Metodtest för elasticitetsberäkningar ur Sampers RAPPORT. Del 1 Tågelasticiteter enligt befintlig differentiering utifrån basprognos 2030.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Metodtest för elasticitetsberäkningar ur Sampers RAPPORT. Del 1 Tågelasticiteter enligt befintlig differentiering utifrån basprognos 2030."

Transkript

1 RAPPORT Metodtest för easticitetsberäkningar ur Sampers De 1 Tågeasticiteter enigt befintig differentiering utifrån basprognos Anays & Strategi

2 Anays & Strategi

3 Konsuter inom samhäsutvecking WSP Anays & Strategi är en konsutverksamhet inom samhäsutvecking. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra ti ett samhäe anpassat för samtiden såvä som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare stäs inför, och bistår med kunskap som hjäper dem hantera det kompexa förhåandet mean människor, natur och byggd mijö. Tite: Test av metoder för easticitetsberäkningar ur Sampers Redaktör: Fredric Amkvist WSP Sverige AB Arenavägen Stockhom-Goben Te: E-post: Org nr: Styresens säte: Stockhom Anays & Strategi

4 Innehå 1 BAKGRUND OCH SYFTE METOD RESULTAT Restidseasticiteter med avseende på anta resor Restidseasticiteter med avseende på transportarbete Tureasticiteter SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER...28 Anays & Strategi

5 Anays & Strategi 5

6 1 Bakgrund och syfte I Trafikverkets easticitetskakyer kring tågresande används restidseasticitet och tureasticitet för att beräkna efterfrågeförändringar vid förändringar i restider och anta turer på specifika järnvägssträckor. I ett tidigare genomfört uppdrag vid namn Easticiteter från Sampers ti easticitetskakyer 1, tog WSP fram metodspecifikationer för hur restidsoch tureasticiteter för tåg kan beräknas ur Sampers. Trafikverket har önskat fortsätta arbetet kring easticiteterna genom att utföra tester där easticiteter räknas fram med de i det tidigare projektet framtagna metoderna. Detta för att i nästa skede kunna bedöma huruvida easticiteterna är ämpiga att använda i Trafikverkets easticitetskakymode för järnvägsanayser BANSEK. Då BANSEK i huvudsak används för att studera och beräkna resandeeffekter på en enskid änk eer inje, så är det easticiteter baserade på injeresutat som är det primärt intressanta, snarare än easticiteter baserade på matrisresutat (OD-nivå). I denna första de testas en grundvariant där injebaserade easticiteter tas fram med den differentiering som idag används i BANSEK. 1 Ett deprojekt ur ett ramprojekt vid namn Utvecking av paneringsverktyg Sampers- och Samkak-reaterade förbättringar efter Åtgärdspaneringen som avrapporterades i februari Anays & Strategi

7 2 Metod Utifrån Trafikverkets gäande basprognos för år 2030 har restids- respektive tureasticiteter på injenivå räknats fram med hjäp av resutat ur Samkaks injetabe. I injetabeen redovisas resutat i form av prognostiserat transportarbete per inje, uppdeat på nationet och regionat resande och per ärende (privat/tjänste). De injespecifika easticiteterna används därefter som underag för att beräkna mer aggregerade easticiteter motsvarande den differentieringsnivå som idag används i BANSEK. Vad gäer de restidseasticiteter som för närvarande används i BANSEK så redovisas dessa i Tabe 1 nedan. Av Tabeen framgår att easticiteterna är differentierade utifrån såvä ärende som resängd. Tabe 1 Restidseasticiteter i BANSEK Regionaa resor (< 10 mi) Nationea resor (> 10 mi) K B1 B2 B3 Tjänste -0,60 0, , , Privat -0,25 0, , , e t = K + B X + B2 X + B3 X X = resängd Vad gäer tureasticiteter används i dagsäget enbart en enda easticitet (0,5) oavsett resängd och reseärende. I detta uppdrag har nya tågeasticiteter beräknats enigt de nuvarande differentieringarna. Två uppsättningar easticiteter har beräknats för restids- respektive tureasticteterna; en baserad på transportarbete och en baserad på anta resor (transportarbete per inje dividerat med mederesängd). För att kunna beräkna nya easticiteterna har förutom basprognosen 2 två fuständiga Sampers/Samkak-körningar 3 genomförts; en med 10 % kortare restider för samtiga järnvägsinjer och en med 10 % fer turer. De nya easticiterna för restid och turtäthet har sedan beräknats enigt föjande former. 2 Basprognosen för 2030 som gäde från Natione mode + samtiga 5 regionaa modeer Anays & Strategi 7

8 Forme för beräkning av restidseasticitet: - e t Dresande(%) = = Dtid(%) n å = 1 ( resande å = 1 n å = 1 n ( tid n å = 1 E E - resande resande - tid tid F F F ) F ) F = Före utbudsförändring E = Efter utbudsförändring = inje ( 1, 2,..., n) Forme för beräkning av turtäthet: e tu Dresande(%) = = Dturtäthet(%) å = 1 n n å = 1 ( resande å = 1 n n ( turtäthet å = 1 E E - resande resande F - turtäthet turtäthet F F ) F ) F = Före utbudsförändring E = Efter utbudsförändring = inje ( 1, 2,..., n) Anays & Strategi

9 3 Resutat 3.1 Restidseasticiteter med avseende på anta resor Nationea resor För att beräkna restidseasticiteter baserat på anta resor har antaet resor per inje häretts utifrån transportarbete och mederesängd för respektive inje. Innan de sutgitiga easticitetsfunktionerna togs fram pockades extrempunkter som ansågs avvika atför mycket från övriga mätpunkter bort från resutatet då dessa ansågs kunna påverka easticitetsberäkningarna på ett orimigt sätt. I Tabe 2 istas de mätpunkter/injeeasticiteter som exkuderades från easticitetsberäkningen för nationea tjänsteresor och i Tabe 3 redovisas motsvarande mätpunkter/injeeasticiteter för privatresor. I Figur 1 redovisas punktdiagrammet för aa framräknade injeeasticiteter för nationea tjänsteresor och i Figur 2 återfinns motsvarande diagram för nationea privatresor. Tabe 2: Linjer som exkuderats ur beräkningarna av restidseasticiteter för nationea tjänsteresor Linje Sträcka Natione Restidseasticitet mederesängd 9301 Ystad-Köpenhamn 93,9-24, Hesingborg-Lomma-Mamö 9,7-9, Växjö-Hässehom 49,5 10,001 Figur 1: Beräknade injeeasticiteter baserat på anta resor som funktion av resängd, Nationea tjänsteresor Anays & Strategi 9

10 Tabe 3: Linjer som exkuderats ur beräkningarna av restidseasticiteter för nationea privatresor Linje Sträcka Natione mederesängd Restidseasticitet 9301 Ystad-Köpenhamn 93,9-43, Växjö-Hässehom 49,5 10,001 Figur 2: Beräknade injeeasticiteter baserat på anta resor som funktion av resängd, Nationea privatresor Nya restidseasticiteter m a p anta resor, Nationea resor Baserat på sambandet mean mederesängd och injeeasticiteterna i Figur 1 och Figur 2 kan nya easticiteter häredas enigt den formestruktur som nuvarande restidseasticiteter har, dvs e t = K + B X = resängd X + B2 X + B3 X I Tabe 4 redovisas värdena för beräkning av nya restidseasticiteter m h a ovanstående forme. Tabe 4: Nya restidseasticiteter för nationea tjänste och privatresor (m a p anta resor) Nationea resor (> 10 mi) K B1 B2 B3 Tjänste -2,3545 0, * * 10-9 Privat -0,9299 0,0088-5*10-5 8*10-8 Anays & Strategi

11 Regionaa resor De regionaa restidseasticiterna med avseende på anta resor har i princip beräknats på samma sätt som de nationea. De har beräknats uppdeat på tre resandesegment: tjänsteresor, arbetsresor samt övriga resor. För att få fram en restidseasticitet för de regionaa privatresorna har easticiteterna för arbetsresor och övriga resor viktats ihop ti en easticitet med avseende på förändrat anta resor per inje. Innan restidseasticiteter för de regionaa resorna räknades fram togs även här aa extrempunkter bort för respektive segment. Notera att det för de regionaa övrigt-resorna inte framkom några extrempunkter. I diagrammen nedan kan man se spridningen på easticiterna för de tre oika segmenten. Värt att notera är att det för arbetsresor tycks finnas ett samband mean restidseasticiteter och resängd (se Figur 4) Tabe 5: Linjer som exkuderats ur beräkningarna av restidseasticiteter för regionaa tjänsteresor Linje Sträcka Regiona mederesängd Restidseasticitet 5601 Saa-Uppsaa 49,2-6,513 Figur 3: Beräknade injeeasticiteter baserat på anta resor som funktion av resängd, regionaa tjänsteresor Tabe 6: Linjer som exkuderats ur beräkningarna av restidseasticiteter för regionaa arbetsresor Linje Sträcka Regiona mederesängd Restideasticitet 5601 Saa-Uppsaa 49,2-4,371 Anays & Strategi 11

