Kommunfullmäktiges sammanträde - kompletterande handlingar

Transkript

1 Vimmerby kommun www. vimmerby.se Kommunstyreseförvatningen, Administrativa avdeningen TIG KUNGÖRELSE (1) Kommunfumäktiges sammanträde - kompetterande handingar Tid Måndagen den25mars 2013, k. 18:30. Pats Penisaen, Stadshuset, Vimmerby Kompetterande handingar ti föjande ärenden: 7. Interpeation städ ti kommunstyresens ordförande Micae Gennfak (M) om chefsutbidning i edarskap- interpeationssvar och debatt. 8. Kostverksamheten i Vimmerby kommun - konvertering ti tiagningskök 9. Arbetsordning för fumäktige - information O. Strandskyddspan-andsbygdsutvecking i strandnära äge - anta. 14. Sommartorget - huvudmannaskap 15. Anhåan om ekonomiska mede för iordningstäande av expoateringsornråde, Krönsmon och Östra Ceos. 16. Bestämmeser om ersättning ti styreseedamöter i av Vimmerby kommun ägda boag - revidering med anedning av organisationsförändringar. VIMMERBY KOMMUN Kommunfumäktige Vimmerby den 20 mars 2013 LEIF LARSSON Ordförande :?Z:----~ Therese Jigsved Kansijurist ;t~~-./ 1

2 2

3 f\7jmmerby KOMMUN <<;:msiovdeningen 1/2 Länsstyresen i Kamar än I?IROTO KO Dm: Länsstyresen utser ny edamot/ersättare i koj'nmunfumäctige från och med den 13mars 2013 ti och med den 31 oktober 20J4.!Kommun: Vimmerby?arii: Arbetarepartiet-Sociademokraterna Ny edamot: Sandra Larsson Ny ersättare: Bo Pamer [\_vgången edamot: Åke Ströberg_ De som berörs av besutet har markerats med en asterisk (*) i föjande sammanstäning. Vimmerby Ledamot J an Henriksson Heen Nisson Kenneth Björkund Eva Bergund Michae Svensson Lis Gennfak Sandra Larsson * Maria Samuesson Kje Btiow Anita Westerback Lennart Nygren Anders Koran Anders Sundberg Annika Högberg Anders Enqvist Håkan Konffi Peter Högberg Ersättare. Mustafa Badran 2. Britta Grahn 3. Mats Hagman 4. Wivi-Anne Karsson 5. Lars-Inge Green 6. Anna Björkund 7. Bo Stigstedt 8. Maria Bäter-Stridh 9. Bo Pamer * 3

4 /f~tv~// (::?o3.?3/ 212 Bevis utfärdas för den som berörs av besutet. Den som vi överdaga detta besut kan göra det skriftigen hos Vaprövningsnämnden. Skrivesen ska ha kommit in ti Länsstyresen, Mambrogatan 6, KALMAR inom tio dagar efter dagen för detta besut. Kopia ti Kommunfumäktige V Ny edamot Ny ersättare Partiet Pärmen 4

5

6 VIMMERBY KOMMUN Kommunstyresefårvatningen AEKN TJÄNSTESKRIVELSE Diarienummer: 40/2013/109 Id: (2) Sandor Högye (SD) Svar på interpeation städ ti kommunstyresens ordförande an~ gående kommunens edarskapsutbidning Sandor Högye (SD) stäer i interpeationen tre frågor ti kommunstyresens ordförande om upphandingen av edarutveckingsprogrammet Svaren redovisas här nedan under respektive fråga: ) Varför föräggs denna utbidning ti en dyr konferensanäggning istäetför ti exempe i Stadshuset, då stora summor kan sparas, i synnerhet med tanke på hur mycket annat som stramas åt i kommunen? Svar: I skrivande stund är inte upphandingen av konferensanäggning avsutad och vi vet därfår inte kostnad eer viken anäggning som är aktue. Den erfarenhet som finns inom den här typen av utveckingsinsatser pekar på att detagarna behöver en sammanhåen tid för att få ut så mycket som möjigt av utbidningen. I utbidningen ingår oika dear som t.ex. att bi varse sina styrkor i reationer med andra människor (Strength Depoyment Inventory SDI) och utveckande edarskap med feedback på detagarens edarstil Ledarutveckingsprogrammet består av sex mötesifåen och varje mötestifäe omfattar två dagar. Den gemensamma kväen bir en de i utbidningen som påverkar utveckingen i gruppen. När man gör ett avbrott tar det tid att komma igång igen. Dessutom får detagarna möjighet att koncentrera sig på utbidningen och ha en viss distans ti vardagsprobemen på sin arbetspats. Ledarutveckingsprogrammet syftar ti att stärka kommunens edare/chefer i deras arbete för att band annat kara en ekonomi i baans, everera ett visst överskott för att kar kommande behov av investeringar, everera god kvaitet på evererade tjänster ti kommunens invånare och dessutom bidra ti att kommunen är och uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. 2) Anser du att ett anbudsförfarande av detta sag, där endast ett företag ärnnar anbud kan ha skötts på rätt sätt? Svar: Anbudsförfärandet av edarutveckingsprogrammet har gått ti på rätt sätt. Vimmerby kommun gjorde en så kaad förenkad upphanding enig Lagen om offentig upphanding (LOU). En förenkad upphanding gör man för inköp av varor och tjänster upp ti cirka 1,9 mijoner kronor. I samråd med upphandingsenheten i Västerviks kommun gjordes ett fårfrågningsunderag där kriterierna får de krav som kommunen hade på denna upphanding skrevs Postadress Besöksadress Teefon stadshuset Stångågatan VIMMERBY Fax Organisationsnummer InneharF-skattebevis Bankgiro PusGiro E-post kommun@vimmerby.se W ebbpats 6

7 in i underaget, tisammans med övriga formea krav som stäs vid upphanding. 2 Förfrågningsunderaget för edarutveckingsprogrammet offentiggjordes, enigt rutin, på kommunens hemsida och i systemet VISMA OPIC AB, som är ett verktyg för upphanding som aa företag har tigång ti. Anbudstiden var från början satt ti tre veckor i juni För att öka möjigheten för anbudsgivare att ämna in offert förängdes anbudstiden med ytterigare några veckor och kom sammanagt att igga ute under juni ochjui Då endast ett anbud hade kommit in vid anbudstidens utgång, gjordes en utvärdering och bedömning mot andra upphandingar som kommunen gjort förut. Anbudetjämfördes också mot andra kommuners upphandingar med iknande tjänst. Anbudspriset var 31 O 000 kronor för 70 detagare under tre år och i anbudet finns en option med om kronor. Kostnaden konstaterades vara skäig. 3) Har du gjort någotför att närmare undersöka hur det är möjigt att kommunen bara fick ett anbud? Svar: Vid en genomgång i upphandingsverktyget VISMA kan man se att 56 företag har varit inne och tittat på förfrågningsunderaget för edarutveckingsprogrammet. Skäet ti varför endast ett företag vade att ämna anbud har vi inte vidare undersökt då anbudet anses vara konkurrenskraftigt. Teefon: E-post: micae.gennfak@vimmerby.se 7

