Motion 1982/83: Lennart Brunander m. fl. Slopande av beteckningsreformen för fastighetsregistrering
|
|
- Ellen Pettersson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 3 Motion 1982/83: 2095 Lennart Brunander m. f. Sopande av beteckningsreformen för fastighetsregistrering Den s. k. beteckningsreformen ingår som ett ed i omäggningen av in krivningsförfarandet och registreringen av aa fastigheter i riket. Tanken har varit att förenka och rationaisera verksamheten. ADB-teknik ska anviindas fattades efter en mycket omfattande kritik från framför at dem om företräder de kuturhistoriska synpunkterna ett principbesut om att aa kuturhistoriskt värdefua ortnamn skue bevaras i samband med rcgisteromäggningen. Försöksverksamheten skue visa hur detta principbe ut kunde förverkigas. Vår begäran att socknen fortfarande skue vara registerområde avvisades. u har försöksverksamheten fortgått så pass änge att re utaten kan utvärderas. Datatekniken har utveckats och ger numera ökade möjigheter att inprogrammera såvä det nuvarande jordregistret som ett i tort sett bibehået stadsregister i den kommande databehandingen. Det finns därför numera inget egentigt skä att sopa socknen som registerområde. ansutning ti att dåvarande bostadsministern i 1981/82 års budgetproposition från antmäteriverket begärde besparingsförsag för genomförandet av fa. tighetsbeteckningsreformen. anförde i tidningsartikar antmätare Lars Kint. Uppsaa. tidigare anstäd i centranämnden för fastighetsdata föjande: Socknarna i Sverige har funnits i tusen år. Nu har de inte samma betydese som i wunna tider. Men sockenindeningen finns kvar och den utgör grund för redovisning av fastigheterna på andsbygden. Gårds- eer bynamn. sockennamn och nummer ingår i beteckningarna - Backa 2:5 i Viberga socken, Jögstena 5: i Biskopskua socken o v. Det är enket för amänheten att också i officiea sammanhang använda gama väkända ortsnamn. Beteckningssystemet har på många ätt en bra grund i sockenindeningen. Den kunde bestå i tusen år ti- om inte centraa byråkrater hade satt sig i innet att sopa socknarna och övergå ti kommun som indeningsgrund. det dataregister för fastigheter som nu byggs upp är beteckningarnas yttre utseende oförändrat och det är ju inte särskit upprörande att behöva skriva och säga t. ex. Backa 2:5 i Enköping kommun i täet för Backa 2:5 i Viberga socken. Men det är tyvärr så att namnet Backa och många andra gård - eer bynamn förekommer i fera av kommunens 35 socknar. För att göra beteckningarna entydiga inom kommun kombineras nu sådana gårdseer bynamn med sockennamnet. Backa i Viberga socken bir Viberga Backa. Backa i Breds ocken bir Breds-Backa i Enköpings kommun. Och ög tcna i Biskopskua ocken bir Biskopskua-Högstena i Enköpings kommun. En mängd dubbenamn nybidas snart överat i vårt and, som språkigt
2 Mot. 1982/83:2095 och kuturet sett inte precis bir rikare härav. Rationet bir det inte heer. Det är sjävkart att fastighetsägarna använder de gama osammansatta namnformerna och kommer att göra så under överskådig tid. I antmäterioch byggnadsovsärenden skriver och säger de hest Backa. Högstena osv. och då uppstår en stunds förvirring band tjänstemännen, när de söker på fe stäen i sina register. eer när de undrar om någon säger Breds-Backa eer Bredsbacka, Lönneberga eer Lönne-Berga. Datorn bir svarsös om man använder dubbenamn när det ska vara enkenamn eer tvärtom. Varför görs denna beteckningsreform, som har många andra nackdear än dubbenamnen och som har väckt en intensiv ovija och kritik ute i bygderna? Är den verkigen nödvändig för att ägga upp dataregister för fastigheterna? Av några tidningsartikar att döma är det en vanig uppfattning. att ändringen av beteckningssystemet är en förutsättning för datoriseringen. Detta är en fuständigt feaktig uppfattning. Registeromäggningen skue bi betydigt enkare att genomföra, om nuvarande indeningsgrund och beteckningar behås i huvudsak oförändrade. För att ersätta socken/ församing med kommun i systemet måste ändringar göra för några mijoner fastigheter i fera stora och viktiga register: tingsrätternas register över fastighetsägare och inteckningar. skattemyndigheternas taxeringsregister och antmäteriets fastighethegister. Byte av beteckningar måste ske samtidigt hos aa som är berörda. På grund av beteckningsändringarna bir den mycket angeägna datoriseringen av tingsrätternas register beroende av hur antmäteriet karar in registeromäggning. Det bir inte möjigt att föja antagna datapoitiska riktinjer. som b. a. går ut på att varje myndighet sjävständigt och decentraiserat ska svara för utvecking och drift av sina egna datasystem. Aa här berörda myndigheter måste samordna sig under hård centra panering och styrning för att bi färdiga vid den ångt i förväg bestämda tidpunkten för varje kommun. då nya fastighetsbeteckningar ska införas. Beteckningsreformen har därför bivit en extra tung sten på några små myndigheters bördor och den är en av anedningarna ti att centranämnden för fastighetsdata under O år inte har karat av att överföra mer än knappt tre än ti det nya fastighetsdatasystemet. Vissa förändringar bör göras av nuvarande fastighetsbeteckningar. t. ex. för de s. k. stadsägorna. Men att förändra grunden för beteckningarna i hea andet är inte bara onödigt och dyrt utan också direkt oämpigt. Det visar erfarenheterna från en av de kommuner som först fick pröva det nya systemet. Några år efter förändringen vände sig Enköpings kommun ti regeringen och bekagade sig över de rent praktiska oägenheter som uppkom när