Stjerneskolans matsat Torsby. Onsdagen den 2 december 2015 klockan 13:00 i kommunhuset. Sammanträdestider 2016 KST 2015/757

Transkript

1 KOMMUNFULLMÄKTIGE Kaese/underrättese Tid Tisdag 24 november 2015 kockan 18:00. Pats Stjerneskoans matsat Torsby. Gruppmöte Kockan 16:00 i saarna 258, 260, 262 och 263. Tid för justering Onsdagen den 2 december 2015 kockan 13:00 i kommunhuset Sammanträdet börjar med Eever från Kuturskoan spear Information av kuturchef Annika W redenberg Amänhetens frågestund Ordet är fritt Ärendeista Nr Offentiga ärenden Diarienummer Sid Svar på fråga från kommunfumäktige Amänhetens frågestund KST 2015/52 2 Deårsboksut KST 2015/ Maxtaxa inom förskoa och fritidshem revidering av tidigare besut KST 2015/ Taxor och avgifter 2016 för kuturavdeningen KST 2015/ Avsägese av poitiska uppdrag KST 2015/ Va av ersättare i socianämnden KST 2015/ O Sammanträdestider 2016 KST 2015/757 Svar på motion- Inför utmananätt i Torsby kommun KST 2014/806 Svar på motion om vägbeysning vid industriområdet i KST 2014/97 Syssiebäck Svar på motion om crossbana för de yngsta crossåkarna i Torsby kommun Medborgarförsag angående säterkuturens bevarande KST 2014/51 O KST 2015/80 Medborgarförsag om hakskydd KST 2015/ Kommunfumäktige Torsby kommun O sekr Besöksadress fax Nya Torget 8, Torsby Torsby ks@torsby.se

2 TORSBY KOMMUN Kommunfumäktige sid 2 Kaese/underrättese Nr Offentiga ärenden Diarienummer 13 Svar på medborgarförsag angående infonnation om amänna KST 2014/145 kommunikationer 14 Svar på medborgarförsag-namngivning på väg i Torsby KST 2015/181 centrum 15 Redovisning av besvarade och obesvarade motioner KST 2015/ Redovisning av besvarade och obesvarade medborgarforsag KST 2015/ För kännedom - Deårsboksut 2015 Värmands äns KST 2015/811 vårdförbund Sid Informationsärenden KST 2015/10 Eva-Lena Gustavsson ordförande Ann-Margreth Edberg sekreterare Kontaktuppgifter tjänstemän Namn Tite E-post Teefon Anders Björck Angea Birnstein Ann-Margreth Edberg Thomas Stjerndorff bitr kommunchef ekonomichef sekreterare kommunchef anders.bjorck@torsby.se angea.birnstein@torsby.se ann-margreth.edberg@torsby.se thomas.stjerndorff@torsby.se

3 1 Torsby kommun Kommunfumäktige sid 6 PROTOKOLL Amänhetens frågestund Dnr KST 2015/52 Sammanfattning av ärendet Roger Ericsson, undersköterska i Torsby kommun berättade om situationen för undersköterskor idag och städe en fråga ti socianämndens ordförande Åke Gustavsson. Frågan yder: "Vad gör Torsby kommuns socianämnd åt att, renoda undersköterskans ro och därmed återupprätta dess yrkesstatus?" Roger önskar svar på nästa kommunfumäktigemöte. Kommunfumäktiges besut Ordföranden tackar Roger Ericsson för frågan och skickar den ti socianämndens ordförande. Justerarens signatur.. tbtfj :;: f/ \!~ Utdragsbestyrkande

4 Torsby kommun Kommunstyresen sid 4 PROTOKOLL Deårsboksut Dnr KST 2015/46 Sammanfattning av ärendet I deårsboksutet per 31augusti 2015 redovisas ett resutat på+ 12,7 nijoner kron m~ 1,9 mijoner kronor ägre än budget. Prognosen för heåret är+ 12,6 nijoner kronor viket innebär ett resutat som är 1,3 nijoner eronor ägre än budget. Därmed kommer det agstadgade baanskravet att nås. Nämnder och förvatningar prognostiserar ett driftnetto på- 689 mijoner kronor viket totat sett är 5,7 nijoner eronor sämre än budget. Tekniska avdeningen prognostiserar ett underskott på närmare kronor som främst beror på kostnader utöver budget för verksamheterna Björnevi, Torsby sportcenter och omastningscentraen. Fritidsavdeningen har för perioden fram ti och med den 31 augusti ett underskott på kronor. Detta beror på extrakostnader för vikarier ti föjd av stor sjukfrånvaro i början på året. Åtgärder har vidtagits för att ta igen underskott men avdeningen bedömer ändå ett underskott på kronor för heår. Fastighetsförsäjning prognostiserar ett överskott vid årets sut på närmare kronor. Övriga avdeningar inom kommunstyresen prognostiserar ett resutat i nivå med budget. Barn- och utbidningsnämnden redovisar för perioden fram ti och med den 31 augusti ett underskott på 5,4 nijoner kronor. För heår prognostiserar nämnden ett underskott på 4,9 nijoner kronor. Det är främst nämndens kostnader för gymnasieskoan som avviker från budget. Socianämnden redovisar för perioden fram ti och med den 31 augusti ett underskott på närmare 2,5 nijoner kronor, som främst återfinns inom individ- och famijeomsorg. Det är kostnader för institutionsvård för både vuxna och barn som avviker negativt. För heår prognostiserar individ- och famijeomsorg ett underskott på 6 nijoner kronor. Vård- och omsorgprognostiserarett överskott på 2,5 nijoner kronor och handi<:appomsorg ett överskott på 3,5 mijoner kronor. Sammantaget gör detta att nämnden totat prognostisera! ett utfa i nivå med budget. Justerarens signatur Utdragsbestyrkande ~ /.~, :;;:vu/?(/i4;j)0p/iei

5 Torsby kommun Kommunstyresen sid 5 PROTOKOLL forts. ks 159, Deårsboksut Överförmyndarnämnden redovisar för perioden ett underskott på drygt kronor. För heårprognostiserasett underskott på kronor. Detta beror på utfaet på ett överkagat arvodesbesut hos :M:igrationsverket. Finansförvatningen: Skatte- och bidragsintäkter bedöms ge ett underskott på närmare 2,9 mijoner kronor. För att värdesäkra kommunens samade kapita samt att amortera på bank- och pensionsskuder krävs ett årigt resutat i nivå på minst 2 % av kommunens intäkter. Handingar i ärendet Deårsboksutsrapport Deårsboksut 31 augusti 2015, ek~:mom Inger Thörngren Finansrapport per , ekonom Kriste Pärin Deårsboksut 31 augusti 2014 Torsby kommun- verksamheternas berättese Kommunstyresens besut 1. Förvatningarna får i uppdrag att redovisa för kommunfumäktige hur måarbetet framskrider. Kommuned:riingen får i uppdrag att ta fram en pan för detta. 2. Kommunstyresen riktar ett tack ti nämnderna för arbetet med att minska det befarade underskottet. Kommunstyresen konstaterar att barn- och utbidningsnämnden trots detta inte kommer att kara verksamheten inom tidead budgetram, men utgår från att nämnden gör sitt yttersta för att håa kostnaderna nere resten-av året. 3. Deårsboksutet överämnas ti kommunfuhnäktige för vidare behanding. Besutet skickas ti Ekonomiavdeningen Kommunfumäktige Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