8 8

9 VIMMERBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sidnr Sammanträdesdatum 1(8) Kommunstyresen KS 93 Dnr 53/2013 Kod 012 Kostverksamheten i Vimmerby kommun- konvertering ti ti ~ agningskök Kommunstyresens besut Kommunstyresen föresår kommunfumäktige besuta att. Vimmerby kommuns kostproduktion ska ske genom tiagning på pats i föjande kök: Vimarskoans tiagningskök, Storebro skoa, Södra Vi skoa, Vidaa omsorgsboende, Frödinge skoa, Rumskua skoa, Astrid Lindgrens skoa i Vimmerby, Tunaskoa och Vimmerby gymnasieskoa, 2. konveieringen ti tiagningskök ska ske successivt för att vara het kai hösten 2014 och efter att nödvändigakakyer presenterats för va1t och ett av köken, 3. antaet maträtter som serveras ska vara två vanmätter, varav en fugod vegetarisk och därutöver ett vä kompone1'at saadsbord, och 4. kostenheten, inom befintig upphanding, i så stor utsträckning som möjig ska handa närproducerat Reservation Heen Nisson (S), Peter Högberg (S), Lis-Astrid Andersson (S) och Lars Johansson (V) reserverar sig mot besutet i punkt ti förmån för eget yrkande. Kommunstyresen besutar att. åta undersöka vika förskoor som skue kunna vara ämpiga att återöppna tiagningskök i, och kostnader härför 2. som princip tiämpa tidspanen att först konveiera Astrid Lindgrens skoa, därefter köken i de mindre täto1ierna, och sist gymnasieskoans kök ti höstterminen 2014 Protokojusterare / ' 1 Utd~ 9

10 VIMMERBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sidnr Sammanträdesdatum 2(8) Kommunstyresen uppdra åt kommunstyreseförvatningen att undersöka möjighet ti everans av kyd mat ti andra kommuner 4. som inriktning ange att kommunstyresen vi se kompetenshöjande insatser i köken och en framtida rekytering av kockar med fokus på tiagning från grunden 5 samhäsbyggnadsavdeningen redovisar investeringsbudget för eventuea åtgärder i köken samt anger en prognos för driftkostnaderna årigen av den nya kostorganisationen. Imiktningen för konve1teringar är att den ska irnymrnas inom befintig kostnadsnivå 6. åta samhäsbyggnadsavdeningen återkomma ti kommunstyresen med en rappmtering av processen och utveckingen inom kostverksamheten var tredje månad. Reservation Heen Nisson (S), Peter Högberg (S), Lis-Astrid Andersson (S) och Lars Johansson (V) reserverar sig mot besutet i punct 2 ti förmån för eget yrkande. Ärendet Vid kommunstyresens sammanträde ~ 19 redovisade kostchef Mikae Pam utredningen om oika aternativ ti nya produktionsösningar för kostverksamheten. Anedningen ti utredningen är att Vimarköket är överbeastat. Genom konverteringen av ett anta mottagningskök ti tiagningskök kommer Vimarköket att avastas och få den beäggning det är avsett för. Dessutom är sårbarheten i dagens system mycket stor, då Vimarköket står för största deen av tiagningen. Drabbas köket av maskinhaveri ger det stora konsekvenser. I utredningen som presenterades, redovisades två oika aternativ. Aternativen redovisades med försag på kök som kan konve1teras ti tiagningskök för- och nackdear med konveieringen och ekonomiska konsekvenser. Utöver försaget om konve1tering föresås dessutom kompetenshöjning av persona, från ekonomibiträde ti kock. Det bir en positiv kompetenshöjning då ett tiagningskök måste bemannas av minst en kock. Ärendet diskuterades och edamöterna efterfrågade ett tredje atemativ, d v s att ytterigare mottagningskök konve1ieras ti tiagningskök Kostchef Mikae Pam uppmanades att återkomrna ti kommunstyresens sammanträde med ytterigare försag. Protokojusterare 10

11 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sidnr Sammanträdesdatum 3(8) Kommunstyresen Vid kommunstyresens sammanträde , KS 71, föreåg tre oika aternativ ti ny produktionsösning för kosten. Samtiga aternativ avastar Vimarköket ti den beäggning köket är avsett för, aternativ tre ti och med något mer. KostchefMikae Pam och samhäsbyggnadschef Mikos Hathazi detog vid sammanträdet. Försag ti besut Aiansen föresog kommunstyresen ta föjande inriktningsbesut för samverkan inom CESAM: att att att att att att att att att Vimmerby kommuns kostproduktion ska ske genom tiagning på pats i föjande kök: Vimarskoans tiagningskök, Storebro skoa, Södra Vi skoa, Vidaa omsorgsboende, Frödinge skoa, Rumskua skoa, Astrid Lindgrens skoa i Vimmerby, Tunaskoa och Vimmerby gymnasieskoa konverteringen ti tiagningskök ska ske successivt för att vara het dart i juni 2014 och efter att nödvändiga kakyer presenterats för vart och ett av köken åta undersöka vika förskoor som skue kmma vara ämpiga att återöppna tiagningskök i, och kostnader härför som princip tiämpa tidspanen att först konvertera Astrid Lindgrens skoa, därefter köken i de mindre tätmierna, och sist gymnasieskoans kök uppdra åt förvatningen att undersöka möjighet tieverans av kyd mat ti andra kommm1er som inriktning ange att kommunstyresen vi se kompetenshöjande insatser i köken och en framtida reaytering av kockar med fokus på tiagning från grunden samhäsbyggnadsavdeningen redovisar investeringsbudget för eventuea åtgärder i köken samt anger en prognos för driftkostnaderna årigen av den nya kostorganisationen. Inriktningen för konve1ieringar är att den ska inrymmas inom befintig kostnadsnivå antaet maträtter som serveras ska vara en varmrätt, en vegetarisk och ett vä komponerat saadsbord kostenheten, inom befintig upphanding, i så stor utsträckning som möjig ska handa närproducerat Protokojusterare Utdrags be ' m{g VUJzJJ~d 11

12 Sammanträdesdatum Kommunstyresen SAMMANTRÄDEsPROTOKOLL sidnr 4(8) att åta samhäsbyggnadsavdeningen återkomma ti kommunstyresen med en rappmiering av processen var tredje månad. Yrkanden Peter Högberg (S) yrkade att ärendetåtenemitteras för att få svar på föjande frågor:. Hur stort svi1m var det med det gama tiagningssystemet? 2. Hur garanterar man att man fmisättningsvis kan aga maten från grunden när man inte kunde det med de tidigare tiagningsköken? 3. Hur ser avtaen med everantörer ut om det bir fer stäen att ämna varor på? 4. Hur garanteras det att det finns mat ti eeverna på utsatt tid med den föresagna förändringen? 5. Hur påverkar en återgång ti tiagningssystem stressen på personaen 6. Varför skinad på förra utredningens krav på investeringar ti de nya? 7. Hur kan man förbättra uppäggningen både gäande det hemkörda och det som äggs upp på avdeningar? 8. Hur karar man att aga mat från grunden när man samtidigt i de festa försagen minskar antaet persona? Besutsgång Ordförande fann att två försag föreåg och städe dessa mot varandra. Efter städ proposition fann ordföranden att kommunstyresen bifait aiansens försag. Votering begärdes och föjande propositionsordning städes upp och godkändes: Den som vi att ärendet ska avgöras idag röstar ja. Den som det ej vi röstar nej. Vi1mer nej har kommunstyresen besutat i enighet med Peter Högbergs (S) yrkande att återremittera ärendet. Omröstningsresutat Röster avgavs enigt föj ande: Per-Åke Svensson (C) Bo Stigstedt (S) Leif Carson (M) Ingea Nisson Nachtweij (C) Göran Gustafsson (KD) Lis-Astrid Andersson (S) Peter Högberg (S) Lars Johansson (V) Micae Gennfak (M) Ja Nej Ja Ja Ja Nej Nej Nej Ja Protokojusterare 1 2

