Kommunstyrelsekontoret föreslår kommunfullmäktige att besluta:

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Björn Wallgren, Finanscontroller Till Kommunfullmäktige Utredning utträde ur Kommuninvest Förslag till beslut Kommunstyrelsekontoret föreslår kommunfullmäktige att besluta: Kommunfullmäktige beslutar att motionen är besvarad med hänvisning till det som framkommer i kommunstyrelsekontorets motionssvar den 22 april Kommunfullmäktige beslutar att kommunen ska vara kvar som medlem i Kommuninvest. Ulla-Marie Hellenberg Kommundirektör Annica Johansson Finanschef Sammanfattning Norrtälje kommun föreslås att vara kvar som medlem i Kommuninvest. Det är det mest ekonomiskt optimala. Upplåning via Kommuninvest ger minst kr årligen i lägre kostnader än att själva låna via kapitalmarknaden, samtidigt som riskerna med det solidariska borgensåtagandet bedöms som låga. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E - POST P LUSGIRO Box 800, Norrtälje Estunavägen kommunstyrelsen@norrtalje.se ORGANISATIONSNUMMER TELEFAX WEBB BANKGIRO norrtalje.se norrtalje.se KOMMUNSTYRELSEKONTORET

2 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (14) Bakgrund Kjell Jansson (M) lämnade in en motion på kommunfullmäktiges sammanträde den 4 maj 2015 varvid fullmäktige överlämnade motionen till kommunstyrelsen för beredning. Motionen föreslår att Norrtälje kommun ska utträda ur Kommuninvest när kommunens lån hos Kommuninvest förfaller 2017 då nytt regelverk kan innebära ökat åtagande för medlemmarna i Kommuninvest. Kommunfullmäktige beslutade att ge kommunstyrelsen i uppdrag att närmare utreda frågan utifrån det mest ekonomiskt optimala för Norrtälje kommun. Utredningen har genomförts av ekonomiavdelningen på Kommunstyrelsekontoret tillsammans med finansrådgivare Norm finanspartner. Utredningens rapport presenterar konsekvenserna av både ett utträda ur och fortsätt medlemskap i Kommuninvest. Kort om Kommuninvest Efter de kärva åren på och 1980-talet fanns ett stort behov av en säker tillgång till krediter i den svenska kommunsektorn. Samtidigt gick kapital- och penningmarknaden igenom stora förändringar. Det var svårt att låna pengar till bra villkor i förhållande till sin kreditvärdighet, vilket fick några kommuner att ställa sig frågan: är det inte bättre att samarbeta? Det blev starten på det som idag är Kommuninvest. Kommuninvest är en ekonomisk förening där cirka 90 procent av Sveriges kommuner och landsting/regioner är medlemmar. Kommuninvest är den största långivaren till kommunsektorn. Kommuninvest ekonomisk förenings dotterbolag Kommuninvest AB lånar upp kapital externt och lånar ut till medlemmarna. Kommuninvest har ofta konkurrenskraftiga lånevillkor. Norrtälje kommun är sedan 2011 medlem i Kommuninvest ekonomisk förening. Medlemskapet innebär att kommuner betalar in en medlemsinsats som står i proportion till antal invånare. Det totala insatskapital som Norrtälje kommun har betalat in är cirka 7 mnkr per den 31 december 2015.

