Kallelse Föredragningslista Kommunfullmäktige. l. Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för justering Dnr KS 2701/92

Transkript

1 Kaese Föredragningsista (5) Sammanträde Kommunfumäktige Pats och tid Bohusäns museum, k. 17:30 onsdagen den 09 september 2015 Ordförande sekreterare Af Giberg Annica Åberg Föredragningsista Föredragande. Upprop och va av justerande samt bestämmande av tid för justering Dnr KS 2701/92 2. Interpeation från Magnus Jacobsson (KO) ti kommunstyresens ordförande angående mötespats Daaberg Dnr KS 2015/ Interpeation från Magnus Jacobsson (KO) ti kutur och fritidsnämndens ordförande angående information rörande hyressubvention för ridkubbar D nr KS 2015/ Motion från Eiving Andersson (C) och Anna-Moin Björk Joesson (C) om att hea Uddevaia kommun ska utgöra en vakrets ti kommande va Dnr KS 2015/ Motion från Monica Bang Lindberg (FP) m.f. om bättre öppettider på stadsbibioteket Dnr KS 2015/ Motion från Carina Antonsson (S) och Ingemar Samuesson (S) angående en sund konkurrens vid upphandingar D nr KS 2014/ Motion från Erik Bergman (FP) angående att skapa en bostadsmässa i Uddevaa Dnr KS 2014/ Motion från Carin Ramneskär (M) om att minska faoyckor för ädre och för personer med oika funktionsnedsättningar Dnr KS 2015/00243

2 Kaese Föredragningsista 2(5) Föredragningsista Föredragande 9. Motion från Carin Ramneskär (M) om att använda mer ny teknik inom omsorg och ädrevård Dnr KS 2015/00245 O. Motion från Anneie Högberg (S) och Sonny Persson (S) angående fristad för förföjda journaister och författare/kuturarbetare i exi. Dnr KS 2014/00172 I. Motion från Ann-Charott Gustafsson (UP) om namnändring av gata/väg, ti Gustaf B Thordems gaa/väg Dnr KS 2015/ Anagande av detajpan för de av fastigheten Käida4:7, Käidosskoan/Nya Herrestadsskoan Dnr KS 2015/00466 Kompetta handingar finns på kommunedningskontoret och på Reviderad upphandingspoicy Dnr KS 2015/ Inrättande av krisedningsnämnd Dnr KS 2015/ Regemente för krisedningsnämnden Dnr KS 2015/ Samhäsbyggnadsstrategi Dnr KS 2014/ Begäran från BMK Uddevaia om ekonomiskt stöd för genomförande av Uddevaia Grand Prix of Sweden 4-5 jui 2015 Dnr KS 2015/ Anagande av amänt verksamhetsområde för vatten och spivatten gäande Pae Näbba Uby Dnr KS 2015/ Markanvisningsavta Fackan Dnr KS 2015/ Markanvisningsavta Östberget Dnr KS 2015/ Justering av medemsavgiften för 2015 samt indexuppräkning medemsavgiften för 2016 gäande Räddningstjänstförbundet Mi Bohusän Dnr KS 2015/00333

3 Kaese Föredragningsista 3(5) Föredragningsista Föredragande 22. Sutrapport från kommunstyresens håbarhesberedning med försag om inrättande av håbarhesberedning under kommunfumäktige D nr KS 2015/ Revidering av kommunfumäktiges arbetsordning med anedning av inrättande av håbarhesberedning Dnr KS 2015/ Förfrågan om särskid medemsinsats år 2015 gäande Kommuninvest ekonomisk förening Dnr KS 2015/ Socianämndens begäran ti kommunfumäktige om utökning av 2015 års investeringsbudget Dnr KS 2015/ Ombyggnad av Göteborgsvägen Dnr KS 2015/ Nämndernas faststäande av styrkort för Dnr KS 2015/ Årsredovisning och revisionsberättese 2014 för Stifesen Barnhemmets Vänner Dnr KS 2015/ Granskning av arbetet med arbesmarknadsfrågor, revisionsrapport Dnr KS 2015/ Granskning av kommunstyresens edning och samordning av inernkontroarbete, revisionsrappor Dnr KS 2015/ Granskning av Uddevaa kommuns brandskyddsarbete, revisionsrapport Dnr KS 2015/ Granskning avseende inköp och attest, revisionsrappor Dnr KS 2015/ Granskning av kommunens efterevnad av finanspoiicyn, revisionsrapport Dnr KS 2015/00050 Revisionsrapporten finns på kommunedningskontoret och på Revisionsrappo11en finns på kommunedningskontoret och på Revisionsrapporten finns på kommunedningskontoret och på se/kf Revisionsrapporten finns på kommunedningskontoret och på Revisionsrapporten finns på kommunedningskontoret och på

4 Kaese Föredragningsista 4(5) Föredragningsista 34. Granskning av kommunens krisberedskap, revisionsrapport Dnr KS 2015/ Granskning avseende pensionsskud/inrapportering ti KPA. revisionsrapport Dnr KS 20 5/ Granskning av rutiner för barn och eever i behov av särskit stöd, revisionsrapport Dnr KS 2015/ Granskning av Trygg hemgång, revisionsrapport Dnr KS 2015/ Granskning av barn som far ia, revisionsrapport Dnr KS 2015/00335 Föredragande Revisionsrapporten finns på kommunedningskontoret och på Revisionsrapporten finns på kommunedningskontoret och på Revisionsrapporten finns på kommunedningskontoret och på Revisionsrapporten finns på kommunedningskontoret och på Revisionsrappo1ien finns på kommunedningskontoret och på www. uddevaa.se/kf 39. Va av edamöter ti krisedningsnämnden Dnr KS 2015/ Va av edamöter ti kommunfumäktiges håbarhetsberedning D nr KS 2015/ Va av nämndemän ti Uddevaa Domsaga för perioden Dnr KS 2015/ Avsägese från Danie Ekund (S) av uppdraget som ersättare i kommunfumäktige samt av uppdraget som edamo i kutur och friidsnämnden Dnr!CS 2015/ Anmäningsärenden ti kommunfumäktige 2015 Dnr KS 2015/ Nya motioner, interpeationer, enka frågor, medborgarförsag Dnr KS 2703/87

5 Kaese Föredragningsista 5(5) Ledamot och ersättare som är hindrad att deta i sammanträdet ska anmäa detta ti kommunedningskontoret@uddevaa.se eer ti Annika Thorström, te! at. Anna-Lena Lundin, te! Tänk på att visa hänsyn vid mötet och använd inte parfym, rakvatten eer andra starkt doftande hygienartikar.