12 Figur 4: Beräknade injeeasticiteter baserat på anta resor som funktion av resängd, regionaa arbetsresor Figur 5: Beräknade injeeasticiteter baserat på anta resor som funktion av resängd, regionaa övrigt-resor Anays & Strategi

13 Nya restidseasticiteter m a p anta resor, Regionaa resor De nya restidseasticiteterna för regionaa resor baserat på antaet resor redovisas i Tabe 7 nedan. Tabe 7: Nya restidseasticiteter för regionaa tjänste och privatresor (m a p anta resor) Regionaa resor (< 10 mi) Tjänste -1,087 Privat -0,921 Anays & Strategi 13

14 3.2 Restidseasticiteter med avseende på transportarbete Restidseasticiteterna med avseende på transportarbete har beräknats på motsvarande sätt som restidseasticiteterna med avseende på anta resor. Precis som då har extrempunkter pockats bort innan de sutiga easticiteterna har beräknats. Nationea resor I Tabe 8 och Tabe 9 redovisas vika extrempunkter som exkuderats vid beräkningarna av restidseasticiteter med avseende på transportarbete medan Figur 6 och Figur 7 innehåer restidseasticitet/resängds-diagrammen för Nationea Tjänste- och Privatresor. Tabe 8: Linjer som exkuderats ur beräkningarna av restidseasticiteter för nationea tjänsteresor Linje Sträcka Natione mederesängd Restidseasticitet 9301 Ystad-Köpenhamn 93,9-24, Hesingborg-Lomma-Mamö 9,7-16,409 Figur 6: Beräknade injeeasticiteter baserat på transportarbete som funktion av resängd, nationea tjänsteresor Tabe 9: Linjer som exkuderats ur beräkningarna av restidseasticiteter för nationea privatresor Linje Sträcka Natione mederesängd Restidseasticitet 9301 Ystad-Köpenhamn 93,9-20, Hesingborg-Lomma-Mamö 9,7-6, Sthm-Västerås-Göteb 208,2-1, Stockhom-Uddevaa 246,3 0, Stockhom-Göteborg 455,1 1,829 Anays & Strategi

15 Figur 7: Beräknade injeeasticiteter baserat på transportarbete som funktion av resängd, nationea privatresor Nya restidseasticiteter m a p transportarbete, Nationea resor I Tabe 10 redovisas de beräknade restidseasticiteterna för nationea resor med avseende på transportarbete. Som framgår av Tabe 10 är dessa tämigen snarika restidseasticiteterna som beräknats med avseende på anta resor, vika finns redovisade i Tabe 4. Tabe 10: Nya restidseasticiteter för nationea tjänste och privatresor (m a p transportarbete) Nationea resor (> 10 mi) K B1 B2 B3 Tjänste -2,2307 0, * * 10-8 Privat -0,6343 0,0001-3*10-6 2*10-9 e t = K + B X = resängd X + B2 X + B3 X Anays & Strategi 15

16 Regionaa resor Tabe 11 och Tabe 12 innehåer de extrempunkter som exkuderats vid beräkningarna av restidseasticiteter för regionaa resor med avseende på transportarbete medan Figur 8, Figur 9 och Figur 10 innehåer restidseasticitet/resängds-diagrammen för Regionaa Tjänste-, Övrigt- och Arbetsresor. Tabe 11: Linjer som exkuderats ur beräkningarna av restidseasticiteter för regionaa tjänsteresor Linje Sträcka Regiona mederesängd Restidseasticitet 5601 Saa-Uppsaa 49,2-7,294 Figur 8: Beräknade injeeasticiteter baserat på transportarbete som funktion av resängd, regionaa tjänsteresor Tabe 12: Linjer som exkuderats ur beräkningarna av restidseasticiteter för regionaa övrigt-resor Linje Sträcka Regiona mederesängd Restidseasticitet 5601 Saa-Uppsaa 49,2-5, Umeå-Lycksee 58,1-3,314 Anays & Strategi

17 Figur 9: Beräknade injeeasticiteter baserat på transportarbete som funktion av resängd, regionaa övrigt-resor Figur 10: Beräknade injeeasticiteter baserat på transportarbete som funktion av resängd, regionaa arbetsresor Precis som vid beräkningarna av restidseasticiteter med avseende på anta resor indikerar Figur 10 att det tycks finnas ett samband mean resängd och storeken på arbetsresors restidseasticitet. Anays & Strategi 17

18 Nya restidseasticiteter m a p transportarbete, Regionaa resor I Tabe 13 redovisas de beräknade restidseasticiteterna med avseende på transportarbete för regionaa resor. Tabe 13: Nya restidseasticiteter för regionaa tjänste och privatresor (m a p transportarbete) Regionaa resor (< 10 mi) Tjänste -1,519 Privat -1,386 De regionaa restidseasticiteterna med avseende på transportarbete är något högre än motsvarande easticiteter beräknade utifrån antaet resor (se Tabe 7). Det innebär att kortare restider inte bara ger upphov ti fer resor utan att det också görs ängre resor. Anays & Strategi

19 3.3 Tureasticiteter I dagsäget används easticiteten 0,5 för aa förändringar avseende anta turer, oavsett resängd, ärende eer situation i utgångsäget. Inom ramen för detta projekt har två tureasticiteter beräknats, en baserad på antaet resor och en baserad på transportarbete. Tivägagångsättet vid framräkning av de nya tureasticiteterna har varit detsamma som för restidseasticiteterna. En samperskörning genomfördes där antaet turer utökats med 10 % på varje tåginje. Resutat i form av transportarbete, mederesängd och beräknat anta resor från den körningen jämförs sedan med motsvarande från Basprognosen för att beräkna injespecifika tureasticiteter för respektive resängd (Nationet/Regionat) och ärende. För att sedan få fram en siffra som utgör en enda samad tureasticitet har de injespecifika easticiteterna för respektive differentiering viktats ihop med förändrat anta resor/transportarbete per inje. Nedan redovisas resutaten för de två easticiteterna. Forme för beräkning av turtäthet: e tu Dresande(%) = = Dturtäthet(%) å = 1 n n å = 1 ( resande å = 1 n n ( turtäthet å = 1 E E - resande resande F - turtäthet turtäthet F F ) F ) F = Före utbudsförändring E = Efter utbudsförändring = inje ( 1, 2,..., n) Tureasticiteter baserat på antaet resor Precis som för restidseasticiteterna pockades ett anta extrempunkter som ansågs avvika atför mycket från övriga mätpunkter bort, innan tureasticiteter med avseende på anta resor beräknades. I Tabe 14 Tabe 17 redovisas de injer/extrempunkter som har pockats bort för respektive resandesegment. I Figur 11-Figur 15 redovisas tureasticitet-/resängds-diagrammen för respektive resandesegment. Ur figurerna kan utäsas ett ferta mätpunkter/injer med negativ easticitet, viket visar på en resandeminskning på de aktuea injerna trots att antaet turer utökats hos samtiga injer. Den effekten kan inte anses vara rimig då en ökning i anta turer på en inje borde medföra ett ökat resande. Att det ändå uppstår resandeminskningar på vissa injer beror sannoikt på att ruttvaet i Sampers/Emme är känsigt för förändringar i antaet Anays & Strategi 19

20 turer och gör så att vissa injer tar resande från andra fastän att antaet turer utökats reativt sett ika mycket. Samtidigt kan det tänkas att en de injer får ett högre resande när samtiga injer har fått ett utökat anta turer jämfört med om enbart den enskida injens turtäthet utökas. Detta då vissa injer kan vara beroende av matartrafik som i detta fa även den har utökats. Därmed är det svårt att dra sutsatser kring huruvida tureasticiteterna som beräknats inom ramen för detta projekt under- eer överskattar resandeförändringar om antaet turer förändras på en enskid inje. Ovanstående visar på en probematik som skue kunna anayseras genom tester där easticiteter för enskida injer beräknas utifrån prognosresutat där enbart de enskida injernas turtäthet har förändrats. Tabe 14: Linjer som exkuderats ur beräkningarna av tureasticiteter för nationea tjänsteresor Linje Sträcka Natione mederesängd Tureasticitet 9301 Ystad-Köpenhamn 93,9-10, Uppsaa-Eskistuna 70,2-3,261 Figur 11: Beräknade injeeasticiteter baserat på anta resor som funktion av resängd, nationea tjänsteresor Tabe 15: Linjer som exkuderats ur beräkningarna av tureasticiteter för nationea privatresor Linje Sträcka Natione mederesängd Tureasticitet 9301 Ystad-Köpenhamn 93,9-10, Stockhom-Göteborg 455,1-2,539 Anays & Strategi