3 TJÄNSTEUTLÅTANDE 3 (14) Medlemskapet i Kommuninvest innebär också ett solidariskt borgensansvar för Kommuninvest samtliga förpliktelser. Detta innebär att varje medlem har ett ansvar för sin del av Kommuninvests verksamhet. Storleken på Norrtälje kommuns solidariska borgen / andel är cirka 563 mnkr per den 31 december Det är cirka 0,176 procent av Kommuninvest totala skulder/åtagande som är cirka mnkr per den 31 december Om EU:s kommande krav på bruttosoliditet Från och med 1 januari 2018 införs inom EU det nya kapitalkravsmåttet bruttosoliditetsgrad, förutsatt att Europeiska unionens råd (EU-rådet) och Europaparlamentet enas om detta. En rapport ska avges av EU-kommissionen senast 31 december Bruttosoliditetsgrad är ett mått som uttrycker relationen mellan ett kreditinstituts primärkapital och de totala exponeringarna i tillgångar och åtaganden. Nivåerna är ännu ej fastställda men kan enligt besked från EU-rådet komma att anpassas till kreditinstitutens affärsmodell. Kommuninvests planering utgår från att nå en bruttosoliditetsgrad om 1,5 procent, en nivå som diskuterats inom Europasamarbetet för lågriskinstitut. Fastställs ett högre bruttosoliditetskrav än så för Kommuninvest krävs ytterligare kapitalåtgärder utöver den fastställda nivån av medlemsinsatser. Den fastställda högsta nivån för medlemsinsats uppgår till 900 kr per invånare för medlemmar som är kommuner och till 180 kr per invånare för medlemmar som är landsting/regioner. Det innebär för Norrtälje kommun en medlemsinsats på omkring 54 mnkr ( invånare x 900 kr). Norrtälje kommun har idag cirka 7 mnkr i medlemsinsats, vilket innebär att kommunen behöver betala in ytterligare 47 mnkr innan den 1 januari 2018.

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 4 (14) Kommunens finansiering i dag Tabell 1. Internbankens lån Tusen kronor, periodens utgång Kommunen Norrtälje Kommunhus AB Dotterbolagen S:a totala lån Internbankens externa upplåning var totalt vid periodens utgång mnkr. Kommunen lånar mer för egen räkning. De egna lånen ökar från 11 miljoner till 360 mnkr. Det beror på en fortsatt hög investeringstakt samt anslutning av Norrvattenledning. Diagram 1, Kommunens motparter Norrvatten 11% Kommuninvest 21% NIB 6% Nordea 29% Obligation 22% SEB 11% Kommunens kreditengagemang är för närvarande utspritt över sex olika motparter. Kommuninvest står för cirka 21 procent eller 475 mnkr. Lånen hos Kommuninvest förfaller enligt följande: mnkr mnkr mnkr

5 TJÄNSTEUTLÅTANDE 5 (14) Återbäring från Kommuninvest Varje år får Norrtälje kommun en återbäring från Kommuninvest. Återbäringen består av två delar, den ena är ränta på insatt kapital och den andra delen av Kommuninvest vinst. Kommuninvest ger i dagsläget två procent ränta på det insatta kapitalet. Räntan på insatskapitalet har varit allt ifrån 1 procent till närmare 5 procent. Utöver ränta på insatskapitalet delar Kommuninvest ut viss del av vinsten till medlemmarna. Den återbäringen baseras på medlemmens affärsvolym eller medlemmens lånestorlek. Storleken på återbäringen bestäms från år till år och kan därför variera. Under 2015 fick kommunen återbäring på cirka 1,1 mnkr från Kommuninvest. Under 2014 fick kommunen cirka 1,5 mnkr. Dock gick återbäringen till att höja upp kommunens medlemsinsats. Först efter att kommunen uppnår motsvarande 900 kr per invånare sker utbetalning till kommunen. I nedanstående tabell visas hur stor återbäring kommunen erhållit från Kommuninvest under perioden 2012 till Tabell 2. Återbäring Kommuninvest Tusen kronor, periodens utgång * Ränta på insatskapital Medlems beräknade återbäring (vinståterbäring) S:a totalt * Preliminär siffra. Beslutas av föreningsstämman i april 2016

