Motion till riksdagen 1987/88: T73. av Ove Karlsson m. fl. (s) om trafikpolitiken inför 1990-talet (pro p /88:50)

Transkript

1 Motion ti riksdagen 1987/88: av Ove Karsson m. f. (s) om trafikpoitiken inför 1990-taet (pro p /88:50) I proposition 1987/88:50 anger regeringen måen för trafikpoitiken. De är mycket bra. Den nya järnvägspoitiken innebär att samtidigt som man inför en "vägtrafikmode", dear man också in järnvägsnätet i ett stomnät och ärnjärnvägar. Vi dear regeringens uppfattning att "Ett uppdeat huvudmannaskap för oka och regiona tåg- och busstrafik främjar inte en utvecking mot ett vä utveckat och samordnat trafiksystem." Infrastrukturen har avgörande betydese för näringsivets och därmed samhäets totaa utvecking. I skogsänen understryks detta av de ånga avstånden, både ti den nationea och den internationea marknaden. Men för att nå trafikpoitikens må måste infrastrukturen utanför storstadstriangen prioriters. För att nå en baanserad regiona utvecking, i begreppets ursprungiga och riktiga betydese, måste /6nsamma investeringsprojekt i infrastrukturen utanf6r storstadstriangen genomföras före, eer åtminstone samtidigt som, storstadsinvesteringarna. Om så inte sker kommer den existerande obaansen att kraftigt förstärkas. I propositionen kassificeras Västerdasbanan (Säenbanan) som änsväg. Därmed skjuter regeringen över sitt ansvar för den interregionaa persontrafikens utvecking på kommuner och andsting i Daarna. Samtidigt undandrar man SJ en marknadspotentia på mer än mijo:1 interregionaa resor. Då detta motsvarar mer än en fördubbing av resandevoymen på Daapenden Stockhom-Boränge/Faun/Mora, försämrar regeringen samtidigt möjigheterna för SJ att förbättra sin affärsverksamhet. Säenfjäen är ett av andets främsta rekreationsområden. Som en de av det primära rekreationsområdet Daafjäen utgör området ett riksintresse. I Turistrådets senaste strukturpan utpekas Säenfjäen som ett av de få rekreationsområden i andet, som har förutsättningar för natione och internatione massturism. Detta område saknar i dag effektiva koektivtrafikförbindeser med marknaden. Turistnäringen fraktar inte gods, den fraktar personer. För Säenfjäens de rör det sig i dag om en ständigt resande "befokning" på cirka personer pus dagturister. I mitten av 90-taet kommer det att röra sig om cirka pus dagturister. Området har en åretruntturism med små säsongvariationer. Men i propositionen tas ingen hänsyn ti turistnäringens transport- 4

2 behov. Detta trots att denna "tätort" har en mångdubbet högre resandefrekvens band sin "befokning" än "vaniga" tätorter av motsvarande storek - som sjävkart ingår i de nationea transportsystemen. Mot. 1987/88 Säenfjäens turistresemarknad kan betaa de investeringar som krävs för att marknadsanpassa trafiken på Västerdasbanan. Den kan därigenom bidra ti att förutsättningarna för en positiv samhäsutvecking i Daarna kraftigt förstärks. TPR har på regeringens uppdrag gjort en bedömning av b. a. Västerdasbanan (" Järnvägsprojekt utanför Storstockhomsområdet"). Tyvärr är den bedömningen het feaktig eftersom den inte as räknar med Säenfjäens turistresemarknad, dvs. den marknad som företagsekonomiskt motiverar investeringen. För att marknadsanpassa trafiken på Västerdasbanan, som i dag går mean Boränge och Maung (Repbäcken-Maungsfors), krävs föjande investeringar: Upprustning av befintig bana, återuppbyggnad ti Säen och eektrifiering av hea sträckan Boränge-Säen. Investeringskostnaden har beräknats ti mij. kr. beroende på viken hastighetsstandard man vid upprustningen väjer för befintig bana. Vid 700 mij. kr. får hea sträckan Boränge-Säen tio-standard (km/t), vid den ägre kostnaden får man på den befintiga banan (Boränge-Faun) acceptera en ägre standard. Investeringen kan etappindeas. Den åriga resandevoymen på Västerdasbanan uppgår i nuäget ti cirka resor. Merparten är interregionaa. SJ tar dessa resor från den resemarknad, som genereras av de bofasta och av näringsivet - utom turistnäringen - i regionen. SJ tar i dag inga (eer ytterigt få) resor från Säenfjäens turistresemarknad. Förkaringen är mycket enke: Den nuvarande trafiken är inte anpassad ti marknadens krav. I sin kaky räknar TRP upp dagens resande på banan (65 000) enigt en genere beräkningsmode, som tar hänsyn ti den restidsvinst (minskade resuppoffring), som investeringen ger upphov ti, och en årig ökning av SJ:s marknadsande på procent. Resutatet av TPR:s beräkning bir att föresagna investeringar kommer att eda ti att resandevoymen på Västerdasbanan ökar från ti resor per år. Utifrån detta drar TPR sutsatsen att investeringen är företagsekonomiskt oönsam. Vidare drar man också sutsatsen, utan att ta hänsyn ti de regionaa utveckingseffekterna, att projektet är samhäsekonomiskt oönsamt. Båda sutsatserna är feaktiga. Eftersom Säenfjäens turistresemarknad inte ingår i dagens resor på Västerdasbanan så har TPR inte heer räknat med dem i sin kaky. Vad TPR egentigen har gjort är att räkna fram hur stor resndeökningen bir på den befintiga marknaden, dvs. den tjänste- och privatresemarknad, som genereras av de bofasta och av näringsivet- exkusive turistnäringen - i regionen. Vi vet att investeringen, som ger en effektivare tågtrafik, kommer att öka SJ :s ande på befintig marknad. Tack vare TPR har vi nu fått ett ta också för den ökningen. För den de av Säenfjäens turistresemarknad, som sammanhänger med områdets boendekapacitet ( turistbäddar, och