21 Figur 12: Beräknade injeeasticiteter baserat på anta resor som funktion av resängd, nationea privatresor Tabe 16: Linjer som exkuderats ur beräkningarna av tureasticiteter för regionaa tjänsteresor Linje Sträcka Regiona mederesängd Tureasticitet 5601 Saa-Uppsaa 49,2 4,688 Figur 13: Beräknade injeeasticiteter baserat på anta resor som funktion av resängd, regionaa tjänsteresor Anays & Strategi 21

22 Figur 14: Beräknade injeeasticiteter baserat på anta resor som funktion av resängd, regionaa övrigt-resor Tabe 17: Linjer som exkuderats ur beräkningarna av tureasticiteter för regionaa arbetsresor Linje Sträcka Regiona mederesängd Tureasticitet 5601 Saa-Uppsaa 49,2 3,639 Figur 15: Beräknade injeeasticiteter baserat på anta resor som funktion av resängd, regionaa arbetsresor Anays & Strategi

23 Ny tureasticitet m a p anta resor Den sammanvägda tureasticiteten baserat på anta resor finns redovisad i Tabe 18. Om resutaten studeras uppdeat på regionaa/nationea resor kan det konstateras att tureasticiteten för regionaa resor är marginet högre än det sammanvägda värdet och föjaktigen är motsvarande siffra för nationea resor något ägre. Tabe 18: Ny tureasticitet (m a p anta resor) Tureasticitet baserat på Anta resor 0,326 Anays & Strategi 23

24 Tureasticiteter baserat på transportarbete Tureasticiteterna med avseende på transportarbete har beräknats på motsvarande sätt som tureasticiteterna med avseende på anta resor. I Tabe 19-Tabe 22 redovisas mätpunkter/injer som exkuderats från respektive resandesegments easticitetsberäkningar medan Figur 16-Figur 20 innehåer de aktuea tureasticitets-/resängds-diagrammen. Även här kan ett ferta injer/mätpunkter med negativa easticiteter noteras. Orsaken är, som tidigare nämnts, att minskningar i resandet (transportarbetet) kan uppstå i och med att turtätheten har ändrats på samtiga injer samtidigt, viket beror på ruttvaet i Sampers/Emme. Om antaet turer förändrades på en inje i taget skue dessa effekter säkerigen inte uppstå. Ökat anta turer hos matartrafiken, som det handar om i detta fa, kan dock som tidigare nämnts göra att vissa injer samtidigt får för höga easticiteter i förhåande ti om enbart den egna injens turtäthet utökas. Av den anedningen är det svårt att dra sutsatser kring huruvida tureasticiteterna som beräknats inom ramen för detta projekt under- eer överskattar de resandeförändringar som uppstår på en enskid inje om bara den injens turtäthet förändras. Tabe 19: Linjer som exkuderats ur beräkningarna av tureasticiteter för nationea tjänsteresor Linje Sträcka Natione mederesängd Tureasticitet 9301 Ystad-Köpenhamn 93,9-10,000 Figur 16: Beräknade injeeasticiteter baserat på transportarbete som funktion av resängd, nationea tjänsteresor Anays & Strategi

25 Tabe 20: Linjer som exkuderats ur beräkningarna av tureasticiteter för nationea privatresor Linje Sträcka Natione mederesängd Tureasticitet 9301 Ystad-Köpenhamn 93,9-10, Stockhom-Göteborg 455,1-2,561 Figur 17: Beräknade injeeasticiteter baserat på transportarbete som funktion av resängd, nationea privatresor Tabe 21: Linjer som exkuderats ur beräkningarna av tureasticiteter för regionaa tjänsteresor Linje Sträcka Regiona mede- Tureasticitet resängd 5601 Saa-Uppsaa 49,2 5, Lueå-Haparanda 40,5 2,770 Anays & Strategi 25

26 Figur 18: Beräknade injeeasticiteter baserat på transportarbete som funktion av resängd, regionaa tjänsteresor Figur 19: Beräknade injeeasticiteter baserat på transportarbete som funktion av resängd, regionaa övrigt-resor Tabe 22: Linjer som exkuderats ur beräkningarna av tureasticiteter från regionaa arbetsresor Linje Sträcka Regiona mede- Tureasticitet resängd Saa-Uppsaa 49,2 4, Lueå-Haparanda 40,5 2,529 Anays & Strategi

27 Figur 20: Beräknade injeeasticiteter baserat på transportarbete som funktion av resängd, regionaa arbetsresor Ny tureasticitet m a p transportarbete I Tabe 23 redovisas den sammanvägda tureasticiteten baserat på transportarbete. Tabe 23: Ny tureasticitet (m a p transportarbete) Tureasticitet baserat på transportarbete 0,300 Tureasticiteten baserat på transportarbete är tämigen ik den som beräknats baserat på anta resor. Det verkar med andra ord inte uppstå någon tydig påverkan på resängden av att antaet turer förändras. Anays & Strategi 27

28 4 Sammanfattning och sutsatser De framräknade easticiteterna i den här rapporten har beräknats genom att restiden respektive antaet turer förändrats för aa järnvägsinjer i trafiksystemet och de reseförändringar som då har uppkommit på de oika injerna har sedan använts för att beräkna de oika easticiteterna. Restidseasticiteter - kommentar I Tabe 24 och Tabe 25 redovisas de framräknade restidseasticiteterna med avseende på anta resor respektive transportarbete. Tabe 24: Sammanstäning beräknade restidseasticiteter baserat på anta resor Restidseasticiteter baserade på anta resor Regionaa resor Nationea resor (>10 mi) K B1 B2 B3 Tjänste -1,087-2,3545 0, * * 10-9 Privat -0,921-0,9299 0,0088-5*10-5 8*10-8 Tabe 25: Sammanstäning beräknade restidseasticiteter baserat på transportarbete Restidseasticiteter baserade på transportarbete Regionaa resor Nationea resor (>10 mi) K B1 B2 B3 Tjänste -1,519-2,2307 0, * * 10-8 Privat -1,386-0,6343 0,0001-3*10-6 2*10-9 För nationea resor gäer nedanstående forme för värdena i Tabe 24 och Tabe 25 e t 2 3 = K + B1 X + B2 X + B3 X, där X = resängd Som noterats tidigare är de regionaa restidseasticiteterna med avseende på transportarbete högre än motsvarande easticiteter baserade på anta resor. När restiden minskar med 10 % ökar det regionaa transportarbetet med 13%-15% och antaet resor enbart med 10 %. Restidsförändringar gör med andra ord att man gör ängre regionaa resor. Anays & Strategi

29 För de nationea resorna är dock restidseasticiteterna tämigen ika. De framräknade easticiteter som redovisats ovan skijer sig en de mot de easticiteter som används idag (se Tabe 1). Då käan ti de restidseasticiteter som används i BANSEK idag är osäker, är det svårt att dra några exakta sutsatser kring varför de skijer sig från de som räknats fram inom ramen för detta projekt. Dock skue det vara intressant att genomföra stickprovskontroer för att se om de framräknade restidseasticiteterna för enskida injer förändras i hög grad av att enbart respektive enskid injes restid förändras istäet för att som i detta projekt justera aa injers restider samtidigt. Det krävs dock säkerigen att det görs ett betydande anta sådana stickprovskontroer för att kunna dra några konkreta sutsatser kring huruvida eventuea skinader kan säkerstäas. Restidseastcitets-/resavståndsdiagrammen för regionaa arbetsresor indikerar att det finns ett samband mean easticitet och resängd. En differentiering av den aktuea easticiteten med avseende på avstånd skue därför kunna vara att föredra framför den nuvarande som enbart utgörs av ett värde oavsett avstånd. Dessutom är easticiteten för regionaa arbetsresor hopsagen med övrigt-resornas ti en enda easticitet. Tureasticiteter - kommentar Tabe 26 innehåer de framräknade tureasticiteterna med avseende på anta resor respektive transportarbete. Tabe 26: Beräknad tureasticitet baserat på anta resor respektive transportarbete Tureasticitet baserat på Anta resor 0,326 Transportarbete 0,300 Som framgår i Tabe 26 igger tureasticiteten kring 0,3 oavsett om man baserar beräkningen på anta resor eer på transportarbete. Det är ett ägre värde än den siffra som används i dagsäget (0,5). Det är svårt att säga huruvida den nya easticiteten är mer korrekt än den gama då det inte finns några säkra käor på hur den gama easticiteten är framtagen. Dessutom finns det osäkerheter kring hur de framräknade tureasticiteterna i detta projekt påverkas av att antaet turer har justerats för samtiga injer. Som konstaterats i avsnittet om tureasticiteter finns det i beräkningarna ett ferta mätpunkter/injer med negativ easticitet, viket visar på en resandeminskning på de aktuea injerna trots att antaet turer utökats hos samtiga injer. Den effekten kan inte anses vara rimig då en ökning i anta turer på en inje borde medföra ett ökat resande. Att det ändå uppstår resandeminskningar på vissa injer beror sannoikt på att ruttvaet i Sampers/Emme är känsigt för förändringar i antaet turer och gör så att vissa injer tar resande från andra fastän att antaet turer utökats reativt sett ika mycket. Anays & Strategi 29