6 TJÄNSTEUTLÅTANDE 6 (14) Beskrivning av ärendet Utredningen beskriver två olika scenarier. Det ena scenariot där Norrtälje kommun lämnar Kommuninvest. Det andra scenariot är att kommunen stannar kvar som medlem i Kommuninvest. I nedanstående tabell sammanfattar kommunstyrelsekontoret vilka kostnader och intäkter som är förenat med de båda alternativen. Tabell 3, jämförelse mellan scenariona Scenariot utträde Scenariot stanna kvar Räntemarginal vid upplåning Ungefär samma Ungefär samma Betala in ca 47 mnkr i ökat kapitaltillskott Slipper betala Kostar ca 1,1 mnkr per år. Återbäring från Kommuninvest Ingen Intäkt på ca 1,1 mnkr per år. Rating, engångskostnad ca kr - Rating, årlig kostnad minst kr - MTN-program (lån >1år), engångskostnad MTN-program (lån >1år), årlig kostnad minst kr - ca kr - Större likviditetsbuffert ca kr - TOTALT Engångskostnad Årlig kostnad Minst kr Minst kr 0 kr 0 kr Följande antaganden har gjorts: Som kostnadsränta har SKL:s internränta på 2,4 procent använts som kan jämföras med 2,2 % som är kommunens snittränta. Återbäringen från Kommuninvest är antagandet cirka 2 % ränta på insatskapitalet och i princip ingen vinståterbäring. Kommunen erhåller näst högsta ratingen, AA+ från Standard & Poor. Kommunen lånar 500 mnkr i obligationslån. Kommunen behöver låna ytterligare 200 mnkr för att nå upp till en likviditetsbuffert på cirka 500 mnkr.

7 TJÄNSTEUTLÅTANDE 7 (14) Ungefär samma räntemarginal Kommunstyrelsekontoret har även gjort en jämförelse av räntemarginalen vid upplåning via MTN-program och marginalen vid upplåning från Kommuninvest vid samma tillfälle. Jämförelsen visar att kommuner med AA+ lånar på ungefär samma villkor som Kommuninvest erbjuder. Däremot bör kostnaden för program, rating och kreditlöfte räknas in. Resultatet blir att det skiljer cirka 0,1 % till Kommuninvests fördel. Skillnaderna blir cirka kr på en lånevolym om 500 mnkr. Det skulle innebära att kommunen får betala mer i upplåningskostnader vid kapitalmarknad än vid lån via Kommuninvest. Om kommunstyrelsekontoret även adderar den återbäring som kommunen får från Kommuninvest varje år blir skillnaden ännu större. Det är inget kommunstyrelsekontoret gjort, då de utgått från det minst fördelaktiga alternativet. Se även bilaga 1. Där framgår det hur kommunstyrelsekontoret har räknat på jämförelsen mellan att låna via MTN-program och via Kommuninvest. I bilagan beskrivs även hur finansiering via kapitalmarknaden går till. Känslighetsanalys Om återbäringen från Kommuninvest understiger cirka kr blir scenarierna ekonomiskt snarlika. Scenariot att vi stannar kvar går från att kosta noll (0) kr till att kosta cirka kr (1,1 mnkr räntekostnad 600 tkr återbäring) ungefär lika mycket som scenariot utträde ur Kommuninvest. Vad skulle göra att återbäringen går ner till cirka kr under en längre tid? Vid 1 procents ränta på insatskapitalet blir återbäringen cirka kr (54 mnkr x 1 %). Om kravet på bruttosoliditeten blir högre räcker det att räntan på återbäringen går ner till 1,5 procent för att scenarierna blir snarlika. Det kan vara troligt att räntan på återbäringen blir längre än det antagna 2 procent dock är det inte realistiskt att vinståterbäringen samtidigt närmar sig noll. Det skulle innebära att vinståterbäringen skulle gå från kr, som Norrtälje kommun får idag, till närmare noll. Detta samtidigt som räntan på återbäringen närmar sig noll samtidigt som kostnadsräntan på kommunens lån fortfarande ska vara oförändrad på 2,4 procent.

8 TJÄNSTEUTLÅTANDE 8 (14) Scenario utträde ur Kommuninvest Uppsägningstidpunkt Om Norrtälje kommun tar beslut om utträde ur Kommuninvest bör det göras innan den 30 juni Enligt Kommuninvests stadgar ska uppsägningen ske sex månader innan ett räkenskapsår slut. Det innebär att om kommunen begär utträde den 30 juni 2017 sker utträdet 1 januari Sker uppsägningen senare än sex månader innan räkenskapsåret slut, dvs efter den 30 juni sker utträdet nästföljande räkenskapsår. Det skulle innebära om kommunen säger upp medlemskapet den 1 juli 2017 eller senare sker utträdet först den 1 januari Det är även av stor vikt att ett eventuellt utträde sker den 1 januari 2018 eftersom Norrtälje kommun inte behöver betala in en ökad medlemsinsats på cirka 47 mnkr. Kommunen undviker även risken att behöva betala in mer i medlemsinsats om reglerna om bruttosoliditet blir högre än 1,5 procent. Fortsatt solidariskt borgen Norrtälje kommun kommer att vara ansvarig för de förpliktelser som existerade vid kommunens avgång ur föreningen. Det innebär exempelvis att kommunen beräknas ha följande åtagande under 10 år framåt i tiden. Diagram 2, Solidariskt borgensåtagande Mnkr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 År 10

