Motion till riksdagen 1988/89: Kr289 av Lars Hedfors m. fl. (s) Ett landsark i v till Växjö

Transkript

1 Motion ti riksdagen 1988/89: Kr289 av Lars Hedfors m. f. (s) Ett andsark i v ti Växjö. Bakgrund I betänkandet "Öppenhet och minne", SOU I 988: I, redovisas försag ti den framtida arkivorganisationen i Sverige. En utbyggnad av den regionaa andsarkivorganisationen föresås som ett mede för att utöka tigängigheten. I kombination med aktiv marknadsföring och informationsspridning ska detta öka intresset för och utnyttjandet av arkiven. Försagen innebär att nya andsarkiv inrättas i Karstad och Umeå. I betänkandet övervägs också inrättande av ett andsarkiv i södra Sverige, närmare bestämt i Jönköping, Växjö eer Kamar. Något försag härom äggs inte fram "i frånvaro av regionaa initiativ på området". Som utgångspunkt för betänkandets överväganden anses närhetsfaktorn vara av en avgörande betydese. Utbyggnaden ska ske stegvis och motiveras med de behov och möjigheter ti samverkan som finns på orten. Viktiga faktorer är därför om universitet eer högskoa finns på orten och om ivaktig kuturverksamhet förekommer i regionen. Andra viktiga faktorer är ortens övriga utbud av arkivinstitutioner med vika samverkan kan ske samt den regionaa vijan att bidra ekonomiskt. Dessutom spear avståndsfaktorn en viktig ro ur såvä kutur- och forskningspoitisk som demokratisk synvinke. Vi anser att Växjö vä fyer dessa krav och föresår att ett nytt andsarkiv okaiseras ti denna kommun. Som skä för vårt försag vi vi anföra föjande: 2. Motiv för okaisering av ett andsarkiv ti Växjö Växjö har gama anor som kutur- och ärdomsstad. Lokaiseringen av ett andsarkiv ti Växjö skue ytterigare stimuera det okaa och regionaa kuturivet, samt skapa förutsättningar för ökad akademisk forskning och amatörforskning. Genom samverkan med befintiga institutioner kan andsarkivet få en het ny och integrerad karaktär. Växjös centraa äge i Sydsverige och utmärkta kommunikationer underättar dessutom såvä besök som insaming av materia. 2.1 Forskningsanknytning I Växjö finns fera institutioner med forskningsverksamhet inom det humanistiska området. Genom närheten ti dessa skapas en bra forskarmijö med stora samordningsvinster. 9

2 Högskoan i Växjö är den största och mest dynamiska högskoan i Småandsregionen. För närvarande finns det cirka 4000 eever knutna ti denna högskoa. Av dessa äser närmare 600 ämnen med anknytning ti det humanistiska och samhäsvetenskapiga området. Om ett andsarkiv okaiseras ti Växjö bör möjigheterna vara stora att anordna en 20-poängs arkivkurs. Behovet av kunnig persona kommer därmed att tigodoses i nära ansutning ti andsarkivet. Riksinstitionen Emigrantinstitet finns pacerat i Utvandrarnas Hus i Växjö. På Emigrantinstitutet finns samat ett unikt kämateria om den svenska emigrationen. Cirka 000 hymeter arkiv (ti stor de i form av mikrofim), forskningsbibiotek med cirka fasta bokvoymer samt ett stort anta fotografier och utstäningsföremå utgör grunden i samingarna. Smiands Museum i Växjö är ädst av andets andsortsmuseer. Lokaisering av ett andsarkiv skue stimuera versamheten vid museet, då kämateria som används i det dagiga arbetet kan förvaras i museets närhet. Småands Museums okaer finns andets största gassaming. Här finns också ett unikt arkivmateria från de småändska gasbruken som tisammans med övriga utspridda gasbruksarkiv skue kunna samordnas med andsarkivet. Vä.xjö Stifts- och Landsbibiotek har förutom en mycket omfattande boksamhing om Småand en stor saming av unika handskrifter. Detta kämateria utnyttjas fitigt av forskare och är på fera sätt ett värdefut kompement ti de handingar som förvaras på andsarkivet. Det regionaa fokröresearkivet i Växjö tikom på hösten 1984 och har efter fyra års verksamhet insamat, ordnat och förtecknat cirka 400 hymeter arkivhandingar. Dessutom förvaras 90 fanor och standar, fotografier samt ett referensbibiotek. Fokröresearkivets positiva utvecking har inneburit att okaerna bivit för små, varför en samokaisering med andsarkivet skue vara en bra ösning ur många perspektiv. Ti detta kan äggas, att andstinget Kronoberg i sitt kuturpoitiska program 1988 föresår, att ett näringsivsarki' för änet ska inrättas. Det är anses mycket angeäget att ett sådant arkiv kommer ti stånd. Arkivhandingar från industrie verksamhet är utspridda över hea änet, oftast förvarade i kaa, fuktiga och brandfariga okaer. Att samokaisera ett nybidat näringsivsarkiv med andsarkivet synes vara en mycket tifredsstäande ösning. både vad gäer ekonomi och möjigheter ti forskning. Kr Aktiva föreningar och organisationer Det historiska materia och den kompetens som finns samad vid Växjös kuturinstitutioner utnyttjas fitigt av den historieintresserade amänheten, såvä på akademisk som amatörnivå. Det historiska intresset kanaiseras genom de föreningar och säskap som finns i Växjö och övriga änet. När det gäer intresset för och utnyttjandet av arkiv och dess handingar torde kronobergarna tihöra de mest intresserade. Några exempe: O