6 Protoko Kommunstyresen Dnr KS 2015/00409 Förfrågan om särskid medemsinsats år 2015 gäande Kommuninvest ekonomisk förening Sammanfattning Kommuninvest behöver öka sin kapitaisering som en föjd av den finansiea krisen och de reger som EU satt upp för banker och kreditinstitut inom unionen. Kommuninvest har uarbetet nya riktinjer i stadgarna för detta som antagits av två på varandra föjande stämmor 2014 och Förändringarna har kommunen stät sig bakom vid stämman 2014iksom aa övriga medemskommuner. Kommuninvest har nu i förf1 ågan ti kommunen bett om svar hur Uddevaa vi hantera sin de av kapitaiseringen. Medemmarna ska ämna bindande besked senast för årets hantering. Det finns möjighet att återkomma vmje år f am ti kapitaiseringen ska vara sutigt genomförd Det finns tre oika aternativ som kommunen har att väja mean: at A: inte göra något (just nu) at B: betaa in tkr för att nå upp ti 75%- nivån (675 kronor/invånare eer ett insatskapita på tkr) at C: betaa in tkr för att nå upp ti 00 % - nivån (900 kronor/invånare eer tkr). Kommunens insatskapita uppgår f. n. ti tkr. Som medem behöver kommunen komma upp ti tkr för att ha fugjort sin de i kapitaiseringen. Ekonomiavdeningen föresår aternativ C. Detta aternativ innebär att vi avhänder oss ikviditet som i princip anskaffas via uppåning. För detta betaar vi en kostnadsränta på 380 tkr (20 mkr x,9 %). En fördemed detta aternativ är att hea beoppet av ränta på insatskapita och återbäring redovisas som finansie intäkt i resutaträkningen fi om Utifrån 2015 års tiskott på skue resutatförstärkningen bi tkr netto. En annan fördemed aternativ C är att uppägget bir enkare och mer renodad, viket ur pedagogisk synvinke är bra. Finansiering sker genom uppåning och bedöms kunna ske inom den ram som kommunfumäktige besutat för 2015, mkr. Prognosen i deårsrapporten apri för årets uppåning för heåret 2015 igger på tcr. Christer Hassiebäck (UP) yttrar sig i ärendet. Besutsunderag Kommunedningskontorets tjänsteskrivese Komt}~uninves, förf ågan om särskid medemsinsats 2015, t2t\ / ~ ~~~ ~~~~~~ ~ Justerandes signatur ' Utdragsbestyrkande

7 Protoko Kommunstyresen forts. 246 Besut Kommunstyresen föreså kommunfumäktige besuta att göra en inbetaning på tkr under 2015 som särskid medemsinsats i Kommuninvest ekonomisk förening, samt att finansiering sker genom uppåning inom besutad uppåningsram för Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

8 Tjänsteskrivese Kommunedningskontoret (6) D nr KS 2015/00409 Handäggare Ekonomichef Kenneth Erandsson Teefon kenneth.erandsson@uddevaa.se Förfrågan om särskid medemsinsats år 2015 gäande Kommuninvest ekonomisk förening Sammanfattning Kommuninvest behöver öka sin kapitaisering som en föjd av den finansiea krisen och de reger som EU satt upp för banker och kreditinstitut inom unionen. Kommuninvest har uarbetet nya riktinjer i stadgama för detta som antagits av två på varandra föjande stämmor 2014 och Förändringarna har kommunen stät sig bakom vid stämman 2014iksom aa övriga medemskommuner. Kommuninvest har nu i förfrågan ti kommunen bett om svar hur Uddevaa vi hantera sin de av kapitaiseringen. Medemmarna ska ämna bindande besked senast för årets hantering. Det finns möjighet att återkomma varje år fram ti kapitaiseringen ska vara sutigt genomförd Det finns tre oika aternativ som kommunen har att väja mean: at A: inte göra något (just nu) at B: betaa in tkr för att nå upp ti 75 %-nivån (675 kronor/invånare eer ett insatskapita på tkr) at C: betaa in tkr för att nå upp ti 00 % - nivån (900 kronor/invånare eer tkr). Kommunens insatskapita uppgår f.n. ti tkr. Som medem behöver vi komma upp ti tkr för att ha fugjort vår de i kapitaiseringen. Ekonomiavdeningen föresår aternativ C. Detta aternativ innebär att vi avhänder oss ikviditet som i princip anskaffas via uppåning. För detta betaar vi en kostnadsränta på 380 tkr (20 mkr x 1,9 %). En förde med detta aternativ är att hea beoppet av ränta på insatskapita och återbäring redovisas som finansie intäkt i resutaträkningen from Utifrån 2015 års tiskott på skue resutatförstärkningen bi tkr netto. En annan fördemed aternativ C är att uppägget bir enkare och mer renodad, viket ur pedagogisk synvinke är bra. Finansiering sker genom uppåning och bedöms kunna ske inom den ram som kommunfumäktige besutat för 2015, mkr. Prognosen i deårsrapporten apri för årets uppåning för heåret 2015 igger på tkr.

9 Tjänsteskrivese Kommunedningskontoret (6) D nr KS 20 15/00409 Besutsunderag Kommuninvest, Förfrågan om särskid medemsinsats 2015, Kommunedningskontorets tjänsteskrivese Försag ti besut Kommunstyresen föreså kommunfumäktige besuta att göra en inbetaning på tkr under 2015 som särskid medemsinsats i Kommuninvest ekonomisk förening att finansiering sker genom uppåning inom besutad uppåningsram får Ärendebeskrivning Bakgrund Den senaste finanskrisen syniggjorde att bankernas riskbuffertar var otiräckiga för att upprätthåa stabiiteten i det finansiea systemet. Därfår inför ED nu ett nytt regeverk får banker och kreditinstitut inom unionen med skärpta krav på kapita och ikviditet. Regerna är en impementering av Basekommittens nya standarder, de så kaade Base III. Syftet med Base III och det nyaed-regeverket är att öka motståndskraften mot nya finansiea kriser. Avgörande får Kommuninvests de är de nya ED-regerna om att banker och kreditinstitut måste upprätthåa en större ande eget kapita i fårhåande ti de genomsnittiga totaa tigångarna- det så kaade bruttosoiditetskravet Exakt viken bruttosoiditet som kommer att krävas av Kommuninvest är ännu inte besutat. Men minimikravet kommer, enigt vad som diskuterats, antingen utformas som en fast nivå får samtiga institut eer oika nivåer får oika institut beroende på hur riskfyd verksamheten anses vara. Kommuninvests verksamhet med trygg utåning ti den svenska kommunsektorn skue sannoikt få ett ägre krav på bruttosoiditet om det senare, riskviktade minimikravet bir verkighet. Kommuninvests fåreningsstyrese panerar i nuäget får att Kommuninvest ska kmma kara minst,5 procent i bruttosoiditet Senast vid utgången av 2016 ska ED-kommissionen besuta om den sutiga utformningen av regeverket Oavsett viken procentsats som väjs måste kapitauppbyggnaden vara genomförd senast få re den januari Dagsäget Kommuninvests styrese har arbetat fram förnyade former får Kommuninvests kapitauppbyggnad. Syftet är att säkerstäa att Kommuninvest har en ångsiktigt håbar kapitabas samt ever upp ti det nya minimikravet på bruttosoiditet Det är en fårutsättning får att Kommuninvest ska kunna fortsätta att tihandahåa konkurrenskraftiga ån ti sina medemmar. Kommuninvest står idag får cirka 45 procent av kommunernas och