3 60000), finns en detajerad resandestatistik framtagen för Materiaet omfattar också framtidsbedömningar för resandet åren 1989 och Det har varit möjigt att ta fram tack vare den datorisering, som Säenfjäens turistnäring genomfört i sarnarbete med Sveriges Turistråd. Statistiken visar att Säenfjäen är ett etaberat två-säsongområde och att turistresorna inte bara är spridda över hea året utan också över veckans dagar. Resandevoymerna per år uppgår ti föjande (observera att de resor, som genereras av dagturismen, ska äggas ti dessa voymer): 1987 drygt 2 mijoner, 19892,6 mijoner och 1995 cirka 4 mijoner resor. Geografiskt sett är Säenfjäens turistmarknad uppdead på föjande sätt: Cirka häften av turisterna kommer från stockhom-mäardaen, övriga häften från övriga syd- och meansverige inkusive Göteborg- och Mamöregionerna. Under senare år har en betydande expansion skett även på den danska marknaden. Detta innebär att ovannämnda resandevoymer avser interregionaa resor - Säenturisterna kommer inte från Boränge. Här finns den andra feaktiga punkten i TPR:s företagsekonomiska kaky: TPR räknar med en mededistans per resa på 164 km- med andra ord skue Säenturisterna inte ens komma från Boränge (ca 200 km) utan hoppa på tåget i någon av de små byar som finns efter den aktuea bansträckan. Inom ramen för Västerdasbaneprojektet har en marknadsundersökning gjorts, som anger SJ :s potentia på Säenfjäens turistresemarknad ti 25 procent - förutsatt att föresagna investeringar genomförs. Andeen igger vä i nivå med resutaten av två andra undersökningar angående den interregionaa persontrafiken: På de distanser, som är aktuea för Säenfjäen anger TPR tågets marknadsande ti procent (TPR 1985:4). Transportforskningsdeegationen (TFD 1982: ) finner att tågets ande på aktuea distanser uppgår ti 2Q-4 0 procent av marknaden. TFD:s resutat är det för Säenfjäen mest reevanta eftersom det avser interregionaa privatresor, medan TPR:s undersökning omfattar hea den interregionaa persontransportmarknaden. Utifrån marknadsundersökningens resutat kan vi ange SJ:s potentia på Säenfjäens turistresemarknad ti föjande voymer (25 procent av ovannämnda resandevoymer år): , och interregionaa resor. Med hjäp av TPR:s uppgift om ökningen på befintig marknad kan vi sammanstäa föjande tabe. Mot. 1987/88 Anta resor på Västerdasbanan efter föresagen investering (marknadsanpassning) Demarknad Befinig marknad Turistresor Säenfjäen exk. dagturism Övriga turistresor Säenfjäen och Västerdaarna? 7 Summa resor < < < I 6

