Samtal med Stig Malm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samtal med Stig Malm"

Transkript

1 Samta med Stig Mam LO:s nyvade andre ordförande, Stig Mam, som amänt tippas efterträda Gunnar Nisson som LO-ordförande, intervjuas här av civiekonom Rof Engund. Fråga: Jag tänkte att vi skue börja med önepoitik och öneskinader. Är det för stora öneskinader, eer är det feaktiga öneskinader? Ni i LO vi ju inte ha ika ön f"ör aa. Stig Mam: Man kan svara ja på bägge frågorna. Det är får stora öneskinader sett i samhäet som hehet. Det andra feet det är att det är feaktig önesättning. Vi tycker att det är rimigt att man har ikvär dig ön får ikvärdigt arbete. Det har vi yckats med inom industrin ganska bra. Det är ätt att bestämma det. Men det är ite svårt att bestämma hur en mycket skickig yrkesarbetares ön ska vara i for håande ti prästen i Lueå eer ti en äkare eer ti en annan kategori. Men vi kan ju göra så enket att vi tittar på önerna i industrin. Vi tittar på de två koektiven som finns, tjänstemän och ar betare. Om du skue göra en något sånär riktig arbetsvärdering så kan du se att en mycket skickig yrkesarbetare, arbetsvärderingsmässigt, skue komma i nivå med en verkmästare eer med en konstruktör. En konstruktör eer en verkmästare har i dag ungefår kr mer i månaden än vad en skickig yrkesarbetare har. Då stämmer inte det här med ika ön för ik värdigt arbete. Vi har atså koncentrerat oss på att fårsöka göra ikvärdig ön inom LO-famijen. Jag tror att nästa steg bir att fårsöka hitta en ikvärdig ön där vi kan jämstäa arbetsprestationer i hea samhä!et.

2 309 Fråga: Jag har för mig att jag äst att det satt någon utredning som skue titta på det där? Stig Mam: Så här var det. Det finns atså inom verkstadsindustrin en kommitte som har jobbat i nio år och var vä i stort sett kara. Man hade ett system som skue kunna tiämpas får aa somjobbade inom verkstadsindustrin oavsett vad man hade för funktion. I sutet av den här utredningen så hoppade SIF av. Dom hoppade av därfår att de fick ett kongressbesut som sa att de värderingar som man har i dag, dear inte vi och då är det feaktigt, tyckte dom då, att värdera utifrån feaktiga värderingar. Men vi har en misstanke, eer jag personigen har en misstanke, om att en av orsakerna ti att dom hoppade av var att det här systemet kommer att visa viken orättvisa det finns i dag. Att det är en orättvisa som är ganska enorm ti ~änstemännens fårdel Men vi hade haft ett vädigt bra argument i den här utredningen att kunna visa på att en större de utav önekakan skue tifaa LO-koektivet. Fråga: Vika grupper är det då som ska få sin reativön förbättrad? Stig Mam: Man måste så fast den måsättningen, över hea samhäet, att om man ska fårsöka ha en rättvis önesättning så måste du börja med att vrida rätt det som har bivit fe under många år. Det kommer sannoikt att innebära att öneskinaderna inom LO-koektivet kommer att öka, beroende på att vi har fört en effektivare soidarisk önepoitik än man har gjort på andra områden. Det kommer atså att innebära får att jämstäa våra yrkesarbetare med motsvarande tjänstemannabefattningar så måste dom ha reativt sett mer. Det är inte bara en spridning eer en jämförese mean oika koektiv utan det är också en jämförese i samma koektiv. Där har egentigen tjänstemännen kommit ängre än vi därfår att dom har ju sin nomenkatur som säger att om du har en viss befattning så ska du ha reativ ön som igger inom vissa nivåer oavsett viken bransch du tihör. Fråga: Det finns en motsättning mean marknadsöner och dom öneambitioner som fackiga organisationer har. Hur ska man se på konfikten mean marknadsbestämda öner och öner som bestäms av LO, SAF och SIF? Stig Mam: Är det inte på det sättet att du kan adrig tiåta marknadskrafterna att få fritt speutrymme. Poitikerna, det är ju ingenting annat än foket. Och om man tiåter marknadskrafterna att bi får orättvisa så kommer fok att reagera mot det. Och vad vi fårsöker göra är att tyga marknadskrafterna på ett sånt sätt att fok uppever det som någotsånär rättvist. Det här är ett spe som är nödvändigt i en demokrati får annars fungerar det inte. Du måste atså ha ett spe, du kan inte åta marknadskrafterna het husera. Men det är kart att vi har ju ett jobb att såss så att

3 310 säga mot marknadskrafterna och säga att marknadskrafterna får inte ha fritt speutrymme, eftersom det kommer inte fok att acceptera. är en ekonom säger att inte nog med att marknadskrafterna måste ha fritt sperum utan det måste synas också. De som har det sämre stät ska hest ha ite sämre käder och dom som har det bättre ska ha ite bättre käder. Men det är ju ett sätt att styra marknadskrafterna att oavsett om man har bra eer dåig ön så ser du i aa fa ungefår ikadan ut. Marknadssystemet fungerar irae fut ut i Sverige. För skue det göra det så skue fok se oika ut på gatorna. Men det finns, det är rätt som du säger, det finns atså en motsättning mean marknadskrafterna och den önepoitik som bedrivs. Men jag tror att summan utav dom här två storheterna bir någonting som fok accepterar, som gör att vårt demokratiska system fungerar. Fråga: Enigt äroboken faststäs ju marknadspriset så att efterfrågan och tigång bir ika. Om man faststäer ett högre pris än marknadspriset så bir det överskott. Om man sätter önerna högre än marknadspriset så bir det arbetsöshet. Stig Mam: Det du pratar om nu har egentigen inte så mycket med marknadskrafterna i sig att göra utan har ju egentigen med vår konkurrenskraft att göra, viket i och for sig kan ha att göra med möjigheterna fcir svenska produkter att säja sig på utandet. Det är ju het uppenbart att tar vi ut fcir stora öneökningar så kommer våra produkter inte att kunna gå att säja på utandsmarknaden och då får vi ingen syssesättning kvar. Det är ju så sjävkart så det begriper vä aa. Vi har ju kunnat säja ite dyrare i Sverige tidigare därfcir att vi har haft kvaitets mässigt och tekniskt unika produkter. Men det har vi ju inte i dag. Utan dom andra änderna gör minst ika bra produkter som vi gör och då har vi inte det fcirsäjningsargumentct kvar. Vi kunde atså få ut mer av våra produkter av det skäet att vi hade cveranstrohet, bra kvaitet och tekniskt topprodukter. Dom argumentena har vi inte ika uttryckigt nu som tidigare. Det här är ju en process som du måste se ur ett internationet perspektiv. Då är det egentigen inte så mycket avgörande hur mycket vi tar ut i öneökning, utan det är vad vi tar ut reativt sett våra konkur ren ter. Hade vi haft en kompetent rcgcrin( i det här andet som kunnat tagit ned infationen så att den bev ägre än i dr om värd, då kunde vi ha tagit ut ägre öneökningar och på så sätt stärka vår industris konkurrenskraft samtidigt som våra medemmar fick mer reet sett för pengarna. Fråga: Om det då finns ett sådant här samband mean reaöner och sysse sättning, hur ska man då fördea ano svaret för den fua syssesättnioget mean LO/SAF å ena sidan och rege. ringen å andra sidan?