10 Tjänsteskrivese Kommunedningskontoret (6) D nr KS 20 15/00409 andstingens uppåning och har därmed ett stort ansvar för finansie stabiitet i kommunsektorn. Formerna för kapitaförstärkning och en samtidig reformering av modeen för medemsinsatser har inneburit att stadgarna ändrats. Ändringarna har besutats vid två på varandra föjande föreningsstämmor, 2014 resp Uddevaa tistyrkte förändringarna inför stämman Besutet 2015 var enbart en konfirmering då det krävs två stämmobesut för att genomfora stadgeändringarna. Syftet är att åstadkomma fojande förändringar: höjd miniroiinsats för nya och gama medemmar. Grundnivån höjs ti200 kronor per invånare for en primärkommun och ti en femtede av detta beopp for andsting. Den nya nivån for minimiinsats gäer från och med 2014 för nya medemmar och från och med 2018 för befintiga medemmar införandet av en högsta insatsnivå på 900 kronor per invånare samt revidering av insatsen for befokningsforändringar vart O:e år. I nuäget finns inte någon högsta gräns för insatsen. Medemsinsatsen på om 900 kr per invånare för primärkommuner har som syfte att minska behovet av att använda andra former for kapitaanskaffning kunna använda en avtrappad grundnivå vid större invånaranta i primärkommuner och andsting möjighet att fortsätta med återbäring och insatsränta i kombination med åriga insatser såsom nu ny möjighet att göra extra insatser upp ti 50%, 75% eer 00% av den högsta insatsnivån och därefter få en motsvarande reducering av den åriga insatsen stadgemässig beredskap för att genom besut på en stämma kunna ta ut ytterigare insats från medemmarna upp ti den stadgemässiga högsta nivån om den finansiea foretagsgruppens agstadgade minimikrav på kapitatäckning hotas tydigare regering av att återbetaning av insats vid utträde kan fordröjas om kapitatäckningen hotas möjighet att använda föragsinsatser och överinsatser infors. Föragsån ska precis som är faet idag, också vara mö j iga att använda. Exempe I nedanstående exempe beskrivs hur det hea kan gå ti.

11 Tjänsteskrivese Kommunedningskontoret 4(6) Dnr KS 2015/00409 Nuäge 201-:; ~ r nsatsökmng-hi:'iögsta!tivå , I Invkare: ,5 mnkr eer Inv~nare: J Insats 3 mnkr eer 200 tt-700 krimrånare. -,...,.- J Insats: 900 krinvkare krmvkare eer3,5 mnh j J Här antas ~terbäring och i;satsränta y å mnkr och en L j arsmsats pa sarmua beopp L, r- Vägar ti mået F'Jrtsätt som nu: Erhå årig återbät1ng och insatsrätia samt betaa in &Ii ga insatser ti dess 6, 75 mnkr, O, 125 mnkr respektive s utiger1 13,5 mnkr nk YH! V81Je steg erhå s de fördear som beskivs nedan_ För exempekommunen tar det 4 år att nå 50o/o av den högsta insats:n.ivån osv. ivktn kan även öka takten genom att betaa in en jh-..:riig extrainsats.til i i J 50% av den högsta nivån {nå en insatsnivå på 450 kr/invånare) Betaa in 3, 75 mnkr nu och betaa därefter en årig insats som motsvarar 50 o/o av åtett"bäringen och räntan ti dess O, 125 mnkr (75%, niv!in) nk Resterande 50% av återbät1n gen och insatsräntan behås av medemmen. 75C:. 'Oav den högsta nivå12 (nå en insatsnivå på 67 5 kr/invånare) Betaa in 7, 25 mnkr nu och betaa därefter en årig insats som rrwtsvarar 25% av återbäringen o c1 insatsränta ti dess 13,5 mnh ( 00% n1 vån) nås, Resterande 75% a1r ~t.erbäringen och insatsränt aj) behås av me d enun en_ Den högsta mvån dired (nå en insatsnivå på 900 krinvånam) Bet~a in O, 5 mnh nu och b et a a därefter ingen me; &Ii g insats_ He a återbät1ngen och rät1tan f& J b e ha as av m e d emm en o ch 1111 för s resutatet VaJ) e ar. L i Hur ser det ut i Uddevaa? Uddevaa hade ett insatskapita på tkr. Detta ökas under 2015 med tkr ti tkr. Beoppet tkr består av 432 tkr i ränta på insatskapitaet samt återbäring på tkr för Återbäringen motsvarar 0,43% och innebär att den genomsnittiga räntan hos internbanken 2014 på 2,83% egentigen bev 2,40 %. Insatskapitaet motsvarar 525,90 kronor per invånare. Ingen de av beoppet på tkr får resutatföras då istäet ti fuo måste användas för kapitauppbyggnaden i Kommuninvest.

12 Tjänsteskrivese Kommunedningskontoret (6) D nr KS 20 J 5/00409 Aternativ för Uddevaa Uddevaa kommer vid årets sut att ha ett kapita som överstiger 50 % - gränsen ( 450 kronor). Uddevaa kommer att igga på 58,4 %. De aternativ vi har är sammanfattningsvis föjande: at A: inte göra något (just nu) at B: betaa in tkr för att nå upp ti 75 %-nivån (675 kronor/invånare eer ett insatskapita på tkr) at C: betaa in tkr för att nå upp ti 00 % - nivån (900 kronor/invånare eer ett insatskapita på tkr). Aternativ A Ingen inbetaning i år. Ränta och återbäring för 2015, som kommer 2016, kommer att tigodoföras insatskapitaet med 42% och resterande 58% (525,90 900,00) får redovisas som intäkt i resutaträkningen. Aternativ B Inbetaning av tkr i år. Ränta och återbäring för 2015, som kommer 2016, kommer att tigodoföras insatskapitaet med 25 %och resterande 75 %får redovisas som intäkt i resutaträkningen. Aternativ C Inbetaning av tkr i år. Ränta och återbäring för 2015, som kommer 2016, får ti fuo redovisas som intäkt i resutaträkningen. Ekonomiavdeningens försag Ekonomiavdeningen föresår aternativ C. Innebär att vi avhänder oss ikviditet som i princip anskaffas via uppåning. För detta betaar vi en kostnadsränta på 380 tkr (20 mkr x 1,9 %). Istäet kan hea beoppet av ränta på insatskapita och återbäring redovisas som finansie intäkt. Utifrån 2015 års tiskott på tkr skue resutatförstärkningen bi tkr netto. Räntan på insatskapitaet var 2,5 % Nivån på räntan på insatskapitaet och nivån på återbäringen de gångna åren innebär ingen garanti för framtiden. Besut tas på vmje stämma för de enskida åren. Kan vi betaa in senare? Stadgama har utformats för att passa oika medemmars behov och möjigheter. Efter 2016 års stämma kommer de medemmar som då inte uppnått den högsta stadgemässiga nivån att på nytt tifrågas. Detta kommer sedan att ske efter varje stämma ti dess aa medemmar nått den högsta nivån.