6 Datum Anta sidor Torsby kommun Deårsboksut 31 augusti 2015 Inger Thörngren ekonom Ekonomiavdeningen direkt inger. Ti kommunfumäktige ~ ~~= t-or_s_b_y-.s--e

7 Innehåsförteckning 1 Förvatningsberättese Sammanfattning Omvärdsbevakning Amänt Budget Pensionsskuden Framtidsbedömning Kommunens persona Koncernen Resutaträkning kommunen och koncernen Anays kommunaa boagens resutat Sammanstäd driftredovisning kommunen Investeringsredovisning Kommentarer ti investeringsbudgeten Ekonomisk översikt Resutat Räntenetto Skatter och bidrag Verksamheternas nettokostnad Eget kapita Soiditet Likvida mede och åneskuder Finansiering Investeringar Uppföjning av må för god ekonomisk hushåning Finansiea må Vision och må Ekonomisk redovisning Resutaträkning koncernen Resutaträkning kommunen Baansräkning koncernen Baansräkning kommunen Kassafödesanays kommunen Kommentar ti nämndernas resutat Redovisningsprinciper Begreppsförkarningar

8 1 Förvatningsberättese 1.1 Sammanfattning I deårsboksutet per 31 augusti 2015 redovisas ett resutat på+ 12,7 mnkr, 1,9 mnkr ägre än budget. Prognosen för heåret är+ 12,6 mnkr viket innebär ett resutat som är 1,3 mnkr ägre än budget. Därmed kommer det agstadgade baanskravet att nås. Nämnder och förvatningar prognostiserar ett driftnetto på- 689 mnkr viket totat sett är 5,7 mnkr sämre än budget. Tekniska avdeningenprognostiserarett underskott på närmare 900 tkr som främst beror på kostnader utöver budget för verksamheterna Björnevi, Torsby sportcenter och omastningscentraen. Fritidsavdeningen har för perioden fram ti och med den 31 augusti ett underskott på 400 tkr. Detta beroende på extrakostnader för vikarier ti föjd av stor sjukfrånvaro i början på året. Åtgärder har vidtagits för att ta igen underskott men avdeningen bedömer ändå ett underskott på 200 tkr för heår. Fastighetsförsäjning prognostiserarett överskott vid årets sut på närmare 370 tkr. Övriga avdeningar inom kommunstyresen prognostiserar ett resutat i nivå med budget. Barn- och utbidningsnämnden redovisar för perioden fram ti och med den 31 augusti ett underskott på 5,4 mnkr. För heår prognostiserar nämnden ett underskott på 4,9 mnkr. Det är främst nämndens kostnader för gymnasieskoan som avviker från budget. Socianämnden redovisar för perioden fram ti och med den 31 augusti ett underskott på närmare 2,5 mnkr, som främst återfinns inom individ- och famijeomsorg. Det är kostnader för institutionsvård för både vuxna och barn som avviker negativt. För heår prognostiserar individ- och famijeomsorg ett underskott på 6 mnkr. Vård- och omsorg prognostiserar ett överskott på 2,5 mnkr och handikappomsorg ett överskott på 3,5 mnkr. Sammantaget gör detta att nämnden totatprognostiserarett utfa i nivå med budget. Överförmyndarnämnden redovisar för perioden ett underskott på drygt 200 tkr. För heårprognostiserasett underskott på 100 tkr. Detta beror på utfaet på ett överkagat arvodesbesut hos Migrationsverket. Finansförvatningen: Skatte- och bidragsintäkter bedöms ge ett underskott på närmare 2,9 mkr. För att värdesäkra kommunens samade kapita samt att amortera på bank- och pensionsskuder krävs ett årigt resutat i nivå på minst 2 %av kommunens intäkter. 3

9 1.2 Omvärdsbevakning I USA bev tiväxten oväntat svag under första havåret medan det i dear av EU har utveckats något starkare. Tiväxten bedöms stärkas succesivt och bi högre nästa år. Under 2015 bedöms skatteunderaget i Sverige växa jämfört med Detta beror på ändrade avdragsreger samt större ökning av öner och pensioner. Med en betydigt större fyktinginvandring är bedömningen att arbetskraften och syssesättningen kommer att öka. Det har tagits hänsyn ti att nytikomna fyktinginvandrare hittis haft svårt att etabera sig på arbetsmarknaden. De första åren i Sverige är arbetsösheten hög, för att sedan succesivt minska. Trots hushåens starka inkomstökningar och den växande befokningen har konsumtionen utveckast betydigt sämre än enigt tidigare bedömning. Konsumtionen bedöms börja öka under 2017 och Kommunerna får räkna med att skatteintäkterna ökar ångsamt och att förvatningarna måste göra sitt yttersta för att håa sin budget. 1.3 Amänt Huvudsyftet med deårsboksutet är att få en avstämningstidpunkt utöver årsboksutet. Detta innebär ett bättre besutsunderag och ger en bättre möjighet att föja den finansiea utveckingen under året. I rapporten görs även en finansie anays. För att förbättra rapporteringen samt för att skapa en rättvisande bid pågår ett ständigt arbete med att utvecka och förbättra redovisningen. Kostnader och intäkter är periodiserade, viket betyder att de är bokförda i den period de skapas eer förbrukas. Tisammans med deårsboksutet ämnas en heårsprognos i förhåande ti besutad budget beträffande kommunen totat samt för respektive nämnd och styrese. Utöver kommunens rapportering redovisar vi även kommunkoncernens ekonomiska stäning och resutat. 1.4 Budget 2015 Den av kommunfumäktige faststäda budgeten för innevarande år visar ett budgeterat resutat på 13,9 mnkr. Efter att nämnder och kommunstyresen stämt av sina verksamheter har en ny prognos för heåret tagits fram som visar ett resutat på 12,6 mnkr, viket är ca 1,3 mnkr ägre än budgeterat. Främsta anedningen ti ett ägre resutat är att det i driftredovisningen prognosiseras ett underskott på 5,7 mnkr. Barnoch utbidningsnämnden står för den större deen av underskottet med 4,9 mnkr. Prognosen för skatte- och bidragsintäkter visar på ett underskott på 2,9 mnkr. Underskottet minskas av ägre pensionskostnader och ett bättre finansnetto. Det prognostiserade resutat innebär att kommunaagens krav på baans uppfys, d v s att våra öpande intäkter är större än våra öpande kostnader. Årets budget har i vissa dear periodiserats. De dear i budgeten för 2015 som har periodiserats är personakostnaderna för socianämnden, tekniska avdeningens kostnader för energi samt räntekostnaderna. Övriga kostnader har budgeterats injärt, det vi säga med en toftede per månad. Utveckingsarbetet med budgeten är något som ekonomiavdeningen ständigt arbetar med. 4

