ytterigare ca 30 civia tjäns- ter vid BK/fo 15 med KA 2. Ag Omorg BK insände med skrivese nr 302 försag ti fredsorganisation för BK/fo 15 med KA 2. CBK konstaterade att försöksorganisationen fungerade bra enigt hans bedömning. Vissa smärre justeringar hade dock gjorts avseende Kameraenheten. Myndighetens transportcentra hade överförts från materieförvatningen ti BK stab. Erfarenheterna från den nyinrättade stabsavdeningen var goda och sambandet avseende kommendanturtjänsten under fred-kupp-mob-krig hade förstärkts. CBK/fo 15 försag innehåer föjande personaramar ' , stabschef Enhet Stab Materieenhet Fortenhet Sjvenhet Kameraenhet Mi och civmi Civia s S: a BK edning j KA Mtr förvatn Fort enhet Sjv enhet S:a totat Den av CM avkrävda minskningen på 30 personer hade kunnat genomföras

12 Paraet med de pågående organisationsförändringarna vid BK/fo 15 med KA 2 pågick motsvarande arbete inom ÖrB S och KÖS. Med skrivese Org 301:60930 överämnade CM ti regeringen det samade försaget ti organisation av myndigheterna i Karskrona. I regeringsbesut uppdrogs åt chefen för marinen att i avvaktan på genomförande av ytterigare organisationsförändringar (b a sammansagning av ÖriB S och KÖS), faststäa provisorisk organisation för de marina myndig Myndighet Mi ~ civmi OrB S KOS S:a fottan BK/KA ' PG Karskrona -82 Medan sutfasen av Ag Omorg BK etapp 2 ännu pågick startade CM nya utredningar avseende Karskronamyndigheterna. Med skrivese Org 302:61260 skapades en ny utredning - Projektgrupp Karskrona (PG Karskrona 82). Projektgruppens arbete skue inriktas enigt föjande grundvärden: De prövade försöksorganisationerna ska utgöra grund för fortsatt utvecking. Måen i ÖB FOP ska uppnås vad gäer e~onomi och personaminskning. Av OB angiven organisationsstruktur ska vara intagen senast heterna i Karskrona. CM meddeade sitt besut med skrivese Org 301: I detta besut biäggs också de personaramar som CM faststät i sin pan för verksamheten i sin inriktning Pan 480: Dessa ramar innebar för myndigheterna i Karskrona avseende bgå 82/83 det anta tabeen visar. Den anmärkningsvärda skinaden vad gäer miitär persona mean CBK försag i nov -81 och CM ram sept -81 är hänförbar ti att personaen redovisats i tjänster respektive personår. CV Handingsfrihet ska skapas för fortsatt organisationsutvecking som ti ytterigare reduceringar. Ör!B S och KÖS ska sammansås senast Gräsvik ska ämnas som föräggning senast Utbidningen på Gräsvik ska avsutas senast Sparre skaämnas senast Bå Port ämnas med riktpunkt Utnyttjandet av stumhomen ska begränsas starkt. Kungshasförrådet ska överges på sikt. Gruppen ges vidare ett anta utredningsuppdrag som omfattar Aternativ för fortsatt samordning av underhås-, förråds- och förvatningsorganisationerna inom Karskrona garnison. Grupperings- och samokaiseringsrnöj igheter för stabs-, förvatnings-, sjukvårds- och utbidningsfunktioner inom Karskrona garnison. Härvid ska aternativa möjigheter för gruppering av BK/fo 15 med KA 2 stab och förvatningar studeras. Organisationsstrukturer och personaramar för myndigheter. Förutsättningar för och konsekvenser av att på ång sikt (efter 1992) övergå ti en organisationsstruktur motsvarande den för MKV. Om man anayserar PG Karskrona uppdrag finner man att de i väsentigt högre grad än tidigare gav uttryck för en samordningstanke. Av ursprungigen fyra myndigheter hade organisationsarbetet hittis förts fram så ångt att antaet reducerats ti två. En ogisk fortsättning var då naturigtvis att fortsätta studierna mot att redovisa förutsättningar samt för- och nackdear med ett en-myndighetsa! ternativ. I CM preiminära tidspan förutsattes att utredningen skue vara kart redan i juni Hade man kommit en bit framåt efter fyra års utredningar så hoppades man tydigen från centrat hå på att man nu skue kunna ta ett jättekiv på åtta månader. Möjigen trodde man kanske också att det tröga föret i portgången nu skue ersättas med en betydigt enkare och behagigare resa. Arbetsuppgifterna var mycket omfattande och PG Karskrona bev inte färdig på utsatt tid. I stäet kompetterade CM sina direktiv med skrivese Org 301: Direktiven som styrdes av fattade riksdagsbesut (försvarsbesutet) innebar b a att en för marinen gemensam OHS skue skapas i Karskrona. Den nya skoan skue i ett huvudaternativ vara en sjävständig myndighet direkt understäd CM. Förvatningsstöd skue ämnas av ÖriB S och BK. Härutöver skue BK/fo 15 med KA 2 kunna överta ytterigare PBS-utb från KA 4 med bibehåen organisationsstruktur för KA 2. PG Karskrona ämnade sin sutrapport och den sändes ut på remiss med CM Org 301: PG Karskrona hade genomfört sitt arbete direkt understäd " CM edningsgrupp för organisationsutvecking". Ledningsgruppen hade härvid samverkat med kontaktmän från centraa myndigheter, okaa PO samt civia myndigheter. Sjäva utredningsarbetet hade bedrivits i funktionsuppdeade arbetsgrupper med representanter för myndigheterna och personaorganisationerna. Vissa arbetsgrupper hade arbetet med en vapensagsvis uppdening inom grupperna. Arbetsgrupperna hade beyst funktionerna PG Karskrona arbete resuterade i föjande försag ti organisationsstrukturer Intendenturförvatningen skue ingå i MF som sektion. Kameraenheten deades mean PE-avd och sekt 3. Garnisonssamordning av förpägnad och oka vård skue ske inom Ör!B S/MF intsektion. sjukvårdsenheten skue vara garnisonsgemensam. I enighet med U 80 inriktning inordnades pjäsverkstaden och optiska verkstaden samt eventuet också torped- och minservicegrupperna i en för garnisonen gemensam verkstad under CBK ansvar

13 Sekt 1 Sekt 2 Stabs- och panavd BK/KA 2 föresogs ges föjande struktur Linje KA se Sekt 1 Sekt 2 Sekt 3 Sekt 4 PE-avd F~ I staben hade tikommit en sekt 4 för armefrågor. Den garnisonsgemensamma andtransportcentraen ingick i MF. Fortenheten och garnisonsverkstaden var gemensam för myndigheterna i Karskrona. Kameraenheten hade deats upp på sekt 3 och PE-avd. Den tidigare sjukvårdsenhetens paneringssekt bibehös och ingick i staben sektion 2. sjukvårdsavdeningen utgick och överfördes ti den samordnade häso- och sjukvårdfunktionen inom garnisonen. KA 2 bibehö i princip tidigare struktur. Inom regementsedningen bröts 118 stabsavd dock regementsavdeningen ut ur utbsektionen och bidade tisammans med paneringsdetajen en sjävständig enhet direkt under regementschefen. C KA 2 skue enigt tidigare besut i ny befäsordning (NBO) vidare vara personakårschef för samtiga yrkesofficerare vid myndigheten t o m kaptens grad. PG Karskrona hade varken funnit det funktionet eer förenigt med sund ekonomi att samokaisera ÖrB S och BK stabs- och förvatningdear. Den nyskapade för marinen gemensamma OHS (MOHS) gavs föjande struktur Skoan okaiserades ti Trossö (okaer i b at af Tro e). PG Karskrona hade i sina anayser funnit att skoan borde vara en sjävständig enhet direkt under CM. Skoans karaktär av utbidningsanstat för marinens bivande yrkesoffi- Myndighet Mi pers Or B S med KDS 1) Z80.5 BK/KA Z 3Z3.5 MJHS (utom eever) 1 39 Totat 643 cerare hade härvid varit ett tungt vägande skä vid projektgruppens stäningstagande. De oika organisationsförsagen innebar föjande personaramar Civi pers 1) Persona tjänstgörande vid BoMö ingår ej. Projektgruppen beräknade att ca 25 mkr erfordrades i investeringar för att genomföra föresagen organisationsförändring. C ÖrB S yttrade sig med skrivese :4786 över PG Karskrona 82 försag. Av yttrandet framgick b a S:a Z z _... MOHS bör en C ÖrB S ingå i örogsbasstabens organisation. C ÖrB S förordar att Sparre kansihus bibehås för den samordnade garnisonssjukvårdens ändamå (enigt PG huvudförsag). C ÖrB S anser att basens torped-, 119

