Utvärdering kapitalmarknad

Transkript

1 Utvärdering kapitalmarknad Norrtälje kommun Oktober 2018

2 Bakgrund Finansieringskällor Risker Förutsättningar Certifikatsprogram Obligationsprogram Slutsatser Rekommendationer Agenda

3 Bakgrund Norrtälje Kommun har en omfattande finansiering av kommun och bolag vilket ställer krav på en väldiversifierad låneportfölj såväl till kapitalförfall som till finansieringskällor. För att öka möjligheten till diversifiering och riskspridning så har Norrtälje Kommun därför skäl att löpande undersöka möjligheten och kostnaden för kapitalmarknadsfinansiering. Målsättningen är att ta fram en modell för utvärdering av olika finansieringsalternativ som kan uppdateras årligen eller vid behov. Analysen ska visa skillnaden i finansieringskostnad mellan upplåning i kapitalmarknaden och motsvarande upplåning från Kommuninvest. Eventuella skillnader ska vägas mot behovet av flera finansieringskällor och riskspridning. Norrtälje Kommun lånar idag ca 3 miljarder kronor och under närmsta tre åren planeras nyupplåning på ytterligare ca 2 miljarder. Norrtälje Kommun lånar idag 500 mkr i kapitalmarknaden via ett Private Placement som upptogs 2014 och förfaller februari Kommuninvest har under senaste halvåret sänkt sina marginaler och har samtidigt tagit flaggat för lägre återbäring från och med 2018.

4 Finansieringskällor Norrtälje Kommun har idag tillgång till finansiering från Kommuninvest, affärsbanker, Nordiska Investeringsbanken och kapitalmarknaden och de fördelar sig enligt nedan: Motpartsöversikt i % Nordea NIB Kommuninvest Obligati 4,70% 8,93% 16,8 69,57% Motpartsöversikt 2500 Kommuninvest Obligation NIB Norde M 266M 140M 0 Komm Nordea NIB Obligati

5 Finansieringskällor Inom tre år ska Norrtälje Kommun refinansiera drygt 40 % av nuvarande lån samt nyupplåna ca 2 miljarder vilket ger ett totalt finansieringsbehov på ca 3 miljarder inom tre år. Norrtälje Kommun har ett behov av att sprida låneförfallen för att minska refinansieringsrisken och portföljen har för närvarande en fördelning enlig nedan: Löptidsintervall Nominellt belopp Snittränta Procentuell andel av portfölj 0Y-1Y ,94 20,16% 1Y-2Y ,14 14,65% 2Y-3Y ,30 6,72% 3Y-4Y ,27 23,52% 4Y-5Y ,66 10,92% 5Y-6Y ,86 10,08% 6Y-7Y ,01 10,08% 7Y-8Y 0 0,00 0,00% 8Y-9Y 0 0,00 0,00% 9Y-10Y 0 0,00 0,00% > 10Y ,02 3,89% SUM ,37 100,00%

6 Risker vid refinansiering/nyupplåning Det är generellt svårt att kvantifiera risken för att Kommunen ska få svårigheter i sin kapitalanskaffning och att det då riskerar att bli betydligt dyrare än planerat. Kommuninvest, som idag står för drygt 70 % av finansieringen, är en mycket stabil finansiär och har visat att de även klarar utlåning under svårare marknadsförhållanden. Kommunens nuvarande finansiering via kapitalmarknaden förfaller i februari 2019 och behöver ersättas med annan finansiering, upplåning från affärsbanker relativt dyr. Finanskrisen har visat på vikten av att ha flera finansieringskällor. En låntagare bör inte enbart förlita sig på antingen bank- eller kapitalmarknaden utan snarare ha tillgång till båda samt värna om en flexibilitet att kunna växla mellan dessa två marknader beroende på vilken som är mest gynnsam. En annan lärdom är vikten av att ha en väl spridd förfallostruktur för att ytterligare minska risken vid refinansiering och nyupplåning. Större skuldportfölj innebär också en ökad känslighet och behov av riskspridning. Kommuninvest konstaterar att kommuner med större skuldportföljer (6 miljarder eller mer) har mindre andel upplåning från Kommuninvest (Kommuninvests andel knappt 40 % av total skuldportfölj)

