[H.] BÅSTADS KOMMUN. Datum: Onsdagen den 28 juli Plats: Kommunledningskontoret. Kallelse till sammanträde med ekonomiutskottet. l (l) Sid.

Transkript

1 [H.] BÅSTADS KOMMUN Kommunedningskontoret () Kaese ti sammanträde med ekonomiutskottet Datum: Onsdagen den 28 jui 2013 Tid: Pats: Astrakanen, Kommunkontoret i Båstad Ärendemening Besuts- instans Handäggare Sid. 1. Protokojustering: I tur att justera AnnMarie Johnsson (C). Ersättare AnnMargret Kjeberg (S), Justeringen äger rum Tisdagen den 3 september Upprop 3. Godkännande av dagordningen 4. Informationspunkter Begäran från Båstadhem AB om godkännande av försäjning av fastigheten Argus i Båstad. Återremiss från fumäktige Muntig information av Båstad hems VD Robert Fak och ekonom Lisbeth Nisson Sommaren 2013 ur kommunens synvinke. Muntig information från några oika kommunaa tjänstemän och tjänstekvinnor. 3. Avtasförsag mean kommunen och Trafikverket gäande räddningstjänstinsatser i Haandsåstunnen. Muntig information från samhässkyddschef Anders Nisson. 4. Revidering av strandskydd Norrvikens Trädgårdar. Muntig information från samhäsbyggnadschef Lisa Rönnberg och mijöstrateg Magnus Sjedrup. s. Infrastrukturremisser. Muntig information från översiktspanerare Kristina Be. s. Budgetram 2014, drift och investering, pan 201S sydvatten 7. Direktiv inför konkurrensutsättning av kommunens måtidsverksamhet 8. Motion från Bjärepartiet - Soenergipoicy 9. Motion från Sociademokraterna- Medborgarförsag 10. Ändringar i Båstadhems boagsordning 11. Översyn av detajpan nr 84 7 för Eskistorp och Hemmesövs byar i Båstads kommun- begäran om panbesked Johan L KF Fredrik J KF Ua J KS Henke A KF Henke A KF Car-M B KF Lisa R KS S S 76-8S Båstad den 21 augusti 2013 Kerstin Gustafsson ordförande Linda Wahström sekreterare

2 fm BÅSTADS R} KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Bad Ekonomiutskottet KS eu Godkännande av dagordningen Besut Ekonomiutskottet besutar: 1. Dagordningen godkänns. justerandes signaturer Utskott/presidium KS/nämnd KF Utdragsbestyrkande -

3 BÅSTADS KOMMUN Ekonomiutskottet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Bad KS eu dnr: Informationspunkter Begäran från Båstadhem AB om godkännande av försäjning av fastigheten Argus i Båstad. Återremiss från fumäktige Muntig information av Båstadhems VD Robert Fak och ekonom Lisbeth Nisson Sommaren 2013 ur kommunens synvinke. Muntig information från några oika kommunaa tjänstmän och tjänstekvinnor. 3. Avtasförsag mean kommunen och Trafikverket gäande räddningstjänstinsatser i Haandsåstunnen. Muntig information från samhässkyddschef Anders Nisson. 4. Revidering av strandskydd Norrvikens Trädgårdar. Muntig information från samhäsbyggnadschef Lisa Rönnberg och mijöstrateg Magnus Sjedrup. 5. Infrastrukturremisser (Natione pan för transportsystemet från Trafikverket, Regiona infrastrukturpan från Region Skåne, Godsstrategi från Region Skåne, Inriktningsdokument Trafikförsörjningsprogrammet från Region Skåne samt Försag på Koektivtrafikstrategi från Koektivtrafikgruppen SKNV). Muntig information från översiktspanerare Kristina Be. Utskott/presidium Justerandes signaturer I<S/nämnd I< F Utdragsbestyrkande

4 fm BÅSTADS M) KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Bad Ekonomiutskottet KS eu Budgetram 2014, drift och investering, pan Beskrivning av ärendet Budgetberedningen sammanträder 21 augusti varför besutsunderaget ti detta ärendet kommer skickas senare i veckan. Justerandes signaturer Utskott/presidium KS/nämnd KF Utdragsbestyrkande

5 BÅSTADS - KOMMUN Ekonomiutskottet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Bad KS eu dnr sydvatten Ärendebeskrivning För att säkra en ångsiktig vattenförsörjning krävs att det finns vatten i tiräckig mängd, av god kvaitet samt att det kan nå ut ti kunderna. I dagsäget finns teoretiskt sätt vatten i tiräckig mängd. Det finns dock ojämnheter i vattentigång mean kommunens vattenförsörjningsområden, viket innebär att man bitvis redan idag har probem med vattenbrist vid högförbrukning sommartid. Detta gäer framförat kring södra deen av kommunen vid Torekav med omgivningar. Kvaitetsmässigt finns det skinader mean de oika vattentäkterna, viket stäer krav på kostsam vattenrening. I framtiden väntas Båstads popuation växa, des genom nyexpoateringar (t. ex. Åstad, Torekov, Försöv m.f. enigt ÖP) men även genom att tidigare fritidshus bir permanentbostäder, så kaade omvandingsom råden. Dagens vattenverk med tihörande vattendomar har inte kapacitet för att täcka framtidens vatten behov. Under hösten 2012 och våren 2013 har NSVA (för Båstad kommuns räkning) och sydvatten arbetat med det försag ti avta som nu föreigger. Underag ti besutet Försag ti besut: Tjänsteskrivese från projektingenjör Fredrik Jönsson, daterad med tihörande biagor. Ekonomiutskottets försag ti kommunstyresen: Kommunfumäktige besutar: 1. Kommunfumäktige besutar att godkänna avtaet om deägarinträde samt konsortieavta enigt biagor. 2. Kommunstyresens ordförande och Kommunchefuppdrages att underteckna avtaet om deägarinträde. Utskott/presidium Justerandes signaturer KS/nämnd KF Utdragsbestyrkande

6 BÅSTADS KOMMUN Teknik & service (2) Datum: Handäggare: Fredrik Jönsson D nr: Ti: Kommunstyresen Besutet ska expedieras ti: Biagor ti tjänsteskrivesen: (göm inte ange diarienummer): Besutsunderag från NSVA Avta om deägarinträde Konsortieavta Avsiktsförkaring Sydvatten dnr: KS 1001/11 sydvatten Bakgrund För att säkra en ångsiktig vattenförsörjning krävs att det finns vatten i tiräckig mängd, av god kvaitet samt att det kan nå ut ti kunderna. I dagsäget finns teoretiskt sätt vatten i tiräddig mängd. Det finns dock ojämnheter i vattentigång mean kommunens vattenförsörjningsområden, viket innebär att man bitvis redan idag har probem med vattenbrist vid högförbrukning sommartid. Detta gäer framförat kring södra deen av kommunen vid Torekov med omgivningar. Kvaitetsmässigt finns det skinader mean de oika vattentäkterna, viket stäer krav på kostsam vattenrening. I framtiden väntas Båstads popuation växa, des genom nyexpoateringar (t.ex. Åstad, Torekov, Försöv m.f. enigt ÖP) men även genom att tidigare fritidshus bir permanentbostäder, så kaade omvandingsområden. Dagens vattenverk med tihörande vattendomar har inte kapacitet för att täcka framtidens vattenbehov. Under hösten 2012 och våren 2013 har NSVA (för Båstad kommuns räkning) och Sydvatten arbetat med det försag ti avta som nu föreigger. Kommunfumäktige besutade att godkänna en avsiktsförkaring med Sydvatten Övrigt För mer information äs bifogat besutsunderag från NSV A \7dd\f - 5 -