13 Tjänsteskrivese Kommunedningskontoret (6) D nr KS 2015/00409 Påverkas kommunens boag och stifteser? Storeken på den ränta och återbäring som kommunen erhåer bygger framförat på internbankskonceptet där hea koncernens uppåning sker. F.n. uppgår den ti mkr och igger het i Kommuninvest. Hade vi enbart haft kommunens uppåning som underag hade vi inte erhåit någon återbäring as i dagsäget eftersom kommunen i stort sett är skudfri. Det finns två aspekter på detta. Den första, och viktigaste, aspekten är att det har begränsad betydese för fertaet av kommunens boag och stifteser (de konkurrensutsatta) vad den faktiska uppåningsräntan är. Det är räntenivån för motsvarande uppåning för privata företag som är normgivare. Ju ägre kommunens uppåningsränta är desto större måste åneavgiften vara enigt EU 's statsstödsreger. Den andra aspekten avser det soidariska borgensåtagandet som gäer inom Kommuninvest. Här står kommunen hea risken om något händer som gör att åtagandet het eer devis måste infrias. Åtagandets storek är beroende av ånevoymen. Det innebär att kommunens ande av Kommuninvests åtagande är betydigt större än vad det skue varit med enbart kommunens behov som uppånings grund. Det är därför rimigt att enbart kommunen får återbäringen. ~ Peter Larsson Kommundirektör Kennet~ :orandsson Ekonomichef Expediera ti

14 För kännedom: Ekonomichefen eer motsv Uddevaa kommun styresen Förfrågan om särskid medemsinsats år 2015 Inedning Föreningsstämman faststäde nya stadgar för Kommuninvest ekonomisk förening 1333 I stadgarna har b. a. tikommit en möjighet för medemmarna att på eget initiativ och i egen takt erägga en eer Hera särskida insatser för att snabbare fugöra den obigatoriska insatsskydighet som föjer av medemskapet. Med detta brev vi föreningen nu efterhöra hur ni som medem vi utnyttja den nya möjigheten att erägga en särskid medems insats. Vi ber er därför att besvara bifogade formuär, biaga 2, så vi vet om ni vi göra en extra insatsbetaning i år eer om ni väjer något annat aternativ. Kommuninvests behov av större kapita De nya agkrav på b. a. större kapita som växt fram i kövattnet av fnanskrisen påverkar också Kommuninvest i hög utsträckning. Den uppbyggnad av kapitaet som måste ske beskrivs närmare i "Pan för Kommuninvests kapitauppbyggnad" Panen sy11:ar ti att minimikravet på större kapita ska vara uppnått senast 2018 då kravet på viss ägsta bruttosoiditet träder i kraft. Många medemmar har aviserat sin avsikt att redan under 2015 sätta in hea eer huvuddeen av den högsta insatsnivån. Om en stor de av medemmarna gör verkighet av en sådan ambition är det ti stor förde för Kommuninvests anseende. Det är viktigt att i reation ti myndigheter, ratinginstitut och andra marknadsaktörer kunna visa upp en hög grad av uppsutning kring kapitafrågan och att vi håer vad vi ovat göra Stadgarna framgår av swmmohandingarna (biaga 18) som kan addas ned från Kommuninvests h cm s i d a: h ttp ://m m mu n in v cst.sc/wp-co n te n t/u p o a ds/2 O 15/04/S tmn m o um d sa m tiga -d c hu TOTALFIL.pdf 1334 Panen framgår av stämmahandingarna (biaga 19). Sc samman änk som anges i not. Kommuninvest i Sverige AB (pub!). Org nr: styresens säte: Örebro Kommuninvest Ekonomisk förening. Org nr: styresens säte: Örebro Kommuninvest Fastighets AB. Org nr: Styresens säte: Örebro Postadress: Box 124, Örebro Besöksadress: Fenixhuset, Drottninggatan 2 Te: Fax: E-post: förnamn.efternamn@kommuninvest.se Internet:

15 KOMMUNINVEST Svenska kommuner oc/j andsting i samve1kan Att medemmarna friviigt och med tidsmässig fi-amförhåning värnar den egna organisationen uppfattas som en oerhörd styreesigna jämfört med om föreningen i ett sent skede skue behöva tvinga fram inbetaning av kapita med stöd av stadgarna. Medemmens fördear av att öka medemsinsatsen snabbare I de nya stadgarna införs en högsta insatsnivå uttryckt i kronor per invånare samt två denivåer som motsvarar hava respektive tre fjärdedear av den högsta insatsnivån. När en enskid medems insatsnivå växer och passerar dessa nivåer, är medemmen inte ängre skydig att erägga dear eer hea den åriga insats som annars skue betaas. Förekommande återbäring och ränta på insatskapitaet får- i takt med att kommunen uppnår de högre insatsnivåerna-ti större och större de behåas av medemmen. Den åriga insats som är knuten ti storeken på återbäring och insatsränta bir ägre och ägre, för att ti sist bortfaa. Individue kapitasituation Kommuninvest ekonomisk förening har både medemmar som detagit i samarbetet i snart 30 år eer som bivit medem på senare år. Medemsstoreken varierar mean och invånare. Vissa medemmar har hög skudsättning, andra har inte några ån as. De stora skinaderna mean medemmarna har också medfört att det är stora skinader i respektive medems storek på insatskapitaet. Vi har sammanstät en aktue uppgift från medemsregistret för just er kommun/ andsting/region, biaga. Uppgifterna om äget vid årets bötjan har vi hämtat från vårt medemsregister och omfattar den ursprungiga insats som gjordes när ni bev medemmar, d... d o msatsemtsstoner som m e tagtt "11 h d 1 samt summan av ruor a arsmsatser tj oc me Ti detta insatsbeopp har vi agt den nya årsinsats för 2015 som stämman besutat att ni ska erägga. Beräkningarna av oika debeopp nedan förutsätter att årsinsatsen för 2015 betats in. Eventuet föragsånebeopp som beöper på er inräknas inte i eragt insatskapita. nvånaruppgiften har vi hämtat från SCB och avser förhåandet Kapitainsats som överstiger den högsta nivån bir överinsats En handfu medemmar har efter det att den åriga insats som besöts på den senaste stämman en insatsnivå som överstiger den nu besutade högsta insatsnivån. N i som tihör denna grupp behöver bara besvara frågeformuärets fråga 3 och 5 (så att vi vet att ni fått samma information som övriga medemmar) En av föreningsstämman besutad överföring av fria vinstmede timedemmarnas bundna insatskapital Fördeas ut på respektive medem i förhåande ti medemmens kapitainsats. Insatsemissioner skedde varje år under perioden