sockenangiveserna sopades ur fastighetsbeteckningarna. I de festa av andets kommuner finns många hundra gård -och byn am n och de är naturigtvis adees för många att håa reda på för tjänstemän och nämndedamöter. Utan sockenangiveser förorar fastighetsbeteckningarna sin viktiga okaiserande funktion. Förändringen innebär inte någon förbättring utan en försämring och det är vara fera kommuner än En köping. som föredrar att återgå ti det gama systemet. Kint framhåer i fortsättningen att frågan om hur fastigheterna i Sverige ska registreras och datoriseras har utretts i decennier och fortsätter: Under ika ång tid har hembygdsvårdare, antikvariska myndigheter, fastighetsägare och många andra stormat mot beteckningsreformens kuturea och pråkiga skadeverkningar. ästan varje år efter det oyckiga besutet att åta kommun i stäet för socken vara registerområde, har I
3 Mot. 1982/83: riksdagsmän motionerat för att försöka rätta ti misstaget. Men förgäve. Ansvaret för registeromäggningen och för att denna har hamnat i en minst sagt prekär situation är poitikernas. Men iden om socknarna omöjighet som grund för registrering har sin rot i statens antmäteriverk. Därefter föjer ett resonemang om kostnaderna och möjigheten att göra besparingar på dessa: Vad akig kritik och en bred opinion inte förmått kan nu måhända ändå uppnås tack vare något het annat: det statsfinansiea äget. Regeringen har anmodat antmäteriverket att utreda vika besparingar som kan göras genom att förenka eer opa beteckningsreformen. Och det är faktiskt en bra reform att ta med band nedskärningar av statsutgifterna. Det totaa fastighetsdataprojektet kue enigt de ursprungiga kakyerna kosta mindre än 50 mij. kr. Det kommer att ha kostat avsevärt mer än 500 mij. kr. när det bir kart- om det bir kart någon gång. Hur mycket vi kan spara genom att befria totaprojektet från den sv. ra kompikation om beteckningsreformen utgör är emeertid inte ätt att räkna fram. Ti de ovan nämnda direkta kostnaderna kommer stora kostnader som indirekt drabbar t. ex. kommuner. banker och försäkringsboag. förra årets budgetproposition redovisades som nämns att antmäteriverket anmodats att utarbeta besparingsaternativ för beteckningsreformen. årets budgctpropo i ton 1982/83:100 s. 112 och 113 redovisas fyra be paringsför ag som utarbetats av antmäteriverket och som sedan varit ute på remiss. Av redovisningen i propositionen kan man se att av dc statiga myndigheterna så anser de festa att fastighetsreformen ska fortsätta att genomföras. Man vi inte ha något av de föresagna aternativen. Ganska många har dock an ett att det borde ske en ändring av beteckningsreformen utan att ange viket av aternativen man anser bäst. Enigt propositionen har ett betydande anta remi sin anser ansett att socken ska utgöra registerområde. däriband fertaet kommuner. Som skä för socken som registerområde anges b. a. kuturhistoriska aspekter och bättre möjigheter att inom kommun okaisera fastigheterna. Av detta drar föredragande statsrådet den sutsatsen att fastighetsreformen ska genomföras i enighet med de besut som fattades 1968 och 1974, b. a. därför att en förändring ti socken som registeromr, de skue kosta staten ca 5 mij. kr. i ombyggnad av datasystemet vid centranämnden för fa tighctsdata. För vår de anser vi att det är en iten kostnad jämfört med de beopp som kan sparas hos statiga myndigheter med register på fastigheter men i ännu högre grad ho kommuner, banker. näringsiv. föreningar och andra vars register kommer att få ändras om namnändringarna kommer ti stånd som tänkt. Vi anser därför att riksdagen nu borde besuta att ändra sitt tidigare besut om fastighet betcckningar och registerområde i enighet med antmäteriverkets aternativ 3. \Om innebär att beteckningssystemet i jord och stadsregistren behås och att socken och stad ska utgöra registerom-
4 Mot. 1982/83: råde. Kommuner som så önskar får ändra stadsägobeteckningar. Ingen namnöversyn sker. redan beteckningsändrade områden sker en återgång ti socken och stad som registerområde och de av beteckning reformen tikomna dubbenamnen öses upp. Detta aternativ är iktydigt med ett för ag framagt av Svenska kommunförbundet. Genom att väja detta försag kan man göra betydande besparingar och därti undvika kuturhistoriska skador när det gäer ortnamnen. Det bör noteras att LMV:s krav utgår från att beteckningarna är ämpiga ur teknisk synpunkt. Kuturhistoriska och språkiga synpunkter kommer att få ge vika, viket står i kart motsatsförhåande ti ortnamnsutredningens försag (SOU 1982:45). Vi instämmer i Kints sutkommentar: När regeringen nu äntigen ska undersöka beteckningsreformens kostnader, bör den yfta bicken från myndigheternas beräkningar för att få pengar ti sina verksamheter och försöka se omstäningens verkiga konsekvenser för kommunerna, fastighetsägarna och många andra. För centraa myndigheter och för riksdagspoitiker kan det kanske verka orationet och pottrigt att bygga ett registersystem på så må enheter som socknarna. Men värden ter sig annorunda för den som så att säga står på marken. Socknarna är faktiskt inte bara antikviteter. De finns på något sätt i jäva andskapet och det är egentigen inte så underigt. när man betänker hur de uppkommit. Redan under förkristen tid ökte människor gemenskap i geografiskt angränsade områden. Socknarna (ordet socken har med söka att göra) kom på många stäen att naturigt avgränsas efter stora skogsområden, berg, myrar och träsk. Där förutsättningarna för oding och bosättning var som bäst utveckades socknarnas centra, där