Kommuninvests föreningsstämma stadgeändringar

Transkript

1 Tjänsteutlåtande Finanschef Magnus Åberg Dnr: KS/2015: Kommunstyrelsen Kommuninvests föreningsstämma stadgeändringar Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen godtar förslag till stadgeändringar på Kommuninvests föreningsstämma den 16 april Kommunstyrelsen ger kommunstyrelsens ordförande rätt att på delegation besluta om instruktioner till ombud vid Kommuninvests föreningsstämma Ersättare för kommunstyrelsens ordförande är kommunstyrelsens andre vice ordförande, tillika oppositionsråd. 4. Kommunstyrelsen ger kommunledningskontoret i uppdrag att återkomma till Kommunstyrelsen med information kring fullgörande av medlemsansvaret mot bakgrund av nya stadgar. Sammanfattning av ärendet 1. Kreditgivare står inför kommande regelverksförändringar på EU-nivå vilket föranleder att Kommuninvest behöver förstärka sin bruttosoliditet (eget kapital i förhållande till totala tillgångar). 2. Stadgeändringar föreslås på Kommuninvests föreningsstämma 2015 för att bredda möjligheterna till att förstärka eget kapital. 3. För Upplands Väsby kommun som medlem innebär det en i nuläget beräknad extra insats om kronor. Beslutsunderlag 1. Tjänsteutlåtande , Dnr KS/2015: Material inför 2015 års medlemssamråd 3. Information om insatskapital och de nya stadgarna 1

2 Beslutet skickas till: Kommunledningskontoret Kommuninvest Ärendet i sin helhet Bakgrund Kommuninvest är kommunsektorns viktigaste finansieringskälla med 44 procent av sektorns upplåning och ägs av 272 kommuner och 8 landsting. Visionen är att Kommuninvest ska vara världens bästa organisation för kommunal finansförvaltning som finansierar utveckling och investeringar för ett gott och hållbart samhälle i Sverige. Det sker via stabil och kostnadseffektiv finansiering och samverkan. Grundidén bygger på att svenska kommuner och landsting tillsammans får bättre villkor än vad de får var och en för sig. I februari 2015 har Upplands Väsby kommun kronor och AB Väsbyhem kronor i skuld hos Kommuninvest av total extern banklåneskuld om kronor. Finanskrisen som på allvar briserade 2008 och som sedermera övergick i en skuldkris tynger fortfarande världens ekonomier. Bland annat visade det sig att banksystemet hade bristfälliga riskbuffertar för att upprätthålla den finansiella stabiliteten med allvarliga konsekvenser som följd. Bäst exemplifierat av investmentbanken Lehman Brothers konkurs i september 2008 som skickade chockvågor i det finansiella systemet och sånär skapade finansiell härdsmälta. EU arbetar därför med att införa ett nytt regelverk med högre krav på kapital och likviditet för långivare. Det regelverk som arbetas fram handlar för Kommuninvests del om att upprätthålla en större andel eget kapital i förhållande till totala tillgångar (bruttosoliditet). Nivån för bruttosoliditet är ännu inte beslutad men minimikravet förmodas antingen bli en fast nivå eller en nivå som är anpassad efter respektive verksamhets risknivå. Den senaste finanskrisen visade att Kommuninvests konstruktion håller och är stabil i oroliga tider vilket bidrar till att skapa trygghet för såväl låntagare (kommuner och landsting) som långivare (investerare). Om det senare alternativet med differentierad risknivå genomförs innebär det högst sannolikt att Kommuninvest ges ett lägre krav på bruttosoliditet. Enligt den information som för närvarande finns tillgänglig kommer EUkommissionen att presentera rekommendationer för bruttosoliditet kring årsskiftet 2016/2017, som förmodligen säger att kapitaluppbyggnaden ska vara genomförd innan 1/ Enligt publicerad bokslutskommuniké för 2014 har Kommuninvest en bruttosoliditet på 1,09 procent (2013: 0,91 procent). Exakt var rekommendationen kommer att hamna är svårt att förutse men med tanke på Kommuninvests konstruktion med låg risk och solidarisk borgen i botten arbetar föreningsstyrelsen för Kommuninvest att ha en bruttosoliditet på minst 1,5 procent vid 2017 års utgång. Oavsett slutlig nivå handlar det om en kraftig 2