30 Samtidigt kan det tänkas att en de injer får ett högre resande när samtiga injer har fått ett utökat anta turer jämfört med om enbart den enskida injens turtäthet utökas. Detta då vissa injer kan vara beroende av matartrafik som i detta fa även den har utökats. Därmed är det svårt att dra sutsatser kring huruvida tureasticiteterna som beräknats inom ramen för detta projekt under- eer överskattar resandeförändringar om antaet turer förändras på en enskid inje. Ovanstående visar på en probematik som skue kunna anayseras genom tester där easticiteter för enskida injer beräknas utifrån prognosresutat där enbart de enskida injernas turtäthet har förändrats. Sutsatser och rekommendationer WSP:s rekommendation är att easticiteterna som beräknats inom ramen för detta projekt sannoikt bör utredas vidare för att säkerstäa huruvida de kan/bör ersätta de som för närvarande används i BANSEK. Denna förhåandevis enka utredning ger ingen kompett bid av vad som faktiskt kan förmodas ske med järnvägsresandet när restid eer turtäthet förändras på en enskid inje/stråk, viket vanigtvis är faet vid anayser i BANSEK. Som kommentarerna ovan indikerar så påverkas sannoikt ruttva och därmed resandemängder per inje/stråk av huruvida det är en eer många injers restider/turtätheter som förändras samtidigt. I ett nästa steg bör man därför möjigen undersöka hur stora förändringarna bir om man ändrar en inje i taget. Å andra sidan är de easticiteter som används i BANSEK idag förådrade och dessutom saknas det tydig käa ti dem. Kanske kan man därför argumentera för att dessa nyberäknade easticiteter är mer ämpiga att använda i BANSEK. I och med att de är framtagna baserat på prognoskörningar från Sampers så skue man i viss mån kunna argumentera för att effektkakyer baserade på dem bir mer konsistenta gentemot kakyer baserade på fuständiga prognosmodekörningar med Sampers. De easticiteter som idag används av Trafikverket enigt BVH 706, är reativt generea ti sin natur och kan i vissa sammanhang och tiämpningar uppfattas som atför grova för att anses vara het tiämpbara. Därför skue det kunna vara intressant att ta fram mer differentierade easticiteter, som bättre ämpar sig för användning vid exempevis easticitetskakyer etc. Det skue ju dock kräva att BANSEK görs om, och det är i dagsäget inget som WSP vet huruvida Trafikverket är intresserade av. Anays & Strategi

31 WSP och GENIVAR har gått samman och bidar tisammans ett av värdens edande anays- och teknikkonsutföretag. Vi erbjuder tjänster för håbar samhäsutvecking inom Hus & Industri, Transport & infrastruktur och Mijö & Energi. Bredd och mångfad kännetecknar våra medarbetare, kompetensområden, kunder och typer av uppdrag. Tisammans har vi medarbetare på över 300 kontor i 35 änder. I Sverige har vi omkring medarbetare. Vår verksamhet bedrivs inom WSP Anays & Strategi, WSP Brand & Risk, WSP Byggprojektering, WSP Environmenta, WSP Internationa, WSP Management, WSP Process, WSP Samhäsbyggnad och WSP Systems. Bredd och mångfad kännetecknar våra medarbetare, kompetensområden, kunder och typer av uppdrag. Vi är United by our difference. WSP Anays & Strategi Arenavägen Stockhom-Goben Te:

RAPPORT. Tågelasticiteter från Sampers till elasticitetskalkyler. Analys & Strategi

RAPPORT. Tågelasticiteter från Sampers till elasticitetskalkyler. Analys & Strategi RAPPORT Tågeasticiteter från Sampers ti easticitetskakyer 2013-02-08 Anays & Strategi Konsuter inom samhäsutvecking WSP Anays & Strategi är en konsutverksamhet inom samhäsutvecking. Vi arbetar på uppdrag

Läs mer

l iootterdotterdotterdotterbolag

l iootterdotterdotterdotterbolag Intresseboa Dotterboa et AB ÖviksHem Dotterdotterboa ootterdotterboaa 2008 Intresseboa Dotterdotterboa /kommun omsködsviks J Moderboag: Rodret i Örnsködsvik AB o otterföretaa Ovik Eneroi AB ootterdotterboaq

Läs mer

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs hea rapporten: www.s.aand.fi/utbidning_kutur/utbidningsbehov.pbs Utbidningsbehov vem vad hur var Nuvarande utbidningsnivå Kort sammanfattning Hur ser åänningarnas framtida utbidningsbehov ut? Vika har

Läs mer

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande 7 Motion 1982/83: 697 Thorbjörn Fädin m. f. Ökat sparande Ett omfattande sparande inom den privata sektorn är av avgörande betydese för samhäets kapitabidning och därmed för den ekonomiska tiväxten. Genom

Läs mer

~, ;, :~. \ 1 l i N ~ -:- ' ~ ANK 2011 -uz- 15. ~,. l VÄRDEUTLÅTANDE. för del av fastigheten. Tegelbruket 11. Ängelholms kommun

~, ;, :~. \ 1 l i N ~ -:- ' ~ ANK 2011 -uz- 15. ~,. l VÄRDEUTLÅTANDE. för del av fastigheten. Tegelbruket 11. Ängelholms kommun ~, ;, :~. \ 1 i N ~ -:- ' ~ C, [ N ANGELhuLvii ANK 2011 -uz- 15 ~,. VÄRDEUTLÅTANDE - för de av fastigheten Tegebruket 11 Ängehoms kommun Det bedömda marknadsvärdet uppgår ti 15 000 000 kr Femton mijoner

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning Verksamhetsberättese 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Det ska vara skönt att eva Aa som har bestående och omfattande behov av vård och omsorg, har rätt ti gratis munhäso bedömning och tandvård

Läs mer

Bilaga 2. VA-policy. Karlskrona kommun WSP Environmental

Bilaga 2. VA-policy. Karlskrona kommun WSP Environmental Bilaga 2 VA-policy Karlskrona kommun 2014-01-20 WSP Environmental Konsulter inom samhällsutveckling WSP Sverige AB är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi erbjuder tjänster för

Läs mer

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr.

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr. r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kaese/underrättese 2014-09-01 Sammanträde med: Barn- och utbidningsnämnden Datum: 2014-09-17 Tid: 13.30 Pats: Astermoskoan Ärende. Upprop Biaga 2. Va av justerare 3. Godkännande

Läs mer

Svenska Spels GRI-profil 2013

Svenska Spels GRI-profil 2013 Svenska Spes GRI-profi 2013 Svenska Spes Håbarhetsredovisning 2013 är en integrerad de av årsredovisningen och pubiceras även på svenskaspe.se. Redovisningen sker enigt GRI, nivå C+. Håbarhets redovisningen

Läs mer

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion Mot. 1982/83 1435-1444 Motion 1982183 : 1435 Lars Werner m. f. Inandsbanans upprustning Bakgrund Redan 1975 fattade riksdagen ett positivt besut om inandsbanans upprustning. Den första borgeriga regeringen

Läs mer

Låt ledarskap löna sig!