förenades vägar och byggdes kyrkor. Detta kuturanskap finns ännu och kommer att finnas även i framtiden. Sockenindeningen har en viktig, naturigt okaiserande funktion och att bevara den i beteckningssy temet för fastigheter är att spara- på många oika sätt. Ett genomförande av datoriseringen vi vi inte motsätta oss. Vi tror fonfarande att en regiona isering av dataverksamheten kan genomföras utan svårighet på datateknikens nuvarande utvecking stadium. En sådan decentraisering har många fördear. Vi inser värdet av ett modernt fastighetsregister. Om detta anför antmäteriverket i en promemoria: Fastighetsregistret utgör ett basregister för a fastighetsredovisning. Registret har därför stor praktisk betydese för många verk amheter i samhäet. Man får b. a. underag för redovisning av hur äganderätten ti marken är fördead, fastighetsomsättningen, inskrivningssystemets redovisning av överåteser och agfarter, fastighetskredit, beskattning och fokbokföring. Fastighetsregisterreformen bör därför ses som en grundäggande insats med mycket ångsiktigt perspektiv. Beteckningsreformen ingår som ett ed i arbetet att åstadkomma ett enket och rationet fastighetsregister men får betydese i ett ännu vidare sammanhang. Fastighetsbeteckningar använd och skrivs dagigen av många statiga och kommunaa organ. oika institutioner och en kida. Exempe på
5 Mot. 1982/83: statiga verksamhetsomräden är fastighetsbidnings-, inskrivnings-. exekutions-. skatte-. arkiv- och antbruksväsende samt panerings-. värderings-. tee-. väg- och vattenkraftsverksamhel På den kommunaa sidan kan nämnas verksamhet inom byggnadsnämnd, fastighets- och gatukontor. eoch vattenverk och häsovårdsnämnd. Inom övrig verksamhet kan nämnas skogsboag, kraftboag. kreditinstitut, försäkringsboag och mäkare. Man kan grovt uppskatta det anta gånger fastighetsbeteckningar skrivs för hand (penna, skrivmaskin, terminatangentbord) ti storeksordningen 40 mijoner per är i hea andet motsvarande tusen per arbetsdag. Med hänvisning ti vad som anförts i motionen hemstäs att riksdagen besutarsopa pågående fastighetsbeteckningsreform och att jordregistersock nar och stadsregisterområden bibehås i enighet med antmäteriverkets aternativ 3. Stockhom i januari 1983 LENNART BRUNANDER (c) BENGT KINDBOM (c) GU HILD BOLA DER (c) ANNA WOHLIN-ANDERSSON (c) STINA GUSTAVSSON (c) AGNE HANSSON (c) BRITTA HAMMARBACKEN (c) ROSA ÖSTH (c)
Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande
7 Motion 1982/83: 697 Thorbjörn Fädin m. f. Ökat sparande Ett omfattande sparande inom den privata sektorn är av avgörande betydese för samhäets kapitabidning och därmed för den ekonomiska tiväxten. Genom
Läs merVerksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning
Verksamhetsberättese 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Det ska vara skönt att eva Aa som har bestående och omfattande behov av vård och omsorg, har rätt ti gratis munhäso bedömning och tandvård
Läs merMot. 1982/83 1435-1444 Motion
Mot. 1982/83 1435-1444 Motion 1982183 : 1435 Lars Werner m. f. Inandsbanans upprustning Bakgrund Redan 1975 fattade riksdagen ett positivt besut om inandsbanans upprustning. Den första borgeriga regeringen
Läs merl l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås
Motion ti riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskoärarutbidning i Borås Bakgrund Riksdagen fattade under våren 1984 besut om avvecking av förskoäraroch fritidspedagoginjer
Läs merÅterinför namnet Drevviksstrand i stället för Östra Skogås svar på medborgarförslag väckt av Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA 2014-11-03 KS-2012/260.109 1 (3) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng viktoria.thonang@huddinge.se Kommunstyresen Återinför namnet Drevviksstrand i stäet för Östra
Läs merhela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs
hea rapporten: www.s.aand.fi/utbidning_kutur/utbidningsbehov.pbs Utbidningsbehov vem vad hur var Nuvarande utbidningsnivå Kort sammanfattning Hur ser åänningarnas framtida utbidningsbehov ut? Vika har
Läs merIDEOLOGI OCH VERKLIGHET
489 IDEOLOGI OCH VERKLIGHET Av jur. kand. GUSTAF DELIN Högerpartiets programkommie har nu uppösts. Detta betyder ångt ifrån att programarbetet inom partiet kommer att avstanna. Tvärtom kommer man nu på
Läs merVerksamhetsberättelse 2009
1 Uppsökande Verksamhet 29 Verksamhetsberättese 29 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Innehå Särskit Tandvårdsstöd i Västra Götaandsregionen 4 Personer med omfattande funktionshinder ska ha samma
Läs merl l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l
Motion ti riksdagen 1988/89: av Bengt Westerberg m. f. (fp) Förbättrad omvårdnad Det kan tyckas att en utvecking av den medicinska vården skue medfora mindre krav på omvårdnaden. Så är det dock inte as.
Läs mer5. Roger Nordén, Ä:.' I
ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfuírnäktigo i Timrå kommuns besut den 24 augusti 2015, 112 _.í»-i,,0_. D0k.d 99749 Postadress Besöksadress Teeïon Teefax Expeditionstid Box 314 Backgränd 9 0611-46 06 00 0611-51
Läs merBESLUT E Ledningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktige f beslutar
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 16 (43} _ SALA LEDNINGSUTSKOTTET KOMMUN Sammanträdesdatum 2018-03-20 Dnr 2016/844 Nb 59 Motion om ett första steg ti ökat bostadsbyggande i Saa kommun INLEDNING Urika Spärebo [S)
Läs merNr 742. Mot. 1973:742 lo. av fru Eriksson i Stockholm m. fl. angående utfonnrtingen av planerad tenninalbyggnad på Arlanda flygplats.