16 KOMMUNINVEST Svensiw kommuner och andsting i samverkan Det beopp som skjuter över den högsta obigatoriska insatsnivån kommer att kassificeras som överinsats. Överinsats är en kapitade som medemmen detar friviigt med. Det är atså inte fråga om sparande i form av inåning på räkning. Överinsats har inte tidigare förekommit i föreningen. Under 2015 kommer styresen därför att faststäa vikoren for överinsatser och hur uppsägning ska gå t i I om en medem önskar få överinsatsen utbetad. Information om detta ämnas ti er vid en senare tidpunkt. När kan man som medem göra extra insatser? Föreningen sänder ut denna förfrågan ti samtiga medemmar om intresset för att i år göra en extra insats betaning. Varje medem tar därener besut om den vi göra en extra insatsinbetaning i år eer om man vi göra på något annat sätt och meddear föreningen. Svaret är bindande. Föreningsstyresen 1336 fattar- med början vidjunimötet och därener öpande under hösten - besut om med viket beopp medemmen får deta. Därefter sänder föreningen ut aviseringar om viket beopp som ska inbetaas och när det ska ske. När behöver föreningen senast få medemmarnas besked för inbetaning i år? Medemmarnas önskemå ska ha kommit föreningen tihanda senast den för att extra insatsbetaning ska kunna ske i år. Lämnas besked tidigare, kan föreningen hantera detta tidigare och ge ett så snabbt besked som möjigt. Hur och när sker betaning av extra insatser? Samtiga inbetaningar måste ha skett före 2015 års utgång för att få beaktas när 2016 års ordinarie föreningsstämma besutar om medemmen måste betaa in en ny årig insats baserad på insatsräntan/återbäringen eer inte. Då det handar om mycket stora beopp är det viktigt att medemmarna inväntar Kommuninvests avisering och betaar in beoppet på den angivna betaningsdagen. Kommuninvest har inte möjighet att ta emot tidigare eer senare betaningar som sker på en medems eget initiativ på ett säkert och effektivt sätt. Ränta på insatskapita Räntan på insatskapitaet under 2014 faststädes av stämman 2015 ti 2,5 procent. Ränta på insatskapita är inte attjämföra med räntan på ett skudebrev. Den är i stäet en fonn av överskottsutdening som ska bekostas inom ramen för den ekonomiska föreningens utdeningsbara mede (samma utrymme som också ska räcka ti för återbäring). Föreningen kan därför inte i förväg utova vad räntenivån på insatskapita kommer att bi under kommande år. Nivån bestäms i efterhand på föreningsstämman. Föreningen dc nya stadgarnas 5.5 sägs:,,styrcscn får besuta att medem nr väja att erägga en eer fera surskida insatser H1r au het eer ti viss de fugöra den obigatoriska medemsinsatsen

17 KOMMUNINVEST Svensiw kommuner och andsting i samverkan eftersträvar dock att kompensera medemmarna med en rimig ränta på det kapita som beöper på var och en av dem. Att kunna ge ränta ti de medemmar som bidragit med kapitainsats och som under en period inte utnyttjar ånemöj tigheterna i Kommuninvest har ansetts särskit viktigt eftersom dessa medemmar under samma period inte får någon återbäring. Får medemmarna någon ny möjighet 2016 och senare? Stadgarna har utformats för att passa oika medemmars behov och möjigheter. Efter 2016 års stämma kommer därför de medemmar som då inte uppnått den högsta stadgemässiga insatsnivån att på nytt tifi ågas i samma ärende. Detta kommer sedan att ske efter vmje stämma ti dess aa medemmar nått den högsta nivån. Anmäan är bindande och sker på ett särskit formuär Ert besut om att deta med en kapitainsats i år är bindande och ska ske på formuäret i biaga 4. Hur besut om att göra en extra insatsbetaning görs, varierar mean oika medemmar och bestäms av medemmen. Kommuninvest behöver inte deges något protokosutdrag eer agakraftsbevis i detta ärende. Ett kaendarium för besut Såhär ser tidpanen ut. Reservation för att förändringar kan komma att ske. Aktivitet ',<,,,.,',,..,.,,.',,,',... i',,<.;<.. Tid Föreningen sänder ut en förfrågan ti aa medemmar om Maj månad... ''. intresset för att betaa in en extra insats under Medemmar 2015 som redan uppnått den högsta nivån kan dock inte betaa in större kapita. Föreningsstyresen tar fortöpande stäning ti de medemsbesked Junisom inkommer och meddear medemmen om hur och när september betaning ska ske Sista dagen för medemmarna att ämna ett bindande besked om 31 oktober intresset för att betaa in extra kapita under Sista tifået för föreningsstyresen att besuta om de November medemsbesked som inkommit tom oktober och att meddea 2015 medemmen om hur och när betaning ska ske. Absout sista dagen för inbetaning av kapita för att det ska kunna 31 december beaktas vid beräkning av skydighet att betaa årig insats vid 2015 stämman Föreningsstämma som besutar återbäring och ränta på Apri 2016 insatskapita, årig insats etc. enigt de nya stadgarna. Utbetaning av återbäring och ränta på insatskapita. Ny årig Apri-maj insats vars storek bestäms av medemmens insatskapitastorek 2016 per invånare i reation ti den högsta stadgeeniga nivån per invånare. Föreningen sänder ut en ny förfrågan ti aa medemmar om Maj 2016

18 KOMMUNINVEST Svenska kommuner oc/1 andsting i samverkan Biaga Uppgift om insatskapita Uppgift om nuäget Grundugf!er,.,,,< ',;,.,,.,',,',.,,,'.,;.,,.',,,,,,',',''...,' < Invånaranta i beräkningarna ',,,,,'',,' ;,,, Insatskapita i kronor vid 2015 års bötjan Ny årsinsats 2015 i kronor Totat insatskapita i kronor Totat insatskapita i kronor per invånare <,,;''i' 'i,, ' ',...,... ' ,9 Uppgift om återstående insatsbeopp i vissa fa -kr 50% av högsta nivån 450 (90) kr/inv 75% av högsta nivån 675 (135) krinv -kr kr Högsta nivån 900 ( 180) kr/in v kr I tabeen ovan redovisas vad som i förekommande fa återstår att erägga som insats för att uppnå den stadgemässiga miniminivån, 50% resp 75 %av den högsta insatsnivån samt den högsta insatsnivån. Om"-" anges, har angiven nivå uppnåtts. Medemmar som redan uppnått den högsta insatsnivån Beopp som överstiger den högsta insatsnivån, registreras som överinsats. Se mer om detta i brevet. Ytterigare insats kan inte göras i nuäget I beräkningen har beoppet reducerats för invånaranta över i primärkommun. Reducering sker ti 80% för invånaranta och ti 60% för invånaranta på J och högre. Beopp inom ( ) avser andsting/region. Ingen reducering sker för större invånaranta i andsting/region Beopp avser vad som behöver eräggas i förhåande ti det antagna utgångsäget, inte vad som behöver eräggas i förhåande tiägre nivå. Utgångsäget= totat insatskapita i tabeen ovan.