10 1.5 Pensionsskuden Kommunens pensionsskud för beräknade pensionsutbetaningar ti arbetstagare och pensionärer återfinns i boksutet som tre oika dear, at redovisat enigt agstiftning och rekommendationer. Avsättningar och pensioner omfattar garantipensioner och iknande förpikteser inkusive öneskatt. I boksutet redovisas denna avsättning ti tkr. Intjänad pension från och med år 2000, det vi säga den individuea pensionen, kostnadsbokförs under intjänandeåret och utbetaas i början av påföjande år. I deårsboksutet redovisas denna skud som en kortfristig skud och uppgår per ti tkr exkusive öneskatt. Den tredje deen av pensionsskuden är de pensioner som intjänats före Dessa återfinns i årsboksutet under ansvarsförbindeser och ingår atså inte i baansräkningens poster. Denna skud uppgår per ti tkr exkusive öneskatt. 1.6 Framtidsbedömning BNP bedöms växa i en reativt snabb takt både 2015 och Då konjunkturen i omvärden bedöms förbättras kommer efterfrågan på svensk export att öka. Tiväxten kommer att påverkas positivt de kommande åren beroende på en ökad konsumtion och en högre investeringsnivå. SKL:s bedömning är att tiväxten för 2015 är 3,1 % och för 2016 är 3,7 %. För kommunerna är det viktigt att ha en god ekonomi som ger utrymme för kraftiga svängningar i skatteintäkterna som är kommunernas viktigaste intäktskäa. I kommuner som Torsby där befokningsunderaget dessutom utveckas negativt bir det extra viktigt med en god beredskap för minskade intäkter. Finns inte den ångsiktiga beredskapen måste nya anpassningar skyndas fram för att säkra kommunens egna kapita och för att kara det agstadgade baanskravet I och med agen om god ekonomisk hushåning är det inte tiräckigt att en kommun redovisar ett överskott i resutaträkningen. Med god ekonomisk hushåning menas att kommunens resutat ska vara i en storek som räcker ti för att trygga framtida investeringar, pensionsförpikteser samt att mede finns för oförutsedda händeser. Enigt en sådan definition ska en kommun av T orsbys storek redovisa resutat i storeksordningen på minst mnkr (2 %) varje år. Befokningsminskningen i kommunen är en ständigt återkommande hotbid. Under januari ti jui 2015, har invånaranta i Torsby minskat med 34 personer. Att befokningsminskningen inte är större kan främst hänföras ti den invandring som skett ti kommunen. Enigt prognos har vi för 2015 bedömt att befokningsminskningen bir 120 personer. Osäkerheten i befokningsutveckingen försvårar inte minst den ekonomiska paneringen. Varje invånare genererar i genomsnitt knappt kr. En befokningsminskning på 100 personer betyder atså att skatte- och bidragsintäkter minskar med 5 mkr. Dock behöver en befokningsminskning inte nödvändigtvis eda ti att efterfrågan på kommuna service minskar motsvarande. Om efterfrågan på kommuna service minskar, eder det ti förändringar av den framtida kommunaa organisationen. 5

11 1. 7 Kommunens persona Anta medarbetare och ådersstruktur Kommunen har 1106 personer som innehar tisvidareanstäningar per 31 augusti Anta tisvidareanstäda per förvatning och åder Kommunstyresen Barn- och utbidningsnämnden Socianämnden Mijö/bygg och räddningsnämnden överförmyndarnämnden 2 Summa Medeådern band Torsby kommuns tisvidareanstäda är 48 år. Den "ädsta" personagruppen finns inom kommunstyresens förvatning där medeådern är 50 år. Könsfördening och syssesättningsgrad Av de tisvidareanstäda är 80,1% kvinnor och 19,9% män. Ara mest kvinnodominerad är omsorgsförvatningen där 91,9 % av de tisvidareanstäda är kvinnor. Den genomsnittiga syssesättningsgraden för tisvidareanstäda i kommunen är 89 %. Lägst syssesättningsgrad har kvinnor inom sociaförvatningen med 84.9 %. Högst är den band män i Mijö/Bygg och Räddningsförvatningen samt Kommunstyresens förvatning med 97,5 %. Av kommunens totat 1106 tisvidareanstäda arbetar 365 personer detid. Av dessa återfinns 288 stycken inom sociaförvatningen. Det är stor kvinnadominans inom detid, ca 91 %av detidsanstäningarna utgörs av kvinnor. Lön Medeönen (hetid) för tisvidareanstäda kvinnor är kr/månad. Motsvarande för männen är kr/månad. Räknat utifrån ett hetidsmått utgör kvinnornas ön 90.2% av männens. Medeön per förvatning och kön *Redovisas ej pga. får få personer i gruppen 6

12 Medianön per förvatning *Redovisas ej pga. får få personer i gruppen sjukfrånvaro samtiga anstäda Ande procent av tigängig arbetstid i timmar som redovisas som sjukdomsreaterad frånvaro sjukfrånvarotid-samtiga anstäda Tota sjukfrånvaro Summa tid med ångtidssjukfrånvaro (60 dgr e mer) sjukfrånvarotid för kvinnor sjukfrånvarotid för män sjukfrånvarotid 29 år eer yngre sjukfrånvarotid i ådersgruppen år sjukfrånvarotid i ådersgruppen 50 år och ädre ,12 27,78 4,58 2,66 2,69 3,70 4,86 Totat i% ,94 29,70 4,36 2,65 2,32 4,04 4,17 Tota sjukfrånvaro i procent per förvatning samt hur stor de av sjukfrånvaron som pågick 60 dagar eer mer under perioden januari ti och med 31 augusti, i procent. Förvatning Totat 2014% Kommunstyresen Barn- och utbidningsnämnden Socianämnden Mijö-, bygg- och räddningsnämnden Kommentar sjukfrånvaro Tota sjukfrånvarotid 3,80 2,90 5,20 1,35 % 60 dagar e mer 26,28 33,34 26,79 0,00 Tota 60 dagar sjukfrånvarotid e mer 3,09 26,32 3,00 24,22 5,06 33,85 2,29 0,00 Torsby kommunhade 2014ägst sjukfrånvaro av aa Sveriges kommuner som redovisade sina sjukta ti SKL (Sveriges kommuner och andsting). Genomsnittet för andet var 6,2% (Käa: SKL). Trots en iten ökning av sjukfrånvaron under 2015igger sjukskrivningstaen fortsatt ågt. Vi satsar fortsatt på ett proaktivt arbetssätt med mået att förhindra ohäsa i den mån det är möjigt. Ett nära samarbete med företagshäsovården ger verktyg att hantera såvä rehabiitering som förebyggande insatser. Att reagera och agera på tidiga signaer på ohäsa förhindrar ängre sjukskrivningar. Lång sjukfrånvaro påverkar såvä individ som organisation negativt. 7