13 VIMMERBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sidnr Sammanträdesdatum 5(8) Kommunstyresen Resutatet bev 5 ja-röster och 4 nej-röster. Ordförande finner att kommunstyresen besutar att återremittera ärendet eftersom 1/3 av edamöterna röstar för återremiss. Kommunstyresen besutade att att ätenemittera ärendet ti samhäsbyggnadsavdeningen ärendet tas upp igen på kommunstyresens sammanträde den 19 mars Vid dagens sammanträde föreigger kostenhetens svar på oppositionens frågor samt kostenhetens synpunkter på försag ti tid pan. Kostchef Mikae Pam, samhäsbyggnadschef Mikos Hathazi detar och kansijurist Therese Jigsved detar. Kostenhetens svar på oppositionens frågor:. Hur stort svinn var det med det gama tiagningssystemet? "Eftersom det inte tidigare funnits system att mäta svinn går det inte att ge ett tydigt svar. Vi har sedan sutet på föna året vågar på pats och genomför nu mätningar under perioder vmje termin. Med det tidigare systemet med varmhåen mat fanns inga möjigheter att spara den mat som var tiagad. Det går idag med kymatssystemet, dock bir även här a mat som sutbereds för servering svinn. Dock kan mat som ej sutberedds sparas och serveras vid annat tifåe." 2. Hur garanterar man att man fotisättningsvis kan aga maten från grunden när man inte kunde det med de tidigare tiagningsköken? "Dagens måsättning är att ha minst 70% av huvudkomponenten agad från grunden (enigt Livsmedesverkets definition), den måsättningen igger kvar även efter dessa förändringar. Inom omsorgen (på Vidaa i detta fa) kan det bi viss ökning i användning av hav/hefabrikat på t. ex. hoppkakor och raggmunk då man kan få svårt att kara varmhåningstiderna". 3. Hur ser avtaen med everantörer ut om det bir fer stäen att ämna varor på? Protokojusterare 1\ 13

14 VIMMERBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sidnr Sammanträdesdatum 6(8) Kommunstyresen "Vår huvudeverantör evererar redan idag ti dessa enheter vmje vecka. Det är enbart everansen av huvudkomponent som ändras från Vimarköket ti respektive enhet. På någon mindre enhet kan det aävas extra everans p. g. a. begränsat ky/frysutrymme". 4. Hur garanteras det att det finns mat ti eeverna på utsatt tid med den föresagna förändringen? "Det stora probemet har varit att ha rätt fördening mean de två aternativa huvudrätterna, där den ena reativt ofta tagit sut viket skapat irritation. Den förändring som diskuteras här påverkar inte det probemet såvida det inte besutas att övergå ti en huvudrätt med en vegetarisk aternativrätt. Det är generet enkare att tiaga mer mat snabbt med kyd huvudkomponent än då den agas het på pats". 5. H ur påverkar en återgång ti tiagningssystem stressen på personaen? "Stressen med det gama systemet berodde ti stor de av att det dåvarande centraköket skue producera ett stmt anta pmtioner mat ti specifika kocksag, där de sedan skue transporteras varma ti mottagningsköken. Där skue den sedan serveras utan att den totaa varmhåningstiden översaeds. På de kök som konvetteras kommer det under in inkörningsperiod att vara en högre stressfaktor än i dagens system med kyd huvudkomponent Det kommer också att finnas nya rutiner att föja då vi idag har högre aav på kvaitet och säkerhet än i det gama systemet. Detta stäer högre aav på personaen på pats viket också kan uppfattas som stressande". 6. Varför skinad på förra utredningens krav på investeringar ti den nya? "Det gjordes vid förra omstäningen ett anta förbättringar i de kök som nu berörs, därför aävs så pass ite förändringar nu". 7. Hur kan man förbättra uppäggningen både gäande det hemkörda och det som äggs upp på avdeningar? "Detta handar om att utbida och motivera de personer som hanterar maten, och kräver atså aktiv samverkan mean såvä kostpersona som persona inom omsorg/skoa/förskoa. Vi kan säkert förbättra informationen ti de som får hemevererad mat med konkreta tips och råd hur man på bästa sätt värmer rätten och hur den kan hyddas och äggas upp". Protokojus terare /\ Utdragsbestyrf/;0 (1 WkJfufi~J 14

15 VIMMERBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sidnr Sammanträdesdatum 7(8) Kommunstyresen Hur karar man att aga mat från grunden när man samtidigt i de festa försagen minskar antaet persona? "De minskningar som föresås avser Vimarköket där den minskade produktionsvoymen gör detta möjigt. PåTuna handar det om att det är för mycket persona idag". Utöver svar på oppositionens frågor har kostenheten föjande synpunkter på tidspanen i kommunstyresens besut : I försaget ti besut står att Gymnasiets kök ska vara det sista köket som ska byggas om. Tidsomgången för ombyggnad av gymnasiets kök beräknas ti ca 3-4 veckor. Arbeten i den här omfattningen kan i så fa genomföras endast under sommarovet. Gymnasiet kök kan byggas om och det kan det göras först under sommarovet 2014, och då vara kati först i sutet av augusti Kostenheten föresår att konverteringen ti tiagningskök ska ske successivt för att vara het kart ti skostart HT KostchefMikae Pam redovisar också att det kommer att behövas utbidningsinsatser för att kunna genomföra föresagna åtgärder. Samhäsbyggnadsavdeningen kommer att återkomma i den deen. Heen Nisson (S) redogör för protokosanteckning från oppositionen som äggs ti handingarna.. Ordföranden Micae Gennfak (M) finner att uppdening av aiansens försag behöver göras i det som ska besutas av fumäktige och det som kommunstyresen kan fatta besut om. Yrkanden PerÅke Svensson (C) yrkar bifa ti aiansens försag som redovisades vid kommunstyresens sammanträde med den ändringen att punkt 2 i försag ti fumäktige ska vara hösten 2014 istäet för juni 2014 och att det ska vara en fugod vegetarisk rätt. PerÅke Svensson (C) yrkar också som tiägg att det i punkt 2 i kommunstyresens försag ska vara ti höstterminen Peter Högberg (S) yrkar bifa ti aiansens försag som redovisades vid kommunstyresens sammanträde med de ändringar som redovisats ovan med den skinaden att Vidaa och gymnasieskoan tas bmi från punkt i försaget ti fumäktige och gymnasieskoan tas bort i punkt 2 i kommunstyresens försag ti besut. Protokojusterare 15