Låt ledarskap löna sig! Låt edarskap öna sig! Ledarnas Chefsöner rapport 2010, om Ledarna chefsöner 2010 1 Innehå Låt önen spega edarskapets värde 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer

Läs mer

Trendspaning i Stockholm

Trendspaning i Stockholm ANNORDIA NEWSLETTER #3 TEMA Trendspaning i Stockhom VD HAR ORDET TEMA HOTELLMARKNAD Med Annordia som rådgivare har Kövern tecknat ett hyresavta med Nordic Choi Hotes för ett nytt hote i Västerås. Hur och

Läs mer

Ledarnas rapport om chefslöner 2012

Ledarnas rapport om chefslöner 2012 Så beönas edarskap Chefsöner 2012, Ledarna Ledarnas rapport om chefsöner 2012 1 Innehå Så beönas edarskap 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer önens storek?

Läs mer

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås Motion ti riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskoärarutbidning i Borås Bakgrund Riksdagen fattade under våren 1984 besut om avvecking av förskoäraroch fritidspedagoginjer

Läs mer

l Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling

l Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling Biaga 1A Redovisning av fiberråvara Leverantör: Produkt: Tiverkare/everantör: För dokumentation av fiberråvara: Träsag/växt och geografiskt ursprung (and/destat och region/provins) Mängd (på årsbasis)

Läs mer

UNDERLAGSRAPPORT. Beskrivning av svarsgruppen Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg. Analys & Strategi. 2013-11-26 slutversion

UNDERLAGSRAPPORT. Beskrivning av svarsgruppen Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg. Analys & Strategi. 2013-11-26 slutversion UNDERLAGSRAPPORT Beskrivning av svarsgruppen Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg 2013-11-26 slutversion Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet

Läs mer

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi jsociastyresen 204-03-03 Reger och behörighet/kassifikationer Dnr: 4.2.-552/204 och terminoogi Termista samt svarsma Biaga Läkemedessäkerhet (6) Svar ämnat av (kommun, andsting, organisation etc.): Inspektionen

Läs mer

Ett viktigt ansvar. Anders Berg, VD och koncernchef. Lindabs arbete med socialt ansvarstagande, CSR, bygger på följande riktlinjer och styrinstrument:

Ett viktigt ansvar. Anders Berg, VD och koncernchef. Lindabs arbete med socialt ansvarstagande, CSR, bygger på följande riktlinjer och styrinstrument: GRI-index 2015 Utöver ett fuständigt GRI-index för 2015 innehåer denna skrift VD-kommentar, information om Lindabs mijöarbete samt väsentighetsanays och intressentdiaog 1 Ett viktigt ansvar På Lindab tar

Läs mer

Kongressguide. En guide för att du ska hitta rätt under ITFs 41:a kongress i Durban, Sydafrika

Kongressguide. En guide för att du ska hitta rätt under ITFs 41:a kongress i Durban, Sydafrika Kongressguide En guide för att du ska hitta rätt under ITFs 41:a kongress i Durban, Sydafrika innehå hur kongressen arbetar mötespats för kongressen poicy beträffande ömsesidig respekt tidpan för kongressen

Läs mer

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 VINJETTER HÖGT UPP I GRÅ SJ I KORTHET SJ på två minuter 1 SJ i korthet 5 Vd har ordet 7 Ordförande har ordet 8 Väsentighetsanays 9 Intressentdiaog 10 Håbart

Läs mer

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län LAFA 1:2005 Sex- och samevnadsundervisning i skoan En kartäggning av sex- och samevnadsundervisningen på sju högstadieskoor i Stockhoms än Landstinget förebygger aids (Lafa) är Stockhoms äns andstings

Läs mer

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET 489 IDEOLOGI OCH VERKLIGHET Av jur. kand. GUSTAF DELIN Högerpartiets programkommie har nu uppösts. Detta betyder ångt ifrån att programarbetet inom partiet kommer att avstanna. Tvärtom kommer man nu på

Läs mer

Övning 7 Diffraktion och upplösning

Övning 7 Diffraktion och upplösning Övning 7 Diffraktion och uppösning Diffraktionsbegränsade system Om man tittar på ett objekt genom ett perfekt (aberrationsfritt) optiskt system avgörs hur små saker man kan se av diffraktionen i insen.

Läs mer

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Utbidningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Hogia PA-kompetens AB Kompetens är färskvara. Inte minst inom det personaadministrativa området. Ständig uppdatering är en förutsättning för din framgång

Läs mer

Motion till riksdagen 1987/88: T73. av Ove Karlsson m. fl. (s) om trafikpolitiken inför 1990-talet (pro p /88:50)

Motion till riksdagen 1987/88: T73. av Ove Karlsson m. fl. (s) om trafikpolitiken inför 1990-talet (pro p /88:50) Motion ti riksdagen 1987/88: av Ove Karsson m. f. (s) om trafikpoitiken inför 1990-taet (pro p. 1987 /88:50) I proposition 1987/88:50 anger regeringen måen för trafikpoitiken. De är mycket bra. Den nya

Läs mer

UTVECKLING AV HANDEN: LILLCENTRUM 2015 VISIONSMANUAL

UTVECKLING AV HANDEN: LILLCENTRUM 2015 VISIONSMANUAL UTVECKLING AV HANDEN: LILLCENTRUM 2015 VISIONSMANUAL 3 Stadsutveckingsarbete bedrivs ofta över ång tid där vissa steg spear en avgörande ro i utveckingsarbetet. Visionen av en stadsutvecking är ett sådant

Läs mer

SKI Rapport 94:28. ISSN 1104-1374 ISRN SKI-R--94/28--SE STATENS KÄRNKRAFTINSPEKTION Swedish Nuclear Power Inspectorate

SKI Rapport 94:28. ISSN 1104-1374 ISRN SKI-R--94/28--SE STATENS KÄRNKRAFTINSPEKTION Swedish Nuclear Power Inspectorate SKI Rapport 94:28 ISSN 1104-1374 ISRN SKI-R--94/28--SE STATENS KÄRNKRAFTINSPEKTION Swedish Nucear Power Inspectorate SKI Rapport 94:28 "SKIFTNYCKELN" Utvecking av ett verktyg för utvärdering och anays

Läs mer

SJ 11. Hållbarhets redovisning

SJ 11. Hållbarhets redovisning SJ 11 Håbarhets redovisning Innehå Ordföranden har ordet 2 Strategi och vision 3 Intressentdiaogen 6 Möjigheter och utmaningar 9 SJs sociaa ansvar 10 SJs mijöansvar 18 SJs ekonomiska ansvar 24 Redovisningsprinciper

Läs mer

Tentamen i matematisk statistik för MI/EPI/DI/MEI den 19 dec 2012

Tentamen i matematisk statistik för MI/EPI/DI/MEI den 19 dec 2012 Tentamen i matematisk statistik för MI/EPI/DI/MEI den 19 dec 01 Uppgift 1: Ett företag tiverkar säkerhetsutrustningar ti biar. Tiverkningen är föragd ti fyra oika änder, A, B C och D. I and A finns 0%

Läs mer

Windows. Kundstödskontakter världen över för ArcSoft Inc.

Windows. Kundstödskontakter världen över för ArcSoft Inc. Windows Kundstödskontakter värden över för ArcSoft Inc. Nordamerika 46601 Fremont Bvd Fremont,CA 94538, USA Te:1.510.440.9901 Fax:1.510.440.1270 Webbpats:www.arcsoft.com E-post: support@arcsoft.com Europa

Läs mer

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Besöksadress: Stadshuset, Hjamar Lundbohmsvägen 31 Teefon: 0980-70 000 Organisationsnr: 21 20 00-2783 Webb: www.kommun.kiruna.se

Läs mer

Cybercom i ord FÖRETAGSPRESENTATION OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

Cybercom i ord FÖRETAGSPRESENTATION OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 Cybercom i ord FÖRETAGSPRESENTATION OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 Innehå 1 Kort om 2013 2 Cybercom på 3 minuter 4 Vd har ordet 7 Här finns vi 8 Kort om marknaden 10 Strategi 12 Må och utfa 14 Erbjudande

Läs mer

SKÖTSELPLAN 2006-12-18 Dnr: 5114-19228-2006. Skötselplan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Hällefors kommun

SKÖTSELPLAN 2006-12-18 Dnr: 5114-19228-2006. Skötselplan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Hällefors kommun 1 (12) Marie Jonsson Direkt: 019-19 39 52 marie.jonsson@t.st.se Skötsepan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Häefors kommun Föregående skötsepan för Knuthöjdsmossen utarbetades inom Skogsvårdsstyresen

Läs mer

Årsrapport Säkerhetstjänst 2006 FÖRSVARSMAKTEN. Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten MUST

Årsrapport Säkerhetstjänst 2006 FÖRSVARSMAKTEN. Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten MUST Årsrapport Säkerhetstjänst 2006 FÖRSVARSMAKTEN Miitära underrättese- och säkerhetstjänsten MUST Den miitära säkerhetstjänstens omfattning Säkerhetsunderrättesetjänst Föja hotutveckingen och karägga den