19 KOMMUNINVEST Svenska kommuner oc/1 andsting i samverkan Aktivitet'..,.. ' Tid.. intresset för att betaa in en extra insats under Eventuea frågor Behöver du ytterigare information om eer om du tycker att någon uppgift verkar feaktig, ber vi dig att i första hand kontakta den kundansvarige som du brukar ha kontakt med. Avsutningsord Medemmarna har genom att anta de nya stadgarna, skapat grunden för att genom egna insatsbetaningar bygga upp det kapita som organisationen behöver för att kunna fortsäta att förse svensk kommunsektor med en effektiv och säker fnansiering av de investeringar som behöver göras under kommande år. Den tydiga instäning i frågan som medemmarna visat vid de senaste medemssamråden och föreningsstämmorna gör att vi är övertygade om att huvuddeen av den utmaning som kapitauppbyggnaden representerar, kommer att vara avkarad redan under 2015! KOMMUNINVEST EKONOMISK FÖRENING Tomas Werngren Verkstäande direktör Thomas Åkeius styresens sekreterare Biagor. 2. Individue uppgift om insatskapita Svarsbankett

20 KOMMUNINVEST Svenska kommuner och andsting i samvetkan Biaga 2 Svarsbankett om medems intresse för att erägga särskid insats under år 2015 för att het eer devis fugöra den obigatoriska insatsen 1 G run d "f uppg1 ter Medemmens namn Organisationsnummer Enhet Postadress 2 u n r Jppg samnare h os me d emmen Namn Befattning e~postadress Direktteefonimobi 3 H uv u df ragesta. ""I nmg. om önskema. om msa t s b eta nmg Önskar kommunen/andstinget/regionen att under år 2015 erägga någon särskid insats för att het eer devis J'Ltgöra den obigatoriska insatsen i Kommuninvest ekonomisk förening? JA Markera med ett X och fortsätt att besvara frågorna i avsnitt 4. J NEJ Markera med ett X och fortsätt med att besvara frågorna i avsnitt 5. 4 ö n s k a d stor e k pa särskid insats Hur stor särskid insats vi kommunen/andstinget/regionen göra under 2015? Markera vat aternativ med ett X. J Aternativ 4.1 Upp ti den högsta stadgemässiga insatsnivån per invånare. Inga fer frågor behöver besvaras. -:-:- [ J Aternativ 4.2 Upp ti 75 procent av den högsta stadgemässiga insatsnivån per invånare. Inga fer frågor behöver besvaras.

21 KOMMUNINVEST Svenska kommuner och andsting i samverkan [ [ [ Aternativ 4.3 Upp ti 50 procent av den högsta stadgemässiga insatsnivån per invånare. Inga fer frågor behöver besvaras. Aternativ 4.4 Upp ti den stadgemässiga miniminivån per invånare Inga fer frågor behöver besvaras. Aternativ 4.5 Vi önskar betaa in föjande särskida insatsbeopp i kronor. nsatsbeo~~ i kronor Kronbeoppet får inte sättas så högt att medemmens totaa insatskapita överstiger den högsta stadgemässiga insatsnivån. Använd aternativen om medemmen endast önskar uppnå de i stadgarna angivna högsta nivån, de procentuea denivåerna eer minimini vån. Inga fer frågor behöver besvaras. 5. Frågor om orsaken ti att medem inte vi betaa in särskid insats under år 2015 (Om fråqa 3 besvarats rned NEJ) Vad är orsaken ti att kommunen/andstinget/regionen inte vi betaa in särskid insats år 20 15? Markera vat aternativ med ett X. Aternativ 5.1 Vi har redan uppnått den högsta stadgemässiga insatsnivån per invånare. Inga fer frågor behöver besvaras. [ Aternativ 5.2 Just nu tycker vi att vår insatsnivå är tiräckigt hög och väntar med besut om att öka på nivån. Inga fer frågor behöver besvaras. [ Aternativ 5.3 Vi tycker inte att vi har utrymme för att fya på medemsinsatsen just nu. Inga fer f ågor behöver besvaras. Aternativ 5.4 Vi ökar på vår insatsnivå med de åriga insatser som kommande stämmor besutar och vi inte öka insatsen utöver detta. Inga fer frågor behöver besvaras. Aternativ 5.5 Vi har inte tagit stäning ti det ännu/vet inte. Inga fer frågor behöver besvaras. ----~ ~

22 KOMMUNINVEST Svenska kommuner och andsting i samverkan 6 AnQivet svar om särskid insats 2015 är bindande för medemmen Svar på denna förfi ågan som innebär att medemmen önskar erägga en särskid insats år 2015 är bindande. Så snart föreningens styrese godkänt önskemået, utfårdar föreningen en betaningsanmodan/faktura som medemmen är skydig att betaa på angiven förfaodag. 7 u n d ers n av b e h önq,-a. f 1rmatec k nare Underskrift Underskrift Namnförtydigande Namnförtydigande Befattning Befattning - Ifyd och undertecknad bankett sänds med post ti Kommuninvest ekonomisk förening, Styresen, Box I 24, 70 I 42 Örebro.

23 Protoko Kommunstyresen Dnr KS 2015/00440 Socianämndens begäran ti kommunfumäktige om utökning av 2015 års investeringsbudget Sammanfattning Sociatjänsten har ansvar för att erbjuda boende ti persouer som tihör en sociat utsatt grupp, t. ex. psykisk funktionsnedsättning och/eer missbruksprobematik De bostäder som erbjuds är av oika karaktär och inriktning. Det finns t. ex. gruppboenden, droghitt boende, träningsägenheter, ungbo-ägenheter och s.k. akutboenden. Akutboenden är av enkare utförande och patserna används i akuta situationer för, i huvudsak, personer med missbruksprobem. De moduer som finns idag är uttjänta och behöver bytas ut. Tekniska kontoret har sökt byggov och tagit fram kostnadsförsag!or nya moduer på Abagen och Kasenabben. Med anedning av detta har socianämnden begärt utökning av 2015 års investeringsbudget med 4,2 mkr. Ökade driftskostnader på grund av utökningen finansieras inom ramen for socianämndens ordinarie drisbudget Ärendet har hanterats av berörda detagare i okaförsö1jningsgruppen som forordar denna ösning. Ekonomiavdeningen har tifrågats om det finns utrymme i årets investeringsram. Ekonomiavdeningens bedömning är att det finns det med anedning av att 2015 års budgeterade investeringar är 314 mkr och det forväntade utfaet f(ir 2015 har bedömts ti 215 mkr i den senaste deårsrapporten. Stefan Skogund (S), Christer Hassiebäck (UP), Gunia Magnusson (MP), E ving Andersson (C), Magnus Jacobsson (KD), Evy Gahnström (V), Ceciia Sandberg (S), Mikae Staxäng (M), Anneie Högberg (S) och Carin Ramneskär (M) yttrar sig i ärendet. Besutsunderag Kommunedningskontorets tjänsteskrivese Socianämndens protoko Sociatjänstens tjänsteskrivese Sociatjänstens behov av akutboende 2015 och ti-amåt. Besut Kommunstyresen toresår kommunfumäktige besuta att bevija socianämnden en utökad investeringsbudget med 4,2 mkr fcir byggande av akutboenden, samt att tinansiering sker inom sociatjänstens ordinarie driftbudget. v - ;> ,-~ Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