4 I sin kaky räknar TPR med en investeringskostnad på 810 mij. kr. (jfr Mot. 1987/88 ovan: mij. kr.). TPR tar då b. a. hänsyn ti den s. k. kapitaknapp- hetsfaktorn. Den åriga kapitakostnaden beräknas ti143,5 mij. kr. SJ:s intäkt anges ti 50 öre per personkm. Om man ti skinad från TPR des åter Säenfjäens turistresemarknad ingå i kakyen, des tar hänsyn ti det faktiska reseavståndet (mededistans 450 km= sträckan Stockhom-Boränge), uppstår föjande resutat. SJ :s vinst per år (mij. kr.) av en marknadsanpassning av trafiken på Västeredsbanan (årig intäkt -årig kapitakostnad). Västerdasbanan SJ totat År (185 km) (450 km) resandevoym intäkt vinst intäkt vinst III Resutatet visar såedes att föresagen investering i Västerdasbanan är företagsekonomiskt önsam. Även om man som TPR enbart räknar med intäkterna på Västerdasbanan (sträckan Boränge-Säen), finner man att SJ redan i nuäget skue få ett överskott på 17 mij. kr. Eftersom marknaden utgörs av interregionaa resor kommer dock SJ att öka sin resandevoym också på övriga banor i Syd- och Meansverige och SJ:s vinst av en marknadsanpassning av trafiken på Västerdasbanan skue därför redan i nuäget uppgå ti drygt 00 mij. kr. per år. Vid mitten av 90-taet skue vinsten per år uppgå ti cirka 225 mij. kr. Att, som regeringen föreår i prop. 87/88:50, undandra SJ denna utveckingsmöjighet genom att överföra Västerdasbanan ti änsjärnvägarna, strider mot regeringens skärpta krav på affärsmässighet hos det nya SJ. En enke känsighetsanays visar att det krävs knappt (193000) turistresor å 450 km för att täcka den åriga kapitakostnaden för investeringen i Västerdasbanan. Detta är mindre än 10 procent av Säenfjäens turistresemarknad exkusive dagturism. Men enigt TPR:s beräkningsmode kommer SJ att ta resor på den "vaniga" persontrafikmarknaden (exk. turistresemarknaden) om investeringen genomförs. Om vi antar att mededistansen för dessa resor är 350 km krävs det cirka turistresor för att täcka kapitakostnaden. Detta motsvarar mindre än 4 procent av Säenfjäens turistresemarknad Vi har visat att en marknadsanpassning av Västerdasbanan är företagsekonomiskt önsam. Eftersom investeringen avser den interregionaa persontrafikmarknaden innebär den en väsentig förstärkning av tågförbindeserna mean Daarna och storstadsregionerna. Detta öppnar vägen ti högre standard och högre turtäthet. Snabba effektiva kommunikationer är av största betydese för den fortsatta samhäsutveckingen i Daarna (se etabering och utbyte inom näringsiv, universitet- och forskarvärd, kutur etc.). Investeringen i Västerdasbanan utgör därför ett mede att faktiskt förverkiga trafikpoitikens må. Förutom att för

5 utsättningar faktiskt förbättras för att nå en mean Daarna och storstads- Mot. 1987/88 triangen mer regionat baanserad utvecking, är det av mijö-, energi- och trafiksäkerhetsskä nödvändigt att avasta vägnätet, förutom persontrafiken också änets tunga godstransporter. En sådan avastning gynnar inte bara Daarna utan aa de regioner som Daarna har ett utbyte med. För storstadsborna är det heer inte oväsentigt att tigängigheten ti några av andets främsta rekreationsområden förbättras. Vårt krav är att Västerdasbanan förs ti storonätet och att den investering, som är nödvändig för att marknadsanpassa trafiken på banan, genomförs snarast. Eftersom investeringen är företagsekonomiskt önsam och avser en utsatt region kräver vi att den genomförs hest före, men åtminstone samtidigt som, storstadsinvesteringarna. Hemstäan Med hänvisning ti ovanstående hemstäs att riksdagen som sin mening ger regeringen ti känna vad i motionen anförts om att Västerdasbanan bör föras ti storonätet och att den för en marimadsanpassning av trafiken nödvändiga investeringen bör genomföras snarast. Stockhom den februari 1988 Ove Karsson (s) Bo S6dersten (s) /rene Vest/und (s) Inger Hestvik (s) Bengt-O/a Ryttar (s) Leo Persson (s) 8