14 min- och optiska verkstäder ej bör ingå i den gemensamma garnisonsverkstaden, utan överförs ti ÖrB S/MF som servicegrupper. Vidare anges att teeverkstaden inte bör ingå i ganisonsverkstaden. Enigt C Ör!B uppfattning bör såvä Ör!B S som BK repiera på KkrV. C ÖrB motsätter sig en sammansagning av tidigare teknisk förvatning och intendenturförvatning. C Ör!B S anser inte att det finns några större vinster att hämta i en gemensam andstransportcentra och anför vidare att om transportverksamheten ska samordnas så bör det ske över hea injen och Ör!B S härvid ges ansvaret för sjötransporterna. Ekipageavdeningen måste ges ökade resurser b a mht säkerheten och ökad beäggning i ÖHK. MUC (Marinens undersökningscentra) bör bibehåas inom KÖS organisation och inte ingå i den gemensamma garnisonssjukvården. Av CBK yttrande :897 framgår b a CBK anser att den försöksorg som skapades 1979 fungerar tifredsstäande. CBK vi dock inte motsätta sig de försag om garnisonsamordning som PG framagt. CBK accepterar att den garnisonsgemensamma stabsäkaren fredsmässigt tjänstgöringspaceras vid ÖrB S under förutsättning av att krigspaceringen sker vid BK med hänsyn ti ansvarsförhåandena i krig. Den av PG föresagna "uhsektionen" bör ges namnet "teknisk sektion", Utformningn av tee/eedvst bör t v anstå i avvaktan på pågående utredningar. CBK biträder PG försag vad gäer MOHS organisation och ydnadsförhåanden. Försaget om att Bå Port bibehåes biträds. Ska en fyttning trots at ske vore det naturigare att myndighetens stab och förvatningar förades ti Rosenhom än ti Trossö. Chefens för marinen sutförsag vad gäer organisationen av myndigheterna i Karskrona insänds efter remissbehanding via ÖB ti regeringen med skrivese Org-utr 301: Regeringsbesutet, som faststäer CM försag, utsändes /84. CM har vidare dokumenterat argutveckingen i Karskrona med skrivese Org-utr 301: Myndigheterna i Karskrona ges härvid i princip den struktur som föresagits av PG Karskrona. Organisationen trädde i kraft De personaramar som härvid är aktuea framgår av sista raden i tabeen på sid 121. CM gör dock vissa organisatoriska justeringar en! C ÖrB S yttrande vad gäer torped- och minverkstäderna, vika inte kommer att ingå i den gemensamma garnisonsverkstaden utan tiförs örogsbasens tygförvatning. Tyg- och intförvatningarna sås inte ihop. Ekipageavd understäs stabschefen. CM faststäer att hea kvarteret Sparre ska ämnas viket innebär att garnisonssjukvården samordnas i kvarteret Ankarstierna (f d fottans sjukhus). BK/KA 2 detajorganisation fr o m meddeades på BK/KA 2 tjänstemeddeande nr 84:23. Några intressanta "sutsatser": 20 års utredande av personaminskningsmöjigheter under perioden har resuterat i en personaökning på 20 pers. BK/KA 2 har i princip samma perso- Underag OrB S Mi Civi CM tjänster /77 CM anstäda /77 Ag Karskrona tjänster stat Ag Karskron~ 180 personår start 403 (Ag Karskrom resutat CM besut Ag Omorg BK etapp Ag Omorg BK etapp CM besut PG Karskrom Z9 (på siktä11:e Med avseende E:äy_&:å::::8!/HS CM program pan 81/86 CM verks- 180 order 83/ CM verks order 84/89 CM besut KOS BK/Fo 15 KA 2 M)HS Mi Civi Mi Civi Mi Civi Mi Civi ) (ingår i BK) (ingår i BK) (ingår i OrBS) r -" (ingår i OrB S) i i (ingår i BK) i T (utom eever J c -"- ) (ingår i OrBS) ( -"- ) ( -"- ) ( _,,_ J )

15 naram före som efter hea utredningsarbetet. Personaminskningarna inom fottan kompenseras mer än vä av MOHS tikomst. personautvecking i Karskrona (en CM besut, antaet anstäda, personår) Organisationsförändringarna har medfört ett investeringsbehov på ca mkr. Redovisning är Fottan KA MJHS Tota t r--- Beräknat äge 88/89 1) '-- 1) En Q.1verksamhetsorder Pan 483:61526 Förbandsanays -84 (Ag Omorg BK, etapp 3) Under 1984 fortsätts genomförandefasen av organisationsarbetet i Karskrona bi a med "förbandsanayser" vid BK/KA 2 som avsutades under våren. En motsvarande anays av Ör!B S med KÖS är inpanerad ti hösten -84. I samband med detta arbete och även senare under 1984 ändrade CM vid fera tifäen tidigare faststäda personaram;r (okt -83, se tab ovan). Vid BK/KA 2 har det därmed uppstått en brist mean PG Karskrona 82 beräknade behov (i faststäd justerad organisation) och av CM senast angivna ramar. 122 I ett beräknat äge 91/92 uppgår ditteransen ti : mi pers -30, civi pers -18,5. Förbandsanaysen visar att denna brist endast kan mötas genom en fortöpande organisationsanpassning eer ändrade uppgifter. Med den av CM ansatta ramen för bgå 89/90 på totat 600 civia inom myndigheterna i Karskrona bedöms f n en övertaighet uppstå på 33 personer inom BK/KA 2. Den bedömda övertaigheten inom Ör!B S bedöms bi större. Förbandsanaysen visar vidare att de ekonomiska sparmåen för BK/KA 2 kan innehåas. Funktionsvis utvecking I det föjande granskas endast utveckingen inom BK/fo 15 och KA 2. Ledning Enigt 1956 års besut skue fokatstaben bestå av en centraavdening och en infanteriavdening. staben ingick vidare de oika tjänstegrenscheferna. Vid centraavdeningen handades opertiva ärenden berörande förband ur samtiga försvarsgrenar, ärenden rörande förbindesetjänsten och bevakningstjänsten. Ti centraavdeningen var chefsexpeditionen knuten. Vid infanteriavdeningen handiades ärenden rörande krigsförberedesearbetet, utbidning av armeförband samt friviigfrågor för förband ur armen och KA. Chefen för infanteriavdeningen förde dessutom det direkta befäet över fo 15 okaförsvarsförbund ur armen. Han benämndes i denna sin egenskap infanterichef. Regementsstaben vid KA 2 indeades i en amän avdening med regementsexpedition, utbidningsavdening samt personaavdening. Den amänna avdeningen handade ärenden rörande fredsorganisation, anstäning, avsked, befordran m m. Vid utbidningsavdeningens handades förutom utbfrågor även uppföjningen av övningsansaget. Personaavdeningen ombesörjde redovisning av vid regementet truppregistrerad persona (d v s hea BK/fo 15 och KA 2), inkaeser, personaredovisning, mabredovisning av persona m m års organisationsbesut medförde vissa förändringar. Motiven ti detta var b a en vija att bättre samordna edningen av stödfunktionerna. CBK skue atjämt vara mobiiserings- och förvatningsmyndighet. Grundutbidningen av vp skue genomföras med tidigare ansvarsfördening. Försaget innebar att staben bev sektionsindead samt att en stabsavd tikom. Härutöver inrättades en budgetdetaj direkt under CBK. Tyg-, fartygsoch intendenturförvatningarna sogs samman ti en materieenhel En kameraenhet tikom understäd CBK. C KA 2 edningsorganisation och ansvar var i stort oförändrade års grundstruktur vad gäer BK/fo 15 edning ändrades i AG Karskrona försag. Vid en sammansagning av BK/fo 15 och KA 2 skisserades en stabsorganisation indead i sekt sekt 2 armesektion personasektion stabsavdening Budgetdetajen föresogs vara en sjävständig enhet direkt under CBK. C KA 2 stab reducerades ti en utbidningsektion med samat ansvar för a utbidningsverksamhet inom myndigheten utom vad avser reputbidning av armeförband samt friviigutbidning. Dessa frågor skue handäggas av armesektionen. Personasektionen bev gemensam för hea myndigheten. Under Ag Omorg BK, etapp fortsattes dem successiva förändringen av myndighetens edning. Arme- och personasektionerna fördes samman ti en gemensam sektion 3 med infanterichefen som huvudansvarig. Chefen för personaavdeningen var dock direkt föredragande för C KA 2 i personafrågor. Budgetdetajen omskapades ti en PE-avdening och understädes stabschefen vid BK/fo 15. PG Karskrona 82 återinförde dock den i fyra sektioner uppdeade staben 123