16 <:.~ VIMMERBY KOMMUN SAMMANTRÄDEsPROTOKOLL Sidnr Sammanträdesdatum 8(8) Kommunstyresen Besutsgång Ordföranden finner att det föreigger två försag avseende punkt i försaget ti fumäktige och stäer försagen mot varandra. Ordföranden finner att PerÅke Svenssons (C) försag bifas. Ordföranden finner att det föreigger två försag avseende punkt 2 i kommunstyresens försag ti besut och stäer försagen mot varandra. Ordföranden finner att PerÅke Svenssons (C) försag bifas. Besutsunderag Utredning kring nyaproduktionsösningar, aternativ 1-3, Id Kommunstyresens besut , KS 71. Tjänsteskrivese upprättad av kostchef Mikae Pam, kostenhetens svar på oppositionens frågor, Id Tjänsteskrivese upprättad av kostchef Mikae Pam, kostenhetens synpunkter, Id Protokosanteckning från oppositionen som ämnades vid sammanträdet, Id Protoko från CESAM , Id MBL-protoko från förhanding , Id Sändista Kommunfumäktige Kommunstyreseförvatningen Samhäsbyggnadsavdeningen Paragrafen justeras omedebmi: Protokojusterare j\ 1 6

17 Dm 53/2013/012 Id Protokosanteckning från Sociademokraterna och Vänsterpartiet gäande kostorganisationen Efter kostutredningen har de visat sig att Vi marköket är överbeastat. Aa är överens om att detta måste åtgärdas. Samtidigt så föresås en större omorganisering av matagningen i kommunen. Från kymat ti tiagning på vissa utvada stäen. Anedningen för övergång ti kymatskök var främst: " Matagning från grunden " Mer närproducerat på sikt o Mindre transporter- bättre för mijön Gemensamma inköp, bättre översikt och bättre pris o Mindres stress för personaen Vid förändring ser vi med oro på återgång ti mer he- eer havfabrikat, svårt att samverka vid bestäning av närproducerat Fer transporter vid mindre och tätare bestäningar Vi ser ökad stress för personaen då det nu ska paneras och bestäas råvaror samtidigt som matagning från grunden ska göras med margine ökning av personatätheten Vi kan finna en oro om niatsituationen för våra skoungdomar, om maten kommer att räcka ti när man byter system som gör det svårare att få fram mer mat. Vi ser med oro på att där probemen varit som störst föresås inga förändringar as. Vi tänker på vård- och omsorgsboenden och de som får hemsänd mat Fackens krav på arbetsmijökonskekvensbeskrivning ser vi som en naturighet att de utförs Vi vi att vid förändring ska detta föjas nogsamt och finner att den styrande majoriteten gått med på våra ideer på denna punkt. Vimmerby Sociademokraterna Heen Nisson Lis-Astrid Andersson Peter Högberg Vänsterpartiet Lars Johansson 17

18 VIMMERBY KOMMUN Protoko Kommunedningskontoret Personaavdeningen Per Wirnarsson Förhanding enigt MBL 11 k 07:00 måndagen den 18mars 2013 i stadshuset. Närvarande: Mikos Hathazi Per Wirnarsson Vimmerby kommun Vimmerby kommun Lena Kidsten Lena Rydersten Kommuna sektion Vimmerby Kommuna sektion Vimmerby Ärende Förhanding med anedning av försag Information kring nya produktionsösningar Uppdaterad med "At 3" en organisationsförändring inom Kostenheten Protokoet justeras av Lena Kidsten Arbetsgivaren redovisar bakgrunden ti försaget som grundar sig på en överbeastning av Vimarköket. Sedan tidigare har man redovisat tjänstemanna försagen at och at 2 för kommunstyresen efter en åter remittering av ärendet så har man tagit fram ett At 3 Se biaga. Aternativet 3 redovisas av arbetsgivaren samt överämnar dokumentet "Oppositionens frågor" daterat KS ti kommuna 07:17 Ajournering av kommuna 07:26 Förhandingarna återupptas Kommuna framhåer att arbetstagarnas psykosociaa arbetsmij ö undersöks samt undrar hur det är förankrat i verksamheten för personaen uppever att det är nära förra omorganisationen. Kommuna önskar sutföra förhandingen per capsuam och att återkomma med skrivese som fogas ti protokoet som biaga 2 Förhandingen förkaras avsutad i enighet när biagan inkommer. Vimmerby den18mars 2013 Vid protokoet Per Wimarsson, för Vimmerby kommun Lena Kidsten, för Kommuna 18

19 Vimmerby Ti förhanding inför inriktnings besut kosten Den Kommunaa verksamheten är uppbyggd på demokrati viket innebär deaktighet. I detta finns spereger med tidsaspekter Detta materia skue ha redovisats på FÖSAM Kommunstyreseförvatningen innan frågan kom ti CESAM Tjänstemannasidan har agt fram två genomarbetade och genomtänkta försag ti inriktningsbesut för nämnden. V m'fö1: vi poitiken ha ett tredje försag? Är det kostnadseffektivt att ha överkapacitet på Vimar köket? Kommuna anser att det är söseri med skattemede. Medarbetarnas Psykosociaa arbetsmijö bir än en gång oroig. Detta är inte bra personapoitik. Positivt är att kockerskor och ekonomibiträden får utöva sin profession med beredning av närproducerade råvaror från grunden. Arbetsgivaren ska ha kontinuerig information ti medarbetarna ute i verksamheterna både med info brev och möten. Kommuna Sydost Sektion Vimmerby Lena Kidsten 1 9

20 VIMMERBY KOMMUN CESAM SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sidm Sammanträdesdatum (9) 06S 6 ]7 16 Information{ring nya produktionsösningar "Kostenheten" Ärende Diskussion om nya tiagningskök bör j a de 20 O och kostchef Mikae Pam startade uppdraget hösten Vid CESAM:s sammanträde redovisade samhäsbyggnadschef Mik6s Hathazi utredningen om oika aternativ ti nya produktionsösningar for kostverksamheten. Biaga Kosten - konvertering ti tiagningskö{ Kostenhetens svar på frågor från "oppositionen" KS tjänsteskrivese. Försag ti besut och wstenhetens synpunkter på tidpan i KS försag ti besut Tjänsteskrivese , Diarienummer DNR 53/2013. Biaga Frågor och funderingar från de facdiga. LR, Mouika Johansson. Funderingar angående ekonomin kommer pengarna att tas inom ramen? 2. Kommer ärarna att få göra kostjobb, "vem gör vad"? 3. Arbetsmijökonsekvensbeskrivning 4. Eeverna ska få den mat dom har rätt ti. VISION, Mikae Koran 1. Arbetsmijökonsekvensbeskrivning SSR, Aexandra Lindh, inga frågor. Justerare Utdragsbestyrknng 20

21 VIMMERBY KOMMUN CESAM SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sidnr Sammantridesdatum (9) 16 (forts) Kommuna, Lena Kidsten (skickat från sin ipad) 1. Hur många tjänster försvinner? 2. Det är idag ekonomibiträden i köken förutom där mat tiagas från grunden men merparten av köken har inte kokerskor fhms detta med i panen hur det ska hanteras? 3. Ska kostmedarbetarna än en gång utsättas för rotation? Om detta är besutärende så k01mner detta vädigt sent ti CESAM. Och i samverkan bör det skickas i god tid så vi kan förankra: Kommuna, MBL-förhanding måndag18mars Jobben bir roigare med fera tiagningskök, Birgitha Sahin. CESAM kommer att informeras var 3:e månad. De fackiga organisationerna har i övrigt inget emot arbetsgivarens forsag ti organisationsförändring. Justerare 21

