Metodtest för elasticitetsberäkningar ur Sampers RAPPORT. Del 1 Tågelasticiteter enligt befintlig differentiering utifrån basprognos 2030.

Transkript

1 RAPPORT Metodtest för easticitetsberäkningar ur Sampers De 1 Tågeasticiteter enigt befintig differentiering utifrån basprognos Anays & Strategi

2 Anays & Strategi

3 Konsuter inom samhäsutvecking WSP Anays & Strategi är en konsutverksamhet inom samhäsutvecking. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra ti ett samhäe anpassat för samtiden såvä som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare stäs inför, och bistår med kunskap som hjäper dem hantera det kompexa förhåandet mean människor, natur och byggd mijö. Tite: Test av metoder för easticitetsberäkningar ur Sampers Redaktör: Fredric Amkvist WSP Sverige AB Arenavägen Stockhom-Goben Te: E-post: info@wspgroup.se Org nr: Styresens säte: Stockhom Anays & Strategi

4 Innehå 1 BAKGRUND OCH SYFTE METOD RESULTAT Restidseasticiteter med avseende på anta resor Restidseasticiteter med avseende på transportarbete Tureasticiteter SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER...28 Anays & Strategi

5 Anays & Strategi 5

6 1 Bakgrund och syfte I Trafikverkets easticitetskakyer kring tågresande används restidseasticitet och tureasticitet för att beräkna efterfrågeförändringar vid förändringar i restider och anta turer på specifika järnvägssträckor. I ett tidigare genomfört uppdrag vid namn Easticiteter från Sampers ti easticitetskakyer 1, tog WSP fram metodspecifikationer för hur restidsoch tureasticiteter för tåg kan beräknas ur Sampers. Trafikverket har önskat fortsätta arbetet kring easticiteterna genom att utföra tester där easticiteter räknas fram med de i det tidigare projektet framtagna metoderna. Detta för att i nästa skede kunna bedöma huruvida easticiteterna är ämpiga att använda i Trafikverkets easticitetskakymode för järnvägsanayser BANSEK. Då BANSEK i huvudsak används för att studera och beräkna resandeeffekter på en enskid änk eer inje, så är det easticiteter baserade på injeresutat som är det primärt intressanta, snarare än easticiteter baserade på matrisresutat (OD-nivå). I denna första de testas en grundvariant där injebaserade easticiteter tas fram med den differentiering som idag används i BANSEK. 1 Ett deprojekt ur ett ramprojekt vid namn Utvecking av paneringsverktyg Sampers- och Samkak-reaterade förbättringar efter Åtgärdspaneringen som avrapporterades i februari Anays & Strategi

7 2 Metod Utifrån Trafikverkets gäande basprognos för år 2030 har restids- respektive tureasticiteter på injenivå räknats fram med hjäp av resutat ur Samkaks injetabe. I injetabeen redovisas resutat i form av prognostiserat transportarbete per inje, uppdeat på nationet och regionat resande och per ärende (privat/tjänste). De injespecifika easticiteterna används därefter som underag för att beräkna mer aggregerade easticiteter motsvarande den differentieringsnivå som idag används i BANSEK. Vad gäer de restidseasticiteter som för närvarande används i BANSEK så redovisas dessa i Tabe 1 nedan. Av Tabeen framgår att easticiteterna är differentierade utifrån såvä ärende som resängd. Tabe 1 Restidseasticiteter i BANSEK Regionaa resor (< 10 mi) Nationea resor (> 10 mi) K B1 B2 B3 Tjänste -0,60 0, , , Privat -0,25 0, , , e t = K + B X + B2 X + B3 X X = resängd Vad gäer tureasticiteter används i dagsäget enbart en enda easticitet (0,5) oavsett resängd och reseärende. I detta uppdrag har nya tågeasticiteter beräknats enigt de nuvarande differentieringarna. Två uppsättningar easticiteter har beräknats för restids- respektive tureasticteterna; en baserad på transportarbete och en baserad på anta resor (transportarbete per inje dividerat med mederesängd). För att kunna beräkna nya easticiteterna har förutom basprognosen 2 två fuständiga Sampers/Samkak-körningar 3 genomförts; en med 10 % kortare restider för samtiga järnvägsinjer och en med 10 % fer turer. De nya easticiterna för restid och turtäthet har sedan beräknats enigt föjande former. 2 Basprognosen för 2030 som gäde från Natione mode + samtiga 5 regionaa modeer Anays & Strategi 7