4 311 tig Mam : Det har visat sig dom senaste ren, när vi fick en borgerig regering, så ar vi j u sett att om in te det här samspeet ungerar på ett riktigt sätt så är det ju ttcrst regeringen som har ansvaret, däror a dom har atid korrigerande mede tt gå in med. Du kan gå in med en deva -ering, du kan gå in med en momshöjning h på andra sätt gå in, om man anser att an tagit ut för mycket i en öneförhanding, och korrigera resutatet, viket man tså har gjort vid fera tifäen. Svaret är atså att den som har det ttcrsta ansvaret är regeringen. I årets tvåårsuppgörese skrev vi in och forutsätter viss infation och säger att nu har vi tagit vårt ansvar, nu är det regeringens tur att ta sitt ansvar, att se ti att infationen hås på en rimig nivå och inte bryter igenom dc pristak som är bestämt. Då har vi atså agt över det totaa ansvaret. Vi har tagit vårt ansvar, så det totaa ansvaret igger då på regeringen. När vi kommer nu och äser facit på den här uppgöresen, och jag tror atså inte på att man karar det här, därför att man inte är tiräckigt handingskraftig, och ännu mindre den regering som sitter nu. Det innebär atså att man kommer inte att svara upp ti det ansvar som vi städe på regeringen och för oss bir det vädigt svårt att i fortsättningen, om vi!ar en sån här regering, att träffa måttfua avta, därför att vi har ju inga garantier för att dom, idtar sådana åtgärder så att våra medemmar!ar reet sett någonting kvar. Ska vi kunna konkurrera, knäckfrågan om du tar upp är ju den intressanta, näm-!igen hur ska vi kunna öka syssesättningen i vårt and? Jo, det är genom att bi bättre och konkurrera, och hur ska vi bi bättre att konkurrera? Jo, det är att vi tekniskt sett måste göra bra produkter ti konkurrenskraftiga priser. Då måste vi på tekniksidan satsa en he de pengar, genom investeringar, produktionsteknik och nya produkter men också se ti att våra kostnader bir mindre än omvärdens. Enda sättet för att a konkurrenskraftiga priser gentemot omvärden det är att vi tar ut mindre öneökningar, som garanterar våra medemmar att man reet sett!ar ut mer för pengarna. Enda chansen att göra det är att vi!ar ner infationen. Ta tyskarna, det är ett bra exempe, dom har under fera år nu på 70-tact yckats igga på en infationstakt som är betydigt ägre än omvärden. Dom har atså, trots att dom tagit ut öneökningar som varit större än våra, reaönemässigt sett, kunnat öka sin konkurrenskraft. Och trots att dom har haft en kontinuerig revavering, genom uppskrivning av sin vauta. Nu när du!ar en sänkning utav D-markskurscn så bir deras konkurrenskraft förödande. Fråga: Hur stoppar man infationen då? Beror infationen på LO och SAF eer beror den på penningmängden? Stig Mam: Infationen består av en vädig massa komponenter och det finns styrmcde på, skue jag vija påstå, nästan aa dom här komponenterna, ti och med den värsta boven, nämigen den amänna förväntningen. J ag tror att infationen beror i

5 312 vädigt stor utsträckning på vika förväntningar man har. Det är den inhemska infationen som du kan få bukt med. Så har du då en importcrad infation, som är värre att komma åt. Men om vi skue vara beredda att moderera våra avtaskrav efter en förväntad åg infation så stärker vi ju vår industris konkurrenskraft viket rimigen borde kunna göra att man skue kunna revavera i ikhet med tyskarna och då kan du atså revavera bort en de av den importerade infationen och på så sätt få både en åg inhemsk och en åg importerad infation. Fråga: Vad tror du om penningmängdens inverkan på infationen? Stig Mam: Det finns en risk vid att man går atför strikt vid ekonomiska modeer. Dom ekonomiska modeerna bygger på att det inte finns människor. Det är möjigt att du av teoretiska skä kan få Nobepriset om du gör en mode a a Friedman men den är het omöjig att tiämpa så änge det finns fok, människor, i en demokratisk ordning. Möjigen kan man tiämpa Friedman i Chie, med en starkt poismakt med en oerhörd diktatur, då kan du nog göra det. Men i ett demokratiskt and är det omöjigt, fukomigt omöjigt. Och det kommer Engand att visa. Fok accepterar inte det. Monetarismen bygger på att marknadskrafterna måste få sperum ut i yttersta detaj. Du måste atså ha sämre käder och bättre käder. Du måste ha sämre bostäder och bättre bostäder. Du måste atså gå så ångt att du måste visa på dom skinader som finns. Om du kan få människor att acceptera Friedmans systern sociat, då går det att tiämpa, men det kommer dom inte att göra, inte i västvärden, i en diktatur går det, kanske. Fråga: I Metas överstyreses yttrande ti kongressen i juni i år sades att handingsprogrammet utgår ifrån att at värde skapas av människor i arbete och det är därmed rättmätigt att de som bidrar ti produktionen också ska ha bestämmandet över utformningen av produktionen och fördeningen av resutatet. Du kanske ti och med har varit med om att skriva det där? Stig Mam: Ja, det har jag varit. Vi utgår ifrån att at värde skapas av människor i arbete. Det är utan tvive på det sättet. Pengar skapar inget mervärde. Frågan är här då den kassiska mean arbete och kapita. Fråga: Finns det då ingen egitim kapitaa v kastning? Stig Mam : Jovisst finns det det. Sjävkart. Fråga: De som bidrar ti produk tionen, det är atså dom anstäda det? Stig Mam: Det gör ju i och för sig också kapitaet. I dag har dom som har satt i pengarna ett het dominerande, avgörande, infytande. Vad vi menar, det är au dom som skapar mervärdet, det är ju a a nstäda i företaget, dom har egentiga

6 313 ingenting att säga ti om. Det är kapitaet som svarar får hea bestämmandet och det tycker vi är fe. Fråga: Ni vi atså fytta över bestämmandet ti dom anstäda? Stig Mam: Ja, det bir nog ösningen på sikt. Det tror jag. Det där är det ju många som funderar över, hur ska det gå med stormöten- men det är det inte frågan om. Det är ju samma resonemang som vi har när det gäer den koektiva kapitabidningen. En koektiv kapitabidning innebär ju inte att det ska sitta några råd och bestämma, utan vi måste ju fortfarande ha dom som bestämmer i oika ägen. Fråga: Det finns ju oika former av sociaism i både teori och praktiken, varav statssociaism är en. Tycker du att ett system där staten ägde aa företag skue vara bättre eer sämre än det system vi har i dag? Stig Mam: Jag tror att ägandeformen egentigen inte är avgörande. Jag har haft en diskussion med en mycket framstående medem i ditt parti och diskussionen gädc om man skue skapa statiga handeshus. Han byggde sin uppfattning på att det skue bi fok från industriverket, industridepartementet som skue driva det statiga handeshuset. J ag sa åt honom att jag skue adrig acceptera att åta din absout bästa marknadsfårare operera bort min bindtarm. Därfår att ti det vi jag ha en kirurg och om den kirurgen sen ope- rerar mig på ett statigt sjukhus eer på ett privat sjukhus, det är egentigen egat. Det viktiga är att det är en duktig kirurg. Och därfår måste det också vara egat om den duktiga marknadsfåraren jobbar i ett privat eer i ett statigt handeshus. Det viktiga är att vi tar tivara dom goda krafterna som finns. Sen under vika former man ska göra det är av underordnad betydese får verksamheten. Man hävdar atid att statig verksamhet är sämre. Trots det så tvekar man inte en sekund på att ägga in sig på ett statigt eer på ett andstingsägt sjukhus, därfår att man itar på dom duktiga kirurgerna. Fråga: Det igger mycket i det, men jag vie ha fram din instäning ti statssociaism? Stig Mam : Jag har ju varit i Sovjet vid några tifåen och kommit i bråk med dom om dom mänskiga rättigheterna. Jag har ingenting ti övers får den typen. Men det är inte sociaism, utan det är kommunism, viket är något het annat än det vi vi ha. Det sociaistiska samhäet som jag ser som ett drömsamhäe, det är ångt, ångt ifrån Östeuropa. Fråga: Men frågan är atså om vad man ska ära av erfarenheterna från Östeuropa och Sovjet. Är den faktiskt existerande sociaismen, eer kommunismen, ett oycksfa i arbetet eer finns det systematiska risker i ett system där staten äger aa företag?

7 314 Stig Mam: Jag tycker att man ska se dom här frågorna praktiskt. Om du vi ta Sovjet som ett exempe på hur statig verksamhet ska fungera och säga att det är ett tecken på att statig verksamhet är av ondo, så skue jag vija säga att statig verksamhet i Österrike fungerar adees utmärkt. Och i J apan har du ju en form av kopping privat/statig företagsamhet som fungerar adees utmärkt också. Jag menar att vi ska ta dom bästa sakerna i system som finns, men utvecka våra egna system, för jag tror inte vi har särskit mycket att ära av dom system som finns i öst. Fråga: Man kan heer inte ära att det är fe att staten äger aa företag? Stig Mam : Nej, det kan man inte ära utav det ryska sys temet. Det man kan ära av det ryska systemet, det tycker jag är ganska viktigt, det är att den där typen av paneringsverksamhet som man har, det är fe. Det har jag haft många debatter om tidigare. Dä rför att när vi kräver en riktig industripoitik så brukar man säga att det är precis vad man hå er på med i Sovjet. Den typen av panering har jag adrig drömt om, därför att den är, tycker jag, fukomigt vansinnig. J ag tycker att den svenska jordbrukspoitiken är ett bra exempe på panering, den är vädigt ik den japanska. Man har en panering i Sverige när det gäer jordbrukspoitiken som är mycket mycket hård. Man kan nästan bestämma på po tatisen och grisen när hur mycket som ska produceras i vårt and utan att en enda bonde känner sig panerad. Och det är så jag tycker att det ska fungera ungefår som MITI i J apan. Man ska ha en utifrån Sverige vettig panering. Inom dom ramarna ska företagen ha en oerhörd stor sjävständighet, därför att det går inte, och där kan vi ära av öststatssystemet, att tro att man i något ministerium kan sitta och panera hur man ska göra i en fabrik, det går inte. Fråga: Ska man också ära att mu ska håa isär fackets uppgifter oca dom företagsedande uppgifterna? Stig Mam: J a, det tror jag att man skau göra. Det har jag sagt många gånger när jag varit ute på kurser och konferenser att det nya medbestämmandet och den koektiva kapitabidningen innebär inte att facket kommer att ta över den företags edande roen, men däremot kommer facket att fungera som kravstäare i företaget, en kravstäare. Fråga: Om det är rätt att den som sparar på banken får ränta, så tror jag aa både du och dom festa håer med o att det är rätt att dom, som sparar i aktier, som har ite risker i sig, ska fi ite högre avkastning än dom som sperar i en bank. Har du någon uppfajt. ning om storeksordningen på den dir riskpremien, hur stor den ska vara? Stig Mam: Nej, det har jag faktiskt in Jag tycker att det finns sådana risker, S