Mot. 1973:742 O Nr 742 av fru Eriksson i Stockhom m. f. angående utfonnrtingen av panerad tenninabyggnad på Aranda fygpats. En ny utrikes terminabyggnad på Aranda är besutad. Det är i hög grad en fråga
Läs merVägskäl i bostadspolitiken
GÖTHE KNUTSON: Vägskä i bostadspoitiken Visst går det att göra bostadsmarknaden rättvisare. Det hävdar riksdagsman Göthe Knutson (m) i denna artike, som des ger en bakgrund ti den sjunkande nyproduktionen
Läs merDagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem."
Dagens frågor Front mot vida strejker Det goda förhåandet mean parterna på den svenska arbetsmarknaden har varit en nästan egendarisk företeese. Respekten för givna utfästeser har gjort det möjigt att
Läs merNya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter.
Nya svenska råvaror på skånsk mark. Häsosammare ivsmedesprodukter. Väkommen att investera i utveckingen av en råvara med aa förutsättningar att vinna en häsosam pats i ivsmedeshyorna. Europas bästa jordbruksmark
Läs merAngående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng
REMISS 1 (1) Länsstyresen Skåne 2014-09-19 Dnr 211-23206-2014 Kontaktperson Förvatningsavdeningen Axe Starck 010-2241000 Ängehoms kmjm,~n 2014-09- 2 2 Angående ansökan om tistånd ti kameraövervak n i ng
Läs merSuperi mot välfårdssamhället
PER UNCKEL: Superi mot väfårdssamhäet Btror akohomissbruket på att det är for ätt att {a tag på sprit? Frågan stäs av riksdagsman Ptr Uncke. Han hävdar att det inte kjäper med atr /Orbud. Vi må~ te i stäet
Läs merl iootterdotterdotterdotterbolag
Intresseboa Dotterboa et AB ÖviksHem Dotterdotterboa ootterdotterboaa 2008 Intresseboa Dotterdotterboa /kommun omsködsviks J Moderboag: Rodret i Örnsködsvik AB o otterföretaa Ovik Eneroi AB ootterdotterboaq
Läs merHandläggare. Lena Henlöv 08-523 022 02. Svar på motion från folkpartiet "utvärdering av södertälje skol modell"
södertäje
Läs merGe bara ett svar på varje fråga. Välj det svar som passar in bäst. Det är viktigt att du svarar på samtliga frågor.
[Q159] Förskoeenkät Väkommen ti enkäten! Här kan du svara på frågor om hur du tycker att förskoan fungerar. Kicka på pien för att starta enkäten. Du kan också kicka dig tibaka med piarna om du vi kontroera
Läs merMotion 1986/87 :Skl75
Motion 1986/87 :Sk75 Jan Bergqvist m. f. (s) Försag ti sutig regering av statsbudgeten för budgetåret 1987/88, m. m. (kompetteringsprop.) ( 1986/87: 150) proposition 1986/87:150 (kompetteringsprop.) föreså
Läs merLägg konstgräs på grusplanen (kaninburen) vid Dagsvärmarens förskola - medborgarförslag
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-26 FSN-2015/32.389 1 (2) HANDLÄGGARE Lundin, Tina tina.undin@huddinge.se Förskoenämnden Lägg konstgräs på gruspanen (kaninburen)
Läs merLEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika
LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika Utrikeskrönikan granskar i dag den brittiska tidningsbranschen, närmare bestämt utveckingen på och kring Londons ärevördiga tidningsgata Feet Street. Den nya tekniken gör
Läs merUtbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001
Utbidningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Hogia PA-kompetens AB Kompetens är färskvara. Inte minst inom det personaadministrativa området. Ständig uppdatering är en förutsättning för din framgång
Läs merinformation förs in i prissystemets informationsmekanismer.
mokratins underskott budgetunderskott är en föjd av sätt att fungera, hävdar M Buchanan och Richard E i sin bok Democracy in Deficit. Rof Engund diskuterar sutsatser och betydese för förhåanden. Hur kommer
Läs merFebruari 2008. Parkplan Liljeholmen. www.stockholm.se
Februari 2008 Parkpan Lijehomen www.stockhom.se Panen antogs 2008-02-14 Bestäare: Hägersten-Lijehomens stadsdesförvatning Anna Ambjörn Mats Jaxgård Medverkande: Expoateringskontoret Stockhoms stad Lena
Läs merDOM YRKANDEN OCH UTVECKLING AV TALAN
BAKGRUND Sida2 13-1 3 Överkaix kommun har genomfört upphanding (förenkat förfarande) av måningsarbeten. Enigt tideningsbesked den 20 december 2012 tideades Beckmans Måeri, Norrmåeri AB och Hjems Måeri
Läs mermellan i grunden likartade partier.
NILS KARLSON: Postfestum En övergripande orsak ti att det gick som det gick i vaet är att en stor ande av väjarna, men även poitikerna sjäva, är på god väg att inse att den svenska väfärdsstaten nått vägs
Läs merPressmeddelande Från Regionkansliet :30
Pressmeddeande Från Regionkansiet 2010-06-22 14:30 Besut i regionstyresen 22 juni Vid regionstyresens sista möte före sommaruppehået fattade styresen besut i 23 ärenden. Man behandade band annat frågor
Läs merMotion till riksdagen 1987/88: T73. av Ove Karlsson m. fl. (s) om trafikpolitiken inför 1990-talet (pro p /88:50)
Motion ti riksdagen 1987/88: av Ove Karsson m. f. (s) om trafikpoitiken inför 1990-taet (pro p. 1987 /88:50) I proposition 1987/88:50 anger regeringen måen för trafikpoitiken. De är mycket bra. Den nya
Läs merBEFOLKNINGSUTVECKLINGEN
.., '... ~ ~. ~-.. '... ~ - -!f>. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I SOVJETUNIONEN Av professor CARL-ERIK QUENSEL, Lund DE UPPGIFTER om samhäsutveckingen, som kommit utandet tihanda från Sovjetunionen, ha för det
Läs merVerksamhetsplan Folkrättskretsen (Krets 01145)
Verksamhetspan 2019 Fokrättskretsen (Krets 01145) Medmänskighet är grunden för Röda Korsets arbete för mänskiga rättigheter, stöd vid kris och krig samt minskat idande. De friviigas engagemang är en förutsättning
Läs merBostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018
Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Antagen av kommunfumäktige 2014-01-20 5 Besöksadress ya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunstyresen 685 80 Torsby direkt 0560-160 00 växe 0560-160
Läs merÖsteuropa och Sovjetunionen
CARL BILDT: Östeuropa och Sovjetunionen Fokdemokratierna som bidades i Östeuropa efter andra värdskriget har sin betydese både som skyddszon för Sovjetunionen och som en ideoogisk egitimering av den stainistiska
Läs merr+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr.