8 Forme för beräkning av restidseasticitet: - e t Dresande(%) = = Dtid(%) n å = 1 ( resande å = 1 n å = 1 n ( tid n å = 1 E E - resande resande - tid tid F F F ) F ) F = Före utbudsförändring E = Efter utbudsförändring = inje ( 1, 2,..., n) Forme för beräkning av turtäthet: e tu Dresande(%) = = Dturtäthet(%) å = 1 n n å = 1 ( resande å = 1 n n ( turtäthet å = 1 E E - resande resande F - turtäthet turtäthet F F ) F ) F = Före utbudsförändring E = Efter utbudsförändring = inje ( 1, 2,..., n) Anays & Strategi

9 3 Resutat 3.1 Restidseasticiteter med avseende på anta resor Nationea resor För att beräkna restidseasticiteter baserat på anta resor har antaet resor per inje häretts utifrån transportarbete och mederesängd för respektive inje. Innan de sutgitiga easticitetsfunktionerna togs fram pockades extrempunkter som ansågs avvika atför mycket från övriga mätpunkter bort från resutatet då dessa ansågs kunna påverka easticitetsberäkningarna på ett orimigt sätt. I Tabe 2 istas de mätpunkter/injeeasticiteter som exkuderades från easticitetsberäkningen för nationea tjänsteresor och i Tabe 3 redovisas motsvarande mätpunkter/injeeasticiteter för privatresor. I Figur 1 redovisas punktdiagrammet för aa framräknade injeeasticiteter för nationea tjänsteresor och i Figur 2 återfinns motsvarande diagram för nationea privatresor. Tabe 2: Linjer som exkuderats ur beräkningarna av restidseasticiteter för nationea tjänsteresor Linje Sträcka Natione Restidseasticitet mederesängd 9301 Ystad-Köpenhamn 93,9-24, Hesingborg-Lomma-Mamö 9,7-9, Växjö-Hässehom 49,5 10,001 Figur 1: Beräknade injeeasticiteter baserat på anta resor som funktion av resängd, Nationea tjänsteresor Anays & Strategi 9

10 Tabe 3: Linjer som exkuderats ur beräkningarna av restidseasticiteter för nationea privatresor Linje Sträcka Natione mederesängd Restidseasticitet 9301 Ystad-Köpenhamn 93,9-43, Växjö-Hässehom 49,5 10,001 Figur 2: Beräknade injeeasticiteter baserat på anta resor som funktion av resängd, Nationea privatresor Nya restidseasticiteter m a p anta resor, Nationea resor Baserat på sambandet mean mederesängd och injeeasticiteterna i Figur 1 och Figur 2 kan nya easticiteter häredas enigt den formestruktur som nuvarande restidseasticiteter har, dvs e t = K + B X = resängd X + B2 X + B3 X I Tabe 4 redovisas värdena för beräkning av nya restidseasticiteter m h a ovanstående forme. Tabe 4: Nya restidseasticiteter för nationea tjänste och privatresor (m a p anta resor) Nationea resor (> 10 mi) K B1 B2 B3 Tjänste -2,3545 0, * * 10-9 Privat -0,9299 0,0088-5*10-5 8*10-8 Anays & Strategi

11 Regionaa resor De regionaa restidseasticiterna med avseende på anta resor har i princip beräknats på samma sätt som de nationea. De har beräknats uppdeat på tre resandesegment: tjänsteresor, arbetsresor samt övriga resor. För att få fram en restidseasticitet för de regionaa privatresorna har easticiteterna för arbetsresor och övriga resor viktats ihop ti en easticitet med avseende på förändrat anta resor per inje. Innan restidseasticiteter för de regionaa resorna räknades fram togs även här aa extrempunkter bort för respektive segment. Notera att det för de regionaa övrigt-resorna inte framkom några extrempunkter. I diagrammen nedan kan man se spridningen på easticiterna för de tre oika segmenten. Värt att notera är att det för arbetsresor tycks finnas ett samband mean restidseasticiteter och resängd (se Figur 4) Tabe 5: Linjer som exkuderats ur beräkningarna av restidseasticiteter för regionaa tjänsteresor Linje Sträcka Regiona mederesängd Restidseasticitet 5601 Saa-Uppsaa 49,2-6,513 Figur 3: Beräknade injeeasticiteter baserat på anta resor som funktion av resängd, regionaa tjänsteresor Tabe 6: Linjer som exkuderats ur beräkningarna av restidseasticiteter för regionaa arbetsresor Linje Sträcka Regiona mederesängd Restideasticitet 5601 Saa-Uppsaa 49,2-4,371 Anays & Strategi 11