8 3 15 r så stora, så att man kan inte begära av nskida individer att ta dom, och då kan u adrig sätta ett mått på hur mycket ctat du ska ha får att ta en sådan stor isk och därfår tror jag att samhäet soiariskt måste ta sådana risker. Det kommer att behöva göras invcstcingar, riskfyda investeringar, som är så iskfyda att det bi r så orimigt höga riskremier får den som vi satsa kapitaet, så an kan inte ge sådana riskpremier. råga: Du måste vä ändå ha en uppattning om vad som är rimig önsamet för aktieägarna i genomsnitt? Unefår obigationsränta %? När an faststäer vad som är övervinst ch undervinst så måste man ha i bakuvudet vad som är rimig vinst? ~ig Mam: Tyvärr är det ju så, genere t ett, att vinstnivån är får åg i svensk indutri i. dag. Den är adees får åg. Den måste öka. Om man ska göra riskfyd-a investeringar i dag, fårvänta sig en rimig avkastning, så måste man järnfåra dom med någonting annat. Och i dag järnfår man dom med att köpa fastigheter i Gama Stan eer att köpa gud och sådana aker. Vi har inte råd att i dag konkurrera med den typen av avkastning. En de utav investmentboagen som man menar ska ta investeringar och utvecka industrin har intresse får andra objekt därfår att det ger en större avkastning. Men att täva med den typen utav konst, antikviteter, gud, det går inte. Jag tycker att man ska börja med att ta ner infationen ti en vettig nivå, då t yckcr jag det är ite ättare att diskutera avkastning. Visserigen kan du säga att reaavkastningen är oberoende av infationen, men det är ändå någonting som sticker i ögonen. Fråga: Om önsamheten nu igger på en för åg nivå och om man, genom att det bir åga öneökningar, höjer önsamhetsnivån från en för åg ti en agom nivå, kan man då säga att öntagarkoektivet har avstått från någonting? Stig Mam: Nu ser du det här i perspektivet 1981 och framåt, men jag vi se det i mycket, mycket ängre perspektiv. Vi har fört en soidarisk önepoitik, som har inneburit a tt vi tagit ut får i te ur många företag under ganska många år. Vi har gjort det på Vovo, LM Ericsson och en de företag. Vi har tagit ut får mycket får en de textiföretag och en de andra företag efter deras betaningsförmåga. Där har vi kunnat motivera och kunnat förkara, fått fok att acceptera av det skäet att det vi har tagit ut för ite i Vovo, LM Ericsson, det har man använt ti att investera i nya produktionsanäggningar och nya maskiner. Då har vi kunnat acceptera att ta ut får ite därför att vi måste ha byggt ut industrin för att ta hand om dom som bir utsagna därför att vi har tagit ut för mycket. Men när vi nu tar ut för ite och vi märker att dom inte använder sina pengar för att skapa ny syssesättning, utan köper antikviteter och fastigheter, då får vi en het annan typ av diskussion. Vi kan atså inte ~ i

9 316 motivera att ta ut för åga öneökningar om det tifaer kapitaägarna och inte används för investeringar. Fråga: Oberoende av om man bara därigenom höjer önsamheten från en för åg ti en rimig nivå? Stig Mam: J a, just det. Det kan vi atså inte göra, och gör vi det ändå, så kommer det där att regera sig sjäv. För dom år som vi har tagit ut mindre, så har det regerats genom att man har fått en stark önegidning, okaa strejker och at det där. Om vi ska stärka vår industris konkurrenskraft så gör vi inte det genom att ta ut oförändrat fast fördea från öntagarna ti kapitaägarna, utan vi måste ta ut så att det bir bättre önsamhet för företagen. För att få bättre önsamhet för företagen så skue vi då ta ut ägre öneökningar än vad som fanns utrymme för, men det innebär att dom pengarna, som frigörs på det sättet, dom vi vi ha återinvesterade för ny syssesättning. Fråga: Enigt den marknadsekonomiska teorin ska företagen eftersträva högsta möjiga vinst inom ramen för fri konkurrens, fritt konsumtionsva och fri prisbidning. På viket sätt skue företagens beteende ändras i en änsfondsekonomi? Stig Mam: Jag tror inte att det skue ändras särskit mycket. Även om vi dear in andet i 24 än så är fortfarande Sverige bara 8 mijoner invånare på vårt jordkot och vi ever i en öppen värd med vädigt stort exportberoende. Oavsett hur vi bryter itu dom här fonderna internt och administrerar dom så är aa vä medvetna om att vi ever i en tota värd där vi vare sig i ett än eer i ett and kan göra så mycket särskit annorunda. Fråga: Men avgörande är ändå om företagen i teorin även i fortsättningen ska vinstmaximera eer om dom ska ha andra må för sin verksamhet som änsfonderna ger dom? Stig Mam: Om du går in på den Friedmanska eer den riktigt ortodoxa vinstmaximeringsprincipen så finns det inte ett enda företag i Sverige som försöker med det. Dom vet att dom ever i demokrati där det finns människor. Det finns många företag, privata företag, superkapitaistiska företag, som tar ganska stor socia hänsyn, som inte stämmer med vinstmaximeringsmået. Det kommer även de företag som har koektivt kapitabidningskapita i sig att göra. Fråga: Men vitsen med att införa öntagarfonder, att överföra företagen i öatagarfondernas ~go, måste vä ändå vara att företagen ska bete sig på ea annat sätt än dom beter sig i dag? Stig Mam:Jag säger adrig öntagarfonder utan jag säger atid koektiv kapitabiw. ning. Man har ryckt oss den här fråj!ii

10 317 och gjort den ti en enskid fråga viket det atså inte är. Hur ska vi göra för att forbättra svensk industris konkurrenskraft utomands? Som jag ser det så finns det en möjighet, och det har jag sagt åt dig tidigare, det är att vi måste sänka våra kostnader i förhåande ti omvärden. Det innebär i så fa att vi måste ta ut mindre öneökningar än vad som finns utrymme for och det sociaa systemet, demokratin i vårt and, tå inte en kapitaöverföring som är för stor. Av det skäet måste de pengar som frigörs, dom måste tikomma dom som avstår dom. Dom pengarna måste användas för att investera. Vi behöver investera ungefår 40 mijarder under 80-tact utöver vad vi redan investerar. Dom pengarna får du inte fram någon annanstans än att göra på det här sättet. Och då sår du atså två fugor i en smä, ja du sår tre. Du får en ägre öneutveckingstakt, du får riskviigt kapita och du får en ägre infation. Det är det som är tanken. Fråga: Och du får med tiden ett samhäe där aa företag utav betydese ägs av fondsystemet... Stig Mam: Ja, men du har ett system i dag där aa stora exportföretag ägs av famijen Waenberg. Jag tycker att dom har gått ganska bra ändå. Fråga: Det bir ingen skinad? Stig Mam: Sandvik kommer att säja sina borrar på samma marknader uti värden som dom har gjort tidigare. SKF kommer att säja sina kuager. Vi kan ju inte förändra priset eer någonting annat särskit mycket, då får vi inte säja våra produkter. Det är ju het enket så. Vi ever i en värdsekonomi där vi kan i och för sig prioritera vissa saker oika, hur man vi göra en interninvestering, men det är ju bara marginea frågor. J ag skue vija fråga dig en sak. Vem tror du är räddast om företaget? Tror du det är kapitaet, tror du att det är företagsedningen eer tror du att det är dom anstäda? Fråga: Jag tror att kapitaägarna är räddast om önsamheten och effektiviteten. Stig Mam: Vet du vad jag tror? Det finns inget som är så ättfotat som kapitaet. Kapitaet söker sig atid dit där det ger största avkastningen. Det söker sig ti gud och antikviteter därför att det ger större avkastning. Dom har inte särskit stora moraiska betänkigheter för att sticka från ett företag. Företag:;edningen sitter ofta med kontrakt så för deras de är det inget bekymmer och är dom duktiga så får domjobb någon annanstans. Men dom anstäda, med sina fruar, kanske på andra jobb, med sina vior och atihop. Det är dom som drabbas. Det är dom som är rädda om sina företag. Och du kan inte få in i min skae hur den som är mest rädd om ett företag ska göra så att företagen går åt hesike. Det är ofattbart för mig att begripa. Jag uppever det så att dom anstäda vi så vakt om sitt företag, inte göra det sämre, utan göra det bättre. Och