Läs mer

5. Roger Nordén, Ä:.' I

5. Roger Nordén, Ä:.' I ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfuírnäktigo i Timrå kommuns besut den 24 augusti 2015, 112 _.í»-i,,0_. D0k.d 99749 Postadress Besöksadress Teeïon Teefax Expeditionstid Box 314 Backgränd 9 0611-46 06 00 0611-51

Läs mer

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN .., '... ~ ~. ~-.. '... ~ - -!f>. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I SOVJETUNIONEN Av professor CARL-ERIK QUENSEL, Lund DE UPPGIFTER om samhäsutveckingen, som kommit utandet tihanda från Sovjetunionen, ha för det

Läs mer

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 23 VINJETTER HÖGT UPP I GRÅ SJ i korthet 5 Vd har ordet 7 Ordförande har ordet 8 Väsentighetsanays 9 Intressentdiaog Håbart företagande 5 Strategi 6 SJ och kunderna

Läs mer

Hur ökar trängseln? Prognos för vägtrafiken i Stockholm utan trängselavgifter

Hur ökar trängseln? Prognos för vägtrafiken i Stockholm utan trängselavgifter Hur ökar trängsen? Prognos för vägtrafiken i Stockhom 2005 2020 utan trängseavgifter NATURSKYDDSFÖRENINGENS FÖRORD Diskussionen inför fokomröstningen om trängseavgifter förs ti stor de i termer av om stockhomarna

Läs mer

Lexmark Print Management

Lexmark Print Management Lexmark Print Management Optimera nätverksutskrift och skapa informationsfördear med en utskriftshanteringsösning som du kan impementera på pats eer via monet. Säker och praktisk utskriftsversion Fexibet.

Läs mer

1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik

1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik 1.1 och ärendefördelning - personbilstrafik Den rikstäckande resvaneundersökningen RES 0506 genomfördes under perioden hösten 2005 till hösten 2006. Samtliga resultat för 2006 är framtagna ur RES 0506.

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Antagen av kommunfumäktige 2014-01-20 5 Besöksadress ya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunstyresen 685 80 Torsby direkt 0560-160 00 växe 0560-160

Läs mer

Energiläget i Åmål Sammanställt våren 2004

Energiläget i Åmål Sammanställt våren 2004 Energiäget i Åmå Sammanstät våren 2004 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 BAKGRUND & SYFTE... 5 MÅL & FRÅGESTÄLLNING... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR & METOD... 5 ENERGIANVÄNDNING

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för värdgivare i Södertälje kommun 2014

Patientsäkerhetsberättelse för värdgivare i Södertälje kommun 2014 Södertä1je kommun 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2015-02-10 Socia- och omsorgskontoret ÄON, EN, HM, Jä och VM Patientsäkerhetsberättese för värdgivare i Södertäje kommun 2014 Dnr: ÄON 15/0 O, EN 15/14, HM 15/14,

Läs mer

REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR

REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR SAMARBETE - VAD INSPEKTERAS - HUR FRAMSKRIDER INSPEKTIONEN OCH - HUR FRAMSKRIDER FORTSÄTTNINGSÅTGÄRDERNA Häsoinspektörernas svenskspråkiga skoningsdagar 8.-9.10.2014 Tammerfors

Läs mer

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 12 342 (371) Närvarande: (markerade med x, tjänstgörande ersättare i ledamots ställe markerade med xx):

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 12 342 (371) Närvarande: (markerade med x, tjänstgörande ersättare i ledamots ställe markerade med xx): KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 12 342 (371) Kommstyresen 2012-11-20 PROTOKOLL FRÅN SAMMANTRÄDE MED KOMMUNSTYRELSEN Pats och tid: Asarumssaen, k7.00-18.30 Närvarande: (markerade med x, tjänstgörande ersättare

Läs mer

OPQ Beslutsfattarens Plus Rapport

OPQ Beslutsfattarens Plus Rapport OPQ Profi OPQ Besutsfattarens Pus Rapport Namn Sampe Candidate Datum 25 september 2013 www.ceb.sh.com INLEDNING Den här rapporten är avsedd för injechefer och de som arbetar inom HR. Den innehåer information

Läs mer

UV RAPPORT 2012:101 ARKEOLOGISK PROSPEKTERINGSUNDERSÖKNING OCH FÖRUNDERSÖKNING. Västlänken

UV RAPPORT 2012:101 ARKEOLOGISK PROSPEKTERINGSUNDERSÖKNING OCH FÖRUNDERSÖKNING. Västlänken UV RAPPORT 2012:101 ARKEOLOGISK PROSPEKTERINGSUNDERSÖKNING OCH FÖRUNDERSÖKNING Västänken Arkeoogisk prospektering med georadar och arkeoogisk förundersökning i Göteborgs stad inför byggnation av Västänken

Läs mer

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng REMISS 1 (1) Länsstyresen Skåne 2014-09-19 Dnr 211-23206-2014 Kontaktperson Förvatningsavdeningen Axe Starck 010-2241000 Ängehoms kmjm,~n 2014-09- 2 2 Angående ansökan om tistånd ti kameraövervak n i ng

Läs mer

Hus & Anläggningar 7,5 poäng

Hus & Anläggningar 7,5 poäng AF1002 TEN1 Hus & Anäggningar 7,5 poäng Tentamen Tisdag 2010-08-17 k. 09.00-13.00 Saar: V21, V22 Tider studerande som anänder senare än 45 min efter skrivningstidens början äger ej rätt att deta. studerande

Läs mer

VENNGARN 1:17. Bjerking AB. Uppdrag nr 13U22912 Sida 1 (1 O) Aridtelder Ingenjörer. Uppdragsnamn Venngarn 1:17. Caterina Kullman.

VENNGARN 1:17. Bjerking AB. Uppdrag nr 13U22912 Sida 1 (1 O) Aridtelder Ingenjörer. Uppdragsnamn Venngarn 1:17. Caterina Kullman. Sida 1 (1 O) Aridteder Ingenjörer Uppdragsnamn Venngarn 1:17 Sigtuna kommun Vanngarn 1:17 Caterina Kuman Heimdasgatan 20 19550 Märsta Uppdragsgivare Katarina Kuman Heimdasgatan 20 Vår handäggare Oa Justin

Läs mer

Svanenmärkning av Ljud- och bildapparater

Svanenmärkning av Ljud- och bildapparater Svanenmärkning av Ljud- och bidapparater Version 4.2 15 december 2009 31 oktober 2014 Nordisk Mijömärkning Innehå Sammanfattning 3 Vad kan Svanenmärkas? 3 Hur ansöker man? 4 1 Harmonisering med EU:s mijömärkning

Läs mer

l l l l l l l l l l l l l l l

l l l l l l l l l l l l l l l VD-Förord. "En spännande start och ett spännande sut" Ja så kan man besiva verksamhetsåret 202, där vi i början av året påbörjade den sista deen i "Nordstreamprojektet". Ett arbete som varit mycket framgångsrikt

Läs mer

RETAIL. Att äga, förvalta och utveckla en handelsfastighet UNITED BY OUR DIFFERENCE

RETAIL. Att äga, förvalta och utveckla en handelsfastighet UNITED BY OUR DIFFERENCE WSP och GENIVAR har gått samman och bildar tillsammans ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi erbjuder tjänster för hållbar samhällsutveckling inom Hus & Industri, Transport & infrastruktur

Läs mer

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun Lokaa föreskrifter för att skydda människors häsa och mijön för Lia Edets kommun besutade av kommunfumäktige den 14 december 2000 95. Med stöd av 9 kap. 7-8 och 10-13 mijöbaken (1998:808), 13, 17, 39-40

Läs mer

Inbjudan till teckning av aktier i Nordic Iron Ore AB (publ)

Inbjudan till teckning av aktier i Nordic Iron Ore AB (publ) Inbjudan ti teckning av aktier i Nordic Iron Ore AB (pub) Lead manager and bookrunner Retai seing agent Viktig information Information ti investerare Erbjudandet enigt detta prospekt ( Erbjudandet ) riktar

Läs mer

För G krävs minst 16p, för VG minst 24p. Miniräknare och utdelade tabeller

För G krävs minst 16p, för VG minst 24p. Miniräknare och utdelade tabeller ÖRERO UNIVERSITET Handeshögskoan i Örebro Tentamen i Ekonomistyrning, Fö1018, 7,5 hp nta uppgifter: Max poäng: etyg: nsvariga ärare: Tiätna hjäpmede: 6 32 För G krävs minst 16p, för VG minst 24p Kerstin

Läs mer

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l Motion ti riksdagen 1988/89: av Bengt Westerberg m. f. (fp) Förbättrad omvårdnad Det kan tyckas att en utvecking av den medicinska vården skue medfora mindre krav på omvårdnaden. Så är det dock inte as.