12 Figur 4: Beräknade injeeasticiteter baserat på anta resor som funktion av resängd, regionaa arbetsresor Figur 5: Beräknade injeeasticiteter baserat på anta resor som funktion av resängd, regionaa övrigt-resor Anays & Strategi

13 Nya restidseasticiteter m a p anta resor, Regionaa resor De nya restidseasticiteterna för regionaa resor baserat på antaet resor redovisas i Tabe 7 nedan. Tabe 7: Nya restidseasticiteter för regionaa tjänste och privatresor (m a p anta resor) Regionaa resor (< 10 mi) Tjänste -1,087 Privat -0,921 Anays & Strategi 13

14 3.2 Restidseasticiteter med avseende på transportarbete Restidseasticiteterna med avseende på transportarbete har beräknats på motsvarande sätt som restidseasticiteterna med avseende på anta resor. Precis som då har extrempunkter pockats bort innan de sutiga easticiteterna har beräknats. Nationea resor I Tabe 8 och Tabe 9 redovisas vika extrempunkter som exkuderats vid beräkningarna av restidseasticiteter med avseende på transportarbete medan Figur 6 och Figur 7 innehåer restidseasticitet/resängds-diagrammen för Nationea Tjänste- och Privatresor. Tabe 8: Linjer som exkuderats ur beräkningarna av restidseasticiteter för nationea tjänsteresor Linje Sträcka Natione mederesängd Restidseasticitet 9301 Ystad-Köpenhamn 93,9-24, Hesingborg-Lomma-Mamö 9,7-16,409 Figur 6: Beräknade injeeasticiteter baserat på transportarbete som funktion av resängd, nationea tjänsteresor Tabe 9: Linjer som exkuderats ur beräkningarna av restidseasticiteter för nationea privatresor Linje Sträcka Natione mederesängd Restidseasticitet 9301 Ystad-Köpenhamn 93,9-20, Hesingborg-Lomma-Mamö 9,7-6, Sthm-Västerås-Göteb 208,2-1, Stockhom-Uddevaa 246,3 0, Stockhom-Göteborg 455,1 1,829 Anays & Strategi

15 Figur 7: Beräknade injeeasticiteter baserat på transportarbete som funktion av resängd, nationea privatresor Nya restidseasticiteter m a p transportarbete, Nationea resor I Tabe 10 redovisas de beräknade restidseasticiteterna för nationea resor med avseende på transportarbete. Som framgår av Tabe 10 är dessa tämigen snarika restidseasticiteterna som beräknats med avseende på anta resor, vika finns redovisade i Tabe 4. Tabe 10: Nya restidseasticiteter för nationea tjänste och privatresor (m a p transportarbete) Nationea resor (> 10 mi) K B1 B2 B3 Tjänste -2,2307 0, * * 10-8 Privat -0,6343 0,0001-3*10-6 2*10-9 e t = K + B X = resängd X + B2 X + B3 X Anays & Strategi 15

16 Regionaa resor Tabe 11 och Tabe 12 innehåer de extrempunkter som exkuderats vid beräkningarna av restidseasticiteter för regionaa resor med avseende på transportarbete medan Figur 8, Figur 9 och Figur 10 innehåer restidseasticitet/resängds-diagrammen för Regionaa Tjänste-, Övrigt- och Arbetsresor. Tabe 11: Linjer som exkuderats ur beräkningarna av restidseasticiteter för regionaa tjänsteresor Linje Sträcka Regiona mederesängd Restidseasticitet 5601 Saa-Uppsaa 49,2-7,294 Figur 8: Beräknade injeeasticiteter baserat på transportarbete som funktion av resängd, regionaa tjänsteresor Tabe 12: Linjer som exkuderats ur beräkningarna av restidseasticiteter för regionaa övrigt-resor Linje Sträcka Regiona mederesängd Restidseasticitet 5601 Saa-Uppsaa 49,2-5, Umeå-Lycksee 58,1-3,314 Anays & Strategi

