Särskild medlemsinsats till Kommuninvest 2015

Transkript

1 Tjänsteutlåtande Finanschef Magnus Åberg Dnr: KS/2015: Kommunstyrelsen Särskild medlemsinsats till Kommuninvest 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta enligt följande: 1. Kommunfullmäktige meddelar Kommuninvest ekonomisk förening att Upplands Väsby kommun betalar en extra insats upp till den stadgemässigt högsta nivån på 900 kronor per invånare under Kommunfullmäktige godkänner att kronor utbetalas som andelskapital under Finansiering sker genom användande av försäljningsintäkter från genomförd försäljning av Bo i Väsby AB. Sammanfattning av ärendet Upplands Väsby kommun är sedan 2010 medlem i Kommuninvest som ägs av 272 kommuner och 8 landsting. För närvarande arbetar EU med att införa ett nytt finansiellt regelverk för kreditinstitut som beräknas börja gälla För Kommuninvest betyder det att det krävs en större andel eget kapital i förhållande till totala tillgångar (bruttosoliditet). För att bemöta och hantera kommande regelförändringar har Kommuninvest föreningsstämma beslutat om stadgeändringar. En följd av stadgeändringarna är att respektive medlem har en insatsskyldighet baserat på invånarantal. Minimikravet är 200 kronor per invånare och högsta insats är 900 kronor per invånare. För närvarande har Upplands Väsby 317 kronor per invånare och för att nå upp till den högsta nivån krävs ytterligare kronor. Ett flertal faktorer talar för en särskild insats upp till den högsta nivån. För det första så har försäljningen av Bo i Väsby AB inbringat kapital till kommunens kassa som möjliggör en inbetalning utan att den belastar normal likviditet. För det andra så ger placeringar av överskottslikviditet med låg risk ingen eller låg ränta i dagens lågränteläge. En särskild medlemsinsats är att likställa med en placering i Kommuninvest som ger god chans till en högre ränta än tillåtna 1

2 placeringsalternativ för kommunen. För det tredje så kan kommunen tillgodogöra sig den återbäring som föreningsstämman årligen beslutar om. Tidigare har den återinvesterats i Kommuninvest beroende på att insatsnivån ej har uppnåtts för kommunen. För det fjärde så är särskild medlemsinsats inte resultatpåverkande utan påverkar enbart balansräkningen. Ett flertal medlemmar har indikerat att de tänker sätta in hela eller en större del av beloppet redan i år. Fördelen med det är att en hög uppslutning redan nu skapar en trovärdighet gentemot utomstående aktörer och myndigheter som visar på att medlemmarna tar sitt ansvar för Kommuninvest. Kommunledningskontoret föreslår att kommunen under 2015 ska betala in en särskild insats till Kommuninvest ekonomisk förening så att kommunen uppnår den stadgemässigt högsta insatsnivån på 900 kronor per invånare räknat på invånarantalet vid 2015 års ingång. Detta insatsbelopp motsvarar cirka kronor. Beslutsunderlag 1. Kommunstyrelsen , Skrivelse - Förfrågan om särskild medlemsinsats Beslutet skickas till: Kommuninvest Ärendet i sin helhet Bakgrund Kommuninvest är kommunsektorns viktigaste finansieringskälla med 48 procent av sektorns upplåning och ägs av 272 kommuner och 8 landsting. Visionen är att Kommuninvest ska vara världens bästa organisation för kommunal finansförvaltning som finansierar utveckling och investeringar för ett gott och hållbart samhälle i Sverige. Det sker via stabil och kostnadseffektiv finansiering och samverkan. Grundidén bygger på att svenska kommuner och landsting tillsammans får bättre villkor än vad de får var och en för sig. I augusti 2015 har Upplands Väsby kommun kronor och AB Väsbyhem kronor i skuld hos Kommuninvest av total extern banklåneskuld om kronor. Från Kommuninvest ekonomisk förening har inkommit en skrivelse daterad där föreningen med hänvisning till föreningsstämmans beslut om nya stadgar för Kommuninvest ekonomisk förening vill efterhöra hur respektive medlem vill utnyttja den nya möjligheten att kunna erlägga en särskild medlemsinsats i år. Kommunens svar är bindande. I stadgarna för föreningen har bland annat tillkommit en möjlighet för medlemmarna att på eget initiativ och i 2