Läs mer

11. Enligt plan- och. 11. Konsekvenser

11. Enligt plan- och. 11. Konsekvenser 11. Konsekvenser 11. Enigt pan- och byggagen ska översiktspanens konsekvenser kunna utäsas på ett ättfattigt sätt. En mijökonsekvensbeskrivning ska upprättas i syfte att integrera mijöaspekterna i paneringen.

Läs mer

Byggställning. Scaffold

Byggställning. Scaffold Byggstäning För bruk i trappor Scaffod For use in staircases Björn Larsson Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008 Byggstäning Scaffod Björn Larsson mittibushen@hotmai.com

Läs mer

Totalkväve. Transport av totalkväve 2004 2013. Kvävetransport. ton/år. Totalkväve, ton/år P12 P13.1

Totalkväve. Transport av totalkväve 2004 2013. Kvävetransport. ton/år. Totalkväve, ton/år P12 P13.1 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 213 Totakväve Totakvävekoncentrationen i vattnet ökar successivt ängs oppet från nivån 46 µg N/ i ti 84 µg N/ i.1. Jämfört med 2 har haterna i år ökat

Läs mer

Boendesprinker räddar iv De festa dödsbränder både i Sverige och utomands inträffar i bostäder, det rör sig om % av antaet omkomna. I Sverige dö

Boendesprinker räddar iv De festa dödsbränder både i Sverige och utomands inträffar i bostäder, det rör sig om % av antaet omkomna. I Sverige dö Boendesprinker räddar iv 0203013 Boendesprinker räddar iv De festa dödsbränder både i Sverige och utomands inträffar i bostäder, det rör sig om 80 90 % av antaet omkomna. I Sverige dör årigen ca 100 personer

Läs mer

Fjällen i Fokus 2006

Fjällen i Fokus 2006 FjäMistra-rapport nr. 25 Fjäen i Fokus 2006 En konferens om fjäens möjigheter och begränsningar Konferensrapport FjäMistrarapport Rapport nr: 25 ISSN 1652-3822 december 2006, Umeå Redaktör: Anders Essein

Läs mer

------------------------- -------------------- ---------------------------------

------------------------- -------------------- --------------------------------- A.RaVBXBMPLAR Sida: 1 Anm.upptagande p -mynd : STOCKHOLMS LÄN Dnr: Bnhet: 80NC/H Myndighetskod: 0201 Dnr annan p-mynd: AnmAningsdatum: 2010-09-02 k: 20.30 Amnäningssitt: se fritext upptagen av: Pa Thomas

Läs mer

Detaljplan för Evelund

Detaljplan för Evelund ~ SJ\LJ\ Biaga KS 20131741 ~KOMMUN SALA KOMMUN 1 (4) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Detajpan för Eveund Saa kommun, Västmanands än.. ANSOKAN OM DETALJPLANEUPPDRAG Programområdets äge - -L 1 13 2 -- 5.7 2..

Läs mer

Februari 2008. Parkplan Liljeholmen. www.stockholm.se

Februari 2008. Parkplan Liljeholmen. www.stockholm.se Februari 2008 Parkpan Lijehomen www.stockhom.se Panen antogs 2008-02-14 Bestäare: Hägersten-Lijehomens stadsdesförvatning Anna Ambjörn Mats Jaxgård Medverkande: Expoateringskontoret Stockhoms stad Lena

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014 GRUMS KOMMUN

ÅRSREDOVISNING 2014 GRUMS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 GRUMS KOMMUN Innehå 3 2014 i sammandrag 4 Grums kommun 4 Koncernen 6 Förvatningsberättese 11 Förvatningsorganisation 12 Medborgarkontor 15 Gemensam service 18 Verksamhet 26 Personaanays

Läs mer

mellan i grunden likartade partier.

mellan i grunden likartade partier. NILS KARLSON: Postfestum En övergripande orsak ti att det gick som det gick i vaet är att en stor ande av väjarna, men även poitikerna sjäva, är på god väg att inse att den svenska väfärdsstaten nått vägs

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Malin Kronmar augusti 2015 p wc

www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Malin Kronmar augusti 2015 p wc www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommuna revisor Main Kronmar augusti 05 p wc Granskning av inköpsrutiner och köptroheten mot everantörer Innehåsforteckning. Sammanfattning och revision

Läs mer

Dagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem."

Dagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem. Dagens frågor Front mot vida strejker Det goda förhåandet mean parterna på den svenska arbetsmarknaden har varit en nästan egendarisk företeese. Respekten för givna utfästeser har gjort det möjigt att

Läs mer

Gruppmöte majoriteten: kl. 18.30. Gruppmöte Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Trosa Radikaler: kl. 18.00. Gruppmöte Sverigedemokraterna: kl. 18.

Gruppmöte majoriteten: kl. 18.30. Gruppmöte Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Trosa Radikaler: kl. 18.00. Gruppmöte Sverigedemokraterna: kl. 18. Kaese ti sammanträde med kommunfumäktige 2013-10-28 Tid: Onsdagen den 6 november, k. 19.00 Pats: Fokets hus - Trosa Gruppmöte majoriteten: k. 18.30 Gruppmöte Sociademokraterna, Mijöpartiet och Trosa Radikaer:

Läs mer

Timkostnadsnorm för år 2015

Timkostnadsnorm för år 2015 DoMSTOLSVERKET SVERIGES DOMSTOLAR DATUM 2014-09-29 DIARIENR 1319-2014 1 (1) Regeringskansiet Justitiedepartenentet 103 33 Stocd10m Timkostnadsnorm för år 2015 Enigt 3 förordningen (2009:1237) om timkostnadsnofn

Läs mer

Bilaga B Uppdragsmodell

Bilaga B Uppdragsmodell Biaga B Uppdragsmode Genere uppdragsmode Uppdragsföde Faser P R O J E K T L E D N I N G Förberedese Genomförande Effekthemtagning Besutspunkter Initiera uppdraget Starta genomförande Överämna resutat och

Läs mer

HandledarGuiden. - till dig som tar emot en praktikant år från PraktikService Malmö stad

HandledarGuiden. - till dig som tar emot en praktikant år från PraktikService Malmö stad HandedarGuiden - ti dig som tar emot en praktikant 16-20 år från PraktikService Mamö stad PraktikService är en servicefunktion inom Utbidningsförvatningen Mamö stad som arbetar med att samordna och administrera

Läs mer

DATUM 2015-05-08 KFN-2015/154.387

DATUM 2015-05-08 KFN-2015/154.387 HUDDINGE KOMMUN KUL TUR- OCH FRITIDSNAMNDEN TJÄNSTEUTLATANDE DATUM DIARIENR 2015-05-08 KFN-2015/154.387 SIDA 1 (2) HANDLÄGGARE Wessem, Mats 08-535 317 37 Mats. Wessen@huddinge.se Kutur- och fritidsnämnden

Läs mer

Återinför namnet Drevviksstrand i stället för Östra Skogås svar på medborgarförslag väckt av Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking

Återinför namnet Drevviksstrand i stället för Östra Skogås svar på medborgarförslag väckt av Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA 2014-11-03 KS-2012/260.109 1 (3) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng viktoria.thonang@huddinge.se Kommunstyresen Återinför namnet Drevviksstrand i stäet för Östra

Läs mer

Redovisning av intern kontroll2012 för kommunstyrelsens förvaltning

Redovisning av intern kontroll2012 för kommunstyrelsens förvaltning SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOITET 3 (2.3) Sammanträdesdatum 203-0-29 7 Redovisning av intern kontro202 för kommunstyresens förvatning Dnr 202/8 Beredning Biaga KS 203/27/, skrivese 203-0-22 från

Läs mer

Datum Rapportering ej verkställda beslut samt verkställda beslut- kvartal 4 år 2014

Datum Rapportering ej verkställda beslut samt verkställda beslut- kvartal 4 år 2014 Kristinehamns kommun Socianämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 015-0-19 s n Sida 7() )aaj.s-! tö/d{ ~nr.ao's-: JJ( SN 37 SNau 5 Rapportering ej verkstäda besut samt verkstäda besut- kvarta 4 år 014 Besut

Läs mer

Skola F 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Totalt Skapaskolan 38 44 26 20 6 8 142