3 förstärkning av Kommuninvests kapitalbas som kräver stadgeändringar för att kunna genomföras inom ett par år. Förslag till stadgeändringar för medlemsinsatser och kapitaliseringsformer För att bemöta och hantera kommande regelförändringar på EU-nivå föreslog föreningsstyrelsen till föreningsstämman 2014 nya former för att ta in det kapital som krävs. Tidigare har Kommuninvest försökt göra det genom att använda högre marginaler ut mot låntagare för att på så sätt förstärka eget kapital. Det visade sig inte vara en optimal lösning då effekten blev den att utlåningsvolymen minskade då medlemmarna i ökad grad valde andra kreditgivare. Stadgeändringen kräver två på varandra följande stämmobeslut varav ett således beslutades 2014 och det andra beslutas i april I korthet föreslås nedanstående, för mer information hänvisas till bilaga som beskriver föreningsstyrelsens förslag mer i detalj. Höjd miniminsats för nya och gamla medlemmar. Grundnivån höjs till 200 kronor per invånare för en primärkommun. Nya nivån för miniminsats gäller från och med 2014 för nya medlemmar och från och med 2018 för befintliga medlemmar. Höjningen för nya medlemmar har redan beslutats av föreningsstyrelsen inom ramen för nu gällande stadgar. Införande av en högsta insatsnivå på 900 kronor per invånare och revidering av insatsen vart 10:e år med hänsyn till befolkningsförändringar. Kunna använda en avtrappad grundnivå för medlemmar med större invånarantal. Möjlighet att fortsätta med återbäring och insatsränta i kombination med årliga insatser på samma sätt som nu genomförs. Ny möjlighet att göra extra insatser upp till 50, 75 eller 100 procent av den högsta insatsnivån och därefter få en motsvarande reducering av den årliga insatsen. Stadgemässig beredskap för att genom beslut på en stämma kunna ta ut ytterligare insats från medlemmarna upp till den stadgemässiga högsta nivån om den finansiella företagsgruppens lagstadgade minimikrav på kapitaltäckning hotas. Tydligare reglering av att återbetalning av insats vid utträde kan fördröjas om kapitaltäckningen hotas. Möjlighet att använda förlagsinsatser och överinsatser införs. Förlagslån ska precis som är fallet idag, också vara möjliga att använda. I början av 2015 har medlemssamråd hållits på olika platser i landet där förtroendevalda och tjänstemännen i dialog med Kommuninvest har berört nya stadgar. Dialogerna har visat på stor enighet kring såväl Kommuninvests framtida roll som finansiär av kommuner och landstings externa finansiering samt kring föreslagna stadgeändringar. Inga indikationer finns för närvarande som visar på att någon eller några medlemmar inte ställer sig bakom förslaget i april. Upplands Väsby kommun Upplands Väsby kommun har kronor i total insats i Kommuninvest vid årsskiftet 2014/2015, det ger 237 kronor per invånare. Beloppet innehåller kronor som erlades i form av medlemsavgift i samband med inträdet 3

4 2010. Resterande del av beloppet avser återbäring och ränta på insatt kapital som erhållits under åren Prognosen för 2015 visar kronor i total insats vilket ger 324 kronor per invånare. Därmed uppfyller kommunen minimikraven men det återstår kapital för att nå den högsta nivån. Den senaste informationen (se bilaga Information om insatskapital och de nya stadgarna) indikerar följande insatsnivåer för kommunen och bygger på prognoser för Tabell 1. Prognos för återstående extrainsats Återstår följande För att uppnå följande insatsbelopp insatsbelopp Miniminivå 200 kr/inv 0 kr 50 % av högsta nivån 450 kr/inv kr 75 % av högsta nivån 675 kr/inv kr Högsta nivån 900 kr/inv kr Effekter av förändringar För det första så reduceras skyldigheten att erlägga årlig insats med 50 procent för medlemmar som har nått upp till 50 procent av den högsta nivån, 75 procent för medlemmar som har nått upp till 75 procent av den högsta nivån, 100 procent för medlemmar som har nått upp till den högsta nivån. Hade det varit möjligt för kommunen att redan nu betala extrainsats upp till högsta nivån om 900 kronor per invånare skulle det för 2015 ha inneburit en återbäring på cirka kronor som kommunen bibehållit. För det andra så finns det möjlighet till sänkta lånemarginaler när kommunen har uppnått den högsta nivån. Förslaget innebär en likvid belastning för kommunen som är att likställa med en placering eftersom årlig återbäring ges. Kommunledningskontoret återkommer efter genomförd stämma med mer detaljerad information kring inbetalning av insatsen. Konsekvensbeskrivning Nya skarpare regleringar på EU-nivå för banker och kreditinstitut förmildrar konsekvenser när/om framtida finanskriser och oroshärdar inträffar. Det leder till ökad finansiell stabilitet både i kommun- och landstingssektorn och i övrigt. De nya stadgarna tydliggör vilka skyldigheter ett medlemskap i Kommuninvest medför kopplat till förestående regelförändringar. Alternativen som medlem är att antingen vara med fullt ut och då ställa sig bakom förslaget att medlemmarna skjuter till extra kapital kommande år. Det andra alternativet leder i förlängningen till att frågan om utträde ur Kommuninvest väcks vilket i sin tur kräver nya finansieringslösningar för kommunkoncernen. Ett utträde innebär att kommunkoncernen mister sin viktigaste finansieringskälla. Dessutom behöver skulden hos Kommuninvest flyttas till andra kreditgivare som i dagsläget har högre lånemarginaler och limiter anpassade efter kommande lånebehov. Det finns ingen beredskap för att hantera en miljardskuld utöver det 4