13 Att arbeta systematiskt med arbetsmijö där arbetsgivare och medarbetare samverkar, att känna deaktighet, eget ansvar och yrkesstothet är några av fera viktiga friskfaktorer i arbetsivet. HR-avdeningen har påbörjat ett arbete där man tisammans med företagshäsovården och chefer ska skapa ett verktyg för verksamheterna, ett materia att använda på arbetspatsträffar, för att brett arbeta med arbetsmijöfrågor. Det är aa anstädas ansvar att bidra ti en god arbetsmijö. Fortsatta utbidningar i BAM (Bättre Arbetsmijö) kommer att genomföras under våren Koncernen I koncernen Torsby kommun ingår de företag som kommunen har ett bestämmande eer väsentigt infytande över (ägarandeägst 20 %). Dessa är Torsby Förvatnings AB med dotterboagen Torsby Fygpats AB och Torsby Bostäder AB där ägarandeen är 100 %. Fritid i Nordvärmand är också ett dotterboag ti Torsby Förvatnings AB. Sedan 2005 ägs det tisammans med näringsivet och ägarandeen uppgår ti 79 %. Sedan 1998 ingår även Torsby Utveckings AB där kommunens ägarande uppgår ti 49 %. Samtiga i koncernen ingående boags redovisningsår är kaenderår. 2.1 Resutaträkning kommunen och koncernen Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen Tusentas kronor Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader skatteintäkter Generea statsbidrag och u~ämning Finansiea intäkter Finansiea kostnader Minoritetens ande o -94 o -88 Årets skatt Resutat före extraordinära poster Resutat

14 2.2 Anays kommunaa boagens resutat Torsby Bostäder AB Kommunens bostadsboag äger och förvatar okaer och ägenheter i Torsby kommun. Boagets resutat per 31 augusti uppgår ti 067 tkr. Uthyrningsgraden är fortsatt god med en åg vakansgrad. Under året har omfattande underhåsarbeten utförts i fastighetsbeståndet viket påverkar deårsresutatet Låga räntekostnader och tidigare investeringar i driftoptimeringar gör att boaget ändå kan redovisa ett positivt resutat. Boaget har påbörjat projektering för nybyggnation av ägenheter i Torsby tätort. Boagets bedömning är att boksutet för 2015 kommer att redovisa ett positivt resutat. Torsby Fygpats AB Boaget svarar för driften av Torsby fygpats. Resutatet för perioden uppgår ti -511 tkr. Vintern och våren är en dyrare period vad gäer snöröjning, uppvärmningskostnader och kostnader för underhå av fordon. Sommaren och större deen av hösten är sedan en period med ägre kostnader. Jämfört med föregående år har personakostnaderna varit högre när antaet anstäda nu varit fer. Antaet resenärer på fyginjen Torsby-Aranda har minskat med cirka 14% jämfört med föregående år. Ti stor de beror det på att det inte gick någon trafik under mars månad efter att Trafikverket brutit avtaet med den upphandade entreprenören på fyginjen. I boaget finns förfana fordringar på cirka 500 tkr koppade ti denna entreprenör. Utsikterna att få betat för dem bedöms som små. Med anedning av det prognostiserar boaget ett underskott för 2015 på minst 500 tkr. Fritid i Nordvärmand AB Boaget förvatar Sveriges första och hittis enda skidtunne, Torsby Ski Tunne. Skidtunnen invigdes sommaren Fram ti och med 2008 svarade boaget även för driften av skidtunnen. Från januari 2009 drivs skidturmein av Torsby kommun som betaar en hyra för skidturmein ti boaget. Efter det att boaget 2012 köpt Ski-Arena så hyr Torsby kommun även denna. Kommunen i sin tur hyr sedan ut dear av arenan ti oika entreprenörer. Boaget är såedes numera ett renodat förvatningsboag. Resutatet för perioden ti31 augusti uppgår ti475 tkr. Av boagets resutat uppgår boagskoncernens (=Torsby kommuns) ande ti381 tkr. För 2015 prognostiserasett resutat på 700 tkr. Torsby Förvatnings AB Moderboaget i boagskoncernen bedriver ingen verksamhet utöver förvatandet av aktiekapitaet i dotterboagen. Deårsboksutet uppvisar ett resutat på -22 tkr. Boagskoncernens resutat uppgår ti 915 tkr. T ors by Utveckings AB Detta boag ägs tisammans med näringsivet. Kommunens ägarande uppgår ti 49 %. Med tanke på detta boags åga baansomsutning har vi vat att inte redovisa dess stäning i koncernredovisningen i deårsboksutet 9

15 3 Sammanstäd driftredovisning kommunen Nettobudget Nettoutfa Avvikese Nettobudget Prognos Avvikese T kr heår Heår Kommunfumäktige o Kommunstyresen Kommunaråd o Kommunedningskansiet o Ekonomiavdeningen o!t-avdeningen o HR-avdeningen o Tekniska avdeningen Fritidsavdeningen Kuturavdeningen o Kost- och städavdeningen o skogsförvatningen o Fastighetsförsäjning o o Barn- och utbidningsnämnden Barnomsorg o Grundskoa Gymnasieskoa Kuturskoa o Förvatningsövergripande BUN Socianämnden o Vård och omsorg Handikappomsorg Individ- och famijeomsorg Förvatningsövergripande omsorg o Mijö-, bygg- och räddningsnämnd o Mijö- och byggförvatn o Räddningstjänst o Vanämnden o Överförmyndare Driftnetto Avgår kapitakostnader Avskrivningar Pensionsutbetaningar Verksamhetsförändringar -569 o 569 o o Afa återbetaning o o Verksamhetens nettokostnader skatteintäkter Generea statsbidrag Kommuna fastighetsavgift LSS-utjämningsavgift Finansiea intäkter Finansiea kostnader Skatter och bidrag ink. finansnetto ,0 998 Förändring eget kapita Nettokostnadsande 96,8% 97,3% 98,0% 98,2% 10