9 TJÄNSTEUTLÅTANDE 9 (14) Återbetalning av insatsen Kommunens medlemsinsats är idag cirka 7 mnkr. Kommuninvest återbetalar i normalfall medlemsinsatsen till kommunen sex månader efter det att utträdet skett. Under förutsättning att ingen extrem händelse inträffar vars resultat leder fram mot något som liknar en obeståndssituation för Kommuninvest eller att väldigt många medlemmar samtidigt vill avsluta sitt medlemskap bör en enskild medlem som lämnar föreningen kunna räkna med att få ut sitt andelskapital direkt efter att de sex månaderna löpt ut. Kommunen måste ersätta Kommuninvest som finansieringskälla Om kommunen inte längre har Kommuninvest som en motpart måste kommunen skaffa en annan källa till finansiering. Vid finanskrisen 2008 togs lärdom av vikten av att ha fler finansieringskällor. Vissa banker lämnade kommunmarknaden och andra banker offererade sällan på kreditförfrågningar från kommuner. Det innebar att kommunerna hade svårt att låna via bankerna. Kommuninvest lånade alltid ut pengar vid det tillfället. För att minska risken med för få motparter måste kommunen etablera ett eller flera nya låneprogram. Det innebär att kommunen kan skaffar sig finansiering via kapitalmarknaden i form av obligationslån. Obligationslån är ett löpande skuldebrev som vanligtvis förfaller till återbetalning inom fem till tio år. Löptiden kan dock variera från cirka ett år och ända upp mot trettio till femtio år. Ett obligationslån kan göras via ett MTN-program som ger möjligheten att emittera flera obligationer upp till ett visst rambelopp. Uppstartskostnaden för ett MTN-program ligger mellan till kr, medan de årliga kostnaderna uppgår till cirka kr. Den egna arbetsinsatsen varierar men bör löpande ligga på cirka 10 timmar i månaden om ett MTN program används aktivt. Andra kostnaden som exempelvis kreditlöften och rating tillkommer. Kommunen ansöker om kreditvärderingsbetyg Upplåning i kapitalmarknaden kan ske med eller utan officiell rating från något av ratinginstituten. Offentlig sektor har oftast använt sig av Standard & Poor som institut. Vid upplåning via ett publikt MTN-program har majoriteten av låntagare en officiell rating. En officiell rating innebär att investerarna har en större

10 TJÄNSTEUTLÅTANDE 10 (14) trygghet och det påverkar priset direkt men även indirekt genom att investerarbasen ökar vilket i sin tur leder till konkurrens och lägre prissättning. De flesta kommuner som valt att ansöka om officiell rating har idag en officiell rating motsvarande AA+ (Standard & Poor). Kommuninvest har AAA. Några kommuner såsom Malmö, Stockholms stad och Täby har AAA rating. Standard & Poor offentliggör inte vilka exakta krav som gäller för olika ratingklasser men för att erhålla AAA krävs en balanserad skuldsättningsnivå, mycket stabil ekonomi och skattebas samt stark likviditet. Kommunstyrelsekontoret utgår i denna analys från att Norrtälje Kommun erhåller AA+ i officiell rating. Att ansöka om en officiell rating innebär inledningsvis att kommunen måste avsätta resurser för att förse ratinginstitutet med uppgifter och underlag samt avsätta tid för intervjuer. Årligen ska uppgifter uppdateras och minst ett fysiskt möte med ratingsinstitutet genomföras per år. Kostnaden uppgår initialt till cirka kr och den årliga avgifter är mellan till kr.