17 Figur 9: Beräknade injeeasticiteter baserat på transportarbete som funktion av resängd, regionaa övrigt-resor Figur 10: Beräknade injeeasticiteter baserat på transportarbete som funktion av resängd, regionaa arbetsresor Precis som vid beräkningarna av restidseasticiteter med avseende på anta resor indikerar Figur 10 att det tycks finnas ett samband mean resängd och storeken på arbetsresors restidseasticitet. Anays & Strategi 17

18 Nya restidseasticiteter m a p transportarbete, Regionaa resor I Tabe 13 redovisas de beräknade restidseasticiteterna med avseende på transportarbete för regionaa resor. Tabe 13: Nya restidseasticiteter för regionaa tjänste och privatresor (m a p transportarbete) Regionaa resor (< 10 mi) Tjänste -1,519 Privat -1,386 De regionaa restidseasticiteterna med avseende på transportarbete är något högre än motsvarande easticiteter beräknade utifrån antaet resor (se Tabe 7). Det innebär att kortare restider inte bara ger upphov ti fer resor utan att det också görs ängre resor. Anays & Strategi

19 3.3 Tureasticiteter I dagsäget används easticiteten 0,5 för aa förändringar avseende anta turer, oavsett resängd, ärende eer situation i utgångsäget. Inom ramen för detta projekt har två tureasticiteter beräknats, en baserad på antaet resor och en baserad på transportarbete. Tivägagångsättet vid framräkning av de nya tureasticiteterna har varit detsamma som för restidseasticiteterna. En samperskörning genomfördes där antaet turer utökats med 10 % på varje tåginje. Resutat i form av transportarbete, mederesängd och beräknat anta resor från den körningen jämförs sedan med motsvarande från Basprognosen för att beräkna injespecifika tureasticiteter för respektive resängd (Nationet/Regionat) och ärende. För att sedan få fram en siffra som utgör en enda samad tureasticitet har de injespecifika easticiteterna för respektive differentiering viktats ihop med förändrat anta resor/transportarbete per inje. Nedan redovisas resutaten för de två easticiteterna. Forme för beräkning av turtäthet: e tu Dresande(%) = = Dturtäthet(%) å = 1 n n å = 1 ( resande å = 1 n n ( turtäthet å = 1 E E - resande resande F - turtäthet turtäthet F F ) F ) F = Före utbudsförändring E = Efter utbudsförändring = inje ( 1, 2,..., n) Tureasticiteter baserat på antaet resor Precis som för restidseasticiteterna pockades ett anta extrempunkter som ansågs avvika atför mycket från övriga mätpunkter bort, innan tureasticiteter med avseende på anta resor beräknades. I Tabe 14 Tabe 17 redovisas de injer/extrempunkter som har pockats bort för respektive resandesegment. I Figur 11-Figur 15 redovisas tureasticitet-/resängds-diagrammen för respektive resandesegment. Ur figurerna kan utäsas ett ferta mätpunkter/injer med negativ easticitet, viket visar på en resandeminskning på de aktuea injerna trots att antaet turer utökats hos samtiga injer. Den effekten kan inte anses vara rimig då en ökning i anta turer på en inje borde medföra ett ökat resande. Att det ändå uppstår resandeminskningar på vissa injer beror sannoikt på att ruttvaet i Sampers/Emme är känsigt för förändringar i antaet Anays & Strategi 19

20 turer och gör så att vissa injer tar resande från andra fastän att antaet turer utökats reativt sett ika mycket. Samtidigt kan det tänkas att en de injer får ett högre resande när samtiga injer har fått ett utökat anta turer jämfört med om enbart den enskida injens turtäthet utökas. Detta då vissa injer kan vara beroende av matartrafik som i detta fa även den har utökats. Därmed är det svårt att dra sutsatser kring huruvida tureasticiteterna som beräknats inom ramen för detta projekt under- eer överskattar resandeförändringar om antaet turer förändras på en enskid inje. Ovanstående visar på en probematik som skue kunna anayseras genom tester där easticiteter för enskida injer beräknas utifrån prognosresutat där enbart de enskida injernas turtäthet har förändrats. Tabe 14: Linjer som exkuderats ur beräkningarna av tureasticiteter för nationea tjänsteresor Linje Sträcka Natione mederesängd Tureasticitet 9301 Ystad-Köpenhamn 93,9-10, Uppsaa-Eskistuna 70,2-3,261 Figur 11: Beräknade injeeasticiteter baserat på anta resor som funktion av resängd, nationea tjänsteresor Tabe 15: Linjer som exkuderats ur beräkningarna av tureasticiteter för nationea privatresor Linje Sträcka Natione mederesängd Tureasticitet 9301 Ystad-Köpenhamn 93,9-10, Stockhom-Göteborg 455,1-2,539 Anays & Strategi