7 2 (2) Försag ti besut: Kommunfumäktige besutar att godkänna avtaet om deägarinträde samt konsortieavta samt ger kommunstyresens ordförande och Kommunchef i uppdrag att underteckna avtaet om deägarinträde Båstads kommun \J '" Fredrik Jönsson Projektingenjör -6-

8 e,-1 \v v V\ f tv-:) \\ \J t\ Angående Båstads kommuns ansutning ti Sydvatten Bakgrund För att säkra en ångsiktig vattenförsörjning krävs att det finns vatten i tiräckig mängd, av god kvaitet samt att det kan nå ut ti kunderna. dagsäget finns teoretiskt sätt vatten i tiräckig mängd. Det finns dock ojämnheter i vattentigång mean kommunens vattenförsörjningsområden, viket innebär att man bitvis redan idag har probem med vattenbrist vid högförbrukning sommartid. Detta gäer framförat kring södra deen av kommunen vid Torekav med omgivningar. Kvaitetsmässigt finns det skinader mean de oika vattentäkterna, viket stäer krav på kostsam vattenrening. framtiden väntas Båstads popuation växa, des genom nyexpoateringar (t.ex. Åstad, Torekov, Försöv m.f. enigt ÖP) men även genom att tidigare fritidshus bir permanentbostäder, så kaade omvandingsom råden. Dagens vattenverk med tihörande vattendomar har inte kapacitet för att täcka framtidens vattenbehov. Under hösten 2012 och våren 2013 har NSVA (för Båstad kommuns räkning) och sydvatten arbetat med det försag ti avta som nu föreigger. studerade åtgärdsaternativ För att få en ångsiktigt håbar vattenförsörjning måste investeringar ske inom befintigt vattenförsörjningssystem. NSVA genomförde en utredning 2010, "PM Vattenförsörjning i Båstads kommun". denna faststäs vad som anses som den bästa ösningen för Båstads kommun, utifrån kriterierna genomförandetid, säkerhet och ekonomi. Fyra stycken troiga aternativ jämfördes:. sydvatten ti södra och Eskistorpsvatten ti norra dearna av kommunen 2. Eskistorpsvatten ti hea kommunen 3. sydvatten ti hea kommunen 4. O-Aternativet Resutat: Det deade aternativet (nr. ) var bäst, se nedan. UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDSALTERNATIV:. sydvatten + Eskistorp 2. Eskistorp 3. sydvatten 4. O-Aternativ Tid Säkerhet Driftkostnad produktion pumpning SUMMA Investeringskostnad -7-

9 ikhet med denna utredning gjorde konsutföretaget WSP en jämförande studie kaad "Båstads framtida vattenförsörjning- Konsekvensanays", Även där framfördes rekommendationen att satsa på dead vattenförsörjning (Sydvatten + Eskistorp/Skottorp): "Resutatet av utredningen är Aternativ 1, 'Deat system' är det mest fördeaktiga aternativet för Båstads kommun." (...) Bedömningen grundar sig på att detta aternativ utgör det aternativ som har: Högst inbyggd everanssäkerhet. Minst behov av okaa reservtäkter, viket ger ratione drift och frigör mark för expoatering inom befintiga vattenskyddsområden, som kan avveckas. Bäst förutsättningar för att kunna reaiseras och är förankrat med aa ingående samarbetspartners. Aternativet bedöms heer inte vara dyrare än något av de andra aternativen." -8 -

10 Kostnadsjämföresen mean aternativen från WSP:s rapport, , ses nedan: Båstads kommuns framtida vattenförsörjning Konsekvensana ys WSP Biaga 1 Sammanfattning utvärdering av aternativ, ink kostnadskaky 1. D4!1ad försäjning 2. Eskifstorp/Skottorp 3. Sydvntt n he ;s haf01 kommunen kommunen Ekonomi 111vester/ng;sr(hkrJ F - ÖVe1rin!sednin!< r distributionsn51 Vattenver< AnGfutningsaygi Ri:;k Sut'm !) - 30()(}(} 30QOQ ArffiP kostrmdu (kkrfår} Energikostnad Vfit SiookriJ&!i!envesk IJii a ofmja -enätn Rödig avgift aten Fasta w1gjfte aten Kapi!akosnad.er Ri:;k Summ;s J 8400 aooo ! ) Votctmwafitå Stiuodr!t F4fiiöi""WfkM n YA IItet Gt!Mmf'ori'rtet Risk 1\ytket god God Mycketg<Jd Mydeg:x God, nt<n sårbar för brott i God, men sirbiw' för brott p;'j - edningar ÖVer asen. Sydvatefedningen. - Kräver 6 sioka o ord\n<viejreseiv- Kräver 4 okaa reserwatten täkif \!itenäter. ca 31 too CO. per ;iri pumpenetgi ca 36 ton per ie i pumpenergi ca 50 ton CO, per år i pumpenergi stegvis ub}'iijfoo, kan övergå i Stegvis UObyggnad, kan \\retgå i arternaiv 2. arternaiv 1. - Kr.v Ängehom daägare -Krav 0\'e!tiring Ha!mstad- - Krav Angehom deägare - Sydvaen AB. Sotorp. - Syd\atenAB - Foranuat på tj:mstemannanivå RegiDnaa re:surner knappa i fangre Utökad ednings.-apcuiet inom - en och Lahofm har petspekti Sydvaten krävs i ängre perspektiv ktpocite Kan kräva }{terigare in\'estetingaj Kan kräva ytterigare investemgar inom Lahom oom beasa Båsads ioom sydvatten AB, som beastar kommun Bästars kommun Fiin>fsiitming;u Vatten fi'ån Sodoa\ten. m 2 /åt Vatten kiin SroHor!>. m ' år Röfg in5tmd )dvaten Prod SmttOJp AI!S!U'i\'Tim.ii" Ka)ft.mta O 300!1 00! (]{1( ( O( 0.1 kfm1 2.5 trfm' 't6-9-

11 Sydvatten ti Båstad sydvatten är ett kommunägt boag som producerar vatten ti 16 kommuner i västra dearna av Skåne. Boaget evererar dricksvatten ti deägarkommunerna som var och en ansvarar för distributionen inom respektive kommun. sydvatten har två vattenverk, Ringsjöverket och Vombverket. Ringsjöverket evererar vatten ti band annat Kävinge, Lomma, Hesingborg och Höganäs och det är även härifrån Båstad kommer att få sitt dricksvatten. Bomentunnen eder råvatten 8 mi från småändska sjön Bomen viket sedan renas i Ringsjöverket Ringsjön fungerar som reservtäkt i händese av driftstörningar i Bomentunnen. framtiden ska dricksvatten edas via Hesingborg och Ängehom ti Båstads everanspunkt i vattentornet R utanför Grevie. Vattnet från sydvatten uppfyer ivsmedesverkets aa krav och är dessutom mycket mjukt (3-4 dh0, tyska hårdhetsgraderl viket minimerar kakutfäning. En översiktig bid över Båstads framtida vattenförsörjning ses nedan: Båstads framtida vattenförsörjning skottorp vv käa: NSVA - 10-