r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kaese/underrättese 2014-09-01 Sammanträde med: Barn- och utbidningsnämnden Datum: 2014-09-17 Tid: 13.30 Pats: Astermoskoan Ärende. Upprop Biaga 2. Va av justerare 3. Godkännande
Läs merNr Mot. 1975: av herr Hermansson m. D. med anledning av propositionen 1975: 97 angående rörlig pensionsålder m. m.
Mot. 1975: 2129 6 Nr 2129 av herr Hermansson m. D. med anedning av propositionen 1975: 97 angående rörig pensionsåder m. m. Under hea den ånga tid opinionsyttringar förekommit och försag stäts om sänkt
Läs merAtt vara m ultinationell
MARIANNE ENGDAHL: Att vara m utinatione Mutinationea företag utsätts ofta för kritik, i Sverige inte minst från fackets sida. Marianne Engdah är anstäd i Svenska She, ett av de företag som under ojekrisen
Läs merl Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling
Biaga 1A Redovisning av fiberråvara Leverantör: Produkt: Tiverkare/everantör: För dokumentation av fiberråvara: Träsag/växt och geografiskt ursprung (and/destat och region/provins) Mängd (på årsbasis)
Läs merREGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR
REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR SAMARBETE - VAD INSPEKTERAS - HUR FRAMSKRIDER INSPEKTIONEN OCH - HUR FRAMSKRIDER FORTSÄTTNINGSÅTGÄRDERNA Häsoinspektörernas svenskspråkiga skoningsdagar 8.-9.10.2014 Tammerfors
Läs mer------------------------- -------------------- ---------------------------------
A.RaVBXBMPLAR Sida: 1 Anm.upptagande p -mynd : STOCKHOLMS LÄN Dnr: Bnhet: 80NC/H Myndighetskod: 0201 Dnr annan p-mynd: AnmAningsdatum: 2010-09-02 k: 20.30 Amnäningssitt: se fritext upptagen av: Pa Thomas
Läs merl l l l l l l l l l l l l l l
VD-Förord. "En spännande start och ett spännande sut" Ja så kan man besiva verksamhetsåret 202, där vi i början av året påbörjade den sista deen i "Nordstreamprojektet". Ett arbete som varit mycket framgångsrikt
Läs mer/85:2927 Åke Gustavsson m. fl. Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85: 115) Mot. 1984/85. Motion
Motion Mot. 1984/85 2927-2929 1984/85:2927 Åke Gustavsson m. f. Regiona utvecking och utjämning (prop. 1984/85: 115) o Regionapoitikens genomförande bör ti stor de decentraiseras ti änsnivån, som föjd
Läs merMotion till riksdagen 1988/89: Kr289 av Lars Hedfors m. fl. (s) Ett landsark i v till Växjö
Motion ti riksdagen 1988/89: Kr289 av Lars Hedfors m. f. (s) Ett andsark i v ti Växjö. Bakgrund I betänkandet "Öppenhet och minne", SOU I 988: I, redovisas försag ti den framtida arkivorganisationen i
Läs merChefen & Arbetsmiljön
Chefen & Arbetsmijön INNEHÅLL Arbetsmijö vad är det? 4 Varför satsa på arbetsmijön? 5 Arbetsmijö ständigt pågående 7 Måste eer möjighet? 8 När mår vi bra på jobbet? 9 Ledarskapet som arbetsmijöfaktor 10
Läs merFör G krävs minst 16p, för VG minst 24p. Miniräknare och utdelade tabeller
ÖRERO UNIVERSITET Handeshögskoan i Örebro Tentamen i Ekonomistyrning, Fö1018, 7,5 hp nta uppgifter: Max poäng: etyg: nsvariga ärare: Tiätna hjäpmede: 6 32 För G krävs minst 16p, för VG minst 24p Kerstin
Läs merLeaderområde VÄXTLUST VÄRMLAND. Utvecklingsstrategi
Leaderområde VÄXTLUST VÄRMLAND Utveckingsstrategi 2014-2020 Vad är Leader och vad är Växtust Värmand? Växtust Värmands prioriterade teman Leader är en metod för okat edd utvecking Projektet ska handa om
Läs merDagens frågor. Kjell-Olof Feldt understryker att det gäller att öka produktiviteten i kommunerna, att omprioritera och effektivisera
Dagens frågor Svångrem om kommunerna I fjoårets varörese ovade sociademokraterna en årig tvåprocentig voymökning i kommunerna. Det var ett ohåbart öfte. Skue det infrias bev det ofrånkomigt med kommunaskattehöjningar
Läs mer~, ;, :~. \ 1 l i N ~ -:- ' ~ ANK 2011 -uz- 15. ~,. l VÄRDEUTLÅTANDE. för del av fastigheten. Tegelbruket 11. Ängelholms kommun
~, ;, :~. \ 1 i N ~ -:- ' ~ C, [ N ANGELhuLvii ANK 2011 -uz- 15 ~,. VÄRDEUTLÅTANDE - för de av fastigheten Tegebruket 11 Ängehoms kommun Det bedömda marknadsvärdet uppgår ti 15 000 000 kr Femton mijoner
Läs merNämndernas inköpsverksamheter bedrivs inte på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Vi grundar vår bedömning på att antalet