5 ny- och refinansieringsbehov som föreligger hos övriga kreditgivare. För att kunna finansiera den samhällsutveckling som pågår inom kommunen skulle finansieringskällorna i sådana fall behöva kompletteras av egen finansiering via kapitalmarknaden. Kostnaden av beräknad extrainsats om kronor, enligt tabell 1 ovan, ska ses som en trygg placering som möjliggör en hygglig återbäring över tid. Utöver det så ges tillgång till billig finansiering och att kommunen tar sitt medlemsansvar som bidrar till ett starkare Kommuninvest som gynnar sektorn i stort. I det fall kravet på bruttosoliditet hamnar på mer än 1,5 procent får medlemmarna ta ställning till det om det blir aktuellt. Det sämsta utfallet i ett sådant scenario är att medlemmarna kommer fram till att affärsmodellen inte håller i en nyreglerad finansmarknad och då beslutar om ordnad avveckling av Kommuninvest. Kommunledningskontorets yttrande i ärendet Samhällsbyggande kräver både villiga investerare och tillgång till externt kapital. En del av det externa kapitalet behöver vara lånade pengar till så rimliga villkor som möjligt. För kommunens del handlar det om att låna till en del av det investeringar som skapar förutsättningar för tillväxt och som i slutändan bidrar med intäkter från exploatering. AB Väsbyhem behöver tillgång till lånat kapital för att kunna fullfölja den omfattande nyproduktion som pågår och planeras framöver. Kommunledningskontoret anser det viktigt att bibehålla Kommuninvest som finansieringskälla och samarbetspartner för att kunna fortsätta den samhällsutveckling som pågår i Upplands Väsby. Därmed tar kommunen även sitt medlemsansvar och stödjer en viktig verksamhet som finansierar en stor del av kommuner och landstingens investeringar. I detta första skede handlar det om att ta ställning till stadgeförändringar som möjliggör uppfyllande av kommande regleringar på EU-nivå. I ett andra skede när väl föreningsstämman har fattat beslut återkommer kommunledningskontoret med förslag på hur kommunen ska agera för att uppfylla de skyldigheter som medlemskapet medför utifrån de nya stadgarna. Kommunledningskontoret föreslår Kommunstyrelsen att bistå stämmoförslag för nya stadgar för Kommuninvest ekonomisk förening med syfte att införa nya former för medlemssinsatser. Utifrån detta upprättas delegationsbeslut för ombud att företräda kommunen vid föreningsstämman 16 april Beslutsgång Kommunstyrelsen bifaller stadgeändringar 30 mars. Delegationsbeslut utfärdas för kommunens ombud som även behandlar ordinära stämmoärenden enligt fastställd dagordning (ej utskickad). Kommuninvests föreningsstämma 16 april. Kommunledningskontoret återkommer till Kommunstyrelsen efter det att nya stadgar beslutats och vunnit laga kraft med förslag på uppfyllande av skyldigheter kopplade till medlemskapet. Kommunledningskontoret 5

6 Björn Eklundh Kommundirektör Anette Ömossa Ekonomidirektör Bilagor: Material inför 2015 års medlemssamråd Information om insatskapital och de nya stadgarna 6