24 Tjänsteskrivese Kommunedningskontoret (2) D nr KS 2015/00440 Handäggare Lokastrateg Mattias Hageberg Teefon mattias.hageberg@uddevaa.se Socianämndens begäran ti kommunfumäktige om utökning av 2015 års investeringsbudget Sammanfattning Sociatjänsten har ansvar for att erbjuda boende ti personer som tihör en sociat utsatt grupp, t. ex. psykisk funktionsnedsättning och/eer missbruksprobematik De bostäder som erbjuds är av oika karaktär och inriktning. Det finns t. ex. gruppboenden, drogfritt boende, träningsägenheter, ungbo-ägenheter och s.k. akutboenden. Akutboenden är av enkare uttorande och patserna används i akuta situationer för, i huvudsak, personer med missbmksprobem. De moduer som finns idag är uttjänta och behöver bytas ut. Tekniska kontoret har sökt byggov och tagit fram kostnadsförsag för nya moduer på Ahagen och Kasenabben. Med anedning av detta har socianämnden begärt utökning av 2015 års investeringsbudget med 4,2 mkr. Ökade driftskostnader på grund av utökningen finansieras inom ramen för socianämndens ordinarie driftsbudget. Ärendet har hanterats av berörda detagare i okaförsötjningsgruppen som förordar denna ösning. Ekonomiavdeningen har tifrågats om det finns utrymme i årets investeringsram. Ekonomiavdeningens bedömning är att det finns det med anedning av att 2015 års budgeterade investeringar är 314 mkr och det förväntade utfaet för 2015 har bedömts ti 215 mkr i den senaste deårsrapporten. Besutsunderag Kommunedningskontorets tjänsteskrivese Sociatjänstens tjänsteskrivese Sociatjänstens behov av akutboende 2015 och framåt Socianämndens protoko Försag ti besut Kommunstyresen f6resår kommunfumäktige besuta att bevija socianämnden en utökad investeringsbudget med 4,2 mkr för byggande av akutboenden. att finansiering sker inom sociatjänstens ordinarie driftbudget. Peter Larsson Kommundirektör Mattias Hageberg Lokastrateg

25 Protoko Socianämnden Dnr SN 2015/00138 Akutboende inom sociatjänsten Sammanfattning Sociatjänsten har ansvar fcir att erbjuda boende ti personer som tihör en sociat utsatt grupp, t.ex. psykisk funktionsnedsättning och/eer missbruksprobematik. De bostäder som erbjuds är av oika karaktär och inriktning. Det finns t.ex. gruppboenden, drogfritt boende, träningsägenheter, ungbo-ägenheter och s.k. akutboenden. Akutboenden är av enkare utforande och patserna används i akuta situationer fcir, i huvudsak, personer med missbruksprobem. De moduer som finns idag är uttjänta och behöver bytas ut. Tekniska kontoret har sökt byggov och tagit fram kostnadsförsag för nya moduer på Ahagen och Kasenabben. Besutsunderag Arbetsutskottets protoko , 52. Sociatjänstens tjänsteskrivese Sociatjänstens skrivese med beskrivning av sociaa avdeningens behov av akutboende och framåt. Besut Socianämnden besutar att hos kommunfumäktige begära utökning av 2015 års investeringsbudget med tkr. Vid protokoet Forence Johansson Justerat Stefan Skogund Lidija Be!jic Justeringen tikännagiven på ansagstavan intygar Charotte Larsson Expedierat Kommunstyresen Bo Lundgren Maria Kuander Katarina W aander Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

26 Tjänsteskrivese Sociatjänsten (1) D nr SN 2015/00138 Handäggare Avdeningschef Maria Kuander Teefon maria.kuander@uddevaa.se Akutboende inom sociatjänsten Sammanfattning Socia\iänsten har ansvar for att erbjuda boende ti personer som tihör en sociat utsatt grupp, psykisk funktionsnedsättning och/eer missbruksprobematik. De bostäder som erbjuds är av oika karaktär och inriktning, det finns t.ex. gruppboenden, drogfritt boende, träningsägenheter, ung-bo-ägenheter och s.k. akutboenden. Dessa boenden är av enkare utforande och patserna används i akuta situationer for, i huvudsak, personer med missbruksprobem. De moduer som finns idag är uttjänta och behöver bytas ut. Tekniska kontoret har sökt byggov och tagit fram kostnadsforsag för nya moduer på Ahhagen och Kasenabben. Besutsunderag Sociatjänstens tjänsteskrivese Sociatjänstens skrivese Försag ti besut Socianämnden besutar att hos kommunfumäktige begära utökning av 2015 års investeringsbudget med tkr. Bo Lundgren Sociachef Maria Kuander Avdeningschef Expediera ti Maria Kuander Katarina W aander

27 skrivese (3) D nr: socianämnden Handäggare Avdeningschef Maria Kuander Teefon maria.kuander@uddevaa.se Sociaa avdeningens behov av akutboende 2015 och framåt. Bakgrund: Sociatjänstagen ger ingen amän rätt att få bostad av sociatjänsten. Däremot ges den rätten ti vissa grupper som: Ädre och personer med funktionsnedsättning Vissa sociat utsatta grupper Sociat utsatt grupp betyder att den enskide ska ha speciea svårigheter att på egen hand skaffa bostad på grund av tihörigheten ti en sociat utsatt grupp, tex. psykisk funktionsnedsättning och/eer missbruksprobematik samt Ska efter sin f6rmåga ha tagit eget ansvar f6r sin situation och kan visa att hen har uttömt sina möjigheter samt -vid ansökningstifäet vara het bostadsös Inom sociaa avdeningen finns ett anta bostäder för att fuföja det ansvar nämnden har. De bostäder som erbjud ti sociat utsatta grupper är av oika karatkär och inriktning. Det finns gruppboenden, drogfritt boende, tränings ägenheter, sateitägenheter Bogägenheter, Ung-bo ägenheter och s.k akutboenden. Akutboenden: Det som kaas akutboenden är ett anta boendepatser av enkare utförande, s.k moduer. Patserna används i akuta situationer f6r personer med i huvudsak missbruksprobematik. Boendet är tifäigt. Totat har vi haft 7 patser. Repsagargatan.2 moduer som vi har haft i ca 20 år. J dag är det en som fotfarande är tjänig som bostad. Byggov kommer inte att ges. Ahhagen: från bötjan 5 boendepatser, varav 3 i gemensamhetsanäggning och 2 i fristående hus. Idag finns 3 patser kvar. Moduerna inköptes för ca 15 år sedan och var av enket utförande. Två friggebodar är egenbyggda av Arbo. Aktue situation: Idag finns 4 av 7 patser kvar, och de moduer/byggnader som fortfarande används är Sociat önsten Ledning Postadress UDDEVALLA Besöksadress Sodshuset VaNsvägen Teefon (vx) Fax E-post sociajonsten@uddevoa.se

28 skrivese 2 (3) D nr: utsitna och behöver bytas ut. Behovet av akuta boendepatser har inte minskat och de utgör en viktig de i framfor at Beroende- och missbrukssektionens arbete. Dessutom är det så att verksamheten har behov av ytterigare några patser, förmodigen p.g.a. den svåra bostadbristen i samhäet. Under fera år har sociatjänsten tisammans med Mijö och stadsbyggnadsnämnden och Tekniska kontoret sökt efter ämpiga patser för dessa moduer. I dagsäget ser det ut som om vi kan få permanent byggov på Ahhagen för 5 patser och 2 eer 4 patser på Kasenabben. Förhoppningsvis får vi byggov för 4 patser på Kasenabben, och har då totat 9 patser. Verksamhetens önskemå är moduer av ikande utförande som idag. Tekniska kontoret har i uppdrag att ta fram byggov och byggnader/moduer. Föjande förag har inkommit från tekniska kontoret: Byggov finns för 5 moduer på Ahagen, och 2 moduer på Kasenabbevägen. Sökt men ej fått besked om möjigheten att öka på från 2 ti 4 moduer. standardmoduer som finns på marknaden både vad gäer nya aternativt begagnade uppfyer inte kraven i byggovet avseende buernivåer inomhus varken på Abagen eer Kasenabbevägen. Tekniska har inte hittat någon everantör som kan bygga om befintiga begagnade moduer ti att håa avsedd Ijudkass. Tekniskas aternativ Boende Pris per styck Tiva tåigare Markarbete Totapris per A hagen inredning per styck styck. Patsbyggt Trä : : :- Patsbyggt Sten : : :- Container : : : :- Container med : : :- aa tiva Tif. Boende Pris per styck Tiva tåigare Markarbete Totapris per Kasenabben inredning per styck styck. Container med : : :- aa tiva Container : : : :- Tikommer byggherrekostnader oförutsett och moms för båda etaberingarna. Då det inte gått att hitta andra patser där det är möjigt att få byggov, är det ovanstående typ av moduer som är aktuea. Uppskattning av kostnaden för moduer vid Ahhagen är ca tkr.