x. > KARLSHAM 2015-08-28 Kommunens revisorer Kommunstyresen KF:s presidium för kännedom Granskning av inköpsrutiner och köptrohet mot everanterörer På uppdrag av revisorerna i Karshamns kommun har genomfört
Läs merjlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi
jsociastyresen 204-03-03 Reger och behörighet/kassifikationer Dnr: 4.2.-552/204 och terminoogi Termista samt svarsma Biaga Läkemedessäkerhet (6) Svar ämnat av (kommun, andsting, organisation etc.): Inspektionen
Läs merwww.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Malin Kronmar augusti 2015 p wc
www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommuna revisor Main Kronmar augusti 05 p wc Granskning av inköpsrutiner och köptroheten mot everantörer Innehåsforteckning. Sammanfattning och revision
Läs merVannaktiviteter. Torsby och Sunne
Vannaktiviteter Torsby och Sunne KANOT- OCH FLOTTFÄRD Kanottur Njut av en kanottur på Karäven - en fridfu uppevese för små och stora. Karäven är det perfekta vattendraget för turer på några timmar upp
Läs merOm- och utbyggnad av Edboskolans kök och lastkaj
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-12 GSN-2013/519.252 1 (4) HANDLÄGGARE Hammarund, Bengt 08-535 360 29 Bengt.Hammarund@huddinge.se Grundskoenämnden Om- och
Läs mer(f? SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1 1) ANSLAGIBEVIS. Se särskild förteckning. Magnus Pettersson. Åsa Rosemus KOMMUN. Åsa Rosenius
v 7/ /'7/ Ronneby I KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1 1) Sammanträdesdatum 2018-04-25 Pats och tid Besutande Övriga närvarande J ustera re Justeringens pats och tid Kaingesaen k. 10.00 Ledamöter Se särskid
Läs mer------=-= Att bryta tystnaden DENNIS BRINKEBACK:
DENNIS BRINKEBACK: Att bryta tystnaden Denna artike försöker spega debattkimatet på ett statigt verk. Trots att många anstäda är väutbidade akademiker vågar de inte deta i samhäsdebatten med tanke på sin
Läs merSJ 11. Hållbarhets redovisning
SJ 11 Håbarhets redovisning Innehå Ordföranden har ordet 2 Strategi och vision 3 Intressentdiaogen 6 Möjigheter och utmaningar 9 SJs sociaa ansvar 10 SJs mijöansvar 18 SJs ekonomiska ansvar 24 Redovisningsprinciper
Läs merMälarhöjdens ryttarsällskap
!ivenska RDSPORar STADGAR FöR Mäarhöjdens ryttarsäskap Bidat 1949 Stadgarna faststäda av årsmöte den 2016-02-23 enigt Svenska Ridsportförbundets typstadgar faststäda av Förbundsstyresen 2005-08-18 Stadgar
Läs merKARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 12 342 (371) Närvarande: (markerade med x, tjänstgörande ersättare i ledamots ställe markerade med xx):
KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 12 342 (371) Kommstyresen 2012-11-20 PROTOKOLL FRÅN SAMMANTRÄDE MED KOMMUNSTYRELSEN Pats och tid: Asarumssaen, k7.00-18.30 Närvarande: (markerade med x, tjänstgörande ersättare
Läs merSamtal med Stig Malm
Samta med Stig Mam LO:s nyvade andre ordförande, Stig Mam, som amänt tippas efterträda Gunnar Nisson som LO-ordförande, intervjuas här av civiekonom Rof Engund. Fråga: Jag tänkte att vi skue börja med
Läs merDokumenthanteringsplan för Stiftelsen Kommunhus
STIFTELSEN KOMMUNHUS SAMMANTRÄDEsPROTOKOLL \ 9(f 2009-08-27 51 Dokumenthanteringspan för Stiftesen Kommunhus Ekonom Björn Davidsson informerar om försag ti dokumenthanteringspan~ för stiftesen Kommunhus
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL 27 {43) M SALA LEDNINGSUTSKOTTET. Ulrika Spärebo [S] inkom den 19 juni 2017 med rubricerad motion.
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 27 {43) M SALA LEDNINGSUTSKOTTET KOMMUN sammanträdesdatum 2018 03 20 70 Dnr 2017/804»?! Motion om att införa Skönsmomodeen i Saa kommuns hemtjänst = vafrihet på riktigt INLEDNING
Läs merÅTGÄRDER MOT VARDAGSBROTT
ÅTGÄRDER MOT VARDAGSBROTT FÖR TRYGGA HANDELSPLATSER 2 ETT RÄTTSSÄKERT SAMHÄLLE Vardagsbrott är brott som drabbar medborgaren i vardagen. Det kan handa om en stuen cyke, skadegörese av bien på en parkering,
Läs merDatum Regional modell för strategiprocess för film och rörlig bild Diarienummer
Lnr. 1 Kuturnämnden PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2013-12-11 1 (1) 77 Regiona mode för strategiprocess för fim och rörig bid Diarienummer 1302706 Kuturnämndens besut 1. Kuturnämnden ägger rapporten ti handingarna.
Läs merLåt ledarskap löna sig!