7 Andra kommuner

8 Förutsättningar för analysen Vi har utgått från ett antagande att ca 1/3 av dagens skuldvolymen finansieras via kapitalmarknaden vilket innebär att Ett certifikatsprogram med en ram på mkr utnyttjas med 500 mkr Ett obligationsprogram med en ram på mkr och utnyttjas med 500 mkr Norrtälje kommun upptar en officiell kreditrating och erhåller motsvarande AA+ från S&P (motsvarar vad majoriteten av ratade kommuner har) Jämförelsen sker under 2018 baserat på faktiska emissioner jämfört med Kommuninvests priser för motsvarande löptider. Certifikaten omsätts 4 gånger per år och vi antar att obligationer emitteras med 5-årig löptid vilket innebär att 20 % omsätts varje år när portföljen är fullt utbyggd. Indikation från S & P Uppstartskostnad rating ca (delas upp på 10 år d v s per år) Årlig kostnad rating ca

9 Förutsättningar för analysen I samband med den förändrade prismodell som Kommuninvest införde i maj 2018 har en ny prognos för återbäring tagits fram och den indikerar ca 0,15 % återbäring för 2018 vilket används i kalkylen Denna återbäring har dock varierat genom åren och inga garantier ges gällande framtiden. Prognosen från Kommuninvest indikerar fortsatt fallande återbäring för Historiska återbäringar från KI - varav ca 1,3 % avser ränta på insatt kapital 2012 = cirka = cirka = cirka = cirka = cirka = cirka 33

10 Förutsättningar för analysen Beräkning av kostnader Checkkrediten är redan på plats och inte med i analysen. Kreditlöften kopplad till checkkrediter kostar normalt 0,1-0,25 % för kommuner. Vi har inte tagit hänsyn till eventuella ytterligare behov av likviditetsreserv för att uppnå en AA+ - rating men det är sannolikt att det kommer krävas givet en låneportfölj som inom tre år ökar till ca 5 miljarder. En indikation för en AAA-rating är minst 120 % i debt service ratio på 12 månaders sikt. Debt service är förfall plus räntekostnader som ska vara täckta med kassaflöde, outnyttjat lånelöfte och/eller kassa. En motsvarande indikation för en kommun med AA + är att debt service ratio sannolikt behöver uppnå minst ca 60 %. Givet dagens skuldvolym och förfalloprofil skulle AA + nivån innebära ett behov av att täcka motsvarande ca 400 miljoner kronor. Idag har kommunen tillgång till 400 mkr i checkräkningskredit. Utnyttjande av checken, snitt 13,5 mkr och som mest 310 mkr. Likviditetsfaktorn omfattar 20 % av den totala ratingbedömningen. Inga administrativa kostnader för resurser hos kommunen ingår i analysen.

11 Uppskattade kostnader certifikat Vi antar en emitterad volym på 500 mkr rullande. Kostnader visas med och utan rating Kostnader för rating fördelas i förhållande till programmets storlek, 50 % per program. Baserat på dagens kostnader samt en indikation från S & P får vi följande kostnader för certifikatprogrammet Totala kostnader omräknas till kostnad per bp (räntepunkt) beroende på utestående lånevolym Liten volym ger relativt höga kostnader omräknat i bp Inte räknat med eventuellt behov av mer backup facilitet Kostnader certifikat, utan rating IPA fast kostnad IPA rörlig kostnad Euroclear fast kostnad Euroclear fast kostnad Fast ersättning till arrangör Rörlig ersättning arrangör Lånevolym 500 m 14,2 Kostnader certifikat, med rating IPA fast kostnad IPA rörlig kostnad Euroclear fast kostnad Euroclear fast kostnad Fast ersättning till arrangör Rörlig ersättning arrangör Rating Lånevolym 500 m 17,6