12 Konsekvenser av Båstads ansutning ti sydvatten Kommande tekniska åtgärder Det befintiga systemet för vattenförsörjning måste anpassas ti en vatteneverans söderifrån. Det innebär en rad tekniska åtgärder, band annat förstärkningar av vattenedningsnätet, justering av styr- och regersystem och avstäning av vattentäkter och vattenverk. Förstärkning av edningsnät Nya distributionsedningar. Nya tryckreduceringar, tryckstegringar. Ev ny reservoarvoym Avstäning av vattentäkter Förutsättningarna mean de oika vattentäkterna varierar. Därför kan ett urva av momenten nedan bi aktuea beroende på rådande förhåanden. Frågestäningar kan t.ex. vara: );> );> );> Finns det idag skyddsområden med föreskrifter och vattendomar? Hur ser topografin och hydroogin ut? Innebär avsutat vattenuttag risk för atför höga grundvattennivåer? Moment: Framtagande av MKB. Information/kungörese ti berörda fastighetsägare Samråd med mijöförvatning och änsstyrese. Upprättande/revidering av kontroprogram för vattenståndsmätning. Proppning av borrar. Proppning av edningar. Information ti SGU efter proppning. Ombyggnad av bräddavopp borrar, vid artesiskt vatten. Uppsägning av eabonnemang. Upphävande av servitut och edningsrätter. Ansökan änsstyresen ang. upphävande av vattenskyddsområde. Avyttring av vattenverk Nedmontering av inventarier vattenverk. Avkopping av vattenverk från rörnätet. Uppsägning av eabonnemang

13 Avstäning?ch avyttring av vattenverk har kostnadskakyerats ti 3,5 mkr. Övriga konsekvenser Nya driftinstruktioner. Revidering kontroprogram för vattenkvaitet Informationskampanj för amänheten. Fristäd mark (efter nedäggning av vattenverk med tihörande vattenskyddsområden j öppnar för annan typ av verksamhet t.ex. expoatering. Försäjning/rivning av fastigheter. Intäkter kan bi aktuet vid försäjning av avstäda vattentäkter. När produktion och drift av kvarvarande dricksvattenanäggningar är optimerad beräknas dagens energikostnader haveras (från 2 mkr ti 1 mkr). Ekonomiska konsekvenser - Utdrag ur affärspan [ksvatten Utf-12 Budg -13 AP -14 AP -15 AP -16 Uppsk-17 Drifts kost Avskr/kap.kost Tik.avsk/kap Dricksvatten Med hänsyn ti osäkerheten i vika åtgärder som krävs, är naturigtvis också den ekonomiska panen behäftad med samma osäkerhet. Den uppskattning som gjorts inkuderar samtiga idag kända åtgärder som paneras göras för dricksvattenförsörjningen t. o. m inte bara för Sydvattenansutningen. Driftkostnader ökar framförat på grund av drift av skottorps vattenverk. Den inkuderar dock inte den engångsavgift för investeringar kommunen enigt avta ska betaa ti sydvatten på 7 mkr. -12-

14 Avta om deägarinträde m.m. Mean Båstads kommun, nedan kaad Båstad, och Sydvatten AB, nedan kaad Sydvatten, har föjande avta träffats beträffande dricksvattenförsörjningen i Båstads kommun. 1. Bakgrund Representanter för Båstad och Sydvatten har under en ängre tid fört diskussioner om samarbete kring vattenförsörjningen i Båstad. Partema har enats om en ösning för Båstad som innebär en ångsiktigt robust, säker, högkvaitativ och effektiv dricksvattenförsörjning för den södra kommundeen (söder om Haandsåsen) i de dear som är ansutna ti kommunens distributionssystem. Sydvattens deägare ingick 2005 ett konsortiaavta avseende det gemensamma ägandet av boaget. Avtaet kompetterades år 2007 med ett tiäggsavta avseende Bjuvs kommuns deägarinträde, år 2009 med ett tiäggsavta om utökat deägarskap för Svedaa kommun, år 2010 med ett tiäggsavta avseende Skurups kommuns deägarinträde samt år 2012 med ett tiäggsavta för Ängehoms kommuns deägarinträde. Konsortiaavtaet regerar band annat vikor för inträde av nya deägarkommuner samt vikor för vatteneveranser och fördening av oika kostnader. Sydvattens ägare har under 201 O sagt upp konsortiaavtaet för omförhanding i enighet med avtaets gitighet och uppsägningstid. 2. Omfattning Båstad inträder, på det sätt och på de vikor i förhåande ti Sydvatten och övriga deägarkommuner som anges nedan, som deägare i Sydvatten. Kommunens södra område ansuts därmed ti sydvattens regionaa produktions- och distributionssystem. Ansutning sker genom anåggandet av en överföringsedning mean Sydvattens anäggning i Ängehom ti ny ansutningspunkt i Grevie Kyrkby eer annan ämpig ansutningspunkt i Båstad. Båstad biträder konsortiaavtaet på samma vikor som övriga deägarkommuner och enigt de principer som anges i detta avta, dock med undantag från den fasta avgiften som regeras enigt särprincip som utgår des från ansuten befokningsmängd och övriga särskida avvikeser som förekommer inom Sydvatten, des från investeringskakyen. Deägarskapet ger B åstad möjighet att ansuta fer kommundear i framtiden. Om ansutningsgraden ti Sydvatten skue uppgå ti 75% av befokningen eer däröver ska den fasta avgiften justeras efter gängse principer i konsortiaavtaet. Deägadån som anges i konsortiaavtaet 9 punkt 3 har avveckats och är därmed inte aktuet. 3. Riktad nyemission av aktier i Sydvatten ti Båstad Sydvattens nuvarande aktiekapita uppgår ti kronor, fördeat på aktier, envar såedes med ett kvotvärde om 00 kronor. Utgångspunkten och förutsättningen för det föjande är, att Båstad- under förutsättning av boagsstämmans i Sydvatten besut därom- tecknar nyemitterade aktier i Sydvatten ti ett anta som medför att Båstads ande av aktierna i Sydvatten efter teckningen motsvarar Båstads ande av den totaa fokmängden i samtiga deägarkommuner (inkusive Båstad) enigt SCB:s statistik per den 31 december Den sammanagda teckningsikviden för såunda emitterade aktier ska