11 TJÄNSTEUTLÅTANDE 11 (14) Större likviditetsbuffert Vid upplåning i kapitalmarknaden är det viktigt att säkerställa att kommunen har tillräcklig likviditetsbuffert. Det för att hantera en situation där upplåning via kapitalmarknaden inte är möjlig eller blir för kostsam. Eftersom upplåningen är beroende av att investerare vill investera i kommunens certifikat/obligationer finns det alltid en refinansieringsrisk. Ratinginstituten ställer också krav på likviditetsreserver och det gäller speciellt om kommunen siktar på en AAA rating. Normalt utgör ett medlemskap i Kommuninvest en extra säkerhet och buffert för den kommun som själv är aktiv på kapitalmarknaden, speciellt med tanke på Kommuninvests exceptionella kreditvärdighet och tillgång till en bred investerarbas både i Sverige och utomlands. För en kommun utan medlemskap i Kommuninvest så är det därför extra viktigt att ha tillgång till alternativ finansiering och back-up limiter. Vissa kommuner har en kassareserv som normalt ska täcka den kommande månadens låneförfall alternativ låneförfall under året. För Norrtäljes del kan det röra sig om cirka 500 mnkr som kommunen behöver ha i kassareserv. En kassareserv bestå av checkräkningskredit och bankinlåning. Ett annat alternativ är kreditlöfte. Ett kreditlöfte är en snabb möjlighet till ett tillfälligt lån från banken. Kreditlöfte medför dock en kostnad varje månad. I dag har kommunen en checkräkningskredit på 400 mnkr och ingen bankinlåning. Kommunens genomsnittaanvändning av checkräkningskrediten är cirka minus 100 mnkr. Om kommunen skulle stäva efter att ha en kassareserv på cirka 500 mnkr skulle det innebära att kommunen behöver låna cirka 200 mnkr, till en kostnad på cirka 4,8 mnkr per år, baserat på en låneränta på 2,4 procent. Alternativet är ett kreditlöfte på cirka 200 mnkr till en uppskattad kostnad mellan till kr per år. Sammanfattning av kostnaderna för ett utträde Om kommunen väljer att gå ur Kommuninvest behöver kommunen låna via ett eller flera olika program och ansöka om en rating. Engångskostnaderna är omkring kr till kr, där den största delen ( kr) handlar om ratingen. De årliga kostnaderna för programmen uppgår till cirka kr samt kostnader för en högra likviditetsbuffert som beräknas till cirka kr. Totalt blir det en årlig kostnad på minst kr.

12 TJÄNSTEUTLÅTANDE 12 (14) Scenario kvar i Kommuninvest Om Norrtälje kommun väljer att stanna kvar som medlem i Kommuninvest behöver kommunen låna till den ökade medlemsinsatsen. Om det blir krav på att Kommuninvest ska ha 1,5 procent i bruttosoliditet och kommunen behöver betala in 900 kr per invånare behöver kommunen låna upp cirka 47 mnkr. Det skulle med dagens låga lånevillkor på omkring 0,1 % ränta kosta cirka kr per år. Det är orimligt att anta att dagens låga nivå ska bestå en längre tid, därför bör kommunstyrelsekontoret räkna på SKLs internränta som ligger på 2,4 procent för Med en ränta på 2,4 procent skulle det kosta cirka 1,1 mnkr varje år. Det finns en risk att kravet på bruttosoliditeten blir högre, kanske tre procent. Det skulle innebära att kommunen behöver låna upp cirka 100 mnkr istället för cirka 47 mnkr. Lånekostnaden skulle istället hamna runt kr på dagens låga räntenivå och på cirka 2,2 mnkr vid 2,4 procents ränta. Det påverkar dock inte slutsatsen eftersom återbäringen beräknas på insatskapitalet som i så fall är högre. Den finansiella intäkten på insatskapitalet blir högre (100 mkr x 2 % = 2 mkr). Nivån på bruttosoliditeten fastställs runt årsskiftet 2016/2017. Lånekostnaden ska ställas i relation till vilken återbäring kommunen som medlem får från Kommuninvest. Den historiska återbäringen till kommunen har gått från cirka 1,5 mnkr till cirka 1 mnkr. I kommunstyrelsens antagande kommer återbäringen att bli cirka 1,1 mnkr. Slutsatsen är att ett fortsatt medlemskap kommer att vara positivt för kommunen rent ekonomiskt. Återbäringen från Kommuninvest bör bli minst lika stor som den kalkylerade kostnaden för den ökade medlemsinsatsen. Det kan till och med bli ett överskott, det vill säga att återbäringen kommer att vara större. Innebörden av det solidariska borgensåtagandet Den solidariska borgensförbindelsen är enligt sin lydelse en generellt utformad borgen med ett direkt solidariskt ansvar för medlemmarna i Kommuninvest ekonomisk förening (medlemmarna).