29 skrivese 3 (3) D nr: Uppskattning av kostnaden for 4 moduer vid Kasenabben är ca.! 620 tkr Ti detta tikommer s. k. byggherrekostnader oförutsett som tekniska uppskattar ti ca 15 %, ca 500 tkr, och moms Tota kostnad ca 4220 tkr pus moms. Försag ti besut. Att socianämnden besutar att hos kommunfumäktige begära utökning av 2015 års investeringsbudget med tkr. Med vänig häsning Sociatjänsten Maria Kuander Avdeningschef

30 Protoko Kommunstyresen Dnr KS 2015/00431 Ombyggnad av Göteborgsvägen Sammanfattning Bakgrunden ti ovan rubricerade projekt att tekniska kontoret initierat en forstudie om Göteborgsvägen, som är en bred gata som bjuder in ti höga hastigheter med en burig och trafiksäkerhetsmässigt otrygg mijö som tojd. Syfte med ombyggnaden är fi amfor at att forbättra säkerheten for oskyddade trafikanter band annat genom hastighetsbegränsande åtgärder. En annan viktig måsättning är att forsköna stadmijön och framtidssäkra kommande trafkösningar. Utredningen har fåst stor vikt vid att åtgärdsforsagen har god forankring. DärtOr har stor vikt agts på kontakter och diaog med boende och verksamma i området. Via enkäter gavs berörda möjighet att fi amfora synpunkter på nuvarande forhåand en. Probem och forsag ti ändringar har därefter diskuterats vid 3 möten for amänheten. Försagets huvuddrag är att Göteborgsvägen byggs om ti en gata med ett körfät i vardera riktningen. Extra körfät behås endast i ansutning mot Aspunds gatan. Två nya cirkuationer torsås, vid J unogatan och vid Aspundsgatan. Ytterigare cirkuationer vid Tjärhovsgatan och Nordens väg har diskuterats, men ingår i nuäget inte i torsaget, men kan komma ingå i nästa skede. Längs gatans båda sidor öper gång- och cykevägar. Avsedd hastighetsdämpning och ökad trafksäkerhet uppnås band annat genom cirkuationspatser, insnävningar i körfät, omväxande beäggning, forhöjningar av vissa dear i gatan samt torbättrade gång- och cykebanor med korsningar anpassade ti synskadades och rustosburnas krav. Att höja den amänna trivsen kan ske genom band annat en trädpantering utmed gatan samt genom att vägvisning och beysning ersätts med materia i en ti mijön anpassad skaa. Anäggningskostnaderna har med torsagets utformning beräknats ti cirka 27 mijoner kronor. Kostnaden for eventue marksanering tikommer, iksom kostnader for edningsarbeten samt andra utredningar som ska göras fore projekteringen påbötjas såsom geotekniska undersökningar, dagvattenhantering, jusdesign, skytning, utformningar av korsningar samt parkeringsutredningar. Besutsunderag Kommunedningskontorets tjänsteskrivese Samhäsbyggnadsnämndens protokosutdrag Tekniska kontorets tjänsteskrivese Biotopskyddsdispens for att ta bort björkar i en ae ängs Göteborgsvägen, Förstudie ombyggnation av Göteborgsvägen mean Hästepaarna och Västerbron. Iustration av desträcka, 2 och 4 av Göteborgsvägen ~ "'-~- ~ J user c es stgnat~:.~:.. ) "'-" ~,o/ Utdragsbestyrkande

31 Protoko Kommunstyresen forts. 249 Besut Kommunstyresen faresår kommunfumäktige besuta att ge samhäsbyggnadsnämnden uppdrag att starta panering och projekterings fasen, enigt projekt modeen 20 I 5-20 I 6 och genomfårandefasen under 20 I 7-20 I 9, samt att finansiering får 2015 sker inom befintig investeringsram. i ; /1 tj i!' /. ' L{:/ z._ /'";::<;?.~ Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

32 Tjänsteskrivese Kommunedningskontoret (2) Dnr KS 2015/00431 Handäggare Utredare Patrik Petre Teefon Ombyggnad av Göteborgsvägen Sammanfattning Bakgrunden ti ovan rubricerade projekt att tekniska kontoret initierat en förstudie om Göteborgsvägen, som är en bred gata som bjuder in ti höga hastigheter med en burig och trafiksäkerhetsmässigt otrygg mijö som föjd. Syfte med ombyggnaden är framför at att förbättra säkerheten för oskyddade trafikanter band annat genom hastighetsbegränsande åtgärder. En annan viktig måsättning är att försköna stadmijön och framtidssäkra kommande trafikösningar. Utredningen har fås! stor vikt vid att åtgärdsförsagen har god förankring. Därför har stor vikt agts på kontakter och diaog med boende och verksamma i området. Via enkäter gavs berörda möjighet att framföra synpunkter på nuvarande förhåanden. Probem och försag ti ändringar har därefter diskuterats vid 3 möten för amänheten. Försagets huvuddrag är att Göteborgsvägen byggs om ti en gata med ett körfåt i vardera riktningen. Extra körfå behås endast i ansutning mot Aspundsgatan. Två nya cirkuationer försås, vid J unogatan och vid Aspundsgatan. Ytterigare cirkuationer vid Tjärhovsgatan och Nordens väg har diskuterats, men ingår i nuäget inte i försaget, men kan komma ingå i nästa skede. Längs gatans båda sidor öper gång- och cykevägar. Avsedd hastighetsdämpning och ökad trafiksäkerhet uppnås band annat genom cirkuationspatser, insnävningar i körfät, omväxande beäggning, förhöjningar av vissa dear i gatan samt förbättrade gång- och cykebanor med korsningar anpassade ti synskadades och rustosburnas krav. Att höja den amänna trivsen kan ske genom band annat en trädpantering utmed gatan samt genom att vägvisning och beysning ersätts med materia i en ti mijön anpassad skaa. Anäggningskostnaderna har med försagets utformning beräknats ti cirka 27 mijoner kronor. Kostnaden för eventuemarksanering tikommer, iksom kostnader för edningsarbeten samt andra utredningar som ska göras före projekteringen påbörjas såsom geotekniska undersökningar, dagvattenhantering, jusdesign, skytning, utformningar av korsningar samt parkeringsutredningar.