16 4 Investeringsredovisning Tota Redovisat Av- Prognos Nämnd budget vikes e % 2015 Kommunstyresen ,2% Barn- och utbidningsnämnden ,0% -600 Omsorgsnämnden ,0% -400 Mijö-, bygg- och räddningsnämnden ,0% 1383 Summa investeringar totat ,9% Tota Redovisat Av- Prognos Investeringstyp budget vikes e % 2015 Affärsverksamhet ,5 0, ,5 0,0% ,5 VA , , ,8 21,3% ,5 Egna okaer , , ,5 42,5% ,9 Infrastruktur, V A , , ,9 21,1% ,8 Fygpatsen ,0-814,4 185,6 81,4% ,0 Data ,9-340, ,4 19,7% -900,0 Inventarier , ,7 4171,5 52,9% -1685,5 Summa investeringar totat , , ,2 34,9% ,2 4.1 Kommentarer ti investeringsbudgeten Den totaa investeringsbudgeten är på närmare 61 mnkr och största deen av den ryms inom tekniska avdeningen; 52 mnkr. Några av de större investeringsprojekten är; Vattenedning inom Branäs, som påbörjades under 2014 och avsutades under Från projektets början ti och med den 31 augusti har närmare 9,9 mnkr använts. Ytterigare 1 mnkr kommer att investeras inom projektet under sutet av året. Budgeten för hea projektet är på 12 mnkr. Ombyggnad Torsby centrum är ett annat projekt som startades upp under 2014 och som har sutförts under Från projektets början ti och med den 31 augusti har drygt 6,1 mnkr använts. Under augusti har kommunen startat upp arbetet med komponentavskrivning tisammans med Torsby bostäder enigt de rekommendationer som ämnats. Två informationsmöten med en extern konsut har genomförts. Två grupper har sammanstäts, en för fastigheter och en för GV A. Detagare i grupperna är från tekniska avdeningen och ekonomiavdeningen. I fastighetsgruppen ingår också representanter från Torsby bostäder. De första träffarna kommer att vara under oktober månad. 11

17 5 Ekonomisk översikt 5.1 Resutat Deårsboksutets resutat enigt resutaträkningen uppgår ti +12,7 mnkr. För heåret beräknas kommunen visa ett resutat på 12,6 mkr. Nettokostnaderna kommer enigt prognosen att öka med 12,7 mnkr, viket är en ökning med 1,9% jämfört med Mkr o 2,8 n Resutatutvecking 7,4 5,8 - r- 9, ' r / / Räntenetto Det vi redovisar här är finansförvatningens räntenetto (dvs. skinaden mean ränteintäkter och kostnadsräntor) i driftredovisningen. Räntenettot för perioden uppgår ti tkr. För samma period 2014 uppgick räntenettot ti tkr. Marknadens bedömning är att räntan kommer att igga på en fortsatt åg nivå. I jui var styrräntan -0,35 procent och prognosen är att räntan förbir oförändrad fram ti sutet på 2016 då den kan komma att höjas igen. Vår bedömning är att räntenettot för heåret kommer att bi -7,6 mnkr viket är 0,2 mnkr bättre än räntenettot för Denna prognos innehåer inte en margina för att täcka upp eventuea förändringar, såsom ränte- eer åneförändringar. Kommunens totaa åneskud uppgår per 31 augusti ti361,4 mkr. 12

18 Utvecking av räntenettot 0,0-2,0 Mkr -4,0 ' ,0-4,7 ' ,0 '--- -7,6 ' ,0-8,5 ' , ,1-12, / / Skatter och bidrag Skatte- och bidragsintäkterna är ägre än budgeterat. skatteavräkningen enigt SKL:s prognos för 2015 är en sutavräkning för 2014 med -481 tkr och för tkr. Vid deårsuppföjning 30 apri2015 var prognosen för 2015 högre; 1436 tkr. Därmed är heårsprognos för skatteintäkter ägre vid deårsboksutet nu i augusti jämfört mot deårsuppföjning i apri. 5.4 Verksamheternas nettokostnad Kommunens nettokostnader uppgår ti tkr för de första åtta månaderna. Prognosen tyder på att nettokostnaderna vid årets sut uppgår ti ca tkr. Jämfört med år 2014 är det en ökning med 12,7 mnkr. Nettokostnadsande är nettokostnader i förhåande ti skatter och bidrag. Är nettokostnadsandeen större än 100% betyder det i praktiken att kostnaderna är större än intäkterna, det vi säga att det egna kapitaet minskar. En måsättning som kommunfumäktige faststät för kommunen är att nettokostnadsandeen ska högst uppgå ti 98% per år. 13

19 Nettokostnadsande 99,5% 99,6% 99,0% 99,1% 98,5% 98,0% 98,9% 98,6% 98,2% 97,5% 97,3% 97,0% / / Eget kapita Kommunens egna kapita är kommunens förmögenhet. Utveckingen av det egna kapitaet är i stort sett oförändrad. Här ska dock påminnas om att det i denna beräkning inte tagits hänsyn ti den stora pensionsskuden som återfinns i årsboksutet 2014 som en ansvarsförbindese om tkr inkusive öneskatt. Denna skud uppgår per 31 augusti 2015 ti tkr. Anäggningskapita utgör skinaden mean anäggningstigångar och ångfristiga skuder. Röresekapita är skinaden mean de kortfristiga fordringarna och de kortfristiga skuderna. Skinaden mean dessa två är kommunens eget kapita. Mkr Utvecking eget kapita ~,_~r=.r~~bf~~~~9a~,=,_=, / /2015 EJ Anäggningskapita Röreesekapita EJ Eget kapita 5.6 soiditet soiditeten visar vårt eget kapita i förhåande ti totaa tigångar. Den anger hur stor de av tigångarna som vi har finansierat med egna mede. Den ger en uppfattning om 14

20 kommunens finansiea styrka. soiditeten igger i deårsboksutet på 38 %, i boksutet 2014åg den på 35 %. Prognosen för 2015; 36 %. Utvecking av soiditeten 39% 38% 38% 37% 36% 36% 35%, 35% 34% 33% 33%33% 34% 32% 31% 30% / / Likvida mede och åneskuder Kommunens ikvida mede (kassa och bank) uppgår per 31 augusti ti tkr. Ingen amortering av åneskuder har skett under perioden. Lånebördan per invånare uppgår den 31 augusti ti cirka kr. Vid boksutet 2014 uppgick den ti30 137kr. Att åneskuden per invånare ökar, trots att inga nya ån tagits beror på det minskande befokningsunderaget. Mkr 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 o 42,1 Utvecking ikvida mede 36,7 41,7 25,0 25,0 14,9,o ~"--'-.,.._---,--'---'--r-'-.;...,t_-,--_.,_,-~,----, / / Finansiering Vid deårsboksutet var skuden på anäggningsån tkr. Ca 72% av ånen är pacerade med fast ränta och 28 % med rörig ränta. Räntebindningstiden för ån med fast ränta är cirka 2,74 år och för ån med rörig ränta cirka 0,14 år. Snitträntan för ån med fast ränta är 2,55% och för ån med rörig ränta 0,56 %. Diagrammet nedan visar hur stor de av våra anäggningstigångar som är finansierade med ån. 15