12 Certifikat utan rating Jämförelsen sker för emissioner under 2018 baserat på faktiska emissioner jämfört med Kommuninvests priser för motsvarande löptider. Oratade kommuner emitterar ca 0,1 % dyrare än en kommun med rating AA+. Endast ett fåtal emissioner har gjorts av icke-ratade kommuner. Kommuninvest offererar tillsvidarelån med löptid 3-månader till stibor +0,21 bp, +8 bp om låneposten är minst 200 mnkr. Under 2018 har Kommuner emitterat 8 gånger och skillnaden har i de senaste emissionerna varit ca -20 bp lägre marginal jämfört med Kommuninvest. Detta ska ställas mot kostnaden för programmet som uppgår till ca 14 bp per år. Tar vi hänsyn till Kommuninvests prognostiserade återbäring på 15 bp för 2018 ger det en total prisfördel till KI på 9 bp vilket innebär en ökad räntekostnad på knappt 0,5 mkr per jämfört med Kommuninvest. Utan rating Emmissioner <200 mkr Prisskillnad cert/ki Kostnader Återbäring Netto

13 Certifikat med rating En fördelning av kostnaden för rating med 50 % av kostnaden innebär att den totala kostnaden för programmet ökar från ca 14 bp till 18 bp. En rating ökar kostnaden för programmet med ca 3,5 bp samtidigt som upplåningen blir ca 10 bp billigare. Ett stort antal emissioner har under 2018 genomförts av kommuner som har en rating motsvarande AA+ Under 2018 har skillnaden mellan emitterade certifikat och jämförbart pris från KI varit drygt 30 bp (antagande att Norrtälje upptar rating och får AA+ och att emissionsvolymen understiger 200 mkr). Tar vi hänsyn till återbäring från Kommuninvest så är det små skillnader mellan alternativen Vi har inte räknat på kostnad för eventuell ytterligare back-up Vid emission av volymer överstigande 200 mkr minskar Kommuninvests pris med ca bp vilket gör att det blir billigast alternativ. Med rating Emmissioner <200 mkr Prisskillnad cert/ki Kostnader Återbäring Netto Med rating Emmissioner >200 mkr Prisskillnad cert/ki Kostnader Återbäring Netto

14 Uppskattade kostnader obligation Uppstartskostnaden uppskattas till 100 tkr som fördelas på 10 år. Baserat på dagens kostnader samt en indikation från S & P får vi följande kostnader för obligationsprogrammet Kostnad rating fördelas med 50 % för cert och 50 % för MTN vid en ramvolym på 1 miljard. Totala kostnader omräknas till kostnad per bp (räntepunkt) beroende på utestående lånevolym (500 mkr) Rörlig ersättning räknas som 0,2 % på hela lånevolymen, efter första året sjunker denna kostnad till ca per år vid en jämn förfallostruktur. Vi antar att 5-åriga obligationer emitteras. Inte räknat med eventuellt behov av en utökning av likviditetsreserven Kostnader obligation Uppstart program Euroclear fast Euroclear månad Nasdaq Rörlig ersättning arrangör Rating Lånevolym 500 miljoner 6,3

15 Obligation med rating Jämförelsen sker under 2018 baserat på faktiska emissioner jämfört med Kommuninvests priser för motsvarande löptider. I jämförelsen utgår vi från finansiering till rörlig ränta. Under 2018 har 5-åriga obligationer (stibor) emitterats kring nivån 16 bp över stibor (inklusive emission av tre gröna obligationer). Kommuninvest erbjuder 5-åriga rörliga lån på nivåer omkring stibor +18 bp vilket ger en prisfördel på ca 2 bp till obligationens fördel. Justerat för kostnader, 6 bp, så är obligation sämre än Kommuninvests jämförbara prissättning Skillnaden har varierat under året och legat allt från 8 bp billigare för obligationer till 2 bp dyrare, snittet landar på 2 bp billigare för obligationer. Den stora skillnaden ligger dock i eventuell återbäring, som för 2018 beräknas landa på 15 bp vilket om den inkluderas ger KI en klar fördel, ca 19 bp (se tabell nedan). Prisskillnad MTN/KI Kostnader Återbäring Netto