16 genom tiskapande av en sektion 4, viken motsvarade Ag Karskrona armesektion. Sekt 3 bev härigenom en renodad personasektion. I staben ingick fortfarande också PE-avd, stabsavd och expedition. PG Karskrona föresog vidare en utbrytning av vissa ärenden ur utbidningssektionen, vika sammanfördes i en regementsavdening under C KA 2. Som framgår av det redovisade har edningsfunktionen successivt förändrats under perioden Förändringarna är dock inte större än att man ännu i dag kan känna igen grundtankarna från Beträffande ydnadsförhåandena mean CBK och C KA 2 faststädes redan 1956 att C KA 2 skue vara understäd CBK. Detta förhåande har sedan utveckats under det fortsatta organisationsarbetet. C KKA 2 har i nu gäande organisation dessutom kart angivits såsom varande stäföreträdande myndighetschef. Förvatning Förvatningsorganisationen vid kustartieriförsvaren har under ång tid haft en stor tyngd och en funktionsvis naturig indening. Större och mera genomgripande förändringar har därför inte varit behöviga. Den under senare år at mer accentuerade ramstyrningen har dock gjort det nödvändigt att även ändra förvatningsorganisationen. Den tidigare kara funktionsindeningen har därför fått ge vika för samordningstankar som b a styrts av okaiserings- och personaminskningsfrågor. Organisationsförändringarna har prägats av varierande former ~v sammansagningar av de år 1956 besutade tjänstegrenarna och förvatningsorganen. Intendenturförvatningen från 1956 har härvid varit den enhet som genom- gått de största förändringarna års organisation ingick tidigare sjävständiga intförvatning som en intsektion i materieförvatningen. sutäget 1984 har funktionen växats ned ti en intendenturavdening inom underhåssektionen. Ansvaret för förpägnads- och okavårdsfrågor har härvid garnisonssamordnats under C ÖrB S edning. Fartygs- och verkstadsförvatning från 1956 har också genomgått skiftande öden. I 1973 års organisation redovisas en renodad verstadsenhet direkt under CBK. De speciea fartygsfrågorna handäggs av en fartygs- och verkstadsdetaj inom stabens sektion 2. Ag Karskrona presenterar en i princip oförändrad verstadsedning och verkstadsorganisation, men föresår tikomsten av en fartygssektion inom materieförvatningen. Som en föjd av CM direktiv föresår Ag Omorg fera förändringar på fartygs- och verkstadssidan. B a föresås viss samordning inom garnisonen samt som ett aternativ att den förbandsbundna verkstaden avveckas samt ersätts med servicegrupper. Under det fortsatta arbetet i Ag Omorg BK ändras verkstadsenhetens tydningsförhåande så tivida att den fyttas in som en verkstads- och sevicesektion inom materieförvatningen. PG Karskrona presenterar i sin tur en ide om garnisonsgemensam verkstad under CBK edning. Detta innebär en genomgripande och under modern tid ej prövad organisationsform vad gäer verkstadstjänsten i Karskrona. I CM besut justerades PG Karskrona försag något, men grundprincipen kvarstår. sjukvårdförvatningen i 1956 års organisation var kompett med b a expedition, sjvmaterieförråd, sjukhus, sjukavdening på Kungshomen samt tandpoikinik. Paneringsfrågorna handades av stabsäkare med biträde av den faggunderofficer som tjänstgjorde som uppbördsman vid sjvmaterieförrådet ändras benämningen ti sjukvårdsenhet. En häso- och sjukvårdsdetaj ingående i uhavd tiskapas inom BK stab sektion 2. I övrigt var organisationen i stort oförändrad. Ag Karskrona behandar i sin sutrapport i begränsad omfattning sjukvårdsfunktionen vid BK/fo 15 med KA 2. Ag föresår dock ett permanentande av tidigare tiämpade rutiner genom tiskapandet av ett garnisonsgemensamt "Marinens sjukhus" inom KÖS organisation. Härvid kan den sutna vården vid KA 2 avveckas. Under det fortsatta utredningsarbetet utveckas garnisonssamordningstankarna för att i sutäget 1984 resutera i en fuständig samordning under C Ör!B S edning. Denna utvecking har underättats av de ändrade former sjuk- och tandvården under motsvarande tid genomgått inom den civia sektorn. Kamera- och kassatjänsten syns i tidigare organisationsförsag haft en något underordnad betydese. Koppingen ti panerings- och personafunktionerna var svag. Av kbr 1956 juni 15 framgår att FCF genomfört undersökningar avseende kassatjänstens organisation vid Sydkustens marindistrikt. Arbetet hade givit ti resutat att en för marindistriktet gemensam kassa borde inrättas fr o m jui CM anser att man i avvaktan på fortsatta utredningar t v inte bör inrätta någon kassaavdening vid BK/fo 15. I mo 582 sept anger CM att föreskrifter för kassatjänsten kommer att meddeas i särskid ordning. kbr 1956 okt 19 förordnade Kung Maj:t att en gemensam kassa för myndigheterna försöksvis skue inrättas. Försöken avsutas i och med Kung Maj:t faststäer ny personaförteckning 1964 för marinen. I samband därmed organiseras en egen kassaavdening inom BK/fo 15 fr o m Kassaavdeningen bir direkt understäd CBK. En särskid kassadetaj orgniseras vid KA 2. Enigt 1973 års organisationsbesut ges kassaavdeningen ökade uppgifter och namnbyte sker ti kameraenhet. Vid enheten handägs ärenden rörande kassatjänst, kostnadsredovisning, personafrågor, avöningar och inköpsärenden. Ag Karskrona finner i sitt arbete att starka serviceskä taar för ett bibehåande av en kassadetaj vid KA 2. Kameraenheten försås få något ändrade uppgifter om personafunktionen sammanordnas inom BK/fo 15 stab. Ag omorg BK, etapp och 2 behandar endast perifert kameraavdeningens organisation och uppgifter. Inga större eer principiea förändringar föresås. jui 1979 ger CM direktiv ti C Ör!B S och CBK om en ny utredning avseende samordning av kameratjänsten för myndigheterna i Karskrona. I november samma år hemstäer CM hos FCF om biträde med detta arbete. Utredning kan dock inte avsutas på av CM begärd tid. FCF anser att försök med ev ny organisation måste bedrivas fram ti jui -82. PG Karskrona 82 genomför en omfattande anays av kameratjänsten. Arbetsgruppen föresår att myndigheternas kameraenheter ska utgå och uppgifterna fördeas på resp PE-avdeningen och sektion 3. Ag finner detta vara en mer ändamåsenig ösning än en garnisonsgemensam kamerafunktion, viket aternativ också studerats. Som motiv anförs b a att genomförandet av ÖB FOP kräver en utökad samordning avseende budgetering och redovisning samt att en ökad kopping avseende önefunktion och övriga personaadminist

17 rativa åtgärder eftersträvas. Fortenheten har under större deen av utredningsarbetet i Karskrona haft en viss särstäning. Enhetens organisation och omfattning har ti stor de regerats genom centraa utredningar. Som en kuriositet kan nämnas att den senare så segsitna frågan om storeken på myndigheten i "egen regi-styrka" enigt 1956 års organisationsbrev avfärdades i en fotnot- "erforderigt anta, avönade från sakansag". Fortenhetens struktur har i at väsentigt varit oförändrad under hea utredningsarbetet. Efter 1956 genomystes fortenhetens organisation vid två skida tifäen års organisationsförsag innebar b a att verksamheten vid BK/FE integrerades med örogsbasen, varvid Ör! B S (och KÖS) understöddes av BK/FE vad gäer fastighetsförvatning. BK/FE gavs också motsvarande ansvar vad gäer vissa andra statiga civia myndigheter i Karskrona. Vid ÖrB S tjänstgöringspacerades viss persona ur B K/FE. PG Karskrona finner inga skä som taar för en strukture förändring av FE organisation och uppgifter. En personaminskning på 10 % främst avseende hantverkspersona förordas dock. Medbestämmande Under hea utredningsarbetet har personaorganisationerna detagit. Efterhand som agstadgade bestämmeser om medbestämmande tikommit och trätt i kraft har samarbetet PO - myndigheter ökat i omfattning. Förhandingar och avta om Karskronamyndigheternas organisation har genomförts och sutits på såvä CM - som myndighetsnivå. Icke oväntat har den främsta stöte- stenen i förhandingarna berört personaramarna. Från PO sida har man också genomgående stät krav på redovisning av effektivitetsvinster i samband med framagda eer besutade organisationsförsag. Under arbetet har PO varit representerade i edningsgrupper, styrgrupper, referensgrupper samt i funktionsvisa arbetsgrupper. PO har regemässigt utsett särskida kontaktmän inom injeorganisationen. CBK/KA 2 synpunkter Jag har föjt organisationsarbetet i Karskrona från skida utgånspunkter som C PE-avd/Marinstaben som C KA som C MS/2 (Orgsektionen) som CBK/KA 2 Det är därmed naturigt att jag har en något spittrad uppfattning om må och resutat och mina värderingar av det genomförda arbetet kan komma att påverkas av en dubbe ojaitet. Den fråga man naturigtvis stäer sig är om det omfattande arbetet edde fram ti mået och om uppnådda resutat verkigen gav den ökade effektivitet och den minskade resursförbrukning som var avsikten. Med så kort distans som vi nu ännu har ti sutresutatet finns det knappast några möjigheter att besvara här uppstäda frågor. De s k "sutsatser" som redovisades på sid 120 och 122 väger vä inte atför tungt i detta sammanhang. Så mycket kan man dock säga att BK/KA 2 fått en bred och djupodande genomysning av sin organisation. Den "uft" som möjigen fanns tidigare i personatigången har komprimerats ti ett abaut minimum. Möjigen har t o m personaramarna gjorts något för snäva med hänsyn ti myndighetens utökade uppgifter avseende ubåtsskydd, mabberedskap och utbidning. Det som ger mig det kanske starkaste intrycket är dock att den 1956 skapade organisationsstrukturen för BK/fo 15 och KA 2 visat sig så framsynt och arbetsdugig att den ti väsentiga dear består även efter 1984 års avsutade organisationsutredningar. Den då skapade rofördeningen och ydnadsförhåandet mean CBK och C KA 2 har bestått och även fått tjäna som mönster för senare tikomna organisationer. Organisationsmodeen utnyttjas som föraga för dear av pågående omorganisationsarbete inom armen års organisation byggde på en ogisk uppdening av myndighetens operativa-, förvatnings-, mobiiserings- och utbidningsansval Den undvek dubbeorganisationer genom att föreskriva vissa samordnings- och understödsuppgifter för CBK gentemot C KA 2. Samtidigt var organisationen tiräckigt kompetent för att tiåta vad vi i modern tid kaar deegering och decentraisering. Den funktionsvis indeade förvatningsorganisationen var stark och byggde på en nödvändig och omfattande kunskap om myndighetens materie, persona och uppgifter. Moderna krav på systemsammanhåning och systemansvar har tvingat fram en utökad samordning mean de oika fackområdena. Dagens organisation syns timötesgå detta, utan att därför tubba på kvaitetsmedvetandet. På den operativa sidan företer kanske dagens organisation väsentiga skijaktigheter i förhåande ti den organisation som faststädes Fördjupar man sig emeertid närmare i nu gäande arbetsordning och nu gäande organisation finner man att skinaderna i arbetssätt och uppgifter är förvånande små. De moderna kraven på edning av ubåtsskydd och försvar mot överraskande anfa tvingar fram en arbetsform inom staben som svarar mot 50-taets centraavdenings. Finns det då några vinnare och finns det några förorare i det genomförda organisationsarbetet? Aa de som är kvar i den nyigen besutade organisationen bör känna sig som vinnare. Det har under det pågående arbetet varit en genomgående strävan att förbättra arbetsmijön, att öka medstämmandet och arbetstivsen. Förorarna är naturigtvis de som nu stäes utanför organisationen antingen på grund av övertaighet eer på grund av att många tjänster inte nybesätts i samband med avgångar. Men som framgår av tidigare redovisning, har det stora antaet tjänster inte förändrats på det drastiska sätt som från skida hå många gånger påståtts. Snarare torde det vara så att de ökade möjigheterna ti detidstjänstgöring som numera medges har skapat förutsättningar för att bereda arbetstifäen åt fera än tidigare. Man hoppas också att chefen för marinen är vinnare. Den omfattande ökningen av den offentiga sektorn har åtminstone vad gäer marinen i Karskrona kunnat håas nere i en nära nog O-tiväxt. Det omfattande utredningsarbetet syns också kunna resutera i att mede överförs från andra sektorer ti en nödvändig materieförnyese inom marinen. I förhåandet miitära - civia så har " kampen" om anstäningsmöjigheterna medfört vissa föruster inom den civia sektorn. Det får nu inte uppfattas som en kompetensfråga, utan grundar sig framför at på krigsorganisationens krav