21 Lånefinansieringsgrad 56% 55% T 55% 54% 53% 52% 51% 50% 49% 53% 52% 50% 51% 48% r---~-----t----~ 49% / / Investeringar Årets investeringar uppgår per 31 augusti 2015 ti21,3 rnnkr. Dessa redovisas i deårsboksutet som pågående arbeten. Från det beoppet ska eventuea bidrag räknas bort för att få nettoinvesteringen. Investeringsbudgeten för 2015 uppgår totat ti cirka 60,9 rnnkr. Nettoinvesteringar 70,5 60,5 50,5 40,5 30,5 20,5 10,5 53,6 r- 60,0 59,0 r- r- 53,9 ' 42,1-21,3 - o,5 -P--'----r-L ,-J--'---,-'-.J --,---L...L_,.,, / /

22 6 Uppföjning av må för god ekonomisk hushåning Det är stadgat i kommunaagen att en kommuns intäkter inte får överstiga dess kostnader. Eventue förust enigt baanskravet ska återstäas inom tre år. Torsby kommun har inget negativt resutat att återstäa. Att redovisa överskott i resutaträkningen är dock inte tiräckigt enigt agen om god ekonomisk hushåning. God ekonomisk hushåning innebär att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och på det sätt som fumäktige besutat. Genom att fumäktige i samband med budgetens faststäande antar verksamhetsmå taar fumäktige om vad respektive verksamhet ska utföra med tideade mede. Fumäktige ska även besuta om finansiea må som är av betydese för god ekonomisk hushåning. Lagen om god ekonomisk hushåning anger även att minst en deårsrapport ska behandas av kommunfumäktige för att därigenom förbättra fumäktiges möjigheter att bedöma det ekonomiska äget och förmågan att upprätthåa en god ekonomisk hushåning. Här nedan finns en sammanstäning av verksamhetsmå och finansiea må uppstäd. En uppföjning av faststäda må ska ske minst en gång per år i samband med deårsboksutet. 6.1 Finansiea må Kommunen koncentrerar sig på ett finansiet må som igger ti grund för hea kommunens ekonomiska stabiitet och finansiea utvecking. Fumäktige har antagit föjande må: Nettokostnadsandeen inkusive finansnetto ska vara högst 98 % per år för panperioden Avstämning av må för 2015 Vid avstämning enigt prognosen kommer nettokostnadsandeen att uppgå ti 98,2 % av intäkter inkusive finansnetto. Enigt prognosen kommer demået att inte nås. 6.2 Vision och må 2020 Kommunens verksamhet ska bedrivas på ett sätt som är förenigt med god ekonomisk hushåning. Med god ekonomisk hushåning menas att resurser förvatas för en ångsiktigt håbar utvecking och där socia, ekoogisk och ekonomisk hänsyn tas. Torsby kommuns vision och må2020 är: I Torsby kommun är det möjigt att förverkiga drömmar Torsby är en framgångsrik och attraktiv kommun för invånare, företag och besökare Torsby kommuns befokningsutvecking är positiv Torsby är en mijömedveten kommun 17

23 För att vägeda i arbetet att uppnå måen har fumäktige antagit ett anta demå som sedan kompetterats med strategier, aktiviteter och indikatorer. Finansie utvecking Käa Nycketaindikator Må Avstämning augusti 2015 Resutaträkning Resutat Ekonomichef % av intäkter 2 1,98% Baansräkning soiditet Ekonomichef Positiv utvecking % 38% Sjävfinansiering av Låneskuden =< 49% investeringar Eget kapita Positiv utvecking => +12,7mnkr Infrastruktur och Käa Nycketa/indikator Må Avstämning kommunikation augusti 2015 Bra IT- infrastruktur Senast 2020 har 100 % av IT-chef % 100% Lgh. 72%, kommunens hushå och Vior 15%, företag möjighet ti (totat 35 % av Fiber/höghastighetsnät Torsby kommuns invånare) Företag 25% Bra tågförbindese mean T ors by och Karstad Anta tågavgångar Kommunchefen Anta Tigängiga tågröreser är bokade. Detkrävs investering i automatisk tågövervakning för att få ti fer tågtider. Restid med tåg Minuter <60 Torsby/Karstad min 90min 18

24 Bra bussförbindeser inom, ti och från kommunen Förbättra dagpendingen Kommunchefen Ökar inom kommunen Verka aktivt för en bussinje ti och från Norge Fer gång- och cykevägar Anta km gång- och Teknisk chef Km 17km sträckor Oebycykevägar ska öka från T ors by idag km Ki åsen-kajsheden och Värnäs-Stöet är under arbete Vä utveckat fyg Anta avgångar inrikes Kommunchefen Anta Öka 254 (263; 2014) Anta avgångar utrikes 2 (13; 2014) Anta resenärer tot. 263 (1460; 2014) Utbyggd och höj d standard på väg- och j ärovägsnätet Anta km väg inom Teknisk chef Km Investeringar saknas kommunen med i Trafikverkets hastighetsbegränsning åtgärdspanering 100km Summa investeringar i E45 och E16 Mkr Samhässervice Käa Nycketaindikator Må Avstämning augusti 2015 Hög kommuna service ti invånare, besökare och näringsiv Anta persona som HR-chefen Anta 100% 80% utbidas i värdskap Genomsnittigt skochefen Betygspoäng 225p Frykenskoan 198 p meritvärde för eever i K vistbergsskoan åk9 225,5 p Genomsnittigt skochefen Betygspoäng 210p Frykenskoan 171,7 p 19

25 meritvärde för pojkar i årskurs 9 K vistbergsskoan 216p Hög panberedskap för expansion och nyetaberingar Anta nya detajpaner Mo B-chef Anta Anta het eer devis Mo B-chef Anta Minst upphävda, ändrade eer 5/år med ny pan ersatta detajpaner Anta kvadratmeter verksamhetsmark från outnyttjade byggrätter i besutade och agakraftvunna detajpaner Mo B-chef God offentig och kommersie service Boende och ivskvaitet Käa Nycketaindikator Må Avstämning augusti 2015 Attraktiva boenden och goda boendemijöer Anta nyproducerade TBAB/teknisk Anta 35/år Markanvisning ägenheter enigt chef för 23gh. bostadsförsörjningspan tecknat 2015 Anta i bostadskön TBAB/teknisk Anta chef Antaägenheter i TBAB/teknisk Anta Vabergsgården trygghetsboenden chef 37gh, Karastrand 7 Öppettider på "mätt o Arbetsmarknads- Tigängighet Behåa gh go" Vabergsängen chef öppettider Öppet dagigen mean10:00- Förändring anta Sociachef Förändring anta Minskande 15:00 omhändertagna barn Mätning sker en gång per år Bästa fokhäsan i Värmand 20