Skola F 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Totalt Skapaskolan 38 44 26 20 6 8 142 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-20 GSN-2015/170.602 1 (3) HANDLÄGGARE Hjem, Per 08-535 360 71 Per.Hjem@huddinge.se Grundskoenämnden Ansökan från The Learning

Läs mer

Svenska Spels GRI-profil

Svenska Spels GRI-profil Svenska Spes GRI-profi Standardindikatorer 1. Strategi och anays 1.1 Uttaande från organisationens högsta besutsfattare (VD, Ordförande eer otsvarande position) o reevansen av håbar utvecking för organisationen

Läs mer

Superi mot välfårdssamhället

Superi mot välfårdssamhället PER UNCKEL: Superi mot väfårdssamhäet Btror akohomissbruket på att det är for ätt att {a tag på sprit? Frågan stäs av riksdagsman Ptr Uncke. Han hävdar att det inte kjäper med atr /Orbud. Vi må~ te i stäet

Läs mer

LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika

LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika Utrikeskrönikan granskar i dag den brittiska tidningsbranschen, närmare bestämt utveckingen på och kring Londons ärevördiga tidningsgata Feet Street. Den nya tekniken gör

Läs mer

Svanenmärkning av Städtjänster

Svanenmärkning av Städtjänster Svanenmärkning av Städtjänster Version 2.1 17 mars 2009 30 juni 2012 Nordisk Mijömärkning Innehå Varför väja Svanmärkning? 3 Vad kan Svanenmärkas? 3 Hur söker man? 4 Vad krävs för att bi Svanenmärkt 5

Läs mer

mycket prat mycket verkstad 18 inflyttare berättar Vi samlar kraft för att skapa kraft därför flyttar vi till norrbotten

mycket prat mycket verkstad 18 inflyttare berättar Vi samlar kraft för att skapa kraft därför flyttar vi till norrbotten [En biaga om projektet Kraftsaming 2011-2015 En bred insaming av värdefua tankar och idéer] maj 2012 Vi samar kraft för att skapa kraft Kraftsaming är en mötespats för en bred insaming värdefua tankar

Läs mer

Föreläsning 9. Induktionslagen sammanfattning (Kap ) Elektromotorisk kraft (emk) n i Griffiths. E(r, t) = (differentiell form)

Föreläsning 9. Induktionslagen sammanfattning (Kap ) Elektromotorisk kraft (emk) n i Griffiths. E(r, t) = (differentiell form) 1 Föreäsning 9 7.2.1 7.2.4 i Griffiths nduktionsagen sammanfattning (Kap. 7.1.3) (r, t) E(r, t) = t (differentie form) För en stiastående singa gäer E(r, t) d = d S (r, t) ˆndS = dφ(t) (integraform) Eektromotorisk

Läs mer

(gg ~~-~-e en tšafr cto 2016-04-29

(gg ~~-~-e en tšafr cto 2016-04-29 Parterna träffar detta koektivavta, Bestämmeser för arbetstagare i utbidningsoch introduktionsanstäning - BUI 16. Ti avtaet hör även bestämmeser enigt föjande biagor a) Bestämmeser för arbetstagare i utbidnings-

Läs mer

Innehåll. 2 Nordic Iron Ore i korthet 6 VD-ord 8 Marknad. 16 Verksamhetsbeskrivning. 30 Styrelse, ledande befattningshavare och oberoende revisor

Innehåll. 2 Nordic Iron Ore i korthet 6 VD-ord 8 Marknad. 16 Verksamhetsbeskrivning. 30 Styrelse, ledande befattningshavare och oberoende revisor Årsredovisning 2011 Innehå 2 Nordic Iron Ore i korthet 6 VD-ord 8 Marknad 8 Marknadsbeskrivning 12 Utvecking av ett gruvprojekt 14 Beräkning av prospekteringsresutat 16 Verksamhetsbeskrivning 16 Projektöversikt

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång!

Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång! Tisammans kan vi göra skinad. Här är en guide som hjäper dig att komma igång! VAD ÄR NICKELODEONS TOGETHER FOR GOOD? VAD ÄR PLAN INTERNATIONAL? Nickeodeon tror att vi kan göra gott tisammans. Nickeodeons

Läs mer

Rent vatten skapar hopp i slummen

Rent vatten skapar hopp i slummen NICLAS LINDGREN: Aa barn är aas ansvar VILL DU HJÄLPA! SKÄNK 50 KR TILL PMU. SMS:A PMU 50 TILL 72 930 2011 #3 En tidning från PMU Rent vatten skapar hopp i summen 700 barn föramade efter poioepidemi 12

Läs mer

Stjerneskolans matsat Torsby. Onsdagen den 2 december 2015 klockan 13:00 i kommunhuset. Sammanträdestider 2016 KST 2015/757

Stjerneskolans matsat Torsby. Onsdagen den 2 december 2015 klockan 13:00 i kommunhuset. Sammanträdestider 2016 KST 2015/757 KOMMUNFULLMÄKTIGE Kaese/underrättese Tid Tisdag 24 november 2015 kockan 18:00. Pats Stjerneskoans matsat Torsby. Gruppmöte Kockan 16:00 i saarna 258, 260, 262 och 263. Tid för justering Onsdagen den 2

Läs mer

Tentamen i kursen Geologi och Geoteknik AE1102 torsdagen 9 januari 2014 kl

Tentamen i kursen Geologi och Geoteknik AE1102 torsdagen 9 januari 2014 kl Tentamen i kursen Geoogi och Geoteknik AE1102 torsdagen 9 januari 2014 k 08.00-13.00 Tentamen består av två typer av frågor: Beskrivningsfrågor. Dessa besvaras kort, genomtänkt och västrukturerat Svara

Läs mer

Nr Mot. 1975: av herr Hermansson m. D. med anledning av propositionen 1975: 97 angående rörlig pensionsålder m. m.

Nr Mot. 1975: av herr Hermansson m. D. med anledning av propositionen 1975: 97 angående rörlig pensionsålder m. m. Mot. 1975: 2129 6 Nr 2129 av herr Hermansson m. D. med anedning av propositionen 1975: 97 angående rörig pensionsåder m. m. Under hea den ånga tid opinionsyttringar förekommit och försag stäts om sänkt

Läs mer

Underhåll i lågkonjunktur sidan 2

Underhåll i lågkonjunktur sidan 2 en tidning från idhammargruppen nummer ett 2009 Sandvik kartägger underhåskompetensen sidan 4 Outsourcing sidan 6 Underhå i ågkonjunktur sidan 2 Idhammar AB är ett kunskapsföretag speciaiserat inom driftsäkerhet,

Läs mer

Nämndernas inköpsverksamheter bedrivs inte på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Vi grundar vår bedömning på att antalet

Nämndernas inköpsverksamheter bedrivs inte på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Vi grundar vår bedömning på att antalet x. > KARLSHAM 2015-08-28 Kommunens revisorer Kommunstyresen KF:s presidium för kännedom Granskning av inköpsrutiner och köptrohet mot everanterörer På uppdrag av revisorerna i Karshamns kommun har genomfört

Läs mer

RAPPORT. Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20

RAPPORT. Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20 RAPPORT Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20 Titel: Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden, Kalmar Redaktör: Nina Waara WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen 7 121

Läs mer

Miljökunskap för räddningstjänsten. Från förebyggande till återställning

Miljökunskap för räddningstjänsten. Från förebyggande till återställning Mijökunskap för räddningstjänsten Från förebyggande ti återstäning Boken har tagits fram av en arbetsgrupp inom Räddningsverket (RoMm). I arbetsgruppen medverkade Ceciia Afredsson, Maria Karsson, Michae

Läs mer

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne Vannaktiviteter Torsby och Sunne KANOT- OCH FLOTTFÄRD Kanottur Njut av en kanottur på Karäven - en fridfu uppevese för små och stora. Karäven är det perfekta vattendraget för turer på några timmar upp

Läs mer

UTOMHUSFÄRGER för TRÄ

UTOMHUSFÄRGER för TRÄ STATENS NÄMND FÖR BYGGNADSFORSKNING SNB Rapport42 UTOMHUSFÄRGER för TRÄ av Börje Andersson och Pau Nyin STOCKHOLM 1957 UTOMHU.SFÄRGER FÖR TRÄ Exterior House Paints BÖRJE ANDERSSON och PAUL NYLEN STATENS

Läs mer

V ÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING

V ÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING K U N G L. S K O G S H Ö G S K O L A N S S K R I F T E R Nr 27 BULLETIN OF THE ROYAL SCHOOL OF FORESTRY STOCKHOLM, SWEDEN Redaktör: Professor LENNART NORDSTRÖM 1957 V ÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING

Läs mer