18 samt på de nya uppgifter den ändrade beredskapssituationen stäer. sutigen kan man vä konstatera, och jag gör det med ett bekagande, att förespråkarna för stordrift och samordning fått vissa fördear före "decentraisterna" i och med att den sutiga organisationen i vissa väsentiga dear kom att omfatta principer om garnisonssamordning. Jag har en stark aversion mot påtvingade giftermå och jag anser att en ytterigare utvecking av garnisonstankarna kan föra ti icke önskvärda resutat som t ex brister i fackkunskap och därmed inkompetent edning. En okritisk fortsatt samordning fjärmar fredsorganisationen från krigets krav. En sutösning i Karskrona motsvarande den i Göteborg kan jag därför b a av dessa skä inte anse motiverad. WIRENS REDERI AB/ RUNE NILSSONS REDERI AB Utför aehanda transportuppdrag ti sjöss Tfn PTEA ERNST NYMANS HERREKIPERING 128 Etaberad Erbjuder at i uniformer och tibehör för Kung. Fottan John-Erik Jansson Ronnebyg. 39 : Karskrona : Tfn Kvaificerad persona, kvaificerad utbidning för miitära uppdrag Huvudkontor: Sehstedtsgatan 11 Box Stockhom Teefon

19 Ericsson i försvarets tjänst Ericsson Radio Systems har fuständigt kunnande inom områdena sensorsystem, kommunikation, edningscentraer och fygeektronik. stora satsningar på ett område ger tekniska andvinningar på ett annat. Därför kan vi satsa stort. Ti godo för den som behöver hea system. Men också för den som vi ägga pusset sjäv. ERICSSON RADIO SYSTEMS AB FÖRSVARSPRODUKTER STOCKHOLM TEL: , TELEX: BOX 1001, MÖLNDAL TEL: , TELEX: ERICSSON ;e ~J~ ~ m ~ Ledamoten NILS EKLUND Nis Ekund är överseöjnant vid Kusartierie. Han har b a vari kurschef vid MHS och bach vid CK. Nu är han chef för produktionsedningsavdeningen i marinstaben. Nya stridsuppgifter ti Ka-förband; semantisk ordek eer verkigt behov? Uppgifter då och nu De stridsuppgifter som vi idag stäer ti Ka-förband är i stort samma som användes redan på 40-taet. Grundäggande bestämmeser återfinns i Fätregemente för Kustartieriet (FRKA). Ett regemente som i väntan på att marinens gemensamma taktiska regemente ska faststäas fortfarande gäer, men som av naturiga skä atmer säan används i taktisk utbidning. Taktik och framförat hotbiden har ändrats sedan FRKA skrevs. Tidigare var angriparen i huvudsak " endimensione'', dvs ett överskeppningsföretag riktat mot oss var sjöburet. Dagens och morgondagens angripare utnyttjar nu för sina amfibieoperationer såvä vattnet som uften för att föra över styrkor ti eer mot Ka-försvarande områden. Det är naturigt att vi tidigare inriktade våra vapensystem mot det hot som den sjöburna angriparen utgjorde. De oika sjöfrontssystemen hade sina vä definierade uppgifter i striden. Man fick en bindning mean vapensystem och uppgifter, som var reevanta, men egentigen endast för de vapensystem som då fanns och då kunde sättas in mot angriparen. Det förefaer emeertid, som om stridsuppgifter ti dagens förband i stor utsträckning fortfarande är beroende av vapensystemets utformning och arvet och i mindre omfattning av det syfte, man vi uppnå med striden. Knytningen ti vapensystem är mest påfaande vid avvärjningsuppgiften. Förband som innehåer kombinationen minor och artieri eer robot får automatiskt denna uppgift. Detta kan i vissa fa eda ti absurditeter. Avvärjningsuppgift - att bryta fiendens anfaskraft eer hindra honom att genomföra viss verksamhet - ges exempevis ti ett rörigt spärrkompani därför att förbandet innehåer min- och robotkomponent. Om förbandet verkigen kan ösa uppgiften har adrig ifrågasatts. Med nuvarande terminoogi ska uppgiften egentigen också stäas ti det kommande amfibiekompaniet. Ett förband som innehåer några "enstaka" robotar och minor. Ett av våra kraftfuaste förband - 12 cm kabatajonen - får däremot idag uppgiften att försvåra, dvs att tifoga fienden föruster så att han tvingas begränsa sina uppgifter. Detta av gamma hävd, för artieriförband ska ha denna uppgift! Ovanstående exempe visar på probemet. stridsuppgifterna är avhängiga vapensystemet och inte syftet med striden och är egentigen ganska oogiska. Frågan är om det finns ett verkigt behov av nytänkande, eer om vi ska ha det som tidigare, dvs om exempevis de tre väsentigaste sjömåsuppgifterna 131

20 ska ha innebörd och syfte enigt nedan ~ avvärjningsuppgift ges ti sammansatta förband som innehåer min- och artieri/robotkomponent. (Syftet att bryta fiendens anfaskraft, hindra honom att.... ) ~ försvårauppgift ges ti artieri- och robotförband och minförband. (Syftet att tifoga fienden föruster så att han tvingas begränsa sin verksamhet) ~ hindrauppgift ges ti minförband. (Syftet att tifoga fienden sådana föruster att han tvingas avbryta sin verksamhet). stridsuppgifter och stridssätt Striden förs med ett bestämt syfte. Detta anges med en stridsuppgift. stridsuppgifterna kan och bör ösas på oika sätt, genom oika metoder ~ nämigen stridssätt. I armen är sammanhanget stridsuppgift ~ stridssätt noga utrett och regerat (AR 2 3:31~35). Hos oss i marinen är en sammanbandning mean exempevis stridssättet avvärjningsstrid och uppgiften att avvärja vanig. Och hur många gånger har inte kustjägarförband givits uppgift att anfaa, som ju är ett sätt att föra striden och inte någon stridsuppgift! Det kommer inte att bi enkare i framtiden, då amfibieförbanden kommer att tiföras krigsorganisationen. Vi ska då också kunna genomföra fördröjningsstrid i skärgård. Mot bakgrund av det nya tvådimensionea hotet, ny syn på edning av förband, nya tikommande förbandstyper, ökad samverkan med armestridskrafter samt naturigtvis förhåandet att enheter ur armen i stor utsträckning ingår i Ka-förbanden finns mycket som taar för, att vi bör ta ti oss det bästa av ar- mens synsätt avseende sammanhanget stridsuppgift ~ stridssätt och uppgiftsformuering. Förhåandet, att syftet med en stridsuppgift om möjigt bör vara uttryckt på samma sätt inom hea försvarsmakten, taar också för detta. stridsuppgiften måste vara koppad ti ett bestämt syfte. Des för att chef som stäer uppgiften härigenom entydigt ska kunna taa om vad han vi ha gjort, des för att mottagande chef ska veta vad som förväntas av honom. Dessutom måste uppgiften vara städ så att understäd chef har möjighet att ösa den. Detta är grundäggande. Andra faktorer att överväga är o avvärjnings- och fördröjningsstrid för Ka-förband (framförat i skärgårdsterräng) påminner i mångt och mycket om armens sätt att genomföra striden. Varför då inte använda sig av samma terminoogi ~ oberoende av viket medium fienden tränger fram inom/på? o uppgifter som är överfödiga (dvs andra uppgifter taar bättre om syftet med striden) bör rensas bort ~ även om de är gama och invanda. En värdering av ovanstående ingångsvärden ger b a vid handen att Ka-förbanden kan och bör ha samma stridssätt som armeförbanden. stridssätten (metoder för att ösa stridsuppgiften) bir då för Ka-förbanden o avvärjningsstrid o fördröjningsstrid o anfa o försvar Avvärjningsstrid är ett kompext integrerat stridssätt som kräver "sammansatta" förband. Fienden ska hindras att tränga fram genom ett visst område såvä på (som under) vattnet, på marken och i uften. Avvärjningsuppgiften bir en "totauppgift". Avvärjningsuppgift kan därför bara ges ti högre förband och batajon. Dessa förband är de enda som har förmåga att ösa den kompexa uppgiften. Fördröjningsstrid däremot ~ dvs att vinna tid och/eer titvinga fienden föruster ~ ska även ägre förband kunna genomföra. Fördröjningsstrid ingår som en de av avvärjninggstriden. stridssätten kan kombineras på oika sätt. Avvärjningsstrid genomförs som fördröjningsstrid, anfa och försvar. Fördröjningsstrid genom anfa och försvar. Av bid 4 framgår sambandet mean stridsuppgiften och sätt att föra striden. Samtiga uppgifter som avser sjömåsstrid och insats med markstridsförband framgår av biden. stridsuppgifterna knyts ti stridssätten. Uppgiften att exempevis avvärja innebär att striden ska genomföras som avvärjningsstrid. Chef som får avvärjningsuppgift genomför sin avvärjningsstrid som fördröjningsstrid, anfa och försvar. De stridsuppgifter ~ syftet med striden ~ han i sin tur ger sina understäda chefer beror på äge, förbandssammansättning och det sätt han avser att föra striden. Rent principiet kan en batajonschef utnyttja samtiga stridsuppgifter i bid 4 ~ förutom en. Avvärjningsuppgiften. Den kan bara ösas av batajon och högre förband. Tidigare har påvisats den nuvarande knytningen mean stridsuppgift och vapensystem. Ti viss de finns bindningar kvar. Det är ju ändå vapensystemets kapacitet som avgör syftet med en insats mot fienden! Innan jag närmare går in på de uppgifter som ämpigen kan stäas ti oika Ka-förband kan två exempe på avvärjningsstrid vara av intresse. I utkastet ti det nya taktiska regementet för kustartieriet (TR:KA) finns några gama, beprövade och grundäggande moment som beskriver grunderna för Ka-förbandens taktiska utnyttjande o Ka-förbandens förstahandsuppgift är att avvärja fiendens framträngande mot och genom skärgård. o Om fiendens anfaskraft inte kan brytas i havsbandet ska hans fortsatta framträngande genom skärgården fördröjas och därefter avvärjas innan han når hamnar och urastningsområden på fastandet. o strävan är att utkämpa striden i havsbandet i samverkan med... AR 2 terminoogin vid avvärjningsstrid översatt ti Ka-förhåanden och andemeningen i momenten ovan visas i bid och 2. I första faet (bid ) genomför den fasta spärrbatajonen sin avvärjningsstrid i havsbandet. Fördröjningsområdet är området från artieriporte fram ti avvärjningsområdet. Eventue fördröjningsstrid på "insidan" av spärrbatajonens avvärjningsområde genomförs av tikommande amfibieförband. I fa två (bid 2) genomför amfibiebatajonen fördröjningsstrid utefter HU VUDLEDEN fram ti avvärjningsområdet vid D NÄS ~C ÖN, där fienden sutigt ska hejdas