22 ~ J 2

23 Arbe ord. g r ommu f äkti 23

24 INNEHÅLL Sida LEDAMÖTER OCH ORDFÖRANDESKAP Antaet edamöter Ordforande och vice ordförande (presidium) 4 TID OCH PLATS FÖR SAMMANTRÄDEN Ordinarie sammanträde Extra sammanträde Att stäa in sammanträde Pats Kungörese i mistidning Förängning av sammanträde och fortsatt sammanträde 5 6 ÄRENDEN OCH UTSKICK AV HANDLINGAR Ärende Handingar ti sammanträdena 7 ERSÄTTARNASTJÄNSTGÖRING Anmäan av hinder för tjänstgöring och inkaande av ersättare 8 HANDLÄGGNINGAV ÄRENDEN Upprop Protokojusterare Turordning för handäggning av ärenden 9 YTTRANDERÄTT OCH MEDVERKAN Yttranderätt vid sammanträden Revisorernas yttranderätt Övrig yttranderätt och föredragning av ärenden - medborgarförsag O ORDNINGSFRÅGOR Taarordning och ordningen vid sammanträdena 11 HUR ÄRENDEN A VGÖRS Yrkanden Detagande i besut Omröstningar Vasede

25 INITIATIVRÄTT I FULLMÄKTIGE Nämndsinitiativ Motioner Revisionsinitiativ Beredningsinitiativ Medborgarförsag Boagsinitiativ INTERPELLATIONER OCH FRÅGE TUND Interpeationer Frågor BEREDNING Beredning av ärenden 17 NÄMNDERNASOCHBOLAGEN ANSVARINFÖR FULLMÄKTIGE Återredovisning nämnderna A vrapportering från de kommunaa heägda boagen 18 PRÖVNING A V FRÅGAN OM ANMÄRKNING OCH AN V ARSFRIHET 19 ALLMÄNHETEN FRÅGE TUND 20 FULLMÄKTIGEBEREDNINGAR Revisions- och demokratiberedning Vaberedning Tifäiga fumäktigeberedningar Öppna sammanträden PROTOKOLLET OCH DE EXPEDIERING sekreterare Protoko och justering av protoko Reservation Expediering m m

26 ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE I VIMMERBY I<OMMUN Utöver det som föreskrivs om kommunfumäktige i ag eer annan författning gäer bestämmeserna i de1ma arbetsordning. I fmisättningen benänms kommunfumäktige som fumäktige. LEDAMÖTER OCH ORDFÖRANDE KAP Antaet edamöter (5 kap 1-3 KL) Fumäktige har 49 edamöter. I kommunaagen och vaagen fim1s det bestämmeser om antaet ersättare. Ordförande och vice ordförande (nresidium) ( 5 kap 6 KL) 2 De år då va av fumäktige har ägt rum i hea andet, väjer fumäktige band edamöterna en ordförande samt en förste och en andre vice ordförande (presidium). Presidievaen ska förrättas på ett smmanträde som hås före december månads utgång. Presidievaen ska förrättas på det första sammanträdet med det nyvada fumäktige. Fumäktiges residium väjs för fumäktiges öpande mandat eriod. 3 Tis presidievaen har fönättats, tjänstgör som ordförande den som har varit edamot i fumäktige ängst tid (åderspresidenten). Om fera edamöter har ika ång tjänstgöringstid som edamot, ska den ädste av dem vara åderspresident. 4 Om ordföranden eer någon av vice ordförandena avgår som edamot eer från sin presidiepost, bör fumäktige, så snmi det kan ske, väja en mman edamot för återstoden av tjänstgöringstiden för den som har avgått. Om samtiga i presidiet är hindrade att fugöra uppdraget, fugör åderspresidenten ordförandens uppgifter. 4 26

27 TID OCH PLATS FÖR SAMMANTRÄDEN Ordinarie sammanträde (5 kap 7 st KL) 5 Fumäktige håer ordinarie sammanträde vmje månad utom i jui och augusti. För varje år bestämmer fumäktige dag och tid för sammanträdena. De år då va av fumäktige har ägt rum i hea andet, sammanträder nyvada fumäktige första gången i november. Åderspresidenten bestämmer dagen och tiden för det första smrunanträdet efter samråd med konmmnstyresens presidium. Extra sammanträde (5 ka 7 2 st KL).,6 Ett extra sammanträde hås på den tid som ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena. En begäran om ett extra sammanträde ska göras shiftigen hos ordföranden och ska innehåa uppgift om det eer de ärenden som önskas behandade på det extra sammanträdet. Att stäa in sammanträde 7 Om det föreigger särskida skä för det, får ordföranden efter sanu åd med vice ordförandena stäa in ett sammanträde eer ändra dagen eer tiden för sammanträdet. Om ordföranden besutar att ett sammanträde ska stäas in, eer att dagen eer tiden för ett sammanträde ska ändras, åter ordföranden snarast underrätta vmje edamot och ersättare om besutet. Uppgift om besutet ska snarast tikännages på ämpigt sätt. Pats 8 Fumäktige sammanträder som rege i stadshusets penisa. Ordföranden får efter sanu åd med vice ordförandena bestämma en annan pats för ett visst sammanträde. 5 27

28 Kungörese i ortstidning( 5 kap 10 KL) 9 Fumäktige besutar särskit om i viken eer vika mistidningar som annonsering av sammanträde ska ske. Annonsering ska även ske på kommunens webbpats. Fumäktiges ordförande avgör vika uppgifter som ska föras in i ortstidningarna. Förängning av sammanträde och fortsatt sammanträde 10 Om fumäktige inte hinner sutföra ett sammanträde på den utsatta sammanträdesdagen kan fumäktige besuta att föränga tiden för sammanträdet. Fumäktige kan också besuta att avbryta sammanträdet och att håa fmisatt samman -,träde en senare dag för att behanda de ärenden som återstår. I ett sådant fa besutar fumäktige genast när och var sammanträdet ska fmisätta. Om fumäktige besutar att håa fo1isatt sammanträde utfårdar ordföranden kungörese om det fo1isatta sammanträdet på vanigt sätt. Om sammanträdet ska fortsätta inom en vecka, behöver någon kungörese inte utfärdas. I ett sådant faåter ordföranden dock underrätta de edamöter och ersättare som inte är närvarande när sanimanträdet avbryts om tiden och patsen för det fo1isatta sammanträdet. 6 28