26 Öppettider i Torsby Kommunchefen Tigängighet Anta Skitunne timmar Öppettider i Torsby Fritidschefen Tigängighet Timmar/ 49 badhus vecka Öppettider i Fritidschefen Tigängighet Timmar/ 25 Syssiebäcks badhus vecka Fortsatt satsning på friskvård sjukskrivning HR-chefen I% Minskar 4,21% (ätt ökning) Fokus på barns och ungdomars behov, möjigheter och intressen Etabering av en Sociachefen Öppnas i famijecentra oktober Ohäsa hos unga Sociachefen Anta dygn i Minskar institutionsvård Mätning sker en gång per år God tigängighet för personer med funktionsnedsättningar Anpassade mijöer Kansichef Anta kagomå Minskar statistik kornmer att ämnas årigen God ivskvaitet för aa ådrar God ivskvaitet för aa Sociachefen Anta vårdskador Minskar Mätning sker ådrar en gång per år Bra fritid- och kuturutbud med kommuna stimuans Möjigheter ti Kuturchefen Kuturprogram i Årigen Utvärderas kuturea uppeveser samarbete med årigen och erfarenheter för aa kuturföreningar, både vår och höst, "Våred", Höstgöd" Förbättrad Utvecka strategier äsförståese Utvärderas för äsfrärnjande, genom årigen t. ex. kontinuerigt - uppsökande arbete bibiotek "Pop-up" - sarnarbete bibiotek/skoa Attraktiva tätorts- och gatumijöer 21

27 Trygghetsindex, Kommunchefen Mätning sker betygsindex årigen Näringsivskimat Käa Nycketaindikator Må Avstämning augusti 2015 Torsby kommun är en bra företagskommun Torsbys pacering av Näringsivsstrateg Ökar Rapporteras en anta undersökta gång per år kommuner (Insikt) Torsbys pacering av Näringsivsstrateg Ökar Rapporteras en 290 kommuner gång per år (Svenskt Näringsivs ranking) Gränshanden och besöksnäringen är viktig och utveckas positivt Anta övernattningar Näringsivsstrateg Anta övernattningar Ökar Rapporters en gångper år T ors by är ett starkt och evande handescentrum Tota Näringsivsstrateg mkr Ökar Rapporteras en turism omsättning/ gång per år konsumtion i Torsby kommun Kompetens och kvaitet Käa Nycketa/indicator Må Avstämning augusti 2015 Kommunen har en attraktiv gymnasieskoa med hög kvaitet i sin verksamhet Anta eever som fyttar ti Skochef Anta Ökar Ökar Torsby för att äsa på Stjemeskoan Anta Torsby-eever som skochef Anta Minskar Oförändrat ämnar Torsby för att äsa på gymnasiet Fortsatt satsning på kompetensutvecking 22

28 Anta persona som fått HR-chef Anta Ökar Oförändrat någon form av utbidning underåret Varumärket Torsby uppevs som ett av de starkaste i Sverige Specifik strategisk pan för utvecking av "Medborgare och persona som goda ambassadörer för kommunen" tas fram Kommunchef Håbar utvecking Käa Nycketaindikator Må Avstämning augusti 2015 Minskat beroende av fossia bränsen Utbyggnad av Teknisk chef Anta ton ton (100 omastningstermina tåg) Fortsatt satsning på energieffektiviserande åtgärder Inga fossia bränsen i Teknisk chef % av förbrukade ; 19% kommuna regi bränsen inom O% statisk saknas för kommunens 2015 fastigheter Fera av måen är effektmå och svåra att föja upp under året. Vi kommer att fya på resutaten öpande och senast vid årsboksutet. 23

29 7 Ekonomisk redovisning 7.1 Resutaträkning koncernen Koncernen Boksut Koncernen Tusentas kronor Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader skatteintäkter Generea statsbidrag och u~ämning Finansiea intäkter Finansiea kostnader Minoritetens ande Årets skatt -879 Resutat före extraordinära poster Resutat Resutaträkning kommunen Utfa Budget Boksut Utfa Tusentas kronor Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav personakostnader Avskrivningar Pensioner Verksamhetens nettokostnader skatteintäkter Generea statsbidrag och utjämning Finansiea intäkter Finansiea kostnader Resutat före extraordinära poster Resutat

30 7.3 Baansräkning koncernen Tusentas kronor Tigångar Materiea anäggningstigångar Mark, byggnader och tekniska anäggningar Maskiner och inventarier Pågående arbeten/nyanäggning o Finansiea anäggningstigångar Värdepapper och andear Långfristiga fordringar Summa anäggningstigångar Omsättningstigångar Förråd Fordringar Kassa och bank Summa omsättningstigångar Summa tigångar Eget kapita, avsättningar och skuder Eget kapita Anäggningskapita Röresekapita Summa eget kapita Avsättningar Avsättning for pensioner mm Summa avsättningar Minoritetsintresse 21,4% i Fritid i Nordvärmand AB Långfristiga skuder Anäggningsån Summa ångfristiga skuder Kortfi istiga skuder Leverantörsskuder Checkräkningskredit o 598 o Byggnadskreditiv o o Övriga kortfristiga skuder Summa kortfristiga skuder Summa eget kapita och skuder

31 7.4 Baansräkning kommunen Tusentas kronor Tigångar Materiea anäggningstigångar Mark, byggnader och tekniska anäggningar Maskiner och inventarier Pågående arbeten o Finansiea anäggningstigångar Värdepapper och andear Långfristiga fordringar Summa anäggningstigångar , ,6 Omsättningstigångar Förråd Fordringar Kassa och bank Summa omsättningstigångar , ,2 Summa tigångar Eget kapita, avsättningar och skuder Eget kapita Anäggningskapita Röresekapita Summa eget kapita Avsättningar A vs för pensioner och iknande förpikteser Summa avsättningar Långfristiga skuder Anäggningsån Summa ångfristiga skuder Kortfristiga skuder Leverantörsskuder Checkräkningskredit Övriga kortfristiga skuder Summa kortfristiga skuder Summa eget kapita och skuder