15 motsvara aktiemas ande av Sydvattens nettotigångar, baserade på bokförda värden enigt upprättad baansräkning per den 31 december Nyemissionen är panerad att genomfåras vid en extra boagsstämma i Sydvatten under december Under fårutsättning att stämman besutar om riktad nyemission med avvikese från ägamas företrädesrätt, åtar sig Båstad att senast den 30 december 2013 () teckna aktier i enighet härmed, och (2) fut ut titräda ovannämnda konsortiaavta med övriga deägarkommuner i Sydvatten. Detta åtagande görs inte enbart i fårhåande ti Sydvatten, utan även ti fårmån får deägarkommunema i Sydvatten. Exempe: Enigt preiminära beräkningar med år 2011 som underag skue Båstad ha tecknat nyemitterade aktier ti en sammanagd teckningsikvid av ca kronor. 4. Investeringar Sydvatten har under 2011 fårdigstät en ny ansutningsedning från Hesingborg ti Höganäs och kommer under 2013 att anägga en ny överföringsedning vidare ti Ängehom. Sedan Båstad tecknat aktier och titrätt konsortiaavtaet enigt ovan genomfår sydvatten en ny investering i form av en överföringsedning från denna punkt i Ängehom ti Grevie Kyrkby i Båstad eer annan mer ämpig ansutningspunkt Denna investering beräknas kosta 55 Mkr varav Båstad svarar får 7 Mkr och Sydvatten får resterande de oavsett sutkostnad. Anäggningen ägs och drivs i sin hehet av Sydvatten. Partema ska gemensamt söka samordningsarrangemang med t ex gemensam edningsfåräggning så att önsamma hehetsösningar prioriteras. Partema ska dea ika på eventuea nettosamordningsvinster. Sydvatten äger ensamt besuta om närmare utformning, dimensionering mm av ovan nämnda anäggningar. Då vattnet från Ringsjöverket transiteras genom Hesingborgs vattentäkt i Örby samt dear av Hesingborgs vattennät krävs att föjande fårutsättningar är uppfyda innan överföringsedningen ti Båstad anäggs.. Gitigt transiteringsavta mean Hesingborgs stad och Sydvatten som innefattar Ängehoms och Båstads dricksvattenbehov (idag enbart Höganäs) i enighet med de principer som styresen i sydvatten besutat om. B åstad erhåer kostnadsfritt det vattentryck som Sydvatten evererar ti ansutningspunkten i Båstad varefter Båstad ombesäjer tryckhåning i det kommunaa distributionsnätet. 5. Tigängiga försörjningsaternativ Försörjningen kommer i fårsta hand att ske med Bomenvatten från Ringsjöverket via Hesingborg och Ängehom. Ringsjövatten används som reservråvattentäkt I viss mån kan även Vombverket utnyttjas får försörjning av NV Skåne. Båstad erhåer även reservförsörjningsmöjighet från Örbytäkten i Hesingborg vars konstgjorda grundvattenmäktighet utgör en osedvanigt stor och får hea regionen viktig reservoar. Vidare får Båstad även tigång ti Ängehoms vattenverk såsom reservfcirsöjningsatemativ. Sydvatten har dessutom i sina framtidspaner en ny överföringsedning från Bjuv ti Ängehom får att ytterigare öka redundansen och därmed säkerheten får NV Skånes vattenförsörjning

16 6. Fördening av kostnader enigt konsortiaavta Kostnaderna mean Sydvattens deägare regeras i gäande konsortiaavta. Kommunernas fokmängd igger ti grund for fordeningen av den fasta kostnaden medan den faktiska vattenanvändningen regerar den röriga kostnaden. Båstad ska föja de principer som regeras i konsortiaavtaet vad gäer den röriga kostnaden. Med hänsyn ti den begränsade ansutningsgraden och de hänsyn som tidigare tagits ti iknande forhåanden hos sydvattenkommuner samt de kakyunderag som egat ti grund for partemas stäningstaganden ska den fasta avgiften i 2012 års nivå vara 3,2 Mkr. Vid framtida höjningar av den fasta avgiften ska Båstads avgift höjas med motsvarande procentuea de som for Sydvatten som hehet. I övrigt gäer for vatteneveranser ti Båstad Sydvattens vid var tid gäande Vatteneveransbestämmeser, iksom bestämmeserna i konsortiaavtaet och ägardirektiv. Under perioden fram ti den tidpunkt då överföringsedningen ti B åstad är fårdigstäd och drifttagen ska B åstad inte erägga vare sig fast eer rörig avgift. 7. Garanti Vikoren ovan är baserade på antagande om årig vattenanvändning enigt 2 de forsta 25 åren. Båstad åtar sig att inti ett beopp av inedningsvis högst den verkiga investeringens storek reducerad med sju (7) mijoner kronor ersätta Sydvatten for det fa att Båstad väjer att avsuta samarbetet i Sydvatten och övergå ti annan försörjningsform än genom Sydvatten. Det garanterade beoppet (verkig investering minus sju mijoner kronor) ska reduceras med 1/25 efter utgången av varje kaenderår, med början efter det kaenderår som everanserna från Sydvatten startar. Det vid vmje tidpunkt återstående beoppet av garantin ska utbetaas kontant ti Sydvatten om och när Båstad väjer att upphöra med samarbetet i Sydvatten och därmed övergå ti annat försörjningssätt Utbetaning ska ske före utgången av det aktuea kaenderåret då B åstad träder ur konsortiaavtaet i Sydvatten. Sådan utbetaning ska anses utgöra ersättning for sydvattens intäktsbortfa. I det fa garantin utöses ska den överföringsedning som byggts for Båstads försörjning (Ängehom-Grevie kyrkby) och som beskrivs närmare i 4 ovan överämnas ti Båstad. Överämnandet ska ske vid samma tidpunkt som ersättningen ti Sydvatten utbetaas. 7. Tidpan Entreprenadarbetena utfors företrädesvis under sommarhavåret. Dessforinnan behövs minst ett och ett havt år for arbeten med edningsrätt, markägarfrågor, systemhandingar, projektering och upphanding. Sydvatten ansvarar for samtiga dessa arbeten samt eventue samordning med andra edningsforäggare. Samforäggning med Båstads panerade arbeten ska i möjigaste mån sökas. Båstad bistår med nödvändiga underag, kommuna panering med fera kommunaa aktiviteter som kan komma att krävas. Med dessa forutsättningar kan en tidpan se ut på föjande sätt: e e Sept-13: Okt-13: Start systemskede och samordning mean partemas paner Båstad besutar om deägarinträde

17 Höst-13: 111 Okt-13-Mars-15: Dec-13: 111 Dec-13: 111 Apr-15-Dec-15 Jan-16 Ägarna besutar om tiäggsavta ti konsortiaavta Ledningsrätt, Markägarfrågor, projektering, upphanding Sydvatten årsstämma faststäer Båstads deägarinträde, Båstad tecknar aktier i Sydvatten och biträder konsortiaavtaet Båstad erägger fu teckningsikvid för nyemissionen Entreprenadarbeten Leveransstart Tidpanen är preiminär. 8. Övrigt Med anedning av Båstads deägarinträde i Sydvatten behöver konsortiaavtaet justeras med de nya förutsättningarna. Detta görs ämpigen i ett mean Båstad och övriga deägarkommuner träffat särskit tiäggsavta ti gäande konsortiaavta. Parternas åtaganden enigt detta avta kan inte ensidigt återkaas eer uppsägas. 9. Tvist Tvist på grund av detta avta ska, om parterna ej kan nå en friviig uppgörese, avgöras i amän domsto enigt den vid tiden för påkaandet gäande svenska agen därom. 10. Övrigt Detta avta gäer under förutsättning av kommunfumäktige i Båstads godkännande iksom styresen i sydvattens godkännande. Detta avta har upprättats i två ikaydande exempar, varav parterna tagit ett vardera. Mamö den Båstad den Emmanue Morfadakis styresens ordförande Sydvatten AB Kerstin Gustafsson Kommunstyresens ordförande Båstads kommun Jörgen Johansson VD Sydvatten AB Kommundirektör Båstads kommun -16-