3 egen takt erlägga en eller flera särskilda insatser för att snabbare fullgöra den obligatoriska insatsskyldighet som följer av medlemskapet. Kommuninvests kapitaluppbyggnad Den senaste finanskrisen synliggjorde att bankernas riskbuffertar var otillräckliga för att upprätthålla stabiliteten i det finansiella systemet. Därför inför EU ett nytt regelverk för banker och kreditinstitut inom unionen med skärpta krav på kapital och likviditet. Reglerna är en implementering av Baselkommitténs nya standarder, de så kallade Basel III. Syftet med Basel III och det nya EUregelverket som också införts i svensk rätt är att öka motståndskraften mot nya finansiella kriser. Avgörande för Kommuninvests del är reglerna om att banker och kreditinstitut måste upprätthålla en större andel eget kapital i förhållande till de genomsnittliga totala tillgångarna det så kallade bruttosoliditetskravet. Exakt vilken bruttosoliditet som kommer att krävas av Kommuninvest är ännu inte beslutat. Men minimikravet kommer, enligt vad som diskuterats, antingen utformas som en fast nivå för samtliga institut eller som olika nivåer för olika institut beroende på hur riskfylld verksamheten anses vara. Kommuninvests verksamhet med trygg utlåning till den svenska kommunsektorn skulle sannolikt få ett lägre krav på bruttosoliditet om det senare, riskviktade minimikravet blir verklighet. Kommuninvest planerar för att kunna klara minst 1,5 procent i bruttosoliditet. Senast vid utgången av 2016 ska EU-kommissionen besluta om den slutgiltiga utformningen av regelverket. Oavsett vilken procentsats som väljs måste kapitaluppbyggnaden vara genomförd senast före den 1 januari Vid den senaste stämman redovisades en plan för hur Kommuninvests kapitaluppbyggnad ska genomföras (se bilaga). Stadgeändringarna gäller medlemsinsatser och kapitaliseringsformer Föreningsstyrelsen arbetade under 2013 och 2014 tillsammans med medlemmarna fram förnyade former för Kommuninvests kapitaluppbyggnad. Syftet är att säkerställa att Kommuninvest har en långsiktigt hållbar kapitalbas samt lever upp till det nya minimikravet på bruttosoliditet. Det är en förutsättning för att Kommuninvest ska kunna fortsätta att tillhandahålla konkurrenskraftiga lån till sina medlemmar. Kommuninvest står idag för cirka 45 procent av kommunernas och landstingens upplåning och har därmed ett stort ansvar för finansiell stabilitet i kommunsektorn. Syftet med den nu genomförda stadgeändringen är följande: Höjd minimiinsats för nya och gamla medlemmar. Grundnivån höjs till 200 kronor per invånare för en primärkommun och till en femtedel av detta belopp för landsting. Den nya nivån för minimiinsats gäller från och med 2014 för nya medlemmar och från och med 2018 för befintliga medlemmar. Höjningen för nya medlemmar har redan beslutats av föreningsstyrelsen inom ramen för nu gällande stadgar. Införandet av en högsta insatsnivå på 900 kronor per invånare samt revidering av insatsen för befolkningsförändringar vart 10:e år. Kunna använda en avtrappad grundnivå vid större invånarantal i primärkommuner och landsting. Styrelsen har under senare år - inom 3

4 ramen för nu gällande stadgar - tillämpat en sådan avtrappning för primärkommuner. Möjlighet att fortsätta med återbäring och insatsränta i kombination med årliga insatser såsom nu. Ny möjlighet att göra extra insatser upp till 50%, 75% eller 100% av den högsta insatsnivån och därigenom inte fortsättningsvis vara skyldig att betala en del av eller hela den årliga insatsen. Stadgemässig beredskap för att genom beslut på en stämma kunna ta ut ytterligare insats från medlemmarna upp till den stadgemässiga högsta nivån om den finansiella företagsgruppens lagstadgade minimikrav på kapitaltäckning hotas. Tydligare reglering av att återbetalning av insats vid utträde kan fördröjas om kapitaltäckningen hotas. Möjlighet att använda förlagsinsatser och överinsatser införs. Förlagslån ska precis som är fallet idag, också vara möjliga att använda. Nya skarpare regleringar på EU-nivå för banker och kreditinstitut förmildrar konsekvenser när/om framtida finanskriser och oroshärdar inträffar. Det leder till ökad finansiell stabilitet både i kommun- och landstingssektorn och i övrigt. De nya stadgarna tydliggör vilka skyldigheter ett medlemskap i Kommuninvest medför kopplat till förestående regelförändringar. I det ingår en möjlighet att via särskild medlemsinsats snabbare fullgöra den obligatoriska insatsskyldighet som ett medlemskap för med sig. Ett flertal medlemmar har indikerat att de tänker sätta in hela eller en större del av beloppet redan i år. Fördelen med det är att en hög uppslutning redan nu skapar en trovärdighet gentemot utomstående aktörer och myndigheter som visar på att medlemmarna tar sitt ansvar för Kommuninvest. Upplands Väsby kommun Upplands Väsby kommun har för närvarande ett totalt insatskapital om kronor. I det beloppet ingår kronor som erlades i form av medlemsavgift i samband med inträdet Resterande del av beloppet avser återbäring och ränta som erhållits under åren och via stämmobeslut har återinvesterats i Kommuninvest. Den nuvarande totala insatsen ger 317 kronor per invånare. Därmed uppfyller kommunen minimikraven men det återstår kapital för att nå högre insatsnivåer. Tabell 1. Prognos för återstående extrainsats För att uppnå följande insatsbelopp Miniminivå 200 kr/inv 50 % av högsta nivån 450 kr/inv 75 % av högsta nivån 675 kr/inv Högsta nivån 900 kr/inv Återstår följande insatsbelopp - kr kr kr kr Fördelar med att betala in en extra insats Fördelen med att erlägga en särskild insats av den storlek som framgår av förslaget nedan är att det i de nya stadgarna införs en högsta insatsnivå uttryckt i kronor per invånare samt två delnivåer som motsvarar halva respektive tre fjärdedelar av den högsta insatsnivån. 4