32 Städa säkerheter och ansvarsförbindeser Redovisas i Borgensåtaganden årsboksut Garanterade åneöften Pensionsfdrpikteser Summa Kassafödesanays kommunen Den öpande verksamheten Deårsboksut Deårsboksut Boksut Tusentas kronor ( jan-31 aug 2015) ( jan-31 aug 2014) (jan-31 dec 2014) Årets resutat Justeringar: Avskrivningar Nedskrivningar o o 198 Pensionsavsättning Reaisationsresutat Överföring ti eget kapita o o o Förändring förråd Förändring kortfristiga fordringar Förändring everantörsskuder Förändring övriga kortfristiga skuder Kassaföde från den öpande verksamheten Investeringsverksamheten Inköp av inventarier Försäjning av inventarier o o o Inköp av anäggningstigångar Försäjning av anäggningstigångar Pågående arbeten -17 o -21 Aktier och andear o o o Ökning/minskning av finansiea fordringar Kassaföde från investeringsverksamheteu Finansieringsverksamheten Nyaån o o o Minskning ångfristiga fordringar o o o Checkräkningskredit o o o Amorteringar o o o Justering kortfristig de av ångfristig skud o o o Kassaföde från finansieringsverksamheten o o o Årets kassaföde B Likvida mede UB Likvida mede

33 31 8 Kommentar ti nämndernas resutat Nämnder och kommunstyresen har stämt av sina verksamheter i samband med deårsboksutet per 31 augusti. De har även ämnat en prognos över hur de bedömer att verksamheterna kommer att kara tidead budget innevarande år och stämt av sina verksamhetsmå och nycketal Kommunfumäktige redovisar ett resutat i nivå med budget. Även för heår bedöms utfaet hamna i nivå med budget. Kommunstyresen och dess avdeningar redovisar tisammans ett resutat per 31 augusti som är 4,2 mnkr bättre än budget. Positivt resutat kan ses under fera avdeningar. Kommunedningskansiet redovisar ett överskott på 1,8 mnkr som beror på tjänstedighet under en period samt att budgeterade kostnader kommer senare under året. För heår prognostiseras ett resutat i nivå med budget. IT avdeningen redovisar ett överskott på närmare 800 tkr som beror på att budgeterade kostnader kommer först senare under året, det är band annat kostnader för fiberutbyggnad, Microsoft icenser samt kostnader för triosystemet För heår prognostiseras ett resutat i nivå med budget. HR-avdeningen redovisar ett överskott som beror på en vakant tjänst under en period samt att icenskostnader för HR-system kommer senare under året. A v deningen prognostiserarett resutat i nivå med budget för heår. Tekniska avdeningen redovisar ett överskott på drygt mnkr som des beror på att kostnader inte har kommit i samma takt som det är budgeterat samt att investeringar inte har aktiverats i samma takts som det har budgeterats. För heåret befarar tekniska avdeningen ett underskott på ca 900 tkr som förväntas kunna täckas av att andra avdeningar ämnar ett överskott. Fritidsavdeningen redovisar ett underskott på drygt 400 tkr. Detta beroende på extrakostnader för vikarier eftersom avdeningen haft stor sjukfrånvaro i början på året. Åtgärder har vidtagits för att ta igen underskott men avdeningen prognostiserar ändå ett underskott på 200 tkr för heår. Kommunstyresen prognos för heår visar på ett underskott på drygt 700 tkr. Prognosen bedöms kunna hamna på O, eftersom några avdeningar kan förbättra sina resutat ti förmån för de underskott som prognostiseras inom tekniska avdeningen och inom fritid. Barn- och utbidningsnämnden redovisar ti och med den 31 augusti ett underskott på 5,4 mnkr. Kommunfumäktige besutade i maj att tidea barn- och utbidningsnämnden 5,5 mnkr. A v detta tiskott har 2,5 mnkr fördeats och finns med i budgeten ti och med augusti månad. Underskottet beror främst på att kostnader för gymnasieskoan har varit betydigt högre än budgeterat. I detajbudgeten för 2015 fanns besparingar som inte har kunnat verkstäas. Summan av kraven på anpassningar uppgår ti totat 4,4 mnkr för

34 Grundskoan redovisar för perioden ett underskott på 1,5 mnkr. Detta beror på en högre bemanning på ytterskoorna, då det ansetts nödvändigt för att ge eeverna en god och ikvärdig undervisning. Tjänsterna har varit både resurs- och pedagog~änster. Inför höstterminen har förändringar genomförts vid de större skoorna i tätorten för att kunna minska nämndens totaa budgetunderskott. Konsekvensen bir färre pedagoger och att ärartätheten bir ägre vid dessa enheter. Ett överskott redovisas inom förskoa och skobarnomsorg viket nästan het beror på att kostnaderna för förskoan har varit ägre än budgeterat. Sammantaget för heår prognostiserar barn- och utbidningsnämnden med att grundskoan kommer att redovisa ett underskott på 1,9 mnkr och gymnasieskoan ett underskott på 2,9 mnkr. Förvatningsövergripande ett underskott på 100 tkr och barnomsorg ett resutat i nivå med budget. Därmed beräknas Barn-och utbidningsnämndens prognos för heår hamna på 4,9 mnkr. Denna prognos kan bedömas som rimigt. Socianämnden redovisar för perioden totat ett underskott på närmare 2,5 mnkr. Kommunfumäktige besutade i maj att tidea socianämnden 5,5 mnkr. Dessa mede ingår i redovisningen. Av detta tiskott har 2,7 mnkr fördeats och finns med i budgeten ti och med augusti månad. Större deen av underskottet, 4,6 mnkr återfinns främst inom individ- och famijeomsorg. Det är kostnaderna för institutionsvård som varit höga. Många paceringar har avsutats viket kommer att minska kostnaderna, dock inte ti en så åg nivå att budget kommer att karas. Försörjningsstöd är fortsatt högt, men här har tiförts extra mede och är för närvarande i nivå med budget. Vård och omsorg redovisar positivt utfa på 370 tkr. Kostnaderna för utskrivningskara patienter vid sjukhuset har dock överskridit budget med 1,2 mnkr. Hem~änst och särskida boenden redovisar ett utfa i nivå med budget medan nattpatruerna redovisar underskott ti föjd av högre bemanning än budgeterat. Tack vare den tiäggsbudget som nämnden tideats bedöms verksamheterna inom vård och omsorg redovisa ett utfa för 2015 i nivå med budget. Handikappomsorg redovisar ett överskott på 2,4 mnkr. Överskottet beror främst på att det har funnits och fortfarande finns tomma patser för boende inom LSS. Detta har gjort det möjigt att göra besparingar på personasidan. För heår prognostiserar nämnden ett resutat i nivå med budget förutsatt att föjande åtgärder genomförs; utbyggnad av förebyggande åtgärder, restriktiv vakansprövning samt innehåande av utveckingsmedel Med tanke på de ökade kostnaderna för främst institutionsvård men även försörjningsstöd så bedöms denna prognos osäker. Mijö-, bygg- och räddningsnämnden redovisar ett underskott på drygt 140 tkr ti och med den 31 augusti. Underskottet kan främst hänföras ti mijö- och byggförvatningen som har ett underskott på drygt 340 tkr. Orsaken är band annat att kostnader inte debiterats. GIS 29