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande 7 Motion 1982/83: 697 Thorbjörn Fädin m. f. Ökat sparande Ett omfattande sparande inom den privata sektorn är av avgörande betydese för samhäets kapitabidning och därmed för den ekonomiska tiväxten. Genom

Läs mer

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr.

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr. r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kaese/underrättese 2014-09-01 Sammanträde med: Barn- och utbidningsnämnden Datum: 2014-09-17 Tid: 13.30 Pats: Astermoskoan Ärende. Upprop Biaga 2. Va av justerare 3. Godkännande

Läs mer

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås Motion ti riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskoärarutbidning i Borås Bakgrund Riksdagen fattade under våren 1984 besut om avvecking av förskoäraroch fritidspedagoginjer

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning Verksamhetsberättese 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Det ska vara skönt att eva Aa som har bestående och omfattande behov av vård och omsorg, har rätt ti gratis munhäso bedömning och tandvård

Läs mer

l iootterdotterdotterdotterbolag

l iootterdotterdotterdotterbolag Intresseboa Dotterboa et AB ÖviksHem Dotterdotterboa ootterdotterboaa 2008 Intresseboa Dotterdotterboa /kommun omsködsviks J Moderboag: Rodret i Örnsködsvik AB o otterföretaa Ovik Eneroi AB ootterdotterboaq

Läs mer

Låt ledarskap löna sig!

Låt ledarskap löna sig! Låt edarskap öna sig! Ledarnas Chefsöner rapport 2010, om Ledarna chefsöner 2010 1 Innehå Låt önen spega edarskapets värde 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer

Läs mer

5. Roger Nordén, Ä:.' I

5. Roger Nordén, Ä:.' I ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfuírnäktigo i Timrå kommuns besut den 24 augusti 2015, 112 _.í»-i,,0_. D0k.d 99749 Postadress Besöksadress Teeïon Teefax Expeditionstid Box 314 Backgränd 9 0611-46 06 00 0611-51

Läs mer

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng REMISS 1 (1) Länsstyresen Skåne 2014-09-19 Dnr 211-23206-2014 Kontaktperson Förvatningsavdeningen Axe Starck 010-2241000 Ängehoms kmjm,~n 2014-09- 2 2 Angående ansökan om tistånd ti kameraövervak n i ng

Läs mer

Nr 742. Mot. 1973:742 lo. av fru Eriksson i Stockholm m. fl. angående utfonnrtingen av planerad tenninalbyggnad på Arlanda flygplats.

Nr 742. Mot. 1973:742 lo. av fru Eriksson i Stockholm m. fl. angående utfonnrtingen av planerad tenninalbyggnad på Arlanda flygplats. Mot. 1973:742 O Nr 742 av fru Eriksson i Stockhom m. f. angående utfonnrtingen av panerad tenninabyggnad på Aranda fygpats. En ny utrikes terminabyggnad på Aranda är besutad. Det är i hög grad en fråga

Läs mer

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l Motion ti riksdagen 1988/89: av Bengt Westerberg m. f. (fp) Förbättrad omvårdnad Det kan tyckas att en utvecking av den medicinska vården skue medfora mindre krav på omvårdnaden. Så är det dock inte as.

Läs mer

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi jsociastyresen 204-03-03 Reger och behörighet/kassifikationer Dnr: 4.2.-552/204 och terminoogi Termista samt svarsma Biaga Läkemedessäkerhet (6) Svar ämnat av (kommun, andsting, organisation etc.): Inspektionen

Läs mer

REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR

REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR SAMARBETE - VAD INSPEKTERAS - HUR FRAMSKRIDER INSPEKTIONEN OCH - HUR FRAMSKRIDER FORTSÄTTNINGSÅTGÄRDERNA Häsoinspektörernas svenskspråkiga skoningsdagar 8.-9.10.2014 Tammerfors

Läs mer

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Utbidningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Hogia PA-kompetens AB Kompetens är färskvara. Inte minst inom det personaadministrativa området. Ständig uppdatering är en förutsättning för din framgång

Läs mer

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion Mot. 1982/83 1435-1444 Motion 1982183 : 1435 Lars Werner m. f. Inandsbanans upprustning Bakgrund Redan 1975 fattade riksdagen ett positivt besut om inandsbanans upprustning. Den första borgeriga regeringen

Läs mer

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län LAFA 1:2005 Sex- och samevnadsundervisning i skoan En kartäggning av sex- och samevnadsundervisningen på sju högstadieskoor i Stockhoms än Landstinget förebygger aids (Lafa) är Stockhoms äns andstings

Läs mer

Svenska Spels GRI-profil 2013

Svenska Spels GRI-profil 2013 Svenska Spes GRI-profi 2013 Svenska Spes Håbarhetsredovisning 2013 är en integrerad de av årsredovisningen och pubiceras även på svenskaspe.se. Redovisningen sker enigt GRI, nivå C+. Håbarhets redovisningen

Läs mer

l l l l l l l l l l l l l l l

l l l l l l l l l l l l l l l VD-Förord. "En spännande start och ett spännande sut" Ja så kan man besiva verksamhetsåret 202, där vi i början av året påbörjade den sista deen i "Nordstreamprojektet". Ett arbete som varit mycket framgångsrikt

Läs mer

TIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET 1771 MED FÖRSTÅND OCH STYRKA UTGES AV KU~GL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET

TIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET 1771 MED FÖRSTÅND OCH STYRKA UTGES AV KU~GL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET TIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET 1771 MED FÖRSTÅND OCH STYRKA UTGES AV KU~GL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET N:r 3 1984 TIDSKRIFT I SJÖV ÅSENDET FÖRSTA UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET KARLSKRONA POSTGIRO 125

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Antagen av kommunfumäktige 2014-01-20 5 Besöksadress ya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunstyresen 685 80 Torsby direkt 0560-160 00 växe 0560-160

Läs mer

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs hea rapporten: www.s.aand.fi/utbidning_kutur/utbidningsbehov.pbs Utbidningsbehov vem vad hur var Nuvarande utbidningsnivå Kort sammanfattning Hur ser åänningarnas framtida utbidningsbehov ut? Vika har

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 3 1963 Meddeande från Kung. Orogsmannasöskapet Nr 2!1963 Ordinarie sammanträde den 6 februari 1963. (Utdrag ur protoko). Meddeade ordföranden att sedan nästföregående sammanträde

Läs mer

Återinför namnet Drevviksstrand i stället för Östra Skogås svar på medborgarförslag väckt av Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking

Återinför namnet Drevviksstrand i stället för Östra Skogås svar på medborgarförslag väckt av Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA 2014-11-03 KS-2012/260.109 1 (3) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng viktoria.thonang@huddinge.se Kommunstyresen Återinför namnet Drevviksstrand i stäet för Östra

Läs mer

Ledarnas rapport om chefslöner 2012

Ledarnas rapport om chefslöner 2012 Så beönas edarskap Chefsöner 2012, Ledarna Ledarnas rapport om chefsöner 2012 1 Innehå Så beönas edarskap 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer önens storek?

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 5 1965 KOMMENOCRKAPTENEN GUNNAR GRANDIN Kostnad och effekt hos marina vapensystem - några refexioner inför dagens tekniska och ekonomiska utvecking Föredrag hået av kommendörkapten

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Malin Kronmar augusti 2015 p wc

www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Malin Kronmar augusti 2015 p wc www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommuna revisor Main Kronmar augusti 05 p wc Granskning av inköpsrutiner och köptroheten mot everantörer Innehåsforteckning. Sammanfattning och revision

Läs mer

Chefen & Arbetsmiljön

Chefen & Arbetsmiljön Chefen & Arbetsmijön INNEHÅLL Arbetsmijö vad är det? 4 Varför satsa på arbetsmijön? 5 Arbetsmijö ständigt pågående 7 Måste eer möjighet? 8 När mår vi bra på jobbet? 9 Ledarskapet som arbetsmijöfaktor 10

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-04-16. Astrakanen, tisdag 2013-04-16, kl 13:30-17:40

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-04-16. Astrakanen, tisdag 2013-04-16, kl 13:30-17:40 rnj BÅSTADS Sammanträdesdatum 2013-04-16 1(15) Pats och tid: Besutande: Astrakanen, tisdag 2013-04-16, k 13:30-17:40 Åsa Ragnarsson (M), ordförande Uno Johansson (C) Eddie Grankvist (BP) Ingea Stefansson

Läs mer

TIDSIZRIFT I SJÖVÅ.SENDET

TIDSIZRIFT I SJÖVÅ.SENDET TIDSIZRIFT I SJÖVÅ.SENDET 1771 MED FÖRSTÅND OCH STYRKA UTGES AV KUNGL ÖRLOGSMANN;\SÄLLSI(APET N: r 1 1987 TIDSKRIFT I Marindiesar med mercedes-kvaitet Våra ubåtar kräver en absout påitig huvuddiesel Näcken-ubåtarna

Läs mer

Nr Mot. 1975: av herr Hermansson m. D. med anledning av propositionen 1975: 97 angående rörlig pensionsålder m. m.