11 318 om då dom anstäda får ett infytande genom ett ägande så har jag svårt att se varför det företaget ska bi sämre. Om du skue svara på den här frågan nu, så skue du säga så här, dom är inte tiräckigt skickiga, dom här människorna... Fråga: Man kan vä köpa fok som är skickiga? Stig Mam: Precis, du skue ha svarat det. Men vi kommer i öntagarfondssystemet att köpa skickigt fok. Vi fick såss mycket hårt för att få Cavai-Bj örkman som chef for Landskronainvcst. Vad är Landskronainvcst annat än precis en form av öntagarfond, visserigen ganska oka och ganska i ten? Vi tycker att det är bra att Cavai har accepterat. Så kommer vi att göra i fortsättningen också. Vi kommer att ha kirurger som opererar bindtarmen. Fråga: Nu ska man ha 24 änsfonder, men kommer verkigen dom att behåa sin sjävständighet? Kommer det inte i reaiteten att bi en rådgivande kommitte i Stockhom som kommer att samordna deras verksamhet? Kan man tänka sig att 24 änsfonder har var sin aktiepost i Vovo eer SKF och sedan... Stig Mam: Jag tror att dc här 24 änsfonderna kommer att styras... Fråga: Att styras? Stig Afam: Att styras en dcja.jag tror att det är nödvändigt. Skäct ti att det är nödvändigt, det är att jag tror att en de utav dom som kommer att sitta i sina fonder är för rädda om sina foretag. Därfor att Öresundsvarvet hade ju inte varit bättre eer sämre om vi hade haft en öntagarfond, men risken hade varit ganska stor att öntagarfonden hade gått in i forctaget. Därfor måste det atså finnas en cen tra övergripande panering. Den enda risken, inte den som du ser, den risken jag ser är att dom okaa änsfonderna kan riskera att konservera och inte ha någon struktur rationaisering som är ämpig därfor a dom såss for änet. Jag har skojat med många och sagt att man kanske skue säga att dom här änsfonderna skue få köpa aktier i a a foretag utom dom i sitt eget än. Konstruktionen är ju inte åst än, men det är den enda risken jag ser. Men där måste det finnas en viss form utav ramar for verksamheten. Det ska ju inte vara någon centradirigering a a Waenberg, det hoppas jag inte det ska bi. Fråga: Det sägs att sociademokraterna har ämnat vissa frågor öppna i fond konstruktionen, som man eftersträvar bred samverkan om. På vika punkter har man ämnat öppet, jag har äst och funderat men har inte hittat några öppna punkter egentigen? Stig Mam: Jodå, det finns många öppna punkter. Yttrandena kommer att bi sådana på LO och sociademokratiska paj.io ticts kongress, forhoppningsvis, att dd

12 319 kommer att bi ganska mycket öppet av det skäet att jag har märkt, och en de med mig, att må nga progressiva krafter i näringsivet nu vi börja resonera om det här. Jag har varit på träffar, den mest officiea träffen var när jag var på SNS årsmöte, då Stig Rame, Nobestiftesens ordforandc, gick upp och taade om varfor man behövde ha koektiv Kapitabidning, men sen tyckte han atså inte om formcrna for dom. Scdan under middagen,.när jag satt bredvid honom vid bordet, så anvisade han 6-7 oika konstruktioner, och jag sa att det är bra, for att så tycker jag att det ska vara. Man måste övertyga IndustrifOrbundet och SAF om att man måste komma över den där trösken att säga nej ti fonderna, utan säg så här, vi behöver en koektiv kapitabidning, åt oss hitta en form som passar oss vädigt bra. Du ochjag är ungefår jämgama, du har vä också minnen utav ATP-striden och det röstäge och den sociaiseringsdebatt och at som fanns då. Sen har vi sett resutatet och man kan fråga sig, hur hade vårt and sett ut om vi inte hade haft ATPfond erna när det gäer uppbyggnaden av bostäder m m. Jag tycker att man nu ska ha det öppet for att få en konstruktiv diskussion. Då måste atså man komma över den här forsta trösken, nämigen att acceptera att man behöver någon form utav fondbidning. Nu tror jag att den här frågan kommer att hanteras det här året som är kvar genom att vi kommer att träffa oika grupperingar och yssna och ära oss och for- söka hitta någon form av samforstånd. J ag har dristat mig ti a tt skriva några rader om det här i Svenska Dagbadet och jag tycker att det finns ett behov av samforstånd om oika frågor även på een här punkten. Även om inte Oe Ljunggren och Östergren håer med mig riktigt så tror jag att man ska ha samforstånd också på den här punkten. Därfor att får vi inte det, så är jag bekymrad. Därfor att då kommer dom här, som skriker högst i dag dagen efter vaet nästa år att vija diskutcra den här frågan, men då är det for sent. Fråga: Du menar att om man ska ha en uppgörese så ska man ha det före vaet? Stig Mam: Ja, därfor att då kan man på ett bättre sätt få en konstruktiv diskussion. Och jag har märkt nu att antaet intressenter ökar ateftersom tiden går och under nästa år kommer det att vara vädigt många som vi göra upp i fondfrågan bara for a tt få någon att kunna träffa uppgörese med. Det är ett bekymmer med Industriforbundet och SAF. Vi har a nkagat dom for det i mindre grupper. Vi uppevde det ara starkast 1976 och det var det vaet då Fädin segade framåt på opinionsmätningarna genom att säga att man skue sitta i ett kök och tä ja träskor och ha en ko i garaget och vi forsökte då sakigt argumentera for behov av energi och at sånt där. Vi fick såss adees ensamma. Industriforbundet åg patt. SAF åg patt. Jag tror att dom hade ett övergripande intres-

13 320 se, nämigen att man skue få ett regeringsskifte. Nu efteråt kommer dom och ankagar oss. Det är for djävigt rent ut sagt. Vi räddade vad som räddas kunde med inje 2, annars hade det gått fukomigt åt hesike, men hade vi fått draghjäp då när Fädin var ute och tjoade som värst och Karin Söder stod på Serges Torg och sa att so, vind och vatten yser Lucia i natten, hade vi fått hjäp då, av andra krafter, så hade vi kunnat fått en vettigare energipoitik. Och nu är det samma sak med fondfrågan. Det är bara fanatikerna som igger och ser det övergripande intresset och ser den koektiva kapitabidningen som en poitisk fråga, en fråga om vem som ska ha makten i framtiden, som säger att enda chan.sen att stoppa sociademokraterna det är att köra fondfrågan, därfor att då vinner aom inte tibaka makten. Fråga: Det säger jag. Stig Mam: Ja, det finns dom som kör den injen. Och dom kommer inte att få något infytande på den koektiva kapitabidningens utformning. Fråga: Men atså, på vika punkter är det som man inte har bundit sig? Man har bundit sig för att det ska van änsfonder och att det ska vara vinst dening och att det ska vara en avgift på önesumman och att det ska van individuea andear bara på avkast ningen. Det finns inga öppna punkter kvar. Stig Mam: Jo, det kommer att finnas ett yttrande ti det här försaget, som kom mer att säga att det finns möjigheter också på den punkten. Vi har haft resonc mang, vi har varit med där både Oof Pame och en de andra har träffat näringsivsfok, och vi har forkarat för dom att det finns öppningar om dom bara Yi sätta igång och diskutera. Det finns emeertid en risk att den hatpropaganda som b a SAF och Industriforbundet bedriver gör att manöverutrymmet minskar, man är ju bockerad i den här frågan därfor att det är ett visst övergripande poitiskt intresse. Man ser det inte som en sakfråga.