29 ÄRENDEN OCH UTSKICK A V HANDLINGAR Ärende 11 Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena när fumäktige ska behanda ett ärende, om ej annat föjer av ag. Handingar ti sammanträdena 12 Kommunstyresen, övriga nämnders och beredningars försag ti besut eer yttranden, i de ärenden som tagits in i kungöresen, bör tistäas vmje edamot och ersättare före sammanträdet..ordföranden be stäminer i viken omfattning övriga handingar i ett ärende ska tistäas edamöter och ersättare före sammanträdet. Kungörese med tihörande handingar ska tistäas vmje edamot och ersättare digitia per e-post eer dropbox i så stor utsträckning som möjigt. Tjänstgörande edamot och ersättare som önskar tryckt version ti sammanträdet kontaktar kansiet för att få detta. Handingama i vmje ärende bör finnas tigängiga för amänheten i sammanträdesokaen under sarnn1anträdet. Interpeationer och frågor bör tistäas samtiga edamöter och ersättare före det sammanträde vid viket de avses bi städa. Dessa handingar skickas digitiat per e-post eer dropbox i så stor utsträckning som möjigt. Kan de ej skickas er e-post bir de utdeade å sammanträdet. Kungörese och de handingar som tistäs vmje edamot och ersättare ska fim1as tigängiga på kommunens webbpats minst en vecka före sammanträdesdagen. Brådskande ärenden kungörs å webbpatsen senast vardagen närmast före sammanträdesdagen. 7 29

30 ERSÄTT ARNAS T JÄNSTGÖRING Anmäan av hinder för tjänstgöring och inkaande av ersättare (5 kap KL) 13 En edamot som är hindrad att deta i ett het sammanträde eer i en de av ett sammanträde, ska snarast anmäa detta ti fumäktiges sekreterare. Ordföranden eer sea-eteraren åter kaa in den ersättare som står i tur att tjänstgöra. Är ersättaren som står i tur ej tigängig avgör ordföranden, efter skäig tidsåtgång, när nästa ersättare ska bö1ja kaas in. 14 Om en edamot utan föregående anmäan utebir från ett sammanträde eer hinder uppkommer för en edamot att vidare deta i ett pågående sammanträde, kaar ordföranden in den ersättare som är tigängig och står i tur att tjänstgöra. Att vara tigängig innebär att ersättaren antingen är närvarande vid sammanträdet eer ätt nåbar. Ordföranden har att bedöma om det är ämpigt att kaa in ersättare som int är närvarande vid sammanträdet. Ledamot är skydig att anmäa ti sea-eteraren om edamoten avbryter sin tjänstgöring. 15 Det som sagts om edamot i 13 och 14 gäer också för ersättare, som kaats ti tjänstgöring. 16 Ordföranden bestämmer, när en edamot eer en ersättare ska träda in och tjänstgöra under ett pågående sammanträde. Endast om det föreigger särskida skä för det, bör dock inträde ske under pågående handäggning av ett ärende. 8 30

31 HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN Upprop 17 En uppropsista som utvisar de edamöter och ersättare som tjänstgör ska finnas tigängig under hea sammanträdet. I bötjan av varje sammanträde åter ordföranden fönätta upprop enigt uppropsistan. Upprop fättättas också i början av vmje ny sammanträdesdag, vid fortsatt sammanträde och när ordföranden anser att det behövs. Protokojusterare (5 kap 61 KL) 18 Ordföranden bestämmer tiden och patsen for justering av protokoet från sammanträdet. Sedan uppropet har förrättats enigt 17,väjer fumäktige två edamöter att tisammans med ordföranden justera protokoet från sammanträdet och att i förekommande fa biträda ordforanden vid röstsammamäkningar. Turordning för handäggning av ärendena 19 Fumäktige behandar ärendena i den turordning som de tagits upp i kungöresen. Fumäktige kan dock besuta om ändrad turordning for ett eer fera ärenden. Ordforanden bestämmer när under ett sammanträde ett ärende ska behandas som inte finns med i kungöresen. Fumäktige får besuta att avbryta handäggningen av ett ärende under ett sammanträde, för att återuppta det senare under sammanträdet. 9 31

32 YTTRANDERÄTT OCH MEDVERKAN Yttranderätt vid sammanträdena (4 kap 18 st och 19, 5 kap 21, 22, 31, 53 och 56 KL) 20 Rätt att deta i överäggningen har -ordföranden och vice ordförandena i en nämnd eer gemensam nämnd vid behanding av ett ärende där nämndens verksamhetsområde berörs. -ordföranden och vice ordförandena i en fumäktigeberedning, när fumäktige behandar ett ärende som beredningen har handagt. -ordföranden i en nämnd eer i en fumäktigeberedning eer någon annan som besvarar en interpeation eer en fråga när överäggning hås med anedning av svaret. -styresens ordförande i ett sådant företag som avses i 3 kap 17 och 18 KL när fumäktige behandar ett ärende som berör förhåand~t i företaget. Revisorernas yttranderätt 21 Revisorerna ska ges tifäe att deta i överäggningen när fumäktige behandar revisionsberättesen och årsredovisningen. Revisorerna får deta i överäggningen, när fumäktige behandar ett ärende som berör revisorernas granskning eer egen förvatning. Övrig yttranderätt och föredragning av ärenden - medborgarförsag 22 Ordföranden åter efter samråd med vice ordförandena, i den utsträckning som det behövs, kaa ordförandena och vice ordförandena i nämnderna och fumäktigeberedningarna, revisorerna samt anstäda hos kommunen för att änma uppysningar vid sammanträdena. Detsamn1a gäer utomstående sadcunniga. Om fumäctige inte besutar något am1at, bestämmer ordföranden efter samråd med vice ordförandena i viken utsträckning de, som har kaats för att ämna uppysningar på ett sammanträde, får yttra sig under överäggningarna. [principiet viktiga ärenden eer ärenden som kan bedömas ha särskit intresse för amänheten besutar ordföranden efter samråd med vice ordförandena, att ärendet ska föredras av förvatningschef eer av honom eer he1me utsedd ersättare. Efter föredragningen i sak föjer den J20itiska debatten. O 32

33 Den som väckt ett ärende genom medborgarförsag har rätt att deta i överäggningarna när fumäktige behandar ärendet. 23 Kommunchefen får deta i överäggningen i aa ärenden. Fumäktiges sekreterare får yttra sig om agigheten av det som förekommer vid sammanträdena. ORDNINGSFRÅGOR Taarordning och ordningen vid sammanträdena 24 Den som har rätt att deta i fumäktiges överäggningar får ordet i den ordning i viken.. han eer hon amnät sig ti taaristan och bivit uppropad. Taare som fått ordet i ett ärende bör begränsa sitt anförande ti tio minuter. Vid presentation av kommunstyresens försag ti budget har mtiernas företrädare möjighen ti en ängre presentation. Den som har rätt att deta i fumäktiges överäggningar har också rätt ti högst två inägg om vardera högst två minuter för repik med anedning av vad en taare anfö1t. Inägget görs omedebmt efter den taare som har ordet då begäran om att få göra inägget framstäs. Om någon i sitt yttrande skue avägsna sig från ämnet och inte efter tisägese av ordföranden rättar sig, får ordföranden ta från honom ordet. I övrigt får ingen avbryta en taare under hans anförande. Ordföranden kan utvisa den som uppträder störande och som inte rättar sig efter tisägese. Uppstår oordning, som ordföranden inte kan avstyra, får han besuta om ajournering eer som sista utväg att uppösa sammanträdet. HUR ÄRENDEN A VGÖRS Yrkanden 25 När fumäktige har förkarat överäggningen i ett ärende avsutad, går ordföranden igenom de yrkanden som har framstäts under överäggningen och kontroerar att de har uppfattats rätt. Ordföranden befåster genomgången med ett kubbsag. Därefter får inte något yrkande ändras eer återtas, om inte fumäktige besutar medge det enhäigt