18 REVISION 2012 Utkast Advokatbyrån Sigeman & Co (MNIAC) Revidering Advokatbyrån Sigeman & Co (MNIAC) Revidering Advokatbyrån Sigeman & Co (MNIAC) Revidering Advokatbyrån Sigeman & Co (MNIAC) Revidering Advokatbyrån Sigeman & Co (MNIAC) Revidering Advokatbyrån Sigeman & Co (MNIAC) Revidering Advokatbyrån Sigeman & Co (MNIAC) KONSORTIALA VTAL FÖR REGIONAL.... V ATTENFORSORJNING GENOM SYDVATTEN AB

19 Avtassutande kommuner Deägarkommunema är Bjuv, Buröv, Esöv, Hesingborg, Höganäs, Kävinge, Landskrona, Lomma, Lund, Mamö, Skurup, Staffanstorp, Svaöv, Svedaa, Veinge och Ängehom. 2 Samarbetsform Samarbetet ska ske genom Sydvatten AB, nedan Sydvatten eer boaget, som bidats år För boaget gäer bifogade boagsordning med de tiägg eer ändringar som besutas av boagsstämma. 3 Boagets ändamå sydvattens uppgift är att uppföra, äga och driva vattenförsötjningsanäggningar för deägarkommunema samt att förse deägarkommunema med vatten från dessa regionaa vattenförsörjningsanäggningar. Deägarkommunema svarar var och en för den okaa distributionen. Anäggningarna består des av produktionsanäggningar och des av erforderiga tunnesystem och edningar for rå- och dricksvatten fram ti förbindesepunktema för respektive deägarkommun. sydvatten ska även kunna säja vatten ti kommun, kommunaförbund eer kommunat företag som inte är deägare. En sådan försäjning får endast ske under förutsättning att deägarkommunemas öpande behov av vatten är tryggat och att deägarkommunemas intressen i övrigt inte skadas. Styresen besutar i vatje enskit fa om genomförande av en sådan affär. Sydvatten ska även kunna förvärva och driva deägarkommunemas vattentjänstanäggningar. Varje sådan affär ska regeras i ett särskit avta som bygger på att aktue deägarkommun svarar för samtiga kostnader som avser dessa anäggningar. styresen besutar i varje enskit fa härom. Sydvatten ska därjämte verka for soidarisk samverkan mean deägarkommunema i syfte att uppnå en ratione och ångsiktig hushåning med tigängiga vattenresurser, viket bör beaktas av deägarkommunema vid investeringar i deras egna anäggningar. 2 (13) -18-

20 sydvattens verksamhet ska prägas av J.!:8.! gh- th L? ! - -':r! { Borttaget: r esu r seffek t i vit et affärsmässighet, for maxima samhäsnytta. 4 sydvattens deägare Sydvatten har bidats för att uppfya deägarkommunemas skydighet att ordna vattenförsörjning. Deägarkommunema är därfor överens om att endast kommuner ti vika Sydvatten ska everera vatten kan vara deägare i Sydvatten. 5 Aktiekapitaet och dess fördening sydvattens aktiekapita uppgår ti kronor. Andeama i aktiekapitaet fördeas mean deägarkommunema efter fokmängd. Vid undertecknandet av detta avta är andeama i aktiekapitaet fordeade i enighet med föjande: B j uv 1,76% Lund 12,87% Buröv 1,94% Mamö 34,05% Esöv 3,75% Skurup 1,74% Hesingborg 15,32% Staffanstorp 2,58% Höganäs 2,93% Svaöv 1,64% Kävinge 3,26% Svedaa 2,36% Landskrona 4,93% Veinge 3,99% Lomma 2,33% Ängehom 4,55% 100% Fördeningen är baserad på deägarkommunemas respektive fokmängd den 3 1 december 2011, enigt statistiska Centrabyråns statistik. Deägarkommunernas andear i aktiekapitaet ska omfordeas vart tionde år. Deägarkommunerna är skydiga medverka ti sådan omfördening av aktiekapitaet som föjer vid tiämpning av bestämmeserna i 9 om nytiträde av kommun. Aktie ska vid omfordeningen enigt ovan överåtas ti kvotvärdet (aktiens ande i aktiekapitaet). Vid ökning av aktiekapitaet ska deägarkommunema detaga i proportion ti sina andear i aktiekapitaet. 6 3 (13)

21 Förbud mot överåtese och pantsättning av aktie Aktie får inte, utöver vad som uttryckigen fåjer av detta avta, överåtas. Pantsättning av aktie får inte ske. 7 Finansiering Deägarkommunerna åtar sig att ämna sin medverkan ti boagets fmansiering enigt vad som anges i denna paragraf. sydvattens investeringar ska fmansieras i forsta hand genom upptagande av ån på kreditmarknaden. sydvatten får också uppta ån av en eer fera deägarkommuner under förutsättning att så sker ti marknadsmässiga vikor. Samtiga deägarkommuner är skydiga att vid behov stäa borgen för Sydvattens upptagande av ån inom den borgensram som boagsstämman har besutat att begära i enighet med denna punkt. Borgensramens storek vid undertecknandet av detta konsortiaavta framgår av biaga [...]. Varje nytt borgensåtagande ska fördeas mean deägarkommunerna i förhåande ti deägarkommunernas ande i aktiekapitaet. Sydvatten ska for städ borgen betaa en årig borgensavgift ti deägarkommunerna i forhåande ti borgensåtagandet Borgensavgiften ska betaas årsvis i efterskott. Borgensavgiftens storek ska bestämmas av boagsstämman. Ett sådant besut är gitigt om det har biträtts av deägare med mer än häften av de avgivna rösterna. Besut om att begära utökad borgensram från deägarkommunerna ska fattas av boagsstämman. Ett sådant besut är gitigt om det har biträtts av deägare med minst två tredjedear av de avgivna rösterna. Deägarkommunerna fårbinder sig att bifaa en sådan begäran av boagsstämman och att tise att nödvändiga åtgärder omgående vidtas. För undvikande av tvive utgör det ett väsentigt brott mot detta avta att inte bifaa ett besut av boagsstämman om begäran om utökad borgensram. sydvatten ska ge deägarkommunerna erforderiga underag for budgetarbete och ekonomisk ångtidspanering. 8 Fördening av kostnader 4 (13)

22 Deägarkommunemas procentuea andesta i anäggningarnas kapacitet ska bestämmas i forhåande ti deägarkommunemas fokmängd vid ingången av föregående kaenderår enigt statistiska Centrabyråns statistik. styresen kan medge viss jämkning av dessa andesta med hänsyn ti b. a. att antaet ansutna vattenforbrukare i deägarkommunen är särskit ågt i förhåande ti fokmängden eer att industriförbrukningen är särskit hög. Andestaen kan omprövas när särskida omständigheter föreigger. sydvattens fasta kostnader ska fördeas mean deägarkommunema efter deras reativa andesta enigt ovan med två decimaer. Röriga kostnader, dvs. kostnader som varierar med vattenproduktionen på marginaen, ska fördeas efter evererad vattenmängd. Den ersättning Sydvatten erhåer av deägarkommunema for de i anäggningarnas kapacitet och för vatteneverans ska motsvara boagets sjävkostnader på så sätt att intäkter och kostnader i princip baanserar varandra. 9 Vikor för nytiiiträdande kommuner Boagsstämman besutar om upptagande av ny deägarkommun. Kommun som inträder i boaget efter den [ange nytt reevant datum] ska. biträda mean deägarkommunema gäande konsortiaavta, och 2. vid nyemission teckna aktier enigt fordeningsprincipen i 5 ti ett en teckningskurs motsvarande aktiemas ande i boagets nettotigångar, baserade på bokförda värden enigt faststäd baansräkning for närmast foregående år. Ny deägarkommun ska svara for kostnader för ansutningen enigt styresens besut i varje enskit fa. 10 Vissa bestämmeser om vatteneverans sydvattens vatteneveranser ti deägarkommunema ska ske på patser som är ämpiga i förhåande ti sydvattens edningsnät och det okaa nätets utformning, varvid en totaekonomisk ösning ska eftersträvas. Tekniska krav i övrigt och andra foreskrifter for sydvattens everanser faststäs av styresen. s (13) -21 -