Nr Mot. 1975: av herr Hermansson m. D. med anledning av propositionen 1975: 97 angående rörlig pensionsålder m. m. Mot. 1975: 2129 6 Nr 2129 av herr Hermansson m. D. med anedning av propositionen 1975: 97 angående rörig pensionsåder m. m. Under hea den ånga tid opinionsyttringar förekommit och försag stäts om sänkt

Läs mer

Timkostnadsnorm för år 2015

Timkostnadsnorm för år 2015 DoMSTOLSVERKET SVERIGES DOMSTOLAR DATUM 2014-09-29 DIARIENR 1319-2014 1 (1) Regeringskansiet Justitiedepartenentet 103 33 Stocd10m Timkostnadsnorm för år 2015 Enigt 3 förordningen (2009:1237) om timkostnadsnofn

Läs mer

LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika

LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika Utrikeskrönikan granskar i dag den brittiska tidningsbranschen, närmare bestämt utveckingen på och kring Londons ärevördiga tidningsgata Feet Street. Den nya tekniken gör

Läs mer

HandledarGuiden. - till dig som tar emot en praktikant år från PraktikService Malmö stad

HandledarGuiden. - till dig som tar emot en praktikant år från PraktikService Malmö stad HandedarGuiden - ti dig som tar emot en praktikant 16-20 år från PraktikService Mamö stad PraktikService är en servicefunktion inom Utbidningsförvatningen Mamö stad som arbetar med att samordna och administrera

Läs mer

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET 489 IDEOLOGI OCH VERKLIGHET Av jur. kand. GUSTAF DELIN Högerpartiets programkommie har nu uppösts. Detta betyder ångt ifrån att programarbetet inom partiet kommer att avstanna. Tvärtom kommer man nu på

Läs mer

Om- och utbyggnad av Edboskolans kök och lastkaj

Om- och utbyggnad av Edboskolans kök och lastkaj BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-12 GSN-2013/519.252 1 (4) HANDLÄGGARE Hammarund, Bengt 08-535 360 29 Bengt.Hammarund@huddinge.se Grundskoenämnden Om- och

Läs mer

Ulf Sundberg. Kriget i Finland

Ulf Sundberg. Kriget i Finland Att bygga en skärgårdseskader - En saming brev i Riksarkivet från översteöjtnant Car Oof Cronstedt ti Gustav III under sutet av år 1789 och början av 1790 Kriget i Finand Uf Sundberg Sedan år 1788 pågick

Läs mer

Nämndernas inköpsverksamheter bedrivs inte på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Vi grundar vår bedömning på att antalet

Nämndernas inköpsverksamheter bedrivs inte på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Vi grundar vår bedömning på att antalet x. > KARLSHAM 2015-08-28 Kommunens revisorer Kommunstyresen KF:s presidium för kännedom Granskning av inköpsrutiner och köptrohet mot everanterörer På uppdrag av revisorerna i Karshamns kommun har genomfört

Läs mer

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 12 342 (371) Närvarande: (markerade med x, tjänstgörande ersättare i ledamots ställe markerade med xx):

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 12 342 (371) Närvarande: (markerade med x, tjänstgörande ersättare i ledamots ställe markerade med xx): KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 12 342 (371) Kommstyresen 2012-11-20 PROTOKOLL FRÅN SAMMANTRÄDE MED KOMMUNSTYRELSEN Pats och tid: Asarumssaen, k7.00-18.30 Närvarande: (markerade med x, tjänstgörande ersättare

Läs mer

Ärende nr 9. Yttrande över "En kommunallag för framtiden {SOU 2015:24)

Ärende nr 9. Yttrande över En kommunallag för framtiden {SOU 2015:24) Ärende nr 9 Yttrande över "En kommunaag för framtiden {SOU 2015:24) 59 ~Tingsryds ~kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 11 (26) Kommunstyresens arbetsutskott 2015-09-07 273 Yttrande över "En kommunaag för fram

Läs mer

l. Upprop 2. Val av justerare 3. Introduktion till föreningsliv/fritidsverksamhet för nyanlända

l. Upprop 2. Val av justerare 3. Introduktion till föreningsliv/fritidsverksamhet för nyanlända KOMMUNSTYRELSEN Kutur- och fritidsutskottet KALLELSE/ UNDERRÄTTELSE Tid: Onsdagen den 16 december 2015 2015, k. 13.30 Pats: Sammanträdesrummet Mien, Torggatan 12, Tingsryd Ärende Föredragande tjänsteman

Läs mer

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson Myndigheten för tiväxtpoitiska utvärderingar och anaysers författningssaming ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generadirektör Dan Hjamarsson Myndigheten för tiväxtpoitiska utvärderingar och anaysers föreskrifter

Läs mer

OPQ Beslutsfattarens Plus Rapport

OPQ Beslutsfattarens Plus Rapport OPQ Profi OPQ Besutsfattarens Pus Rapport Namn Sampe Candidate Datum 25 september 2013 www.ceb.sh.com INLEDNING Den här rapporten är avsedd för injechefer och de som arbetar inom HR. Den innehåer information

Läs mer

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Besöksadress: Stadshuset, Hjamar Lundbohmsvägen 31 Teefon: 0980-70 000 Organisationsnr: 21 20 00-2783 Webb: www.kommun.kiruna.se

Läs mer

Motion 1986/87 :Skl75

Motion 1986/87 :Skl75 Motion 1986/87 :Sk75 Jan Bergqvist m. f. (s) Försag ti sutig regering av statsbudgeten för budgetåret 1987/88, m. m. (kompetteringsprop.) ( 1986/87: 150) proposition 1986/87:150 (kompetteringsprop.) föreså

Läs mer

Umeå C Utveckling AB, 556867-8279. Byggnaden Lokstallarna pa Umea 7:4

Umeå C Utveckling AB, 556867-8279. Byggnaden Lokstallarna pa Umea 7:4 Hyresavta 2014-10-20 Hyresvärd Hyresgäst Hyresbjekt Tifart m.m. Umeå C Utvecking AB, 556867-8279. Umea Kuturhus Byggnaden Lkstaarna pa Umea 7:4 Ti hyresbjektet hör tifart för i ch urastning med frdn, se

Läs mer

r.j Uppvidinge Kallelse/underrättelse 2012-04-16 Miljö- och byggnadsnämnden Sammanträde med: Datum: 2012-04-26 Tid: KL 13.30

r.j Uppvidinge Kallelse/underrättelse 2012-04-16 Miljö- och byggnadsnämnden Sammanträde med: Datum: 2012-04-26 Tid: KL 13.30 r.j Uppvidinge ~ KOMMUN Kaese/underrättese 2012-04-16 Sammanträde med: Mijö- och byggnadsnämnden Datum: 2012-04-26 Tid: KL 13.30 Pats: Kommunhuset Åseda, sa Våraskruv Ärende 1. Upprop Biaga 2. V a av justerare

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 6 1975 J(UNGL ORLOGSMANNASALLSKAPET Meddeanden Nr 4/1975. Ordinarie sammanträde i Västerås den 9 apri 1975 (Utdrag ur protoko) 1. Sammanträdet hös i bussen på väg ti ASEA

Läs mer

Rapport; årsredovisning Norra Västmanlands samordningsförbund

Rapport; årsredovisning Norra Västmanlands samordningsförbund () Biaga KS 2013/154/1 2013-05-20 MISSIV JUNEANN WINCENT DIREKT: 0224-74 8001 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Kommunstyresen SALA KOMMUN Kornmunstvresens förvatning nt 2013-05- 2 O MISSIV Rapport; årsredovisning

Läs mer

Kommunfullmäktiges sammanträde - kompletterande handlingar

Kommunfullmäktiges sammanträde - kompletterande handlingar Vimmerby kommun www. vimmerby.se Kommunstyreseförvatningen, Administrativa avdeningen TIG KUNGÖRELSE 2013-03-20 1(1) Kommunfumäktiges sammanträde - kompetterande handingar Tid Måndagen den25mars 2013,

Läs mer

Er Nattvandrarpärm. Nu är den klar!

Er Nattvandrarpärm. Nu är den klar! Er Nattvandrarpärm Nu är den kar! Här är den nya Nattvandrarpärmen som vi hoppas ska vara ti hjäp i ert arbete med nattvandringen. Vissa uppgifter kommer Ni sjäva få fya i, så som teefonnummer ti akutmottagningar

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång!

Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång! Tisammans kan vi göra skinad. Här är en guide som hjäper dig att komma igång! VAD ÄR NICKELODEONS TOGETHER FOR GOOD? VAD ÄR PLAN INTERNATIONAL? Nickeodeon tror att vi kan göra gott tisammans. Nickeodeons

Läs mer

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun Lokaa föreskrifter för att skydda människors häsa och mijön för Lia Edets kommun besutade av kommunfumäktige den 14 december 2000 95. Med stöd av 9 kap. 7-8 och 10-13 mijöbaken (1998:808), 13, 17, 39-40

Läs mer

Övning 7 Diffraktion och upplösning

Övning 7 Diffraktion och upplösning Övning 7 Diffraktion och uppösning Diffraktionsbegränsade system Om man tittar på ett objekt genom ett perfekt (aberrationsfritt) optiskt system avgörs hur små saker man kan se av diffraktionen i insen.