5 När en enskild medlems insatsnivå växer och passerar dessa nivåer, är medlemmen inte längre skyldig att erlägga delar eller hela den årliga insats som annars skulle betalas. Förekommande återbäring och ränta på insatskapitalet får - i takt med att kommunen uppnår de högre insatsnivåerna till större och större del behållas av medlemmen. Den årliga insats som är knuten till storleken på återbäring och insatsränta blir lägre och lägre, för att till sist bortfalla. För Kommuninvest är extra kapitalinbetalningar från medlemmarna betydelsefullt. Att medlemmarna frivilligt och med tidsmässig framförhållning värnar den egna organisationen uppfattas av myndigheter, ratinginstitut och andra marknadsaktörer som en tydlig styrkesignal jämfört med om föreningen i ett sent skede skulle behöva tvinga fram inbetalning av kapital med stöd av stadgarna. Ränta på insatskapitalet Räntan på insatskapitalet under 2014 fastställdes av stämman 2015 till 2,5 procent. Ränta på insatskapital är inte att jämföra med räntan på ett skuldebrev. Den är i stället en form av överskottsutdelning som ska bekostas inom ramen för den ekonomiska föreningens utdelningsbara medel (samma utrymme som också ska räcka till för återbäring). Föreningen kan därför inte i förväg utlova vad räntenivån på insatskapital kommer att bli under kommande år. Nivån bestäms i efterhand på föreningsstämman. Föreningen har dock uttryckt att den eftersträvar att kompensera medlemmarna med en rimlig ränta på det kapital som belöper på var och en av dem. Kommunledningskontorets förslag till inbetalning 2015 Samhällsbyggande kräver både villiga investerare och tillgång till externt kapital. En del av det externa kapitalet behöver vara lånade pengar till så rimliga villkor som möjligt. För kommunens del handlar det om att låna till en del av de investeringar som skapar förutsättningar för tillväxt och som i slutändan bidrar med intäkter från exploatering. I och med försäljningen av Bo i Väsby AB blir kommunen från och med hösten 2015 skuldfri under ett antal år. Det skapar samtidigt utrymme och kraft för att driva på och bemöta den tillväxt som råder i regionen. Enligt nuvarande prognos behöver kommunen återigen ta upp nya lån om cirka 100 mkr under Dessförinnan behöver AB Väsbyhem tillgång till lånat kapital för att kunna fullfölja den omfattande nyproduktion som pågår och planeras framöver. För perioden beräknas över en miljard kronor behövas i extern finansiering för AB Väsbyhem kopplat till nyproduktion. Kommunledningskontoret anser det viktigt att bibehålla Kommuninvest som finansieringskälla och samarbetspartner för att kunna fortsätta den samhällsutveckling som pågår i Upplands Väsby. Det har kommunen visat genom att bifalla beslutade stadgeändringar och därigenom åtagit sig att på något sätt fullgöra den obligatoriska insatsskyldighet som följer av medlemskapet. Ett flertal faktorer talar för en särskild insats upp till den högsta nivån. För det första så har försäljningen av Bo i Väsby inbringat kapital till kommunens kassa som möjliggör en inbetalning utan att den belastar normal likviditet. Det vill säga att i normalfallet hade kommunen antingen fått använda sig av skattemedel eller lånefinansierat inbetalningen. För det andra så ger placeringar av 5

6 överskottslikviditet med låg risk ingen eller låg ränta i dagens lågränteläge. En särskild medlemsinsats är att likställa med en placering i Kommuninvest som ger god chans till en högre ränta än tillåtna placeringsalternativ för kommunen. För det tredje så kan kommunen tillgodogöra sig den återbäring som föreningsstämman årligen beslutar om. Tidigare har den återinvesterats i Kommuninvest beroende på att insatsnivån ej har uppnåtts för kommunen Nu blir det både pengar in i kassan och en positiv resultateffekt. För det fjärde så är särskild medlemsinsats inte resultatpåverkande utan påverkar enbart balansräkningen. Kommunledningskontoret föreslår att kommunen under 2015 ska betala in en särskild insats till Kommuninvest ekonomisk förening så att kommunen uppnår den stadgemässigt högsta insatsnivån på 900 kronor per invånare räknat på invånarantalet vid 2015 års ingång. Detta insatsbelopp motsvarar cirka kronor. Kommunledningskontoret Hillevi Engström Kommundirektör Anette Ömossa Ekonomidirektör Bilagor: Skrivelse - Förfrågan om särskild medlemsinsats 6