23 Deägarkommunerna är skydiga att godtaga vatteneverans oavsett i viken av de regionaa anäggningarna vattnet produceras. Deägarkommun får ej utan Sydvattens godkännande distribuera vatten från sydvatten ti mottagare utanfor kommungränsen. 11 Styrese sydvattens styrese ska bestå av 13 edamöter med 14 suppeanter. Styresen utses av deägarkommunerna på föjande sätt: Esöv Hesingborg Landskrona Lund Mamö Ledamöter Suppeanter 2 Övriga deägarkommuner ska gemensamt utse 3 edamöter och 8 suppeanter. För dessa övriga deägarkommuner ska det finnas en vaberedning med särskid arbetsordning om viken dessa deägarkommuner ska träffa överenskommese. Kommun som senare inträder i boaget ska hänforas ti denna grupp av övriga deägarkommuner och biträda överenskommesen om vaberedning, varvid antaet suppeanter ökas med en per ny deägarkommun. Samtiga deägarkommuner garanteras representation genom minst en suppeant. Ordning för inträde som edamot regeras i styresens arbetsordning. styresens uppdrag gäer ti sutet av den årsstämma som hås året efter det år då ordinarie va av kommunfumäktige har forrättats i hea andet (d.v.s. årsstämmorna år 2015, år 2019 o.s.v.). 12 Revisorer För granskning av boagets årsredovisning jämte räkenskaper samt styresens och verkstäande direktörens förvatning utses av boagsstämman en auktoriserad revisor och en suppeant. De två största deägarkommunerna utser vardera en ekmannarevisor och en suppeant. 6 (13) -22 -

24 Samtiga revisorers och suppeanters uppdrag gäer ti sutet av den årsstämma som hås under det fjärde räkenskapsåret efter det år då revisorn utsågs Gämikt 9 kap. 21 aktieboagsagen). Lekmannarevisorerna och dessas suppeanter ska utses vid den årsstämma som hås året efter de år då ordinarie va av kommunfumäktige har fönärtats i hea andet, dvs. årsstämmorna år 2015, år 2019 osv.). 13 Boagets redovisningshandingar Från boaget ska varje deägarkommun i samband med kaese ti årsstämma erhåa avskrifter av de av boagets redovisningshandingar som ska behandas på årsstämma. Deägarkommunernas revisorer äger rätt att om de så önskar få insyn i boagets räkenskapshandingar. 14 Löpande samråd och information För öpande samråd och information ska finnas:._--g)1:_ tf!!9j.!s_fr.f.s: IJJ!:M f!!kc!!! _!1_1: - _(J_)-9. 9.!! A i 9.!.<?. -!!_O)-!.P.PJ_ (_]. _ från samtiga deägarkommuner. Ordinarie edamot och suppeant ska vara antingen i deägarkommun anstäd tj änsteman med ansvar fcir vattenförsörjningsfrågor, eer, i förekommande fa, i extern, heägd eer tisammans med andra kommuner deägd, driftsorganisation anstäd tjänsteman med motsvarande ansvar. Detta organ ska behanda tekniska och driftsmässiga frågor utifrån en hehetssyn på försörjningskedjan g!.f!! /1_()!s_! t _s_ fj!!!:4_cf ()!KC!!!_!1_1: - )_( ( ) <?r (_t: -! -!!g_!! _<?_<: - )_( ( ) suppeanter. Deägarkommunerna Mamö, Hesingborg, Landskrona, Esöv och Lund utser vardera en ordinarie edamot och en suppeant. Övriga deägarkornmuner utser genom den i 11 nämnda vaberedningen tisammans en ordinarie edamot och en suppeant. Detta organ ska behanda ekonomiska och fmansiea frågor av ägarkaraktär, viket band annat innefattar framtagandet av styrdokument _ --{LB_o_rtt_a-= g_et_: _ Borttaget:. Ett ägarsamråd med en () ordinarie edamot och en () suppeant från samtiga deägarkommuner. Ordinarie edamot och sup.peant ska vara ägarrepresentanter for respektive deägarkonunun. 1 'I 2 3, J?!_! (-.C. - <? g_i_ - -!! - - <_?!_g!!!:!- - - I:_!!!(_!_i_r: -!!:!.fx ( ga!_g Borttaget: Äg ar s amrådet ska o vaije ar. Tjänsteman ra n y vatten a ar h sammanträde. f o S d k 11 'I oc h s k a vara or d"' 1Öran d e VI 'd sammanträda minst två gånger vaje år. Styresens ordforande kaar ti och ska vara ordforande vid sammanträde. 'I 7 (13) -23 -

25 Vid samrådsorganens sammanträden och övriga arbete ska detaga de ijånsternån inom Sydvatten som har ansvaret för Sydvattens verksamhet inom respektive fackområden. 15 Utövande av rösträtt m.m. Deägarkommunema förbinder sig att vid utövande av sin rösträtt på boagsstämma och genom sina representanter i styresen ävensom ejest tise att bestämmeserna i detta avta uppfys. 16 Avtasbrott Deägarkommun som gör sig skydig ti väsentigt brott mot detta avta, samt inte efter skriftig erinran därom vidtar rättese inom sextio (60) dagar efter mottagandet av sådan erinran, är skydig att på begäran av annan deägarkommun omgående begära utträde ur detta avta i enighet 17 nedan. 17 Utträde Deägarkommun har rätt att begära utträde ur detta avta. Utträde ska ske vid den tidpunkt som övriga deägarkommuner bestämmer, dock senast tov (12) månader efter det att begäran om utträde framstädes. Övriga deägarkommuner ska inösa den utträdande deägarkommunens aktier senast på dagen för utträdet. Inösen ska ske i förhåande ti deägarkommunemas andear i aktiekapitaet vid tidpunkten fcir framstäan om begäran om utträde. Mot bakgrund av skäen ti sydvattens bidande, ändamået med sydvattens verksamhet och upprättandet av detta aktieägaravta är deägarkommunema överens om att ösenbeoppet per aktie vid inösen enigt denna punkt ska motsvara aktiens kvotvärde, oavsett dess verkiga värde. Deägarkommun som träder ur detta avta ska dessutom ersätta sydvatten för den kostnad, skada och förust som sydvatten eer deägarkommunema åsamkas på grund av att deägarkommunen träder ur avtaet. Om en deägarkommun träder ur detta avta som en föjd av ett väsentigt avtasbrott ska den utträdande deägarkommunen dessutom ersätta Sydvatten för den kostnad, skada och förust som sydvatten eer deägarkommunema åsamkas på grund av deägarkommunens avtasbrott. 8 (13) -24 -