21 Figur 12: Beräknade injeeasticiteter baserat på anta resor som funktion av resängd, nationea privatresor Tabe 16: Linjer som exkuderats ur beräkningarna av tureasticiteter för regionaa tjänsteresor Linje Sträcka Regiona mederesängd Tureasticitet 5601 Saa-Uppsaa 49,2 4,688 Figur 13: Beräknade injeeasticiteter baserat på anta resor som funktion av resängd, regionaa tjänsteresor Anays & Strategi 21

22 Figur 14: Beräknade injeeasticiteter baserat på anta resor som funktion av resängd, regionaa övrigt-resor Tabe 17: Linjer som exkuderats ur beräkningarna av tureasticiteter för regionaa arbetsresor Linje Sträcka Regiona mederesängd Tureasticitet 5601 Saa-Uppsaa 49,2 3,639 Figur 15: Beräknade injeeasticiteter baserat på anta resor som funktion av resängd, regionaa arbetsresor Anays & Strategi

23 Ny tureasticitet m a p anta resor Den sammanvägda tureasticiteten baserat på anta resor finns redovisad i Tabe 18. Om resutaten studeras uppdeat på regionaa/nationea resor kan det konstateras att tureasticiteten för regionaa resor är marginet högre än det sammanvägda värdet och föjaktigen är motsvarande siffra för nationea resor något ägre. Tabe 18: Ny tureasticitet (m a p anta resor) Tureasticitet baserat på Anta resor 0,326 Anays & Strategi 23

24 Tureasticiteter baserat på transportarbete Tureasticiteterna med avseende på transportarbete har beräknats på motsvarande sätt som tureasticiteterna med avseende på anta resor. I Tabe 19-Tabe 22 redovisas mätpunkter/injer som exkuderats från respektive resandesegments easticitetsberäkningar medan Figur 16-Figur 20 innehåer de aktuea tureasticitets-/resängds-diagrammen. Även här kan ett ferta injer/mätpunkter med negativa easticiteter noteras. Orsaken är, som tidigare nämnts, att minskningar i resandet (transportarbetet) kan uppstå i och med att turtätheten har ändrats på samtiga injer samtidigt, viket beror på ruttvaet i Sampers/Emme. Om antaet turer förändrades på en inje i taget skue dessa effekter säkerigen inte uppstå. Ökat anta turer hos matartrafiken, som det handar om i detta fa, kan dock som tidigare nämnts göra att vissa injer samtidigt får för höga easticiteter i förhåande ti om enbart den egna injens turtäthet utökas. Av den anedningen är det svårt att dra sutsatser kring huruvida tureasticiteterna som beräknats inom ramen för detta projekt under- eer överskattar de resandeförändringar som uppstår på en enskid inje om bara den injens turtäthet förändras. Tabe 19: Linjer som exkuderats ur beräkningarna av tureasticiteter för nationea tjänsteresor Linje Sträcka Natione mederesängd Tureasticitet 9301 Ystad-Köpenhamn 93,9-10,000 Figur 16: Beräknade injeeasticiteter baserat på transportarbete som funktion av resängd, nationea tjänsteresor Anays & Strategi

25 Tabe 20: Linjer som exkuderats ur beräkningarna av tureasticiteter för nationea privatresor Linje Sträcka Natione mederesängd Tureasticitet 9301 Ystad-Köpenhamn 93,9-10, Stockhom-Göteborg 455,1-2,561 Figur 17: Beräknade injeeasticiteter baserat på transportarbete som funktion av resängd, nationea privatresor Tabe 21: Linjer som exkuderats ur beräkningarna av tureasticiteter för regionaa tjänsteresor Linje Sträcka Regiona mede- Tureasticitet resängd 5601 Saa-Uppsaa 49,2 5, Lueå-Haparanda 40,5 2,770 Anays & Strategi 25