3 Historiska föreningen i Kronobergs än, en hembygdsrörese med ca 75 hembygdsföreningar, stiftshistoriska Säskapet, Kronobergs äns Humanistiska Forskningsråd och Kronobergs äns Geneaogiska Förening. Kr Samverkansmöjigheter Ett andsarkiv i Växjö, omfattande dc tre Småandsäncn, ska naturigtvis i första hand vara en arkivdepå och arkivmyndighet för dc statiga arkivbidarna i regionen. Men det finns samtidigt goda möjigheter ti och starka skä för att ge detta andsarkiv en mera integrerad och samordnande funktion för samtiga typer av arkivbidare i regionen. Landstinget i Kronobergs än har markerat ett stort intresse för att efter hand överföra sitt arkiv ti ett nyskapat andsarkiv. Detsamma har Växjö kommun gjort och från ett ferta andra kommuner finns också ett påtagigt intresse. Det expansiva fokröresearkivet i Kronobergs än är också i hög grad intresserat av att åta sina samingar integreras med ett nytt andsarkiv. Detsamma kan med stor förde ske vad gäer de stora arkivsamingar som finns hos ett ferta andra stifteser och institutioner, däriband Högskoan i Växjö, Landsbibioteket, Småands Muscum och Emigrantinstitutet i Växjö. Dessutom finns utspridda i regionen ett stort anta mycket gama och unika företagsarkiv (Kosta gasbruksarkiv, Orrefors järnbruks- och gasbruksarkiv, Åryds bruksarkiv, ett stort anta mindre gasbruks arkiv m. f.), ofta förvarade på ett mycket otifredsstäande sätt. Skäet ti detta förhåande är en kombination av andsarkivets i Vadstena oförmåga på grund av okabrist att ta emot dem och en motvija från okaa intressenter mot att everera materia ti en avsides iggande arkivdepå. Ett nytt andsarkiv i Växjö skue erbjuda het andra möjigheter att ta hand om tarika, värdefua enskida arkiv i Småandsregionen som annars öper uppenbar risk att skingras eer förstöras. Med en här skisserad mode skue ett nytt andsarkiv i Växjö få en het ny och integrerad karaktär. Landsarkivet skue inom sina väggar rymma samtiga typer av arkivbidare inom regionen. Fördeama med en sådan mode är ur forskningssynpunkt uppenbara. Den ger också påtagiga fördear vad gäer det fåttarbete som det nya andsarkivet kan bedriva inom en samad arkivsektor. Sutigen ger den skisserade modeen stora rationaiseringsvinster för såvä staten som övriga intressenter vid sidan av de effektivitetsvinster som uppnås för såvä forskningen som den samade arkivvården. 2.4 Växjöscentraa äge Växjö igger centrat i Sydsverige och är ätt tigängigt för besökare oavsett färdmede. Ett ferta huvudvägar stråar samman i staden. Genom närheten ti järnvägsknutpunkten Avesta nås Växjö enket och bekvämt av tågresenärer. Växjö fygpats erbjuder snabba förbindeser för mer ångväga besökare. I

4 Personbistrafik Växjö är knutpunkt för fera huvudvägar av hög standard. De riksvägar som passerar Växjö är Riksväg 25 mean Kamar och Hamstad, Riksväg 23 mean Mamö och Oskarshamn, Riksväg 30 mean Ronneby och Jönköping samt Riksväg 27 mean Växjö och Borås. Kr289 Koektiv trafik med buss Länstrafiken ansvarar för koektivtrafiken på väg. Trafiken har successivt byggts ut i takt med ökad efterfrågan. Huvuddeen av Småands större orter har direkta bussförbindeser med Växjö. En ång rad mindre orter har ansutningstrafik med injer ti Växjö. Järnvägsförbindeser Föjande större orter i Småand har tågförbindeser med Växjö: Ort Förbindeser per dag (vard) Restid (tim) Kamar Nybro Jönköping Nässjö Tranås Värna mo Ämhut 8 8 O I Om även bussansutningar från Avesta medräknas bir antaet förbindeser ännu fer ,3 1,8 ; Fygtrafik Från Växjö fygpats finns dagig trafik med Stockhom och Köpenhamn. Antaet dagiga avgångar ti Stockhom är sju. Restiden uppgår ti 45 minuter. Ti Köpenhamn finns det tre dagiga förbindeser med 35 minuters restid. Genom ansutningar kan besökare nå Växjö från aa större orter i Sverige samt fera europeiska storstäder och återkomma ti hemorten samma dag. 3. Arkivmängder och utrymmesbehov Nedanstående beräkningar av arkivmängder och utrymmesbehov för ett andsarkiv i Växjö bygger på uppskattningar. Detta gäer särskit det beräknade behovet av accessionsutrymmen för framtida everanser. Beräkningen utgår från att andsarkivet i Växjö betjänar hea Småand. Magasinsutrymmen uttrycks i hymeter och översätts därefter ti behövig govyta. Huvudregen för statiga myndigheter är att dessa evererar ti andsarkiv materia som är cirka 00 år gammat. Från denna huvudrege finns ett 12