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande 7 Motion 1982/83: 697 Thorbjörn Fädin m. f. Ökat sparande Ett omfattande sparande inom den privata sektorn är av avgörande betydese för samhäets kapitabidning och därmed för den ekonomiska tiväxten. Genom

Läs mer

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs hea rapporten: www.s.aand.fi/utbidning_kutur/utbidningsbehov.pbs Utbidningsbehov vem vad hur var Nuvarande utbidningsnivå Kort sammanfattning Hur ser åänningarnas framtida utbidningsbehov ut? Vika har

Läs mer

Superi mot välfårdssamhället

Superi mot välfårdssamhället PER UNCKEL: Superi mot väfårdssamhäet Btror akohomissbruket på att det är for ätt att {a tag på sprit? Frågan stäs av riksdagsman Ptr Uncke. Han hävdar att det inte kjäper med atr /Orbud. Vi må~ te i stäet

Läs mer

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET 489 IDEOLOGI OCH VERKLIGHET Av jur. kand. GUSTAF DELIN Högerpartiets programkommie har nu uppösts. Detta betyder ångt ifrån att programarbetet inom partiet kommer att avstanna. Tvärtom kommer man nu på

Läs mer

Vägskäl i bostadspolitiken

Vägskäl i bostadspolitiken GÖTHE KNUTSON: Vägskä i bostadspoitiken Visst går det att göra bostadsmarknaden rättvisare. Det hävdar riksdagsman Göthe Knutson (m) i denna artike, som des ger en bakgrund ti den sjunkande nyproduktionen

Läs mer

l iootterdotterdotterdotterbolag

l iootterdotterdotterdotterbolag Intresseboa Dotterboa et AB ÖviksHem Dotterdotterboa ootterdotterboaa 2008 Intresseboa Dotterdotterboa /kommun omsködsviks J Moderboag: Rodret i Örnsködsvik AB o otterföretaa Ovik Eneroi AB ootterdotterboaq

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning Verksamhetsberättese 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Det ska vara skönt att eva Aa som har bestående och omfattande behov av vård och omsorg, har rätt ti gratis munhäso bedömning och tandvård

Läs mer

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion Mot. 1982/83 1435-1444 Motion 1982183 : 1435 Lars Werner m. f. Inandsbanans upprustning Bakgrund Redan 1975 fattade riksdagen ett positivt besut om inandsbanans upprustning. Den första borgeriga regeringen

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång!

Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång! Tisammans kan vi göra skinad. Här är en guide som hjäper dig att komma igång! VAD ÄR NICKELODEONS TOGETHER FOR GOOD? VAD ÄR PLAN INTERNATIONAL? Nickeodeon tror att vi kan göra gott tisammans. Nickeodeons

Läs mer

LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika

LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika Utrikeskrönikan granskar i dag den brittiska tidningsbranschen, närmare bestämt utveckingen på och kring Londons ärevördiga tidningsgata Feet Street. Den nya tekniken gör

Läs mer

5. Roger Nordén, Ä:.' I

5. Roger Nordén, Ä:.' I ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfuírnäktigo i Timrå kommuns besut den 24 augusti 2015, 112 _.í»-i,,0_. D0k.d 99749 Postadress Besöksadress Teeïon Teefax Expeditionstid Box 314 Backgränd 9 0611-46 06 00 0611-51

Läs mer

information förs in i prissystemets informationsmekanismer.

information förs in i prissystemets informationsmekanismer. mokratins underskott budgetunderskott är en föjd av sätt att fungera, hävdar M Buchanan och Richard E i sin bok Democracy in Deficit. Rof Engund diskuterar sutsatser och betydese för förhåanden. Hur kommer

Läs mer

Låt ledarskap löna sig!

Låt ledarskap löna sig! Låt edarskap öna sig! Ledarnas Chefsöner rapport 2010, om Ledarna chefsöner 2010 1 Innehå Låt önen spega edarskapets värde 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer

Läs mer

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr.

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr. r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kaese/underrättese 2014-09-01 Sammanträde med: Barn- och utbidningsnämnden Datum: 2014-09-17 Tid: 13.30 Pats: Astermoskoan Ärende. Upprop Biaga 2. Va av justerare 3. Godkännande

Läs mer

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Utbidningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Hogia PA-kompetens AB Kompetens är färskvara. Inte minst inom det personaadministrativa området. Ständig uppdatering är en förutsättning för din framgång

Läs mer

Dagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem."

Dagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem. Dagens frågor Front mot vida strejker Det goda förhåandet mean parterna på den svenska arbetsmarknaden har varit en nästan egendarisk företeese. Respekten för givna utfästeser har gjort det möjigt att

Läs mer

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN .., '... ~ ~. ~-.. '... ~ - -!f>. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I SOVJETUNIONEN Av professor CARL-ERIK QUENSEL, Lund DE UPPGIFTER om samhäsutveckingen, som kommit utandet tihanda från Sovjetunionen, ha för det

Läs mer

------------------------- -------------------- ---------------------------------

------------------------- -------------------- --------------------------------- A.RaVBXBMPLAR Sida: 1 Anm.upptagande p -mynd : STOCKHOLMS LÄN Dnr: Bnhet: 80NC/H Myndighetskod: 0201 Dnr annan p-mynd: AnmAningsdatum: 2010-09-02 k: 20.30 Amnäningssitt: se fritext upptagen av: Pa Thomas

Läs mer

OPQ Beslutsfattarens Plus Rapport

OPQ Beslutsfattarens Plus Rapport OPQ Profi OPQ Besutsfattarens Pus Rapport Namn Sampe Candidate Datum 25 september 2013 www.ceb.sh.com INLEDNING Den här rapporten är avsedd för injechefer och de som arbetar inom HR. Den innehåer information

Läs mer

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l Motion ti riksdagen 1988/89: av Bengt Westerberg m. f. (fp) Förbättrad omvårdnad Det kan tyckas att en utvecking av den medicinska vården skue medfora mindre krav på omvårdnaden. Så är det dock inte as.

Läs mer

------=-= Att bryta tystnaden DENNIS BRINKEBACK:

------=-= Att bryta tystnaden DENNIS BRINKEBACK: DENNIS BRINKEBACK: Att bryta tystnaden Denna artike försöker spega debattkimatet på ett statigt verk. Trots att många anstäda är väutbidade akademiker vågar de inte deta i samhäsdebatten med tanke på sin

Läs mer

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås Motion ti riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskoärarutbidning i Borås Bakgrund Riksdagen fattade under våren 1984 besut om avvecking av förskoäraroch fritidspedagoginjer

Läs mer

Ledarnas rapport om chefslöner 2012

Ledarnas rapport om chefslöner 2012 Så beönas edarskap Chefsöner 2012, Ledarna Ledarnas rapport om chefsöner 2012 1 Innehå Så beönas edarskap 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer önens storek?

Läs mer

Nilfisk-ALTO SJÄLVBETJÄNINGS-BILTVÄTT. Pålitlig, effektiv, lönande

Nilfisk-ALTO SJÄLVBETJÄNINGS-BILTVÄTT. Pålitlig, effektiv, lönande Nifisk-ALTO SJÄLVBETJÄNINGS-BILTVÄTT Påitig, effektiv, önande Extrem teknoogi Nifisk-ALTO NEPTUNE SB har aa fördear från den innovativa teknoogin som utveckades ti NEPTUNE hetvattentvättar i standardserien.

Läs mer

Svenska Spels GRI-profil 2013

Svenska Spels GRI-profil 2013 Svenska Spes GRI-profi 2013 Svenska Spes Håbarhetsredovisning 2013 är en integrerad de av årsredovisningen och pubiceras även på svenskaspe.se. Redovisningen sker enigt GRI, nivå C+. Håbarhets redovisningen

Läs mer

STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP

STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP t j~ -.. ~-. '-~ STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP EN UNDERSÖKNING RÖRANDE REKRYTERINGEN TILL ARMENS STAMSKOLOR Av fi. ic. TORSTEN HUSEN, Lund I SITT för två år sedan avgivna betänkande föresog»lantförsvarets

Läs mer

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter.

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter. Nya svenska råvaror på skånsk mark. Häsosammare ivsmedesprodukter. Väkommen att investera i utveckingen av en råvara med aa förutsättningar att vinna en häsosam pats i ivsmedeshyorna. Europas bästa jordbruksmark

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR

REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR SAMARBETE - VAD INSPEKTERAS - HUR FRAMSKRIDER INSPEKTIONEN OCH - HUR FRAMSKRIDER FORTSÄTTNINGSÅTGÄRDERNA Häsoinspektörernas svenskspråkiga skoningsdagar 8.-9.10.2014 Tammerfors

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Antagen av kommunfumäktige 2014-01-20 5 Besöksadress ya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunstyresen 685 80 Torsby direkt 0560-160 00 växe 0560-160

Läs mer

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne Vannaktiviteter Torsby och Sunne KANOT- OCH FLOTTFÄRD Kanottur Njut av en kanottur på Karäven - en fridfu uppevese för små och stora. Karäven är det perfekta vattendraget för turer på några timmar upp

Läs mer

l l l l l l l l l l l l l l l

l l l l l l l l l l l l l l l VD-Förord. "En spännande start och ett spännande sut" Ja så kan man besiva verksamhetsåret 202, där vi i början av året påbörjade den sista deen i "Nordstreamprojektet". Ett arbete som varit mycket framgångsrikt

Läs mer

Chefen & Arbetsmiljön

Chefen & Arbetsmiljön Chefen & Arbetsmijön INNEHÅLL Arbetsmijö vad är det? 4 Varför satsa på arbetsmijön? 5 Arbetsmijö ständigt pågående 7 Måste eer möjighet? 8 När mår vi bra på jobbet? 9 Ledarskapet som arbetsmijöfaktor 10

Läs mer

Nr Mot. 1975: av herr Hermansson m. D. med anledning av propositionen 1975: 97 angående rörlig pensionsålder m. m.

Nr Mot. 1975: av herr Hermansson m. D. med anledning av propositionen 1975: 97 angående rörlig pensionsålder m. m. Mot. 1975: 2129 6 Nr 2129 av herr Hermansson m. D. med anedning av propositionen 1975: 97 angående rörig pensionsåder m. m. Under hea den ånga tid opinionsyttringar förekommit och försag stäts om sänkt

Läs mer

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län LAFA 1:2005 Sex- och samevnadsundervisning i skoan En kartäggning av sex- och samevnadsundervisningen på sju högstadieskoor i Stockhoms än Landstinget förebygger aids (Lafa) är Stockhoms äns andstings

Läs mer

Trendspaning i Stockholm

Trendspaning i Stockholm ANNORDIA NEWSLETTER #3 TEMA Trendspaning i Stockhom VD HAR ORDET TEMA HOTELLMARKNAD Med Annordia som rådgivare har Kövern tecknat ett hyresavta med Nordic Choi Hotes för ett nytt hote i Västerås. Hur och

Läs mer

JORDBRUK OCH INDUSTRI EN BLICK TILLBAKA OCH EN BLICK FRAMÅT. 1/2 miljon människor (från 2,D till 2,4 milj.), medan gruppen

JORDBRUK OCH INDUSTRI EN BLICK TILLBAKA OCH EN BLICK FRAMÅT. 1/2 miljon människor (från 2,D till 2,4 milj.), medan gruppen JORDBRUK OCH INDUSTRI EN BLICK TILLBAKA OCH EN BLICK FRAMÅT Av statsrådet FRITJOF DOMÖ TILL utgångspunkt för några amänna jämföreser mean jordbruket och industrien vi jag väja tiden omkring 1890. 1 J ordbruket,

Läs mer

l Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling

l Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling Biaga 1A Redovisning av fiberråvara Leverantör: Produkt: Tiverkare/everantör: För dokumentation av fiberråvara: Träsag/växt och geografiskt ursprung (and/destat och region/provins) Mängd (på årsbasis)

Läs mer

DATUM 2015-05-08 KFN-2015/154.387

DATUM 2015-05-08 KFN-2015/154.387 HUDDINGE KOMMUN KUL TUR- OCH FRITIDSNAMNDEN TJÄNSTEUTLATANDE DATUM DIARIENR 2015-05-08 KFN-2015/154.387 SIDA 1 (2) HANDLÄGGARE Wessem, Mats 08-535 317 37 Mats. Wessen@huddinge.se Kutur- och fritidsnämnden

Läs mer

Berg och dal i bilhandeln. För närvarande rullar cirka 900000. i denna specialkommentar

Berg och dal i bilhandeln. För närvarande rullar cirka 900000. i denna specialkommentar VEM VAGADE för fem år.edan drömma om at vi 1958 skue yckas so ja 30 000 ov våra personbiar på utand" Berg och da i bihanden En starkt expanderande men annorunda och mer vågsam marknad väntar bibranschens

Läs mer

mellan i grunden likartade partier.

mellan i grunden likartade partier. NILS KARLSON: Postfestum En övergripande orsak ti att det gick som det gick i vaet är att en stor ande av väjarna, men även poitikerna sjäva, är på god väg att inse att den svenska väfärdsstaten nått vägs

Läs mer

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Besöksadress: Stadshuset, Hjamar Lundbohmsvägen 31 Teefon: 0980-70 000 Organisationsnr: 21 20 00-2783 Webb: www.kommun.kiruna.se

Läs mer

1 l. ; Ii. . i l ... isolerat. H111yre har föreslagit följande lösning: om en majoritet inom stortinget begär en ny folkomröstning

1 l. ; Ii. . i l ... isolerat. H111yre har föreslagit följande lösning: om en majoritet inom stortinget begär en ny folkomröstning Dagens frågor Det norska vaet Stortingsvaet i Norge äger rum en vecka före det svenska riksdagsvaet, och det är ovisst hur det kommer att utfaa. Kan den knappa borgeriga majoriteten bestå? Arbeiderpartiet

Läs mer

NANKING, YENAN, MOSKVA

NANKING, YENAN, MOSKVA NANKING, YENAN, MOSKVA OCH WASHINGTON Av överste CARL TAUBE UPPREPADE gånger efter det andra värdskrigets sut har man het pötsigt kommit underfund med att en ny bit av Europas karta bivit rödfärgad, om

Läs mer

Cybercom i ord FÖRETAGSPRESENTATION OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

Cybercom i ord FÖRETAGSPRESENTATION OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 Cybercom i ord FÖRETAGSPRESENTATION OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 Innehå 1 Kort om 2013 2 Cybercom på 3 minuter 4 Vd har ordet 7 Här finns vi 8 Kort om marknaden 10 Strategi 12 Må och utfa 14 Erbjudande

Läs mer

Motion 1986/87 :Skl75

Motion 1986/87 :Skl75 Motion 1986/87 :Sk75 Jan Bergqvist m. f. (s) Försag ti sutig regering av statsbudgeten för budgetåret 1987/88, m. m. (kompetteringsprop.) ( 1986/87: 150) proposition 1986/87:150 (kompetteringsprop.) föreså

Läs mer

Underhåll i lågkonjunktur sidan 2

Underhåll i lågkonjunktur sidan 2 en tidning från idhammargruppen nummer ett 2009 Sandvik kartägger underhåskompetensen sidan 4 Outsourcing sidan 6 Underhå i ågkonjunktur sidan 2 Idhammar AB är ett kunskapsföretag speciaiserat inom driftsäkerhet,

Läs mer

Bilaga A, Terminalprogram

Bilaga A, Terminalprogram Biaga A, Terminaprogram Väkommen ti D Det finns en mängd oika kommunikationsprogram. Det är här tyvärr omöjigt att beskriva dem aa. I vissa fa har det skrivits om dessa program i ABC-Badet. Du kan bestäa

Läs mer

Väldigt låga siffror. Genomsnittet för landet ligger på 2,0.

Väldigt låga siffror. Genomsnittet för landet ligger på 2,0. BAKGRUND OCH SYFTE Sedan sutet av 1990-taet genomför Poisen okaa trygghetsundersökningar. Undersökningarna riktar sig ti amänheten och fångar den okaa trygghetsbiden i form av uppevda probem, utsatthet

Läs mer

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson Myndigheten för tiväxtpoitiska utvärderingar och anaysers författningssaming ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generadirektör Dan Hjamarsson Myndigheten för tiväxtpoitiska utvärderingar och anaysers föreskrifter

Läs mer

IMPRESSA C5 det viktigaste i korthet

IMPRESSA C5 det viktigaste i korthet IMPRESSA C5 det viktigaste i krthet»bken m IMPRESSA«har tisammans med denna krtfattade bruksanvisning»impressa C5 det viktigaste i krthet«av den berende tyska prvningsanstaten TÜV SÜD försetts med anstatens

Läs mer

För G krävs minst 16p, för VG minst 24p. Miniräknare och utdelade tabeller

För G krävs minst 16p, för VG minst 24p. Miniräknare och utdelade tabeller ÖRERO UNIVERSITET Handeshögskoan i Örebro Tentamen i Ekonomistyrning, Fö1018, 7,5 hp nta uppgifter: Max poäng: etyg: nsvariga ärare: Tiätna hjäpmede: 6 32 För G krävs minst 16p, för VG minst 24p Kerstin

Läs mer

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi jsociastyresen 204-03-03 Reger och behörighet/kassifikationer Dnr: 4.2.-552/204 och terminoogi Termista samt svarsma Biaga Läkemedessäkerhet (6) Svar ämnat av (kommun, andsting, organisation etc.): Inspektionen

Läs mer

UTVECKLING AV HANDEN: LILLCENTRUM 2015 VISIONSMANUAL

UTVECKLING AV HANDEN: LILLCENTRUM 2015 VISIONSMANUAL UTVECKLING AV HANDEN: LILLCENTRUM 2015 VISIONSMANUAL 3 Stadsutveckingsarbete bedrivs ofta över ång tid där vissa steg spear en avgörande ro i utveckingsarbetet. Visionen av en stadsutvecking är ett sådant

Läs mer

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 23 VINJETTER HÖGT UPP I GRÅ SJ i korthet 5 Vd har ordet 7 Ordförande har ordet 8 Väsentighetsanays 9 Intressentdiaog Håbart företagande 5 Strategi 6 SJ och kunderna

Läs mer

Vet du varför de norska hundarna har så platta nosar? Nej. Dom har jagat parkerade bilar.

Vet du varför de norska hundarna har så platta nosar? Nej. Dom har jagat parkerade bilar. Vet du varför de norska hundarna har så patta nosar? Dom har jagat parkerade biar. Har du hört om den senaste norska uppfinningen? En vattentät tepåse. Vet du när norrmännen bränner fötterna? När dom stryker

Läs mer

Indexlån Ryssland och Östeuropa

Indexlån Ryssland och Östeuropa Indexån Ryssand och Östeuropa Bas och Extra 9.3.2011 Rikta bicken mot öst och pacera i Indexån Ryssand och Östeuropa! Tiväxtutsikterna för Ryssand och de östeuropeiska änderna är ovande. Indexån Ryssand

Läs mer

Ungdomslyftet. År 3 2010-2011. svensk konståkning lyfter ungdomar mot framtida världsklass

Ungdomslyftet. År 3 2010-2011. svensk konståkning lyfter ungdomar mot framtida världsklass Ungdomsyftet svensk konståkning yfter ungdomar mot framtida värdskass År 3 2010-2011 Eitkommitten s & p SVENSKA KONSTÅKNINGSFÖRBUNDET Regina Jensen Jui 2008 Rev. Jui -09 Rev. Jui -10 Bakgrund Svenska konståkningsförbundet

Läs mer

Byggforskning 68. statens råd för byggnadsforskning

Byggforskning 68. statens råd för byggnadsforskning Byggforskning 68 Byggforskning 68 statens råd för byggnadsforskning statens råd för byggnadsforskning AB Egneiska Boktryckeriet, Stockhom 1968 Innehå sid ~ro~ 7 ByggforskningeniS resurser och behov. Tekn

Läs mer

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 VINJETTER HÖGT UPP I GRÅ SJ I KORTHET SJ på två minuter 1 SJ i korthet 5 Vd har ordet 7 Ordförande har ordet 8 Väsentighetsanays 9 Intressentdiaog 10 Håbart

Läs mer

Skola F 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Totalt Skapaskolan 38 44 26 20 6 8 142

Skola F 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Totalt Skapaskolan 38 44 26 20 6 8 142 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-20 GSN-2015/170.602 1 (3) HANDLÄGGARE Hjem, Per 08-535 360 71 Per.Hjem@huddinge.se Grundskoenämnden Ansökan från The Learning

Läs mer

Er Nattvandrarpärm. Nu är den klar!

Er Nattvandrarpärm. Nu är den klar! Er Nattvandrarpärm Nu är den kar! Här är den nya Nattvandrarpärmen som vi hoppas ska vara ti hjäp i ert arbete med nattvandringen. Vissa uppgifter kommer Ni sjäva få fya i, så som teefonnummer ti akutmottagningar

Läs mer

Ett viktigt ansvar. Anders Berg, VD och koncernchef. Lindabs arbete med socialt ansvarstagande, CSR, bygger på följande riktlinjer och styrinstrument:

Ett viktigt ansvar. Anders Berg, VD och koncernchef. Lindabs arbete med socialt ansvarstagande, CSR, bygger på följande riktlinjer och styrinstrument: GRI-index 2015 Utöver ett fuständigt GRI-index för 2015 innehåer denna skrift VD-kommentar, information om Lindabs mijöarbete samt väsentighetsanays och intressentdiaog 1 Ett viktigt ansvar På Lindab tar

Läs mer

Energiläget i Åmål Sammanställt våren 2004

Energiläget i Åmål Sammanställt våren 2004 Energiäget i Åmå Sammanstät våren 2004 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 BAKGRUND & SYFTE... 5 MÅL & FRÅGESTÄLLNING... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR & METOD... 5 ENERGIANVÄNDNING

Läs mer

mycket prat mycket verkstad 18 inflyttare berättar Vi samlar kraft för att skapa kraft därför flyttar vi till norrbotten

mycket prat mycket verkstad 18 inflyttare berättar Vi samlar kraft för att skapa kraft därför flyttar vi till norrbotten [En biaga om projektet Kraftsaming 2011-2015 En bred insaming av värdefua tankar och idéer] maj 2012 Vi samar kraft för att skapa kraft Kraftsaming är en mötespats för en bred insaming värdefua tankar

Läs mer

Redovisning av intern kontroll2012 för kommunstyrelsens förvaltning

Redovisning av intern kontroll2012 för kommunstyrelsens förvaltning SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOITET 3 (2.3) Sammanträdesdatum 203-0-29 7 Redovisning av intern kontro202 för kommunstyresens förvatning Dnr 202/8 Beredning Biaga KS 203/27/, skrivese 203-0-22 från

Läs mer

mellanställning var ofta svår, men på denna huvudpunkt kapitulerade den aldrig, och alla Axel Oxenstiernas bemödanden som direktor för det

mellanställning var ofta svår, men på denna huvudpunkt kapitulerade den aldrig, och alla Axel Oxenstiernas bemödanden som direktor för det meanstäning var ofta svår, men på denna huvudpunkt kapituerade den adrig, och aa Axe Oxenstiernas bemödanden som direktor för det evangeiska väsendet i Tyskand kunde icke rubba detta hinder. Ytterst märkigt

Läs mer

Rent vatten skapar hopp i slummen

Rent vatten skapar hopp i slummen NICLAS LINDGREN: Aa barn är aas ansvar VILL DU HJÄLPA! SKÄNK 50 KR TILL PMU. SMS:A PMU 50 TILL 72 930 2011 #3 En tidning från PMU Rent vatten skapar hopp i summen 700 barn föramade efter poioepidemi 12

Läs mer

Återinför namnet Drevviksstrand i stället för Östra Skogås svar på medborgarförslag väckt av Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking

Återinför namnet Drevviksstrand i stället för Östra Skogås svar på medborgarförslag väckt av Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA 2014-11-03 KS-2012/260.109 1 (3) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng viktoria.thonang@huddinge.se Kommunstyresen Återinför namnet Drevviksstrand i stäet för Östra

Läs mer

l. Upprop 2. Val av justerare 3. Introduktion till föreningsliv/fritidsverksamhet för nyanlända

l. Upprop 2. Val av justerare 3. Introduktion till föreningsliv/fritidsverksamhet för nyanlända KOMMUNSTYRELSEN Kutur- och fritidsutskottet KALLELSE/ UNDERRÄTTELSE Tid: Onsdagen den 16 december 2015 2015, k. 13.30 Pats: Sammanträdesrummet Mien, Torggatan 12, Tingsryd Ärende Föredragande tjänsteman

Läs mer

SOLIDA GÄNGFRÄSAR. ThreadBurr

SOLIDA GÄNGFRÄSAR. ThreadBurr TM SOLIA GÄNGFRÄSAR ThreadBurr TiACN Fördeen med ThreadBurr är att du kan gänga och grada i samma operation. Ingen extra tid för och försänkning. Gradoperationen sker automatiskt vid gängfräsningen viket

Läs mer

mexico JJ JJ om europa

mexico JJ JJ om europa ( goba sourcing) Kanada innehå 24 24 25 28 30 32 34 å ser svenska CIO:er på offshore S Pusen på outsourcingen 2008 Din outsourcing guide ti 34 änder Equaterra: Offshore är inte intressant ängre TPI: Tänk

Läs mer

SJ 11. Hållbarhets redovisning

SJ 11. Hållbarhets redovisning SJ 11 Håbarhets redovisning Innehå Ordföranden har ordet 2 Strategi och vision 3 Intressentdiaogen 6 Möjigheter och utmaningar 9 SJs sociaa ansvar 10 SJs mijöansvar 18 SJs ekonomiska ansvar 24 Redovisningsprinciper

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 12 342 (371) Närvarande: (markerade med x, tjänstgörande ersättare i ledamots ställe markerade med xx):

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 12 342 (371) Närvarande: (markerade med x, tjänstgörande ersättare i ledamots ställe markerade med xx): KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 12 342 (371) Kommstyresen 2012-11-20 PROTOKOLL FRÅN SAMMANTRÄDE MED KOMMUNSTYRELSEN Pats och tid: Asarumssaen, k7.00-18.30 Närvarande: (markerade med x, tjänstgörande ersättare

Läs mer

PRODUKTION ELEKTROTEKNIK TRÅDLÖST. En innovationspartner med bredd. Läs mer på almi.se. Mats Leijon: Det är ingen trend utan snarare en utveckling.