26 Figur 18: Beräknade injeeasticiteter baserat på transportarbete som funktion av resängd, regionaa tjänsteresor Figur 19: Beräknade injeeasticiteter baserat på transportarbete som funktion av resängd, regionaa övrigt-resor Tabe 22: Linjer som exkuderats ur beräkningarna av tureasticiteter från regionaa arbetsresor Linje Sträcka Regiona mede- Tureasticitet resängd Saa-Uppsaa 49,2 4, Lueå-Haparanda 40,5 2,529 Anays & Strategi

27 Figur 20: Beräknade injeeasticiteter baserat på transportarbete som funktion av resängd, regionaa arbetsresor Ny tureasticitet m a p transportarbete I Tabe 23 redovisas den sammanvägda tureasticiteten baserat på transportarbete. Tabe 23: Ny tureasticitet (m a p transportarbete) Tureasticitet baserat på transportarbete 0,300 Tureasticiteten baserat på transportarbete är tämigen ik den som beräknats baserat på anta resor. Det verkar med andra ord inte uppstå någon tydig påverkan på resängden av att antaet turer förändras. Anays & Strategi 27

28 4 Sammanfattning och sutsatser De framräknade easticiteterna i den här rapporten har beräknats genom att restiden respektive antaet turer förändrats för aa järnvägsinjer i trafiksystemet och de reseförändringar som då har uppkommit på de oika injerna har sedan använts för att beräkna de oika easticiteterna. Restidseasticiteter - kommentar I Tabe 24 och Tabe 25 redovisas de framräknade restidseasticiteterna med avseende på anta resor respektive transportarbete. Tabe 24: Sammanstäning beräknade restidseasticiteter baserat på anta resor Restidseasticiteter baserade på anta resor Regionaa resor Nationea resor (>10 mi) K B1 B2 B3 Tjänste -1,087-2,3545 0, * * 10-9 Privat -0,921-0,9299 0,0088-5*10-5 8*10-8 Tabe 25: Sammanstäning beräknade restidseasticiteter baserat på transportarbete Restidseasticiteter baserade på transportarbete Regionaa resor Nationea resor (>10 mi) K B1 B2 B3 Tjänste -1,519-2,2307 0, * * 10-8 Privat -1,386-0,6343 0,0001-3*10-6 2*10-9 För nationea resor gäer nedanstående forme för värdena i Tabe 24 och Tabe 25 e t 2 3 = K + B1 X + B2 X + B3 X, där X = resängd Som noterats tidigare är de regionaa restidseasticiteterna med avseende på transportarbete högre än motsvarande easticiteter baserade på anta resor. När restiden minskar med 10 % ökar det regionaa transportarbetet med 13%-15% och antaet resor enbart med 10 %. Restidsförändringar gör med andra ord att man gör ängre regionaa resor. Anays & Strategi

29 För de nationea resorna är dock restidseasticiteterna tämigen ika. De framräknade easticiteter som redovisats ovan skijer sig en de mot de easticiteter som används idag (se Tabe 1). Då käan ti de restidseasticiteter som används i BANSEK idag är osäker, är det svårt att dra några exakta sutsatser kring varför de skijer sig från de som räknats fram inom ramen för detta projekt. Dock skue det vara intressant att genomföra stickprovskontroer för att se om de framräknade restidseasticiteterna för enskida injer förändras i hög grad av att enbart respektive enskid injes restid förändras istäet för att som i detta projekt justera aa injers restider samtidigt. Det krävs dock säkerigen att det görs ett betydande anta sådana stickprovskontroer för att kunna dra några konkreta sutsatser kring huruvida eventuea skinader kan säkerstäas. Restidseastcitets-/resavståndsdiagrammen för regionaa arbetsresor indikerar att det finns ett samband mean easticitet och resängd. En differentiering av den aktuea easticiteten med avseende på avstånd skue därför kunna vara att föredra framför den nuvarande som enbart utgörs av ett värde oavsett avstånd. Dessutom är easticiteten för regionaa arbetsresor hopsagen med övrigt-resornas ti en enda easticitet. Tureasticiteter - kommentar Tabe 26 innehåer de framräknade tureasticiteterna med avseende på anta resor respektive transportarbete. Tabe 26: Beräknad tureasticitet baserat på anta resor respektive transportarbete Tureasticitet baserat på Anta resor 0,326 Transportarbete 0,300 Som framgår i Tabe 26 igger tureasticiteten kring 0,3 oavsett om man baserar beräkningen på anta resor eer på transportarbete. Det är ett ägre värde än den siffra som används i dagsäget (0,5). Det är svårt att säga huruvida den nya easticiteten är mer korrekt än den gama då det inte finns några säkra käor på hur den gama easticiteten är framtagen. Dessutom finns det osäkerheter kring hur de framräknade tureasticiteterna i detta projekt påverkas av att antaet turer har justerats för samtiga injer. Som konstaterats i avsnittet om tureasticiteter finns det i beräkningarna ett ferta mätpunkter/injer med negativ easticitet, viket visar på en resandeminskning på de aktuea injerna trots att antaet turer utökats hos samtiga injer. Den effekten kan inte anses vara rimig då en ökning i anta turer på en inje borde medföra ett ökat resande. Att det ändå uppstår resandeminskningar på vissa injer beror sannoikt på att ruttvaet i Sampers/Emme är känsigt för förändringar i antaet turer och gör så att vissa injer tar resande från andra fastän att antaet turer utökats reativt sett ika mycket. Anays & Strategi 29