5 väsentigt undantag. Arkivbidare som avsutar sin verksamhet evererar sitt materia i samband med att arkivbidaren upphör. En aktue fråga i detta sammanhang är kyrkoarkiven, när kyrkan inom kort upphör att vara fokbokföringsinstitution. Detta kommer sannoikt att innebära inieverans av större deen av kyrkoarkivens stora bestånd av arkivaier. Kr289 Statigt arkivmateria m. m. överfort från andsarkivet i Vadstena Aktuet forsahandsbehov Uppskattade nytiskott får ett andsarkiv i Växjö: under en 20-årsperiod Fokröresearkivet Kronoberg Högskoan i Växjö Småands muscum Emigrantinstitutet Växjö kommun Övriga näriggande kommuner Landstinget Kronoberg Diverse enskida arkiv Regionaa och okaa statiga arkiv Icke särskit specificerade Totat hymeter Vid beräkning av ytor har använts uppgifter från projekterat andsarkiv i Uppsaa, som överensstämmer i utförande med panerna för ett andsarkiv i Växjö. De dimensionerade uppgifterna vid ytberäkning är uppskattat anta hymeter. I Uppsaa är hyorna i arkivet ti 3/4 utförda som tätpackningssystem och ti /4 som fasta. Proportionet för Växjö med kända ytor i Uppsaa som grund, bir ytan för arkiv i nybyggnad cirka m2 bruttoarea och ytan för administrationsokaer i ombyggt hus cirka m2 bruttoarea. 4. Lokamässiga förutsättningar Lokaiseringen av andsarkivet är en centra fråga för att få ti stånd en samordning av arkivverksamheten. Närheten ti befintiga arkiv-, kuturoch forskningsinstitutioner är därför ett viktigt motiv vid vaet av okaisering. Arbetsgruppens utgångspunkt har varit att försöka finna en okaisering av ett andsarkiv för Småand och befintiga byggnader inom S:t Sigfrids sj ukh u som råd e. Området har en mycket fördeaktig okaisering för inrättande av ett andsarkiv. Det är beäget nära högskoeområdet cirka km från Växjö centrum, där fertaet av övriga kuturinstitutioner finns. Mijön är naturskön och området är ätt tigängigt för besökare. 13

6 Byggnaderna på området utnyttjas för närvarande ti viss de för sjukvård men kommer inom en nära framtid att kunna användas ti andra ändamå. Landstinget äger byggnaderna. En ombyggnad ti okaer för arkiv kräver en genomgripande renovering. Kimatanäggningar, bärighetshöjande åtgärder, brandskydd och säkerhetsanordningar är några viktiga krav i ett andsarkiv. En preiminär kostnadsbedömning, där jämföreser gjorts med motsvarande ombyggnader ti andsarkiv på andra hå i andet, har genomförts av andstinget Kronobergs byggnadsavdening. Sutsatsen av dessa bedömningar är att ett nybyggnadsaternativ eer en kombination av om- och tibyggnad är den ångsiktigt bästa ösningen. Kostnaden för att iordningstäa vissa befintiga byggnader ti administrationsokaer är ekonomiskt fördeaktigare än att bygga nytt visar erfarenheter från b. a. Uppsaa. Ett fortsatt utredningsarbete bör därför sannoikt inriktas på att administrationsokaerna paceras i någon av de befintiga byggnaderna och att arkivokaerna paceras i en nyuppförd byggnad. K.r Sammanfattning Man kan atså konstatera, att Växjö har aa de förutsättningar som krävs för etaberande! av ett andsarkiv för Småand, nämigen - En medestor högskoa med ca 4000 studenter och en omfattande forskningsverksamhet. - Fera institutioner med forskningsverksamhet inom det humanistiska och samhäsvetenskapiga området. - Aktiva föreningar och organisationer med starkt intresse för b. a. säktoch hembygdsforskning. - Goda möjigheter ti samverkan med övriga arkivinstitutioner och därmed förutsättningar för samokaiseringar av arkivverksamheten. - Centrat äge och goda kommunikationer. - Försag ti okaer med mycket bra äge och goda förutsättningar att nå ösningar beträffande huvudmannaskap och finansiering. Hemstäan Med hänvisning ti det ovan anförda hemstäs att riksdagen som sin mening ger regeringen ti känna vad som i motionen anförts om att ett nytt andsarkiv i södra Sverige okaiseras ti Växjö. Stockhom den 24 januari 1989 Lars Hedfors (s) Ua Johansson (s) Kje Nisson (s) Norstedts Tryckeri, Stockhom

7

8 "