26 Om deägarkommunerna inte inom fyra (4 ) månader efter det att begäran om utträde framstädes kan komma överens om den ersättning som den utträdande deägarkommunen ska betaa ti Sydvatten enigt denna punkt ska utåtande om ersättningen inhämtas från en oberoende värderingsman utsedd av deägarkommunerna. Om deägarkommunema inte inom sex (6) månader efter det att begäran om utträde framstädes enats om vem som ska utses ti sådan värderingsman, ska värderingsmannen på deägarkommuns begäran utses av Stockhoms Handeskammare. Värderingsmannen ska bestämma ersättningen enigt bestämmeserna i denna punkt, beräknat per tidpunkten fcir framstäan om begäran om utträde. Kostnaderna för värderingsutåtandet från den oberoende värderingsmannen ska ti häften betaas av den utträdande deägarkommunen och ti återstående de av övriga deägarkommuner i förhåande ti deägarkommunernas andear i aktiekapitaet vid tidpunkten för framstäan om begäran om utträde. Utträde ur detta avta påverkar inte gitigheten av eventuea avta mean den utträdande deägarkommunen och Sydvatten. Utträde ur detta avta påverkar inte heer gitigheten av åtaganden som den utträdande deägarkommunen må ha gentemot sydvatten eer annan deägarkommun på gmnd av detta avta och som uppkommit före tidpunkten fcir utträdet. Vid utträde ska deägarkommunerna upptaga förhandingar om övriga vikor för den utträdande deägarkommunens utträde ur detta avta. 18 Avtaets gitighet Detta avta träder i kraft då det undertecknats av samtiga parter och gäer ti och med den 31 december 201i':... Q _ip J.- g - - Y._ g E.<5? \- - -g_i_:(t _i_g 11, Jj { B o r tt_ a -= g - e t_ : _3 övriga deägarkommuner säger upp avtaet senast fem (5 ) år före utgången av avtastiden, förängs avtaet automatiskt med.fe_!_(!:,2.)_ -U g ṯ <i_k -(?2_ { Borttage t : t io uppsägningstid. Om uppsägning som nu sagts sker, upphör avtaet att gäa mean {;=B o r tt a g e : o======< t samtiga parter, såvida inte annat överenskoms. Deägarkommunerna är överens om att genomföra en gemensam översyn av avtaet vid utgången av den initiaa avtasperioden samt därefter, om tiämpigt, vid utgången av de förängda avtasperioderna omf I_I -(!2_ : -{ Bor. - - tt age t: - - t io Om detta avta sägs upp ska deägarkommunerna upptaga forhandingar om vikoren fcir deägarkommunernas fortsatta samarbete i boaget och boagets bestånd {;=B o rtt a g e t : o======< 9 (13) -25-

27 19 Tidigare avtas upphörande m.m. När detta avta godkänts och undertecknats av deägarkommunema upphör det tidigare konsortiaavtaet att gäa. Va enigt 11 forrättas vid forsta årsstämma och va enigt 12 förrättas vid första tiämpiga årsstämma efter avtaets godkännande och undertecknande. A v detta avta har deägarkommunema tagit var sitt exempar. Bjuv den BJUVS KOMMUN BURLÖVS KOMMUN Esöv den ESLÖVS KOMMUN Hesingborg den HELSINGBORGs STAD 10 (13) -26-

28 Höganäs den HÖGANÄS KOMMUN Kävinge den KÄ VLINGE KOMMUN Landskrona den LANDSKRONA STAD Lomma den LOMMA KOMMUN Lund den LUNDS KOMMUN 11 (13) - 27-

29 Mamö den MALMÖ STAD SKURUPS KOMMUN Staffanstorp den STAFFANSTORPS KOMMUN Svaöv den SVALÖVS KOMMUN Svedaa den SVEDALA KOMMUN 12 (13)

30 NN V einge den VELLINGE KOMMUN NN ÄNGELHOLMs KOMMUN 13 (13)

31 BAJ3TADS KOMMUN unstyr sen (4) Dnr...\.9.9.\.\J.:. O I Avsiktsförkaring mean Båstads kommun och Sydvatten AB Sydvatten AB (Sydvatten) och Båstads kommun (Båstad) har under en tid fö rt diskussioner om ett samarbete kring dricksvattenförsötjningen samt om att Båstad ska träda in som deägare i Sydvatten. Diskussionerna har resutemt i ett koncept som innefattar deägarinträde i Sydvatten samt en ansutning ti Sydvattens distributionsnät. Båstad har för avsikt att fö rsörja södra kommundeen (söder om åsen) från sydvatten medan den norra kommundeen fö rsörjs på annat sätt. Ansutningen fi. ån Sydvatten sker via Ängehom, vars deägarinträde i Sydvatten är en fö rutsättning fö r samarbetet mean B åstad och Sydvatten. Ansutningspunkt är tänkt att upprättas i Grevie Kyrkby. Parternas diskussioner har nu nått ett sådant stadium att man funnit det ämpigt att i denna avsiktsförkaring sammanfatta sina nuvarande ståndpunkter och avsikter beträffande det tänkta samarbetet. Deägarinträde garanterar Båstad erforderig de av den ediga kapacitet som Sydvatten kan erbjuda nya deägarkommuner och de ekonomiska vikor som kan förädas härigenom. Sydvatten har under 20 O anagt en ny ansutningsedning ti Höganäs konunun. I syfte att fö rbereda en framtida ansutning av Ängehom och Båstad har Sydvatten dimensionerat och på andra sätt anpassat denna edning med kapacitet och okaisering fö r att kara även framtida f0rsö1jning ti dessa kommuner. Kostnaden for denna extra satsning uppgår ti ca 20 Mkr. En vidare ansutningsedning ti Ängehom, som är en fotutsättning för Båstads ansutning, är panerad att byggas under 2013/2014. I samband med det eer som en direkt fojd anäggs ämpigen ansutningsedningen från Ängehom ti B åstad. sydvattens tretton deägarkommuner ingick 2005 ett nytt konsortiaavta, band annat vad gäer vikoren fo r nytiträdande deägarkommuner. Avtaet har på ett avsevärt sett öppnat upp möjighetema fö r nya deägarkommuner att träda in i Sydvatten. Seran dess har Bjuvs och Skurups kommuner inträtt som nya deägare samt Svedaa kommun utökat sitt deägarskap i Sydvatten. Diskussioner förs med ytterigare ett anta kommuner om deägarinträde och ansutning ti Sydvatten.