Läs mer

KALLELSE. Datum 2015-05-21

KALLELSE. Datum 2015-05-21 KALLELSE Datum 2015-05-21 Sida 1(2) Sociaförvatningen Heena Karsson Socianämnden kaas härmed ti sammanträde torsdagen den 04 juni 2015 k. 13:00 på sociakontoret i Lenhovda för att behanda föjande ärenden:

Läs mer

Vi finns i M-huset Onk. kinik mottagning Hissar Hissar Hissar Kassa Entré Information Bomsteraffär Huvudentré Brachybehanding vid prostatacancer Apotek www.orebro.se/uso/onk Postadress: Onkoogiska kiniken

Läs mer

Redovisning av intern kontroll2012 för kommunstyrelsens förvaltning

Redovisning av intern kontroll2012 för kommunstyrelsens förvaltning SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOITET 3 (2.3) Sammanträdesdatum 203-0-29 7 Redovisning av intern kontro202 för kommunstyresens förvatning Dnr 202/8 Beredning Biaga KS 203/27/, skrivese 203-0-22 från

Läs mer

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter.

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter. Nya svenska råvaror på skånsk mark. Häsosammare ivsmedesprodukter. Väkommen att investera i utveckingen av en råvara med aa förutsättningar att vinna en häsosam pats i ivsmedeshyorna. Europas bästa jordbruksmark

Läs mer

Ungdomslyftet. svensk konståkning lyfter ungdomar mot framtida världsklass. År 5 12-13

Ungdomslyftet. svensk konståkning lyfter ungdomar mot framtida världsklass. År 5 12-13 Ungdomsyftet svensk konståkning yfter ungdomar mot framtida värdskass År 5 12-13 Eitkommitten singe & par SVENSKA KONSTÅKNINGSFÖRBUNDET Regina Jensen Jui 2008 Rev. Juni -12 Bakgrund Svenska konståkningsförbundet

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 3 1970 T RAPP OB och mannen under 1960-ta/et Föredrag av Överbefähavaren, hået vid Kung Örogsmannasäskapets sammanträde 1212 1970 1. nedning Min tid som OB är snart tiända.

Läs mer

TIDSKRIFT I SJÖVÅ~SENDET MED FHRSTÅND OCH STYRKA. KUNGLÖRLOGsMANNA SÄLLSKAPET. N:r 6 1977

TIDSKRIFT I SJÖVÅ~SENDET MED FHRSTÅND OCH STYRKA. KUNGLÖRLOGsMANNA SÄLLSKAPET. N:r 6 1977 TIDSKRIFT I SJÖVÅ~SENDET 1771 MED FHRSTÅND OCH STYRKA KUNGLÖRLOGsMANNA SÄLLSKAPET N:r 6 1977 TIDSKRIFT I SJÖV ÅSENDET FöRSTA UTGIVNINGSAR 1836 KUNGL örlogsmannasällskapet KARLSKRONA POSTGIRO 12517-9 Huvudredaktör

Läs mer

Nominering av ledamöter till Intresseföreningen Bergslagets styrelse mm

Nominering av ledamöter till Intresseföreningen Bergslagets styrelse mm Biaga KS 2014/38/1 INTRESSEFÖRENINGEN KOMMUNER OCH REG10NER1 SAMVERKAN Ti Intresseföreningen Bergsagets medemmar SALA KOMMUN Kommunstyresens förvatning Ink. Diarienr..20 4 j Dpb: 2014-01- 2 g ' ~ :-:.JAktbiaga

Läs mer

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN .., '... ~ ~. ~-.. '... ~ - -!f>. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I SOVJETUNIONEN Av professor CARL-ERIK QUENSEL, Lund DE UPPGIFTER om samhäsutveckingen, som kommit utandet tihanda från Sovjetunionen, ha för det

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 4 1962 223 Meddeande från Kung. Ogsmannasäskapet Nr 4/1962 Ordinarie sammanträde den 7 mars 1962. (Utdrag ur prtk). 1. Meddeade rdföranden att sedan nästföregående sammanträde

Läs mer

KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN

KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN 1 (1) KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN 2014-06-16 VÄLKOMMEN Kommunstyresen i Höganäs kommun kaas ti sammanträde. Datum och tid: 2014-06-16, k 16:00 Pats: Stadshuset, gruvsaen Ledamot som är förhindrad att närvara

Läs mer

Ett viktigt ansvar. Anders Berg, VD och koncernchef. Lindabs arbete med socialt ansvarstagande, CSR, bygger på följande riktlinjer och styrinstrument:

Ett viktigt ansvar. Anders Berg, VD och koncernchef. Lindabs arbete med socialt ansvarstagande, CSR, bygger på följande riktlinjer och styrinstrument: GRI-index 2015 Utöver ett fuständigt GRI-index för 2015 innehåer denna skrift VD-kommentar, information om Lindabs mijöarbete samt väsentighetsanays och intressentdiaog 1 Ett viktigt ansvar På Lindab tar

Läs mer

Bilaga B Uppdragsmodell

Bilaga B Uppdragsmodell Biaga B Uppdragsmode Genere uppdragsmode Uppdragsföde Faser P R O J E K T L E D N I N G Förberedese Genomförande Effekthemtagning Besutspunkter Initiera uppdraget Starta genomförande Överämna resutat och

Läs mer

DATUM 2015-05-08 KFN-2015/154.387

DATUM 2015-05-08 KFN-2015/154.387 HUDDINGE KOMMUN KUL TUR- OCH FRITIDSNAMNDEN TJÄNSTEUTLATANDE DATUM DIARIENR 2015-05-08 KFN-2015/154.387 SIDA 1 (2) HANDLÄGGARE Wessem, Mats 08-535 317 37 Mats. Wessen@huddinge.se Kutur- och fritidsnämnden

Läs mer

Dagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem."

Dagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem. Dagens frågor Front mot vida strejker Det goda förhåandet mean parterna på den svenska arbetsmarknaden har varit en nästan egendarisk företeese. Respekten för givna utfästeser har gjort det möjigt att

Läs mer

STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP

STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP t j~ -.. ~-. '-~ STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP EN UNDERSÖKNING RÖRANDE REKRYTERINGEN TILL ARMENS STAMSKOLOR Av fi. ic. TORSTEN HUSEN, Lund I SITT för två år sedan avgivna betänkande föresog»lantförsvarets

Läs mer

Sammanträdesdatum 2013-06-04. Årsredovisning för Norra Västmanlands samordningsförbund

Sammanträdesdatum 2013-06-04. Årsredovisning för Norra Västmanlands samordningsförbund R sala rr;i KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2013-06-04 KF:s HA;>JDLING ;'fr 72 2013 37 (40} 167 Dnr 2013/232 Årsredovisning för Norra Västmanands samordningsförbund INLEDNING

Läs mer

Gruppmöte majoriteten: kl. 18.30. Gruppmöte Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Trosa Radikaler: kl. 18.00. Gruppmöte Sverigedemokraterna: kl. 18.

Gruppmöte majoriteten: kl. 18.30. Gruppmöte Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Trosa Radikaler: kl. 18.00. Gruppmöte Sverigedemokraterna: kl. 18. Kaese ti sammanträde med kommunfumäktige 2013-10-28 Tid: Onsdagen den 6 november, k. 19.00 Pats: Fokets hus - Trosa Gruppmöte majoriteten: k. 18.30 Gruppmöte Sociademokraterna, Mijöpartiet och Trosa Radikaer:

Läs mer

DOM. SAKEN Åtgärder med anledning av anmälan öm störningar från måsar ipåvelund, Göteborg. Telefax Telefon

DOM. SAKEN Åtgärder med anledning av anmälan öm störningar från måsar ipåvelund, Göteborg. Telefax Telefon DOM VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mijödemstoen 2010-12-13 meddead i Vänersborg Må nr M 3260-10 '1 Sid (2) KLAGANDE M.K MOTPART Mijönämnden i Göteborgs Stad Kar Johansgatan 23-25 414 59 Göteborg ÖVERKLAGAT BESLUT

Läs mer

Innehåll. Inledning 3

Innehåll. Inledning 3 Innehå Inedning 3 VAD ÄR ROKS? 3 Roks värdegrund och kvinno- och tjejjourernas unika stäning 4 Vad gör kvinnojourer och tjejjourer? 4 Medemskap i Roks 5 VARFÖR STARTA EN JOUR? 7 Hur ska ni nå ut ti bivande

Läs mer

Stadshuset, Sammanträdesrum 1, 2012-02-01, kl. 15.00-16.15

Stadshuset, Sammanträdesrum 1, 2012-02-01, kl. 15.00-16.15 SA'vv1ANTh\DESPROTOKOLL 1(47) Hässehoms Kommunstyresen Pats och tid Besutande Ledamöter Stadshuset, Sammanträdesrum 1,, k. 15.00-16.15 Urban Widmark (M) ordförande Lars-Göran Wiberg (C) 1 :e vice ordförande

Läs mer

Metodtest för elasticitetsberäkningar ur Sampers RAPPORT. Del 1 Tågelasticiteter enligt befintlig differentiering utifrån basprognos 2030.