13 TJÄNSTEUTLÅTANDE 13 (14) Genom att borgensförbindelsen innebär ett direkt ansvar, kan en fordringsägare söka betalning antingen av Kommuninvest i Sverige AB (Kommuninvest) eller av en medlem. Fordringsägare behöver inte först försöka få betalt av Kommuninvest, utan hela beloppet kan krävas direkt från medlemmarna. Kommuninvests åtagande måste dock först ha förfallit till betalning. Det solidariska ansvaret innebär att en fordringsägare kan vända sig mot vilken eller vilka som helst av medlemmarna med krav på betalning av hela beloppet. Det är således inte frågan om ett delat ansvar. Framställs ett krav enligt borgensförbindelsen mot en medlem, ska denne genast meddela Kommuninvest, som snarast möjligt ska meddela eventuella invändningar mot kravet. Kommuninvest kommer sedan att betala hela beloppet. Kan Kommuninvest inte själv betala, anmodar bolaget samtliga övriga medlemmar att de ska stå för sin andel av kravet enligt en särskild fördelningsnyckel. Föreligger en brist på betalning från en medlem, täcks denna av samtliga övriga medlemmar. Det främsta syftet med den solidariska borgensförbindelsen är att överföra kommunsektorns goda kreditvärdighet till Kommuninvest. Därigenom får Kommuninvest bättre möjligheter till lägre upplåningskostnader, vilket i sin tur innebär att medlemmarna får billigare upplåning. Kommunsektorns goda kreditvärdighet visas av att Kommuninvest har bästa möjliga kreditvärdighet från de två största kreditvärdighetsinstituten Moodys och Standard & Poors. Det innebär samma kreditvärdighet som svenska staten. Genom att medlemmarna är ansvariga för all utlåning som Kommuninvest beviljar, bedöms risken som mycket liten att den solidariska borgensförbindelsen ska behövas ianspråktas. Det har heller aldrig inträffat. En orsak till att borgensförbindelsen skulle behöva användas är om Kommuninvest gör stora förluster vid placeringarna av likviditetsreserven, dvs. upplånade medel som bolaget har placerat i väntan på att lånas ut till medlemmarna. Reglerna för i vilka värdepapper Kommuninvest får placera är dock mycket restriktiva. Det handlar i princip enbart om statspapper, kommunpapper och säkerställda obligationer med bästa möjliga kreditvärdighet. Den enskilt största placeringsmotparten är svenska staten. Att svenska staten skulle få problem som skulle påverka statspappermarknaden är inte så troligt.

14 TJÄNSTEUTLÅTANDE 14 (14) Det innebär att den solidariska borgen sannolikt inte kommer att behöva användas för den orsaken. En annan tänkbar orsak till att borgensförbindelsen skulle behöva användas är att ett antal medlemmar får stora likviditetsproblem som i första hand inte kan hanteras av Kommuninvest själva. Då kan den solidariska borgen användas. Dock har kommunsektorn idag en god likviditet, vilket bör kunna användas i en sådan situation. Om väldigt många kommuner inklusive Kommuninvest själva som får problem i framtiden är det frågan hur svenska staten kommer att agera? Slut Bilagor Norrtälje Kommun finansiering via kapitalmarknaden Beslut skickas till Ekonomiavdelningen Kommuninvest