32 2 (4) Gäande riktinjer enigt konsortiaavtaet för nytiiiträdande deägarkommuner: Ny deägare ska godkännas av boagsstämman, 9 Ny deägare ska fo rvärva anta aktier enigt samma p'inciper som nuvarande deägare, 5 Sydvatten evererar vatten ti en punkt som styresen besutar om i varje enskit fa, 10 Ny deägare ska bära sin de av Sydvattens fasta respektive röriga kostnader, 8. Nuvarande aktiekapita och dess fordening B j uv 1,84 % Buröv Esöv 3,93 % Hesingborg Höganäs 3,07 % Kävinge Landskrona 5,16 % Lomma Lund 13,49 % Mamö Skurup 1,82 % Staffanstorp Svaöv 1,71 % Svedaa 2,04 % 16,05 % 3,41 % 2,45 % 35,68 % 2,70 % 2,47 % V eiinge 4,18 % Koncept för deägarinträde och ansutning 1. Aktieförvärv och fördening av kostnader Båstads ägarand e i Sydvatten bestäms av Båstads totaa invånaranta i reation ti övriga deägares. Ägarandeen kommer att uppgå ti ca 1,8 %. Formerna fo r aktieförvärv och inträdet i övrigt som deägare ska fö ja gäande konsortiaavta. Den totaa teckningsikviden uppgår ti ca 11 Mkr med 20 O års räkenskapsår som underag. Genom deägarinträdet reserveras erforderigt utrymme för Båstad i sydvattens ediga produktionskapacitet på de vikor som de reaiseringsbara förädingsvärdena ger utrymme ti, en fö rutsättning som innebär att Sydvatten bekostar hea eer merpatten av överföringsedningen ti mean Ängehom och Båstad. sydvattens fa sta kostnader, cirka 80 % av kostnadsmassan, fordeas mean deägarkommunerna efter deras reativa andestal Övriga kostnader (röriga) fö rdeas efter evererad vattenmängd. Den röriga kostnaden är 70 öre per kubikmeter. Den fasta avgiften fö r B åstad justeras med hänsyn ti den ande av kommunens försörjning som sker från Sydvatten. Översagsmässigt bir den fasta kostnaden ca 3,2 Mkr per cf::i!j -31-

33 3 (4) år. Dessa kostnader (fast och röriga) aktuaiseras forst vid den tidpunkt då investeringen är genomfård och everansen har påbötjats ochjusteras efter den grad av få rsörjning och evererad vattenmängd som faktiskt sker från Sydvatten. 2. Investeringar och fysiska ansutningar Representanter få r Ängehom och Sydvatten har utarbetat en få rsötjningsstrategi som syftar ti att skapa så gynnsamma fårhåanden som möjigt får båda parter. En överfåringsedning anäggs mean Ängehom och Grevie Kyrkby i Båstad. Ledningen är kostnadsberäknad ti c a 50 Mkr av viken Sydvatten bekostar %. KostnadstOrdeningen ska regeras i ett kommande avta mean parterna och fåregås av mer detajerade utredningar och beräkningar. Sjävkostnadsprincipen gäer såvä gentemot befintiga som tikommande deägarkommuner. Försötjningen kommer i forsta hand att ske med Bohnenvatten från Ringsjöverket via Hesingborg och Ängehom. Ringsjövatten används som reservråvattentäkt I viss mån kan även Vombverket utnyttjas for få rsötjning av NV Skåne. Båstad erhåer även reservfcirsötjningsmöjighet från Örbytäkten i Hesingborg vars konstgjorda grundvattenmäktighet utgör en osedvanigt stor och for hea regionen viktig reservoar. Vidare får Båstad även tigång ti Ängehoms vattenverk såsom i eservfårsörjningsaternativ. sydvatten har dessutom i sina framtidspaner en ny övetfciringsedning fi:ån Bjuv ti Ängehom iir att ytterigare öka redundansen och därmed säkerheten iir NV Skånes vattenfcirsötjning. Överföringsedningen ti Ängehom är panerad att anäggas 2013/2014. Ledningen ti Grevie Kyrkby kan ankäggas paraet med denna eer därefter, viket partema ska komma överens om. styreserepresentation Enigt konsortiaavtaet, 11, ska Sydvattens styrese ha fcijande sammansättning: Esöv He singborg Landskrona Lund Mamö Övriga Ledamöter Suppeanter 2 7 För övriga de ögarkommuner som enigt ovan ska nominera edamöter och suppeanterfinns en vaberedning, med särskid arbetsordning, om viken dessa kommuner ska träffa överenskommese. Kommun som inträder i boaget ska hänforas ti denna grupp av kommuner och ska biträda överenskommesen om vaberedning.

34 4 (4) Som deägare kommer Båstad såedes att erhåa en styresepats i fonn av ordinarie edamot atemativt suppeant. Kons01tiaavtaet är skrivet på 50 år och gäer ti utgången av Deägarkommunerna har därför sagt upp avtaet för omförhanding viket kan innebära att fonnema för samarbetet kan komma att justeras. Besutsgång och sutig överenskommese Sydvatten och Båstad är överens om att verka fo r en ångsiktigt robust, säker och högkvaitativ hehetsösning for kommunens dricksvattenförsörjning och därmed ett deägarskap för B åstad i Sydvatten. Besut härom ska i förekommande fa fattas av Båstads kommunfumäktige och boagsstämman i Sydvatten. Patiema är inforstådda med att ovan berörda samarbete och därti hörande rättigheter och skydigheter atjämt är fö remå fo r forhanding och bir bindande fö rst genom att sutigt avta i förekommande fa ingås. Denna handing har upprättats i två ikaydande exempar, varav pa1terna tagit ett vardera. Mamö den :{\!I Emmanue Morfadakis Ordförande Sydvatten AB Båstad den? /JA. )b'-\ Ahe'tfeAkesson Kommunstyresens ordförande Båstads kommun IngebL(dzm Teknik- och servicechef Båstads kommun -33 -

35 - KOMMUN BÅSTADS Ekonomiutskottet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Bad KS eu dnr. KS 2092/ Direktiv inför konkurrensutsättning av kommunens måtidsverksam het. Ärendebeskrivning Kommunstyresen besutade att från och med 2013 säppa kravet att resutatenheterna inom barnomsorg, skoa och vård-och omsorg endast skue få köpa mat från Båstad kommunrestauranger.. Ekonomiutskottet besutade , 194, att avvakta med fuskaig konkurrens utsättning av kommunens måtidsverksamhet inti dess A) Att det finns regeverk som styr " affärsförhåand et" mean verksamheterna och Båstad kommunrestauranger. B) Att kommunstyresen fattat ett eventuet besut om "ägsta kvaitet" på maten ti förskoor, grundskoor, gymnasieskoor och vård- och omsorgsverksamheten i Båstads kommun. C) Att rättsäget avseende "Lagen om offentig upphanding" utreds beträffande enskida resutatenheters upphandingfinköp av färdig mat i förhåande ti kommunens centraa upphanding av ivsmede. 2. Förvatningen fick i uppdrag att ta fram regeverk och avtasförsag enigt punkt A) ovan, att ta fram försag ti "ägsta kvaitet" på maten enigt punkt B) ovan samt att utreda rättsäget enigt punkt C) ovan. Besutsunderag Försag ti besut Tjänsteskrivese med tihörande biagor från måtidschef Ua Johansson, daterad , biaga. Ekonomiutskottets försag ti kommunstyresen: Kommunstyresen besutar:. Regeverk och avtasförsag enigt punkt A i tjänsteskrivesen och enigt biaga, 1:1 och 1:2 antas. 2. Kvaitetsnivån på maten enigt punkt B i tjänsteskrivesen och enigt biaga 2 antas. 3. Kommunstyresen anser att rättsäget avseende "Lagen om offentig upphanding" är utredd enigt punkt C. Utskott/presidium justerandes signaturer KS/nämnd KF Utdragsbesty rkande ) "'