34 Om ordföranden anser att det behövs ska den edamot som har framstät ett yrkande avfatta det skriftigt. Detagande i besut (4 kap 20 1st KL) 26 En edamot som avser att avstå från att deta i ett besut, ska anmäa detta ti ordföranden, innan besutet fattas. En edamot som inte har gjort sådan anmäan anses ha detagit i besutet, om fumäktige fattar det med ackamation. Omröstningar (4 kap 20, 5 kap och 46 KL) 27 När omröstningar genomförs, biträds ordföranden av de två edamöterna som har utsetts att justera protokoet. Omröstningarna genomförs så, att edamöterna avger sina röster efter upprop. Uppropet sker enigt uppropsistan. Ordföranden avger atid sin röst sist. Sedan omröstningen har avsutats, befäster ordföranden detta med ett kubbsag. Därefter får inte någon edamot avge sin röst. Inte heer får någon edamot ändra eer återta en avgiven röst efter kubbsaget. Om oenighet uppstår om resutatet av en öppen omröstning, ska en ny omröstning genomföras omedebart. Vasede 28 En vasede som avämnas vid en suten omröstning ska uppta så många namn som vaet avser samt vara omärkt, enke och suten. En vasede är ogitig om den upptar namnet på någon som inte är vabar, om den upptar fera eer fåne namn än det anta personer som ska väjas, om den upptar ett namn som inte kart utvisar vem som avses. Det som sagts nu gäer inte vid va som sker med tiämpning av proportionet vasätt. För sådana va finns särskida föreskrifter i ag

35 INITIATIVRÄTT I FULLMÄKTIGE Nämndsinitiativ (5 kar En nämnd får väcka ärende i fumäktige och kaas då nämncsinitiativ. Nämndsinitiativet ska vara skriftigt. får inte ta U.RR ämnen av oika sag. väcks genom att den ges in ti konmmnstyresens kansi, eer vid sammanträde med fumäktige.!ett nämnesinitiativ ska avse ett ärende som faer inom nämneens och fumäktiges kom etens. Motioner (5 kap 23 2 p KL) 30 En motion ska vara shiftig och undertecknad av en eer fera edamöter. får inte ta upp änmen av oika sag. väcks genom att den ges in ti kommunstyresens kansi, eer vid sammanträde med fumäktige En ersättare får väcka en motion bara när ersättaren tjänstgör som edamot vid ett sammanträde. En edamot behöver inte vara närvarande när motion väcks. Kommm styresen ska två gånger vmje år redovisa de motioner som inte beretts färdigt. Redovisningen ska göras på fumäktiges ordinarie sammanträden i apri och i oktober. Revisionsinitiativ (5 kap 23 3 p KL) 31 Revisorerna får väcka ärende i fumäktige och kaas då revisionsinitiativ. Revisionsinitiativet ska vara skriftigt och unde11ecknat av en eer fera revisorer

36 får inte ta UJ2 änmen av oika sag. väcks genom att den ges in ti kommunstyresens kansi, eer vid sammanträde med fumäktige. Ett revisionsinitiativ ska avse ett ärende som gäer förvatning som har samband med revisorsuppdraget eer om ärendet gäer granskning. Beredningsinitiati (5 kap 23 4 p KL) 32 En fumäktigeberedning får väcka ärende i fumäktige om fumäktige föreshivit det. Ärendet kaas då beredningsinitiativ. Beredningsinitiativet ska vara suiftigt. får inte ta UR änmen av oika sag. väcks genom att den ges in ti kommunstyresens kansi, eer vid sammanträde med fumäktige Initiativrätt för revisions- och demouatiberedningen framgår av arbetsordningen för revisions- och demouatiberedningen. Medborgarförsag ( 5 mp 23 5 p KL) 33 Den som är fokbokförd i kommunen får väcka ärende i fumäktige genom medborgarförsag. Ett medborgarförsag ska vara shiftigt och undeiecknat av en eer fera personer. ska i1mehåa namnförtydigande, adress och teefonnummer. får inte ta upp änmen av oika sag. väcks genom att den ges in ti kommunstyresens kansi, eer vid sammanträde med fumäktige Ett medborgarförsag kan bara behandas i sak i fumäktige om det igger inom fumäktiges be f o genhetsområde

37 Fumäktige kan i vissa fa överåta ti kommunstyresen eer annan nämnd att besuta i ärendet. F örsagsstäaren ska i så fa undenärtas om viken nämnd som i fmtsättningen kommer att handägga ärendet. Om fumäktige har överåtit ärendet ti en nämnd gäer inte föjande bestämmeser som avser handäggningen i fumäktige. Medborgarförsag bör beredas så att fumäktige kan fatta besut inom ett år från det försaget väcktes. När ett medborgarförsag har beretts fårdigt och besut ska fattas ska försagsstäaren undenättas. Kommunstyresen ska två gånger vmje år redovisa de medborgm-försag som inte beretts färdigt. Redovisningen ska göras på fumäktiges ordinarie sammanträden i apri och i oktober. Nämnd skaänma information i form av meddeande ti fumäktige om de besut som fattats med anedning av överänmade medborgarförsag. Boagsinitiativ (5 mp 23 6 p och 3 kap 17 KL) 34 styresen i ett kommunat boag enigt 3 kap 17 och 18 kommunaagen får väcka ärende i fumäktige om sådana ärenden som boaget är skydigt att se ti att fumäktige får ta stäning ti. Ärendet kaas då boagsinitiativ. Boagsinitiativet ska vara shiftigt. får inte ta UQQ ämnen av oika sag. väcks genom att den ges in ti kommunstyresens kansi, eer vid sammanträde med fumäktige 15 37

38 INTERPELLATIONER OCH FRÅGESTUND Interpeationer 35 En interpeation ska vara skriftig och undertedmad av en edamot. bör ges in ti konmmnstyresens kansi senast en arbetsdag före det sammanträde vid viket edamoten avser att stäa den. En ersättare får ämna in en interpeation under ett sammanträde, om ersättaren tjänstgör som edamot vid sammanträdet. En interpeation bör besvaras senast under det satmnanträde som föjer närmast efter det då interpeationen städes. En interpeation kan för snabbare handäggning ämnas in senast dagen i1man kungöresen skickas. Då kungörs interpeationen som att den kommer att stäas och besvaras vid samma sammanträde under förutsättning att fumäktige besutar att den får stäas. Interpeationen skickas med kungöresen så att samtiga edamöter och ersättare tagit de av interpeation im1an den stäs. Om en ersättare ämnar in en interpeation på det här sättet får den behandas endast om ersättaren också tjänstgör.qå sammanträdet. Ett svar på en interpeation ska vara skriftigt. Uppgift om att interpeationssvar kommer att ämnas vid visst sammanträde bör tas in i kungöresen. Den edamot som har stät interpeationen bör få de av svaret dagen före den smanträdesdag, då svaret ska ämnas. Om en interpeation avser förhåandena i ett sådant företag, som avses i 3 kap 17 eer 18 kommunaagen, får den ordförande ti viken interpeationen har stäts överämna ti en av fumäktige utsedd edamot i företagets styrese att besvara interpeationen. Ordföranden i en nämnd ti viken en interpeation stäts får överåta besvarandet av interpeationen ti ordföranden i styresen eer annan nämnd i ett kommunaförbund där kommunen är medem om denne på grund av sitt uppdrag har särskida förutsättningar att besvara interpeationen. Vid interpeationsdebatten får aa tjänstgörande besutsfattare deta. En ersättare, som har stät en interpeation, får deta i överäggningen, då svaret på interpeationen behandas, oberoende om ersättaren tjänstgör vid sammanträdet. Inter eatianssvar bör behandas tidigt under fumäktigesammanträdet