30 Samtidigt kan det tänkas att en de injer får ett högre resande när samtiga injer har fått ett utökat anta turer jämfört med om enbart den enskida injens turtäthet utökas. Detta då vissa injer kan vara beroende av matartrafik som i detta fa även den har utökats. Därmed är det svårt att dra sutsatser kring huruvida tureasticiteterna som beräknats inom ramen för detta projekt under- eer överskattar resandeförändringar om antaet turer förändras på en enskid inje. Ovanstående visar på en probematik som skue kunna anayseras genom tester där easticiteter för enskida injer beräknas utifrån prognosresutat där enbart de enskida injernas turtäthet har förändrats. Sutsatser och rekommendationer WSP:s rekommendation är att easticiteterna som beräknats inom ramen för detta projekt sannoikt bör utredas vidare för att säkerstäa huruvida de kan/bör ersätta de som för närvarande används i BANSEK. Denna förhåandevis enka utredning ger ingen kompett bid av vad som faktiskt kan förmodas ske med järnvägsresandet när restid eer turtäthet förändras på en enskid inje/stråk, viket vanigtvis är faet vid anayser i BANSEK. Som kommentarerna ovan indikerar så påverkas sannoikt ruttva och därmed resandemängder per inje/stråk av huruvida det är en eer många injers restider/turtätheter som förändras samtidigt. I ett nästa steg bör man därför möjigen undersöka hur stora förändringarna bir om man ändrar en inje i taget. Å andra sidan är de easticiteter som används i BANSEK idag förådrade och dessutom saknas det tydig käa ti dem. Kanske kan man därför argumentera för att dessa nyberäknade easticiteter är mer ämpiga att använda i BANSEK. I och med att de är framtagna baserat på prognoskörningar från Sampers så skue man i viss mån kunna argumentera för att effektkakyer baserade på dem bir mer konsistenta gentemot kakyer baserade på fuständiga prognosmodekörningar med Sampers. De easticiteter som idag används av Trafikverket enigt BVH 706, är reativt generea ti sin natur och kan i vissa sammanhang och tiämpningar uppfattas som atför grova för att anses vara het tiämpbara. Därför skue det kunna vara intressant att ta fram mer differentierade easticiteter, som bättre ämpar sig för användning vid exempevis easticitetskakyer etc. Det skue ju dock kräva att BANSEK görs om, och det är i dagsäget inget som WSP vet huruvida Trafikverket är intresserade av. Anays & Strategi

31 WSP och GENIVAR har gått samman och bidar tisammans ett av värdens edande anays- och teknikkonsutföretag. Vi erbjuder tjänster för håbar samhäsutvecking inom Hus & Industri, Transport & infrastruktur och Mijö & Energi. Bredd och mångfad kännetecknar våra medarbetare, kompetensområden, kunder och typer av uppdrag. Tisammans har vi medarbetare på över 300 kontor i 35 änder. I Sverige har vi omkring medarbetare. Vår verksamhet bedrivs inom WSP Anays & Strategi, WSP Brand & Risk, WSP Byggprojektering, WSP Environmenta, WSP Internationa, WSP Management, WSP Process, WSP Samhäsbyggnad och WSP Systems. Bredd och mångfad kännetecknar våra medarbetare, kompetensområden, kunder och typer av uppdrag. Vi är United by our difference. WSP Anays & Strategi Arenavägen Stockhom-Goben Te: