MEDLEMSSAMRÅD. Aktuellt om Kommuninvest

Transkript

1 Medlemssamråd 2014

2 MEDLEMSSAMRÅD Aktuellt om Kommuninvest

3 Kommuninvests vision (P) Kommuninvest skall vara världens bästa organisation för kommunal finansförvaltning. Vi finansierar de svenska lokala och regionala sektorernas utveckling och investeringar för ett gott och hållbart samhälle. Grundidén Tillsammans får svenska kommuner och landsting långsiktigt bättre lånevillkor för sina investeringar än vad de får var och en för sig. 3

4 Ägs och styrs av kommunerna (P) Kommuninvest ägs och styrs av medlemmarna 270 kommuner och 8 landsting. Kommuninvest är en ekonomisk förening helt utan eget vinstintresse. Överskottet går tillbaka till medlemmarna genom en årlig återbäring. Överskottsmodellen har två syften: - Förtydliga och synliggöra resultatet för ägarna - Bygga upp Kommuninvests egna kapital för att klara de skärpta EU-reglerna. 4

5 Medlemmar - kommuner (P) 270 kommuner är medlemmar vilket motsvarar 76% av Sveriges invånare. 8 landsting är medlemmar 4 stycken blev medlemmar under Uppsala Tibro Järfälla Svalöv 5

6 (P) Nu återstår 20 kommuner Danderyd Ekerö Helsingborg Klippan Kävlinge Lidingö Linköping Malmö Markaryd Mölndal Nacka Partille Sollentuna Stockholm Sundsvall Täby Vellinge Västerås Östersund Österåker samt 10 landsting och 2 regioner. Blå = Snart medlem 6

7 Central del av det finansiella systemet (P) Kommuninvest är en av Sveriges tio största finansiella aktörer = systemkritisk aktör enligt Finansinspektionen Kommuninvest är medlem i RIX och penningpolitisk motpart till Riksbanken 7

8 På kommunernas sida i vått och torrt (P) När bankerna skruvade åt kranen under finanskrisen fortsatte Kommuninvest att låna ut pengar till kommuner och landsting Utlåningen ökade med 34 procent under 2008 och med ytterligare 19 procent under 2009 Utlåningen ökade med 10 miljarder under december månad Ett starkt Kommuninvest är en trygghet för kommunerna inför kommande finansiella stormar 8

9 Kommuninvests finansiella verksamhet består av tre delar 9

10 jan-08 maj-08 sep-08 jan-09 maj-09 sep-09 jan-10 maj-10 sep-10 jan-11 maj-11 sep-11 jan-12 maj-12 sep-12 jan-13 maj-13 sep-13 Utlåning Marknadsandel av sektorns totala utestående skuld Utlåning per månad (hö) samt total utlåning (vä) % 47% Kommuninvest Övriga Utlåning Utlåningsvolym, mdkr 10

11 Ny tjänst mars 2014 skuldförvaltningssystem Saklig och förståelig sammanställning över kommunens och bolagens finansiering. Rapporter över historiska och framtida räntekostnader, låneförfall, mm. Jämförelser med övriga kommuner (och bostadsbolag, tex) avseende snittränta, bindningstider, mm. Tjänsten erbjuds till ett självkostnadspris. Stor nytta för kommunsektorns skuldförvaltning, oavsett kommunstorlek. 11

12 Upplåning 2013 Upplåning per valuta, Jan-Okt 2013 (2012) (exkl. certifikatprogram) Upplåning per program, Jan-Okt 2013 (2012) (exkl. certifikatprogram) 12

13 Spreads to stibor/mid-swaps (bps) Jämförelsenivåer - upplåning i SEK AAA Kommuner AA+ Kommuner Time to maturity Kommunala bolag Bostadsobligationer Bostadsobligationer (3 mån sedan) Kommuninvest Källa: Swedbank 13

14 Baspunkter Världens bästa upplånare? - jämförelse i upplåningsnivåer (USD) för europeiska kommuninstitut Löptid NED WATERSCHAPBK BK NED GEMEENTEN KOMMUNALBANKEN KOMMUNEKREDIT KOMMUNINVEST MUNI FINANCE PLC 14

15 Relationen mellan Kommuninvests risker och kapital ( ) Kapitaltäckningskvot 15

16 Procent Tillräckligt kapital för aktuell risknivå Kapitaltäckningens storlek i procent % % Kommuninvest med 1,5% i bruttosoliditet Kommuninvest med 3% i bruttosoliditet 3 14% Banker 16

17 Kommuninvests och svenska bankers uppfyllande av regelkrav (Basel III) Källa: Riksbanken och Kommuninvest 17

18 PROGNOS PROGNOS PROGNOS Operativt resultat (mkr) (P)

19 MEDLEMSSAMRÅD Kapitaluppbyggnad - uthållig finansiering av ett gott och hållbart samhälle

20 Låneskulden i kommuner och landsting, inkl bolag 80% Den kommunala låneskuldens finansiering (dvs. marknadsandelar) 800 Kommunsektorns låneskuld utfall och prognos % % % % 0 Marknadsprogram Kommuninvest Bankupplåning Kommuninvest? Marknadsprogram Bankerna 20

21 Viktiga steg mot en säker framtid Finanskris (2008) Det nya kapitalkravet införs (2018) Reformarbetet inleds (2009) Rekommendation om solvensgrad (2016) Beslut om Basel III (2010) Kommuninvest stämmobeslut krävs (2014 & 2015) Kommuninvests återbäringsmodell införs (2011) Kommuninvest utreder nya former för kapitaltillskott (2013) 21

22 Balansomslutning och kapitalbas Mdkr Kapital 3 6 9,5 Övriga tillgångar ,5 Utlåning

23 Total insats (kr/inv) Nuvarande kapital per invånare kommuner 700,00 600,00 500,00 400,00 Dorotea Lessebo Bräcke Rättvik Berg Växjö Huddinge 35,00 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 Landsting Värmland Uppsala län ,00 200,00 100,00 Fagersta 0,00 Jönköping Norrköping Örebro Uppsala Borås 0 Enköping Antal kommuninvånare Median 206:05 Göteborg 33,

24 Kommuninvests kapitaluppbyggnad - syftet med styrelsens förslag Uppnå kapitaliseringsmål och säkerställa sektorns finansiering - Fortsätta att bygga upp Kommuninvests kapital genom överskott/årlig insats. - Reformerat system för medlemsinsatser. - Nya former för kapitaluppbyggnaden. (P) 24

25 Sammanfattning av förslagets effekter (P) Ett mer rättvist och jämlikt system för medlemsinsatser skapas. - En medlem, en röst - Bara kommuner och landsting är medlemmar Föreningen säkerställer att den långsiktiga kapitaluppbyggnaden kan tillmötesgå kraven som ställs i kända framtida regelverk. Medlem får möjlighet att bidra till Kommuninvests kapitaluppbyggnad på det sätt som passar medlemmen bäst. Medlem som väljer att bidra med sin del av Kommuninvests förväntade kapitalbehov redan nu kan erhålla lägre upplåningskostnader och får möjlighet att intäktsföra framtida återbäring. Med en större kapitalbas minskar risken för att medlemmarnas solidariska borgensåtagande ska tas i anspråk. 25

26 Reformerat system för medlemsinsatser - Förslaget i korthet Höjd inträdesinsats för nya medlemmar från 2014 Höjd minimiinsats för befintliga medlemmar från Avtrappad medlemsinsats för stora kommuner respektive landsting, enligt nuvarande modell. En övre insatsnivå per invånare anges i stadgarna. Justering för befolkningsförändringar görs vart tionde år. 26

27 Nya former för kapitaluppbyggnad - Förslaget i korthet Inför möjlighet att kapitalisera föreningen via två nya kapitaliseringsformer: frivillig överinsats respektive förlagsinsats. - Frivillig överinsats kan endast erbjudas medlemmarna. - Förlagsinsats kan erbjudas medlemmar eller andra. Möjliga köpare: - Kommuner - Landsting/regioner - Kommunalförbund - Kommunägda bolag - SKL - Medlemmar eller icke medlemmar - Staten och andra investerare 27

28 Ett nytt förlagslån som ersätter det nuvarande - Förslaget i korthet Kommuninvest ekonomisk förening emitterar ett nytt evigt förlagslån enligt nya regelkrav. Nuvarande förlagslån återbetalas. Det nya förlagslånet föreslås vara större än det gamla så att det är stort nog för att tillgodose intresset från tidigare långivare och de medlemmar som tillkommit sedan 2010 års emission. 28

29 Ny lösning för en nödsituation - Förslaget i korthet Föreningens stadgar utformas så att föreningsstämman har rätt att påkalla inbetalning av insatskapital upp till den övre nivå för medlemsinsats, om så krävs för att täcka föreningens behov av kapital. 29

30 Genomförande Höjd medlemsinsats för nya medlemmar från och med mars 2014 Ändra stadgarna i april 2014 och 2015 Emittera förlagslån och förlagsinsatser Låta medlemmar som vill fullgöra insatsskyldighet med extrabetalningar börja med det Medlemmar som inte nått 200 resp 40 kr/invånare kompletterar insatsen senast 2017 Fortsatt återbäring och årsinsats

31 Nyheter i ägardirektivet (P) Uppdrag om likviditetshantering. Prisdifferentiering utifrån bidrag till kapitaluppbyggnad. Tydligare ordning i de fall bolagsstyrelsen vill göra avsteg från direktivet. 31

32 Exempelkommun - insatsnivåer Bakgrundsfakta om kommunen Medlem: 1998 Ursprungsinsats: 0,50 mkr (36 kr/inv) Ränta och återbäring 2012: 0,67 mkr Ränta och återbäring 2013: 1,73 mkr Slutlig nivå i framtiden Invånare: Insats: motsvarande en högsta nivå på exempelvis 800 kr/inv blir 11,31 mkr Läget 2013 Invånare: Insats: 3,06 mkr eller 216:70 kr/inv Insatsökning 8,25 mkr eller 583,33 kr/inv 32

33 Exempelkommun vägar till målet Fortsätt som nu Erhåll årlig återbäring och ränta samt betala in motsvarande belopp som årlig insats till dess 11,31 mkr uppnåtts. Betala in en kompletterande insats så 50 % av den högsta nivån nås Betala in 2,60 mkr nu och betala därefter en årlig insats som notsvarar halva återbäringen och räntan till dess 11,31 mkr nås. Halva återbärings- och räntebeloppet får resultatföras varje år. Betala in en kompletterande insats så 75 % av den högsta nivån nås Betala in 5,42 mkr nu och betala därefter en årlig insats som notsvarar 25% av återbäringen och räntan till dess 11,31 mkr nås. 75 % av återbärings-och räntebeloppet får resultatföras varje år. Betala in en kompletterande insats direkt upp till den högsta nivån Betala in 8,25 mkr nu och betala därefter inte någon mer årlig insats. Hela återbärings-och räntebeloppet får resultatföras varje år. 33

34 Reflektion och samtal (P) Vill och behöver vi en kommungäld för att få konkurrenskraftiga lån och annan finansiell service i framtiden? Nuvarande modell med återbäring/ränta och årliga insatser för kapitaluppbyggnad fick brett stöd från medlemskommunernas ledning. Vissa tjänstemän och bolag är dock negativa. Kommer de nya formerna att bredda acceptansen? Ska andra än medlemmarna få investera i Kommuninvest? Är det rättvist att ge de medlemmar som bidragit mest till kapitaluppbyggnaden lägre pris på lånen? 34

35 MEDLEMSSAMRÅD Omvärlden - hur går det för kommunsektorn? - hur går det för den internationella omvärlden?

36 Resultat treårssnitt (kr/inv) Resultat/låneskuld Kommunkoncern Låneskuld mkr 36

37 Låneskuld/invånare Låneskuld per invånare och kommungrupp

38 Kina offentlig sektors intäkter/kostnader (% av BNP, 2009) Källa: The Economist 38

39 Sverige är bäst i klassen BNP-utveckling * 2014* Sverige Finland Danmark Euro-området USA Japan Spanien Italien Källa: Eurostat 39

40 USA osäkerhetsindex Källa: The Economist 40

41 MEDLEMSSAMRÅD Föreningsstämman 10 april 2014

42 Viktiga stämmoärenden 2014 (P) Stadgeändring om ändrade medlemsinsatser och kapitaliseringsformer. I övrigt normala stämmoärenden. Inte några nya principfrågor 42

43 Hjärtligt välkomna till Kommuninvests Föreningsstämma, 10 april 2014 Årets tema: Sammanhållning för gemensam nytta! 43

44 Tel: Kommuninvest Box Örebro 44