16 Sammanfattande slutsatser Kommuninvest har en prisfördel både vad gäller lång finansiering om vi beaktar återbäringen som medlemmarna erhåller. Återbäringen har varierat över tid och är inte garanterad, den ska minska succesivt under kommande år enligt Kommuninvest samtidigt bör marginalen gå ned ytterligare. Marknader och upplåningskostnader förändras mycket över tiden men skillnaden mellan kapitalmarknad och Kommuninvest har varit relativt stabil under Upplåning i certifikatsprogram med rating var under 2018 i stort jämförbar motsvarande upplåning från KI under Upplåning i certprogram är billigare än motsvarande upplåning från Kommuninvest om vi bortser från eventuell återbäring. Givet en återbäring från Kommuninvest på ca 15 bp blir dock Kommuninvest likvärdigt alternativ vid emissionsvolymer understigande 200 mkr. Vid större emissionsvolymer är Kommuninvest billigast. En låg antagen upplåningsvolym (500 mkr) gör att fasta kostnader blir höga utslaget på volymen Upplåning utan rating är ca 10 bp dyrare än motsvarande med rating samtidigt som ratingkostnad utgår med mellan 3-4 bp (givet att certprogrammet får bära hälften av ratingkostnaden)

17 Sammanfattande slutsatser En MTN-upplåning (med AA+ rating) i kapitalmarknaden är ca 0,19 % dyrare än motsvarande upplåning från Kommuninvest vilket innebär knappt 1 mkr högre kostnad per år räknat på 500 miljoner i volym. Givet en återbäring från Kommuninvest på ca 15 bp. Även utan denna så har Kommuninvest i snitt en prisfördel på ca 4 bp. Totalt innebär upplåning av 500 mkr i certifikat (emissionsvolymer understigande 200 mkr) samt 500 mkr i obligationer en ökad räntekostnad med ca 1 mkr per år jämfört med idag. Givet en antagen återbäring på 0,15 % från Kommuninvest för 2018 En omfördelning av volymerna så att upplåningen blir mkr i respektive program blir ökningen av räntekostnaden till ca 1,3 mkr per år jämfört med idag (givet samma förutsättningar). Kostnader för utökade backup och likviditetsreserv tillkommer sannolikt.

18 Rekommendationer Om vi antar att Kommuninvests återbäring för 2018 blir 0,15 % finns det idag inte någon prismässigt jämförbart finansieringsalternativ för längre finansiering. Kort upplåning kan i mindre volymer göras utan extra kostnader via certifikatsprogram. Kommunens planerade nyupplåning och växande skuldportfölj gör dock att det på längre sikt finns starka argument för att diversifiera upplåningen ytterligare. Minska Kommuninvests andel Fler kreditkällor Tillgång till längre löptider En diversifiering av finansieringskällor kan på sikt ske genom att ta upp ett MTNprogram, ink rating av kommunen. Denna analys visar dock att det i rådande marknadsläge är relativt dyrt jämfört med Kommuninvest Analysen bör göras kontinuerligt för att få ett uppdaterat beslutsunderlag Kommunen kan ersätta nuvarande upplåning i kapitalmarknaden med ett MTNprogram samt även ta upp en kort upplåning via certifikatsprogram. Volymen bör anpassas efter marknadsläge och prisskillnader

19 Rekommendationer Ett ytterligare alternativ till diversifiering är att utöka upplåningsmöjligheterna med Nordiska Investeringsbanken samt att även addera Europeiska Investeringsbanken. Upplåning från Nordiska Investeringsbanken har i genomförda upphandlingar visat sig vara konkurrenskraftig jämfört med Kommuninvest, dock utan hänsyn tagen till återbäringen. En upplåning via ett publikt obligationsprogram ger ökad flexibilitet i olika finansieringsupplägg, bland annat möjlighet att emittera gröna obligationer i eget namn samt en generell möjlighet att marknadsföra kommunen hos investerare.