PRODUKTION ELEKTROTEKNIK TRÅDLÖST. En innovationspartner med bredd. Läs mer på almi.se. Mats Leijon: Det är ingen trend utan snarare en utveckling. PRODUKTION Rikard Söderberg: A utvecking ska kunna göras i datorn. TRÅDLÖST Caes Beckman: Samarbetet med industrin är djupare än bara forskningen. ELEKTROTEKNIK Mats Leijon: Det är ingen trend utan snarare

Läs mer

Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem

Läs mer

1. Visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

1. Visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. AT 1410, Arbetsterapi B, Utredning, åtgärd och utvärdering I Dekurs, Arbetsterapeutens yrkesutövning I Examination, Provkod 0501 KLH Sastentamen Kognitiv och psykisk aktivitetsbegränsning 6 hp, 2015-12-28

Läs mer

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens.

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens. q = 72 & bb 4 4 1. Vatt 2. Mol net rörs nen gli & bb der vin lätt dagio m den spe lar, vind som vi ta sva nar vat ö ten tar ver him F B b Text: Bo Bergman Musik: Lasse ahlberg var 1ens ann. sjö, Bak men

Läs mer

Ärende nr 9. Yttrande över "En kommunallag för framtiden {SOU 2015:24)

Ärende nr 9. Yttrande över En kommunallag för framtiden {SOU 2015:24) Ärende nr 9 Yttrande över "En kommunaag för framtiden {SOU 2015:24) 59 ~Tingsryds ~kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 11 (26) Kommunstyresens arbetsutskott 2015-09-07 273 Yttrande över "En kommunaag för fram

Läs mer

Den dumme bonden som bytte bort sin ko

Den dumme bonden som bytte bort sin ko q Den dumme bonden som bytte bort sin ko b Sagan är satt med typsnittet Transport kapitäler, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare.

Läs mer

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM?

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? Sida 1/7 BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? I detta avsnitt kommer du upptäcka bland annat: Hur du sparar halva reklamfilmskostnaden Vad det är som kostar i en film Vad du måste berätta

Läs mer

Lexmark Print Management

Lexmark Print Management Lexmark Print Management Optimera nätverksutskrift och skapa informationsfördear med en utskriftshanteringsösning som du kan impementera på pats eer via monet. Säker och praktisk utskriftsversion Fexibet.

Läs mer

Fiske og jakt. Torsby och Sunne

Fiske og jakt. Torsby och Sunne Fiske og jakt Torsby och Sunne FISKA I SJÖ, ÄLV OCH BÄCK Kväsfiske med guide - ca 4 timmar Prova på fiske efter t.ex gädda, gös eer abborre. Enke förtäring ingår. Utrustning finns att hyra - ingår ej.

Läs mer

Totalkväve. Transport av totalkväve 2004 2013. Kvävetransport. ton/år. Totalkväve, ton/år P12 P13.1

Totalkväve. Transport av totalkväve 2004 2013. Kvävetransport. ton/år. Totalkväve, ton/år P12 P13.1 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 213 Totakväve Totakvävekoncentrationen i vattnet ökar successivt ängs oppet från nivån 46 µg N/ i ti 84 µg N/ i.1. Jämfört med 2 har haterna i år ökat

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

ournalen rongedal hit gick percy barneviks miljoner Fokus: MIKROKREDITER förändrar världen reser hem Ny symbol Majas dröm

ournalen rongedal hit gick percy barneviks miljoner Fokus: MIKROKREDITER förändrar världen reser hem Ny symbol Majas dröm Svenska NYA ournaen februari nr 1 d 2011 d Årgång 87 Läkarmissionens organisations- och medemstidning hit gick percy barneviks mijoner reser hem Fyktingarna i Sudan återvänder Ny symbo Läkarmissionens

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Nr 2-2015. Alfta sockens hembygdsförening. Medlemsbrev

Nr 2-2015. Alfta sockens hembygdsförening. Medlemsbrev Nr 2-2015 Afta sockens hembygdsförening Medemsbrev .on gr.,t{{ ~futtige ro? i. ~. on n ~rem Ti Sverige å Min Aernådigeste Konungs och Herres Troman, Landshötdinge över Gefeborgs Läns, samt Commendör av

Läs mer

Fjällen i Fokus 2006

Fjällen i Fokus 2006 FjäMistra-rapport nr. 25 Fjäen i Fokus 2006 En konferens om fjäens möjigheter och begränsningar Konferensrapport FjäMistrarapport Rapport nr: 25 ISSN 1652-3822 december 2006, Umeå Redaktör: Anders Essein

Läs mer

BRA LUFT ÄVEN INNE 096MV 145 MV 110 MV. Användarvänlig avancerad ventilationsteknologi. Vallox. Vallox. Vallox

BRA LUFT ÄVEN INNE 096MV 145 MV 110 MV. Användarvänlig avancerad ventilationsteknologi. Vallox. Vallox. Vallox BRA LUFT ÄVEN INNE Användarvänig avancerad ventiationsteknoogi 09MV 110 MV 1 MV VALLOX VENTILATIONSSYSTEM VALLOX VENTILATIONSSYSTEM Ditt hem är en stor och viktig investering det är sjävkart. Med ett ventiationssystem

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

AKTUELLT. Var med och påverka. kommuniceras löpande på en särskild hemsida. Ett annat argument för medlemspanelen är

AKTUELLT. Var med och påverka. kommuniceras löpande på en särskild hemsida. Ett annat argument för medlemspanelen är AKTUELLT INFORMATION INFORMATION TILL TILL ELEKTRISKA ELEKTRISKA INSTALLATÖRSORGANISATIONENS INSTALLATÖRSORGANISATIONENS MEDLEMMAR MEDLEMMAR NR NR 6/7 12 2012 2011 Vi på EIO ska bi ännu bättre på att yssna

Läs mer

VENNGARN 1:17. Bjerking AB. Uppdrag nr 13U22912 Sida 1 (1 O) Aridtelder Ingenjörer. Uppdragsnamn Venngarn 1:17. Caterina Kullman.

VENNGARN 1:17. Bjerking AB. Uppdrag nr 13U22912 Sida 1 (1 O) Aridtelder Ingenjörer. Uppdragsnamn Venngarn 1:17. Caterina Kullman. Sida 1 (1 O) Aridteder Ingenjörer Uppdragsnamn Venngarn 1:17 Sigtuna kommun Vanngarn 1:17 Caterina Kuman Heimdasgatan 20 19550 Märsta Uppdragsgivare Katarina Kuman Heimdasgatan 20 Vår handäggare Oa Justin

Läs mer

NIMESH FÅR KOMMA HEM TILL MAMMA Barnens rätt- KAMPANJ. MÅNGA GODA resultat 2009-2011. Projekt i Sri Lanka stärker familjer

NIMESH FÅR KOMMA HEM TILL MAMMA Barnens rätt- KAMPANJ. MÅNGA GODA resultat 2009-2011. Projekt i Sri Lanka stärker familjer 2012 NUMMER 3 EN TIDNING FRÅN PMU MÅNGA GODA resutat 2009-2011 NYA INSATSER I TORKANS AFRKA NIMESH FÅR KOMMA HEM TILL MAMMA Barnens rätt- KAMPANJ Projekt i Sri Lanka stärker famijer TIMBuKTU SJÖNG FÖR

Läs mer

Svanenmärkning av Kopierings- och tryckpapper

Svanenmärkning av Kopierings- och tryckpapper Svanenmärkning av Kopierings- och tryckpapper Version 4.1 22 juni 2011 30 juni 2016 Nordisk Mijömärkning Innehå Innehå 2 Vad är ett Svanenmärkt kopierings- och tryckpapper? 3 Varför väja Svanenmärkning?

Läs mer

~, ;, :~. \ 1 l i N ~ -:- ' ~ ANK 2011 -uz- 15. ~,. l VÄRDEUTLÅTANDE. för del av fastigheten. Tegelbruket 11. Ängelholms kommun

~, ;, :~. \ 1 l i N ~ -:- ' ~ ANK 2011 -uz- 15. ~,. l VÄRDEUTLÅTANDE. för del av fastigheten. Tegelbruket 11. Ängelholms kommun ~, ;, :~. \ 1 i N ~ -:- ' ~ C, [ N ANGELhuLvii ANK 2011 -uz- 15 ~,. VÄRDEUTLÅTANDE - för de av fastigheten Tegebruket 11 Ängehoms kommun Det bedömda marknadsvärdet uppgår ti 15 000 000 kr Femton mijoner

Läs mer

Ungdomslyftet. svensk konståkning lyfter ungdomar mot framtida världsklass. År 5 12-13

Ungdomslyftet. svensk konståkning lyfter ungdomar mot framtida världsklass. År 5 12-13 Ungdomsyftet svensk konståkning yfter ungdomar mot framtida värdskass År 5 12-13 Eitkommitten singe & par SVENSKA KONSTÅKNINGSFÖRBUNDET Regina Jensen Jui 2008 Rev. Juni -12 Bakgrund Svenska konståkningsförbundet

Läs mer

Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar:

Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar: Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar: Heimir tillträde sin befattning som anställd på halvtid 1. januari

Läs mer