Metodtest för elasticitetsberäkningar ur Sampers RAPPORT. Del 1 Tågelasticiteter enligt befintlig differentiering utifrån basprognos 2030. RAPPORT Metodtest för easticitetsberäkningar ur Sampers De 1 Tågeasticiteter enigt befintig differentiering utifrån basprognos 2030. 2015-02-09 Anays & Strategi Anays & Strategi Konsuter inom samhäsutvecking

Läs mer

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne Vannaktiviteter Torsby och Sunne KANOT- OCH FLOTTFÄRD Kanottur Njut av en kanottur på Karäven - en fridfu uppevese för små och stora. Karäven är det perfekta vattendraget för turer på några timmar upp

Läs mer

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 VINJETTER HÖGT UPP I GRÅ SJ I KORTHET SJ på två minuter 1 SJ i korthet 5 Vd har ordet 7 Ordförande har ordet 8 Väsentighetsanays 9 Intressentdiaog 10 Håbart

Läs mer

Kongressguide. En guide för att du ska hitta rätt under ITFs 41:a kongress i Durban, Sydafrika

Kongressguide. En guide för att du ska hitta rätt under ITFs 41:a kongress i Durban, Sydafrika Kongressguide En guide för att du ska hitta rätt under ITFs 41:a kongress i Durban, Sydafrika innehå hur kongressen arbetar mötespats för kongressen poicy beträffande ömsesidig respekt tidpan för kongressen

Läs mer

Blå målklasser i skogsbruksplan

Blå målklasser i skogsbruksplan Bå måkasser i skogsbrukspan Mats Bomberg näringspoitisk samordnare Södra Vattenförvatning i skogen Umeå 22-23 jan 2014 Utbidningskampanj - Skogens vatten Utbidningspaket med studieförbundet Vuxenskoan

Läs mer

l Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling

l Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling Biaga 1A Redovisning av fiberråvara Leverantör: Produkt: Tiverkare/everantör: För dokumentation av fiberråvara: Träsag/växt och geografiskt ursprung (and/destat och region/provins) Mängd (på årsbasis)

Läs mer

Zick Zack årskurs 4 finns för användning detta läsår. Årskurs 5 utkommer till höstterminen 2012 och årskurs 6 till höstterminen 2013.

Zick Zack årskurs 4 finns för användning detta läsår. Årskurs 5 utkommer till höstterminen 2012 och årskurs 6 till höstterminen 2013. STEG 1 Zick Zack består a Läsrummet och Skrirummet och är Bonnier Utbidnings nya basäromede i senska och senska som andraspråk för årskurs 4 6. De båda rummen kompetterar arandra, men kan äen anändas ar

Läs mer

Ärende nr 7. ' Arbetet med krisberedskap i Tingsryds kommun

Ärende nr 7. ' Arbetet med krisberedskap i Tingsryds kommun Ärende nr 7. ' Arbetet med krisberedskap i Tingsryds kommun 1 Tingsryds kommun munstyreisens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2015-08-10 9 (27) J; 238 Arbetet med krisberedskap i Tingsryds kommun Dm

Läs mer

För G krävs minst 16p, för VG minst 24p. Miniräknare och utdelade tabeller

För G krävs minst 16p, för VG minst 24p. Miniräknare och utdelade tabeller ÖRERO UNIVERSITET Handeshögskoan i Örebro Tentamen i Ekonomistyrning, Fö1018, 7,5 hp nta uppgifter: Max poäng: etyg: nsvariga ärare: Tiätna hjäpmede: 6 32 För G krävs minst 16p, för VG minst 24p Kerstin

Läs mer

Årsrapport Säkerhetstjänst 2006 FÖRSVARSMAKTEN. Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten MUST

Årsrapport Säkerhetstjänst 2006 FÖRSVARSMAKTEN. Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten MUST Årsrapport Säkerhetstjänst 2006 FÖRSVARSMAKTEN Miitära underrättese- och säkerhetstjänsten MUST Den miitära säkerhetstjänstens omfattning Säkerhetsunderrättesetjänst Föja hotutveckingen och karägga den

Läs mer

Ungdomslyftet. År 3 2010-2011. svensk konståkning lyfter ungdomar mot framtida världsklass

Ungdomslyftet. År 3 2010-2011. svensk konståkning lyfter ungdomar mot framtida världsklass Ungdomsyftet svensk konståkning yfter ungdomar mot framtida värdskass År 3 2010-2011 Eitkommitten s & p SVENSKA KONSTÅKNINGSFÖRBUNDET Regina Jensen Jui 2008 Rev. Jui -09 Rev. Jui -10 Bakgrund Svenska konståkningsförbundet

Läs mer

Underhåll i lågkonjunktur sidan 2

Underhåll i lågkonjunktur sidan 2 en tidning från idhammargruppen nummer ett 2009 Sandvik kartägger underhåskompetensen sidan 4 Outsourcing sidan 6 Underhå i ågkonjunktur sidan 2 Idhammar AB är ett kunskapsföretag speciaiserat inom driftsäkerhet,

Läs mer

Byggforskning 68. statens råd för byggnadsforskning

Byggforskning 68. statens råd för byggnadsforskning Byggforskning 68 Byggforskning 68 statens råd för byggnadsforskning statens råd för byggnadsforskning AB Egneiska Boktryckeriet, Stockhom 1968 Innehå sid ~ro~ 7 ByggforskningeniS resurser och behov. Tekn

Läs mer

Boendesprinker räddar iv De festa dödsbränder både i Sverige och utomands inträffar i bostäder, det rör sig om % av antaet omkomna. I Sverige dö

Boendesprinker räddar iv De festa dödsbränder både i Sverige och utomands inträffar i bostäder, det rör sig om % av antaet omkomna. I Sverige dö Boendesprinker räddar iv 0203013 Boendesprinker räddar iv De festa dödsbränder både i Sverige och utomands inträffar i bostäder, det rör sig om 80 90 % av antaet omkomna. I Sverige dör årigen ca 100 personer

Läs mer

Sam manträdesprotokoll. !Äldreomsorgs nämnden

Sam manträdesprotokoll. !Äldreomsorgs nämnden - södertäje kommun Sam manträdesprotoko Ädreomsorgsnämnden (15) Tid och pats Ledamöter '!Onsdagen den 27 augusti 20 14 Kerstin Pettersson (V), ordf. I Lars Johnsson (S) k.5.30-17.20, Symfonin, Södertäje

Läs mer

Totalkväve. Transport av totalkväve 2004 2013. Kvävetransport. ton/år. Totalkväve, ton/år P12 P13.1

Totalkväve. Transport av totalkväve 2004 2013. Kvävetransport. ton/år. Totalkväve, ton/år P12 P13.1 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 213 Totakväve Totakvävekoncentrationen i vattnet ökar successivt ängs oppet från nivån 46 µg N/ i ti 84 µg N/ i.1. Jämfört med 2 har haterna i år ökat

Läs mer

Rent vatten skapar hopp i slummen

Rent vatten skapar hopp i slummen NICLAS LINDGREN: Aa barn är aas ansvar VILL DU HJÄLPA! SKÄNK 50 KR TILL PMU. SMS:A PMU 50 TILL 72 930 2011 #3 En tidning från PMU Rent vatten skapar hopp i summen 700 barn föramade efter poioepidemi 12

Läs mer

Svanenmärkning av Kopierings- och tryckpapper

Svanenmärkning av Kopierings- och tryckpapper Svanenmärkning av Kopierings- och tryckpapper Version 4.1 22 juni 2011 30 juni 2016 Nordisk Mijömärkning Innehå Innehå 2 Vad är ett Svanenmärkt kopierings- och tryckpapper? 3 Varför väja Svanenmärkning?

Läs mer

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 23 VINJETTER HÖGT UPP I GRÅ SJ i korthet 5 Vd har ordet 7 Ordförande har ordet 8 Väsentighetsanays 9 Intressentdiaog Håbart företagande 5 Strategi 6 SJ och kunderna

Läs mer

------=-= Att bryta tystnaden DENNIS BRINKEBACK:

------=-= Att bryta tystnaden DENNIS BRINKEBACK: DENNIS BRINKEBACK: Att bryta tystnaden Denna artike försöker spega debattkimatet på ett statigt verk. Trots att många anstäda är väutbidade akademiker vågar de inte deta i samhäsdebatten med tanke på sin

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014 GRUMS KOMMUN

ÅRSREDOVISNING 2014 GRUMS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 GRUMS KOMMUN Innehå 3 2014 i sammandrag 4 Grums kommun 4 Koncernen 6 Förvatningsberättese 11 Förvatningsorganisation 12 Medborgarkontor 15 Gemensam service 18 Verksamhet 26 Personaanays

Läs mer

Februari 2008. Parkplan Liljeholmen. www.stockholm.se

Februari 2008. Parkplan Liljeholmen. www.stockholm.se Februari 2008 Parkpan Lijehomen www.stockhom.se Panen antogs 2008-02-14 Bestäare: Hägersten-Lijehomens stadsdesförvatning Anna Ambjörn Mats Jaxgård Medverkande: Expoateringskontoret Stockhoms stad Lena

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 2 1975 KUNGL ORLOGSMANNASALLSKA PET Meddeanden Nr 1/1975. Ordinarie sammanträde i Stockhom den 14 januari 1975 (Utdrag ur protoko) 1. Utsågs edamoten D Sandström ti fö

Läs mer

Lägg konstgräs på grusplanen (kaninburen) vid Dagsvärmarens förskola - medborgarförslag

Lägg konstgräs på grusplanen (kaninburen) vid Dagsvärmarens förskola - medborgarförslag BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-26 FSN-2015/32.389 1 (2) HANDLÄGGARE Lundin, Tina tina.undin@huddinge.se Förskoenämnden Lägg konstgräs på gruspanen (kaninburen)

Läs mer

information förs in i prissystemets informationsmekanismer.

information förs in i prissystemets informationsmekanismer. mokratins underskott budgetunderskott är en föjd av sätt att fungera, hävdar M Buchanan och Richard E i sin bok Democracy in Deficit. Rof Engund diskuterar sutsatser och betydese för förhåanden. Hur kommer

Läs mer

Svanenmärkning av Slutna eldstäder

Svanenmärkning av Slutna eldstäder Svanenmärkning av Sutna edstäder Version 3.2 12 oktober 2010 31 oktober 2015 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är en Svanenmärkt suten edstad? 3 Varför väja Svanenmärkning? 3 Vad kan Svanenmärkas? 4 Hur

Läs mer