39 Ledamöternas frågestund - frågor 36 En fråga ska vara shiftig och undertecknad av en edamot. bör ges in ti kommunstyresens kansi senast en arbetsdag före det sammanträde, vid viket edamoten avser att stäa frågan. kan också framstäas under ett sammanträde. En fråga ska inte föraneda särskida utredningar. Vad som sägs i 3 5 gäer i tiämpiga dear också på fråga. Svar på frågan behöver dock inte vara shiftigt. En fråga bör besvaras under det sammanträde, vid viket den har stäts. Är frågan mycket kort och enke kan den stäas muntigt och behöver då inte ha någon förkaring. Det som sägs i övrigt om frågor gäer i tiämr.iga fa även muntiga frågor. Frågor bör behandas tidigt under fumäktigesammanträdet och edamöternas frågestund ska fim1as med som en stående _punkt å vmje sammanträde. BEREDNING Beredning av ärenden (5 kap KL) 37 Om fumäktige inte besutar något am1at, avgör kommunstyresen hur de ärenden som fumäktige ska behanda ska beredas. Kommunstyresen får uppdra åt en fö1iroendevad eer åt någon anstäd att besuta om remiss av sådana ärenden. På vmje ordinarie sanm1anträde med fumäktige ska redovisas de fumäktigeärenden som kommit in efter det närmast föregående ordinarie sammanträdet samt de besut om beredning och remiss av sådana ärenden som har fattats. Fumäktiges presidium och partiernas gruppedare ska som ett ed i ärendeberedningen träffas två gånger er år. Fumäktiges ordförande sammankaar gru en i samråd med presidiet. Fumäktiges ordförande kaar ti ordförandeberedning med berörda tjänstemän im1an kungörese skickas ut

40 NÄMNDERNAs OCH BOLAGENSANSVAR INFÖR FULLMÄKTIGE Återredovisning från nämnderna 38 Nämnderna ansvarar för sin verksamhet inför fumäktige. V mje nämnd skaämna redovisning ti fumäktige två gånger per år om hur de har fugjmt de uppdrag som fumäktige har ämnat ti dem. Fumäktiges ordförande gör i bötjan av året en turordningspan för nämndernas återredovisning som skickas ti nämnderna. Redovisning sker vid fumäktiges ordinarie sammanträde i februari, mars, se tember och oktober. Är uppdragen ej fugjorda ska redovisning ämnas om ärendenas status. Nä1m1derna ska även änma information om ärendeista för vår och höst samt arbetspan för. kommande eriod. Efter redovisningen kan fumäktiges edamöter och tjänstgörande ersättare stäa frågor ti ordförandena i kommunstyresen och i övriga nämnder. Avra portering från de kommunaa heägda boage 39 A vrapportering från de konmmnaa heägda boagen ska göras i samband med behandingen av boagets årsredovisningpå våren samt vid fumäktiges sanunanträde i november. A vrappmtering skaänmas angående boagets amänna äge och resutat samt information om sådana ärenden av principie beskaffenhet eer armars av större vikt sm11 fumäktige har möjighet att ta stäning ti enigt 3 ka 17 KL

41 PRÖVNING A V FRÅGAN OM ANMÄRKNING OCH ANSV ARSFRIHE'I 40 Revisions- och demohatiberedningen bereder frågor om ansvarsfrihet och amnärming. Presidiet och fumäktiges revisorer ska träffas fyra gånger er år, varav minst en gång inför ansvarsfrihetsprövningen. Vid prövning av frågan om amnärming och ansvarsfrihet behöver fumäktige inte motivera sitt besut om revisionsberättesen ej i1mehåer några hitiska synpunkter, bedönmingar eer framstäningar och fumäktige gör samma bedömning som revisorerna och besutar bevija ansvarsfrihet. Det får heer inte ha framfö1is några hitiska synpunkter och försag frå1 fumäktiges edamöter vid behandingen av ärendet. Att motivera ett besut i frågan om anmärming och ansvarsfrihet im1ebär att tydigt redovisa vika omständigheter som egat ti grund för fumäktiges besut. Motiveringen ska formueras sjävständigt av fumäktige utifrån försag av beredande organ. Om en enskid fumäktigeedamot vi framföra kritiska synpunkter eer ägga yrkanden i ansvarsfrågan under fumäktigesammanträdet skaedamoten sjäv shiftigen presentera sitt försag ti besutsmotivering. Fumäktige behandar i fråga om amnärming och ansvarsfrihet vmje nämnd, styrese, beredning eer enskida fö1iroendevada i sådana organ, för sig. Ledamöter som är föremå för rövning får ej deta i fumäktigebesut som gäer sig sjäv eer det organ man tihör

42 ALLMÄNHETENSFRÅGESTUND 41 Amänheten ska beredas tifåe att stäa frågor (amänhetens frågestund) vid sammanträdena med fumäktige i februari, apri, augusti och oktober. Därutöver ska amänheten beredas tifåe att stäa frågor vid de sammanträden när fumäktige behandar årsredovisningen och när fumäktige behandar budgeten. I kungöresen ti dessa sammanträden ska anges att amänhetens frågestund ska förekomma. UQ gift härom ska också tas in i ortstidningarna. Den som stäer fråga vid amänhetens frågestund ska vara fysiskt närvarande vid sammanträdet. Rätt att deta vid amänhetens frågestund tikommer den som är medem i Vimmerby kommun. Medem av en kommun är den som är fokbokförd i kommunen, äger fast egendom. i kommunen eer är taxerad ti kommunaskatt där enigt kap. 4 kommunaagen. Fråga kan ämnas in shiftigt i1man sammanträdet bö1jar och äses då UR ordförande eer stäas muntigt direkt av frågestäaren. av fumäktiges Den som stäer fråga vid amänhetens frågestund ska taa om sitt namn. Shiftig fråga i samband med amänhetens frågestund ska innehåa u pgift om namn och adress. Frågan ska även undertedmas av frågestäaren. Under frågestunden får någon överäggning inte förekonm1a. Frågor får inte stäas i ärenden som rör myndighetsutövning mot enskid eer i ärenden som faer utanför den kommunaa kompetensen. Vid de smmnanträden amänhetens frågestund hås ineds sammanträdet med amänhetens frågestund. Fumäktiges ordförande bestämmer efter samråd med fumäktiges presidium hur frågestunden ska genomföras och åter kaa de fötroendevada eer anstäda hos kommunen som behövs för att ämna u_rpysningar under frågestunden. Om svar ej kan ämnas ti frågestäaren under sammanträdet ska berörd nämnd skriftigen svara inom tio dagar. Fumäktige får besuta om ytterigare reger för amänhetens frågestund