Låt edarskap öna sig! Ledarnas Chefsöner rapport 2010, om Ledarna chefsöner 2010 1 Innehå Låt önen spega edarskapets värde 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer
Läs merMotion till riksdagen 1988/89:Jo410
Motion ti riksdagen 1988/89: av Lars Ernestam m. f. (fp) Fisket Mot. 1988/89-411 Fisket är en viktig basnäring. Det utgör en försörjningsmöjighet och kompetterande yrkesverksamhet för många människor i
Läs merKBU Förskolan Föräldrakooperativet Trollet
KBU Förskoan 17 Förädrakooperativet Troet Syfte och bakgrund Syfte Syftet med undersökningen är: att ge information om kvaiteten i verksamheten att ge underag för va att ge underag för utveckingsarbete
Läs merÅTGÄRDER MOT VARDAGSBROTT
ÅTGÄRDER MOT VARDAGSBROTT FÖR TRYGGA HANDELSPLATSER 2 ETT RÄTTSSÄKERT SAMHÄLLE Vardagsbrott är brott som drabbar medborgaren i vardagen. Det kan handa om en stuen cyke, skadegörese av bien på en parkering,
Läs merSvenska Spels GRI-profil 2013
Svenska Spes GRI-profi 2013 Svenska Spes Håbarhetsredovisning 2013 är en integrerad de av årsredovisningen och pubiceras även på svenskaspe.se. Redovisningen sker enigt GRI, nivå C+. Håbarhets redovisningen
Läs merSafe Harvest. säkra höstrapssorter 2017
Safe Harvest säkra höstrapssorter 2017 Hybrider från Syngenta framgång att vänta Den extra kraft och vitaitet som genom föräding byggts in i Syngentas hybridsorter är grunden för en hög och säker skörd
Läs mer[ /:J(P. ~~~t FUSIONSARET t", STRUKTURFONDEN OCH. INnUSTRIFöRBUNnETS TInSKRIFT ex. ' lo/år
. [ :J(P FUSIONSARET t", OCH STRUKTURFONDEN. '.~v Bengt Ryden a \ INnUSTRIFöRBUNnETS TInSKRIFT 9.00 ex. ' Oår ~~~t 6 7 Konsekvenserna för arbetskraften av de senaste årens starka fusionsvåg har ännu så
Läs merTrendspaning i Stockholm
ANNORDIA NEWSLETTER #3 TEMA Trendspaning i Stockhom VD HAR ORDET TEMA HOTELLMARKNAD Med Annordia som rådgivare har Kövern tecknat ett hyresavta med Nordic Choi Hotes för ett nytt hote i Västerås. Hur och
Läs merl l l l Motion till riksdagen 1988/89:Jo803 av El ving Andersson och Rune Thoren (båda c) Havsmiljön i Skagerrak och Kattegatt, m.m.
Motion ti riksdagen 1988/89: av E ving Andersson och Rune Thoren (båda c) Havsmijön i Skagerrak och Kattegatt, m.m. Mot. 1988/89-807 Den aktuea mijösituationen i hea Nordsjön och framför at i Skagerrak
Läs merByggforskning 68. statens råd för byggnadsforskning
Byggforskning 68 Byggforskning 68 statens råd för byggnadsforskning statens råd för byggnadsforskning AB Egneiska Boktryckeriet, Stockhom 1968 Innehå sid ~ro~ 7 ByggforskningeniS resurser och behov. Tekn
Läs merLokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun
Lokaa föreskrifter för att skydda människors häsa och mijön för Lia Edets kommun besutade av kommunfumäktige den 14 december 2000 95. Med stöd av 9 kap. 7-8 och 10-13 mijöbaken (1998:808), 13, 17, 39-40
Läs merRedovisning av intern kontroll2012 för kommunstyrelsens förvaltning
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOITET 3 (2.3) Sammanträdesdatum 203-0-29 7 Redovisning av intern kontro202 för kommunstyresens förvatning Dnr 202/8 Beredning Biaga KS 203/27/, skrivese 203-0-22 från
Läs merVerksamhetsberättelse 2012 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning
Verksamhetsberättese 2012 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Innehå Särskit Tandvårdsstöd 4 Gratis Munhäsobedömning hemma 4 Smidigare samarbete fer uppsökta ja-tackare 5 Artike: Samverkansavvikeser
Läs merInnehåll. Inledning 3
Innehå Inedning 3 VAD ÄR ROKS? 3 Roks värdegrund och kvinno- och tjejjourernas unika stäning 4 Vad gör kvinnojourer och tjejjourer? 4 Medemskap i Roks 5 VARFÖR STARTA EN JOUR? 7 Hur ska ni nå ut ti bivande
Läs merNr284. Mot. 1972: av herr Hedin m. fl. om översyn av fastighetsregistreringen.
Mot. 1972:284 13 Nr284 av herr Hedin m. fl. om översyn av fastighetsregistreringen. I 1968 års statsverksproposition föreslogs övergång till en ny typ av fastighetsregistrering. Tredje lagutskottet uttalade
Läs merHur hanterar vi varandra i trygghetsnarkomanernas land
Hur hanterar vi varandra i trygghetsnarkomanernas and david@eberhard.se www.eberhard.se Twitter: @eberharddavid Om vi bara ever skyddat från början ti sut så kan vi nog eva hur änge som hest Vad är farigt?
Läs mere l h a ll byb o 4-6 januari Cupen för hela föreningen +
1995 2020 m e n m o t k i ä V h a n e byb o 4-6 januari 2020 - Cupen för hea föreningen + Väkommen ti 2020 års jubieumsuppaga av Habyboen! För 25:e året i rad bjuder IF Haby HK in ti handbosfest i Jönköping
Läs merZick Zack årskurs 4 finns för användning detta läsår. Årskurs 5 utkommer till höstterminen 2012 och årskurs 6 till höstterminen 2013.
STEG 1 Zick Zack består a Läsrummet och Skrirummet och är Bonnier Utbidnings nya basäromede i senska och senska som andraspråk för årskurs 4 6. De båda rummen kompetterar arandra, men kan äen anändas ar
Läs merKongressguide. En guide för att du ska hitta rätt under ITFs 41:a kongress i Durban, Sydafrika
Kongressguide En guide för att du ska hitta rätt under ITFs 41:a kongress i Durban, Sydafrika innehå hur kongressen arbetar mötespats för kongressen poicy beträffande ömsesidig respekt tidpan för kongressen
Läs merMotion till riksdagen 1988/89: So307
Motion ti riksdagen 1988/89: av Göran Magnusson m. f. (s) Häsa får aa år 2000 WHO:s Europaregion presenterade 1984 sin pan for förbärad fokhäsa, Häsa for aa år 2000. Den ingår i e ångsiktigt arbete för
Läs merRent vatten skapar hopp i slummen
NICLAS LINDGREN: Aa barn är aas ansvar VILL DU HJÄLPA! SKÄNK 50 KR TILL PMU. SMS:A PMU 50 TILL 72 930 2011 #3 En tidning från PMU Rent vatten skapar hopp i summen 700 barn föramade efter poioepidemi 12
Läs merIndexlån Ryssland och Östeuropa
Indexån Ryssand och Östeuropa Bas och Extra 9.3.2011 Rikta bicken mot öst och pacera i Indexån Ryssand och Östeuropa! Tiväxtutsikterna för Ryssand och de östeuropeiska änderna är ovande. Indexån Ryssand
Läs merSvanenmärkning av Kopierings- och tryckpapper
Svanenmärkning av Kopierings- och tryckpapper Version 4.1 22 juni 2011 30 juni 2016 Nordisk Mijömärkning Innehå Innehå 2 Vad är ett Svanenmärkt kopierings- och tryckpapper? 3 Varför väja Svanenmärkning?
Läs merTillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång!
Tisammans kan vi göra skinad. Här är en guide som hjäper dig att komma igång! VAD ÄR NICKELODEONS TOGETHER FOR GOOD? VAD ÄR PLAN INTERNATIONAL? Nickeodeon tror att vi kan göra gott tisammans. Nickeodeons
Läs merFöreläsning 9: Beräkning av tröghetsmoment och tröghetsprodukter (kap ) Kinetisk energi för roterande stelt system: T rot
1 Föreäsning 9: Beräkning av tröghetsmoment och tröghetsprodukter (kap 3113 Komihåg 8: Tröghetsmoment = r dm = x + y dm m m Kinetisk energi för roterande stet system: T rot = 1 Röresemängdsmomentets zkomponent:
Läs mer~'& 9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPING$ LÄN. Nytt
Referens Mikae Gustafssn ~'& 9~, JÖNKÖPING$ LÄN Beteckning R561 4 Anta sidr 1{3) Underag ti prjektbesut Prjektnamn: P r j ek tägare: År ch m ånad för prjektstart: 2015-01 År ch månad för prjektavsut: 2016-12
Läs merGruppmöte majoriteten: kl. 18.30. Gruppmöte Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Trosa Radikaler: kl. 18.00. Gruppmöte Sverigedemokraterna: kl. 18.
Kaese ti sammanträde med kommunfumäktige 2013-10-28 Tid: Onsdagen den 6 november, k. 19.00 Pats: Fokets hus - Trosa Gruppmöte majoriteten: k. 18.30 Gruppmöte Sociademokraterna, Mijöpartiet och Trosa Radikaer:
Läs merÖvning 7 Diffraktion och upplösning
Övning 7 Diffraktion och uppösning Diffraktionsbegränsade system Om man tittar på ett objekt genom ett perfekt (aberrationsfritt) optiskt system avgörs hur små saker man kan se av diffraktionen i insen.
Läs mer55% Û 5 Förhandlingsprotokoll
tagare i arbetsmarknadspoitiska insatser - BEA Parterna träffar detta koektivavta Bestämmeser för arbetstagare i arbetsmarknadspoitiska insatser, BEA. Ti avtaet hör även bestämmeser enigt föjande biagor
Läs merDet svenska körprovet ur kognitivt perspektiv. Björn Lidestam IBL Linköpings universitet
Det svenska körprovet ur kognitivt perspektiv Björn Lidesta IBL Linköpings universitet Det svenska körprovet ur kognitivt perspektiv 116 trafikinspektörers skattningar (enkät) 12 trafikinspektörers utsagor
Läs merMotion 1983/84:2076. Jan-Erik Wikström m. fl. Äldreomsorgens inriktning. Fastslagna riktlinjer. En ny syn
4 Motion 1983/84:2076 Jan-Erik Wikström m. f. Ädreomsorgens inriktning Antaet ädre ökar i vårt samhäe. 1975 fanns det drygt 1.2 mijoner personer i ådern 65 år och däröver. 1980 hade åderspensionärerna
Läs merS a m m a n f a t t n i n g
F ö r o r d Riksintressen för kuturmijön, deras historia, nutid och framtid. Studien hoppas jag kunna vara ett diskussionsunderag i arbetet med dessa riksintressen på natione nivå, men även på oka nivå
Läs merBerg och dal i bilhandeln. För närvarande rullar cirka 900000. i denna specialkommentar
VEM VAGADE för fem år.edan drömma om at vi 1958 skue yckas so ja 30 000 ov våra personbiar på utand" Berg och da i bihanden En starkt expanderande men annorunda och mer vågsam marknad väntar bibranschens
Läs mer11. Enligt plan- och. 11. Konsekvenser
11. Konsekvenser 11. Enigt pan- och byggagen ska översiktspanens konsekvenser kunna utäsas på ett ättfattigt sätt. En mijökonsekvensbeskrivning ska upprättas i syfte att integrera mijöaspekterna i paneringen.
Läs merUmeå C Utveckling AB, 556867-8279. Byggnaden Lokstallarna pa Umea 7:4
Hyresavta 2014-10-20 Hyresvärd Hyresgäst Hyresbjekt Tifart m.m. Umeå C Utvecking AB, 556867-8279. Umea Kuturhus Byggnaden Lkstaarna pa Umea 7:4 Ti hyresbjektet hör tifart för i ch urastning med frdn, se
Läs merTimkostnadsnorm för år 2015
DoMSTOLSVERKET SVERIGES DOMSTOLAR DATUM 2014-09-29 DIARIENR 1319-2014 1 (1) Regeringskansiet Justitiedepartenentet 103 33 Stocd10m Timkostnadsnorm för år 2015 Enigt 3 förordningen (2009:1237) om timkostnadsnofn
Läs mer